Stångmärket Nr2 2020 (april)

#2 / 2020

Tema

Natur &miljö FRAMTIDENS SKOG – I SPÅREN EFTER ALFRIDA PIONJÄRER SKAPAR SKYDD UNDER YTAN STOLT SAMVERKAN GER RIKARE SKÄRGÅRDSLANDSKAP

S P E C I A L I S T

S T R A N D N Ä R A

L Ä G E N

STOR SJÖTOMT TORÖ - SÅGSTEN - FISKEVATTEN - TVÅ BRYGGANLÄGGNINGAR - HORISONTUTSIKT Stor sjötomt Torö - Sågsten 18 404 m². Rejäl villa om 90 m² med åretruntstandard, wc till nytt godkänt avlopp samt egen borrad brunn. Två bryggor med bra djup. Här kan du även nosa direkt på horisonten. Ett fantastiskt läge med en underbar

skärgårdstomt som erbjuder både klippor samt plana gräsytor för bollspel och lek. Torö är ett semesterparadis som kan stoltsera med sjökrog, en lanthandel och ett rökeri. Torö Stenstrand är surfarnas paradis och ligger inom kort avstånd.

Landsort når du med egen båt inom 15 minuter alt med reguljär båtförbindelse från Ankarudden.

Till fastigheten hör ett vattenområde med fiske i Saltsjön. Total storlek 18 404 m², varav land 6 556 m², vattenområde 11 848 m². Pris 12 milj kr.

Ring Jeanette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

ETT BOSTADSRÄTTSRADHUS DIREKT VID STRANDKANTEN I SKÄRGÅRDSMILJÖ PÅ OAXEN Välkomna till detta smakfulla radhus 3 r o k, 77 m² uppfört 2018 med stilrena materialval och inspiration från ön som erbjuder en avskalad industriell känsla som knyter an till öns historia. Lättskött och bekymmerslöst boende direkt på kajen med stark

anknytning till kalkbrottet. Stort vardagsrum och kök i öppen planlösning. Lyxigt badrum med tvättmaskin. Stor altan ned mot kajen med egen bastubyggnad. Idylliskt åretruntboende alt bekvämt och lyxigt sommarboende en timme från Stureplan.

Aktivt båtliv, gästhamn, bad, fiske, unik bebyggelse i en unik flora och fauna. På Oaxen bor idag 130 personer. I Hölö och Trosa finns service samt buss till färjeläget på Mörkö, bilfärja varje halvtimme.

Oaxen 81 B. Avgift 3 208 kr. Pris 3 550 000 kr.

Ring Jeanette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

SEMESTRA I SVERIGE - KÖP ETT LITET SKÄRGÅRDSHUS PÅ MÖRKÖ - SJÖTOMT MED SOLDÄCK VID STRANDLINJEN Sjöställe med högt och fritt läge samt utsikt över havet och Oaxen. Möjlighet att bygga egen brygganläggning med segelbåtsdjup. Huvudbyggnad om 45 m², 3 r o k varav 2 sovrum med havsutsikt.

Modernt kök med vedspis, allrum med öppen spis och fin havsutsikt samt duschrum/wc. Egen borrad brunn, bra kvalitet och god kvantitet samt godkänt avlopp. Isolerat gästhus med el och plats

för säng och övrigt möblemang. Två stycken redskapsbodar, flaggstång och ny solig altan. Trappor ner till stranden där det finns ett soldäck. Björnhagen 5. Arrende 45 000 kr/år. Pris 1 650 000 kr.

Ring Jeanette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

V I S Ö K E R V I L LO R - F R I T I D S H U S - TO M T E R - G Å R DA R

SJÖTOMT PÅ ATTRAKTIVA BJÖRKÖ SÖDER DALARÖ - FLERA BOSTADSHUS - BASTU - LUSTHUS - REJÄL BRYGGA Underbar sjötomt 5 600 m² varav 2 250 m² vattenområde med vackert ogenerat läge söder om Dalarö med magnifik vidsträckt utsikt över kobbar och skär.

Fritt belägen berg/skogstomt med fina härliga badhällar samt gedigen brygganläggning. Bra hus 50 m²,

4 r o k, dusch samt utgång till altan mot sjösidan.

Gästhus 30 m² med två separata rum och köksdel samt terrass 20 m² och härlig utsiktsplats på berget.

Separat hygienhus med dusch, toa och golvvärme.

Lusthus med underbar havsvy och sjöstuga med

bastu. Nära med egen båt till Ornö med affär, skola, post, högklassig skärgårdskrog. Reguljär båtförbindelse inom roddavstånd, avgår från Dalarö alt Stockholm till Björkösund Ornö med fortsatt förbindelse ut i ytterskärgården. Köpmanudden 5. Pris 7,5 milj kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

SJÖTOMT KROKHOLMEN MED KVÄLLSSOL - REJÄL BRYGGA - BASTU VID VATTNET - REGULJÄR BÅTTRAFIK TILL MEFJÄRD Västvänd sjötomt på attraktiva Krokholmen med vackra solnedgångar doppande i havet. Lång strandlinje och toppfräscht boningshus inrett i ljusa milda färger 110 m², 7 r o k varav 5 rymliga sovrum. Egen

borrad brunn, bra kvalitet och god kvantitet samt godkänt avlopp 2014. Gästhus med Cinderellatoa och ett flertal bäddar. På den generösa bryggan finns bastu med dusch och vinkyl samt kvällssolen.

Ett verkligen fint läge i bästa södra skärgården med närhet till Dalarö. Reguljär båtförbindelse året om till Mefjärd där man tar sin lilla båt över det smala sundet till Krokholmen. Mefjärd 8. Pris 7,9 milj kr.

Ring Jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

SÄ

?

LJA RING FÖR VÄRDERING!

VI SÖKER VILLOR - FRITIDSHUS - TOMTER - GÅRDAR Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Ring oss redan NU så förbereder vi din försäljning med säljande texter vi erbjuder bra bildmaterial samt även drönarbilder och HÖJDFILM så att du snabbt kan komma igång med försäljningen när du önskar Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

MER ÄN 30 ÅRS ERFARENHET Vi har lång erfarenhet av öar - våra båtar når er både i norra och södra skärgården

KJELL JOHANSSO N FAST IGH ET SBYR Å KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE

FÖRBERED DIN FÖRSÄLJNING REDAN NU

Innehåll

#2/2020

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

ÖREGRUND

2020-03-31 09:04

PO212997-1_Stångmärket_Levandeskg_omslag_nr2_20200326_ODR.indd 2-4

6 Skydd under ytan Projektet går vidare

10 Ett rikare Skärgårdslandskap Arbete för biologisk mångfald

PIONJÄRER SKAPAR SKYDD UNDER YTAN FRAMTIDENS SKOG – I SPÅREN EFTER ALFRIDA

16 Den magiska skärgården Den stora sjöormen

18 Spår efter stormen Alfrida

Natur &miljö

Anders Berglund leder arbetet med uppröjning

24 Notiser

Kort om aktuella händelser

24 Skärgårdsvänner Inställda vänresor i maj

Arholma

#2 / 2020

Tema

Levande Skärgårdsnatur 2020

STOLT SAMVERKAN GER RIKARE SKÄRGÅRDSLANDSKAP

Idö

Med rapporter från 2019 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.

Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Möjaskärgården

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte Fjärdlång

HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta Gunnarstenarna

Huvudskär

Biskopsön

Röder

Gillöga

Skarv

I DETTA NR Stångmärket och rapporten Levande Skärgårdsnatur i en och samma tidning.

LEDARE

Foto Bosse Lind

Bästa Skärgårdsvän Skärgårdsnaturen ligger mig mycket varmt om hjärtat. Vi har ett stort ansvar för de land- och vattenområden som Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar i Stockholms skärgård.

Under Skärgårdsstiftelsens historia har naturvårds- och miljö­ arbetet varit en grundbult i verksamheten och så fortsätter det. Det är glädjande att så många, både privatpersoner och företag, stödjer oss i det arbetet.

Under året arbetar vi b la med naturvårdsåtgärder för ökad biologisk mångfald och friskare vattenmiljöer, bättre energilösningar, nya typer av reningsverk och materialval samt gör ett omtag kring glashantering.

Sedan en tid tillbaka arbetar vi med projektet ”Skydd under ytan” för att bättre bevara viktiga arter och ekosystem i grunda havsvikar. Ett annat projekt är ”Rikare skärgårdslandskap” som under många år har genomfört ett stort antal naturvårdsåtgärder som gör positiv skillnad för naturmiljöerna på våra områden. Båda dessa projekt har möjliggjorts tack vare stöd ifrån bl.a. Världsnaturfonden WWF.

I det här numret av Stångmärket vill vi berätta om en del av det naturvårds- och miljöarbete som vi utför. Utvecklingen går framåt och båtägaren som på 60-talet uppmanades att sänka soporna i djupet uppmanas idag till att försöka ta med en del av avfallet hem igen. Tillsammans kan vi låta de positiva förändringarna bli fler än de negativa.

Jag önskar dig varmt välkommen till Skärgårdsstiftelsens områden!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta45 Upplaga: 25.000 ex, Amber Graphic 100 g.

Omslag Amber Graphic 200 g.

Omslag: Våtängar i Käringboda, foto Mats Lindfors.

Foto sid 4: Karin Romdahl

ECOLA DIC BE OR

STÅNGMÄRKET

L

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket Kommer ut med fem nummer per år.

Den delas ut till alla ­Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i S ­ tockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 S ­ tockholm, Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-­Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl

Vi närmar oss sommaren 2020 och i skrivande stund hägrar stor ovisshet kring Corona. Och pga detta tvingas vi ställa in vänresorna i maj. Låt oss hoppas att vi går en fin sommar tillmötes, där vi återigen har möjlighet att ses och njuta av allt det positiva som Stockholms skärgård har att ge.

N

Inom ramen för ”Levande skärgårdsnatur”, som Skärgårds­ stiftelsen arbetat med sedan 1985, tar vi tempen på Skärgårdsnaturen genom viktiga fågelinventeringar.

Sammantaget ger våra projekt och inventeringar en ovärderlig kunskap om nuläget i Stockholms skärgård. Kontinuiteten borgar för långsiktighet och dokumenterade förändringar ger underlag för vidare beslut om eventuella insatser/åtgärder.

Detta gör skillnad - jag är oerhört stolt över vårt arbete!

NR 2 • 2020 5

SKYDD UNDER YTAN I januari 2019 började projektet ”Skydd under ytan” att ta form på Skärgårdsstiftelsen. Med medel från WWF och Apotea ska Skärgårdsstiftelsen under tre år hitta verktygen för att kunna bli en vattenförvaltare i Stockholms skärgård som gör skillnad i våra grunda vikar.

TEXT Åsa

E

sig fram med sim­­fenorna strax under den glitt­ rande vattenytan i naturhamnen vid Nåttarö. Hon spanar ut över sand­ bottnen, ser en glädjande tät och grön ålgräsäng med mängder av småsnäckor som vajar på stråna och spiggar som sim­ mar med blixtsnabba rörelser hit och dit kring växtligheten. Där vattnet blir lite djupare växer ålnate, borstnate och ax­ slinga på bottnen och sudare – ett slags brunalg – står som kolasnören rakt upp i vattnet. I samma vikar som båtfolket älskar att besöka och där sommargäster vill ha sina bryggor och båtplatser finns ofta ett väldigt rikt liv under ytan. Om det får vara något sånär ifred.

Längre bort i viken, där vattnet är lugnare, ser det inte lika roligt ut. Ålgräs­ ängarna, som är barnkammare och skaf­ feri för fiskar och många andra marina n dykare kickar

6 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

Ottosson

FOTO Susanne

Qvarfordt

organismer, har stora revor helt utan växtlighet. Toapapper vajar som gardin­ vepor i vattenmassan. Några glasflaskor och en gammal snusdosa ligger halvt nergrävda i sanden. Detta är spår efter flydda somrars ankringar och båtliv. och hon är – förutom marinbiolog och dyk­inventerare – vattenförvaltare på Skärgårdsstiftelsen och projektledare för projektet Skydd under ytan som Skärgårdsstiftelsen driver, med finansie­ ring från Världsnaturfonden WWF och Apotea. För projektets räkning kartlades undervattensmiljöerna runt Nåttarö och Gålö av dykande biologer.

Nåttarö är en av de öar i Stockholms skärgård som besöks av flest fritids­ båtar, där finns flera väldigt populära naturhamnar. Upptäckten av skador

dykaren heter cecilia wibjörn

på bottenvegetationen, framför allt ålgräsängarna, har fått till följd att Skärgårdsstiftelsen till kommande som­ mar kommer att lägga ut ett femtontal fasta angöringsbojar vid Östermarsfladen på Nåttarö. Dessa ska fästas med jord­ ankare som skruvas ner i mjukbottnen.

Båtägarna slipper då själva ankra i bott­ nen utan lägger istället till med aktern vid bojen och angör i land med förtam­ pen. Sedan ska Skärgårdsstiftelsen under minst fem år följa om och hur botten­ vegetationen återhämtar sig.

– Problemet är att naturhamnen blir lite mindre naturskön och mer lik en marina, säger Cecilia. Men vi hoppas att människor reagerar positivt när de får veta varför vi gör så här.

Många av båtägarna som ankrar i naturhamnar har ingen aning om hur mycket det kan betyda att man agerar

Alger och andra växter fungerar som skydd och barnkammare för bl.a fiskyngel.

med försiktighet. Man gör som man all­ tid har gjort. Den skada man i värsta fall gör syns ju inte från båten. En enstaka båts ankare är ingen katastrof, men när hundratals båtar lägger till i samma vik under en säsong kan skadorna bli stora.

