Stångmärket Nr2 2022 (maj)

#2 / 2022

Inner, mellan, ytter VILKEN SKÄRGÅRD PASSAR DIG?

Rånö & Lidö TVÅ SKÄRGÅRDSPÄRLOR

Skaffa dig stenkoll UTFLYKTER TILL GEOLOGIN

Skärgårdsstiftelsen mot Vision 2030 – Intervju med Vd Anna Waxin

VI TAR HAND OM SKÄRGÅRDEN Skärgårdsstiftelsen tar hand om skärgårdsnaturen och ser till att det finns gästhamnar, värdshus och vandrarhem för dig att besöka.

Vi värnar om skärgården över och under ytan i 40 naturreservat.

Som stödjande Skärgårdsvän bidrar du till arbetet med att bevara och utveckla Stockholms skärgård.

Foto: Henrik Trygg

SKÄRGÅRDSVÄN

SERVICEMÄRKE

MÅNADSGIVARE

GE EN GÅVA

Använd QR-koden för att enkelt bli stödjande Skärgårdsvän.

Använd QR-koden för att enkelt skaffa Servicemärket.

Använd QR-koden för att enkelt bli månadsgivare.

En gåva Swishar du enkelt.

Swish: 123 661 75 00

WWW.SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

INTERVJU ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Foto Gustaf Waesterberg

Skärgårdsstiftelsen mot Vision 2030

Hållbart uppdrag i en hållbar organisation Skärgårdsstiftelsens Vision 2030 lyder ”Tillgängliga och hållbara skärgårdsmiljöer för nuvarande och kommande generationer”. Vad innebär den egentligen för Skärgårdsstiftelsen framåt och kommer vi att se ett annat Skärgårdsstiftelsen 2030 än det vi sett historiskt och ser idag?

Så här svarar Skärgårdsstiftelsens Vd Anna Waxin.

– För mig handlar det hela tiden om att ha fokus på uppdraget. Många blandar ihop Skärgårdsstiftelsens uppdrag med bland annat Regionens, Länsstyrelsens och kommunernas upp­ drag och roller. Skärgårdsstiftelsen ska, som en av länets största fastighetsägare, förvalta och utveckla beståndet av bygg­ nader, mark/skog och vatten.

– Vi ansvarar för att bevara och ut­ veckla ett stort och stadsnära rekrea­ tionsområde som är en mycket viktig tillgång för både stockholmarna och

besökare från övriga Sverige och världen.

Det innebär att vi ska underhålla och hyra ut våra byggnader så att de ger en avkastning som används tillbaka cirku­ lärt för underhåll och utveckling.

Våra naturvärden är vår viktigaste resurs och förvaltas för att bevara det unika skärgårdslandskapet och öka förutsättningarna för biologisk mång­ fald och en öppen landskapsbild. Genom att fortsätta att stödja besöksnäringen på ett hållbart sätt kan vi säkerställa att vi tillhandahåller en rekreationsplats i världsklass.

"Vi ansvarar för att ­bevara och utveckla ett stort och stadsnära ­rekreationsområde som är en mycket ­viktig ­tillgång för både ­stockholmarna och ­besökare från övriga Sverige och världen."

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 3

INTERVJU ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Foto Jonas Dolk

har Skär­ gårds­stiftelsen delat upp verksam­ heten i en kommersiell del och en bidragsfinans­ierad bevarandedel med målet att 2025 vara helt självfinansie­ rade i de kommers­iella delarna.

– Detta för att, som vilken större fas­tig­hetsägare som helst, se till att in­ täkterna täcker utgifterna. Det skapar en bra grund för att realisera under­ hålls­planer och skapar trygghet för Skärgårdsstiftelsens hyresgäster så att vi, som hyresvärd, tar vårt ansvar liksom att vi följer upp hyresgästernas åtaganden. för att renodla i uppdraget

Skärgårdsstiftelsen ­arbetar hållbart i tre ­dimensioner.

• Social hållbarhet – vi möjliggör för många att komma ut och njuta av skärgårdsnaturen och besöka den samt för fler att arbeta, verka och leva där året runt.

• Ekonomisk hållbarhet – vi tar hand om vårt bestånd på ett effektivt sätt, så att vi kan återinvestera, underhålla och utveckla.

• Ekologisk hållbarhet – vi tar hand om våra naturvärden på ett prioriterat och strukturerat vis vilket skapar förutsättningar för biologisk mångfald i ett öppet och välvårdat skärgårdslandskap.

4 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

de senaste åren har det varit stort ­fokus

på byggnadsbeståndet. 1998 växte inne­­havet med nära två tredjedelar när Stockholms stad skänkte sina marker och byggnader till Skärgårdsstiftelsen.

Många av dem hade inte tagits om hand

på många år och byggnaderna var rejält nedgångna och slitna.

Skärgårdsstiftelsen har därför fått ett extra investeringsbidrag från Region Stockholm i två omgångar sedan 2016, vilket har skapat möjligheter att komma i kapp med det eftersatta ­underhållet.

Bidraget har också varit villkorat med ett mål att öka de egna intäkterna med fem procent per år, detta för att ställa om organisationen för en hållbar framtida ekonomi.

Tillsammans med ett stort arbete med att också se över Skärgårdsstiftelsens cirka 600 kommersiella avtal kopplat till byggnaderna, där många inte var omförhandlade sedan 1960-talet, har det nu skapats en grund för det fortsatta ­arbetet. Något som ihop med gåvor och andra bidrag kommer att bli oerhört vik­ tiga för Skärgårdsstiftelsens överlevnad.

hålla sig till men ingen dag är den an­ dra lik vilket ger stor stimulans. Att få styra en så fantastisk verksamhet mot Vision 2030 är en förmån avslutar hon.

Sammantaget ser Anna tillbaka på de senaste årens förändringsresa med stolthet.

– Allt arbete vi gör handlar om att ­erbjuda besökarna världens finaste skärgårdsupplevelse. Vi som professio­ nell fastighetsägare skapar förutsätt­ ningar för andra att bedriva verksam­ het i Stockholms skärgård och på så vis öka dess attraktionskraft. genom goda samarbeten bidrar vi också

att kunna lägga mer tid på de delar som Naturvårds­ sidan hanterar. Skogen är ett sådant exempel där Skärgårdsstiftelsen, än så länge, bara har skrapat på ytan. Vi har påbörjat arbetet med att införa skogs­ bruksplaner per område för att, precis som när det gäller byggnadsbeståndet, utgå ifrån bra underhållsplanering och prioritering av naturvårdsåtgärder.

Detsamma gäller det stora vatten­ beståndet som Skärgårdsstiftelsen äger, drygt 20 000 ha. Här växer det succesivt fram vattenvårdsplaner som grund för val av skötselåtgärder kopp­ lat till våra vatten. Skärgårdsstiftelsen tar också sats i Hållbarhetsarbetet och där är ambitionsnivån hög.

– Tjusningen och samtidigt utma­ ningen med vår verksamhet är bred­ den. Det är oändligt mycket att för­-

nu ser hon fram emot

VISION 2030

till att vara dörröppnare i flertalet frågor. Det kan bland annat­­han­d ­la om att förlänga säsongen, belysa trafik­f rågornas betydelse och lyfta Stockholms skärgård som helhet. Det i sin tur lockar ut fler besökare, något som skapar arbetstillfällen för t ex våra turistentreprenörer och arrendatorer så att de i sin tur kan skapa möjligheter för fler att leva, verka och bo i skärgården.

Att tydliggöra Skärgårdsstiftelsens roll, jämte andra aktörer, är en viktig fråga för Anna.

– Det är först när vi, Regionen, Läns­ styrels­en, Skärgårdskommunerna, Waxholmsbolaget m fl tar ansvar i våra respektive delar som det blir verk­ stad. Då möjliggör vi för näringslivet att ihop med det offentliga utveckla Stockholms skärgård till en av landets bästa Destinationer.

– Tillgängliga och hållbar a skärgårdsmiljöer för nuvarande och komm ande generationer.

3 HÅLLBART UPPDRAG Intervju med VD Anna Waxin 6 INNER-, MITTEN- & YTTERSKÄRGÅRD Vad väljer du?

14 SKÄRGÅRDSBAROMETERN Skärgården i siffror 18 LATA OCH LUGNA DAGAR PÅ RÅNÖ En ö många återvänder till 24 UTFLYKTER TILL GEOLOGIN En serie om skärgårdens geologi 32 HAVSBANDETS BÅKAR Del II av våra kära sjömärken 35 HÅLL IGÅNG OCH VARVA NED PÅ LIDÖ Här finns många olika aktiviteter 43 TACK FÖR DITT STÖD Våra företagsvänner 44 UTFLYKTSTIPS Vår miljö och dess superkrafter

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET kommer ut med fyra nummer om året.

Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-­ Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman.

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 30.000 ex Papper: Edixion 90 g. Omslag Edixion 190 g.

Foto omslag: Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 5

ECOLA DIC BE OR

L

På Skärgårdsstiftelsens hemsida www.skargardsstiftelsen.se finns hela Vision 2030 att ladda ned om du är nyfiken på att veta mer om framtidens Skärgårdsstiftelse.

Sök på Vision 2030 så hittar du den enkelt.

Innehåll #2/2022

N

– Jag är väldigt glad och stolt över att vi har kommit så långt med att skapa ordning och reda i vår egenfinansiering och bland våra avtal, där vi nu har en trygg bas för möjligheter till utveckling framåt.

För Anna är tankarna kring bestån­ det – behoven – planerna och priorite­ ringarna något som också genomsyrar alla delar av verksamheten.

– Vi arbetar på nya sätt i flertalet delar av verksamheten, då vi ser för­ ändrade förutsättningar framåt gällan­ de finansiering och myndighetskrav (lagkrav).

6 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Inner, ytter eller mittemellan – Vilken skärgård passar dig?

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 7

INNER-, MELLAN- OCH YTTERSKÄRGÅRD

Lugna skyddade vikar eller exponerade klippöar? Stockholms skärgård är som en generös palett på varierad landskapskaraktär. Inner-, mellan- och ­y tterskärgården bjuder på helt olika upplevelser. Men vad är det som skiljer inifrån och ut i skärgården?

