Fastlagsriset blev påskris

Fastlagsriset ska inte förväxlas med det så färgglada påskriset vi ser i dag. Fastlagsriset har en betydligt sparsammare pyntning utan påskkärringar, ägg, påskharar. Fastlagsriset är bara prytt med pappersblommor eller fjädrar alternativt inte har någon smyckning alls.

text & research: mia ödmark

Traditionen med fastlagsris i Norden sträcker sig tillbaka till medeltiden. Riset användes för att piska varandra antingen på fettisdagen eller på långfredagen, för att människorna skulle påminnas om Jesulidande. Att risa varandra utvecklades med tiden till en slags lek och även barnen kunde piska sina föräldrar. Den som vaknade först på morgonen väckte sedan sin trötta familj med en risbastu. Vanligast var att björkris användes.

Under 1800-talet användes riset mer som det gör i dag, som en prydnad. Det smyckades med färgglada band, färgade fjädrar och pappblommor. Under första halvan av 1900-talet fanns det även visdomsord fastsatta på risen.

Efter avslöjande om att påskfjädrarna rycks från levande fåglar väljer allt fler att byta ut fjädrarna mot veganska och djurvänliga alternativ.

Källor: Nordiska Museet och Skara stift