– För att få veta hur det ser ut under ytan måste man stoppa ner huvudet, säger Cecilia. Det är det vi har gjort.

Att hitta enkla och kostnadseffektiva verktyg för att bevara miljön under ytan är en av Cecilias uppgifter. En annan är att på ett inspirerande sätt informera om hur man som båtägare kan göra ­skil­lnad. Att göra det lätt att göra rätt.

Men hon ska också bidra genom att förse Skär­gårds­stiftelsen med underlag till vattenvårdsplaner. Stiftelsen äger 11 000 hektar mark där skötseln är nog­ grant reglerad sedan länge, men man har också 20 000 hektar vatten.

– Tidigare har man bara haft fokus på naturvård på land. Det är helt enkelt lättare att se hur naturen mår där, säger Cecilia. Men nu är framtiden äntligen här, nu ska vi agera för att skydda livet under ytan också.

Foto: Anna Ehn

med låg vattenomsättning och ett vatten som varken kan kallas sött eller salt. Det är relativt få arter som trivs där och

östersjön är ett grunt hav

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 7

SKYDD UNDER YTAN

Bland glädjeämnena i de jämförande inventeringarna finns en ökad utbred­ ning av blåmusslor och blåstång på de hårda bottnarna. Att snorkla runt i friskt f­ rodiga bälten av tång och spana på mängder av nästan genomskinliga tångräkor och andra smådjur som betar på bladen är något Cecilia rekommen­ derar alla och envar. Då kan man också få njuta åsynen av de tunna mattor av en knallröd skorpliknande alg som här och där brer ut sig på undervattensklipporna invid intensivt lysande grönalger.

– Det finns mycket fint att vara rädd om under ytan, säger Cecilia Wibjörn.

Nu ser hon närmast fram emot att fortsätta arbeta med att sprida kunskap och inspiration till båtägare, bland annat i samarbete med Svenska Båtunionen, Stockholms stad och Sportfiskarna.

I sommar blir det en sommarturné i båt med stopp runt om i Stockholms skärgård för samtal om och information kring båtmiljöfrågor.

– Det spelar roll vad just du gör, säger Cecilia. Det vill jag få människor att förstå

Ålnate är vanlig på grund mjukbotten i Östersjön. Det är en flerårig växt som oftast vissnar ner under vintern och övervintrar med jordstammar.

ekosystemet är känsligt för störningar. Övergödning, miljögifter, minskade fisk­ bestånd, algblomning och mikroplaster i vattnet är bara några av de problem som det larmats om på senare år.

– Men vi har bara kört på, säger Cecilia. Trots att var och en som vistats vid Östersjön de senaste åren kunnat se att det inte står rätt till.

Många av miljöproblemen kan ingen enstaka båtägare eller sommargäst göra mycket åt, men Cecilia vill gärna lyfta fram några områden där man som pri­ vatperson kan göra en insats, förutom vid ankringen i grunda vikar. Att vara sparsam med muddring för bryggor och marinor är en sak. Muddringen skadar det marina livet och leder ibland till att vattnet blir grumligt och v­ attenkvaliteten blir sämre för lång tid framöver. Att b­ygga bryggor med eftertanke är också viktigt. Om en brygga inte släpper ­igenom något dagsljus dör allt liv under den. Att bygga luftigt, gärna på pålar ­eller med mellanrum mellan plankorna är receptet, enligt Cecilia.

8 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

v­ attenmiljön på Skärgårdsstiftelsens ägor ligger för­ stås också på stiftelsen själv. Efter att ha jämfört inventeringarna i pilot­områdena Gålö och Nåttarö 2019 med kartlägg­ ningar som gjordes 2007 och 2008 i samma vikar, har man bestämt sig för ytter­ligare åtgärder som man tror kan vara effektiva. Förutom ankringsska­ dorna på ålgräsängarna vid Nåttarö såg inventerarna att vassen brett ut sig rejält i vikarna på Gålö. Därför ska man nu ta bort vass där den växer så rikligt att den är ett problem för e­ kosystemet. I samar­ bete med lokala lant­brukare och forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet ska man sedan på försök ensilera den för att använda som djurfoder men också torka den till strö i djurbäddar. Redan förra sommaren testades att samla in blåstång som släppt från ­bottnen och andra lös­ drivande alger för att – som man gjorde förr – använda dem som gröngödsel i exempelvis potatis­ odling på öarna. Resultatet var gott så detta kommer man att fortsätta med.

ansvaret för att skydda

TIPS TILL BÅTÄGARE: • Häll inte ut främmande ämnen i vattnet (kemikalier, diskmedel).

• Kissa inte i vattnet, kissa på land där det finns v ­ äxter som kan ta upp näringen.

• Avstå ifrån att åka in i riktigt grunda vikar. Propellrar grumlar upp och stör både med buller och genom att sedimenten virvlar upp.

Det både stör och skadar vatten­ levande växter och djur.

• Ankring i grunda vikar riskerar att skada vegetationen på botten.

Ankra därför med försiktighet och backa gärna ut till ankaret och lyft försiktigt upp det vid avfärd.

Undvik att slita och dra ankaret långa sträckor då vegetationen riskerar att skadas.

• Gå in på Skärgårdsstiftelsens hemsida och läs mer om projektet ”Skydd under ytan”.

• Svenska Båtunionen jobbar aktivt för ett hållbart och miljövänligt båtliv, besök gärna deras hemsida, www.batunionen.se

» Många av båtägarna som ankrar i natur­ hamnar har ingen aning om hur mycket det kan betyda att man agerar med försiktighet.

En enstaka båts ankare är ingen k ­ atastrof, men när hundratals båtar lägger till i samma vik under en ­säsong kan skadorna bli stora. «

Östermarsfladen på Nåttarö är en välbesökt naturhamn. Foto Bosse Lind.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 9

Dags för nytt avlopp?

Ecobox är en svensk produktportfölj Ecobox klarar såväl normal som hög skyddsnivå. med kompakta, robusta och kemikaliefria Klarar av långa belastningsuppehåll vilket är en minireningsverk. stor fördel vid fritidshus.

Glöm trekammarbrunnar, markbäddar Passar lika bra för permanentboende som och infiltrationer. Avloppsrening ska vara fritidshus. enkelt att installera och underhålla.

Kontakta oss så hjälper vi er vidare.

10 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

Svensktillverkade minireningsverk www.ecot.se

0176-580 58 info@scoreecobox.se www.scoreecobox.se

Foto Henrik Trygg.

Välkommen ut i skärgårdsnaturen!