TEXT Niclas

F

Sjögren

rån de grunda vikarna vid fastlandet i

Stockholm är det hela åtta mil i östlig rikt­ ning till de yttersta skären vid Svenska Högarna. Resan från inner- till ytterskärgård kan också göras kortare. Över en ö, eller bara en landtunga. Som till exempel i den södra delen av skärgården. Skillnaden från ena sidan ön till den andra, från inner- till ytterskärgård kan vara kontrastrik som natt och dag. Från prunkande grönska till karga klippor. Skillnaden mellan att vara i skydd i innerskärgården eller helt utsatt för väder och vind på utskären. Skärgård är ett varierat begrepp. Det omfattar både tryggheten i skydd och utsattheten i yttersta havsbandet. inner - och ytterskärgård hänger ihop men

uppvisar en fantastisk spännvidd. Det här hade givetvis en av våra mest ivriga och namnkunniga skärgårdsskildrare koll på. August Strindberg vis­ tades långa perioder på bland annat Kymmendö och Dalarö, varifrån han hämtade stoff till flera

August Strindberg på Värmdö (Brevik) 1891 – en av flera konstnärer och författare som var ­pionjärer i anstormningen av sommargäster och stugbyggare utanför den lummigare och tryggare inre skärgården.

Fotograf John Lundgren/ Strindbergsmuseet.

8 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

FOTO

Henrik Trygg

romaner där livet i skärgården stod i centrum.

I förordet till Skärkarlsliv (1888) skriver han några rader om sin fascination för Stockholms skärgårds skiftningar: ”Det är denna omväxling av dystert och leende, av fattigt och rikt, av täckt och vilt, av inland och havskust, som gör Sveriges östra skärgård så fängslande. Och därtill kommer att de merendels steniga stränderna hålla vattnet så rent, genomskinligt; och även där sanden går ut i vattnet är den så tung och så ren, att en badande icke behöver vämjas, som han får göra vid franska nordkusten, där ett havsbad är ett gyttjebad. Man saknar här det öppna havets flesta obehag och äger upplandets flesta fördelar, vilket ger ett företräde åt den östra skärgården framför den uthuggna ödsliga västkusten”. en av de tydligaste skillnaden mellan inner- och

ytterskärgård är höjden på vegetationen. Precis som i fjällen blir det kargare ju tuffare klimatet är. Från den täta granskogen upp till kalfjällets myrmark skiljer mycket i karaktär. I skärgården upplever man också denna kontrast.

Från innerskärgårdens frodiga och lummiga fauna till ytterskärgårdens sparsmakade, när­ mast högalpina växtlighet. Att det växer ett så fjällförknippat bär som hjortron på många ställen i ytterskärgården beror helt enkelt på att hjortron trivs i ganska tuffa förhållanden.

Givetvis finns det ingen skarp gräns mellan inner-, mellan- och ytterskärgård. Innerskär­går­­ dens ädellövskog och orkidéer når ut i mellan­ skärgården. Och de med ytterskärgården för­­ knippade grönalgerna som växer på klipporna når in i mellanskärgården. Lummigare grön färg i innerskärgården, ljusare gul färg ju längre ut i havsbandet du kommer.

"Det är denna omväxling av dystert och leende, av fattigt och rikt, av täckt och vilt, av inland och havskust, som gör Sveriges östra skärgård så fängslande."

August Strindberg, ur Skärkarlsliv

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 9

INNER-, MELLAN- OCH YTTERSKÄRGÅRD

Skärgårdsstiftelsens områden finns naturligtvis i både ytter-, mellan- och innerskärgården. Här är ett exempel från vardera skärgårdstyp.

Innerskärgård ­Käringboda (Nynäshamns kommun) Mellanskärgård Grinda (Värmdö ­kommun) Ytterskärgård Myggskären (Haninge kommun)

10 STÅNGMÄRKET

NR 2

Även skärgårdens djur möts i innerskärgården och mellanskärgården. Havsörnen, som gärna jagar i yttre havsbandet bor hellre i mellanskär­ gården. Här stjäl den ofta fisk från den skickliga fiskaren fiskgjusen, som ofta jagar i grundare vikar men gärna bor en bit från stranden i inner­ skärgården. är en skön paradox, en varierande svårfångad pärla i Sveriges natur.

Ett eget rike i riket. En turistmagnet och ändå en sista utpost för det lugn och den ­ensamhet allt fler söker. Från den lummiga skyddade inner­ skärgården till den exponerade och fort­farande vilda ytterskärgården. Så har det varit i årtusen­ den och vad som varit land respektive hav har ändrats radikalt genom landhöjningen. Idag når storstadsbor och andra skärgårdsbesökare ­ganska enkelt både innerskärgården och ytter­ skärgården. Reguljära båtturer trafikerar, ofta året runt, många av öarna. Detta tillsammans

stockholms skärgård

•

2022

med infrastruktur så som möjlighet till telefoni och bredband har gjort livsvillkoren mindre sär­ präglade för skärgårdsbor och besökare. skärgården har befolkats eller i alla fall besökts

av folk ända sedan strax efter det att de första kob­ barna efter den senaste istiden reste sig ur h ­ avet för 10 000 år sedan. På den tiden var det knappast för rekreation, det var givetvis jaktbyten och fisk som lockade. Här gick strömmingen till och här kunde man jaga säl. Jägarfolken bredde ut sig i skärgår­ den redan för drygt 5 000 år sedan. Vikingarnas resor utgick också från området innanför det som idag är Stockholms skärgård. Snart insåg också statsmakten att det fanns ett ekonomiskt värde i skärgården. Strömmingsfångster och annat skulle således beskattas. Redan på 1100-talet betalades tionde till kyrkan och århundradet efter lyckades Magnus Ladulås tvinga igenom beskattning för skärgårdens allmänningar, där folk alltså tidigare kunnat fiska fritt.

Besöksnäringen i skärgården drar inte igång förrän i mitten av 1800-talet i och med att det kontinentala intresset för frisk luft och salta bad då når Sverige. Tidigare hade många stads­ bor tittat på skärgårdslivet med stor skepsis.

Skärkarlslivet var isolerat och inget som lockade en storstadsmänniska. Men i och med att den unga borgarklassen fick stärkt ekonomi och ­något som kom att kallas fritid började intresset för skärgårdslivet att ta fart. Och det fanns själv­ klart pengar att tjäna på besöksnäringen. Det är också nu ångbåtstrafiken i Stockholm utvecklas.

Från början i ganska blygsam skala. Även den så kal­lade skärgårdsromantiken tar form. ska man generalisera om människorna som be­söker skärgården skulle man kunna påstå att den som söker det stora äventyret med för­ del kan besöka ytterskärgården. Här blir det i princip glesare mellan öarna ju längre ut man kommer. Öarna blir också ofta lägre, precis som

På många av de större öarna, inte minst i södra skärgården, är avståndet mellan inner och ytterskärgård bara en kort promenad eller cykeltur.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 11

INNER-, MELLAN- OCH YTTERSKÄRGÅRD

växtligheten. Här är man exponerad för natu­ rens krafter på samma sätt som en vandrare på kalfjället är ytterst beroende av väder och vind. Blir det storm är det svårt att hitta skydd.

Ytterskärgården står för äventyr och omvälvande upplevelser utan skyddsnät. I innerskärgården och mellanskärgården kan besökaren däremot njuta av kulturlandskapet, rik historia och en skyddande, mer säker miljö.

Jonas Davidson, Skärgårdsstiftelsens kund­ ansvarig i norra skärgården, passerar ofta i­ nner-, mellan- och ytterskärgård när han tar båten från Täby och beger sig till Möjaarkipelagen via Vaxholm. Han ser det som en trestegsraket i upplevelser. Det skyddade innerst, sen mer skärgårdsattribut med Waxholmsbåtar och k­öpmansvillor från förra sekelskiftet. Sen öppnar det upp till det karga landskapet i havsbandet.

Och horisonten mot öst.

– Öar som Grinda och Finnhamn i mellan­ skär­­gården är ju väldigt lättillgängligt för alla.

Att ta sig från centrala Stockholm till att sitta på verandan på Grinda värdshus och dricka ett glas

En inte helt ovanlig syn. Det är gott om älg och rådjur på våra öar i mellanskärgården. Foto Erik Aspson.

12 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

rosévin innebär ingen stor uppoffring, säger han och fortsätter.

– Även om man inte är så van att vara i Skär­ gården är det lätt att ta sig dit, både med egen båt eller med reguljära turer. Inner- och mellan­ skärgården är nog ofta ett första möte med ­skärgården, en inkörsport, för många. Sen vill man kanske bege sig längre ut. det är alltså bara att bestämma vilken typ av

upplevelse du vill ha. Du kanske gillar det ut­ satta, de exponerade klipporna längst ut i havs­ bandet? Vill du spana på sälar, hitta salamander, njuta av tärnans snärtiga flykt och virtuosa fiske ska du ta dig längst ut i skärgården.

Om du däremot gillar att bada i varma skyd­ dade vikar i lä för sjöbrisen väljer du innerskär­ gården. Har du metspö och mask så kan du fånga abborre till kvällsmaten. I innerskärgården kan du också promenera genom lummiga skogar och njuta av kattfot, gullviva och violer.

Velar du något är det troligtvis allra bäst om du undersöker hela skärgården.

Skärgårdsbesök i siffror Nyligen publicerades den tredje årliga upplagan av Skärgårds­ barometern. Inte mindre än 4,4 miljoner besök gjordes i Stockholms skärgård under 2021. Det är en imponerande siffra även om vi jämför med de allra populäraste besöks­ målen i Sverige.

Man kan tycka att det är självklart att Stockholms skärgård är ett av Sveriges största, kanske till och med allra största, besöksmål. Det är väl sen gammalt?

Men nej, det är först för tre år sedan, när Skärgårdsbarometern sjösattes man kunde samla in statistiskt säkerställda

Foto Henrik Trygg

14 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

data som visade att så var var fallet.

Nyligen släpptes Skärgårdsbarometerns siffror för 2021 och där kan man läsa att skärgården lockade inte mindre 4,4 mil­joner besökare. Underlaget ­baseras på en mobiloperatörs mobila positionerings­data. Det är en närmast svindlande siffra, inte minst med tanke på att under­laget bara räknar med skärgårdsöar utan fast förbindelse med fastlandet och därmed utelämnar bland annat ett så populärt besöksmål som Gålö (800 000 besökare 2021). Utländska telefonabonne­mang räknas inte heller.

Tekniken som ligger bakom

Skärgårdsbarometerns siffror är relativt ny och bygger på teleoperatören Telias estimat av hur många människor som

SOMMAREN ÄR KORT Sammanlagt b ­ esöktes ­Skär­gårds­­stiftel­­sens områden av drygt 2,3 miljoner män­ niskor 2021. För skärgårdens öar utan fast ­för­bindelse var ­antalet besök 4,4 miljoner.

