Digital kompetens - Nyckeln till framtiden

DIGITAL KOMPETENS -

NYCKELN TILL F R A MT I D E N - EN STUDIE AV PROJEKTET FJÄRDE NYCKELN I UPPSALA

Peter A Eriksson - HT2012 IKT och Lärande B, Uppsala Universitet

”Internet är bara en fluga”

INNEHÅLL 5

FÖRHISTORIA

6

FJÄRDE NYCKELN

8

DIGITAL KOMPETENS

10

ENKÄTSTUDIEN

16

DISKUSSION

22

LITTERATUR

TEXT, FOTOGRAFIER & ILLUSTRATIONER Peter A Eriksson

peter@datapappan.se För mer information om mig: http://about.me/petereriksson

Förhistoria

& ett problem

Jag har valt att titta närmare på hur de lokala lärarutbildare (LLU) som genomgått kursen använder sig av datorn, både i sin undervisning men också som en del av sitt övriga arbete.

N

är jag för cirka femton år sedan började intressera mig för datorn i undervisningen, var jag till en början mest fäst vid det rent tekniska hantverkandet. Hur datorn fungerade och vad den kunde göra. Men allt mer började mitt intresse byta fokus mot det rent praktiska i undervisningssituationen. Detta kom sig naturligt då jag själv började undervisa.

På den tiden, runt millenniumskiftet, så var IT (Informations Teknologi) något relativt nytt och spännande inom skolans värld. Staten slog på stort och satsade bland annat på kompetensutveckling för lärare inom området. Resultatet av denna satsning blev IT i Skolan (ITiS). Meningen var att man med datorns hjälp skulle få igång arbetslagsutvecklingen samt IT som en naturlig del av undervisningen på skolorna. När statens penningar var över och satsningen lades ned år 2003 så föll kompetensutvecklingen och övriga satsningar i malpåse. Detta varade ända tills man inom EU började titta på de nyckelkompetenser som medborgarna behöver för ett livslångt lärande. Den fjärde nyckeln beskrevs här som den ”digitala kompetensen”.

”

”

så föll kompetensutvecklingen och övriga satsningar i malpåse

I dagens samhälle krävs det mer av skolan i rent tekniskt kunnande och omvärldskunskap än det kanske gjort tidigare. Behovet av digital kompetens bland pedagoger har ökat för att kunna följa med i samhällets utveckling. Som pedagog måste man kunna möta elev och förälder i vår tidsanda med digitala verktyg.

Regeringen gav år 2005 Skolverket i uppdrag att öka den digitala kompetensen inom skolan. Vilket bland annat resulterade i att myndigheten utvecklade PIM (Praktisk IT- och Mediakompetens). Uppsala kommun har relativt nyligen hoppat på denna satsning. Dessförinnan så utarbetade man ett 5-årigt samarbete med Uppsala universitet genom en satsning för blivande lärare genom det så kallade ”4:e nyckeln” projektet.

Jag har valt at titta närmare på hur de lokala lärarutbildare (LLU) som genomgått kursen använder sig av datorn, både i sin undervisning men också som en del av sitt övriga arbete.

För att undersöka detta valde jag genom Johan Aspersand, (från Kvalitets- & utvecklingsenheten inom Vård & bilning i Uppsala kommun), att utforma en enkätstudie på de pedagoger som deltagit i 4-nyckeln.

Peter A Eriksson

5

A

tt världen har förändrats snabbt är allmänt känt men att klassrummen i den svenska skolan ser förhållandevis likadana ut nu som för 50 år sedan är inte lika allmänt känt.

Visserligen har vi datorer i skolan. Men att det sket en digital revolution i samhället utanför skolan har inte förändrat pedagogiken i klassrummen nämnvärt. När man som elev under 80-talet möttes av rullbandspelare, OverHead, videobandspelare, möttes man av framtidens teknik som inte var vardagsmat i hemmen. Nu finns redan interaktiva produkter som spelkonsoller, smarta tv apparater och telefoner i hemmen.

