Stångmärket Nr1 2020 (feb)

#1 / 2020

Häng med ut till

SKÄRGÅRDENS HAMNAR På egen köl • Hållbara äventyr • Motion i havsbandet

55 FYRAR PÅ 21 TIMMAR

Guidad fyrkryssning Följ med oss på fyrkryssning och upptäck skärgården på ett nytt sätt!

Våra farleds- och fyrexperter guidar dig bland kobbar, skär och mer än 55 fyrar. Årets kryssning avgår 17 maj och guidas av Göran P Sjödin och Anders Hedin.

I priset ingår del i 2-bäddshytt Cabin Ekonomi, Kryssningsmeny, frukost och Captains Cocktail.

P RIS F R

ÅN

995: –

BIRKA.SE | 08-702 72 00

#1/2020

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

ÖREGRUND

5 Ledare

VD Anna Waxin

14 Allt för sjön

Besök oss på båtmässan

20 Tur och retur skärgården Glasinsamling

22 Motion i havsbandet

Aktiviteter på Utö

6

32 Den magiska skärgården

Skrock ombord

34 Årets vänbok

Med öarnas mat i fokus

Arholma

Naturligt häng i skärgårdens hamnar

Idö Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

16

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Folkrörelse på egen köl

Skarv

Gillöga

Möjaskärgården

STOCKHOLM Grönskär Björnö

Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte Fjärdlång

HäringeHammersta NYNÄSHAMN

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Huvudskär

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta45 Upplaga: 25.000 ex, Amber Graphic 100 g.

Omslag Amber Graphic 200 g.

Omslag: Henrik Trygg.

Foto sid 3: Henrik Trygg, Karin Romdahl ECOLA DIC BE OR

L

Käringboda

Utö

Biskopsön

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket Kommer ut med fem nummer per år.

Den delas ut till alla ­Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 ­Stockholm, Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-­ Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl

N

L. Husarn Uvön

Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 3

Foto: Bosse Lind

Visst längtar du ut till skärgården!

Skärgårdsstiftelsens områden är till för dig och du är välkommen att lägga till i våra naturhamnar, ströva i vackra skogar eller ta ett bastubad på någon av våra öar.

Att äga och förvalta 40 naturreservat i Stockholms skärgård, med 20 000 hektar vatten och 12 000 hektar mark, kräver resurser. Som stödjande skärgårdsvän bidrar du till att hålla skärgården öppen.

DITT BIDRAG HJÄLPER OSS ATT FORTSÄTTA: • Vårda Stockholms skärgård, både över och under ytan.

• Hålla natur- och gästhamnar öppna för dig.

• Ge fortsatta möjligheter till äventyr i Stockholms underbara skärgård.

Välkommen som stödjande skärgårdsvän skargardsstiftelsen.se/stod-oss Eller Swisha en gåva till 1236617500

LEDARE

Välkommen som Skärgårdsvän 2020! Året drog igång med full fart, högvatten, isfria fjärdar och plusgrader. I skrivande stund har vi lyckligtvis sluppit kraftiga stormar.

Vi är många som minns fjolårets Alfrida där vi fortfarande har en rad ­åtgärder kvar innan högsäsongen drar igång. När dagarna blir ­ljusare och allt längre får vi lite mer energi och det känns att sommar­säsongen bara ligger runt hörnet. Följ oss gärna på Instagram och låt dig inspireras av härliga Skärgårdsbilder.

För oss som tycker om ”riktiga” skärgårdsvintrar saknas isarna och skidturerna men det har blivit desto fler promenader. Våra ­områden inbjuder till både långpromenader och träningsrundor.

I detta ­nummer kan du bl.a. läsa om stigen ”Utö runt” och dess 15 km utmed havet, där såväl elitidrottare som vandrare stortrivs.

Nu är vi i full färd med att planera vår- och sommarsäsongen.

Båtmässan står för dörren och där kommer vi förhoppningsvis träffa många av er i vår monter C03:44. Kom gärna förbi så kan vi berätta lite om årets nyheter, bl.a. fler båtplatser på utvalda bryggor och upprustning av flera populära gästhamnar.

Jag vill också passa på att tacka för alla gåvor som kom in förra året. Det betyder mycket för Skärgårdsstiftelsen att ni är många som hjälper till och stöttar. Hoppas Stångmärket kan inspirera till ännu fler skärgårdsbesök 2020.

Fortsatt välkommen som Skärgårdsvän!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 5

6 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

Gästhamn eller naturhamn?

Vilka trender gäller när vi väljer var vi vill lägga till med segelbåten?

Stångmärket har tagit tempen på hur vi upplever hamnarna.

Naturligt häng i skärgårdens hamnar TEXT

Johan Augustin

FOTO

Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 7

På Grinda har Niels Van Bladeren lagt till en segelbåt som han seglat upp från Holland tillsammans med sin fru och deras fyra barn.

– I Holland är det bättre infrastruktur i hamnarna säger han, där är det full­ service som gäller.

Ä 8 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

som gillar att ha ­vikar för dig själv? Att kunna bada i fred utan andra båtgrannar tätt intill? Eller föredrar du kanske att ta en varm dusch, använda ordentliga toaletter efter några dagars segling, och bli serverad middag på en hamnkrog? Eller varför inte kombinera både gästhamn och naturhamn?

har lånat genom ett segelkonsortium. Familjen besöker Sverige för första gången, och har hittills seglat i både Mälaren och Stockholms skärgård.

Familjen har seglat dagtid och lagt till i hamnar över nätterna.

– Det är bra att det finns bekvämligheter som toaletter och duschar kvällstid, säger Niels Van Bladeren.

det är början av augusti, och en solig vindstilla dag när vi åker runt och pratar med seglare i Stockholms skärgård, om deras personliga erfaren­heter. Grinda gästhamn har fått ett rejält ansiktslyft de senaste åren. Duschar, tre olika restauranger på ön och nybyggda bryggor lockar seglare till den populära ön. Vid bryggan har Niels Van Bladeren lagt till en segelbåt i ljust glänsande trä som Niels, hans fru och fyra barn

servicen i hamnarna beskriver han som bra, med trevlig personal. Här har han också tömt sin båts septiktank, till skillnad från i Nederländerna där man tömmer tankarna till havs.

I det tätbefolkade hemlandet har gästhamnarna emellertid tillgång till fler toaletter, duschar och laddstolpar än i Stockholm.

– Holland har betydligt bättre infrastruktur, där är det full service som gäller, säger han.

r du en båtägare

Grinda gästhamn, foto Bosse Lind.

»Skärgårdsstiftelsen driver just nu två hamnprojekt som ska bli klara 2020, med medel från EU:s Central Baltic-Program.

Projekten går ut på att förbättra servicen och utöka kapaciteten på Fejan, Grinda, Utö och Nåttarö.«

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 9

I Paradisviken på Finnhamn har Hampus Lake och Ida Söderlund lagt till vid en av den populära naturhamnens klippor.

