Stångmärket Nr5 2020 (nov)

#5 / 2020

Naturen

som fascinerar året om Jakt och viltvård med gamla anor Skärgårdsidyll på Sandböte På spaning efter Gunnilsöra

En julklapp som räcker ett helt år Gör en vän till Skärgårdsvän. www.skargardsstiftelsen.se

Gör din beställning senast den 14 december

LEDARE

Bästa Skärgårdsvänner­ Hoppas hösten varit fin och att ni har kunnat njuta av härliga Skärgårdsupplevelser på våra områden.

Tiden går snabbt och snart är det jul. En annorlunda jul, precis som hela 2020 har varit. Att samlas med släkt, vänner och kolle­ gor har inte kunnat göras i år. Jag har fått ställa in personal­träffar och många mötestillfällen men som tur är så finner man nya vägar att mötas.

Gemensamt har vi vår Skärgårdsnatur och möjligheten att träffas utomhus. Hoppas att ni får tid att möta nära och kära i något av våra naturreservat. Kanske blir den finaste julklappen att kunna ses ute. I flera av våra naturreservat finns hårdgjorda vägar för både barnvagnar och ostadiga ben, allt för att alla ska känna sig välkomna.

Foto Bosse Lind

Jag vill passa på att tacka för allt stöd ni Skärgårdsvänner gett under året. Såväl monetärt som för ert stora engagemang och ambassa­dörskap. Flera av er hjälper till och bistår helt ideellt i olika sammanhang, det är vi oerhört tacksamma för. Jag hoppas att vi blir ännu fler under nästa år som värnar om den levande Skärgårdsnaturen.

Som alltid tipsar vi om att ge bort Skärgårdsvänskap, en fin gåva att ge i julklapp. Läs mer på vår hemsida om hur du går tillväga.

Varma hälsningar och med önskan om ett riktigt gott slut på året.

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

STÅNGMÄRKET

N

•

NR 4

ECOLA DIC BE OR

L

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i S ­ tockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g.

Omslag: Mats Lindfors/Webbkusten.com. Foto sid 5: Lasse Burell, Bosse Lind.

2020 3

FANTASTISKA FOTOGRAFIER FRÅN ÖSTERSJÖNS VRAK

I denna magnifika fotobok får vi följa med dykarna Jonas Dahm och Carl Douglas till de mest spektakulära vraken i Östersjön. Detta unika hav rymmer närmare 100 000 vrak – det kalla vattnet och avsaknaden av skeppsmask har skapat en skattkista för vrakletare. Det är regalskepp från stormaktstiden, ståtliga träskepp från 1700-talet, lastfartyg från 1800-talet och ubåtar från andra världskriget. Vraken blir ett slags tidsmaskiner – ofta känns det som om besättningen nyss lämnat fartyget.

Dessa fantastiska bilder av vrak har väckt uppmärksamhet över hela världen och de visas här för första gången i riktigt stort format.

VÄNPRIS: 339 kronor Nu kan du som vän till Skärgårdsstiftelsen köpa boken till det förmånliga priset 339 kronor.

För att beställa gå in på: adlibr.is/ghostships (obs: skriv adressen exakt som det står, utan www!)

INNEHÅLL

28 #5/2020 3 LEDARE VD Anna Waxin önskar en God Jul och ­välkomnar dig ut i naturen 6 VILTVÅRD OCH JAKTENS ETIK Naturupplevelse i skärgården 14 HÅLLBARA ÄVENTYR Friluftsliv i Stockholms skärgård 18 SANDBÖTE Besök Anna Lindhagens museum 24 GUNNILSÖRA En ö på riktigt eller bara en hägring?

26 NYPLANTERING AV EKAR Återskapande av viktiga naturmiljöer 28 JULSKÄRGÅRD Goda recept från Utö, Ålö och Nåttarö 32 SKÅRGÅRDSVÄNNER Tack för det gångna året 33 AXEL SJÖBERGSSTIPENDIET Sommar på Långviksskär?

34 NOTISER

6

14

18 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 5

VILTVÅRD OCH ETIK

LOCKAR I SKÄRGÅRDEN Jakten i skärgården har gamla anor. Säl, sjöfågel, småvilt – i skärgården har man i alla tider varit mångsysslare med jakten som ett av flera ben att stå på. Idag är det naturupp­ levelsen som lockar jägaren, Kurser i viltvård och jaktens etik kan ytterligare förstärka upplevelsen.

TEXT Mats

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

VILTVÅRD OCH ETIK

Utfordring och blyfri ammunition ingår i jaktkonceptet på Nåttarö. Hans Dahlgren lär ut jakt i samklang med naturen och omtanke om djuren.

D

en korta överfarten från Nynäshamn

till Nåttarö är gropig. Stormen har visserligen dragit vidare åt nordost, men efter sig har den lämnat höga vågor som får Peter Ljungs alumini­ umbåt att bete sig som en ännu inte inriden häst på en amerikansk rodeo.

Omskakade kliver vi snart i land på bryggan nedanför en utblommad blomsteräng. Nåttarö har växlat ner efter sommarens badliv, nu är det vinter och tid för underhåll och naturvård. Och för jakt.

Med oss har vi Hans Dahlgren, företagare med ett helt liv inom friluftsbranschen och ett stort intresse för jakt, och Thomas Lagerström som är erfaren jägare och ålfiskare.

Slutligen Peter Ljung, entreprenör och krögare som tillsammans med sin familj sedan 2016 arrenderar krog, stugby och vandrarhem på

8 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

Nåttarö av Skärgårdsstiftelsen. Och numera även är jaktarrendator.

– Jag har ända sedan vi tog över verksamheten funderat över hur säsongen ska kunna förlängas med nya aktiviteter, säger han när vi slagit oss ner i matsalen på den vinterstängda krogen där kocken och svärsonen Daniel Jernberg dukat upp en enkel förmiddagsfika. förutom badvänliga sandstränder, gamla art­

rika tallskogar och stigar med en mjuk bädd av barr att vandra eller cykla på, finns på Nåttarö en stam med omkring 200 dovhjortar som 1959 hämtades från Gripsholm. Numera vandrar de fritt över öns 570 hektar och håller efter ängar och gräsytor.