För att möta framtidens behov så tog Uppsala kommun initiativ att tillsammans med Uppsala universitet utforma ett projekt där blivande lärare får den digitala kompetens som behövs i det framtida arbetet. Namnet som projektgruppen gav sammarbetet var, Fjärde Nyckeln (4N). Namnet tog man från Europaparlamentets

6

rekommendation från 2006, ”Key Competences For Lifelong Learning – A European Framework” som tagit fram åtta nyckelkompetenser där Digital Kompetens (DK) är den fjärde nyckeln.

För att kunna säkerställa att lärarstudenter får del av digital kompetens så erbjuds lokala lärarutbildare (LLU) en utbildning i digital kompetens och att dessa sedan ska kunna vara inspiratörer och handledare åt de blivande lärarna. Det är denna del av projektet som jag valt att tittat närmare på.

Syftet med kursen är således att de lokala lärarutbildarna efter kursen ska låta lärararstudenter undervisa med hjälp av IT under sin VFU (Verksamhets Förlagda Utbildning) och att de då tillsammans med övrig utbildning under studierna får fullbordad digital kompetens. För att detta ska vara möjligt har också LLU prioriterats när det gäller utrustning. Bland annat ska det finnas tillgång till trådlöst nätverk, projektor eller liknande samt god service och support för den tekniska utrustningen.

För att veta vilka kompetenser som blivande lärare behöver ha så arbetade man fram en beskrivning av de olika kompetenserna. Utefter dessa och tillsammans med EU:s definition av digital kompetens framarbetade man en kurs för LLU. Inbjudan till att gå ”Fjärde nyckeln” ges till lokala lärarutbildare inom Uppsala kommun. Om man blir antagen till kursen så sker en individuell anpassning av studierna efter fastställda kunskapsmål. Kursen är indelad i sex olika kategorier med tre nivåer i varje del. Kategorierna är:

Säkerhet och juridik Handha och tillämpa Apparater och system Hälsa och kultur Utveckling och förändring Lärande och kunskapshantering Inledningsvis görs en självskatting Därefter bestäms kunskapsnivån och slutligen görs en nivåplacering, en anpassad kurs på individuell nivå. Kursen pågår under ett läsår (två terminer) och består i huvudsak av självstudier men också av gruppuppgifter, seminarier, föreläsningar och examination. Omfattningen av kursen motsvarar cirka tre veckors heltidsstudier.

7

Digitalt kompetent - hela livet

torde vara färdigheter, kunskaper och förståelse för att möta digital teknik på ett kritiskt, kreativt och säkert sätt hela livet.

Men vad innefattar då detta begrepp? Futurelab (2010) förtydligar detta i sin skrift

”Digital literacy across the curriculum”. Det handlar färdigheter, kunskaper och förståelse för att möta digital teknik på ett kritiskt, kreativt och säkert sätt genom hela livet. Det handlar alltså inte enbart om att kunna använda en dator eller en specifik programvara. Digital kompetens är så mycket mer än att kunna använda sig av en dator. Det handlar om kulturell och social medvetenhet och förståelse, och att vara kreativ. Att vara digital kompetent är att veta när den digitala tekniken är lämplig att använda och när den inte är det. Digital kompetens består av flera överlappande delar som är sammanlänkade med varandra för att skapa helheten.

Sammanfattningsvis kan man säga att de digitala kompetenser som de blivande lärarna borde få med sig i sitt framtida arbete (som förövrigt Uppsala kommun/ Uppsala universitet definierar som syftet med 4N projektet), torde vara färdigheter, kunskaper och förståelse för att möta digital teknik på ett kritiskt, kreativt och säkert sätt hela livet. När kreativ kompetens belyses i enkät och diskussion syftas då på ovan stående definition.

Illustration av Futurelabs (2010) definition av digital kompetens.

H

ur definierar man digital kompetens? På EU-nivå har man preciserat digital kompetens som en av de åtta nycklar för ett livslång lärande.