Av dessa skedde 60 procent (2,7 miljoner) av besöken under juni, juli och ­augusti.

Det högsta besökstalet var midsommarafton 2021 med 61 500 besök. Glesast med folk var det i mitten på ­januari med 3 500 besök på en dag.

SKÄRGÅRDSBAROMETERN

Ulrika Palmblad-Wennergren, kommunika­ tionschef på Skärgårdsstiftelsen.

Foto Carina Lernhagen-Matz.

befinner sig på en plats. Idag är siffrorna så säkra att Statistiska Centralbyrån (SCB) bedömer dem som en ”tillförlitlig statistisk metod”. Det är ingen överdrift att påstå att den nya tekniken revolutio­ nerat hur man ser på skärgårdens, och i förlängningen Skärgårdsstiftelsens, betydelse för människor.

– Innan den här nya metoden räknade vi med att vi hade ungefär en miljon be­ sökare i Skärgårdsstiftelsens områden.

Det var uppenbart att det var i under­ kant men vi hade inget bättre underlag.

Men med den nya tekniken kunde det slås fast att vi hade 2,5 miljoner besö­ kare bara i Skärgårdsstiftelsens områ­

den. Det var ju helt fantastiska siffror, säger Ulrika Palmblad-Wennergren på Skärgårdsstiftelsen.

Som jämförelse med 4,4 miljoner be­ sök i skärgården kan nämnas Liseberg, som brukar räknas som Sveriges största besöksmål med 3,1 miljoner besök ett normalår. Andra giganter är Sälenfjällen (2,1 miljoner) och Gotland (950 000).

Men som bekant finns det lögn, för­ bannad lögn och statistik.

Är det något annat, utöver att försöka sprida ut besöken över året, vi kan ha statistiken till?

Så, vad kan man dra för slutsatser av

Skärgårdsstiftelsens mest besökta områden 2021 Gålö 804 000 Utö 252 000 Nämdö 140 000 Hjälmö–Lådna 138 000 Gällnö 128 000 Ålö–Rånö 103 000 Arholma 101 000 Nåttarö 100 000 Björnö 78 000 Grinda 68 000

Skärgårdsbarometern Ulrika?

– Bland mycket annat är det enormt intressant att antalet besök i juli ligger relativt konstant under de senaste tre åren. 2019 var ju ett ”vanligt” år, 2020 var det stora pandemiåret och 2021 åter­ hämtningsåret. Den slutsats man kan dra då är att vi nått ett kapacitetstak i skärgården. Det är fullt helt enkelt och förmodligen maximalt av vad skärgår­ den klarar av i juli med det utbud som finns idag. Istället för att locka ännu fler till sommarmånaderna är det mer håll­ bart, både miljömässigt och ekonomiskt, att försöka sprida ut besöken. Därför pratar vi istället gärna mer om hösten och då speciellt september som skulle kunna bli det nya augusti. I september är det fortfarande varmt i vattnet och mycket njutbart att vara i skärgården.

– Statistiken hjälper oss även att se vilka områden vi ska satsa på mer när det gäller utveckling. Och i en förläng­ ning också vilka områden vi behöver värna. Vi är inte riktigt där än men siff­ rorna hjälper oss med det.

TOPPLISTAN­

Skärgårdsbarometern är finansierad med medel från Region Stockholms skärgårdsanslag, Skärgårdsstiftelsen samt Läns­ styrel­sen i Stockholm. I samarbetet ingår även Stockholm Archipelago och skärgårdskommunerna. Hela rapporten Skärgårdsbarometern hittar du på www.skargardsstiftelsen.se.

Boo-portföljens genomsnittspris har sedan starten varit 6 öre lägre per kilowattimme än rörligt elpris.

Läs mer och jämför: www.booenergi.se/se-ditt-elpris

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 15

Din mat butik i Stockholms skärgård

1

2

❤   1. Arholma Handel 0176-560 12  = Drivmedel 2. Tjockö Butik och Krog 0176-431 80 ❤  = Gasol 3.

ICA Högmarsö & Högmarsö Sjömack 0176-830 40 ❤  ❤ = Hjärtstartare finns på ön ❤   4. Rödlögaboden 0176-870 60 3 

❤ ❤ ❤  ❤ ❤  ❤  ❤  ❤  ❤  ❤ ❤ ❤ ❤  ❤  ❤ 

❤ ❤

5. Klintsundet Ekolanthandel 08-542 432 43 6. Husarö Lanthandel 070-719 97 71

4

7. Finnhamns Sommarbutik 08-542 462 12 8. Coop Ingmarsö 010-745 02 80

5

9. Svartsö Lanthandel 08-542 473 25 10. Coop Långvik 010-745 02 80

6 7

11. Lådnamacken 08-542 473 21

8

12. Norra Stavsudda Handel 08-571 650 78

9

13. Coop Berg 010-745 02 80 14. Grinda Lanthandel 08-542 494 91

14

15. Gällnö Handelsbod, Krog & Café 08-571 663 10

10

11 12

15

13

16. Westerbergs Livs 08-571 530 19 17. Runmarö Lanthandel 08-571 527 00 18. Guns Livs Nämdö 08-571 560 17 19. Kymendö Service 08-501 542 65

17

20. ICA Nära Utö Livs 08-501 570 05

16

21. Rånö Livs 08-501 571 22 22. Nåttarö Handelsbod 073-942 29 87 23. Saltboden Kök & Proviant 08-520 340 14

18

19

20 21 22

23

skärgårdshandlarna.se

Din mat butik i Stockholms skärgård skärgårdshandlarna.se

En tur i skärgården kräver inga förberedelser. Skärgårdens matbutiker har allt du behöver. Livsmedel, färsk fisk, nybakat bröd, skärgårdsslöjd och ofta lokalt odlade grönsaker. Vi vill med vårt breda sortiment och vår geografiska spridning att du ska få en trevlig och bekymmersfri tillvaro i Stockholms skärgård.

Många av oss har bensin, gasol, är ombud för apotek och systembolag. Vissa av oss hyr även ut cyklar, kanoter och rum. Ring gärna din butik för sortiment och beställningar!

Samarbetspartners för en levande skärgård

”Det är likadant som på 60-talet, lugnt även när det är fullt i stugorna.

Till och med på ­midsommar då det är jättemycket barn­familjer!

Det är bara fint när de stojar.”

Göran Nilsson, sommargäst

18 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

LATA LUGNA DAGAR PÅ RÅNÖ

Lata och lugna dagar på Rånö Solen står högt på himlen, semester­firarna flockas och det är full fart i hela södra skärgården.

Men lugnet är närmare än du tror. Några minuter från Nåttarö och ett stenkast från Utö ligger Rånö, ett sommarparadis som erbjuder en tidsresa tillbaka till ett lugnare semesterliv.

TEXT Annika

båtkön ringlar sig lång längs kajen i Nynäshamn, men vi kommer med och tar plats med kajförsäljarnas nybakade kanelbullar i högsta hugg. Det är strå­ lande sol på övre däck. De flesta verkar vara på väg till Nåttarö, där sandsträn­ derna lockar både semesterfirare och dagsresenärer. Båten passerar Ålö och restaurang Båthakets uteservering som snart kommer att vara full av lunch­ besökare och cyklister som susat ner över bron från Utö. Det är full fart i sommarskärgården. Nästa stopp Rånö!

Redan på bryggan lägger sig lugnet. Vi går den korta vägen upp till öns kulina­ riska centrum, restaurang Rånö Källan, där kocken Christian Henriksen tar en paus från lunchförberedelserna för att prata lite. Han beskriver Rånö Källan

Edestrand

FOTO

Lasse Burell

som en typisk skärgårdskrog med de klassiska rätterna på menyn.

– Folk brukar säga att de väntat hela vintern på att få komma hit och käka Rånöburgaren. Vi serverar den på klas­ siskt vis med briochebröd, silverlök och bifftomat. Fisksoppan, den får vi inte ta bort. Skagenröran tror jag att vi är ensamma om att göra på vårt sätt, med ägg i. Så här års gäller det att boka bord.

Många kommer från stugbyn, andra har tagit båten från Nynäshamn eller seglat hit i egen båt. Fredag och lördag är det packat med gäster.

Bokandet och vallfärdandet till trots bekräftar Christian att Rånö är en ovanligt lugn ö. Trots att vi närmar oss högsäsong ligger friden över den lilla krogens uteservering. Enligt kocken

är det stillheten som är charmen med den sparsamt bebyggda grannön väster om Utö.

– Rånö känns som ganska långt från stan, en egen och speciell ö om man jämför med Utö och Nåttarö som lockar fler turister. Här kan man bara vara, det är lugnare. stugbyn verkar vara en central plats

på Rånö, så vi följer grusvägen på en tio minuter lång promenad i skyltarnas riktning. Först går vi genom ganska tät granskog, ett kalhygge där barkborren har festat loss, och sedan öppnar sig en glänta med en fin sandstrand och små hus utspridda med luftiga mellanrum.

På kartan kallas området Knicksand, men ingen vi träffar pratar om något STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 19

Rånöburgaren med briochebröd, silverlök och bifftomat är en klassiker på öns kulinariska centrum Rånö Källan.

a­ nnat än stugbyn. Utanför det första huset står Linda Hammarberg som delar stuga med sin 11-åriga dotter.

– Jag var här med min mamma. Nu är jag här med min dotter. Program­ punkterna här är den dagliga glassen, badandet, grillandet … och ibland går vi på krogen. Rånö är en liten pärla. vi tittar bort mot den långgrunda stran­

Mikael Zetterström har drivit krogen, ­butiken och stugbyn på Rånö sedan har kom till ön 1995.

20 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

den som vätter ut mot Mysingen och Nynäshamn. Trots högsäsongen är det luftigt mellan soldyrkarna på stranden.

En bit ut lär sig någon att simma. Vi tackar för samtalet och fortsätter in i stugbyn. Ögonen fastnar på stuga num­ mer 11 som är ovanligt omsorgsfullt utsmyckad med hängpelargoner och utemöbler. På trappen sitter Sussie och Göran Nilsson från Bagarmossen. De har inget emot ett spontanbesök, så vi slår

oss ner på deras ombonade lilla veranda.

Som utsmyckningarna antyder är de inga flyktiga besökare på ön, utan har varit Rånö trogna de senaste 15 åren.