Men vintertid räcker fodret inte till. Varje hjort behöver cirka tre kilo foder per dag och stora mängder foder läggs därför ut. Detta fick Hans

FAKTA DOVHJORT: Dovhjorten – Dama dama – är ett mellanstort hjortdjur som ursprungligen härstammar från Persien och finns spridd över hela världen. En fullvuxen hjort väger mellan 70 och 110 kilo, en hind 45–70 kilo. Dovhjorten är immun mot inavel och lever i matriarkat med hanarna för sig, i mindre herrklubbar. Livstiden är i genomsnitt ca 20 år, hanarna brukar emellertid sällan bli äldre än 8 till 10 år.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 9

VILTVÅRD OCH ETIK

Dahlgren höra talas om och tog därför kontakt med Peter Ljung. Han såg en chans att förverk­ liga en idé han länge hade burit på.

– Jag har sett hur många nya jägare har lärt sig skjuta, men inte alltid vet så mycket om hur man beter sig under jakten, säger han. Min tanke är därför att arrangera kurser i jaktetik, där delta­ garna får lära sig hur man jagar i samklang med naturen och visar omtanke om djuret, före, under och efter skott.

» Tanken är att det vilt som skjuts också ska beredas och serveras på ön.

Från jakt till bord. « Och på Nåttarö fanns viltet, maten och boen­ det. Peter Ljung såg positivt på Hans Dahlgrens funderingar och tillsammans har de nu mejslat ut ett koncept som de hoppas kunna sjösätta inom kort.

– Tanken är att skjuta av tillväxten och att det 10 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

vilt som skjuts också ska beredas och serveras på ön, från jakt till bord, samtidigt som vi lär ut hur man uppträder i skogen, säger Peter. vi gör oss klara att ge oss ut på dagens jakt. Det

är så kallad pyrschjakt, vilket innebär att vi ska smyga oss på viltet, tysta som indianer och med koll på hur vinden blåser, med Hans Dahlgren och Thomas Lagerström i täten.

Februarivädret är ombytligt, och vinden nyper i kinderna då vi under lågmält småprat vandrar iväg mellan ekdungar, kvistiga tallar och frostiga beteshagar. Det är gott om spillning på marken och vi passerar flera legor där hjortar vilat.

Men några djur ser vi inte till, med undantag för enstaka rumpor som snabbt försvinner mel­ lan träden.

– De har bättre koll på oss än vi på dem, kon­ staterar Thomas.

Vi delar upp oss. Thomas och Daniel drar iväg åt ett håll, jag själv och fotografen slår följe med Hans Dahlgren som berättar att han numera

enbart använder blyfri ammunition, ”för att inte i onödan krydda köttet med bly”.

Då hör vi ett skott. Och sedan ännu ett. Thomas har fällt en hind, får vi veta när vi sammanstrålar för lunch. Kroppen tas till ett viltslakteri i land där den besiktigas, får hänga till sig och sedan grov­ styckas innan den går i retur till Nåttarö.

– Det allra mesta kommer till användning, för­ säkrar Daniel. Jag provar mig fram, rökt hjärta till julbordet, leverpastej, råbiff, filé… lätt dästa efter lunchen vandrar vi iväg igen på de sandiga stigarna. Gräsmattan vid vandrarhem­ met är välbetad som en golfgreen. Havet brusar och vinden susar och en korp knarrar i en träd­ topp. Då skymtar vi en mindre flock hjortar, väl kamouflerade av sin gråbruna päls mot den mörka skogskanten.

Hans stannar upp, tar fram kikaren, lyfter för­ siktigt ner geväret från axeln, matar in en patron och lägger an. Knallen är oväntat hög och känns i hela kroppen.

SÄKER OCH SERIÖS JAKT Det jagas även på andra områden som ingår i Skärgårdsstiftelsens markinnehav. Förutom den skyddsjakt som bedrivs av Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän arrenderas jakten ut i naturreservaten på bland annat Riddersholm och Kålgårdsön ut.

I Riddersholms naturreservat är Peter Hahn sedan en tid tillbaka jaktarrendator. Han ingår i ett jaktlag om sex personer som, men även kan sälja dagkort för jakt.

– Vi har en 2,5 kilometer lång strandlinje och jagar fågel, vildsvin och rådjur, säger han.

På Kålgårdsöns 60 hektar stora naturreservat arrenderar de tio medlemmarna i Ingmarsö jaktlag jakträtten, med möjlighet att bjuda in ett begränsat antal gäster. Jakten, ofta drevjakt på älg och rådjur, bedrivs i likhet med Riddersholm utanför turistsäsongen.

– Säkerheten är alltid extremt viktig, konstaterar jaktledaren Lasse Westling. Jakt i skärgården är en seriös verksamhet, där även viltvården ingår. Lokalkännedom och erfarenhet är viktigt, det är inget som ska ges avkall på, tillägger han.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 11

FAKTA JAKTETIK: Den svenska jaktlagen detaljreglerar inte jakten. De etiska riktlinjer och oskrivna regler som finns har skapats av jägarna själva och fyller i de luckor som finns i lagen. En etisk jakt innebär att jakten sker säkert, med aktning för djuren och i samklang med naturen, med en etik som ska utvecklas i takt med att samhällets normer och värderingar förändras.

12 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

VILTVÅRD OCH ETIK

Februarivädret är ombytligt. I skärgården jagar man alltid med havet och vädret som följeslagare.

Men det blir en miss. Kanske en gren som störde. Försmädligt! ”Fan” mumlar Hans mellan tänderna och skyndar iväg för att försäkra sig om att hjortkalven inte blivit skadskjuten.

Vi följer långsamt efter. Hans pekar på en björkstam där kulan gått in och fortsatt ut på andra sidan.

– Ju mer man jagar, desto närmare kommer man den dagen då man skjuter bom, suckar han.

Men nu vet vi att djuret inte skadats, det är det viktigaste. Annars hade vi fått organisera ett eftersök.

Vi fortsätter på stigen med ljudet från hav och vind som ständigt sällskap, ser vindfällen som lagt sig i travar - och hör ett plötsligt skott. Vi stannar upp och väntar. Då hör vi ett skott till.