10 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

NATURLIGT HÄNG I SKÄRGÅRDENS HAMNAR

ligger en annan segelbåt, som även den är hyrd för en seglingsvecka.

Jenny Lindblad har tagit med sambon Edward Klompmaker och parets treåriga tvillingar på en jungfruseglats.

– Det har gått jättebra. Vi har stannat till i naturhamnar och det är mysigt, säger Edward.

Jenny instämmer att just naturhamnar är att föredra, där naturupplevelserna blir svårslagna i jämförelse med gästhamnar.

– Jag gillar möjligheten att ha en egen klippa att bada från, säger hon.

Samtidigt erkänner Jenny att det är skönt med en dusch ibland och sedan en plötslig storm drog in över området, lade paret till i Grindas gästhamn.

intill van bladeren

Hur skulle ni beskriva gästhamnens service?

Olika gästhamnar erbjuder olika tjänster, vilket är bra – beroende på vad man som seglare behöver för stunden, menar Jenny.

– Eftersom vi fokuserar på barnen så passar det bra med Grinda där det finns tipspromenad och en gård med hästar, säger hon.

Jenny som har seglat sedan hon var barn ser en tydlig trend i att allt fler är villiga att hyra ut sina segelbåtar. Hon tycker även att fler medelålders seglare väljer större och mer bekväma båtar, och

att kraven på service ökar i gästhamnarna.

Hon tycker sig samtidigt se ett mönster att fler seglare väljer naturhamnar framför gästhamnar.

– Jag ser unga livsnjutare som vill ha upplevelser och inte gästhamnar, säger hon. skärgårdsstiftelsen driver två hamnprojekt mellan 2018 och 2020, där de har mottagit medel från EU:s Central Baltic-Program. Projekten går ut på att förbättra s­ ervicen och utöka kapaciteten på Fejan, Grinda, Utö och Nåttarö.

– Båtfararna efterfrågar det. De vill kunna ­lägga fast vid en brygga, ha restaurang, tvätt­ stuga, kunna duscha och gå på en toalett, säger Pia Berg, projektledare på Skärgårdsstiftelsen.

Förutom ovan nämnda öar så pågår det enligt Pia flera större hamnprojekt. De projekt som har svensk anknytning berör ett 60-tal hamnar runt Östersjön.

– Upprustningen av småbåtshamnar sker på bred front, fortsätter hon.

I Fejans gästhamn innefattar Skärgårdstiftelsens projekt bland annat två nya flytbryggor och en förbättring av servicehuset som ska stå klart till säsongen 2020. På Grinda ska pengarna gå till ett nytt avloppsreningsverk som ska kunna ta hand om avloppsvattnet från toaletter och duschar i gästhamnen.

Det som skiljer en naturhamn från en gästhamn är graden av ­service.

Skärgårdsstiftelsens natur­hamnar är till­ gäng­liga genom aktiv naturvård och öppna skärgårdsmajor.

Läs om gästhamnar i Stockholms skärgård: svenskagasthamnar.se/ stockholms-skargard, gasthamnsguiden.se, skargardsstiftelsen.se

Eftersom vi fokuserar på barnen så passar det bra med Grinda där det finns tipspromenad och en gård med hästar, säger Jenny Lindblad.

Som tillsammans med sambon Edward Klompmaker tagit med sig parets treåriga tvillingar på en jungfruseglats.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 11

NATURLIGT HÄNG I SKÄRGÅRDENS HAMNAR

hamnkapten på Sandhamn, är trött på fest-öar under hög­säsong, men åker gärna till Sandhamn och Utö u ­ nder lågsäsong. Trendmässigt tycker han att seglare är väldigt väderberoende och flyttar dit vädret är.

Jonas påpekar trenden att allt färre har sina egna båtar och hyr in sig på pooler eller lånar ­båtar. Samtidigt menar Jonas att många vill ha det mer bekvämt och därför utnyttjar gästhamnar både tidigare och senare på säsongen.

– Vi har behovet av att njuta och sola, så vi är ute i tre veckor, säger Jonas och håller upp påsar med nyplockade kantareller och blåbär. som omger TräsköStorö och glider in i Paradisviken, Finnhamn. Den beskrivs ofta som något mitt emellan en gästhamn och naturhamn. Här ligger segelbåtar på svaj och i anslutning till bryggan finns torrtoaletter, en trampolin där barn leker, kajak- och SUP-uthyrning.

Hampus Lake 29, och Ida Söderlund 28, har seglat en vecka i skärgården, besökt Stora Nassaarkipelagen och ska segla ytterligare en vecka.

– Vi föredrar att vara längst ut i skärgården, där får man vara själv, säger Hampus som berättar att många seglare inte känner till Stora Nassaskärgårdens 365 öar.

Eftersom Hampus och Ida inte har en jolle ligger de inte på svaj, utan lägger till vid klippor i naturhamnarna. De ser få seglare i sin egen ålder.

– De är nog bekväma av sig, vi ser mest äldre seglare, förklarar Hampus.

Att vara på båten i två veckor beskriver Ida som spartanskt men samtidigt helt genomförbart.

Vädret spelar dock in, även för dem.

– Om det regnar blir det fuktigt och svårt att bara ligga i naturhamnar. Då är det skönt med en dusch ibland.

vi fortsätter förbi vikarna

Det pensionerade tyska paret Claus och Ulla från Lübeck är ute på en tvåmånaders seglats och har besökt både svenska gästoch naturhamnar.

– Gästhamnarna är väl­organiserade och ­naturhamnarna är i bra skick med fina leder genom naturreservaten, säger Claus.

pia berg, som har seglat sedan 1970-talet, tycker att segelbåtarna har blivit större och mer energikrävande genom åren. Det tror hon gör att många väljer att tillbringa begränsade perioder i naturhamnar.

– Man behöver möjligheten att kunna koppla upp sig mot elnätet i gästhamnar, säger hon.

Som liten kunde hon spendera många veckor i sträck ombord på segelbåten med sina föräldrar.

Hon tror att det är få som numera spenderar hela semestern på båt och att vi generellt har blivit mer väderberoende.

– Man åker ut en vecka om det är fint väder, sedan hem, och ut igen.

I Skärgårdsstiftelsens gästhamnar vill Pia Berg i framtiden se ett utökat och förbättrat samarbete med entreprenörerna som driver hamnarna. vi passerar hjälmö,

vars naturvikar är välbesökta av segel- och motorbåtar, och på Norrgårdsön, i närheten av Lådna, betar kor fritt av örterna som växer i blandskogen. I en skyddad naturvik simmar några besökare i det 22-gradiga vattnet.

På en klippa sitter paret Jonas och Angelica Bille Holmquist. De ska vara ute i sammanlagt tre v­ eckor, och har redan seglat i den finska arkipelagen.

Båda föredrar naturhamnar för naturupplevelsernas skull. Jonas, som tidigare var

12 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

där tyska paret Claus och Ulla Bruhn har lagt till sin 48 fots Soleo vid bryggan. Det pensionerade paret från Lübeck är ute på en tvåmånaders seglats och har besökt både svenska gäst- och naturhamnar.