Först tog de varje chans att åka ut på helgerna, och sedan de blev pensionärer flyttar de ut i april och återvänder inte hem till Bagarmossen förrän framåt oktober.

– När våren kommer packar vi med det vi behöver och fyller kärran med blommor, säger Sussie. Några grejer stan­ nar kvar på ön år från år, vi får vi lägga in dem i ett förråd. Alla årstider har sin charm här. Man kan promenera, läsa en bok eller plocka svamp och blåbär.

Det har sina fördelar att vara sommar­ gäst istället för båtluffarturist, alla kan inte räkna med att få magasinera sin semesterutrustning. I stugbyn varvas långtidsboende med veckogäster. Sussie

Den långgrunda stranden vid stugbyn vätter ut Poressi res dolores trumenis sus se incium mot Mysingen och Nynäshamn. Här kan man que eniminis eaqui aborerum faces et fugia hitta lugnet även mitt i skärgårdssommaren. destrum di ducidis everciam sitas

Upplev Rånö Rånö har upp till en mil stränder. Det finns både fina sandstränder och vackra klippbad. Precis intill stugbyn finns en långgrund strand med badbrygga. Bastu och dusch finns vid stugbyn.

konstaterar att de inte är ensamma om att återvända.

– Vi ser många återkommande famil­ jer. Man säger hej igen.

Göran har varit på Rånö sedan 60-ta­l­et, berättar han, om än med uppehåll. När han återvände var han lite orolig att ön skulle ha förändrats.

– Man undrade hur det skulle vara att komma tillbaka. Men det är likadant som på 60-talet, lugnt även när det är fullbelagt. Till och med på midsommar då det är jättemycket barnfamiljer! Det är fint när de stojar. Våra barn och barn­ barn har också fastnat, grabben är här nu, till exempel.

Det första stugområdet är renoverat och stugorna ordentligt isolerade. Men Sussie och Göran ­håller sig till stuga 11, trots att den inte är vinterbonad. Där kan man nämligen elda i öppna s­ pisen.

Om man bor i en liten stuga från vår till höst, genom regnväder och när havet stormar, kan en öppen spis göra stor skillnad för trivseln. Vi börjar prata om ett åskväder som var på väg härom­ dagen. Men det tog en annan väg och nu är lugnet återställt. När allt fler hyres­ gäster börjar duka fram lunchen framför sina tillfälliga sommarstugor känner vi också av att det börjar bli lunchdags och promenerar tillbaka till Rånö Källan. vid krogen hjälper ett besökande par personalen att täcka uteserveringen med soltak. Det är en av de där dag­ ar­na när man faktiskt kan tänka sig att jobba lite för att få sitta i skuggan.

Efter arbetsinsatsen väntar belöningen.

Baren har öppnat och det är stor åtgång på den lokala ölen från Nynäshamns Ångbryggeri.

Ön erbjuder bra möjligheter till promenader eller jogging. Både Rånö och Ålö är naturreservat, med gamla ekar och mycket blommor.

På andra sidan grusvägen från ute­ serveringen ligger två äldre små hus, det ena från 1700-talets och det andra från 1800-talets mitt. Det är fina små byggnader som verkar byggda för mer kortväxta personer än de som vandrar över ön idag. I ett av dem bor Mikael Zetterström som driver krogen, mat­ butiken och stugbyn på Rånö. Han är en man av medel­längd.

– I början när jag kom hit gick man upp två gånger varje dag. Man reste sig, slog huvudet i dörrposten, satte sig ner STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 21

Rånö är en liten pärla, säger Linda Hammarberg som semestrar med sin 11-åriga dotter. Göran och Sussie Nilsson bor alltid i stuga nummer 11, från vår till höst.

och gick upp igen. Nu har jag vant mig, och numera är det både vatten och toa­ lett i husen! mikael har tagit hand om verksamheten

på Rånö sedan 1995. Tanken var att han skulle ha jobbat över sommaren, men så blev han kvar. Mikael låter själv en aning förvånad när han berättar det, men be­ skriver sedan ön på ett sätt som får oss att förstå att det handlar om äkta kärlek.

Sommargästerna på Rånö betraktar han som en stor familj. Men vilka är familje­ medlemmarna som njuter av de lata dagarna på Rånö?

– Vi har otroligt mycket stamgäster, säger Mikael. Det blir ett uppehåll när ungarna blir tonåringar och trotsar, men sedan kommer de tillbaka. Många av de sommaranställda jag haft är an­ tingen ungdomar som har varit här med sina föräldrar eller som vuxit upp på grann­öarna. Rånökänslan sprider sig, stammis­arna tar med sig nya gäster. Vi behöver inte göra reklam, det blir fullbe­ lagt i stugorna och fullbokat på krogen.

22 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

En av de yngre sommargästerna kom­mer förbi med en vattenflaska som behöver påfyllning. Mikael visar honom tålmodigt var tappkranen finns bredvid receptionen. Även om det naturligtvis är bra för verksamheten att det kommer mycket folk, ser Rånös egen turistchef lite trött ut i solgasset. Som ansvarig tar man ingen sommarsemester.

– Så är det med säsongsarbete, man jobbar väldigt hårt under sommaren och tar det lugnare under vintern. Det kan kännas tråkigt att man inte hinner njuta av sommaren, men vi är här för alla som kommer ut och ska njuta. en ganska obe­ byggd ö som inte fylls av skärgårdsturis­ ter på samma sätt som Utö och Nåttarö lockar onekligen en särskilt sorts besö­ kare. Mer party än ett par öl vid krogens bardisk blir det inte, och den som väljer att boka in sig i stugbyn söker oftast lug­ net. Men det innebär inte att alla väljer att spendera semestern på trappen eller stranden. De senaste tre åren har många

det faktum att rånö är

orienterare upptäckt möjligheterna med Rånö, berättar Mikael.

– Vi har några orienteringsbanor upplagda. En kille från grannön är orien­ teringsfantast och har lagt ut tre olika banor som genererar många dagsoriente­ rare, men det är avslappnat och oorgani­ serat, försäkrar Mikael. Och man måste inte springa, man kan gå orientering.

Med eller utan orienteringsambitioner finns det fina promenadstråk på ön. Om man följer kompassen åt nordöst längs det som man i ett sådant här samman­ hang kan kalla stora vägen, kommer man till Rånö gård som har både kor och får. Därifrån är det inte långt till Hästholmsviken som är en av flera fina, långgrunda stränder på ön.

Föredrar du klippbad följer du vägen längs vattnet förbi naturhamnen Rånö hamn och tar ett dopp vid Harviken strax norr om den andra naturhamnen, Skutviken. Sedan är det inte långt till­ baka till den klassiska skärgårdslunchen på Rånö Källan. Ibland behöver livet inte vara så komplicerat.

LATA LUGNA DAGAR PÅ RÅNÖ

Hitta friden på Kapelludden

Mysingen

Fortsätter man söderut efter stugbyn kommer man så småningom till Kapelludden, en ovanligt vacker men något förfallen begravningsplats med en ensam minnessten där Fredrik Wilhelm Reuterskiöld ligger begravd.

Reuterskiöld ägde Rånö på 1700-­talet, långt innan någon hade ägnat en tanke åt att göra ön till naturreservat under Skärgårdsstiftelsens beskydd, vilket hände 2008. Det berättas att Reuterskiöld ska ha valt ut platsen för gravstenen för att han alltid ville höra alfågeln sjunga om våren. Om han fortfarande gör det förtäljer inte historien.

Ängsholmen

Esudden Rånö

sun

det

Utö

Rå

nö

Ålö

Knicksand

Norrön Kapelludden

Mot Nåttarö/ Nynäshamn

Tymarsviken

Aspön 0

2 km

www.tiiskeri.fi STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 23

24 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Utflykter till geologin Tack vare Stockholms skärgårds brokiga geologiska historia finns mycket att upptäcka för den som är, eller kan komma att bli, intresserad av geologi. Spåren som skvallrar om skärgårdens flera miljarder år gamla historia är som tidskapslar från en svunnen tid. Vare sig du letar reda på istidslämningar som bara är några tusental år gamla eller om du studerar urberget som bildades för ett par miljarder år sedan. Vi har valt ut en bråkdel av alla geologiskt intressanta platser som lockar till besök, du hittar säkert fler om du söker. Det är bara att välja och vraka var du vill uppleva tidens vingslag.

TEXT Niclas

Sjögren

FOTO

Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 25

UTFLYKTER TILL GEOLOGIN

LANDHÖJNING I hela skärgården kan man hitta bevis på att landet höjts sedan den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för 12 000 år sedan.

Ofta kan man skönja tidigare strandlinjer högt upp på land.

Tydligast blir det dock där man märkt ut vattenståndet över tid. har man gjort märken i berget i Öster­ hamn sedan 1800-talet till idag. Det är en hisnande förändring.

Besöker du lägre öar kan det vara intressant att räkna på hur länge de stuckit upp över vattenytan – ett sekel har historiskt sett gett ungefär 50 centimeters landhöjning. Idag höjs landet med cirka fem millimeter per år men framtida havsnivåhöj­ ning, på grund av klimatförändringar, kan komma att mot­ verka den reella höjningen av landet.

exempelvis på landsort

SANDSTRÄNDER Sandstränderna i skärgården är lämningar från när isälvarna spolade ut sediment i havet och inlandsisen drog sig tillbaka.

Därför hittar man sandstränder enbart där det finns isälvs­ material. Trots att de flesta sandstränderna är så välkända är det bara några få veckor per år de är frekvent besökta. Så snart det blir lågsäsong lägger sig ett lite märkligt lugn över skärgår­ dens populäraste badstränder. fina sandstränder hittar du bl a på Sandön/Sandhamn

(Trouville), Nåttarö (Storsand), Utö (Stora sand), Ålö (Stora sand), Gålö havsbad (Stockholms längsta sandstrand).

26 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Järflotta (Sågviken och södra delen), Grisslehamn (Kvarn­ sandsbadet), Väddö (Sandvikens bad), Årsta havsbad, Schweizerbadet (Dalarö).