Thomas har skjutit en kalv och en hind. Så var den dagen slut. I skymningen vandrar vi tillbaka, till väntande bastu och därefter middag.

» Deltagarna får lära sig jaga i samklang med naturen och att visa omtanke om djuret, före, under och efter skott. « – Den som aldrig skjutit en bom har heller inte jagat, är Thomas uppmuntrande tillrop till jakt­ kollegan. Nu är det bara att dansa vidare.

Och med Daniels middag – först råbiff på fint tärnat hjortytterlår som följs av Biff Rydberg på hjortfilé med gravat ägg och gott i glasen – är det inte längre någon runt bordet som hänger läpp.

Men det är klart, kanske svider det till en aning när samme skytt redan i gryningen dagen därpå fäller ytterligare tre hjortar. Två kalvar och en hind.

– Oavsett hur länge man jagat finns alltid mer att lära, konstaterar också Hans Dahlgren. Att hantera vett och etik är en fråga om inställning.

För den vetgirige finns mycket kvar att lära.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 13

HÅLLBARA ÄVENTYR

HÅLLBARA ÄVENTYR PÅ VÅRA OMRÅDEN Vi är många som njuter av båtlivet och friluftslivet i Stockholms skärgård. Vi är lika många som värnar om och är varsamma om naturen både över och under ytan.

Med SUP eller snorkel, paddel eller segel, tar vi oss fram, upptäcker och njuter av den frihet skärgården skänker oss. En del av oss söker efter unika upplevelser och egna platser för att få den där magiska stunden att minnas för evigt.

FOTO Bosse

Lind

HÅLLBARA ÄVENTYR PÅ VÅRA OMRÅDEN

D

en 19:e september

i år anordna­ des eventet Hållbara Äventyr på Torpesand på Björnö. Det blev en fantastisk dag i det soliga vädret.

Deltagarna ökade på självförtroen­ det under dagens olika workshops och fick med sig ny kunskap hem. Samordnare för Hållbara Äventyr var Skärgårdsstiftelsens Sandra Löfgren.

Hej Sandra, berätta lite om dagen på Björnö!

– Vi ville möta våra Skärgårdsvänner på plats, mitt i friluftslivet, och bidra till att öka kunska­ pen och nyfikenheten om den natur de vistas i.

Vi har extremt många besökare på våra områ­ den, inte minst på fastlandsområdena.

Skärgårdsstiftelsens utmaning med det höga besökstrycket blir att ta emot alla utan att det gör för stor åverkan på den skyddade natur vi har som uppdrag att ta hand om. Med eventet Hållbara Äventyr ville vi bidra till ökad kunskap om hur vi kan äventyra och upptäcka skärgårds­ naturen på ett hållbart sätt.

Pierre från Kajakeriet höll i en kurs om hur man gör upp eld på säkrast hållbara sätt.

Äventyraren Oskar Kihlborg visar rätta greppen för att paddla SUP.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 15

HÅLLBARA ÄVENTYR PÅ VÅRA OMRÅDEN

– Vi ville bidra till ökad kunskap om hur vi kan äventyra och upptäcka skärgårdsnaturen på ett hållbart sätt. samtalade om eventuell oro över att inte räcka till inför det egna äventyret. Att vi alltid har lite för höga krav på oss själva men att det ute i naturen blir bra hur man än gör. Med eller utan särskild utrusning.

Efter workshopen med Maja, som bjöd på ca 1 mil löpning och 100-tals meter simning, hade självförtroendet ökat hos deltagarna och de gick nöjda, om än frusna hemåt. Trygga med att klara mer än de trodde, till och med swimrun.

Under dagen provades vadarbyxor för att sedan användas tillsammans med vattenkikare för att spana på invånarna i Östersjön. Anna Björn och Sophie Lewenhaupt från Baltic Sea Science Center berättade pedagogiskt om alla arter.

– Det är så roligt att se besökare bygga nya relationer om så bara med en blåstångsruska eller en pungräka. Hanna-Kajsa från Håll Sverige Rent tipsade om vilka beteendeförändringar vi kan göra för att ex minska på konsumtionen. Bara det att vi i Sverige förbrukar nästan 1 miljard engångsmuggar per år gör ju att man sätter kaffet i halsen.., säger Sandra Löfgren.

Dagen på Björnö blev magisk. Många glädjerop och önsk­ oskar kihlborg och maja tesch

ningar om fler liknande event som detta hördes. Barn som vuxen hade skoj och reflektionen var att den här typen av event är personlig, lärorik och kul på rätt ställe – i Stockholms vackra skärgård. Det gör vi om, välkommen då!

Kanske några nya Swimrunentusiaster.

HÅLLBARA TIPS Fortsätt att äventyra på våra områden, men äventyra aldrig naturen.

PARKERA ENDAST PÅ ANVISAD PARKERING När det är fullt är det fullt. Särskilt på Björnö har vi stora problem med att besökare parkerar på vägen och hindrar därmed möjlighet för räddningstjänsten att ta sig fram.

TA MED DITT SKRÄP Skärgårdsstiftelsen spenderar många b ­ åttimmar och arbetstimmar på att plocka upp flaskor, ­blöjor, tält, plastförpackningar, ölburkar och ­glasspapper i skärgårdsnaturen för att inte tala om cigarettfimpar.

TA REDA PÅ VILKA REGLER SOM GÄLLER Du ansvarar för att känna till reglerna för det naturreservat du besöker. På våra områden finns skyltar, hänvisning på hemsidan eller ­förbudsskyltar.

16 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

SOPOR Packa smart och tänk till redan i ­affären på vilka förpackningar du tar med dig ut. Kanske kan du välja en petflaska istället för glas?

ELDNING Räkna med att du bara får elda i våra iordningsställda eldplatser. Använd en grill på ben och ­aldrig engångsgrillar.

LJUD Håll en lagom ljudnivå med respekt för djurlivet och andra besökare.

HUND Vi älskar hundar. Men de ska vara kopplade i våra naturreservat.

