Stångmärket Nr5 2021 (nov)

JULBORD PÅ UTÖ

Syrat, torkat, rökt – här finns något för alla

SIMESGÅRDEN

Gård på Arholma med gamla anor

FÅNGA NATUREN Följ med på skärgårdsvandring

Arholma Idö

Örskär

Lidö NORRTÄLJE

Fejan

KAPELLSKÄR Riddersholm

Vidinge

Stensholmen

Norrpada

ÖREGRUND

Röder

Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda Gällnö

VAXHOLM

Kallskär

Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Skarv

Fredlarna

Gillöga

Möjaskärgården

HjälmöLådna

STOCKHOLM STAVSNÄS

Sandhamn Grönskär

Björnö L. Husarn Uvön Rögrund

DALARÖ ÅRSTA HAVSBAD

Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Arholma

Biskopsön

Sandböte

Idö Lidö

Fjärdlång

NORRTÄLJE

HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Huvudskär

Utö

KAPELLSKÄR Riddersholm

Fejan

Vidinge

#5/2021 Stensholmen

Ålö-Rånö

Norrpada

Nåttarö

Salskären

Järflotta

Själbottna 3 LEDARE Östra Lagnöhar ordet VD Anna Waxin

Gunnarstenarna

Kålgårdsön

Fredlarna

5 JULBORD PÅ UTÖ Kallskär Särsö Något för alla smaker Finnhamn Hälsingholmarna 10 HET TREND – KALLA BAD Ett självklartMöja-Björndalen inslag i badkulturen

Grinda MöjaHjälmö16 SIMESGÅRDEN Gällnö skärgården EnLådna gård med gamla anor 22 MUSIK I SKÄRGÅRDEN Hofmanns äventyr

TOCKHOLM

24 VANDRA Sandhamn I SKÄRGÅRDEN STAVSNÄS Grönskär Vintervandring på Arholma

Björnö 30 TACK TILL VÅRA VÄNNER Företag, båtklubbar och privatpersoner Boskapsön L. Husarn Uvön 32 Nämdö JUNIORSIDAN Fyren och flötet, Emils krönika Långviksskär Rögrund DALARÖ Jungfruskär ÅRSTA Gålö 2 STÅNGMÄRKET HAVSBAD

•

NR 5

Sandböte 2021

Biskopsön

Röder

Gillöga

Skarv

LEDARE

Välkommen ut i den krispiga vinterskärgården Har du varit på Arholma? Öns kulturlandskap bidrar till känslan av att vara på en plats full av historia. Här har skär­gårdsbönder bru­ kat marken i många hundra år. En av ­Skärgårdsstiftelsens arrende­ gårdar, Simesgården, ligger på södra delen av Arholma där Jonny och Maud bedriver skärgårdsjordbruk. För Skär­gårdsstiftelsen som fastighets­ägare betyder våra 16 gårdar spridda över skärgår­ den mycket. Arrendatorerna och deras betesdjur bidrar bl a till att bevara kulturlandskapet som gynnar den biologiska mångfalden.

På Arholma är vi stolta över både Simesgården och vandrarhem­ met Bull-August vilka du kan läsa om här i din tidning.

Kanske håller du i Stångmärket för första gången och undrar vilka vi är. Bläddra vidare så förstår du snart att Skärgårds­stiftelsens verksamhet är bred och finns för din skull.­Skärgårdsstiftelsen är fastighetsägare i 40 naturreservat i Stockholms skärgård. Våra områden står öppna för att du ska ha möjlighet att vistas här, från norr till söder, året om.

Och apropå året om. Flera av de entreprenörer som driver r­örelse i skärgården har öppet så här års. Passa på att boka in några dagar på en ö. Upplev ett lite bråkigt hav och karga klippor och kontras­ ten i att komma in i värmen för en god ­måltid. De håller öppet för dig, så gynna dessa fantastiska ­företagare som välkomnar dig ut i skärgården året om!

Ha en fin Skärgårdsvinter!

Foto Bosse Lind

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

N

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g.

Foto omslag: Henrik Trygg.

Foto sid 2: Henrik Trygg, Bosse Lind, Lasse Burell

ECOLA DIC BE OR

L

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skär­gårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i S ­ tockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman, Sandra Löfgren.

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 3

Foto: Henrik Trygg

EN JULKLAPP SOM RÄCKER ETT HELT ÅR Gör dina vänner till Skärgårdsvänner, ge bort Skärgårdsvänskap i julklapp!

www.skargardsstiftelsen.se Kanske väljer du även att ge bort en tidigare vänbok, då behöver vi din beställning senast 14 dec.

UTÖ JULBORD

Utö värdshus värnar om julbordet

När Utö värdshus dukar upp det 150 rätter stora julbordet finns det verkligen något för alla. Köksmästare Martin Andersson med personal har plockat, samlat, syrat, torkat, rökt och fermenterat sedan i augusti. Nu är det äntligen dags för årets matkulturhändelse.

TEXT Annika

W

axholmsbåten tar oss lugnt

förbi Utö kyrka och lägger till vid Gruvbryggan. Stillheten en förmiddag i december är påtaglig. Men snart ska julbordsgästerna strömma av båten och förväntans­f ulla ta sig uppför backen till värds­huset. I den praktfulla byggnaden från s­ lutet av 1800-talet väntar under några hek­tiska veckor köksmästare Martin Anderssons traditionella jul­ bord som med sina 150 rätter nog är att betrakta som en del av vårt kulturarv.

Vi slår oss ner med köksmästaren i den tomma, juldekorerade matsalen.

– Här på Utö värdshus får man ett tra­ ditionellt svenskt julbord, inte så mycket lime och färsk koriander. Vi producerar allt själva: charkuterier och fiskrätter.

Edestrand

FOTO Lasse

Burell

Råvarorna behöver vi köpa utifrån men all förädling sker här. Vi rimmar, gravar, röker, fermenterar och lägger in. Det är väldigt roligt att få förmedla de här kun­ skaperna till de yngre kockarna. Många av rätterna kommer från min barndom och uppväxt inom matlagning, i en by i norra Västmanland. Där tog man hand om köttet från grisen och den halva tjuren, kokade julskinkan, fyllde frysen, bakade bröd och gjorde egen ost. Vi gör den traditionella maten på de traditio­ nella sätten. traditionen får ha överseende med vissa

genvägar som ett modernt restaurang­ kök erbjuder. Matlagningens tekniker och maskiner har underlättat en del

moment, och den samlade erfarenheten från kökspersonalen kokas ihop så att de bästa idéerna och förslagen tas omhand.

Men vissa äldre tekniker består. Martin tar oss ut genom köket till värdshusets bakgård, där personalen med gemen­ samma krafter har byggt en varm- och en kallrök. Det mesta kan rökas, visar det sig. Martin har provat med allt från rökt grädde till den granrisrökta fläskkarrén, för att inte tala om Utö värdshus stolthet: de många olika rökta korvarna. Gästerna kan prova sig igenom ett helt sortiment av korv på björn, älg, ren, lamm, gris och häst. Vi provar björnkorven, en tunt skivad, beroendeframkallande varm­ rökt upplevelse som blandar viltsmak med tranbär och timjan. Den exklusiva STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 5

björnfärsen är blandad med både ren och fläskkarré.

– Visserligen är björnfärsen dyr som skrutt, men det är ett speciellt kött, vilt och mörkt och grovt. Vill man ersätta björnkött funkar älg eller nöt. Med ”viltiga” kryddor som enbär och timjan får man en liknande känsla och ”skogig” smak.