KALKSTEN Den överlägset största delen av Stockholms skärgårds berg­ grund utgörs av så kallade intrusiva bergarter (som bildats när magman trängt in, intruderat, och stelnat djupt ned i jord­ skorpan) där granit är den vanligaste. Utan att leta speciellt länge hittar man dock flera andra intressanta och spektakulära bergarter. Till exempel områden med mer eller mindre stora inslag av kalksten, som brutits på flera platser i skärgården. hittade man tidigt kalksten som man bröt. I Stora Vika (Nynäshamns kommun) drev före­ taget Cementa ett större kalkbrott mellan 1949 och 1981. På Munkö (Runmarö) bröts redan på 1200-talet. Idag finns här ett naturreservat vilket är en välkänd botanisk plats i Stockholms skärgård, främst känd för sina orkidéer och Apollofjärilen.

på ön oaxen vid himmerfjärden

SANDSTEN Efter den våldsamma period då det många kallar urberget bildades för tre miljarder år sedan och framåt inträdde en relativt lugn periods under vilken sandsten avsattes. Sandsten är en sedimentär bergart som består av sand. Beroende på vilken sand kan stenen få olika färger: allt från grå till gul och

Klippbad eller sandstrand? Ofta kan du ­enkelt välja mellan vilket geologiskt ­fenomen du föredrar. Det motståndskraftigare berget överlevde inlandsisen med en snygg slipad yta, medan sanden (till höger i bild) är ­exempel på isälvsavlagringar.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 27

UTFLYKTER TILL GEOLOGIN

det finns hundratals, om inte tusentals rundhällar i Stock­ holms skärgård. På till exempel Alskär (Värmdö) ser man mycket tydligt hur isen format rundhällar med stöt- och ­läsida. Men leta bara vidare på någon av alla kala klippor på öarna i Stockholms skärgård så hittar du definitivt fler.

KLAPPERSTEN Klapperstensfält består, som man hör på namnet, av klapp­ rande stenar. Dessa är ett exempel på när en strandvall lämnar efter sig sten men spolar bort mindre material. Stenarna är ofta välslipade platta istället rundslipade eftersom att de förs upp och ner av vågorna i strandens svallzon., alltså den zon där havsnivån för närvarande befinner sig. Därför kan man hitta strandvallar långt upp på land. på många platser i skärgården hittar man klapperstensfält,

eller klapperstensstränder. Längst i söder ligger Sveriges mest frekventerade surfställe Torö stenstrand (Nynäshamns kom­ mun). som är en gigantisk strand bestående av bland annat klappersten. På Alskär hittar man både klappersten, sand­ strand och rundhällar. Stora Gisslingö är ett annat tydligt exempel liksom Angödrommen.

GROTTOR

röd. Den sandsten som man hittar i Roslagen har till och med ett eget namn: Roslagssandsten. sandstenen finns bland annat vid Björköfjärden (Norrtälje

kommun) samt mellan Björkö och Vätö. Men man hittar sand­ sten även som sprickfyllnad vid Bötesholmen söder om Runmarö (Värmdö kommun).

RUNDHÄLLAR På många ställen där berggrunden bestod av hårda mot­ ståndskraftiga bergarter bildades rundhällar där isen drog fram under senaste istiden. Släta, mjukt skulpterade stötsidor och skrovliga läsidor. De flesta bildningar syns inte eftersom de är dolda under jordtäcket. Men i Stockholms skärgård finns otaliga exempel på rundhällar i och med att jordlagret spolats bort. Vanligtvis ser man stötsidan åt norr eller nordväst och läsidan åt syd eller sydost, alltså så som inlandsiglaciären rörde sig. Men inte alltid.

28 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Grottor kan bildas på i princip tre sätt: att berget s­ pricker (­efter sättningar och förskjutningar) och bildar en sprick­ grott­a , att block eller blocksamlingar skapar en blockgrotta när berget kollapsat eller då vatten löser upp fast berg och bildar en karstgrotta. en del grottor är mindre spektakulära än andra, men ändå

populära. Drottninggrottan på Nåttarö till exempel är en liten urgröpning i berget bara, men i och med att sägnen be­ rättar att drottning Maria Eleonora ska ha gömt sig här är den välkänd. Sprickgrottan på Knappelskär (Nynäshamn) är Stockholms största sprickgrotta och ett populärt utflyktsmål.

Klövbergsgrottan i Tyresö är Stockholms läns största grotta (blockgrotta) med mer än 300 meter gångar.

SPRICKLANDSKAPET Den platta kakan urberg, det som på fackspråk kallas det ­sub-kambriska peneplanet, spricker upp för flera hundra ­miljoner år sedan. Dessa sprickor kan vi idag se i och med de stora fjärd­arna i Stockholms skärgård. vart du än åker i Stockholms skärgård har vi fjärdar. Några

av de större är Jungfrufjärden, Nämdöfjärden, Gårdsfjärden,

Baggensfjärden och varför inte åka till Gålö för att titta på en maffig fjärd? Du behöver inte ens båt. Fjärden heter för övrigt Mysingen och har besjungits av bland andra Evert Taube i Vals på Mysingen, ni vet den där ”vi gå till Utö för natten... god natt små vågor, god natt”.

GNEJS Gnejs är så vanligt att många inte funderar så mycket på den, den finns ju över hela skärgården och hela Sverige. I princip.

Gnejsens huvudmineral är kvarts, fältspat och glimmer.

Gnejs är en metamorf bergart som ofta har ett sedimentärt ursprung. Sedimentgnejser hittar man enkelt på många platser i skärgården eftersom jord och moränlager spolats bort och berget kommit i dagen. Ofta är gnejsen tydligt skiktad i lager vilket ger en hel del fantasifulla mönster. bland väldigt många ställen i skärgården kan det vara av in­

tresse att kolla in södra stranden av Bogesundslandet, främst Ådalen (Vaxholms kommun) där man hittar spektakulära och

variationsrika sedimentgnejser. På Ornö huvud hittar du en ovanligt snyggt bandad leptit (som är en tät gnejs). Men gnejs finns över hela skärgården så det är bara att sänka blicken.

GRUVOR Det har funnits en otal gruvor i Stockholms skärgård genom tiderna. Berggrunden i skärgården uppvisar ett så gott som unikt spektrum av olika mineraler. Flera grundämnen har faktiskt upptäckts i gruvor i skärgården vilket bidragit till att man i Sverige har upptäckt överlägset flest grundämnen per capita i hela världen. mest kända av alla skärgårdens gruvor är förmodligen de på

Utö. Här bröt man järnmalm redan på 1100-talet vilket fort­ satte ända fram till 1879. Förutom järnmalm bröts här även en rad mineraler. Bland annat upptäcktes här, för mer än 200 år sedan, litium för allra första gången. Lika känt bland geologer är Ytterby gruva på Resarö. Här har också upptäcks flera nya grundämnen och sällsynta jordartsmaterial. Ytterby gruva

Utö gruva. Foto In Water Under Land.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 29

UTFLYKTER TILL GEOLOGIN

lockar till sig både gästande nobelpristagare i kemi och fysik samt gruvintresserade från hela världen.

Jättegrytor på Gålö. Foto Magnus Wegler.

JÄTTEGRYTOR Några av de tydligaste spåren, och lättast att känna igen, från istiden är alla jättegrytor. Grytorna bildades när inlandsisen smälte och smältvattnet spolade sten och grus under hårt tryck i en virvel mot berggrunden. På det sättet svarvades mer eller mindre djupa hålor i berget. Tidigare ansågs det medföra tur att slänga en slant i jättegrytan, inte minst i skärgården när man ville ha fiskelycka. på intressanta jättegrytor i Stockholms skärgård. På Käringboda intill Naturstigen hittar du flera vackra jättegrytor. På Gålö, cirka 300 meter västsydväst om Sjövik, finns sju tätt liggande jättegrytor där den största är ungefär en meter i diameter. I naturreservatet Korshamn finns flera jättegrytor och här är den största hela sex meter i diameter. Två andra jättegrytor, eller egentligen en dubbel jättegryta, finns på Sandhamn (nedanför skolan), ibland kal­ lad Havsfruns grotta. det råder ingen brist

30 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Fortsättning följer I nästa nummer av Stångmärket (nummer 3/2022, ute 8 september) kommer en artikel där vi fokuserar på istiden och vad den betytt för skärgården. I nummer 4 avslutar vi artikelserien om skärgårdens geologi med att berätta om Utö, en helt unik geografisk plats.

Svensktillverkad i Övertorneå Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll.

Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp Ecobox minireningsverk – en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden.

Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening.

Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning.

Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier.

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.

Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtälje 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se

Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Få hjälp med helheten En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

www.ecot.se

KÄRA SJÖMÄRKEN

Söder Rödkobb, mellan Långviksskär och Biskopsö, på ett foto som kanske togs när båken stod färdig 1934.

Foto Riksantikvarieämbetet, okänd fotograf.

Havsbandets båkar Förra sommaren kom vi seglande utomskärs från ­Huvudskär upp mot Sandhamn. Vädret var sommarstadigt med jämn fin vind från sydväst. Utskotat storsegel, smult vatten, lite dyning från havet, säker och fin gång.

TEXT Carina

32 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Lernhagen Matz

D

är, någonstans

på mitten av sträckan, såg vi båken på Söder Rödkobb om babord. Den står på Rödkläpparna, mellan Långviksskär och Bullerö. Båken, en vitmålad trekan­ tig träkonstruktion, femton meter hög och med ett svart klot på toppen, syns väl från havet. Men hur länge till?

Ett märke i land ger trygghet i naviga­ tionen och gör att du kan verifiera både sjökort och plotter. Det kan inte hjälpas, trots ny teknik ger ett sådant märke grundläggande vetskap. På riktigt.

Stora, fasta sjömärken står där de står av djupt historiska skäl. De berättar om att här har det seglat större och mindre fartyg med last. Här har människor fiskat och behövt orientering. Sträckan Huvudskär, med sin fyr, och norrut mot Sandhamn var just en av vägarna mot huvudstaden. Därför står båken på Söder Rödkobb. sjöfartsverket ansvarar för alla fasta

sjömärken som inte tillhör försvaret.

På myndighetsspråk kallas de ”fasta sjösäkerhetsanordningar”. Nu har ver­ ket gjort en ”nautisk behovsanalys” och kommit fram till att de inte längre behövs. Det kan man kanske förstå.

Verket hävdar även att de kostar för mycket att underhålla. Men då frågar man sig: Hur mycket pengar rör det sig om? Sjöfartsverket ger svar. Förra året kostade inspektionen av båken på Söder Rödkobb 3 200 kronor. Skulle det krävas underhåll blir det naturligtvis mer.

Men det borde vara värt det. De stora, fasta sjömärkena har en stark kulturhis­ torisk förankring och betydelse. De be­ rättar något viktigt om kommunikation och sjöfart förr i Stockholms skärgård.