Det går att äventyra hållbart i skärgården året runt. Låt dig inspireras och våga ge dig ut en annan tid än den när du brukar besöka skärgården. Vi lovar att det blir en upplevelse du aldrig glömmer!

Foto: Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 17

Undangömd skärgårdsidyll på Sandböte

18 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

SANDBÖTE

Vore det inte för Anna Lindhagen hade Sandböte sannolikt fallit i glömska. Nu ligger istället den lilla ängen nyslagen, det rekonstruerade fiskartorpet är öppet för besökare och i båtbyggarverkstaden ­visas verktyg, mallar och exempel på båtar vanliga i skärgården.

TEXT Mats

t

rots sin litenhet finns mycket att berätta om Stora Sandböte. På rodd­ avstånd från Ornö i Stockholms södra skärgård ­ligger den höglänta ö, där man enbart med visst besvär tar sig runt i den kuperade terrängen.

Men trots de knappa odlingsmöjlig­ heterna är ön känd från mitten av 1600-talet, och en bit in på 1700-talet byggdes här ett litet fiskartorp, en enkel­ stuga som senare utökades med ett rum, och ön fick sina första permanenta invånare.

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

Omständigheterna var knappa för de boende på Sandböte. Lite får och ­getter var allt som den magra jorden tillät, sin huvudsakliga försörjning fick man av fisket.

I slutet av 1800-talet bodde skomaka­ ren Carl Gustaf Karlsson med fru och barn på Sandböte. Nu hade också öns första ko klivit i land på ön och de små ängarna runt stugorna ängslyckor röjdes fram för att ge plats för hö och potatis.

Ungefär samtidigt hade Frans Söderberg kommit till Sandböte och

börjat bygga båtar i det fria. Han tog sig an skomakarsonen Henning som fick gå i lära som båtbyggare och som också bygg­ de det båtbyggeri som står kvar än idag.

150 båtar hann Henning bygga innan verksamheten lämnades över till konst­ närssjälen och båtbyggaren Johannes Söderman.

Nu är vi framme vid 1930 och Anna Lindhagen har blivit ny ägare till Sandböte och grannön Lilla Sandböte, med Johannes och Clara Söderman som arrendatorer.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 19

SANDBÖTE

På en timrad vägg finns verktyg och redskap upphängda i det skick de var i när Johannes Söderman lämnade sin arbetsbänk.

Anna Lindhagen var en på sin tid stridbar politiker i Stockholm. Inte utan anledning kom hon att kallas Guds lilla kruttunna.

Lindhagen blev redan i unga år socia­ list, var aktiv i Socialdemokratiska kvinno­förbundet och engagerad i många olika frågor, som kvinnlig rösträtt, reglering av arbetstiden och barns rät­ tigheter. Dessutom var hon redaktör för tidningen Morgonbris och en av initia­ tivtagarna till Naturskyddsföreningen.

Under 1930-talet var hon också aktiv inom fredsrörelsen och flyktinghjälpen, och arbetade hårt för att förföljda perso­ ner skulle få en fristad i Sverige. särskilt ömmade hon för barnen och

tog initiativ till de första barnstugorna i Stockholm för barn till förvärvsarbe­ tande ensamstående kvinnor.

Störst avtryck för eftervärlden har hon 20 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

emellertid gjort som en av pionjärerna bakom Stockholms koloniträdgårdar.

Motivet var att även arbetarklassen, som vanligen inte hade råd att lämna staden, skulle ha tillgång till vacker natur och möjlighet att odla sina egna grönsaker.

Eller som Anna Lindhagen själv skri­ ver: En djupt anlagd och känslig natur får ute i trädgården känna den frid han förgäves söker bland stadens buller.

När hon 1930 fyller 60 år får hon av ”Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar” 5 000 kronor i gåva av föreningens medlemmar, med förkla­ ringen att de ville ge henne en möjlighet att skaffa sig ett sommarnöje, precis som hon hade gett dem kolonistugorna.

För pengarna, och med egna bespa­ ringar, köpte Anna Lindhagen Stora och Lilla Sandböte av Sundby säteri på Ornö. Samtidigt köper hon stugorna på Sandböte av Henning Karlsson.

Det gamla fiskartorpet blir hennes som­ marviste, båtbyggeri och boningshuset från 1913 får Johannes Söderman arren­ dera på livstid. stora sandböte blev under Anna Lindhagens återstående liv en viktig mötesplats för vänner och likasinnade.

Här samlas man regelbundet för att prata politik och diskutera viktiga frågor som låg dem alla varmt om hjärtat. Här hyrde också konstnärer och författare in sig, det sägs till exempel att målaren och kompositören Sigurd von Koch, pappa till Erland, komponerade en av sina sym­ fonier i ett rum på Sandböte Hon får också öarna förklarade som naturminne och testamenterar dem vid sin död 1941 till Naturskyddsföreningen som i sin tur skänker dem till Skär­­gårdsstiftelsen, men med Naturskyddsföre­nin­­ gen som brukare och fortsatt ansvarig

Ryssjan består av en eller flera avsmalnande nätpåsar som fisken lätt kan simma in igenom men har svårt att hitta ut ur.

Anna Lindhagens 1700-talsstuga i skick som ny.

Allt ser gammalt ut, men är uppbyggt efter branden med material som förr i tiden. Nu är det museum.

MINNESMÄRKEN ­Förutom muséet på Stora Sandböte finns flera ­minnesmärken efter Anna Lindhagen i Stockholm.

Anna Lindhagens Täppa är en ­liten park nedanför Stigbergsgatan på Södermalm.

På Fjällgatan, strax intill, finns också en skulptur föreställande Anna Lindhagen, gjord av Kerstin Kjellberg-Jacobsson.

Anna Lindhagens Väg hittar man också på Södermalm, mellan Södersjukhuset och Eriksdalsbadet.

Utställningen Kolonilivet nu och då som visas i Tobaksladan i Eriksdalslunden berättas, förutom om tobaksodlingens historia på Södermalm, även om koloniområdets pionjärer Anna Lindhagen och Anna Åbergsson.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 21

SANDBÖTE

för löpande underhåll och årlig ängsslåt­ ter för att hålla den artrika ängen i obru­ ten hävd. Här har man hittat 177 kärl­­v­ä xtarter och över 20 fjärilsarter.