En relativ nykomling på julbordet är slaktarkorven, en riktig matsvinns­ hjälte. Den lilla biten kött som alltid blir kvar i hornet när man stoppar korv har köket tagit vara på, blandat med ister, korngryn, späck och kryddor till en ister­ bandsliknande syrad, torkad korv. För att syra korven tillsätter man bakterier i form av mjölksyrakultur och ett spe­ ciellt socker som bakterien äter väldigt långsamt, vilket gör korven syrligare än vad vi betraktar som normalt.

– Svenskt julbord är väldigt animaliskt och vi försöker inte vara något annat!

Vi ska inte ha 40 procent grönsaker, det

Köksmästare Martin Andersson.

6 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

är inte vi. Vi använder bara kött och fisk av högsta kvalitet. Självklart tycker jag att vi ska minska vår konsumtion av ani­ malier, men man kan välja sina tillfällen och hellre strunta i att äta kött och fisk sex dagar i veckan och sedan verkligen ta i när man äter julbord och firar mid­ sommar. Men jag tycker att julmat är jävligt gott. Även fast jag har jobbat med det i tre månader har jag ett sug när julafton kommer och man ska få äta. för att hinna få till det storslagna jul­

bordet måste man börja i tid. Arbetet med korvarna och ostarna sätter igång redan i augusti. Nu ligger korvsortimen­ tet prydligt syrat, torkat och vacuum­ packat i kylen, redo att skäras upp och serveras. Ostarna är ystade, saltade, vända och lagrade till små fina hemostar med mild smak. Den magiskt goda och syrliga havtornssillen och alla de andra sillsorterna görs närmare inpå julen, och

det förrådet kan också fyllas på om det blir uppätet. Men skulle björnkorven ta slut, då är den slut.

– Det finns något vettigt med att vissa saker inte bara kan fyllas på. Jag skulle nästan bli glad om någon sa att något var slut vid ett julbord. Och man kan alltid göra fler köttbullar, som vi annars brukar storproducera i början på novem­ ber. Det är värsta tomteverkstan här då, alla kör som galningar!

Det är mycket kött på Utö värdshus julbord. Förutom korvarna och skinkan hittar man torkat och rökt kött bland faten, exempelvis fläskytterlomo, luft­ torkad filé på rapsgris, och en vildsvins­ coppa, det vill säga lufttorkad, kryddad och saltad vildsvinskarré. Vi spanar ut genom de juldekorerade värdshusfönst­ ren. Finns det vildsvin på Utö?

– Det finns vildsvin på ön, några galtar som har förvillat sig hit, de har väl sim­ mat från Rånö, Nåttarö eller Ornö. Men

Även om fokus på julbordet är kötträtter så finns det även vegetariska alternativ. Mycket av grönsakerna är odlade på Utö och målet är att värdshuset ska bli självförsörjande på sina egna odlingar.

UTÖ JULBORD

inga svin att äta. Sedan jag kom hit för 20 år sedan har de skjutit två stycken.

Karrén till vår coppa kommer alltså inte från ön, men alltid från Sverige. Det är grymt kött när det kommer från rätt gris!

Vildsvin är intressant att använda, en outnyttjad resurs som behöver skjutas av.

Vi borde äta mer vildsvin istället för att köpa dåligt griskött. bland kötträtterna finns också en och

annan grönsaksrätt som ska harmoniera med kött- och fiskutbudet. Här är en av stjärnorna mormor Pirkkos kålrotslåda, som en av de tidigare kockarna lämnade efter sig, en gräddigt mild och vänlig an­ rättning med smak av ingefära. Martin har inte för avsikt att låta det vegeta­ riska ta större plats.

De veganer och vegetarianer som hamnar vid julbordet brukar hitta till­ räckligt mycket att välja mellan bland veganska kåldolmar, fermenterade grön­ saker, syrlig rödkål, saffransdoftande pumpa – och det mat­kulturella till­ skottet kimchi – men er­bjuds också en särskild varmrätt.

Nytt för 20-talet är att många av grön­ sakerna kommer från Utö värdshus egen odling. Vi promenerar några steg bort till parkeringen, hoppar in i Martins bil och åker söderut, förbi kyrkan igen, men den här gången på land. När vi stannar ute på en decemberdyster äng pekar Martin ut mot vattnet och den ”våtmark i kretslopp” som insamlingsstiftelsen Initiativ Utö har anlagt.

– Det är ett EU-projekt där vi åter­ skapar och bygger nya våtmarker, dels för att göra Östersjön till ett levande hav igen, dels för att ge abborre och gädda en välfungerande fortplantningsplats.

För att hålla våtmarken igång måste man sköta den och ta hand om vass och sediment. Det finns en massa fosfor och andra näringsämnen på botten, så vi har startat en odling precis bredvid.

Man tar upp sediment och kompost av vass och sly, och gödslar med det.

Utö värdshus i vinterskrud. Foto Bosse Lind

Målet med värdshusets odling är att bli självförsörjande på grönsaker, även om det är svårreglerat när man har en så ojämn säsong som en skärgårdskrog har. Under det första provodlingsåret fick Utö värdshus upp mer grönsaker än man hade vågat hoppas på, och i vissa fall, som när det gäller persilja och grön­ kål, kanske lite onödigt mycket. Martin ler snett.

– Vi hade massor! Persilja, dill, röd­ betor, morötter, sallad, rädisor, zucchini

och potatis. Alla rätter i restaurangen serverades med rädisor och sallad.

Av persiljan lyckades vi ta hand om 30 procent. Då hade vi ändå både mixat, fryst in och gjort puréer och oljor av den.

Men man lär sig. vilka är då de runt 4000 personer som ägnar en eftermiddag, och ibland till och med övernattning, åt att njuta av Utös julbord? Många av dem är samma personer år efter år, inte mindre än tre

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 7

UTÖ JULBORD

fjärde­delar kommer tillbaka. Ofta samlar de ihop hela släkten, och det vanliga är att man bokar nästa års bord, ofta i samma hörn av lokalen, man betalar.

– Så är det hos oss, och det är jätte­härligt. Vi vet när de kommer och vad de heter, vi vet hur de vill ha det, hur bordet ska vara dukat och vilken snaps de föredrar. För gäster­ na blir det som att komma hem.

Till gästernas favoriträtter hör alla sorters fisk, inte minst sill. Martin konstaterar att gemene gäst är traditionalist. Att man äter senaps­ sill och gubbröra hemma är inget hinder för att göra exakt samma sak när man äter julbord på restaurang.

Av de lite mer annorlunda rät­ terna tar man en provbit, men från det välbekanta tar man rejält. Det finns tydligen ingen hejd på hur mycket julskinka, ägghalvor, lax och maräng­sviss vi har längtat efter vid jul.

Mellan de väl beprövade favori­ terna uppstår det ibland tillfälliga rätter, sådant som råkade bli till i köket och som åker ut på provsmak­ ning i matsalen. En fin pralin eller en ny fiskrätt. Martin följer med och hör vad gästerna tyckte. Kan det vara något för värdshusmenyn senare i vår? på Utö värdshus är visserligen både mysigt, gott och mättande, men det är också ett lust­ fyllt och konkret sätt att ta del av vår egen mathistoria.

– Det är viktigt att ta hand om sina traditioner, säger Martin. I framtiden kommer det att vara ännu viktigare att barnen vet och förstår vad och var de kommer ifrån. Det kommer att hjälpa världen att man känner sig trygg i sitt eget ursprung. Då tror jag att man får större förståelse för andras. att äta julbord

8 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

Smaker från Utö

Havtornssill

Det här är en härligt syrlig och fräsch sill som lyser vackert knallorange på jul­ bordet. Havtornspuré får du genom att pressa havtorn, som kan köpas frysta, genom en sil. Aprikospuré får du genom att mixa blötlagda torkade aprikoser. Låt sillen stå minst en vecka, säger kocken.

Det är väl värt väntan.