De blickar hundratals år tillbaka i tiden. nuvarande båken på Söder Rödkobb bygg­ des 1934. Samma år byggdes en nästan identisk båk upp på Svenska Stenarna, långt ut i havet, öster om Röder och nordnordost om Svenska Högarna. Den

har dock en kon (triangel) som topp­ tecken och är lite lägre, tolv meter.

Men båda är, eller var, vitmålade med svarta topptecken. Idag är den senare illa åtgången av tid, väder och vind.

Om graniten under båken på Söder Rödkobb är rödaktig så är ­bergarten mycket ljus på skäret där båken på Svenska Stenarna står. Stora Vitkobben heter den och intill ligger Lilla Vit­kob­ben.

När solen passerat middagstid lyser båda kobbarna klart vita åt väster, sägs det. ”svenska” stenarna? ”Namnet bör vara givet av utifrån kom­ mande sjöfarare” skriver Nils Gustaf Stahre i boken Ortnamn i Stockholms skärgård. Därute i den yttersta norra skärgården ligger ”svensknamnen” på rad: Svenska Björn, Svenska stenarna, Svenska Högarna, Svenska Lillö.

Nord och syd om Svenska Stenarna går ”Svenska Vallen” som en bergskam ­under vatten med våldsamma skillnader i havsbottnens grundstruktur. Det ger otäck sjö när det blåser över kuling­ styrka från nordost eller ost. Då lär det se ut som en sammanhängande och långsträckt bränning. men varför just

förlisningarna har varit många.

De flesta var fraktskutor som gick med järneller trälast. Konstnären Sten Rinaldo listar dem i boken ”Dagar och sekler i skärgården”: Svenskt barkskepp förliser intill Svenska Stenarna i svår nordostlig storm 1883. Finsk skonert ’Nikolai’ kant­ rar intill Svenska Stenarna 1902. Norskt barkskepp törnar på grund och går helt i kvav i ostlig storm i maj 1871. Danska briggen Azela driver upp på ett av skären i svår storm i november 1911. Det finns ytterligare trettio fartyg på listan …

Samme Sten Rinaldo berättar om en färd ut till Svenska Stenarna i den klas­ siska båttidningen På Kryss 1958. Han gör en tuschteckning över Vitkobben med båken och tycker sig förflyttad till urtid när han beskriver vägen ut.

”En morgon, som för miljoner år sedan, då land skapades. Svarta, låga skär reste sig ur ljust hav, som bredde ut sig till oändlighet.

Horisonten var utplånad av solrök och vattnet hade samma färg som himlen. Ingen vind och ingen vågskugga på havsytan, långsam och värdig dyning lögade skärens strandlinjer.

Klipporna i synfältet framför ­båtstäven blev större. Två höga, ­ljusa klippor, som steg upp likt hägring ur blekt hav – Svenska Stenarna, de märkligaste och de yttersta av alla skär.”

Rinaldos fina teckning stämmer­­t yvärr dåligt överens med hur båken ser ut idag.

Sten Rinaldo skrev och ritade om ett besök på Svenska Stenarna i tidningen På Kryss 1958. Foto Carina Lernhagen Matz. i maj förra året fick Sjöfartsverket föl­

jande beskrivning av en besökare på skäret: ”Det gamla sjömärket/båken på Svenska Stenarna är i väldigt dåligt skick och håller på att falla sönder. Stora järnbalkar hänger på endast några få bultar och riskerar att falla vilken dag som helst. Detta är en risk för både djur och människor som besöker ön. Stora träplank har fallit ner och ligger och skräpar på ön.”

Sedan dess har Sjöfartsverket åtgärdat det hela hjälpligt. Men framtiden för de gamla båkarna i havsbandet är oviss.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 33

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN BLIDÖSUNDSBOLAGET

FÖRLÄNG SOMMAREN MED 29,30,31 AUGUSTI 2022

SKÄRGÅRDSEXPEDITIONER

Följ med oss ut till ytterskärgården i slutet av sommaren. Vår oumbärlige kapten och ciceron Göran P Sjödin engagerar med spännande guidning medan vi passerar öar, hus, fyrar, intressanta fartyg och (ofta) sälar samt en och annan havsörn.

Resan kostar 800 kr per person och du bokar på vår hemsida blidosundsbolaget.se I priset ingår båtresa, guidning, smörgås med kaffe och te, kallskuren lunchbuffé samt alkoholfri måltidsdryck.

Fler drycker finns att köpa i cafeterian. Kontakta oss på kontoret@blidosundsbolaget.se vid specialkost och allergier.

Välkommen ombord på rymliga och snabba m/s Sjöbris för att ta del av skärgården när den är som bäst. Till förmiddagskaffet passerar vi slingrande Skurusundet och Saltsjöbaden varefter vi på utvägen går genom Biskopsö till fantastiska Norsten med trojeborgar och sjöbodar. Lunch serveras där, sedan går resan vidare i havsbandet mot spännande Bodskär intill Sadelöga.

Vi förbehåller oss rätten att lägga om rutten och resmål om vädret kräver. En kikare och karta/sjökort ger resan en ytterligare dimension.

Välkommen till en unik upplevelse till sjöss!

Ön har aldrig haft besök av någon passagerarbåt och har en totalt osannolik dold vik, som Försvaret förr höll för sig själva. Nu är tillträdesförbudet upphävt och de kraftfulla kanonerna är avvecklade, men kvar finns utmärkta promenadvägar genom skogen upp till flera fantastiska utsiktspunkter mot söder. Ugglor och bäver finns också på sevärda Bodskär – en riktig doldis-ö!

På hemfärden passerar vi bland annat Långbälingsund och Dalarö.

BOKA OCH LÄS MER PÅ BLIDOSUNDSBOLAGET.SE

BÅTTIDER

8.00 10.45 12.00 12.35 14.00 17.00

Avgång Skeppsbron Uppehåll på Norsten Avgång Norsten Uppehåll på Bodskär Avgång Bodskär Ankomst Slussen

Tel: 08-24 30 90 www.blidosundsbolaget.se kontoret@blidosundsbolaget.se

HÅLL IGÅNG I LUGNET PÅ LIDÖ

Håll igång och varva ned på Lidö Utåt sett är Lidö en lugn ö som ibland går under namnet bröllopsön. Men medan vi gäster kopplar av i solen utanför värdshuset pågår ständigt nya planer för hur vi ska aktiveras. Om du tröttnar på lugnet kan värdarna Hugo och Olle locka både med utegym och orientering. Eller en öl i Oasen.

TEXT Annika

vägen från ångbåtsbryggan leder rakt upp mot värdshuset. Den gula villan är ursprungligen en herrgård från 1769 och på vägen dit passerar man en liten röd kvarn som tillkom på 1800-talet.

Det dröjer inte många minuter innan Hugo och Olle dyker upp på gårdsplanen och hälsar oss välkomna. De båda vännerna Hugo Olofsson och Olle Tejle har jobbat ihop jämt, vilket i deras fall innebär sedan de träffades i Alperna på 90-talet, och de har arrangerat allt från julshower och stora arenaevenemang till privata bröllopskalas.

En stor del av året bor de numera med sina res­

Edestrand

FOTO

Lasse Burell

pektive familjer i varsitt hus på Lidö och får den lilla världen runt det gula värdshuset och om­ kringliggande logihus att fungera.

Olle Tejle och Hugo ­Olofsson har gjort mycket tillsammans. ­Sedan 2010 driver de Lidö värdshus.

ambitionsnivån är hög, sist vi hälsade på hade de just påbörjat arbetet med att bli en helt fossilfri ö, en Zero Island. Det arbetet har lämnat synbara spår i form av ett fält av solcellspaneler och den specialbyggda Nollan Cabin, ett smart hus med plats för två som värms upp med paneler på taket och är en av flera spännande miljöer som värds­ huset erbjuder sina övernattande gäster. Nollan

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 35

HÅLL IGÅNG I LUGNET PÅ LIDÖ

På Lidö kan man bo i klimatsmarta Nolla Cabin, ett av flera projekt i satsningen på att bli en fossilfri ö.

36 STÅNGMÄRKET

NR 2

Cabin har numera fått två syskonhus, eftersom många gäster trivs i det annorlunda rummet.

– Hela ena väggen är ett fönster med utsikt mot havet, säger Hugo. Vi har låtit det växa upp runt omkring så att det inte kommer förbi folk, allt man ser inifrån är ängen och vattnet. Man kan inte mörklägga något, utan vaknar av ljuset. Men folk verkar sova bra ändå, det lilla huset är spe­ ciellt på något sätt. Eftersom det är oisolerad är det varmt på dagen och svalt på natten, det är lite som att sova utan hus fast ändå skyddat.

En liknande upplevelse får man i Lidös två glampingtält, omsorgsfullt inredda tält vid strandkanten med dubbelsäng och utsikt över vattnet. Tältet Udden hittar man vid vigseludden, en särskilt populär och iordningsställd bröllops­ plats, och tältet Ängen står vid kohagen bortåt Västergården, en något mer idyllisk plats än det låter även för den som inte blir lugn och lycklig av kor. Ett mindre synligt resultat av hållbarhets­ arbetet som började med Zero Island-projektet är den djupbehållare för avfallshantering som

•

2022

Hugo och Olle installerat tillsammans med Skärgårdsstiftelsen.

– Alla tror att det är en badtunna och vill hyra den! Olle skrattar. Det kanske inte låter så kul med sophantering, men den underlättar jätte­ mycket för alla. Vi fortsätter att utbilda gäster­ na i hur man sorterar sina sopor, det är speciellt att hantera avfall på en ö. Allt som kommer hit måste tillbaka på något sätt. naturreservatet lidö är en 265 hektar stor ö.

Även om Österhamn är en populär ankrings­ plats för båtar på väg till eller från Åland är det i det sydvästra hörnet runt värdshuset som det mesta händer. Där är det inte heller långt till öns egen bonde Micke Jansson som också är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Lidö. Det är bondens kossor som man kan se beta från gästbryggan, och vi träffar ungtjurarna när vi så småningom tar en skogspromenad. Det är lätt att förstå varför många familjer hittar hit, gårdsplanen och gräsmattorna framför värds­

huset är som gjorda för lek och spring och menyn på värdshuset gör även lite mer kräsna föräldrar glada. Ett och annat pensionärspar dyker också upp. Hugo och Olle berättar om Ulla och Karen, två trevliga tanter som kommer varje år och stan­ nar en hel vecka. De gör inget särskilt, tar en pro­ menad två gånger om dagen. De har det bra, läser en bok, tar en tupplur och bor i samma rum varje år. Låter inte det ganska härligt? Naturligtvis är Hugo och Olle glada för sina återkommande och uppskattande gäster, men tänker att de flesta besökare – som kanske inte blir harmoniska bara av att prata med varandra och läsa böcker – mår bra av att hitta på något efter ett par dagar i lugnet. När de känner att gästerna börjar bli lite rastlösa brukar de tipsa om att man kan göra dagsutflykter till andra öar.