– Det är nog ungefär 50/50. Det är lättare för Danso att hoppa av i gästhamnar än att åka jolle till klippor, säger Claus Bruhn och pekar på ­parets Rhodesian ridgeback, som motvilligt lämnar båten.

Paret har seglat i Medelhavet de senaste femton åren och beskriver där en trend av sämre service och högre hamnavgifter genom åren. Sverige beskriver de som välfungerande på alla plan.

– Gästhamnarna är välorganiserade och natur­ hamnarna är i bra skick med fina leder genom naturreservaten, det är långt bättre här uppe än söderut, säger Claus

vi åker tillbaka till grinda

Partner

FRI ENTRÉ

FÖR BARN UPP TILL 15 ÅR.*

*Gäller i sällskap av vuxen och registrering på alltforsjon.se

Här blir det sommar

7–15 mars

BÅTMÄSSAN ALLT FÖR SJÖN

GÅ 2 BETALA FÖR 1 Besök oss under mässan Allt för sjön, monter C03:44. Gå 2 betala för 1 under perioden 9–13 mars (mån–fre). Uppge kod ”hav2020” när du köper din biljett på www.alltforsjon.se Välkomna!

Foto: Bosse Lind

VIP-kväll i samarbete med Erlandsons Brygga & Benns Erlandsons Brygga och Benns bjuder in Skärgårds­stiftel­sens v­änner till VIP kväll torsdagen den 2 april kl 19-21 på tre utvalda butiker.

Solna, Haninge och Benns Segling & Båttillbehör i Saltsjö-Boo.

25% rabatt

på fler än 6500 artiklar med ordinarie pris.

Gäller ej kampanj-, netto- och dagspris. Passa på att ta med dig en vän som både kan ta del av erbjudanden och bli Skärgårdsvän.

14 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

INBJUDAN TILL STÖDJANDE SKÄRGÅRDSVÄNNER SOM BESÖKER MÄSSAN

Hållbara äventyr

– Kom och träffa äventyrarna Oskar och Maja TID: Torsdagen den 12 e mars kl 18–20, PLATS: Stockholmsmässan Allt för sjön, lokal K12 Mässan har kvällsöppet till 21 under torsdagen.

Skärgårdsstiftelsens vänner välkomnas till ett äventyrsevent i samband med mässan. Kom och träffa Oskar Kihlborg och Maja Tesch som inspirerar till äventyr med sina erfarenheter.

OSKAR KIHLBORG är en av Sveriges mer erfarna äventyrare, föreläsare och fotograf. Han har över 25 års erfarenhet av en rad olika äventyr; allt från klättring, dykning, segling, kajak, rodd, flygning och skidor. Hans ­nyfikenhet och vilja att utforska nya vägar har tagit honom på ­äventyr i miljöer som sträcker sig från djungel till arktiskt klimat.

DET STÖRSTA ÄVENTYRET – VÅR KLIMATPÅVERKAN “Jag är övertygad om att vi kan få Östersjön att må bättre.” Oskar är engagerad i Östersjöns hälsa och bidrar till att skapa förståelse för vad vi som privatpersoner kan göra för att tillsammans påverka och förändrar ett minst sagt oroande tillstånd.

MAJA TESCH – en kvinnlig äventyrare av rang med Swimrun som ­hjärtesport. Förutom flera deltaganden i ÖtillÖ har Maja bland a­nnat rest genom Tadzjikistan för att korsa sjön Karakul och sätta ett världs­ rekord för världens högsta Swimrun på en höjd av 3914 möh.

Majas äventyrande började med att hon behövde extra pengar när hon studerade, hon valde att rasta hundar. Skogspromenaderna ö­ ppnade upp för äventyrets lust. Hon köpte ett tält, hittade ett g­ ammalt primus­ kök och gick ut på små äventyr.

– Jag insåg att det inte var så svårt och började drömma större. Maja har spenderat sina somrar på Utö i Stockholms skärgård och det var därför naturligt för henne att invigas i sporten Swimrun. 2015 vann hon ÖtillÖ tillsammans med kollegan Annika Ericsson.

INFORMATION För stödjande Skärgårdsvänner är eventet kostnadsfritt.

Tar du med dig en vän som inte är stödjande Skärgårdsvän kostar eventet 350 kr och då ingår ett Vänskap hos Skärgårdsstiftelsen samt Oskar Kihlborgs bok: Skärgården Upp och Ner. Passa på att få din bok signerad på plats.

70 platser finns, först till kvarn. Maila ditt intresse till: anmalan@skargardsstiftelsen.se märk mailet med Hållbara äventyr. Kvällen bjuder på tilltugg och trevliga erbjudanden.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 15

Folkrörelse på egen köl BÅTFAKTA: Antalet fritidsbåtar i Sverige är omkring 800 000. Vanligast är en motorbåt med motor på minst 10 hk och utan möjligheter att övernatta. Sju av tio båtar är mindre än sex meter lång.

Det finns också drygt 1 000 båtklubbar med sammanlagt cirka 250 000 medlemmar.

Och drygt 400 klassi­ ficerade gästhamnar.

16 STÅNGMÄRKET

Sveriges kust är lång. Inräknat vikar, uddar och öar blir strandremsan mellan Svinesund och Haparanda 800 mil. Till detta kommer alla farbara sjöar och kanaler. Att antalet fritidsbåtar är stort förvånar därför inte.

TEXT

Mats Wigardt

svenskarna är ett båtälskande folk. Och båtlivet är en av våra största folkrörelser.

Allemansrätten, strandskyddet och skärgårdarna bidrar till att skapa utmärkta förutsättningar för båtturism. En tredjedel av landets vuxna befolkning åker också båt minst en gång per säsong.

Trots att en svagare konjunktur allmänt anses vänta runt hörnet är efterfrågan på båtar och tillbehör fortsatt hög, med en årlig försäljning av cirka 20 000 nya båtar under de senaste åren.

Stora och dyra båtar säljer just nu bäst, i prisspannet en till en och en halv miljon kronor.

Aluminium och underhållsfritt ökar.

– Den stora utmaningen är däremot att få folk att också använda sina båtar, kommenterar Mats Eriksson, vd för branschorganisationen Sweboat.

NR 1 • 2020

FOTO

Bosse Lind

anledningen till att båtägare allt oftare väljer att låta båten bli kvar vid bryggan, eller att bara göra enstaka kortare utflykter, är att konkurrensen mellan olika fritidsintressen, i takt med ökat välstånd och mer ledig tid, under senare år har ökat kraftigt.

Vi är ett aktivt folk. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ägnar sig i stort sett alla ­svenskar åt friluftsliv i någon form.

Och allt fler vill dessutom utöva en aktivitet när de är ute i naturen. Vi väljer då bort enkla aktivi­ teter som promenader och trädgårdsskötsel för att istället paddla, vandra, cykla, jogga, klättra, snorkla, geocacha, meditera och utöva yoga.