Detta gjordes år 2006.

9

”4:e nyckeln” har underlättat mitt arbete För att undersöka på vilket sätt fjärde nyckeln projektet utvecklat LLU, så sände jag ut en webbenkät.

11

F

ör att undersöka på vilket sätt fjärde nyckeln projektet utvecklat LLU, så sände jag ut en webenkät i samarbete med Johan Aspersand, som är delansvarig för projektet 4N. Ett mail med en inbjudan om att delta i undersökningen gick ut till samtliga kursdeltagare. Då jag framförallt har koncentrerat mig på de som avslutat kursen och undervisar i grundskolan respektive gymnasiet ombads endast dessa att svara.

Av totalt 163 förfrågningar blev bortfallet ca 60 stycken. Vilket ger en svarsfrekvens på 86 %. Anledningen till bortfallet av svarande kan bland annat bero på tidsbrist hos den enskilde pedagogen då enkäten sammanföll med oktoberlovet. Några av de svarande valde att inte fullfölja enkäten. Att jag bara undersökt pedagoger som gått klart 4 nyckeln är för att kunna se om det finns likheter mellan den satsning på kompetensutveckling som Uppsala kommun gjort med andra kommuner, till exempel Västerås och Falkenberg. Dessa har dock gjort en satsning på Skolverkets PIM utbildning och de har även gjort 1-1 satsning på skolorna. Då Uppsala kommun precis har påbörjat den nya PIM utbildningen är det svårt att få en jämförbar bild mellan kommunerna.

Digitala verktyg i undervisningen Det som är intressant är kanske inte om, utan hur olika läroverktyg och då framför allt datorn används i undervisningen. För att man ska våga använda sig av digitala verktyg så bygger det självklart på att man har den kompetensen som man anser sig behöva för ändamålet. Om man dessutom ska kunna handleda blivande

pedagoger i ovanstående är det av stor vikt att man får den kompetensutbildning som man behöver. Som ett led i detta kommer projektet fjärde nyckeln in.

Resultat Samtliga svarande anser sig ha tillräckliga kunskaper i att använda datorn i sin undervisning. Men på vilket sätt använder de då sina kunskaper? Tre av tio lärare använder sig av datorn under nästan alla lektioner, cirka 70 % av dessa låter då eleverna använda sig av Internet för olika göromål. De använder sig också av olika pedagogiska spel. (Motsvarande siffra i Västerås är att 34 % av pedagogerna använder sig av datorn varje arbetspass.) Den största delen av pedagogerna i undersökningen, 57 %, använder sig av datorn i undervisningen någon gång per vecka. Då använder de sig mest av pedagogiska spel för eleverna. Totalt använder var åttonde pedagog regelbundet datorn i sin undervisning. Det vill säga, minst ett lektionspass i veckan. I Västerås, med 1-1, så är motsvarande siffra var nionde pedagog.

Vad gör de?

De allra flesta, 59 % låter eleverna använda sig av Internet någon gång under en arbetsvecka. De svarande låter även eleverna använda sig av pedagogiska spel.

Eleverna får mera sällan göra något kreativt med hjälp av digitala verktyg. Nästan 23 % av eleverna får aldrig göra digitala redovisningar eller hålla på med ljud och bild.

Pedagogerna använder sig mest av att visa egna presentationer när de använder sig av datorn i undervisningen.

13

Förändring efter 4N 90 % av deltagarna har förändrat sitt arbetssätt efter kursen. De samarbetar mera med andra lärare och anser att de har förändrat sin roll i klassrummet. Nio av tio anser också att 4 nyckeln underlättat i deras arbete som LLU och pedagog efter utbildningen och att kursen uppnår sitt mål, nämligen ”Att LLU ska kunna erbjuda lärarstudenter möjlighet att utöva undervisning med stöd av IT under VFU”. Nästan samtliga svarande, 95 %, tycker att de ökat sin skicklighet och kunskap att använda sig av dator som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Vad saknas för att utveckla mera?