Framför Henning Karlssons gamla båtbyggeri ligger segelekan Siri på svaj.

när vi nu besöker sandböte är det Anders

Friström från Naturskyddsföreningen som hämtar i Kyrkviken på Ornö.

Några minuter senare kliver vi iland på Sandböte, på bryggan framför Henning Karlssons båtbyggarverkstad, med segel­ ekan Siiri på svaj.

– Från maj till september lottar vi ut boningshuset till Naturs­k ydds­före­ ningens medlemmar, berättar Anders som har tio procent av sin tjänst förlagd till Sandböte. Här får människor från hela landet uppleva skärgården när den är som finast. Det här är ett litet paradis dit många återkommer år efter år.

Han visar runt bland byggnaderna.

Förutom tre stugor finns här dass, sjö­ bod och en väl utnyttjad vedeldad bastu.

Vatten får man från en brunn på gårds­ tunet, elen kommer från solen, disken sköts utomhus. En italiensk minitraktor, en så kallad slåtterbalk, används för att slå ängen.

Båtbyggarverkstaden har b ­ livit väl­f yllt museum i regi av Ornö Hem­ bygdsmuseum. Här finns allt kvar som det lämnades av Johannes Söderman, med arbetsbänk, verktyg, virke och en gammal hatt.

En utombordare från 1910 vilar i ett hörn. I gräset utanför verkstaden för­ vandlas några ekor långsamt till mull.

Men tack vare ett gott försäkrings­ skydd och att Hembygdsföreningen ­några år tidigare hade mätt upp och inventerat stugan beslutade Skär­gårds­stiftelsen att stugan skulle byggas upp igen.

– Det är en exakt rekonstruktion av det gamla fisketorpet, berättar Anders Friström och låser upp dörren.

Med 200 år gammalt timmer från anna lindhagens ryggåsstuga, det gamla en utlada i Rättvik, timmermän från fiskartorpet från 1700-talet, ser ut att Dalarna och kunniga byggnadsvårds­ vara i originalskick, men är i själva ver­ snickare har man lyckats skapa världens ket nästan helt nybyggt. modernaste 1700-talstorp.

Det var i mars 2001, strax efter att Lister, foder, dörrar – allt ser gammalt Sandböte överlåtits till Skär­gårds­stif­ ut men är i skick som nytt. Varje fönster telsen, som det som inte fick hända, ändå hände. En förlupen gnista landade i är unikt. Till och med taket är uppbyggt det tjärade spåntaket. 20 minuter senare som när huset byggdes, med material som förr i tiden, med myrstack och vass var stugan förvandlad till kol och aska. som isolering och granspån som täck­ Allt var borta.

22 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

ning. Med enkupigt tegel överst.

Nu är det museum som visar hur en enkel fiskarstuga från 1776 kunde se ut. Museet håller öppet på begäran av besökare till Sandböte, nyckel finns hos Naturskyddsföreningens hyresgäster i det röda boningshuset.

Allt detta är säkerligen Anna Lindhagen nöjd med i sin himmel.

Hennes sommarstuga har rest sig ur askan, Sandböte hålls i hävd och är till­ gängligt för naturintresserade besökare, allt i enlighet med hennes testamente.

Anna Lindhagen har också skapat ett museum av sin bostad i Stockholm, Stigbergets Borgarrum på Fjällgatan.

Här visas hur en kultiverad borgarfamilj bodde i mitten av 1800-talet. Stockholms vackraste utsikt utlovas.

F.H. af Chapman 1721–1808 Nyhet! År 2021 är det 300 år seF.H. af Chapman 1721 –1808 Genialisk konstruktör och dan skeppsbyggaren Fredeffektiv, framgångsrik varvs chef rik Henrik af Chapman föddes den 9 september 1721 och det är anledningen till att jag ger ut denna minnesbok över honom, en bok som också skildrar en händelserik period i Sveriges historia, inte minst i dess örlogs- och varvshistoria. Under af Chapmans tid, kom den svenska örlogsflottan att omfatta både den stora flottan med linjeskepp och fregatter och arméns flotta. Härtill kom att af Chapman konstruerade många civila handelsfartyg bland annat flera så kallade ostindiefarare, stora skepp som i Svenska Ostindiska Kompaniets regi seglade fram och åter mellan kinesiska hamnar och Göteborg.

Då huvuddelen av svensk varvsverksamhet under åren i mitten och slutet av 1700-talet låg i Stockholm, kom Karlskrona att uppleva ett stort uppsving under af Chapmans tid, dock kantat av flera olyckor, den så kallade Karlskronafebern och den stora branden i Karlskrona 1790. En praktbok. Pris 450 kr. av Magnus Ullman

En närmare presentation av böckerna finns på magnusullman.com Du kan beställa böckerna på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Böckerna levereras omgående till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB

Vi är det första tryckeriet i Sverige som fick Svanenlicens.

Stockholm

Kontakta oss idag för marknadens bredaste och mest förmånliga erbjudande av trycksaker. Årsta havsbad

Ornö

Sandböte

Utö NYNÄSHAMN

Ålö-Rånö Nåttarö

Åtta.45 Tryckeri AB, Bruttovägen 11 • 175 43 Järfälla 08-553 348 00 • www.atta45.se

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 23

MAGISKA SKÄRGÅRDEN

På spaning efter Gunnilsöra Den okända ön ligger tolv sjömil sydost om Svenska H ­ ögarna.

Gunnilsöra heter den. Men där finns ju bara hav! E ­ xakt. Men ön finns på en karta från 1626 och många har sett den sedan dess.

TEXT OCH FOTO Carina

”jag sökte ett namn till min sagoö.

Då kom jag att tänka på Gunnilsöra”, berättar författaren Oskar Kroon. I hans barnbok ”Vänta på vind” finns en karta över Gunnilsöra och där befinner sig flickan Vinga under en underbar och märklig sommar tillsammans med sin morfar.

24 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

Lernhagen Matz

Boken ”Vänta på vind” fick August­priset förra året. Och i år var Oskar Kroon Skärgårdsstiftelsens Axel Sjöberg stipendiat. Under tre veckor i juni bodde han och familjen på Långviksskär. Men det var alltså när han var färdig med texten till boken som han behövde ett namn på ön där handlingen utspelar sig.