1 kg sill, urvattnad 2 l 1-2-3 lag (1 del ättika 24 %, 2 delar socker, 3 delar vatten) 2 gula lökar, hackade 2 dl havtornspuré ½ dl aprikospuré 1 dl hela havtorn 1 dl mangochutney, stark 3 msk malt- eller sherryvinäger Koka upp 1-2-3-lagen så att sockret löser sig. Låt den svalna. Blanda hackad lök, havtornspuré, aprikospuré, havtorn, mangochutney och vinäger. Vänd ner sillen i blandningen och lägg allt i väl rengjorda burkar. Fyll på med lag så att sillen täcks.

Mandelmusslor med ­ hjortronsylt och grädde

Martin Andersson är inte ensam om att älska den klassiska mördegskakan med mandelmjöl. Om du inte har de karak­ teristiska metallformarna funkar även pappersformar. Om du vill äta den ofta och behöver variera dig är det även gott med hallonsylt.

Till 30 mandelmusslor: 100 g (ca 1 ½ dl) mandelmjöl 300 g (ca 5 dl) vetemjöl 210 g smör, rumstempererat 120 g (ca 1 ½ dl) strösocker smält smör till formarna grädde att vispa hjortronsylt

Sätt ugnen på 200°. Lägg mjölet i en hög på bakbordet. Gör en fördjupning och lägg i mandelmjölet, sockret och smö­ ret. Arbeta ihop allt till en deg. Använd fingertopparna. Låt degen vila svalt i cirka 1 timme. Pensla formarna med smält smör. Rulla ut degen i längder och skär i 30 bitar. Tryck ut dem i formarna.

Grädda formarna i cirka 10 minuter tills de är gyllene. Stjälp försiktigt upp ­kakorna medan de ännu är varma.

(Låt dem svalna lite så att du inte brän­ ner dig.) Servera mandelmusslorna som de är eller fyll dem med grädde och sylt.

Ris à la Malta

Fick du risgrynsgröt över? Gör den klas­ siska juldesserten Ris à la Malta. Åt du upp all gröt och vill ha mer till efterrätt?

Då är det bara att börja om från början.

2 ½ dl grötris 5 dl vatten 50 g smör ½ tsk salt 8 dl mjölk 3 % 1 kanelstång 3 ½ dl vispgrädde 3 tsk vaniljsocker 1 apelsin Mät upp ris, vatten, smör och salt i en kastrull. Koka upp, rör om och låt koka på medelhög värme under lock i cirka 10 minu­ter. Lägg i kanelstången och häll i mjölken lite i taget. Låt småputtra ­under omrörning på svag värme i cirka 40 minuter tills gröten är lagom tjock.

Ta ur kanelstången och ställ gröten svalt.

Skala apelsinen och skär ut filéer med kniv. Pressa juicen ur apelsinhinnorna ner i grädden. Vispa grädden löst och rör i vaniljsockret. Vänd ner vaniljgrädden i den svala gröten och blanda i apelsin­ filéerna. Ställ i kylen till servering.

UTÖ JULBORD

Utö värdshus hemost

Det är inte svårt att göra egen ost. Men det tar tid, och man får vara beredd på att bära hem mycket mjölk. Var noga med att alla redskap, från händerna till formarna, är ordentligt rengjorda när du sätter igång. Servera med en god marme­lad, kvitten till exempel.

10 liter ekologisk mjölk 1 dl filmjölk 1 ½ msk löpe salt Blanda mjölk och filmjölk och värm till 30°. Tillsätt ostlöpe under omrörning.

Låt stå i 1 ½ timme eller tills mjölken

har löpnat och släpper från kanterna.

Skär den stelnade mjölken i centimeter­ stora rutor. Låt stå i 30 minuter. Värm försiktigt till 37°. Rör några gånger under tiden. Doppa en duk i vassle och klä insidan av korgen. Ta upp ostmassa med en sil och låt rinna av lite grann.

Lägg ned den i formen och tryck hårt runtom, dels för att finfördela massan, dels för att packa osten hårt. Upprepa samma procedur och salta mellan lagren. Ju snabbare formen fylls desto finare yta får osten. Massan bör inte svalna under arbetet. När korgen är full vänder du osten med hjälp av ytter­ ligare en vassledoppad duk. Gör om det några gånger under dagen.

Nästa dag ska osten saltas ordent­ ligt. Gnid in saltet, särskilt i eventuella sprickor och ojämnheter. Lägg tillbaka osten i formen, men nu i en torr duk.

Vänd en gång om dagen i en vecka.

Byt handduk och salta vid behov.

Om osten fått djupare sprickor bör dessa tvättas med alkohol och täppas igen med smör. Låt osten stå i rums­ temperatur i två veckor, därefter svalt.

Vänd den helst varje dag. Får du be­ svärande mycket mögel på ytan, pensla med alkohol. Några dagar före jul ska osten skrubbas ren med rotfrukts­ borste och läggas i blöt i saltvatten (1,5 % salthalt) i några timmar. Förvara osten i en lättfuktad handduk.

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 9

10 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

HÖSTLIG SKÄRGÅRD

Het trend

KALLA BAD Kallbad har de senaste åren blivit ett självklart inslag i badkulturen i Sverige och världen. Skärgårdsstiftelsens områden ger möjlighet till stärkande bad året runt. Så, låt oss gå till botten med vinterns hetaste badtrend.

TEXT Niclas

vinterbad har ansetts stärkande och

kara­ktärsdanande sedan urminnes ­tider. Inte bara i norden och bland Inuiter har kalla bad i årtusenden ­hyllats som härdande. Kineser, r­ omare och egyptier har alla vurmat för kallt vattens hälsobringande effekter.

Hippokrates skrev ”varmt vatten är avslappnande, men bara kallt vatten stimulerar”. Under 1700-talet var det England som var ledande i kallbad

Sjögren

FOTO Henrik

Trygg

i västvärlden. Vattnets, och hygienens, nytta blev senare på modet även i res­ ten av Europa. I slutet av 1800-talet började svenskarna i högre grad få upp ögonen för kallbad. I Saltsjöbaden bygg­ des det första kallbadhuset 1895 och i Nynäshamn anlades Nynäs Havsbad 1903. Traditionen har levt vidare och vinterbad, inte minst i samband med bastubad, har genom åren haft en liten men trogen skara utövare. Men så hände

något för drygt 10 år sedan. Folk började vinterbada som aldrig förr. Inte minst i Stockholms skärgård har det badats mer än kanske någonsin de senaste vintrarna.

Mikael Rödin, till exempel, är inne på sin tredje riktiga säsong som vinter­ badare, men redan sen tidigare är han väl bekant med kalla bad, bland annat i glaciär­sjöar i alperna.

– Jag har sprungit en del i Alperna och ofta finns det ingen dusch i hytterna där

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 11

Den oslagbara känslan när du kommer upp – eufori, adrenalin och glädje!

man övernattar så då får man bada i nån bäck eller sjö och det är ofta kallt.

Då upptäcker man att det är lite härligt att doppa sig och kyla ner benen i nån sjö full av iskross. i samband med den nya kallbadboomen fick många även upp ögonen för hälso­ aspekterna i och med vinterbad. Flera vetenskapliga studier pekar mot att kall­ bad kan ha betydande hälsoeffekter. Plus att många vinterbadare helt enkelt säger sig må bra av badet. En studie som ofta lyfts fram är Pirkko Huttunens ”Winter swimming improves general well-being” (Uleåborg universitet, Finland) som publicerades 2004. I studien tycker sig Huttunen och hennes kollegor finna att regelbundet vinterbadande, för både vana och ovana vinterbadare, i fyra ­månader (som var så länge studien på­ gick) ger hälsovinster i större utsträck­ ning än hos icke badande kontrollgrupp.

12 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

Bland annat minskade spänningar, trötthet, dåligt minne och infektioner.