Att vara ensam eller med dem du har närmast dig ute i skärgårds­ naturen är alltid ett vinnande koncept. I dessa tider mer vinnande än någonsin tidigare. Passa på att på lediga stunder ta dig ut till dina favoritplatser i vår vackra skärgård. I Coronans tidevarv ska vi vara ännu räddare om varandra och vår skärgård.

Just nu ser situationen svår ut för våra entreprenörer som ­håller skärgården levande genom att hålla oss besökare med service.

Många av dem startar nu nya koncept för att kunna nå ut till sina kunder. Hämta din helgmiddag på en skärgårdskrog, njut av ett be­ sök på en uteservering. Köp med dig något till utflykten, nu behöver vi hjälpas åt för att skärgården fortsatt ska kunna hållas öppen!

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 11

Natursmarta samarbeten ger rikare skärgårdslandskap

Naturvårdare på både två och fyra ben har de senaste fem åren räddat igenväxande våtmarker, strandängar, ­beteshagar, skogsområden och slåttermarker i skär­gården.

Mycket tack vare projektet Rikare skärgårdslandskap.

TEXT

Åsa Ottosson

Korna på Lidö strövar fritt och betar, på så vis växer inte ön igen.

Foto Sara Lindh.

12 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

RIKARE SKÄRGÅRDSLANDSKAP

Grinda är ett lättillgängligt och välbesökt resmål. Foto Bosse Lind.

» Det är ­viktigt att lägga tid och kraft på naturvård i skärgården.

Det gynnar både djur och män­ niskor. «

D

et tar bara ett par timmar att ta sig från Stockholm till Grinda med skärgårdsbåt.

Den som kommer med vandrarkängor och ryggsäck stiger gärna av vid den norra bryggan och traskar iväg längs grusvägen upp mot tältplat­ sen. Andra, med lättare bagage, siktar in sig på badklipporna. Fåren som går i hagen nära vattnet rör knappt en min. De har fullt upp med att äta.

En bit längre upp på ön går några gotlandsruss och andra hästar bland stenhällar, hasselsnår, ekar, aspar och björkar i en annan hage, lika ­upptagna de.

Grindas betesdjur – som också består av jämt­ getter och fjällkor – kommer från bondgården som ligger mitt på ön. De är i högsta grad med­ skapare av det klassiskt vackra skärgårdsland­ skapet här. De, liksom öns lantbrukare Maria Jörgensson, är helt enkelt öns naturvårdare.

Men de har haft lite hjälp de senaste åren.

Här och på många andra skärgårdsöar har utvecklingsprojektet Rikare skärgårdsland­ skap, ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen och Världsnaturfonden WWF, gett naturvårdsarbetet extra skjuts. Den som har samordnat projektet är den erfarna naturvårds­ biologen och projektledaren Sara Lindh.

Maria Jörgensson med hästen Loke bedriver naturvård på Grinda.

Foto Grinda Lantbruk.

arrendator på Grinda 2016. Hon har småskaligt jordbruk i blodet, tack vare uppväxten i lantbruks- och kulturbyn Rönninge by i Täby. Att ta hand om och väg­ leda besökare, driva ponnyridning, tömma dass, skylta upp och underhålla vandringsstigar och annat som ingår när man både är besöksmål och

maria jörgensson blev

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 13

lantgård känns mer eller mindre som hemma för henne. Att Grinda är naturreservat och en av Skärgårdsstiftelsens mest välbesökta öar stör inte Maria det minsta. Tvärt om.

Det finns dock en stor skillnad mellan Täby och Grinda. Det ena ligger på fastlandet och det andra är en ö. Att driva lantbruk i skärgården är betyd­ ligt mer komplicerat. Det gäller att tänka på logi­ stiken, det krävs god planering och bra kontakt med andra entreprenörer annars blir det väldigt dyrt och krångligt med transporterna till och från ön. Nu fungerar det som tur är alldeles utmärkt. till ön hade djuren i många år betat på gammal åkermark. Det första hon kunde göra tack vare rådgivning och projektmedel inom Rikare skärgårdslandskap var att röja och hägna in några mer eller mindre igenväxta naturbeten, bland annat nära Norra bryggan. Sedan flyt­ tade hon betesdjuren dit. Då blev den bördiga åkermarken där djuren tidigare betat tillgänglig för odling av vinterfoder. Där kunde också dju­ rens gödsel komma till nytta. Nu kunde Maria minska på inköpen av vinterfoder från fastlandet.

Röjningsarbetet tillsammans med arbetshästen Loke var roligt och gav snabbt resultat. Maria tog bort granar och ris och släppte sedan ut betesdju­ ren. Det dröjde inte länge innan gamla stenrösen, diken och annat som länge legat fördolt dök upp ur grönskan. Solen kom åt marken så att jorden torkade upp och blommor väcktes till liv.

– Tänk vad samspelet mellan djur och bonde kan betyda, säger Maria Jörgensson.

innan maria kom

utvecklingsprojektet rikare skärgårds­

I Häringe har blöt svårbrukad åkermark omvandlats till näringsfälla. Växterna på land tar upp näringen som annars kan hamna i havet och göra skada. Foto Sara Lindh.

14 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

landskap pågick 2015–2019. Naturvårdsinsatser gjordes under den tiden från norr till söder i Stockholms skärgård: totalt restaurerades drygt 30 hagmarker, lövlundar, strandängar, våtmarker och slåtterängar, på sammanlagt drygt 250 ­hektar inom sexton av Skärgårdsstiftelsens naturreservat.

Rådgivning kring naturvård var också en viktig del av projektet, vilket fält­personal och lantbru­ kare har stor nytta av.

Inventeringar och åtgärdsplaner gjordes till­ sammans. Det innebar ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och att den lokala förankringen blev omedelbar vilket gav energi åt projektet.

Utan fältpersonalen hade det inte varit möjligt att genomföra så många åtgärder som man fak­ tiskt gjorde under projekttiden.

– Jag har lärt mig massor av både bönder och fältpersonal, säger Sara. De har gjort ett fantas­ tiskt arbete och kan vara väldigt stolta.

Skötsel eller inte visade sig ofta vara en ekono­ misk fråga för arrendebönderna. Att restaurera små igenvuxna strandängar och våtmarker och sedan se till att de inte växer igen lönar sig inte helt enkelt. En viktig uppgift för projektet blev därför att ge möjlighet till att söka miljöstöd från Länsstyrelsen för att få ekonomi i skötseln.

Ett av de mer omfattande restaureringsarbetena

RIKARE SKÄRGÅRDSLANDSKAP

gjordes vid Hansviken i naturreservatet Häringe, norr om Nynäshamn. Där lät man dels återställa och beta strandängarna, dels anlade man en ny våtmark som ska fungera som fälla för gödnings­ ämnen som läcker från jordbruksmark inåt land och söker sig ut mot havet. Det gynnar fiskarna i den värdefulla viken utanför, där det finns ovan­ ligt mycket rovfisk som gädda och abborre. Åtgärderna vid Häringe ska visas upp genom nya informationsskyltar, och genom att man an­ lägger en naturstig samt rastplats vid Hansviken. Även på Grinda, Lidö och vid Käringboda sätts informationsskyltar upp för att visa hur projektets åtgärder gynnat både den biologiska mångfalden, bonden och besökaren.