”Ön fanns i min fantasi, jag visste pre­ cis hur allt såg ut, varenda udde, vik och höjd. Jag gjorde en skiss och illustratören Lisa Benk gjorde en riktig bild av det hela.

Men så tyckte Brombergs förlag att ön också behövde ett namn. Jag tänkte efter och kom på att jag läst om Gunnilsöra, ön som inte finns, i Sten Rinaldos bok

”Vägen till Skarv”. Där har vi det! Ön ska heta Gunnilsöra!”

Oskar tyckte det passade bra för att ön både finns och inte. Precis som en per­ son eller en miljö i en bok. sägnen om gunnilsöra är mycket gam­

mal. I århundraden har det berättats om ön som vid lyckliga tillfällen kan ses i sydostlig bäring från Svenska Högarna – men bara en kort tid och särskilt i klart väder. Som en hägring… Ett förtrollat skär.

Den som ser Gunnilsöra får tur i fisket och skydd på havet, sa lotsarna och de som låg på fiske i utskärgården. Därför kallades också ön för ”Havsfruns ö”, skriver Rinaldo. ”Men somliga trodde att synen var varsel om storm eller olycka.”

Hans bok ”Vägen till skarv” kom ut 1978. Sedan i nyutgåva som Skärgårds­ stiftelsens vänbok 2001. nu någonting häpnadsväckande:

Gunnilsöra finns inritad på Anders Bureus karta från 1626. Fast där står det Gunnarsöra. Men riktningen är tyd­ lig. 130 grader från Svenska Högarna, ­samma bäring som också rödlögabon Olof August Nordströms visade flera hundra år senare.

Skärgårdens störste kartograf, Carl Gripenhielm, är ett annat ögonvittne.

På Gillöga fick han med egna ögon se vad han då trodde var Gunnilsöra. Det var den 2 augusti 1691 och händelsen finns antecknad på en av hans arbets­ kartor. Han såg en ö i sydostlig riktning och gick då för att hämta sina arbets­ kamrater. Men när han kom tillbaka och skulle visa var allt borta! Kunde det ha varit Gunnilsöra? frågade Gripenhielm.

Lotsen Eskil från Eknö bekräftade och sa att ön ligger ost-syd-ost ut från Horsten. Gipenhielm tvivlade. Han rita­ de aldrig in ön på sin karta.

hov till fenomenet Gunnilsöra. En tro­ värdig teori är att det är en hägring från estniska öarna Ösel och Dagö. De ligger cirka 100 sjömil från Högarna.

Så vad är en hägring egentligen? Det handlar om en luftspegling, ett optiskt fenomen som uppkommer av luftens och vattnets olika temperaturer. En hägring uppstår när ljuset bryts och speglas inom olika luftlager. Luftens ljusbrytan­ de förmåga varierar med temperatur och fuktighet som båda avtar ju längre upp man kommer i atmosfären. Allt enligt Nationalencyklopedin.

Alf Anderin, ­uppvuxen på Svenska Högarna och Skär­gårds­stif­ telsens tillsynsman, och frågar: ”Har du sett Gunnilsöra?” ”Jaa”, svarar Alf utan tvekan. ”Fast om det är samma som folk för länge sedan såg är förstås svårt att säga. Hägringar är vanligast att se på våren i klar luft, då vattnet är kallt och solen värmer upp land. Särskilt under ljusa försommar­ nätter kan det vara fantastiskt. jag ringer upp

Man ser inte en hägring bättre om man står högt. Och det handlar om en minut, sen är den borta. Många gånger har jag försökt fånga den med en ­kamera. Det har aldrig lyckats. Det jag sett kan vara det som människor förr kallade Gunnilsöra. Eller också inte.”

det finns många försök till förklaringar

till vad det var – eller är – som ger upp­ STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 25

» Skärgårdsstiftelsen bidrar till att nyskapa viktiga naturmiljöer som kan upplevas och göra nytta i flera hundra år framåt. «

26 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

NYPLANTERING EKAR

Skärgårdsstiftelsen planterar nya ekar i Häringe – Fantastiskt att vi kan bidra till att nyskapa viktiga naturmiljöer som kan upplevas och göra nytta i flera hundra år framåt.

FOTO Bosse

Lind, Ulrika Palmblad-Wennergren

Under hösten har Skärgårdsstiftelsen nyplanterat ekar i Häringe, ett område på Södertörn som är känt för sina gamla ekar och ekskogar. De flesta av ekarna här är mellan 150 och 250 år gamla och åldern återspeglar hur det ser ut i de flesta eklandskap som vi idag betraktar som mycket värdefulla både ur ett biologiskt och kulturhistoriskt perspektiv.

Långsiktighet – tidsperspektiv på flera hundra år Naturreservatet Häringe drabbades hårt av barkborreskador på granskog som planterats på 60-talet, ofta på marker som tidigare var åker- eller hagmark. Den skogen har vi behövt ta ner eftersom stora delar riskerar att dö och även sprida barkborren vidare i landskapet. I det här området påbörjar nu Skärgårdsstiftelsen en satsning på nyplantering av ek. ”Arbetet med naturvård är alltid långsiktigt men det som är så speciellt med det här ekprojektet är det extremt långa tids­ perspektivet. Ingen av oss kommer att få se de här ekplantorna när de är stora och vuxna ekar men tack vare det eklandskap som redan bevarats på Häringe så kan vi ändå tänka oss hur det kommer att se ut i framtiden. Det känns fantastiskt att Skärgårdsstiftelsen kan bidra till att nyskapa viktiga natur­ miljöer som kan upplevas och göra nytta i flera hundra år framåt", säger Naturvårds- och miljöchef Karin Strandfager. Över tusen arter kopplade till eken Eken står i en klass för sig när det gäller värdet för den biolo­ giska mångfalden, över tusen olika arter är kopplade till eken.