Deltagarna upplevde sig som friskare, mer energiska, gladare och fick bättre självkänsla. Reumatiker och astmatiker upplevde lindringar i symptom.

– Jo, allt det där pratas det ju mycket om. Men jag vet inte vad evidensen egentligen är på riktigt. Men det spelar ingen roll för min del. Det känns bra helt enkelt. Man känner sig frisk och ren både invärtes och utvärtes. Det är också

Mikael Rödin fixar sin egen isvak med en speciell issåg.

Såga en vak Givetvis kan du på vintern bada överallt där du b ­ adar på sommaren. Att tänka på är dock att det ska vara säkert och enkelt att ta sig upp. Bada aldrig ensam.

Om isen ligger gör du enkelt en vak. Det finns speciella issågar som fungerar utmärkt att såga is med,

vissa modeller har också ett spett att hugga ingångshål för sågen med. Annars använder du förslagsvis en isbill ­eller yxa. Om du inte är helt säker på att ta dig upp ur en vak är det bra att ha en stege eller ett kraftigt rep fast förankrat.

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 13

HET TREND – KALLA BAD

en häftig grej att ta av sig kläderna och stå där på nån frusen sjö och... det är ju faktiskt svinkallt. Och sen när man går ner i vattnet är det ännu iskallare och när man kommer upp så är det inte lika kallt längre.

– Det funkar ju så att blodkärlen drar ihop sig och när man kommer upp så skickas blodet ut i kärlen igen och man känner sig varmare. Då är det bara att ta på sig kläderna men framförallt röra på sig så att man blir varm igen. Det är en rätt härlig upplevelse, säger Mikael Rödin. ett iskallt bad en akut stressituation. Blodkärlen drar ihop sig, pulsen ökar, blodtrycket stiger och många upplever en intensiv när­

rent fysiskt innebär

varo­känsla. Stressreaktionen aktiverar också utsöndringen av noradrenalin.

Det kan vara en av anledningarna till att man förr i tiden placerade mental­ patienter i kallt vatten, något man givetvis inte ska dra några paralleller till när det gäller dagens vinterbada­ res mentala status – även om många skakar på huvudet åt att frivilligt bada i en isvak. I försök med råttor och mar­ svin har man också sett att serotonin, noradrenalin och dopamin ökar när de utsatts för kyla. Därför kanske det inte är så långsökt att tro på alla som hävdar att de mår bra av vinterbad.

Utsätts man för kallbadets stressreak­ tion många gånger skulle man också i princip kunna bli lite vaccinerad, så att säga, mot chocken det innebär att

bada kallt. Många vinterbadare berättar ­också om att de vant sig vid kylan och efter långvarigt vinterbadande kan upp­ skatta de positiva effekterna än mer. det som många vinterbadare beskriver

som det allra bästa med kalla bad är känslan efteråt när endorfinerna, det som brukar kallas kroppens eget mor­ fin, rusar runt i hjärnan. Det är samma ämne som gör att till exempel motionä­ rer mår så bra efter en löprunda. Någon smart vinterbadare har räknat ut att 10 sekunders vinterbad frisätter lika mycket endorfiner som 20 minuters löp­ ning. Så om du inte har lust att sticka ut och springa så kan du ändå få den belö­ ning som träning ger – det är bara att hoppa i det iskalla vattnet.

”Man känner sig frisk och ren både invärtes och utvärtes.”

Kan alla vinterbada?

Var noga med säkerheten när du vinterbadar. Bada aldrig ensam.

14 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

Ja, i princip. Börja försiktigt om du aldrig vinterbadat förut. Vänta med att doppa huvudet om du inte är van. Har du kon­ stant högt blodtryck eller lider av hjärt­ sjukdom bör du prata med din l­äkare först. Alkohol samt vissa medi­ciner i samband med kallbad anses generellt vara en farlig kombination.

Många vinterbadare använder tofflor för att gå till själva badet. Även hän­ derna kyls lätt ner, därför är handskar (ofta i våtdräktsmaterial) också populära.

Andning är A och O när du vinterbadar – djupa långsamma andetag, inte grunda snabba. Ta med varma kläder som är lätta att ta på: till exempel ullunderställ, fleece­tröja, dunjacka, mössa, vantar och varma kängor. Någon varm dryck skänker lite guldkant till badet. Och rör på dig, det är bästa sättet att få upp värmen igen.

Svensktillverkad i Övertorneå Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll.

Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp Ecobox minireningsverk – en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden.

Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening.

Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning.

Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier.

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.

Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtälje 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se

Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Få hjälp med helheten En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

www.ecot.se

Skärgårdsstiftelsen äger 16 gårdar som arrenderas ut till kunniga jordbrukare.

16 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

En gård med gamla anor När Arholma by i samband med laga skiftet 1868–70 ansågs ha blivit för tätbebyggd ålades dåvarande ägaren till Simesgården att flytta gården.

Nu ligger den pastoralt i sluttningen ner mot vattnet på södra delen av ön, fortfarande i drift, med betande kor och utsikt över välskötta marker.

TEXT Mats

Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 17

d

et är en vacker och väldisponerad ros­ lagsgård som kliver fram ur morgondim­ man på Arholma. Boningshuset är en parstuga i två våningar, omgivet av stall, loge och en långsträckt uthuslänga med förråd och några enkla bostadsrum.

På gårdsplanen växer fruktträd. Här finns också hönsgård och en så kallad vandring. Det är en anordning där en häst eller oxe förr i tiden vandrat runt i cirkel och drivit ett tröskverk eller andra typer av maskiner.

Men det var alltså inte på denna plats som Simes­gården ursprungligen byggdes upp. Gården, med anor från 1660-talet, låg då invid Kvarnberget mitt inne i den gamla byn på Arholma.

På gården bodde bonden Simon Simonsson och hans hustru. Det var också då som gården fick sitt namn, Simesgården. Men det var ingen stor gård.

Simon Simonsson var så kallad tiondegivare och

Skärgårdsstiftelsen äger ytterligare två gårdr på Arholma. Bull-August gård, som idag är vandrarhem och Godthems gård, vars markinnehav brukas av arrendatorn på Simesgården.

18 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

i handlingar från 1680 betalade han det året drygt två tunnor råg i tionde.

Två hundra år senare, vid tiden för laga skifte, tillhörde gården bonden Erik Ahlström. Enligt ett besiktningsprotokoll var mangårdsbyggnaden då cirka 15 x 6 meter och uppförd av 15 varv stock­ virke, med kök och två rum med eldstäder.

Både ut- och invändigt var huset b ­ rädfodrat, försett med sju fönster och ett tak av tegel.

Dessutom fanns ett stort antal uthus, som stall, slöjdstuga, lider, fähus, svinhus, badstuga och stenkällare. Allt värderat till 1 000 riksdaler.

Allt detta skulle alltså flyttas och byggas upp igen, stock för stock, i en backslänt söder om byn.

Skälet var att det hade blivit för trångt om mar­ ken efter alla fastighetsstyckningar och att varje bondes ägor skulle samlas på en plats istället för att ligga utspridda över ön. Effektivare brukande med högre produktion var syftet.

SIMESGÅRDEN – ARHOMA

Detaljerna för historier vidare.

Ladugårdskatten håller borta objudna små gnagande gäster.

Inte ett alltför ovanligt redskap för den som kärnade smör en gång i tiden.

et pere, qui conem quatquia velest, aborest estrum et voloriatem ut laborehenis et omnim is dolores quam qui sequis exernatur?

Gården fick sitt namn av Simon Simonsson.

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 19

Och på den vägen är det. Den rödmålade man­ gårdsbyggnaden har sedan flytten byggts på med en våning. Sjöbod, båthus och en torkbastu för lin har tillkommit. Och gården är i drift än idag. under större delen av 1900 -talet bodde de sär­

egna bröderna Wille och Eugen på Simesgården.