Att det då, särskilt om familjens medlemmar drar åt olika håll, kan bli ont om tid över för att

TRENDER I BÅTBRANSCHEN: • Fler små båtar, stora båtar blir större.

• Begrepp som ”praktisk” och ”ändamålsenlig” avgör köpbeslutet.

• Design är ett konkurrensmedel, sorti­menten på ­tillbehörssidan byts ut oftare.

• Teknikutvecklingen går allt snabbare, efterfrågan på service, uppgradering, montering och underhåll ökar.

• Gamla båtar, från 70- och 80-talen är svårsålda.

(Källa: Sweboat)

Björnö. Foto: Karin Romdahl

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 17

Mats Eriksson, Vd för Sweboat.

även ge sig ut med båten är inget som förvånar.

Men att svensken samtidigt är påfallande intresserade av båtar är publiktrycket vid båtmässorna ett kvitto på.

Stångmärket gör ett besök på Gustavsbergs­ mässan Allt på sjön som är ett komplement till den klassiska mässan Allt för sjön som startar upp båtsäsongen i mars. ligger förtöjda vid bryggorna i Gustavsbergs hamn. Här träffar vi Mats Eriksson Vd för branschorganisationen Sweboat som varit med sedan starten.

– Branschen efterlyste en plats där de kunde visa upp sina produkter i sitt rätta element och dit de kunde transporteras på egen köl, berättar han.

Dessutom behöver inte skrovet vara ständigt nyvaxat när det ligger i vattnet.

Mellan båtar och tillbehör vid bryggorna i Gustavsberg finns precis som i Älvsjö under vårmässan plats för att lufta aktuella frågor med bäring på båtlivet.

Så till exempel har miljöfrågorna under senare år hamnat högt på dagordningen. Branschen har vaknat upp. Skroven designas för lägre bränsleförbrukning, bottenfärgerna blir mer miljöanpassade, producentansvar ligger inte långt bort.

mer än 280 båtar

”Allt på sjön” i Gustavsberg.

ett gediget miljöprogram för varv och marinor.

– Vårt fotavtryck är en ödesfråga, vilket även båtbranschen börjat inse, konstaterar Mats Eriksson. Men det är en liten bransch och båt­ ägarna talar ännu så länge inte särskilt högt om lägre bränsleförbrukning.

Samtidigt dyker allt fler elbåtar upp vilket även syns på båtmässorna.

– Batterikapacitet är en flaskhals, medger försäljaren Anton Magnusson. Men efterfrågan finns, det återstår bara att göra elbåten synlig i skärgården. Då kommer också kunderna

sweboat har också tagit fram

BÅTLIV OCH MILJÖ: • Alkylatbensin släpper enligt tillverkaren ut 80-90 procent mindre skadliga ämnen än 95-oktanig bensin.

• Använd alltid biologiskt nedbrytbar tvåtaktsolja.

• Använd diesel med HVO-inblandning som ger lägre koldioxidutsläpp.

• Eller ännu bättre – använd EcoPar Marin istället för diesel.

• Håll botten ren, annars ökar bränsleförbrukningen.

• Minska farten.

• Byt den gamla tvåtaktsmotorn till en modern fyrkaktare. Eller till en elmotor.

• Lasta rätt. Det ger behagligare körning och minskar bränsleförbrukningen.

• Använd miljövänliga bil- och båtvårdsprodukter.

• Gå in på www.båtmiljö.se för tips och alternativa lösningar som är bättre för miljön.

(Källa: Sweboat)

18 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

»Vi är ett aktivt folk. Enligt r­ apport från Naturvårdsverket ägnar sig i stort sett alla svenskar åt friluftsliv i någon form.«

Långviksskär. Foto: Karin Romdahl

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 19

Glasfritt i sopsäckarna – för en bättre miljö

– De besökarna kommer vi nog få prata lite extra med om att de ska ta med sig sitt glasavfall hem, ler Per.

Skärgårdsstiftelsen vill minska verksamhetens klimatpåverkan genom färre transporter. Här kan du som skärgårds­besökare hjälpa oss. Om du tar med ditt glasavfall eller lämnar mindre mängd avfall kan vi minska ­antalet soptransporter och samtidigt få mer resurser och tid till vårt aktiva naturvårdsarbete.

i Björnö naturreservat är sophanteringen helt enkel.

Manuell hantering av säckar med både glasavfall och andra sopor i, innebär ett tungt jobb, berättar tillsynsman Anders Aronsson. Petflaskor och aluminium­ burkar tar vi emot i särskilda behållare och är helt klart ett bättre alternativ att ta med sig i picknickkorgen än glasflaskor som alltså inte går att sortera på våra områden.

inte ens på fastlandet

– miljömedvetenheten hos våra besökare är hög och jag tror att de allra flesta kommer att förstå och vilja hjälpa till, säger Skärgårdsstiftelsens Karin Strandfager, naturvårds- och miljöchef.

Allt avfall som lämnas ute på öarna i skärgården måste hämtas och köras till fastlandet av oss eller annan entreprenör.

Det leder till omfattande transporter och utsläpp bl.a. från vår sida. Att vi nu inte tar emot glasavfall i våra sopsäckar ­vinner miljön och alla på i längden, säger Karin som hoppas att fler besökare ska ta med sig sina glasflaskor och glasburkar själva från öarna. i hjälmö-lådna reservatet

har Skärgårdsstiftelsen många populära natur­hamnar och sopmängden är stor ­under sommarmånaderna. Sopsäckarna bärs i ojämn terräng av vår personal, ­ombord på en färja och körs till Gränö där de lyfts i ett nät ur färjan till kajen.

– En soprunda mitt i juli börjar vid 7-tiden på morgonen. Vi anpassar rutten efter väder och oftast är vi 2–3 kollegor som jobbar tillsammans, berättar Per Schierman, tillsynsman Hjälmö-Lådna naturreservat.

Visste du att: • det inte går att sopsortera på många håll i vår skärgård • Skärgårdsstiftelsen hanterar 20 ton sopor per sommarvecka • mångden glasflaskor i våra sopsäckar ökar för varje år • det är miljövänligare med en aluminium­burk/petflaska än en ­glasflaska

en riktigt varm sommar kan arbetet bli väldigt tungt och pågå långt in på eftermiddagen. Även om just sopor inte är så kul så är arbetet bra menar Per. Det känns att man gör nytta och vi får till­ fälle att prata med besökarna när vi ändå är i land, fortsätter han. Han berättar att de inte sett lika många engångsgrillar som de brukar. Folk verkar ha förstått att det finns bättre, mer miljövänliga alternativ. De flesta besökare vill göra rätt och förstår vad det innebär att vistas i naturreservat. Men visst finns det en del som nog inte förstår att de är i skyddad natur.

