Stångmärket Nr3 2019 (juni)

#3 / 2019

Drömsemester – Upptäck sommarskärgården med oss FEJAN ÄNTLIGEN NYPREMIÄR FÖR KROGBESÖK GRINDA VÅRT NÄRMSTA SKÄRGÅRDSPARADIS

Problem med ert dricksvatten Vi har lรถsningen

SWEDISH GTC AB www.swedishgtc.se

#3/2019

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

5 Ledare

VD Anna Waxin välkomnar till skärgårds­­upp­levelserÖREGRUND i sommar

6 Fejans nya ansikte

Pelle Lydmar öppnar den nybyggda krogen

14 Grinda utökar säsongen

32

Jan Pfister berättar om aktiviteter

21 Högtryck över Grinda

Tillsynsman Anders Janssons möter besökarna

25 Vattenbrist i skärgården

Fyrmästarmiddag på Örskär

Stor utmaning inför kommande år

27 Waxholmsbolaget 150 år

Bidrar till en levande skärgård

28 Skärgårdsstiftelsen 60 år

Egentligen en pigg 90-åring

30 Skärgårdsväder Fascinerande sommarmoln

Arholma

38 Geocaching

Idö

Populär aktivitet för alla åldrar NORRTÄLJE

42 Min skärgård

Lidö Riddersholm

Peter Ljung entreprenör på Nåttarö

Fejan

43 Fossilfri semester på Lidö

Genomgående miljötänk på ön

Vidinge

Stensholmen

44 Rysshärjningar

Norrpada

Del 2 – På flykt

Salskären

46 På våra områden

50 Vänresor

Själbottna Östra Lagnö

Det här händer Marskär och Tistronskär

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Möjaskärgården

STOCKHOLM

Gillöga

Skarv

38

Geocaching i skärgården

Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte Fjärdlång

HäringeHammersta NYNÄSHAMN

Ålö-Rånö Nåttarö

Huvudskär

Järflotta Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 3

ECOLA DIC BE OR

L

Käringboda

Utö

Biskopsön

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad, Karin Romdahl, Anna Björkman Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 40.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g.

Omslag: Henrik Trygg. Foto sid 3: Bosse Lind, Gunnika Isaksson-Lutterman N

STÖD VÅRT ARBETE. BLI VÄN!

350 kronor Mer kostar det inte att bli vän! Och förutom att du bidrar till vårt f­ ortsatta a ­ rbete att förvalta och ­utveckla skär­gården får du: • Årets vänbok – boken man gärna har framme på soffbordet!

VAD KOSTAR DET PER ÅR? 350 kr för att bli enskild vän 425 kr för att bli familjevän 700 kr för att bli föreningsvän 1500 kr för att bli företagsvän

• Fem nummer av väntidningen Stångmärket • Möjlighet att följa med på våra populära ­guidade v ­ änresor i Stockholms skärgård.

Du kan e ­ nkelt bli vän och ge gåvor på hemsidan, www.skargardsstiftelsen.se

Att ro är livskvalitet.

En investering i hälsa och välmående.

En roddbåt med rullsäte ger perfekt motion och träning för hela kroppen.

Ett härligt sätt att hålla sig i form!

4 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

ROW.se Tel. 0705 821 070

LEDARE

Arholma, foto Magnus Engman.

Äntligen sommar!

Trenderna visar på att många väljer Sverige i stället för medel­ havsresan och begreppet ”hemester” känns som om det är här för att stanna. Det passar ju oss perfekt för vi är ivriga på att visa dig alla våra smultronställen.

Skärgårdsstiftelsen fyller 60 år och vi hoppas naturligt­vis att du vill fira det med oss genom att besöka flera av alla våra 40 områden, från Örskär i norr till Käringboda i söder. Hoppas att vi kan inspirera dig till utflykter med detta sommarnummer.

Stockholms skärgård som destination ­erbjuder mängder av upplevelser utöver det vanliga. Njut av lugnet och leta upp en alldeles egen vik, klippa eller strand och ät en god middag i sorlet på någon av våra skärgårdskrogar. Skärgårdsstiftelsens områden finns till för dig!

Tack vare oss finns det naturhamnar att angöra för dig som besöker oss med egen båt. Här kan du upptäcka det lilla extra och hitta en egen oas. Väljer du en av våra härliga gästhamnar så finner du fina bryggor, ett rikt utbud av ­krogar, cykeluthyr­ ning, nybakta bullar och mycket mer.

skogar, ängar och klippor behöver skydd. Det vilar ett stort ansvar på Skärgårdsstiftelsen som markägare att bevara och utveckla ungefär 12 % av Stockholms skärgård. För att du idag, och barnen i framtiden, ska kunna vistas här. Så fortsätt att Stödja Skärgårdsstiftelsen! Du gör en stor insats för att vi ska kunna bevara och utveckla Stockholms skärgård, även för kommande generationer.

Önskar dig en riktigt fin Skärgårdssommar!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

För dig som tar Waxholmsbåten väntar många spännande destinationer, läs mer på vår hemsida. Jag vill också slå ett extra slag för våra områden på fastlandet, som alla ger dig en riktig Skärgårdsupplevelse. Välkommen till våra natur­reservat i Käringboda, på Gålö, Björnö och Riddersholm.

Skärgårdsstiftelsens uppdrag är lika aktuellt idag som för 60 år sedan. Redan då antogs att skärgårdsnaturen skulle spela en stor roll för mångas välbefinnande i framtiden.

Att gamla fyrar och små stugor var värda att bevara och att STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 5

FEJANS NYA ANSIKTE

Fejans nya ansikte Det händer mycket på Fejan just nu. Lyxcampingskonceptet Glamping lockar besökare till ön, samtidigt som krogentreprenören Pelle Lydmar nyöppnar boende och restaurang inför sommarsäsongen.