Den biologiska mångfalden styr hur starkt och motståndskraf­ tigt vårt ekosystem är. SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) gjorde nyligen en inventering där man konstaterade att det ­råder stor brist på yngre ekskogar. Därför är Skärgårdsstiftel­ sens satsning på nyplantering av ek mycket viktig för fram­ tidens eklandskap. ”Ekens livscykel ger också ett hisnande historiskt perspektiv. Det inte är ovanligt att den kan bli upp till 400-500 år gammal och om den får ligga kvar efter att den

har dött så fortsätter den att ha ett mycket stort biologiskt värde några hundra år till. Några av de ekar som vi planterar idag kan alltså ha ett värde för den biologiska mångfalden för 800 år framåt” säger Naturvårdsförvaltare Anders Berglund.

En satsning för framtiden Skärgårdsstiftelsens Vd, Anna Waxin, besökte Häringe och fick då själv möjligheten att plantera några ekar. ”Det är en ­häftig naturupplevelse i sig att få vara med och plantera ekar för framtiden. Vi hoppas att den satsning som Skärgårds­ stiftelsen nu gör för biologisk mångfald ska komma många besökare till glädje. Häringe naturreservat är storstadsnära och tillgängligt, jag hoppas vi får se fler besökare här fram­ över”, avslutar Anna Waxin.

Skärgårdstiftelsens VD Anna Waxin planterar för framtiden.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 27

SKÄRGÅRDSJUL

J

ulen stampar i farstun. Det är tid för

vila och samvaro. Naturen har gått i ide. I skärgården är det tyst och stilla, fjärdarna ligger öde, båtarna är uppdragna.

Men helt stilla är det nu inte. Det ­stökas lite varstans. Gran ska huggas,

stugan fejas, klappar lackas. Och mat ska lagas. Julmaten. Den efterlängtade!

Detta innebär såväl de självklara in­ slagen på julmenyn, som skinka, julgröt, vörtbröd och Janssons frestelse.

Men även de personliga favoriterna ska förberedas. Maträtterna som genom TEXT Mats

Wigardt

FOTO Lasse

Från Ålö där Carina Nilsson tillsammans med sin familj driver Båtshaket får vi ett recept på god Ålöröra.

Ålöröra 300 g varmrökt lax ½ kruka dill 5 cm purjolök 2 msk kapris 1 tsk citronpeppar Majonnäs: 2 äggulor, 2 tsk dijonsenap, 1 msk vitvinsvinäger Salt, vitpeppar, strösocker. Lägg allt i den skål och vispa ihop med en stavmixer. Tillsätt 2 dl rapsolja droppe för droppe.

Finfördela laxen. Hacka dill och purjo, blanda med lax, kapris och citronpeppar. Blanda i majonnäs. Lägg ett salladsblad på ett rågbröd med en rejäl klick röra ovanpå. Garnera med röd­ lök, tomat, citron och ärtskott.

28 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

Burell, Bosse Lind

årens gång och lyckliga omständigheter tillkommit för att bli lika viktiga som gröt och skinka på julbordet.

Vi bjuder här på några välkompone­ rade förslag hämtade från Utö, Ålö och Nåttarö. Kanske finns här en ny parad­ rätt till just Ditt julbord?

Från Utö värdshus skickar köksmästaren Martin Andersson två recept på sill:

Kirre sill

Syrlig rödlökssill

300 g matjessill 1 dl majonnäs 1 msk tomatpuré 1 tsk chilisås 2 tomater 150 g purjolök 1 krm vitpeppar 1 krm salt 1 msk cognac

2 urvattnade saltsillfiléer 2 rödlökar Lag: 1 dl ättikssprit 12 % 1 dl socker 2 dl vatten 10 kryddpepparkorn 5 vitpeppar korn

Torka filéerna väl. Skär sillen i ca 1½ cm tjocka strimlor. Ta ur kärnorna och skär båtar av toma­ter­na samt strimla p ­ urjolöken i fina strimlor.

Blanda ihop majonnäs, tomatpurén och chilisåsen. Vänd sedan i sillen, tomaterna och p ­ urjo­löken. Smaka av med salt, cognac och vitpeppar.

Blanda allt till lagen i en kastrull och koka upp. Skiva rödlöken i tunna skivor och lägg dem i den kokande ­lagen. Ta bort från spisen och låt­ ­kallna. Skiva sillen och lägg den i ­g lasburk. Häll på den kalla lagen och ställ i kylen minst 24 tim.

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 29

SKÄRGÅRDSJUL

INLAGDA GRANSKOTT Daniel tipsar även om inlagda granskott som ett inslag på julbordet. Koka en lag av en del ättikssprit, två delar strösocker och två delar vatten. Låt svalna och häll över granskott som lagts i glasburkar

Från Daniel Jernberg på Nåttarö kommer ett läckert recept på råbiff.

Råbiff på dovhjort Använd fransyska, innanlår, ytterlår ­eller rulle. Beräkna 80 g p/p till en ­förrätt, 140 g p/p för huvudrätt.

Gulbetor Cornichons Rödlök och gräslök Kapris Äggula Dijonsenap Koka gulbetorna mjuka. Lägg dem i en lag av lika delar vatten, socker och ­ättika. Smaksätt med kryddpepparkorn, nejlika och lagerblad. Låt betorna ligga i tre d ­ agar. Tärna fint. Skiva cornichons lika fint. Skala och riv pepparroten.

Hacka och blanda samman rödlök och gräslök. Separera äggulan. Lägg den i en

30 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

kopp, fyll på med olja och baka i ugn, 65 gr, ca två timmar.

Putsa köttbilen, som gärna får vara lite semifryst. Tärna fint, krydda med salt och peppar. Forma till ”puckar”. Plastas om de inte ska ätas direkt.

Blanda lök, betor, kapris och cornichons, lägg i en tallrik, lägg på köttpucken, toppa med äggulan och riven pepparrot.

Spritsa klickar med dijonsenap runt ­köttet. Servera med nygjord pommes, aioli och kanske en iskall öl.

OBS! Med råbiff ska man alltid vara särskilt noga med hygienen. Tvätta händer och redskap noga. Använd gärna engångshandskar.

Dags för nytt avlopp?