»Miljömedvetenheten hos våra besökare är hög och jag tror att de allra flesta kommer att förstå och vilja hjälpa till.« 20 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

vi vill uppfylla våra miljömål

I Skärgårdsstiftelsens uppdrag ingår att sköta våra naturreservat och bevara skärgårdsmiljön. Vi arbetar hela tiden med att förbättra och utveckla vårt miljöarbete.

Skärgårdsstiftelsen vill erbjuda besökare friska och välmående naturområden på ett hållbart sätt och tror att du som besökare vill veta hur du på ett enkelt sätt kan bidra till en renare skärgård.

Att sluta ta emot glas i våra sopställ är ett sätt att medvetandegöra hanteringen och transporterna av avfallet från öar till fastland. Många gånger är besökaren troligen tillbaka på fastlandet innan ­deras avfall är det.

– Om avfallet istället följt med dem ­till­baka så skulle det göra stor skillnad för miljön, säger Karin Strandfager.

Så nästa gång du står där långt ute på en naturskyddad ö, vid ett sopställ, hoppas vi att du inte går på g­ ammal vana. Kanske tar du tillbaka ett par glasburkar eller flaskor till båten? Glasförpackningarna är ofta enkla att skölja ur och praktiska att använda igen

I de närmaste numren av Stångmärket ­kommer vi prata mer om avfallshante­ ringen på Skärgårdsstiftelsens områden.

Maila oss gärna dina frågor och synpunkter till redaktionen@skargardsstiftelsen.se, skriv ”glasavfall” i ämnesraden.

Glasfria sopsäckar är lättare att bära och skaderisken är mindre för skärgårdsstiftelsens personal. Foto Bosse Lind.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 21

Motion i havsbandet TEXT

22 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

Många simmare har passerat ­mellan öarna sedan Mats Andersson var med om att starta snabbt växande sporten Swimrun/ÖtillÖ. Idag är han djupt engagerad i att profilera Utö som en ö för träning, hälsa och rekreation, bland annat genom en snitslad stig runt hela norra Utö, tillgänglig året runt.

senvåren är på sitt allra bästa humör när vi kliver av båten från Årsta havsbad vid bryggan i Spränga. Utö kyrka, skärgårdens katedral, avtecknar sig mot en luftigt ljusblå himmel som välver sig över nyutslagna björkar och vitsippsbackar Mats Andersson tar emot. Han kom redan som barn till grannön Ålö, tillbringade alla somrar under uppväxtåren i familjens sommarstuga.

Djur och natur fångade tidigt hans intresse.

– Jag sprang ständigt runt på Ålö och Utö, upptäckte många undangömda vikar och mörka gömslen i skogen, tänkte redan då att det här

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 23

VANDRING PÅ UTÖ

– Jag kände ju till många gamla och nya stigar på både Ålö och Utö och tänkte att det kanske kunde gå att utveckla för att öppna upp för besökare utan förkunskaper och kompassvana, berättar Mats.

borde fler få uppleva, summerar han när vi kliver iväg längs grusvägen som tar oss förbi Utö skola och vidare över ön.

Som vuxen flyttade Mats till Utö för att bli permanentboende. Här fick han så småningom arbete som matros på Utö rederi, med jobb varannan vecka, ledig varannan. Det har inneburit gott om tid för att ägna sig åt projekt med syfte att förlänga säsongen för besöksnäringen på ön, med tema som miljö, möten och friluftsliv.

God draghjälp har man haft sedan den kväll på Seglarbaren då Mats och hans bror Jesper Mars samt värdshusets ägare Anders Malm och hans vän Janne Lindberg utmanade varandra att för egen maskin ta sig från Utö till Sandhamn.

Vilket man också gjorde. Det tog dem två dagar att ta sig hela vägen till målet. Den första swimrun-tävlingen var ett faktum.

– Konceptet var enkelt, konstaterar Mats Andersson. Först i mål vinner, förloraren betalar i baren. tävlingsidén har sedan dess utvecklats, professionaliserats och spridit sig över hela världen, med Utö som bas för det årliga världsmästerskapet.

Plötsligt har det dykt upp besökare från många olika länder på Utö som vill uppleva mer än sol och bad, men som inte alltid är särskilt vana vid att ta sig runt i skogarna på egen hand.

– Jag kände ju till många gamla och nya stigar på både Ålö och Utö och tänkte att det kanske

kunde gå att utveckla för att öppna upp för besökare utan förkunskaper och kompassvana, berättar Mats.

Och så blev det. Med länsstyrelsen i ryggen och med markägaren Skärgårdsstiftelsens välsignelse satte han igång. Till sin hjälp har han haft många goda vänner och gamla kompisar som bidragit med tid och hårt arbete.

Det har varit vindfällen som behövde röjas, nya avsnitt som skulle snitslas, spänger som måste byggas. Och, inte minst, finansiering och byråkratiska hinder att övervinna. ”Ett jätteprojekt, med otaliga mantimmar nerlagda” summerar Mats.

– Det är stigar som lämpar sig för såväl vandring som löpning, för både motionärer och aktiva atleter, säger han. först ut av stigarna blev Utö runt, 15 kilometer utmed havet på norra Utö. Därefter färdigställdes Ålö runt, även den är 15 kilometer. Däremellan ligger militärens skjutfält. Drömmen är att binda samman de båda stigarna och få en gemensam slinga runt öarna, som skiljs åt enbart av ett smalt sund och en liten bro.

Sommaren 2018 kunde stigprojektet invigas.

Och att de sedan dess blivit väl använda vittnar vår egen vandring på Utö om. Intrycket är att den stig vi använder efter bara drygt ett år har funnit sig väl till rätta i terrängen.

– Det går fort när många människor vandrar

VANDRING PÅ UTÖ

UTÖ Vid sidan av Sandhamn är Utö den mest besökta skärgårdsön i Stockholms skärgård utan land­­för­bindelse. Mellan 200 000 och 350 000 årliga besökare beräknas kliva iland. Efter att gruvepoken avslutats förvandlades Utö till skär­ gårdens första egentliga badort.

Konstnärer och författare anlände i en strid ström och tog över gruvarbetarnas övergivna bostäder. Sedan 1973 äger Skärgårdsstiftelsen norra Utö som också är naturreservat.

Skribenten Mats Wigardt blir guidad runt Utö av Mats Andersson, en av initiativtagarna till utmärkning av motionsspår och stigar på ön.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 25

»Stigarna lämpar sig för såväl vandring som löpning, för både motionärer och aktiva atleter.«

26 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

VANDRING PÅ UTÖ

längs en gemensam sträckning i mjuk mossa, konstaterar Mats när han på långa löparben lämnar grusvägen och tar av in i skogen, över stock och sten.

Blåbärsriset frasar mot byxbenen när vi gör ­honom sällskap. Tydligt blå-gula markeringar visar vägen. Fåglarna hälsar våren välkommen. Vita och blå sippor kantar vår väg. Över breda hällmarker och genom djupaste urskog. Stigen är dragen på behörigt avstånd från sommarstugor och använder bara undantagsvis det lokala vägnätet. vi passerar utöfladen där en gammal eka gör sitt bästa för att uppgå i evigheten. Här finns också den nybyggda lekdammen för gäddor som ska ­säkra fiskens återväxt och ingår i det miljöarbete som bedrivs på Utö. En fisketrappa underlättar för fisken att röra sig mellan havet och lekområdet.