De föddes i slutet av förrförra seklet och arbe­ tade under hela sin uppväxt sida vid sida med sina föräldrar. Bröderna fick hjälpa till med allt och hölls i strama tyglar, även sett med dåtida ögon. Lydnad, sparsamhet och hårt arbete präg­ lade deras liv.

Efter föräldrarnas död blev Simes Wille och Eugen kvar på Simesgården. De drev gården ­v idare på samma sätt som deras kostnadsmedvetna föräldrar hade gjort, var i stort sett själv­försörjande på mat och redskap, utan några ­nymodigheter eller investeringar.

Inte heller gifte sig bröderna. De höll samman livet ut, bundna vid varandra genom arbetet på

Jonny Nord och Maud Eng bedriver jordbruket på Simesgården.

20 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

gården. Simes Wille var en omtyckt spelman och duktig snickare. Eugen läste in en realexamen på korrespondens, något som var ovanligt ute på öarna. Wille skrev även dagbok, med korta notiser om arbete, väder och vind, som idag finns bevarad på Nordiska museet. Men allt eftersom åren gick förföll gården och blev med tiden sna­ rast en efter­satt relikt från förr. köptes av Skärgårds­stiftel­ sen inleddes därför en omfattande renovering av boningshuset. El drogs in, en brunn borrades, golvet isolerades, en förstuga byggdes.

Bröderna hade blivit lovade att bo kvar så länge de ville och orkade. När de lämnade in för gott blev Simesgården arrendegård i syfte att hålla åker och äng på Arholma öppna.

En första arrendator tillträdde 1975, 17 år ­senare kom nästa arrendator. Och 2008 flyt­ tade Jonny Nord och sambon Maud Eng in på Simesgården i avsikt att driva jordbruk och hålla när simesgården 1963

SIMESGÅRDEN – ARHOMA

skärgårdslandskapet i hävd. För varje ny arrenda­ tor som tillsattes har upprustning av gård och mark fortsatt.

– När vi kom hit började man med att renovera badrummet, berättar Jonny. Men ju mer vi höll på, desto mer blev det att göra. Som det ofta blir med gamla hus.

Under åren som gått sedan han och Maud klev iland på Arholma har Simesgården fått ny panel, nytt tak och nytt pannrum. Nu är det inte längre 14 grader i köket när man kliver upp på morgo­ nen. Dessutom har en ny stor lagård byggts,

av­­­sedd för lösdrift av ett 60-tal Black Angus/ Herefordkor.

– Det gör arbetet med betesdjuren lättare och effektivare, vilket är en förutsättning för att hålla landskapet öppet även i framtiden, konstaterar Jonny.

Frågan är vad Simes Wille och hans bror Eugen skulle säga om nymodigheterna? Inomhustoalett och tak över huvudet för betesdjuren!?

Men viktigast är kanske att Simesgården får leva kvar. Och det gör den, med den äran och en fläkt av 1700-tal.

Skärgårdsstiftelsen köpte Simesgården 1963 med syfte att bevara kulturlandskapet på ön.

DYNOR - RESÅRMADRASSER -

DYNOR - RESÅRMADRASSER - - MATTOR BÄDDMADRASSER BÄDDMADRASSER - MATTOR Beställ i höst för leverans till våren

Beställ i höstwww.flatmo.se för leverans till0696-400 våren 95 www.flatmo.se

0696-400 95

info@flatmo.se

info@flatmo.se STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 21

SKÄRGÅRDEN SOM MUSIK

Hofmanns äventyr TEXT OCH FOTO

Carina Lernhagen Matz

Hur låter en ö? Peder Hofmann lyssnar. Sen blir det musik.

Varje ö har sin egen harmonik. ”för mig har varje ö alldeles egna toner, en egen klang och ljudatmosfär.” Peder Hofmann har alltid ett lyssnande öra ­öppet när han är ute i skärgården. Han hör en klangbild och prövar en melodi­ slinga. ”Är den bra finns den kvar i huvu­ det dagen efter. Är den dålig har jag glömt den!” skrattar han och förklarar: ”Det är ett bra sätt att veta om det jag kommit på håller eller inte.”

Peder berättar vidare: ”Vår skärgård är unik, så jag kände att jag ville sätta toner till den. Musiken blir min person­ liga tolkning av övärlden.”

Det är nu över tio år sedan Peder Hofmann komponerade tio olika stycken inspirerade av lika många öar i Stockholms skärgård. Styckena heter Möja, Lilla Jolpan, Svartlöga, Angö­ drommen, Gillöga, Tistronskär, Stora Nassa, Sandhamn, Lilla Svedje­holmen och Bullerö. Totalt fyrtio minu­ter ömusik i jazziga ackord på flygel och bas.

Under mellandagarna den vintern bo­ kade han stora konsertsalen på Kungl.

Musikhögskolan för att göra en inspel­ ning av öarnas musik. ”Det var ­nervöst” minns han men kom snart i gång med basisten Jan Adefelt – ”en ­musi­ka­lisk klippa” och en av Sveriges bästa ba­si­s­­­ ter. Jan har spelat med Monika Zetter­ lund, Alice Babs, Putte Wickman och ­andra storheter. Peder och Jan är kol­ legor vid Kungl. Musikhögskolan på Valhallavägen i Stockholm.

22 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

fick hänga med ut och fiska och var med när fåren skulle ut på bete på något skär i närheten. Vi hade väldigt roligt ihop.

Jeppe finns inte kvar, men alla de där minnena med honom lever och finns med i musiken.”

Senare blev det segling med föräld­ rarna och därefter semesterdagar i skär­ gården med den egna familjen. hur låter en ö?

Där i konsertsalen spelade Peder och Jan in alla styckena som sedan blev skivan ”Svenska öar”. Musiken finns att lyssna online på svenskaoar.se (gratis) eller på Spotify. Kanske kommer Peder pressa en ny upplaga av CD-skivor nu till jul – den gamla upplagan är slutsåld sedan länge. hur lyssnar man på en ö?

”För mig har varje ö en musikalisk kara­k­­tär. Det kan vara hur vågorna når stranden eller hur fiskmåsen eller silver­ tärnan flyger, hur storskraken simmar eller hur det låter när en gammal trä­ snipa tuffar förbi. Eller det kan bara vara känslan av vilket väder det är just då när jag är där.”

Inspirationskällan kom tidigt in i Peders liv. Långvik på Möja var hans barndoms paradis. Där fanns också Jeppe Lindfors, ”ett skärgårdsoriginal”, som Peder gärna hängde med – med betoning på hängde som man säger idag.

Jeppe var gammal, Peder var ung, men de två fick en särskild gemenskap som rymde både skratt och allvar. ”Jag följde med honom i roddbåten,

Några av kompositionerna går i valstakt, kanske lite som jazzvals, andra i fyrtakt.

Stycket ”Möja” börjar som en långsam dyning mot land. Möja är ju en stor ö som rymmer både skog, stigar och vägar.

Musiken är loj och tillbakalutad. Man får associationer till lediga sommargäster…

Men slutackordet är jazzigt.

Lilla Jolpan innehåller udda taktarter och det hela blir lekfullt.

Svartlöga låter mystisk, mörk och oåtkomlig. Och ja, Svartlögafjärden är grunduppfylld och det gäller att hålla avstånd. Angödrommen låter avlägsen och gåtfull i fyrtakt. Gillöga däremot är lätt och luftig – den skärgården ligger ju så långt ut!

Sandhamn då? Den kompositionen flödar i väg, ibland lite rörig, ibland låter den lyxig, som om man går i sanden med en glasstrut i handen…

Så där håller det på. Nu har Peder ytter­ ligare några kompositioner på repertoa­ ren. Det är Tvikobb, Rödlöga, Yxlan och Norrö, väster om Möjas Långvik.