– Att restaurera gamla kulturlandskap är ett ­roligt och tacksamt jobb. Och vi vill att be­sökare ska kunna se vad vi har gjort, säger Sara Lindh.

Rikare skärgårdslandskap hade kommit till Grinda, och med det möjligheten för Maria Jörgensson att arbeta deltid med projektet, är det en hel del naturvårdsåtgärder som hade skjutits på framtiden, enligt henne själv.

Hon har exempelvis börjat ta steg för steg mot en större skogsbetesmark på östra delen av ön genom att hägna in några mindre beten i området och sedan flytta djuren från det ena till det andra

om inte projektet

­vartefter maten tagit slut.

– På så vis har jag tvingat djuren att gå och beta mer på platser som de annars skulle lämna, säger Maria. Målet är ett stort skogsbete med vandrings­ vänlig, ljus och öppen skog.

Att tänka smart och transport- och arbetsbespa­ rande är hon expert på vid det här laget. Det ledde bland annat till att projektmedel fick bekosta in­ köpet av en liten, smidig flismaskin. Maria stoppar in grenar och ris i den ena änden och ut kommer träflis i den andra.

– Jag älskar den där lilla brandgula macka­pären, säger hon.

Fliset används bland annat som mjukt underlag på promenadstigarna på ön, men är också utmärkt som strö i djurens i vindskydd. Den dag som vi pratas vid har hon och favoritmaskinen stått och gjort flis direkt ner på en stig på ön där det blivit så blött och svårt att gå efter den regniga vintern att något måste göras. Maria njuter. Hon blir av med ris och grenar och stigen blir bra att gå på igen.

Alla vinner.

Projektet Rikare skärgårdslandskap är över, men Maria Jörgensson och betesdjuren fortsätter arbe­ tet för biologisk mångfald på Grinda.

– Det är viktigt att lägga tid och kraft på n ­ atur­vård i skärgården, säger Maria Jörgensson. Det gyn­ nar både människor och djur och det blir så fint

Skogsbetesmark ger vandringsvänliga, ljusa, öppna skogar och blomsterrika hällmarker i hagen.

Foto Sara Lindh.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 15

DEN MAGISKA SKÄRGÅRDEN

Den stora sjöormen förra sekelskiftet observerades den stora s­jöormen på flera ställen. En posttjänsteman såg den strax söder om Landsort. Och en vacker och klar sommardag 1903 seglade sågverks­patron F. H. Bünsow norr ut genom Blidösund med sin vackra båt Svanhild. Hon var en av skärgårdens största segelbåtar med trehundra kvadratmeter segel på bara en mast. Ritningar och bilder av Svanhild finns på Sjöhistoriska museet. nu får bünsow själv berätta:

”Plötsligt observerades på något avstånd en märk­ värdig, rund, ormliknande kropp, som långsamt vred runt och liksom tycktes sola sig i vattenbry­ net. Vi höll ner mot föremålet. Ombord var fyra mans besättning, jag själv och en gäst. Alla vi sex samlades och stirrade på djuret, för ett sådant måste det vara det såg vi nu tydligt. Avståndet var endast några meter. Kroppen var ormliknande och grov som ett dubbelt manslår. På översidan var den gråbrun och fjällig.” Han fortsätter: ”Jag tillsade nu en besättningsman att hugga en större båtshake i kroppen. Men innan det kunde ske dök den.” fake news? kanske.

Odjuret slingrade sig fram med nio knop, var tjugo meter lång och kursen, om man nu kan tala om en sjöorms kurs, var nordost. Rakt mot Grand Hotell i Saltsjöbaden.

Det var ons­dagen den 29 november 1906.

Skärgårdens magi handlar denna gång om sjöodjur.

TEXT

Carina Lernhagen Matz, journalist, etnolog och sjöhistoriker.

vet att under vatten­ ytan finns havsväsen, som lever ungefär som vi.

Vetskapen har funnits i tusentals år, men dessvärre förträngts och glömts bort de senaste etthundra åren. Men den borde finnas kvar för den som har öppna sinnen.

Havsfolket vallar sina kor, odlar sin tång och är man vänlig mot dem och visar respekt är de till stor hjälp. Då kan de varna för oväder, skrämma fiskar in i näten och visa säker kurs i dimma och mörker.

Men med havsodjuren och havsormar­na är det annorlunda. Kraken ­öppnar gapet och slukar hela skepp på Olaus Magnus Carta Marina år 1539.

Två­hundra år senare bekräftar den ­danska prästen Erik Pontoppidan att kraken härjar kring Lofoten i Nordnorge.

Men vi behöver inte ta oss ända dit, det räcker med att hålla sig i Stockholms skärgård. Strax efter

skärgårdsbor och sjömän

16 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

Samtidigt var det under de mahognybruna groggarnas tid och Glas-Calle var allas idol på kappseglingsbanorna och smeknam­ net fick han inte bara för att han var glasmästare.

Goda historier är aldrig fel.

Kanske är överhovjägmästare Victor Ankar­ crona en mer pålitlig källa. Han var minsann både riddare av Nord­stjärne­orden och Vasaorden.

Dessutom kommendör av Vasaorden och sjut­ ton(!) andra svenska och utländska utmärkelser.

Han var också kung Oscar II:s förtrogne.

På själva Oscarsdagen 1906 såg överhovjäg­ mästaren ett tjugo meter långt havsodjur i Baggensfjärden. På hovmäns vis rapporterade han till Svenska telegrambyrån. Så här berättade han: ”Vid 13-tiden tog jag en promenad runt Restaurangholmen. I mitt sällskap var tre perso­ ner. Vi var på väg till utsidan av ön för att bese en villa på Korsholmen, som några kineser nyligen inköpt. Mellan denna ö och Restaurangholmen såg vi alla fyra plötsligt ett ormliknande, gråbrunt djur. Avståndet var ungefär tvåhundra meter.”

Victor Ankarcrona fortsätter: ”Dess rörelser genom vattnet liknade mest en masks. Vi såg nämligen då djuret simmade flera bukter av kroppen på samma gång. Det rörde sig med stor hastighet och lämnade bogvatten fram­ för sig. Vågorna satte vattnet i rörelse ända fram till stranden där vi var. Under farten höll odjuret huvudet över vattnet. Detta liknade närmast en sköldpaddas och var ganska stort i jämförelse med kroppens diameter.”

MUSIKKRYSSNING MED

s/s BLIDÖSUND PREMIÄR 27 MAJ

Överhovjägmästare Victor Ankarcrona, kung Oscar II:s förtrogne, såg 1906 ett tjugo meter långt havsodjur i Baggensfjärden.