Våtmarken utgör också en viktig lokal för häckande kustfågel och ett fågeltorn är under planering.

Vi lämnar försommargrönskan och de blommande körsbärsträden på strandängarna och återvänder till den gamla skogen med sina granar och tallar och mjuka mossa att sjunka ner i. Snart har vi kommit ut till de släta klipporna längs havet. Solglitter och sjöfågel håller oss sällskap.

Horisonten känns nära.

Till Rävstavik kommer många av de besökare till Utö som anländer med båt till gruvbryggan.

Här badar de och äter upp sina medhavda smör­ gåsar för att sedan återvända till bryggan.

Själva fortsätter vi emellertid stigen runt Utös nordspets. Vi gör små avvikelser för att ta oss ut på de höga klippor som ser ut att ha stelnat i rörelsen när de rest sig ur vattnet. Hela Östersjön ligger för våra fötter.

– Det här är ett område som är okänt även för de flesta Utöbor, säger Mats och hukar sig för martallens grenar som viker ut sig över stigen.

Sommaren 2018 kunde stigprojektet invigas. Och att de sedan dess blivit väl använda vittnar vår egen vandring på Utö om.

Intrycket är att den stig vi använder efter bara drygt ett år har funnit sig väl till rätta i terrängen.

strax intill utös norra spets tar vi en vilopaus i lä på den knastriga vitmossan i en skreva. Vi har kommit halvvägs, nu återstår en kuperad vandring tillbaka till Gruvby och Värdshus.

Den nyfiket slingrande stigen tar oss genom sval storskog, över klipphällar, förbi gnatiga tallar och yviga granar, vi upptäcker gömda vikar, passerar beteshagar, gullvivor och blommande fruktträd i Kroka by. På Utös östra sida vandrar vi nära vattnet i den stundtals krävande terrängen.

Benen börjar kännas tunga, det suger i magen när vi skymtar bryggorna i hamnen. En flåsande cyklist på en eldriven mountainbike passerar. Över axeln hojtar han att stigen är omöjlig att cykla.

– Alldeles för stenig och kuperad, klagar han.

Själva är vi emellertid nöjda, men samtidigt belåtna med att vara framme vid målet. Vi hinner precis få en räksmörgås på värdshuset innan det är dags att kliva ombord på båten igen.

– Det är vi värda, försäkrar vi samstämmigt

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 27

Motionsspår och stigar på Utö

Militärt område, tillträde förbjudet

Vandra, spring, simma eller cykla din väg fram mellan stigar, ­grus­vägar och klippor.

Vi visar dig våra smultronställen runt ön som du ­annars kanske skulle gå miste om.

Varmt välkommen hit!

Stångudden

Kroka

Barnens bad

K ro

ä ka v

g

Gruvbryggan Spårinfo Utegym Tennisplan Lurgatan

S. Sandvik

Nasknäsudd

Utö Värdshus Gruvhål Gruvbyn St. Sillvik

Rävstavik Kyrkviken Spränga Tremaskogen Vänsviken Teckenförklaring Mindre stig Käringnäset

Cykelstig

Södra Fladen

Östra fladen

Sjödalsholmen

Vandringslederl Lättillgänglig stig

Bad

Vacker plats

Torrdass

Cykeluthyrning

Skärgårdsbåt

28 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

WINCHMATIC BANDANKARSPEL Helautomatiska lättplacerade bandankarspel.

Winchmatics ankarspelsmodeller finns i tre utföranden: MX-52, MX-102 och MX-104.

• För båtar upp till 25 ton • 60 meter band • Svensktillverkat

UTÖ Runt, 15 km En makalös vandring där du möter havet på båda ­sidorna av Utö. Börja vid Utö utegym och följ den ­blå-gula markeringen norrut förbi ­Barnens Bad mot Kroka. Där fortsätter stigen på ö ­ stra ­sidan av ön längs vattnet ända ner till Rävstavik. Delar av denna sträcka är tuff men ta det ­försiktigt så fungerar det. Om du känner för att avsluta rundan i Rävstavik så följ den orange­markerade breda stigen till Utö Värdshus. Du som fortsätter har mycket att upp­leva. Stigen tar dig förbi gamla fiskarstugor, g ­ enom gammal skog, över spänger och våtmarker med rikt fågelliv. Längs hela rutten finns fina platser att stanna till på och kanske ta ett bad eller bara ­njuta. Stanna till ibland, lyssna och se dig omkring. Det händer mycket i skogen på 5 minuter. Stigen tar dig till slut tillbaka till Gruvbyn och ­utegymmet där du kanske avslutar med ett pass.

s på Vi finn sjön.

Allt för Uppgradera ditt ankarspel

med nya funktioner genom NG-styrbox.

Winchmatic Sales AB, Skogsövägen 22, 133 33 Saltsjöbaden Tel 08–711 12 22, www.winchmatic.se, info@winchmatic.se

Barnens UTÖstigen. 3,5 km Längs stigen finns det informationstavlor med texter skrivna av barnen på Utö skola, som b ­ erättar om den lokala natur- och kulturhistorien. Stigen startar vid ­turistbyrån och är markerad med grön färg samt ­vägvisare. Från Gruvbryggan till Rävstavik (ca 1 km) är stigen anpassad för barnvagnar och rullstolar. Från Rävstavik går stigen vidare ut på Fårskärsudd. Där kan man ­studera sjöfåglar, unika bergsformationer och njuta av den vackra utsikten medan man äter den medhavda matsäcken. Resterande del av stigen ­passerar genom vackert skiftande kulturmark där ­spåren av människans långa historia på ön är på­taglig.

På t­uristbyrån kan du få en karta över stigen och ett fråge­formulär. Frågorna är skrivna av skol­barnen på Utö och svaren finner ni i de texter som finns utplacerade längs stigen. Ha en skön promenad!

Orange märkning på stigar Orange markeringar är stigar som tar dig tillbaka till ­stora vägen eller ner till vattnet.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 29

NOTISER

Nytt avtal t­ ecknat m ­ ellan ­Region Stockholm och Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen fick en fin julklapp av ­Region Stockholm med ett nytt avtal som skrevs under av respektive parter den 20 december på Skärgårdsstiftelsens kansli på Blasieholmen. sedan ombildandet av Skärgårds­stif­tel­s­en 1998 är Region Stockholm huvud­fi nansiär för verksamheten och Skär­

gårds­­stiftelsen har därför erhållit årliga driftsbidrag från Region Stockholm. Det är nu andra gången Region Stockholm och Skärgårdsstiftelsen tecknar ett fler­årigt avtal för att främja möjligheterna till ett långsiktigt arbete.