Modus (stämning), rytm och toner för­ flyttar mig till öar, vatten och skär. Allt ger en sällsam skärgårdsstämning.

”För mig har varje ö en musikalisk karaktär.

Det kan vara hur vågorna når stranden eller hur fiskmåsen eller silvertärnan flyger, hur storskraken simmar eller hur det låter när en gammal träsnipa tuffar förbi. Eller det kan bara vara känslan av vilket väder det är just då när jag är där”

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 23

24 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

Vandra i skärgården

FÅNGA NATUREN I HAVSBANDET Det är aldrig för sent, eller för tidigt, att ge sig ut på vandring. Särskilt inte om man väljer att bege sig ut i havsbandet. Kanske till Arholma, dit det går båtar året om och där det finns både logi och handelsbod att tillgå.

TEXT Mats

Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 25

Skribenten Mats Wigart tar en paus vid havsbadet

D

imman ligger tät när vi kliver av m/s

Monsun på Arholma. Vi har tänkt oss att vandra runt ön, men blir först stå­ ende länge på bryggan och lyssnar på tystnaden.

Bara havet som häver sig mot strandens rullste­ nar gör sig påmint. I övrigt ingenting.

Vi har lämnat dysterheten i staden för att fånga stillheten och naturen i skärgården.

Vandring, vila, sömn. Väder och vind skänker vi inte en tanke. Det får bli som det blir. Vi är rus­ tade och klädda för värsta tänkbara.

Glasskiosken är stängd men i fickan har vi en guidebok, i ryggsäcken finns termos och mackor.

Vi klarar oss.

Med lanthandel, vassen i viken och den vin­ terstängda dansbanan i ryggen ger vi oss iväg.

Trädens kala grenar avtecknar sig mot skyarna, betande Black Angus snusar i buskarna och ett kallt vinddrag från havet får dimslöjorna att ta danssteg över ängarna.

Vi passerar parkeringen för flakmoppar och fyrhjulingar, tar vänster vid en T-korsning där en grånad vägvisare pekar åt olika håll, väljer att följa skylten mot Arholma Nord och vandrar iväg på den smala grusvägen.

Dagsljuset så här års blir aldrig mer än blek

26 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

gryning och trots att det är förmiddag lyser det i enstaka fönster. Men många av de rödmålade ­husen är nersläckta och tillbommade, med ut­ kylda glasverandor som gapar tomma.

Betesmarken ersätts snart av tät skog där den nya tidens vinterstormar lämnat efter sig drivor av vindfällen. Handmålade skyltar lockar med ”Grymt käk. Mysigt häng.” Vi får snart in lunken i kroppen. Sträcker på ryggen och tar djupa ande­ tag. Vaknar till liv.

Kastar vi en blick över axeln ser vi hur den rödvita båken reser sitt varnande pekfinger över riskfyllda passager mellan öarna. Vi släpper förbi en fyrhjuling lastad med verktyg och hör en hack­ spett slå en ettrig trumvirvel mot en torrfura. topphemliga försvars­ anläggningen Arholma Nord möter vi en vid­ sträckt horisont över Ålands hav. Här var t­ idigare avspärrat och strikt förbjudet att röra sig, med kano­ner, stridsledningscentral och sjukhus gömda i berget.

Nu finns här en välbesökt anläggning med vandrarhem, vedeldad bastu och ett utbud aktivi­teter, från burgare och bärs till zipline och klättervägg. Konferens och restaurang ingår framme vid den tidigare

Såhär års möts öns besökare av ett skönt lugn.

De karaktäristiska sjöbodarna vilar i ett stilla landskap.

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 27

också. Och bad från brygga och sandstrand.

Nu är här emellertid påtagligt vinterstängt och övergivet. Tanken på en sovjetisk invasions­ styrka som stormar in från havet känns mycket avlägsen.

En mugg med värmande dryck på en klippa invid havet är däremot såväl uppskattad som välbehövlig.

Med ny energi packar vi ihop och ger oss iväg.

Vandrar söderut igen, men tar snart av på en ­körväg genom skogen som ska leda oss österut, över ön. Är det meningen.

För trots tillgång på både analog och digital karta gör vi där körvägen delar sig ett felval.

Stigen vi väljer slingrar sig genom vild och tidvis snårig skog med ideliga rotvältor, och blir allt smalare. För att till sist helt försvinna.

Bara att vända tillbaka och börja om. Nu går det bättre. På en vältrampad stig vandrar vi över ön. Färgtonerna är dova och det doftar tungt av fuktig jord.

Blåbärsriset är helt utan blad och ormbunkar­ na hänger i vissna klasar invid stigen. Nu ser vi 28 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

även den tydliga markering i blått som försäkrar att vi vandrar den rätta vägen, genom skog och utmed hav. i österhamn är det nymålat, renoverat och väl­

skött. Ljudet av en motorsåg ylar över vattnet.

Sjöbodar och rejäla bryggor byggda på stenkistor kantar stranden. Den skyddade hamnen utgör, då som nu, den sista utposten innan seglatsen över Östersjön tar vid.

Efter att ryssen 1719 bränt ner allt av värde, utom de grå båthusen i patinerat timmer som klänger sig fast på en berghäll invid vattnet, blev många bönder på Arholma redare, med båtarna byggda i Österhamn där det snart låg en skuta från nästan varje gård förtöjd i hamnen.

Idag är redarepoken historia. Nu är här gäst­ hamn, med en av de väl tilltagna redargårdarna omvandlad till pensionat. Strax intill finns också en minneslund, omgiven av höga pelarlika furor, på en sluttning ner mot havet.

Under ett åttkantigt tak, klätt med tjärade spån, står bänkar uppställda, med fri sikt åt alla

VANDRING PÅ ARHOLMA

hål, där vi blir sittande för en stunds eftertanke.

Vi vandrar vidare västerut, följer den grusade landsvägen där brandgula plogkäppar modigt står upp mot de många nyanser av brunt och grått som penslat landskapet. Passerar bastu och dass. Möter en cyklist som hojtar ett glatt ”hej, hej”. Viker in på bygatan där faluröda timmer­fasader kantar vägen.

Snart hittar vi stigen som tar oss ut mellan åkrar och lövholmar, till Bull-Augusts gård där vi har bokat rum på vandrarhemmet. Med hettande kinder och stumma ben kliver vi in i det hemtrevliga köket, hänger av oss och dukar fram på bordet.

När skymningen snart har övergått i tidig kväll, med kolsvart mörker utanför fönstren, sprider sig ett lugn i kroppen. Vi är fullt tillfreds med vår dag. Havsbandet levererar. Året om.

Arholma är en perfekt ö för dig som gillar vandring genom skog och utmed havet.

Dags att drömma om nästa sommar!

Lär dig navigera och gör dig redo för nya äventyr. Vi erbjuder flera kurser på plats eller distans - när och där det passar dig. Kurserna startar löpande med kunniga ledare vid rodret.