Odjuret var först på väg rakt mot Ancarcrona och hans vänner, men saktade farten efter att ha passerat Restaurangholmen, stannade och sjönk sedan sakta ner under vattenytan. Att det skulle vara sälar, en val eller bara vågor avfärdade överhovjägmästaren. ”Jag är gammal jägare och har under många år uppehållit mig i skärgården. Jag låter inte vilseleda mig så lätt.”

Ett år senare dök Saltsjöbadsodjuret upp igen.

Nu var kapten John Wahlund på ångslupen ”Stormcock” ögonvittne. Han eldar på och går i nio knop, men odjuret simmar minst dubbelt så fort.

Ytterligare några år senare var det lotskapten Emil Smith som rapporterade. Han såg honom/henne utanför Badhotellet i Saltsjöbaden. Nu var odjuret trettio-fyrtio meter långt och tre meter brett.

22 april släpper vi biljetterna till årets musikkryssningar.

Upplev en helkväll på sjön med livemusik, mat och dryck. Fantastiska artister, både nya och bekanta ansikten, spelar allt från jazz och country till rock och blues.

Artisterna uppträder vid två tillfällen för att matcha sittningarna i stora matsalen.

alltså , håll uppsikt! Och kom ihåg, håll uppsikt även under båten. Inget skyddar mot en sjöorm

27 MAJ Adolphson & Falk

22 & 23 JUNI Pernilla Andersson

29 & 30 JUNI Viktoria Tolstoy

KÖP BILJETT OCH LÄS MER PÅ BLIDOSUNDSBOLAGET.SE

1903 seglade sågverkspatron F.H. Bünsow med sin vackra båt Svanhild när besättningen plötsligt observerade en ormliknande kropp, grov som ett dubbelt manslår.

Foto Frans G. Klemming/Sjöhistoriska museet

kontoret@blidosundsbolaget.se www.blidosundsbolaget.se

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 17

» När stormen Alfrida vräkte sig över Roslagen, drabbades bl a Idö, Lidö, Riddersholm och Arholma hårt. «

Foto Ulrika Palmblad-Wennergren.

18 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

SPÅREN EFTER STORMEN ALFRIDA

Spåren efter stormen Alfrida När Skärgårdsstiftelsens nyanställde naturvårdsförvaltare Anders Berglund kliver iland på Idö i Roslagen en solig dag i maj 2019 är hans första tanke – det här blir mycket jobb!

TEXT Åsa

meter breda gator av fallna, tätt packade grova granar som skär genom landskapet från norr till söder. Det är helt omöjligt att ta sig fram där träden fallit.

Detta är en hälsning från den nordliga stormen Alfrida som vräkte sig in över Roslagens öar fyra månader tidigare med vindstyrkor på nästan 40 m/s. På en natt omskapades landskapet helt på Idö, men också på Lidö, Riddersholm och Arholma. Mer än en tredjedel av skogen på öarna – 40 000 kubikmeter virke eller 80 000 träd – ­vältes över ända.

Anders Berglund har visserligen förväntat sig stora stormskador, men snarare att de ska ha drabbat vindpinade tallar än granar av småländ­ ska dimensioner. Och inte sådana mängder träd.

Han har 38 års erfarenhet av skogs- och natur­ vårdsarbete i ryggsäcken men har bara varit i skärgården en gång förut. Det här är lika illa som han ser hundra

Ottosson

efter stormen Gudrun i januari 2005. Det vet han, för han var där. anders ser direkt två komplikationer: 1. De fallna storgranarna ligger på öar, hur får man bort dem därifrån?

2. Delar av områdena med stormskador är natur­ reservat, där det står i skötselplanerna att man inte får ta bort fallna träd.

– Att låta träden ligga kvar på öarna var en omöjlig tanke, säger Anders Berglund. Då hade man inte kunnat ta sig fram där på 50–60 år. Det hade varit katastrof för den fina, ömtåliga floran här om vildsvinen hade etablerat sig ohämmat eftersom skyddsjakt i princip blivit omöjlig.

Anders Berglund inser att hans tillfälliga halv­ tidstjänst inte ens räcker för att inventera vad Alfrida ställt till med, än mindre organisera röj­ ningsarbetet. Samtidigt söker Skärgårdsstiftelsen

Anders Berglund, naturvårdsförvaltare, har tagit sig an Skärgårdsstiftelsens stormhärjade skogar.

Foto Ulrica Matz.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 19

STORMEN ALFRIDA

Skogsarbete på ön Stora Hästnacken pågår för fullt.

Betesmarker som skadades under Alfrida 2019 röjs nu fram inför kommande säsong. Foto Karin Sjöblom.

efter en naturvårdsförvaltare och Anders har helt rätt profil. Det får bli jobb på heltid – han släp­ per allt annat. Det är tur för det visar sig att det blåst ner lika mycket skog på de hårdast drabbade öarna, Idö och Lidö, som sammanlagt i resten av naturreservaten i Stockholms län. Så snart som möjligt söker Skärgårdsstiftelsen dispens från reservatsföreskrifterna hos Länsstyrelsen för att få tillåtelse att frakta bort de fallna granarna. väntar på svar inven­ terar han skadorna och funderar på hur själva ­röjningen ska gå till. Det är ett farligt arbete som kräver skickliga yrkesmänniskor. Vem ska betala dem? Och hur ska man sedan kunna frakta jätte­ stockarna från öarna? Det är ett krångligt logi­ stikpussel som ska läggas.

För att göra det möjligt för gästerna på vand­ rarhemmet och värdshuset på Lidö och andra besökare att ta sig runt hjälpligt under sommaren hugger man upp så kallade stormstigar. Flera ­tusen människor kommer för att vandra runt och skåda förödelsen.

Anders Berglund utgår från att röjningsprojek­ tet måste bära sina egna kostnader, att virket ska säljas för att finansiera arbetet. Det är ju prima

medan anders berglund

20 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

timmer! En erkänt duktig lokal entreprenör med moderna skogsmaskiner engageras. Anders hittar också en skeppare med lämplig mindre pråm.

I september säger länsstyrelsen äntligen ja till att låta frakta bort timret ur naturreservaten och röjningsarbetet kan starta på den värst drabbade ön, Lidö. nyligen restaurerats i Skärgårdsstiftelsens projekt Rikare skärgårds­ landskap har åttio procent av träden fallit. Om djur ska kunna gå här och beta måste man både röja bort fallna träd och laga stängsel.

Fem personer och två maskiner jobbar i skift.

En skördare kapar timret, en person med motor­ såg rycker in där maskinen inte kommer åt. Sedan tar en skotare virket och kör det ner till stranden där det staplas för att sedan hämtas av kranen som sitter på den högst ändamålsenliga pråmen.