– Nu kommer vår REX! Hugo och Olle spanar mot storbåtsbryggan där en båt lägger till. När de började driva krog och hotell här i höjd med Norrtälje i början av förra decenniet startade de också en båtlinje i samarbete med öarna runt

omkring, för att hjälpa sommarturisterna att ta sig runt i norra skärgården. Efter mycket om och men tog kommunen över och nu gör REX det möjligt för besökare att göra dagsutflykter eller båtluffa mellan öarna.

– Den är en av de linjer som faktiskt funkar här i norr, säger Olle. Framför allt ger den besökare till Arholma, det är en supertrevlig tur. Folk som bor här hos oss kan ta en sväng dit över dagen.

Då är det bra att öarna är så olika!

Många mellanlandar på Lidö på vägen till Åland.

Efter en middag i glasverandan eller en pizza i Oasen är man redo att segla vidare.

hållbarhetstänket som började med drömmen

om en fossilfri ö finns kvar, men den senaste tiden har Hugo och Olle valt att fokusera på håll­ barhet för människan, att vi behöver röra på oss för att må bra. Bara ett stenkast från sandstran­ den (även om man naturligtvis inte kastar sten där) har Hugo och Olle byggt ett utegym med stöd från Roslagens Sparbanks Stiftelse och med bidrag från den lokala bonden i form av traktor­ däck som inte längre gör nytta i jordbruket men som fortfarande lämpar sig för vältning eller STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 37

38 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

HÅLL IGÅNG I LUGNET PÅ LIDÖ

hoppövningar för äldre barn och deras båtstela föräldrar.

– Seglare står ju still under många timmar och kan längta efter lite styrketräning och rörelse, säger Olle. Nu när bonden bytte däck på sin trak­ tor och vi fick ta över dem blev det värsta crossfit­ anläggningen. Vi köpte till några kettle bells, gummiband och hopprep, och nu tränar folk där hela tiden!

Bortanför utegymmet går gräsmattorna över i den skog som täcker stora delar av ön. Numera har man röjt upp det mesta av oredan som orka­ nen Alfrida orsakade 2019, då det låg trädstam­ mar kors och tvärs över stigarna, så att man kan ta en fin promenad för att få i gång hungern inför middagen på värdshuset. Den som vill röra lite mer på sig kan numera också orientera på Lidö.

Hugo och Olle springer inte själva runt så mycket i skogen när de inte behöver röja upp och hålla efter, men fick kontakt med ett orienteringsproffs som de gav i uppdrag att lägga upp några slingor.

– Orienteraren har sprungit kors och tvärs över ön och gjort en karta. Han kan den här ön bäst av alla vid det här laget! säger Olle. Vi gjorde tre slingor: en barnrunda vid värdshuset, en för mellanbarn upp till Västergården och en stor där man verkligen får ge sig ut i skogen. Över hela ön sitter det kontroller, det är bara att hämta en karta i receptionen och börja leta.

det låter det som att alla barn som badar där är hans ansvar. dagen börjar gå mot sitt slut. Vi börjar med en

öl och lite solnedgång på Oasen med utsikt över gästbryggan och en båtägares ambitiösa försök att grilla en gigantisk stek på en mycket liten engångsgrill. Det känns behagligt att lämna hans ansträngningar därhän och gå på krogen i stället. Från den inglasade serveringen på värds­ husets gård lyser det inbjudande som från vilken trivsam innerstadskrog som helst. Men den som lyfter blicken ser ut över kvarnen, gräsmattan och Tjocköfjärden.

ett par kommer förbi där vi sitter vid ett av

de utplacerade borden på värdshusets luftiga gårdsplan. De börjar bli sugna på en öl och efter­som värdshusets inglasade restaurangdel inte öppnar än på en halvtimme tipsar Olle och Hugo om Oasen, en liten pizzeria de öppnat vid gästhamnen. Gästerna ser nöjda ut och traskar i väg. Numera kan gästhamnen också erbjuda en sandstrand, ett annat tecken på krögarvän­ nernas omsorger. Sandstranden krävde tre pråm­ leveranser av vardera 40 ton sand och trots att det kanske låter mycket blev det ingen jätteplaya.

Men Lidö kan nu stoltsera med en liten fin strand på perfekt barnäventyrsavstånd från båtarna längs bryggan.

– Folk hamnar på stranden eftersom den lig­ ger bra till. Ibland blir det lite fullt, men barnen kommer ut och det blir liv och rörelse. Det är så härligt att de kan gå till stranden! När Olle säger

Sist vi hälsade på drömde Hugo om att utöka det lokala utbudet på menyn från ramslök till soppan, och mynta till mojiton, till lokalt kött från bondens fina kossor. Nu kan Lidö värdshus servera såväl sashimi som hamburgare på de ­kossor som inte längre håller landskapet öppet runt Lidö Gård. Den som inte vill ha kött kan njuta en Lidörökt regnbåge, ekologisk bönburgare eller stekt tofu med grönsaksnudlar. Gemensamt för alla rätterna på menyn är ett hållbart och lokalt tänk.

– Så långt det är möjligt försöker vi köpa eko­ logiskt, KRAV och närproducerat, säger Hugo.

Vår kock har en kompis i Tierp som odlar mikro­ grönt, alltså de första bladen från grönsaker eller örter, de är både goda och näringsrika. Det kanske inte är något som gästerna tänker på

Utsikten från gästbryggan är inte så dum. Har man tur kan man också få se bondens kor i solnedgången.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 39

HÅLL IGÅNG I LUGNET PÅ LIDÖ

Värdshusets servering ligger i en fristående glasveranda på gården.

Varma dagar är det öppet mot kvarnen och Tjockö­ fjärden.

40 STÅNGMÄRKET

NR 2

när de hugger in efter en dag på sjön, men det känns också som ett led i hållbarhetsarbetet.

Ramslöken plockar vi själva här på ön på våren.

Förväntansfulla och ganska välklädda säll­ skap strömmar in i serveringen. Lidö värdshus är en av Stockholms skärgårds bättre krogar, men också en varm och avslappnad miljö där alla kan känna sig välkomna. Det är stor skill­ nad på att driva skärgårdskrog och att driva en innerstadsdito. Först händer ingenting i början av sommaren, sedan händer allting i tre veckor, och sedan är det lugnt igen. Menyn måste ha en tillräcklig bredd för att göra de flesta semester­ seglare, motorbåtsförare och storbåtspassage­ rare glada, och maten ska dyka upp i rimlig tid oavsett om det är i början av sommarlovet, mitt i julikarusellen eller framåt säsongens slut.

– Vi är bortskämda med att folk som är här trivs. Då blir vi också lite nöjda, men vi skulle kunna bli ännu bättre. Vi måste ha en meny som funkar för alla men det får inte ta lång tid.

Det är aldrig okej att vänta länge på mat! säger Olle med eftertryck.

Den här gången landar vi i Hugos klassiska gös med betor, knaperstekt bacon, kapris, dill­

•

2022

kräm och färskpotatis. Gösen har visserligen fär­ dats ända från Hjälmaren, men det är en resa vi är väldigt tacksamma att den gjorde. hur var det då med lidös rykte som bröllopsö?

Bröllop är en stor del av Lidö värdshus verksam­ het, det och konferenser. Till viss del beror det på platsen, bokar man vid rätt tillfälle kan ett bröllopssällskap ha hela värdshusområdet för sig själva. Men till största delen beror det nog på Hugo och Olle själva.

– Vi är väldigt delaktiga. Olle styr upp bröllopen, säger Hugo.

– Det är vårt jobb, det ska vara en kanonkväll för brudparet. Ibland tar det upp till två år från bok­ ning till genomförande. Men det är egentligen gan­ ska enkelt bara man vet hur man gör, säger Olle.

– De flesta gifter sig inte så många gånger. Då kan det vara bra att luta sig mot några som har varit med och arrangerat ett par hundra bröllop, konstaterar de.

Huruvida bröllopsparen blir hållbara eller inte förtäljer inte historien. Men som så många andra som stannar till på Lidö verkar de åtminstone ha fått bästa möjliga hjälp på vägen.

Smörstekt gös med sommar­betor, bacon, kapris och dillkräm Även om fisken snarare kommer från Hjälmaren eller Mälaren än Tjocköfjärden, smakar Hugos smörstekta gös väldigt mycket skärgårdssommar.

Bacon och kapris ger fin sälta åt betorna. Blanda gärna röd- och gulbetor, tipsar Hugo.

Det blir snyggast så.

4 portioner ca 700 g svensk gös 1 kg röd- och gulbetor 140 g bacon 2 msk kapris 150 g färskost citron 1 näve dill 1 näve gräslök 150 smör färskpotatis 1. Koka betorna utan blast och kyl i kallt vatten.

Skala och skär i små båtar eller 2 cm stora kuber.

Skiva bacon i cm-stora bitar. Stek knaprigt och lägg upp på en bit papper.

2. Hacka dill och blanda med färskost. Smaka av med salt, peppar och lite citronsaft.

3. Skira smör i en kastrull tills all vätska kokat bort. Pass på så att det inte bränns! Stek gösen i lite av det skirade smöret och salta lätt. (Tänk på att bacon och kapris också är salta.)

4. Lägg betor, bacon, kapris och skirat smör i en kastrull och värm försiktigt. Fördela gösen på tallrikar tillsammans med kastrullens innehåll. Ös med lite skirat smör och klicka på dillkrämen.

5. Servera med färskpotatis, finskuren gräslök och – som Hugo säger – bussigt med riven dill.

Ett naturligt val Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter.

Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

08-553 348 00

I

atta45.se

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 41

Kom på rätt kurs inför sommaren!

Lär dig navigera och gör dig redo för nya äventyr. Jag och mina kursledarkollegor kommer gärna till båtklubben, scoutstugan, köksbordet...och håller kurs. Vi finns även på distans.

Ni behöver vara minst 5 personer.