Ecobox är en svensk produktportfölj Ecobox klarar såväl normal som hög skyddsnivå. med kompakta, robusta och kemikaliefria Klarar av långa belastningsuppehåll vilket är en minireningsverk. stor fördel vid fritidshus.

Glöm trekammarbrunnar, markbäddar Passar lika bra för permanentboende som och infiltrationer. Avloppsrening ska vara fritidshus. enkelt att installera och underhålla.

Kontakta oss så hjälper vi er vidare.

Svensktillverkade minireningsverk www.ecot.se

0176-580 58 info@scoreecobox.se www.scoreecobox.se

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 31

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Vi som älskar Stockholms skärgård

Ni är många privatpersoner, föreningar och företag som stöder oss genom att vara Skärgårds­ vänner. Vi kan inte nog tacka er för visad uppskattning av vår verksamhet i Stockholms skärgård.

– Våra områden är era områden, välkomna ut.

Därför är ditt bidrag viktigt Vi kan se att Coronapandemin har gjort att många skaffat sig nya vanor vilket är positivt ur ett f­­olkhälsoperspek­tiv och för oss som får fler besökare. Vi har i och med detta ­ under vår, sommar och höst behövt möta de nya större behoven av ökad skötsel i alla våra reservat. Skär­gårds­ stiftelsens personal finns på plats året om från norr till ­söder för att göra Stockholms skärgård tillgänglig för dig.

Många uppskattar våra områden och det arbete vi gör.

De flesta besökare är skötsamma och värnar om naturen, men det blir ändå en del slitage, både i marker och i våra offentliga byggnader. Fullbokade vandrarhem och restau­ ranger innebär glädjande siffror men även såklart ett ökat behov av löpande underhåll. Det är sådant vi jobbar med så här års; att underhålla hus, marker, vägar och skogar och att göra löpande underhållsplaner. Du som stödjande vän ger oss ett viktigt bidrag till det arbetet.

Fortsätt göra skillnad – bli Skärgårdsvän 2021 I slutet av januari 2021 får du som Skärgårdsvän hem en avi med posten för att förnya Skärgårds­vänskapet. ­Till­sammans gör vi skillnad för Stockholms skärgård.

Tack för 2020 nu rustar vi för framtiden!

Ge Skärgården en gåva. Swisha Skärgårds­ stiftelsen valfritt belopp till 123 66 17 500.

32 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020

Foto Sandra Löfgren

Tack Apotea för att ni möjliggör vårt projekt Skydd under ytan, med till exempel bojar i Östermarsfladen för att skydda bla ålgräset.

Tack Salesforce för er generösa gåva samt fint fältarbete.

Tack Polfärskt Stockholm Syd för att ni blev Skärgårdsvän företag under hösten.

DAGS ATT SÖKA AXEL SJÖBERG STIPENDIET Sommar på Långviksskär erbjuds genom Skärgårdsstiftelsens Axel Sjöbergstipendium. Varje år får våra stipendiater tillbringa några inspirerande veckor här i det hus som en gång beboddes av konstnären Axel Sjöberg på Långviksskär. Många kända konstnärer och författare har hämtat inspiration här sedan 1986.

Världskända konstnären Lina Selander är en av alla de många namnkunniga ­stipendiater som fått inspiration på Långviksskär.

Foto: Bosse Lind.

Du som söker har gärna ett aktivt intresse för skärgården, t ex dess historia, befolkning, natur och kultur. Stipendierna är avsedda att ge inspiration åt den som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområde: teckning, måleri, för­fattarskap samt fotografi.

Period 1: Period 2: Period 3:

12 juni till 3 juli, 2021 3 juli till 24 juli, 2021 24 juli till 14 augusti, 2021

För mer information, se Skärgårds­stiftelsens hemsida.

Foto: Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 33

Panta mera I år har insamlingen av pant skett på fler av våra områden än tidigare, vilket är positivt. Under hösten samlas alla pant­förpackningar in från, Örskär i norr till Käringboda i s­ öder, för vidare transport till Panta Meras transportbil på fast­ landet. Tack alla ni som lagt er pant i våra blå insamlingskärl.

miljö och Bra för både sätt så! ­ekonomi, fort

Foto Bosse Lind

Skydd under ytan Inom projektet Skydd under ytan har vi testat att skörda och ensilera vass på Gålö. SLU kommer att analysera näringsvärdet i den skördade vassen för att undersöka om vass kan användas som foder på närliggande gård. Vass-projektet är ett delprojekt inom ramen för Skydd under ytan i syfte att minska näringstillförseln i Östersjön och samtidigt ta till vara näringen på land.

Foto Anna Björkman

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

34 STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

NOTISER

Rättelse I förra numret av Stångmärket fanns en fakta­ruta där vi skrev att getmjölk kan drickas av laktosin­ toleranta personer. Så är inte fallet.

Laktoshalten i getmjölk är densam­ ma som i komjölk och bör undvikas eftersom det ger diarré och gaser.

Inte heller är getmjölk ett säkert val för den som är allergisk mot ko­ mjölksprotein. Komjölksallergiska barn och vuxna bör inte dricka get­ mjölk då risken är stor för häftiga ­allergiska anfall.

Stort tack till våra observanta läsare som har påpekat detta!

Foto Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

•

NR 4

2020 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

JA L Ä S

?

EXTREMT STOR EFTERFRÅGAN Njut av de vackra höstdagarna medan vi förbereder din försäljning med fina bilder, säljande texter, drönarbilder samt HÖJDFILM så att du snabbt kan komma igång med försäljningen

Succé för våra

höjdfilmer!

–

VI SÄLJER FRÅN ARHOLMA - LANDSORT VILLOR - FRITIDSHUS - TOMTER - GÅRDAR Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité men vi söker alla typer av objekt på

NU HÖGA FRITIDSHUS PRISER

RING FÖR VÄRDERING

fastland och öar Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

just nu stor efterfrågan - höga slutpriser S P E C I A L I S T

Kjell Johansson

Jeannette Mattsson

Per Juhlin

S T R A N D N Ä R A

Laila Hedestig

L Ä G E N

Lilian Essenberg

Johan Sällström

MER ÄN 30 ÅRS ERFARENHET

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE

Evalis Åhlenius