Med hundra kubikmeter timmer per tur i lasten – motsvarande två fulla lastbilar med släp – kör pråmen till Gräddö, där timret plockas upp på timmerbilar direkt vid kaj och körs iväg till ett sågverk.

– Vi hade tur som fick tag på rätt folk med rätt grejer, säger Anders Berglund. Det har fungerat

i betesmarkerna som

Toppskadad barrskog är ett tecken på att granbarkborren har förstört träden.

Le Carlsson/Azote.

per­fekt. Jag är supernöjd med hur det ser ut så här långt. han sörjer egentligen inte den gamla gransko­ gen. Den var liksom ändå planterad eller frösådd på fel ställe – ofta på bördig odlingsmark eller betad hagmark vilket gjorde att den växte sig så grov och hög – och den stod väldigt utsatt för vin­ den. Enligt Anders hade en storm tagit granarna förr eller senare.

Nu är ungefär en tredjedel av det totala röj­ ningsarbetet gjort.

– Det ser ut som smala kalhyggen som vinglar sig igenom landskapet, säger Anders.

Här och där låter man stora sjok med död ved ligga kvar, för att ge mat och bostad till vedlevan­ de insekter och andra organismer.

När arbetet är klart är tanken att somliga om­ råden går tillbaka till att bli betad hagmark och att man i första hand ska släppa upp lövträd. De är mer motståndskraftiga mot vind.

– Det blir framtidens skog, säger Anders Berglund.

Men den som vill promenera i den fullt upp­ växta skogen måste ge sig till tåls. I sommar, och ganska många år framåt, kommer spåren av röj­

Granbarkborren förökar sig genom att hanen gräver sig genom barken på en gran och gör en så kallad yngelkammare under barken, där parningen sker. Honan gräver sedan en eller flera gångar ut från yngelkammaren. Där lägger hon sina ägg och efter kläckningen gör även larverna egna gångar. På detta sätt uppstår det för arten karak­ teristiska gnagmönstret på träet direkt under barken. Från yngelkammaren och utåt, kan man tydligt se hur varje larvgång blir större ju längre ut man kommer. Detta beror på att larven växer och utvecklas till flygfärdig insekt. Varje larvgång avslutas följaktligen sedan med ett utflygshål. Foto Karin Strandfager.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 21

STORMEN ALFRIDA

På Skärgårdsstiftelsens norra områden har cirka 124 hektar skadats så mycket att minst 70% av skogen fallit. Det är totalt ca. 40 000 m3 virke att ta hand om, vilket motsvarar ungefär 80 000 träd.

Foto Jonny Nord.

ningsarbetet efter Alfrida fortfarande tydligt att påminna om en stormig natt i januari 2019. det kan låta som om en storstorm skulle räcka, men ett ännu större bekymmer för Anders Berglund är faktiskt granbarkborrens framfart i Skärgårdsstiftelsens skogar på Södertörn.

Den torra och heta sommaren 2018 var ogynn­ sam för granskogen. Torkan stressade träden och försvagade deras skydd mot skadeinsekter.

Granbarkborren, en fyra millimeter lång skalbagge, drog nytta av det och spred sig i granskog i framför allt södra delen av landet. Spåren syns överallt.

Om man ser en samling torra, döda, upprätt­ stående granar någonstans i södra Sverige är det sannolikt granbarkborren som har varit framme.

Se upp i skärgårdsskogen Träd och rotvältor ligger kvar på många ställen i våra skärgårdsskogar. Arbetet med Skärgårdsstiftelsens stormhärjade skogar har pågått i över ett år nu och kommer att fortsätta hela 2020 säger Anders Berglund, naturvårdsförvaltare.

Stormen Alfrida vintern 2019 kommer att göra sig påmind i många år framöver och vi vill understryka att det är viktigt att vara uppmärksam under skogspromenaden. Ut och njut men gå aldrig under lutande träd eller nära rotvältor.

22 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

De döda träden duger bara till brännved, i alla fall ur mänsklig synvinkel.

– Det är som om någon har länsat skogsägarens bankkonto, säger Anders Berglund. Nu sysslar alla skogsägare med granbarkborresanering men får vi en sommar till som den 2018 är det nog bara att ge upp.

För Skärgårdsstiftelsens del är angreppen värst i naturreservatet Häringe. För att rädda det eko­ nomiska värdet på den skog som ska skötas med inriktning på skogsbruk och för att minska risken för att många angripna träd faller i det välbesökta reservatet, tar man ned granskogen på de mest angripna ytorna. på granskogarna i södra Sverige blivit så stora är inget som förvånar Anders Berglund. Den ensidiga granifieringen, som han uttrycker det, har bäddat för detta.

Men det finns motmedel: Att plantera mer löv­ träd. Det, och fler sumpskogar och våtmarker, ger mer motståndskraftiga skogar med bättre chanser att klara klimatförändringar, stormar och skogs­ bränder. Det bidrar också till en ökad biologisk mångfald.

Anders Berglund vill satsa på ädellövskog när han återplanterar, bland annat vill han göra något så ovanligt som att plantera ek. Men hur ska man skydda plantorna från viltet? Ekplantorna måste sättas i burar eller hägnas in på större områden, annars blir de snart uppätna. Men det är inget som får Anders Berglund att tveka – tvärtom.

Han längtar

att granbarkborrens angrepp

» Genom att plantera fler lövträd får man mer motståndskraftiga skogar och bättre chanser att ­klara stormar och skogsbränder. «

En ek kan bli cirka tusen år g­ ammal och är under sin livstid en förutsättning för ungefär 1 500 olika arter, främst i­nsekter, lavar och svampar. Foto Ulrika Palmblad-Wennergren.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 23

1953, köpte Stockholms egelbåt med 34. Barnen, båt gjorde vi

kholms skäreln på denna Det är också

Torsdag den 14e maj fi ­ rar Skär­ gårdsstiftelsen den Biologiska mångfaldens dag. Håll utkik i våra sociala medier eller prenu­ merera på vårt nyhetsbrev för mer ­information.

Två frågor till SBU Hej Peter Karlsson, vd för Svenska Båtunionen!

Vad tycker ni om att Skärgårdsstiftel­sen inte längre tar emot glasavfall på våra områden i Stockholms skärgård?

et!

Nyh Roslagens skärgård Roslagens skärgård igår och idag

var det inte . Det gjorde ndsleden och ammarboda. a nergången mor tyckte att åtförbindelse smalning av t antal båtar ands hav och

Den Biologiska mångfaldens dag

igår och idag

Vad anser båtlivet om Skärgårdsstiftel­sens arbete med skydd under ytan och de ankringsskador som vi vill minimera i våra grunda vikar genom alternativa ankringsmetoder?