Den nya avtalsperioden sträcker sig från 2020 till 2023.

Avtalet omfattar 24 miljoner i investeringsbidrag årligen och år 2020 ett driftsbidrag på drygt 55 miljoner.

Driftsbidraget kommer sedan att minska med en miljon kronor per år då Skärgårdsstiftelsens mål är att bli mer självfinansierade. Några kommentarer kring det nya avtalet:

– Vi är mycket glada över det förtroende som Region Stockholm visar för Skärgårds­ stiftelsens v­ erksamhet. Avtalet innebär att vi nu kan fortsätta komma ikapp med det efter­ satta u ­ nderhållet på våra byggnader och vår mark, säger Skärgårdsstiftelsens ordförande Elisabeth Tandh Ringqvist.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

30 STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

NR 1 • 2020 2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

– Vi känner stöd i att Region Stockholm ser stort värde i att vi arbetar för en ökad självfinansieringsgrad med målbilden att den kommersiella delen ska vara självbärande. Det kommer ge oss ökade möjligheter att bevara och utveckla våra områden för alla som vill besöka skärgården, säger Skärgårdsstiftelsens Vd Anna Waxin.

– Skärgårdsstiftelsen har under den senaste avtalsperioden gjort ett bra jobb, lyckats öka de egna intäkterna och har även kommit igång med investeringar. Vi i Regionen tycker det är viktigt att fortsätta ge särskilda pengar till investeringar. Utan investeringar riskerar besöksanläggningar att stängas och då blir det både färre skärgårdsupplevelser för besökare och lägre inkomster från hyror och arrenden. Ökade egna hyresinkomster är bra både för besöksverksamhet och den viktiga naturvården säger skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C).

NOTISER

Känner du någon som letar sommarjobb?

Tipsa då om att flera av våra turistentreprenörer som driver gästhamnar, bagerier, vandrarhem, krogar m.m. i Stockholms skärgård just nu söker sommarpersonal. Håll koll på skärgårdsentreprenörernas sidor, på Facebook, Linkedin och Instagram för intressanta jobbannonser.

Nybroviken en helt vanlig dag i januari.

100 dagars skräpplockning som ligger ute i naturen?

Jag har under många år plockat skräp på alla omöjliga och möjliga ställen och är förvånad över den mängd skräp som ligger på marken, i havet och överallt. För att utmana mig själv bestämde jag att jag skulle plocka skräp i 100 dagar i följd. Varje dag skulle jag plocka minst ett skräp och även dokumentera mina fynd.

har du också tänkt på allt skräp

det här är mina reflektioner efter 100 dagar:

De områden där jag rör mig i Stockholm, längs kajer, längs stränder och ute i skärgården är fulla av skräp. Värst är fimparna, på ­andra plats kommer de små plastbitarna – ni vet de där höljena till sugrören eller avrivna hörn från småpåsar med tuggummi eller liknande. Även aluminium är en stor fiende.

Plastpåsar går att hitta överallt framförallt i havet. En kollega vittnade en morgon om att han sett en 5-kilos gädda kippa efter andan vid ytan i Stockholms ström, runt gälarna satt en plastpåse som inte gick att få bort… än i Stockholm och i skärgården, och visst är det lätt att tänka att min insats ­spelar väl ingen roll i det stora hela. Men plocka upp en plastpåse, ett engångslock eller en fimp idag, tillsammans kan vi göra stor skillnad!

visst är det värre på andra ställen

Ulrika Palmblad-Wennergren, redaktör Stångmärket.

Säckar

Sjötransport

Ved, jord, grus

Annat

Upphämtning av byggsäckar

Frakttjänster i skärgården

Leverans av förbrukningsvaror

Det mesta går att lösa

Kapellskär–Ma

SEABAG är en storsäck avsedd för Stockholmsskärgård.

Säckarna finns i två storlekar och passar perfekt för bland annat byggarbetsplatser,tomtröjningar och vindsrensningar. Gå in på seabag.se för prislislista eller ring oss för mer information.

08-409 190 50

PS. Har fortsatt plocka skräp även efter de hundra dagarna.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 31

DEN MAGISKA SKÄRGÅRDEN

Lycklig resa – gör så här Vad är det här för hög med pengar? Jo, det är gamla mastmynt. Med ett mynt u ­ nder masten blir färden gynnsam.

Carina Lernhagen Matz, journalist, etnolog och sjöhistoriker.

TEXT

de flesta mynt i högen är ärgade och slitna kopparmynt. Några är i silver.

Alla har hittats under masten på seg­ lande båtar och skepp som huggits upp på Högmarsö varv söder om Furusund.

De finns i Sjöhistoriska museets samlingar i Stockholm.

Att ha ett mynt under masten bringar lycka till båten – och det är ju bra att veta inför sjösättningen i vår. Myntet ska vara präglat samma år som båten sjösattes första gången.

Det äldsta mastmyntet i Sverige lär ha hittats ombord på Galtabäcksbåten.

Den är från 1000-talet och grävdes fram i Halland 1928.

Det här är en föreställning som lever vidare än idag. Fråga på båtklubben nästa gång hur många det är som har ett mynt under masten. Du kommer att bli förvånad!

Det finns många regler om vad du ska och absolut inte ska göra ombord om du

32 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

är det minsta skrockfull. Men minns att de flesta sjöfärder slutat lyckligt och att sjömän alltid har varit skrockfulla. vissla är totalförbjudet ombord. ”Whistle to your plough boys, but sing to your ship”, heter ett gammalt engelskt talesätt. Att vissla betyder att utmana vinden, själva urkraften för att drivas fram med segel. Att vissla ombord kan mana fram en rytande storm.

En modern kappseglarmyt är att göra en bekännelse för att få förlig vind.

Mange Olsson, vår mest erfarne havskappseglare som dog alldeles för tidigt, har berättat för mig om hur de ombord under Whitbread Round the Word Race och Volvo Ocean race bekände känsliga händelser och erfarenheter för varandra då de låg och gungade i stiltjebältena nere vid ekvatorn. ”Då kom alltid vinden tillbaka”, sa Mange och log.

En skeppskatt ombord ger tur, men då ska den helst ha några extra tår för att få bra balans ombord. En normal katt har 18 tår, fem på frambenen och fyra på bakbenen. En riktig skeppskatt minst 20.

Polydaktyli heter det på veterinärspråk.

De mest berömda skeppskatterna bor i Ernest Hemingways hus i Key West, Florida. Snowball var länge den äldsta.

Hemingway fick henne av en sjökapten

på 30-talet. När jag var där senast fanns ett fyrtiotal kring huset, alla döpta efter berömda skådespelare. Ingrid Bergman hade ihop det med Humphrey Bogart och Marilyn Monroe med John Wayne. en katt är alltså okej,

men aldrig en kanin. Du får inte ens nämna ordet kanin ombord. Varför? En kanin hör inte ihop med sjön, den hör skogen till.