För att kunna utveckla arbetet med datorn i undervisningen saknar de allra flesta tillgång till datorer. Detta anser hela 43 %. Så många som 37 % anser också att avsaknaden på support och stöd för att utveckla arbetet är en orsak. En fjärde del av de svarande saknar dock ingenting. Dock saknar 8 % helt intresse för att utveckla sitt arbete med datorn.

Jämförelse mellan Uppsala & Västerås Ungefär lika stor andel lärare i Uppsala respektive Västerås, 30 % respektive 34 % använder datorer varje arbetspass. Den största delen 57 % använder sig av datorn i undervisningen varje vecka, mestadels för pedagogiska spel och Internet. Här finns ingen likande siffra för Västerås. I Uppsala använder var åttonde pedagog datorn minst en lektion per vecka. I Västerås, som har 1-1, är motsvarande siffra var nionde.

Sammanfattning Att utdöma av enkäten så är de med hög kompetens innan fjärde nyckeln, det vill säga 16 % av de svarande, också de som använder datorn mer kreativt efter kursen. 60 % av de svarande som hade lägre kompetens innan kursen är också de som utvecklas mest men också de som anser sig behöva mest stöd i klassrummet för att utveckla den kreativa sidan. Slutligen är det 8 % som helt saknar intresse både före och efter avklarad kurs.

”

”

Hur ofta använder du datorn?

15

”

”

De som besitter stora kunskaper inom 4N slarvas b

Framgån för IKT ino

�

bort

gfaktorer om skolan

17

A

tt IT finns i samhället vet vi alla redan och att allt mer vävs ihop genom olika digitala lösningar. De flesta håller säkert med om att skolan också ska vara en avbild av samhället runt om oss, samt utveckla eleverna till den verkligheten som de möts av. För att kunna vara så förberedda som möjligt är det därför av stor vikt att även lärarna får den kompetensen som ställs på morgondagens medborgare. Att lärarna får den digitala kompetensen som är nödvändig för att kunna utbilda, utveckla och inspirera för morgondagen.

På lektionerna för elever Av undersökningen att döma så anser samtliga svarande pedagoger som gått utbildningen att de har en ganska god kompetensnivå, gällande det rent tekniska handhavandet av datorn i undervisningen. Men på vilket sätt använder de då datorn och sin kompetens? En tredje del låter eleverna använda Internet på nästan alla lektioner. Enkäten ger inte svar på vad Internet används till. Hela 57 % låter eleverna använda pedagogiska spel någon gång i veckan. Dessa båda alternativ är relativt enkla moment för en pedagog att genomföra i sin undervisning. Alternativet att låta eleverna arbeta mer kreativt exempelvis fotografera, spela in ljud eller göra film, råder det en stor brist på. Var tionde lärare har svarat att de använder datorn på ett mer kreativt sätt. De efterfrågar också mer support. Alltså kräver ett mer kreativt arbetssätt inom IKT mer av läraren både i tekniskt kunnande men också materiellt i form av utrustning. Datorer anser hela 43 % vara en brist, för att utveckla sitt arbete med datorn i undervisningen. Mer än var tredje lärare anser att de saknar tillräckligt med stöd och support för att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Detta trots att man känner till att just stöd och support är en

akilleshäl för IT i skolan.

Som pedagog

18

Sex av tio lärare använder datorn till att någon gång under en termin inhämta uppgifter, läxor eller prov. Men endast hälften kommunicerar med sina elever via e-post eller chat. Detta kan dock bero på att i den undersökta gruppen finns pedagoger från förskoleklass upp till gymnasiet. Där de flesta som gått kursen kommer från grundskolan. Att använda sig av alternativa kommunikationsformer är mer frekvent i gymnasiet än i grundskolan, där lärarledda lektioner är obligatoriska.

Det vanligaste som pedagogerna gör med datorn i klassrummet är att visa egna presentationer.