• • • •

Förarintyg Kustskepparintyg SRC /VHF-intyg Kanalintyg

Läs mer och anmäld dig på www.medborgarskolan.se eller ring 075-2416850

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 29

Skärgårdsvänner, företag & föreningar Tack för ert bidrag 2021

Foto Henrik Trygg

Samarbetspartner inom projekt Skydd under ytan Apotea

Skärgårdsvän Företag Medel Roman Timmerhus AB Brunswick Marine in Sweden Stafsnäs Båtklubb

Skärgårdsvän Företag Bas

A. Backman Information AB Allabryggor.se Arbor Konsult AB Avanza Kayak & Outdoor Baudin Konsult AB Benndorf & Co AB Bistro Solsidan Dalarö Blidösundsbolaget AB Bullandö Marina AB BVP Mark & Fastigh vård AB Comeric Elektronik AB Djurö Båtsällskap Egetto AB Ekolns Segelklubb Escapades - ekoturismarrangemang 30 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

inom Naturens Bästa Eskilstuna Tjänstedata AB Fastighets AB Kannan Friluftsfrämjandet Enskede Lokalavdelning Frisk Ledarskap & Utveckling AN Goit AB Gula Båten Hagede Kajak och upplevelser AB Handelsboden Nåttarö Highscore Entreprenad AB ICA Enskededalen Milotelle Elektriska AB Nacka Bygg & Konsult AB Njc Söderbyggen AB Nordudden Bygg & Fastighets AB Nynäs Rökeri & Fiskehall AB Nynäshamns Ångbryggeri AB Nåttarö Camp & Resort NätBjörnen AB Origo Capital AB Position Vindö AB Puts & Platssättning AB Resarö Båtklubb ROPA managment AB

Rosättra Båtvarv AB RynSoft AB Rådmansö Kajak & Uteliv AB Rörbåten BP VVS AB Sandhamnsguiderna AB Saltsjön-Mälarens Båtförbund SEB Rekreationsstiftelse Selaro Maskin & Entreprenad AB Sju advokater Patric Lindblom AB Skandinavisk Ecotech AB Skärgårdsradion 90,2 Solna Strand Marintransport STHLM Marine Partner Stockholm ICEguide/Stockholm Adventures Stockholm Marin Scandinavia Stockholms skärgårdsstugor AB Stora Hunduddens varvsförening Sture Exhibitions & Events AB Tandläkare Jens Liljefors AB Thoppen System AB Trafikskadetjänst Sverige AB Trivselträdgårdar AB Tynningö Bygg och Platt AB Täbykopia AB

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Vadsmo konsult AB Valorem Consulting AB Vindö Byggvaror AB Värmdö Bryggeri WTW Software AB Åsander Bygg & Projektstyrning AB SKÄRGÅRDSVÄN FÖRETAG TOPP OCH PLUS Vill ert företag stödja Skär­ gårds­stiftelsens arbete med en högra summa, ­kon­takta oss för mer information.

Båtklubbar och före­ningar som stöttar Skär­­­gårdsstiftelsen ­föreningsvän 2021: Aqua Charter Vindö HB Badhusvikens Båtklubb Bergdalsviks Båtklubb Biscaya av Vindalö Blynäsvikens båtklubb Bro Båtklubb Båtklubben Färingarna Båtklubb Grinds Hages Båtklubben S:t Erik Båtsällskapet Karlslund Coronet Yacht Club Dalarö Båtklubb Danderyds Båtklubb Djurgårdsbrunnsvikens MBK Drottninghamns Båtklubb Edsbergs Båtklubb Edsvikens Båtklubb Edsvikens Segelsällskap Ekerö Båtklubb Ekolns Segelklubb Finnboda Båtklubb Fiversätraö Intresseförening UPA Friluftsfrämjandet Enskede Lokalavdelning

Friluftsfrämjandet Huddinge Lokalavdelning Friluftsfrämjandet Region Mälardalen Fyris Segelsällskap Föreningen Skärgårdsmuseet Föreningen Sofia Linnea Gröndals Båtklubb Gustavsbergs Båtklubb Gålö Båtklubb Gålöbasens Båtklubb Göta Segelsällskap Huddinge Båtklubb Huvudskärs Byalag Håbo Båtsällskap Hägerstens Båtklubb Hässelby Sjösällskap Hässelbystrands Båtklubb Intergent Holding AB Johannesdals Båtklubb Jägareförbundet Stockholms län Kallhälls Båtklubb Kfuk-Kfum Skärgårdsläger Ängsholmen Kilsvikens Båtklubb Klintens Båtklubb Kopparmora Båtklubb Kolströms Båtklubb Kullaskogens Båtklubb Kungliga Motorbåtsklubben Kungliga Djurgårdens Förvaltning Lidingö Båtklubb Lidingö Segelsällskap Lidingö-Brevik Sjöscoutkår Liljeholmens Båtklubb Lilla Essinge Båtklubb Märsta Båtklubb Nacka Båtklubb Norrtälje Stadsbibliotek Nynäshamns Motorklubb Nämdö Hembygdsförening Näsbyvikens Båtsällskap Piluddens Båtklubb Reimers Båtsällskap

Risets Båtklubb Ropstens Båtklubb Rålambshovs Båtklubb Saltsjöbadens Båtklubb Saltsjön-Mälarens Båtförbund Segelsällskapet Vega Segelsällskapet Gäddviken Sigtuna Båtklubb Sjötorpets Båtägarförening Skurusundets Båtsällskap Solna Båtsällskap Sollentuna södra Scoutkår Stavsnäs Båtklubb Stiftelsen Solnaskutan Stockholms Vandrarförening Stockholms läns hembygdsförbund Stockholms Orienteringsförbund Svartlögaföreningen Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Svindersviks Båtklubb Svinninge Marina Klubb Södra Evlinge Båtklubb Tanto Båtsällskap Transvikens Samfällighetsförening Trälhavets Båtklubb Turebergs Båtklubb Tyresö Båtklubb Tyresö Strands Båtklubb Tyvö fotbollsklubb Upplandsstiftelsen Vaxholms Båtklubb Värmdö Evlinge Båtklubb Värmdö Båtsällskap Värmdöviks Båtklubb Värmdö Friluftsfrämjandet Västra Sveavikens Hamnförening ÅBT Rederi AB Ådängens BK Örskärs tomtägarförening Ösmo Båtklubb Österhaninge Båtklubb Östhammars Segelsällskap

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 31

JUNIORSIDORNA då solen sänkte sig, spänningen kom, skymningen började falla. Fladdrande snö­lyktor. Flämtande ljuslågor, hand­ broderade juldukar, gröten på spisen.

Väntan på tomten. Dansen kring granen, lekarna. Glädjen och gemenskapen som strålade ur alla ljus i fönstren i vikarna, då skymningen var kommen, när stjär­ norna gnistrade på den klara himlen. i alla tider har kunskaper och tradi­

Foto Bosse Lind

M

över skärgår­ den. Tystnaden är påtaglig. Ännu en sommar, med segelbåtar, svalor och ljummen bris, är förbi. Träden har tap­ pat sina löv, svalorna och gässen har flyt­ tat. Men ännu sköljer de mörka vågorna in över klipporna. En Waxholmsbåt skymtas ute på fjärden, där den fridfullt plöjer genom vågorna, på sin väg mot ön i havsbandet.

För omkring 100 år sedan var det helt örkret sänker sig

annorlunda i skärgården. Bara för att det blev mörkare och kallare höll man sig inte inne.

Julen i skärgården var något alldeles speciellt. Snön som knarrade under kängorna ute på öarna, då husbonden gick till djuren för att ge ”julfoder”.

Den rosa himlen julaftons morgon.

Den vackra och krispiga dagen med glittrande snö, på eftermiddagen lite snöfall. Julgäddan. Det vackra ljuset

tioner gått i arv i Stockholms skärgård.

Man levde i skärgården året om. Förr visste man precis hur man överlevde på jakt och strömmingsfiske. Barnen var ute och lekte, även om vintern. I alla vikar lyste det.

Jag drömmer om att det samhället ska komma åter. Tänk om alla skärgårdsöar kunde bli upplysta igen under vintern.

Jag önskar att alla kunskaper, traditio­ ner och sagor ska leva vidare. Att det inte är en vacker epok som slutar för all framtid. Jag önskar att djuren och väx­ terna får fortsätta leva.

Alla kan vi göra något. Tänk på havs­ örnen. Den överlevde, tack vare oss.

Vi kan, bara vi gör det. Ska vi inte, alla tillsammans, ta och bevara det gamla, och låta paradiset få fortsätta leva?