Under en sommarsegling träffade jag fransmannen Gérard. Han seglar Prince Bio, en Sun Legend 41 och tillbringade en sommar i Stockholms skärgård. Som alltid är möten i hamn spännande och lärorika och Gérard berättade att han en gång tog över båten inne i Stockholm efter den andre delägaren som varit till Helsingfors med båten. Båten var provian­terad och klar men Gérard fick en chock när han tog en titt ner i kölsvinet.

Där låg ett fyrtiotal ölburkar av finska märket Lapin Kulta. Gérard såg fortfarande skräckslagen ut när han berättade: ”MON DIEU!!! kasta ut dem, skrek jag. Gud ske lov att vi inte släppt förtöjningarna!” ”Lapin” betyder kanin på franska och här låg fyrtio.

Det hjälpte inte att jag berättade för Gérard att Lapin Kulta betyder Norrlands Guld på finska. ”Spelar ingen roll” sa den skrockfulle fransmannen. ”Lapin är kanin på mitt språk.”

på vad du får och inte får göra ombord: • Vänd båten medsols när du lägger loss, det betyder tur.

• Ha aldrig krukväxter ombord. Jord hör land till.

• Kalla inte fyrbenta djur vid dess rätta namn. Hitta på egna, t ex ”sloköra” för en vädurskanin.

• Putsa inte skeppsklockan, det betyder otur.

• Starta inte en lång sjöresa en fredag.

här en lista

försökte bevisa det orimliga i fredagsskrock. De började ­bygga ett fartyg en fredag, sjösatte en fredag, döpte båten till ”Friday” och ­startade första resan en fredag. Sen dess har ingen sett skeppet …

Och hur var det nu med regalskeppet Vasa? Hon satte segel vid slottet en söndag 1628 men kantrade efter bara några hundra meter. Men när hon bärgades 1961 började arkeologerna leta efter mynt under hennes master. Det fanns inga

brittiska flottan

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 33

Som Skärgårdsvän får du vänboken direkt hem i brevlådan. Vi börjar skicka ut böckerna i mitten av mars.

För dig som ännu inte blivit Skärgårdsvän – gå in på www.skargardsstiftelsen.se och registrera dig idag.

34 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNBOK 2020

Öarnas mat i fokus för årets vänbok Skärgård och mat gifter sig bra, och i årets vänbok tar vi en närmare titt på några av skärgårdens drivna ­matentreprenörer.

När besökarna stormar ut i skärgården finns de där, ­skärgårdskrogarna. I regn och sol, men helst lite halvmulet väder, serverar de allt från hamburgare till gäddqueneller.

FOTO Annika

Edestrand och Lasse Burell

S

kärgården är som bekant full av god mat. Från norr till söder hittar du ­krogar i lä, utehäng vid havet, nybakade kanelbullar och gårdsbutiker med närodlat på hyllan. I Skärgårdsstiftelsens vänbok 2020 landar vi hos matentreprenörerna.

Hur är det att driva krog eller starta bageri i skärgården? Hur lång är säsongen? Hinner man njuta, eller handlar det mest om hårt arbete? Sist, men inte minst: vad är det som serveras? Skribenten Annika Edestrand och fotografen Lasse Burell valde ut tio ställen och gav sig ut på sjön.

– Det är en samling imponerande personligheter vi har träffat, säger Annika. Kloka och påhittiga krögare, lantbrukare och ­bagare som envist jobbar på trots ganska tuffa omständigheter. God mat gör de också.

Med sig hem från utflykterna fick Annika och Lasse ett fyrtiotal recept som speglar de olika ställena. Här finns sommarsallad från Nåttarö krog, berberekryddad hjort från Utö värdshus, ostkaka från Gålö gårdsmejeri och ramslökssoppa från Lidö värdshus. Maten fotograferades på plats, ofta med krögaren själv som stylist.

– Våra spontana matplåtningar fungerade över förväntan, säger Lasse. Att skärgårdsmiljön gör sig bra på bild visste man ju sedan tidigare.

De tio utflykterna är naturligtvis bara en droppe i havet av alla trevliga skärgårdsställen. Men förhoppningsvis ger de ändå en bild av hur livet kan se ut för en matentreprenör i skärgården – och inspiration till skärgårdsmat, både på plats och hemma i köket STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2020 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

V i s ö k e r V i l lo r - f r i t i d s h u s - to m t e r - g å r da r

jdfilm!

Se vår hö

Med Himmerfjärden som närmsta granne finns nu ett bostadsrättsradhus i skärgårdsmiljö på Oaxen till salu Välkomna till detta smakfulla radhus 3 r o k, 77 m² uppfört 2018 med stilrena materialval och inspiration från ön som erbjuder en avskalad och industriell känsla som knyter an till öns historia. Lättskött och bekymmerslöst, du bor direkt på kajen och med stark

anknytning till kalkbrottet. Stort vardagsrum och kök i öppen planlösning. Lyxigt badrum med tvättmaskin, stor altan som leder ned mot kajen. Eget bastuhus.

Idylliskt åretruntboende eller ett bekvämt lyxigt sommarboende endast en timme från Stureplan.

Aktivt båtliv, gästhamn, bad, fiske samt bebyggelse i en unik flora och fauna. På Oaxen bor 130 personer.

I Hölö och Trosa finns service samt buss till Mörkö färjeläge, bilfärja avgår varje halvtimme. Brf Sjövillan.

Oaxen 80 C. Avgift 3 208 kr. Pris 2 995 000 kr.

Ring Jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

Strandnära på ön Själbottna mellan Blidö och Norra Ljusterö med havsglimt och egen brygga med segelbåtsdjup i skyddad vik Fräscht och smakfullt inrett hus ca 76 m² med samt öppen planlösning mot kök och matplats, två Friggebod samt arbetsbod. Bil- och båtplats på spännande planlösning, härligt sällskapsrum med rymliga sovrum samt stort loft. Stort altandäck. Ljusterö. Waxholmsbolaget trafikerar ön dock ej 4 m i takhöjd, fönster i tre väderstreck, öppen spis Vacker naturtomt 2 438 m², delvis berg i dagen. under vintertid. Storudden 3. Pris 2 975 000 kr.

Ring Per Juhlin 0708- 530 555 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

Skärgårdsvilla med sjöutsikt i klassisk skärgårdsmiljö nära centrala pittoreska Dalarö Mycket välhållen skärgårdsvilla 135 m², 5 r o k på idylliska kvällssol över Vadviken i nordväst samt utsikt mot Jungfru- med fint solläge, pool samt spabad. Varmbonat garage med Smådalarö med viss sjöutsikt fritt belägen ovanför områdets fjärden i sydost. Välskött plan trädgårdstomt i anslutning mot förråd. Affärer, skolor och restauranger i Dalarö. Golfbana på brygga med båtplats, sandstrandsbad och badberg med fin vacker skogsbacke och Abborrberget med kvällssolen. Altan Smådalarö. Nära buss. Smådalarövägen 19. Pris 5 495 000 kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

kjell johansson fastighetsbyrå kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se