– Jag tror att vi båtägare behöver bli medvetna om att vi påverkar bottnarna när vi ankrar och hur viktiga bottnarna är för livet i haven. Kunskaperna är nog generellt låga om hur det ser ut på våra bottnar eftersom de flesta av oss sällan är så långt ner under ytan och kan uppleva dem. Mer kunskap och tillgång till bra och fungerande alternativ till våra vanliga ankare kan nog göra en stor förbättring i de vikar som nu ­påverkas.

hrister Hägg rson i denna nstverk finns

av Magnus Ullman

Läs om skärgårdens historia från istiden till idag. Läs om jägarna, fiskarna, båtbyggarna och fiskarbönderna i Roslagen och dess skärgård, bebyggelsen, byarna, fyrarna, kyrkorna, slotten och herresätena, och om frikyrkorörelsen, spritsmugglingen, pensionaten och båtvarven.

Läs också om båtarnas utveckling, Rysshärjningarna sommaren 1719 och försvarets utveckling från Gustav Vasas tid till idag och mycket annat. Fler än 200 målningar och bilder, alla i färg! En praktbok. 225 sidor. Pris 450 kr.

En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB 24 STÅNGMÄRKET

– Det är en logisk följd av vår syn på skräp och sopor. Vi ser inte det som ett jätteproblem och det vi tar med ut kan vi ta med hem. Vi klarar oss långt med att kunna lämna sånt som luktar. Glas, papper med mera kan vi ta med oss själva.

NR 2 • 2020

TUR OCH RETUR SKÄRGÅRDEN Vi testar glasfritt i skärgården! Från och med i sommar tar Skärgårdsstiftelsen inte längre emot glasavfall i våra soptun­ nor och returlådor. Samla ditt glas i en returkasse och lämna till återvinning i stället för i skärgårdens naturreservat. Nedan följer några frågor och svar om vårt glasfria initiativ.

1. Varför tar Skärgårdsstiftelsen inte emot glas längre?

Glasförpackningar som lämnas på våra områden måste köras tillbaka till fastlandet och det leder till omfattande transporter.

Dessutom finns det mycket begränsade möjligheter att åter­ vinna glas i skärgården. För oss är det en viktig miljöfråga och målet är att både minska transporterna och bidra till en ökad återvinning av glas.

2. Vad ska jag som besökare tänka på?

Tänk på att du är på en ö, allt avfall som lämnas i skärgården måste köras därifrån av någon annan. Ta med glasflaskor och glasburkar till en återvinningsstation på fastlandet så gör du en insats för miljön.

Tack för att du vill minska klimat­påverkan med oss!

R SE N RA E V LE S D ÅR G ÄR SK

SNABB LEVERANS

ALLT TILL DIN BÅT

WATSKI.SE

30 DAGARS ÖPPET KÖP

BRETT SORTIMENT

Till sommaren kan du få dina båttillbehör levererade hela vägen fram till bryggan. Tjänsten är tillgänglig i hela Stockholms skärgård under perioden 15 juni -10 augusti 2020.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 25

NOTISER

Bokas hos Mariefreds rederikontor

Kulturresa med ång­ fartyget Mariefred till Möja söndag 24 maj Stiftelsen Skärgårdsbåten inbjuder till ut­ flyktsresa med ångfartyget Mariefred till Möja. Besök vid Roland Svensson Museet i Ramsmora. Tillfälle till promenad på ön.

Kl 9.30, Avgång från Skeppsbron, kaj­pon­ tonen vid Djurgårdsfärjornas terminal.

10.40 Anlöp i Vaxholm för påstigande. Åter i Vaxholm kl. 18.00 varefter ­färden fortsätter in till Stockholm och in i Mälaren med slussning i Hammarbyslussen för att avslutas vid s/s Mariefreds ­ordinarie kajplats Klara Mälarstrand invid Stadshusbron cirka kl 20.00.

Biljetter köpes ombord under resan.

Lunch och middag ­bokas hos s/s Mariefreds rederikontor: 08-669 88 50, gmaa@tele2.se.

Kontakt: Stiftelsen Skärgårdsbåten 08-662 8902

Sommaren inleds med ­Skärgårdsbåtens Dag den 10 juni 2020 i Vaxholm!

Kontakta Skärgårdens trafikantförening för mer infor­ mation 08-662 89 02, skargardstrafikanten@tele2.se

26 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

1

2

3

4

5

6

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 27

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Foto Karin Romdahl

Hej Skärgårdsvän!

Du som stöttar Skärgårdsstiftelsen gör en viktig insats. Du bekräftar att Skärgårdss­tiftelsens uppdrag är viktigt och bidrar varje år med en summa som hjälper oss i ­ar­betet att driva verksamheten framåt. Du får ta del av vackra naturhamnar, ­trevliga gästhamnar, iordningsställda grillar att värma mat eller händer vid, tillgängliga ­naturstigar och mycket mer. Allt sånt som gör vår vackra skärgårdsmiljö lite mer tillgänglig möjliggörs till stor del av våra Skärgårdsvänners bidrag.

Vänresor ställs in i vår

Allt för sjön!

På grund av det nya Coronaviruset Covid-19 har vi beslutat att ställa in samtliga vänresor som var planerade i maj 2020.

Tack alla ni som kom och pratade med oss under mässan Allt för sjön. Vi har fått mycket positiv feedback från många Skärgårdsvänner, både ”gamla” och nya.

Vi siktar nu ­istället på att träffa er alla under vänresorna den 26, 27, 28 och 29 augusti 2020.

Information om sensommarens vänresor kommer i nästa nummer av Stångmärket.

Mässan blev kortare än vanligt på grund av rådande situation kring Covid-19 viruset och antalet be­sökare var färre. Därför är vi extra tacksamma för alla hurrarop som vi fick ta del av från er som ändå var där.

28 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS FÖRETAGSPAKET

NYHET! Gör ditt företag till Skärgårdsvän När ditt företag bli Skärgårdsvän blir ni en del i att bevara och utveckla allas vår fantastiska skärgård. Er insats betyder myck­ et för både människor, djur, natur och kultur i Stockholms skärgård. Liten som stor insats kommer premieras.

Vill ditt företag göra en insats för Stockholms skärgård?

Kontakta Sandra Löfgren för mer information: sandra.lofgren@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Tack till vår nya Skärgårdsvän Vi välkomnar Polfärskt Stockholm Syd som första nya Skär­ gårdsvän Företag enligt vårt nya koncept. För Magnus och Andreas (som även är stödjande Skärgårdsvänner med ­respektive familjer) var det självklart att bidra med en större summa via sitt företag.

– Vi är gärna ute i Stockholms skärgård och nyttjar ofta er service, det känns bra att kunna bidra till er verksamhet, säger Magnus.

– För den privata plånboken är det svårt att ge stora summor och därför känns det mycket bra att vi, via företaget, kan bidra med en större summa.

Polfärskt Stockholm Syd blev Skärgårdsvänner på båtmässan.

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89 NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2020 29