Så se nu till att njuta av skärgården.

Och ha en riktigt God Jul. EMIL TINGÅRD, JUNIORKRÖNIKÖR

Skärgårdens gåta Författare: Emil Tingård, 14 år. En spännande ungdomsroman om Stockholms skärgård förr.

Skärgårdens gåta är den första delen i en ungdomsserie om skärgården, där varje del i serien är fiktiv men faktabaserad och handlar om olika epoker i Stockholms skärgårds historia. Skärgårdens gåta handlar om Vaxholms fästning och Siaröfortet.

Beställ boken på: emil.tingard@gmail.com 150 kr + porto 45 kr

32 STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021

Jag känner inte igen mig. Vi borde vara framme nu.

Jag kan använda min ekolokalisering för att se var vi är!

TIDIGARE: Lilla Flötet är på väg hem till mormor Grönskär och har fått skjuts av fröken Tumlare.

Ekolokalisering är ett sätt att lokalisera föremål genom att skicka iväg ljudvågor.

Foto Bosse Lind

Bidrag ger skolungdomar skärgårdsupplevelser Mormor!

Jag är hemma igen!

Grönskär ligger bakom den där ön.

Håll i dig!

Jag har varit med om så mycket mormor! Jag har gömt mig från en storm, träffat smådjur som lever i blåstången, fastnat i ett nät men blivit räddad av några fiskare! Och så har jag träffat kossor som hjälper bönderna att beta av deras ängar!

Åå välkommen hem Lilla Flötet!

Du har mycket att berätta för mig.

utbildningsplats skärgården har med stöd av Stiftelsen Kobben och Region Stockholm möjliggjort skärgårds­ besök för över 1 000 barn och unga i grundskolan 2021.

Alla barn har jobbat med fältstudier i Östersjön under sin dag samt tagit dela av skärgårdens kulturhistoria.

Tack vare bidraget har vi även kunnat fräscha upp skyl­ tarna som tillhör Utbildningsplatserna och gett bidrag till bussresor från skolan till Utbildningsplatserna. På Björnö har Stiftelsen Kobben även bidragit till en roddbåt och Erlandsons brygga bidrog med flytvästar.

Alla skolor som tagit del av besöket vittnar om vikten av resebidraget och det gratis nedladdningsbara utbild­ ningsmaterialet samt lånelådan för att möjliggöra resan.

Wow Lilla Flötet. Vilket äventyr du har haft!

Och det här är bara början...

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 33

NOTISER

Gärdesgård på Hjälmö En 400 m ny gärdesgård på Hjälmö uppfördes under hösten.

Gärdes­gården är byggd av material som är gallrat på öarna i närheten. Den går vid Västergården längs samma linje som den gjorde redan på 1700-talet. Nu liksom då för stängsling av gårdens djur.

Köp en Skärgårdsmugg Skärgårdsstiftelsen har tagit fram en praktisk mugg till din nästa utflykt. Den är lätt att packa, nästintill oförstörbar och håller värmen bra. Skärgårdsmuggen säljs hos Apotea till förmån för oss.

Foto Per Schierman

Panta mera!

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

34 STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

•

NR 5

Tack till dig som lagt petflaskor och burkar i vår blåa retur­kärl! Du bidrar på så sätt till vårt hållbarhetsarbete.

Skärgårdsstiftelsen samordnar hanteringen av pant från norr till söder för att minska på transporter. Varje höst samlas burkarna in. Förra året mottog Skärgårdsstiftelsen ca 60 000 kr genom panten. Pantpengarna går tillbaka in i vår verksamhet för en mer hållbar skärgård.

2021 2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

#1 / 2021

#2 / 2021

• VÅTMARKER HJÄLPER ÖSTERSJÖN • HÅLLBART SKOGSBRUK • FISKEVÅRD OCH VATTENFÖRSÖRJNING

Nya trender på svemestern

VÄLBESÖKTA NATURHAMNAR SKÄRGÅRDEN SOM MUSIK

#3 / 2021

Skog & vatten i en levande skärgårdsnatur

#4 / 2021

Paradiset runt hörnet Exotiska Stockholms skärgård

BÄSTA TIDEN BÖRJAR NU – DEN LJUVA SKÄRGÅRDSHÖSTEN VÄLKOMMEN UT I KÖKET – LAGA MAT UTOMHUS ÅRET RUNT VÅGA HÖSTSURFA I SKÄRGÅRDEN – OKTOBERSURF PÅ NÅTTARÖ

EXPLORE ARCHIPELAGO – VI HJÄLPER DIG ATT UPPTÄCKA SKÄRGÅRDEN UTÖ – EN KOMPLETT DESTINATION

Nu är uteköket inne

Till våra läsare! skärgårdsstiftelsen med över 20 000 stödjande vänner har

verkat i Stockholms skärgård sedan 1959. Och du som är Skärgårdsvän får Stångmärket i din brevlåda flera gånger varje år. Just nu gör vi en extra satsning och skickar ut ­tidningen som direktreklam. Vi hoppas förstås med detta försök att fler ska få upp ögonen för vår breda verksamhet i Stockholms skärgård.

Skärgårdsstiftelsen tar hand om skärgårdsnaturen och ser till att det finns gästhamnar, krogar och vandrarhem för dig att besöka. Är du nyfiken på skärgården eller kanske redan en skärgårdsfantast så tror vi att du kommer att gilla vår t­ idning. Bli Skärgårdsvän idag så har du säkrat nästa nummer i din brevlåda!

God jul och gott nytt år Från och med 2022 kommer vi att ge ut 4 nummer av Stångmärket varje år. Nästa nummer utkommer i början av mars, vi ses då!

Ett naturligt val Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

08-553 348 00

I

atta45.se

STÅNGMÄRKET

•

NR 5

2021 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

HöJdfiLm!

genuint sKäRgåRdsstäLLe På VaCKRa HeRRön - ogeneRat Läge - 2 bostadsHus, gaRage, båtHus, sJöstuga Välkommen till ”strömmen” en sjötomt om 4 240 m² med lång strandlinje i södra skärgården innan muskö, ett avskilt läge utan grannar intill orörda marker nära ytter-

skärgården 40 min från stockholm, 20 min nynäshamn.

Villa om 246 m², 5 r o k, kakelugnar samt bastu. Vattenburen sjövärme. ytterligare bostadshus ca 100 m², 3 r o k

som övervåning till stort garage med stora förråd samt båthus, rejäl brygga, förrådsbyggnader, sjöstuga samt sandstrand. busshpl 100 m. Herrö 38. Pris 14,5 milj kr.

Ring Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Laila Hedestig 070-792 75 46 för information och visning

HöJdfiLm!

sJötomt, LantbRuKsfastigHet om 3 Ha intiLL tRosa, 2 bostadsHus, magasin, staLL, sJöbod, bRygga nu säljs charmiga djupvik gård invid Hållsviken fram till huset med mysig gårdskänsla mellan badrum/wc samt villa om 78 m², 4 r o k, dusch/wc. ett fantastiskt läge - en oas där lugnet infinner alla fem husen. fräscht inredd äldre villa med fin gästhus, magasinsbyggnad, stall med höloft, sjösig så fort du kör in bilen på grusvägen som leder bevarad charm totalt ca 120 m², 4 r o k, helkaklat bod samt brygga. djupvik gård. Pris 9,5 milj kr.

Ring Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Laila Hedestig 070-792 75 46 för information och visning

sÄ

?

Lja

Vi säLJeR fRån aRHoLma - tRosa ViLLoR - fRitidsHus - gåRdaR nu Höga fRitidsHus PRiseR

Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

Ring föR VäRdeRing

meR än 30 åRs eRfaRenHet

K JeLL JoH an sson f a st igH e t sb y Rå kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se