Utöver undervisningssituationen så måste dagens och morgondagens lärare även

kunna hantera ökad digitalutrustning i form av hårdvara och mjukvara. Dessutom så kan en digitalisering frigöra undervisningen från den klassiska läroboken och dess ramar. Åtta av tio pedagoger anser att deras roll i klassrummet har förändrats med den ökade digitala kompetensen och hela 90 % anser sig ha förändrat sitt arbetssätt. Kanske har den digitala medvetenheten öppnat upp nya portar för hur undervisning kan bedrivas.

19 stöd och support är en akilleshäl

�

�

en tydligare riktad fortbildning

20

Jämförelse och slutdiskussion Att utdöma av enkäten så använder LLU i Uppsala, datorer i lika stor utsträckning som lärarna i Västerås vilket är ett väldigt bra resultat. Västerås har dock gått en annan väg och satsat på samtliga lärare i kommunen och höjt samtliga medarbetares kompetens genom PIM och 1-1. Medan Uppsala satsat enbart på LLU. Därmed borde Västerås ha en jämnare och högre digital kompetens än Uppsala ute bland skolorna.

Eftersom Uppsala nyligen startat sin PIM satsning som ännu inte är obligatorisk bland pedagoger, kan det tillsammans med en tydligare riktad fortbildning inom 4N, PIM, god stöttning från skolledning, god teknisk support samt IKT-pedagoger på skolorna vara en möjlig väg att gå för Uppsala kommuns digitala satsning för framtida lärare.

Om projektet som sådant ska riktas mot en utformning, där lärare får den digitala kompetensen som behövs i det framtida arbetet kan jag tycka och säkerligen många med mig att satsningen borde riktas mer mot en kreativ kompetens som används aktivt i samtliga klassrum i kommunen. Således behöver man rikta om 4N kompetensen mot de 16 % som redan har god data kompetens innan och utbilda dessa till spetskompetenser som kan användas till att stötta pedagoger inom ett mindre område. De 60 % som hade mindre digital kompetens innan kursen och oftast använder datorer till Internet och pedagogiska spel bör få ytterligare utbildning inom ramen för 4N samt stöttning i klassrummet av de som behärskar kreativ kompetens. De 8 % som varken före eller efter 4N har intresse för datorer bör omdirigeras till PIM för vidare inspiration.

Detta överensstämmer med andra undersökningar, uppsatser där stöd av skoledning, teknisk support samt stöd i det egna klassrummet anses vara bäst samt det som forskningen pekar på som framgångfaktorer för IKT inom skolan. Detta styrks också i 4:e nyckelns projekt beskrivning där lärare ska utbildas i framtida digitala kompetenser.

PIM kan säkerligen ersätta en grundkompetens hos 4N och därigenom höja kompetensen inom kursen.

Peter A Eriksson

21

LITTERATUR

ent till incitam ITiS som eckling skolutv

en ärdering nella utv Den natio av IT i skolan 2003 00

tudien, 20

Surveys

KE Y COMPET

lius Ulla Tebe derklou A Christina dorf itz Fr Lotta

ENCES FOR LIF

EL

ONG LE ARNI NG European Re ference Fram ework

stad nr 7 g i Halm -4 Forsknin 91 - 972579 - 7 ISBN

www.futurelab.org.uk

Projektplan

Digital literacy across the curriculum

4:e nyckeln Digital kompetens för lärare

KEY TO THEMES OVERLEAF

a Futurelab handbook

och Uppsala kommun Ett samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet

Projekteringsgruppen IT och VFU: Jens Persson, Uppsala kommun Anders Pettersson, Uppsala kommun Karin Stacksteg, Uppsala kommun

Lennart Ericsson, Uppsala universitet Anders Jansson, Uppsala universitet Mia Lindegren, Uppsala universitet

1

d stude rvey an chers’ su ations iTEC tea ommend and rec Findings b ela tur field, Fu Old n so Ali 12 March 20 http://ite

r League nts’ Powe

: activity

g

c.eun.or

Nummer 3, IKT och lärand eB

Bo-Göran Lundqvist