• • • •

Förarintyg Kustskepparintyg SRC - intyg (VHF) Kanalintyg

Vill du köra vattenskoter till sommaren?

Lättaste vägen dit är att ta förarintyg senast sista april!

Maila önskemål mm till karin.meddings@billeborg.se så fixar vi det.

L ÅT VÅR A BAK TERIER G Ö R A J O B B E T I AV LO P P E T !

MILJÖVÄNLIGT

Drain

Camper

Tar bort avloppslukt.

Tar bort lukt i toalettanken.

Bryter ner fett, fekalier och toalettpapper.

Tar bort lukt i gråvattentanken.

Ser till att avloppslangen inte tätnar av fett.

Sanitation Wax Tar bort urinlukt i koppen i plasttoaletten.

Ger ett skyddande vaxskikt.

Water Tank

Förebygger fettuppbyggnad i rörledningar och tankar.

Ingen parfym.

Bryter ner hushållskemikalier.

Tar bort lukt i latrintunnor.

Håller vattentanken fräsch.

Kraftigt reducerar slam.

Tar bort urinsten.

Rengör vattentanken.

BAKTERIER FÖR AVLOPP 42 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

Syresätter vatten.

B e s ö k vå ra åte r fö r s ä l j a re e l l e r w w w. ox yg. s e

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

TACK!

Skärgårdsvänner för ert stöd som går till Skärgårdsstiftelsens breda verksamhet i Stockholms skärgård. Här kan du se många av de företag som stöttar Skärgårdsstiftelsens arbete under 2022.

Apotea Brunswick Marine in S ­ weden ­ Dokumentera EU AB ­ Advokatfirman Patric Lindblom AB Avanza Kayak & Outdoor AB Benndorf & CO AB Blidösundsbolaget AB Bullandö Marina AB Comeric Elektronik AB Eskilstuna Tjänstedata AB Fastighets AB Kannan Friskt Ledarskap & Utveckling AB Goit AB HighScore Entreprenad ICA Supermarket Enskededalen Milotelle Elektriska AB NORAB Nordudden Bygg & Fastighets AB Nynäshamns Ångbryggeri AB Nynäs Rökeri och Fiskhall AB Nåttarö Gård & Resort AB Nätbjörnen AB Origo Fonder Position Vindö AB Puts- & Plattsättning AB RynSoft AB

Rådmansö Kajak & Uteliv AB Sandhamnsguiderna AB SEB Rekreationsstiftelse Selaro Maskin & Entreprenad AB Sju advokater Patric Lindblom Skandinavisk Ecotech AB Skärgårdsradion 90,2 Solna Strand Marintransport AB Stockholm ICE Guide/Stockholm Adventures Stockholms Skärgårdsstugor AB Stora Hunduddens Varvsförening Sture Exhibition & Events AB Svensk Båtutbildning AB Thoppen System AB Trafikskadetjänst Sverige AB Trivselträdgårdar AB Täby Kopia AB Valorem Consulting AB Vindö Byggvaror AB Värmdö Bryggeri Vill ert företag stödja Skärgårdsstiftelsens arbete? Kontakta oss för mer information på kansliet@skargardsstiftelsen.se eller ring oss, 08-123 124 00

Foto Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 43

Vår miljö och dess superkrafter

Det är många långa ord när vi pratar om ­miljön. Men ofta handlar det om något vi alla har omkring oss. Träd, buskar, fåglar och flugor. På ­Björnö i Värmdö kommun och på ön Ålö i ­Haninge kommun vill ­Skärgårdsstiftelsen visa upp och berätta om ­naturens superkrafter.

Hur hänger det ihop egentligen kan en undra…?

Besök Ålö våtmark

Motsatsen till biologisk mångfald är när det bara finns en art på ett stort område. Så kan det lätt bli där människan odlar stora fält av samma sort och riktigt så har vi det inte i skärgården.

Med stöd från Apotea och Jord­ bruksverket har vi åter­skapat en våtmark på Ålö i Haninge kom­ mun. Gör ett besök hit och ta med dig myggstift och kikare, vilka arter kan du hitta?

Läs mer om Skärgårdsstiftelsens ­naturvårdsarbete på vår hemsida.

44 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

BARNSIDOR

Besök Björnö våtmarker

För ungefär 100 år sedan fanns det många våtmarker i Sverige. Men dessa dikades ur och torr­lades för att det skulle odlas på stora ytor.

Inom projektet Återskapa Östersjöns Livskraft har vi med stöd från WWF åter­ skapat tre våtmarker på Björnö i Värmdö kommun.

Gör ett besök hit och ta med dig myggstift och kikare, vilka arter kan du hitta?

Ser du något spännande?

Maila gärna in din artrapport till oss på info@skargardsstiftelsen.se

Ekosystemet

Tack vare ekosystemet skapas en massa möjligheter för dig och andra djur och ­växter att leva. Allt hör ihop och behöver varandra för att fortsätta att e­ xistera.

Växterna skapar syre och l­ agrar kol som är grundförutsättningar för livet på vår jord.

Vad ­händer utan en ­biologisk mångfald?

Jämför med en cykel utan broms eller trampor... Plockar vi bort nyckel­arter kan det ­hända mycket som vi inte kan förutse.

Och liksom cykeln kommer ­naturen att fungera s­ ämre utan alla delar.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2022 45

NOTISER

Tack för din uppskattning!

Genom att köpa Servicemärket visar du ett extra stöd för det jobb Skärgårdsstiftelsen utför i våra naturhamnar.

Grilla smart och tänk på…

• när du är ute i skärgården kan det ta lång tid innan räddningstjänsten är på plats.

• använd en portabel grill på ben.

• engångsgrillar är miljöbovar och omöjliga att sopsortera.

• kasta inte kol och briketter i havet, de innehåller tung­ metaller.

Flaskorna väger tungt När du tar hem dina glasflaskor och glasburkar från våra naturreservat hjälper du till att minska klimatpåverkan och dessutom kan du återanvända glaset eller återvinna det när du kommer hem.

Dryckesförpackningar är värdefullt material. Flaskor och burkar med pant ska ju alltid pantas såklart. Andra förpack­ ningar utan pant ska sorteras men det är inte alltid så lätt i skär­gården. Ta därför gärna med dig det du kan från våra naturreservat.

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89

NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE 46 STÅNGMÄRKET

NR 2

•

2022

NOTISER

Missa inte • De nyöppnade gårdsbutikerna, Truten på Björnö och Stegsholms gård på Gålö.

• Utö Gruv-kulturdagar i augusti • Härliga verandakvällar på skärgårdens alla restauranger • Gofika på skärgårdens alla bagerier

Foto Bosse Lind

Gästhamnar I egen, lånad eller hyrd båt är du kanske på väg ut i ­Stock­holms skärgård?

Sannolikt kommer du att lägga till vid någon av Skärgårdsstiftelsens bryg­ gor. Båtlivets bas i skär­ gården är de större gäst­ hamnarna och flera ägs av Skärgårdsstiftelsen men drivs av entreprenörer på plats. Välkommen hit!

Skärgårdsstiftelsen och WWF Återskapar lövskogsmiljöer i Käringboda Skärgårdsstiftelsen tillsammans med WWF bedriver pro­ jektet i Käringboda naturreservat som ska resultera i en högre andel ek och andra lövträd. Genom åtgärder gynnas arter som är knutna till dessa livsmiljöer. Vi räknar med att kunna restaurera totalt ca 80 ha skogsmark, varav 40 ha igenväxande hagmarker och 20 ha brynmiljöer. Det ingår även 20 ha naturvårdsanpassade röjningar och gallringar i skogslandskapet i anslutning till kulturmarkerna.

Stockholms län har en förhållandevis stor a­ ndel av lan­­dets värdetrakter för ek och flera av dessa ­områden finns i betande och igenväxande betesmarker i Skärgårds­stiftel­ sens reservat. På flera håll har igenväxningen gått väldigt långt och utan restaureringsåtgärder riskerar natur­vär­ dena, kopplat till eken, att på sikt försvinna.

Något som också saknas är föryngring av ek, beroende på ett mycket hårt viltbetestryck under de senaste 30 åren.

Tänk på alla vilda djur och betande boskap, håll ­hunden kopplad!

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

•

NR 2

2022 47

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 0 5 8 3 3 0 0 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

HöjdFilM!

STillSAM oAS pÅ oAxEN - SödERTÄljE diREKT pÅ STRANdliNjEN MEd pARKERiNg Vid HuSET ocH EgEN ÅNgbASTu Modernt boende om 144 m², 5 r o k med ett makalöst läge på bil från Södermalm. detta är ett bekymmerlöst lyxigt fritids- stort vardagsrum och kök i öppen planlösning, två badrum, oaxen, en mycket trivsam och populär skärgårdsö strategiskt boende som kan nyttjas året om, även bra att bo permanent. uteplatser, balkong och egen ångbastu. Trädgårdstäppa om belägen mellan Mörkö och Sorunda ca 6 mil, ca 55 minuter med Linfärja från Mörkö, överfart 5 minuter. Det finns 4 sovrum, ca 100 m². Kalk palais 9. Mån.avg. 5 316 kr. pris 4,4 milj kr.

Kontakta jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

HöjdFilM!

SKÄRgÅRdSdRöM MEd EgEN ö-KÄNSlA bil & bÅTplATS pÅ FASTlANd - ARRENdEToMT pÅ EKö lÅNgö Vid MöRKö Ett riktigt fint smultronställe med mycket ogenerat läge om 3 000 m² arrendetomt ca 1 timme från Stockholm med sol från morgon till kväll. Här är havet oftast blankt. Med kort

båttur når du ytterskärgården. Välvårdat fritidshus 80 m² 3 r o k varav 2 sovrum. Sällskapsrum med braskamin, kök med utgång till solig altan, dusch, tvättmaskin, magisk utsikt.

Två gästhus, förrådsbyggnad, växthus, utedass och bastu. påkostat reningsverk för tjänligt drickbart vatten ur havet.

Ekö-långö 1. Arrende 75 000 kr/år. pris 1 750 000 kr.

Kontakta jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

SÄL

Vi SÄljER FRÅN ARHolMA - TRoSA

JA?

VilloR - FRiTidSHuS - gÅRdAR HögA FRiTidSHuS pRiSER

Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

RiNg FöR VÄRdERiNg

MER ÄN 30 ÅRS ERFARENHET

J oh An SSon fAStighetS byr å kJe LL JohAn kJfASt.Se | 08–641 10 00 | info@kJfASt.Se