TEXT Johan

Äntligen är krogen på Fejan återuppbyggd efter branden 2015. På bryggan står Pelle Lydmar och välkomnar både nya och gamla gäster till denna skärgårdspärla.

6 STÅNGMÄRKET

B

NR 3 • 2019

Augustin

FOTO Henrik

Trygg, Pelle Lydmar

sägs vara en fotografs bästa vän.

Det utdragna blå ljuset är vad jag ­uppskattar mest med svenska sommarnätter, och skym­ ningen som aldrig tar slut gör Henrik Tryggs jobb mycket lättare. Det är slutet av augusti och ­klockan har passerat nio när vi avslutar ­middagen, bestående av wokad entrecôte och nudlar à la ­asia­tisk stil med sallad, och sköljer ner det hela med en flaska Nebbiolo från Piemonte. Östersjön visar sin bästa sida; det är helt vindstilla och de krokiga tallarna som klamrar sig fast i hällarna är som förstenade.

Det enda som stör friden är en ihärdig flug­ svärm som vill ta del av middagen, men flygfäna försvinner samtidigt som ljuset förvandlas till en mörkare nyans. Vi sitter försjunkna i små trä­ fåtöljer kring ett litet träbord, på en terrass, även lå timmen

den byggd i trä på en klippa som vetter mot havet.

Intill oss står ett stort uppspänt canvastält vilket är del i fenomenet Glamping; som är en lyxig variant av camping. Trots att glamping redan är etablerat runt om i världen är det fortfarande ett nytt begrepp i Sverige. Att vara nära naturen är en del av konceptet, och även fast vi äter middag på en klippa, en timme från centrala Stockholm gör avskildheten att det känns som att vi lika gärna kunde vara omgivna av Lapplands skogar. var precis vad David Kvart hade i åtanke när han startade glamping på Fejan sommaren 2016. David är även delägare i öns kajakverksamhet, och sedan Fejans krog brann ner har även vandrarhemmet hållit stängt, vilket har gjort att kajakgästerna

att skapa den vildmarkskänslan

››­

Min ambition är att lyfta skärgården”, säger Pelle Lydmar som vill ha sköna gäster till Fejan som ska få uppleva ”skärgården på riktigt”.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 7

Hammock på verandan, inspirerat från de amerikanska varianterna.

Soffan ger härligt gung till fikat.

››­inte har haft någonstans att äta eller övernatta.

Efter att en kompis berättat om glamping på den amerikanska musikfestivalen Coachella, satte David igång med projektet på Fejan. Canvastält behöver inga bygglov och om gäster lagar sin egen mat krävs inget miljö- och hälsotillstånd från kommunen. Den glamourösa formen av camping består av ett stort tält, tillverkat i tjock impreg­ nerad canvasduk, vilket håller ute både kondens och oljud. Sängarna är bekväma med sängkläder och filtar. På golvet ligger handvävda sisalmattor, och oljelampor lyser upp tillvaron. En vedhög med blandträ står uppstaplad intill kaminen som ­håller temperaturen i schack. David som är naturligt händig, har på egen hand snickrat ihop möblerna och träterrasserna till de fyra tälten. Han har även tillverkat utetoaletten och uteduschen som väcker en del frågetecken bland utländska besökare.

– De ser förvånade ut, men ingen har klagat än så länge, berättar David när han håller oss säll­ skap vid middagen.

Hittills har duschen aldrig använts utan ”alla badar direkt i havet”.

han beskriver glampinggästerna som ”vuxna över 30 som längtar efter naturen, men som inte var scouter eller tältade som barn”. David har

8 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

många anekdoter från besöken, som att utedasset har separata hål för olika behov – vilket inte är uppenbart för en del besökare.

– Vissa vill ta med sig cykeln till ön, jag ­svarar; att det är okej men att det tar några minuter ­innan du måste vända igen.

– Och någon frågande var han kunde parkera bilen på ön, ler David.

För närvarande är glampingen endast öppen under sommarmånaderna, men det kan snart förändras.

– Hösten är en vacker tid att spendera i skärgår­ den och med kaminerna i tälten går det att stanna längre på året, fortsätter David. och stjärnorna är det enda som lyser upp klipphällen, och tempera­turen ­kryper neråt, samlar jag ihop björkved och öpp­ nar kaminen. Nedbäddad under täcken och filtar med värmen som sprider sig i tältet, stirrar jag in i de dansande lågorna. Ingen täckning på ­mobilen.

Skönt, då kan jag inte ladda eller scrolla. Fullt avslappnad, med känslan av att vara ett med ­naturen, somnar jag.

Morgonen därpå; till det ihärdiga hackandet av en hackspett vaknar jag, följer stigen ner till klipporna och dyker i det 17-gradiga ­vattnet.

samtidigt som månen

››­

Experumquia exerior aborExperumquia exerior aborrum nus, exerum et quia rumSitae nus, exerum cus. cus. plaboriseteaquia volorror rem faccae nullaboria

Den glamourösa formen av camping består av ett stort tält, tillverkat i tjock impregnerad canvasduk, vilket håller ute både kondens och oljud.

Hösten är en vacker tid att spendera i skärgården och med kaminerna i tälten går det att stanna längre tid på året. ”

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 9

FEJANS NYA ANSIKTE

Gästerna får själva laga sin mat i uteköken vilket är en del av u ­ pplevelsen.

David beskriver glamping­ gästerna som vuxna över 30 som längtar efter naturen, men som inte var scouter eller tältade som barn.

››­­ Några simtag och morgondoppet är klart. Fru­

kostpaketen leveras för närvarande i korgar till tälten, men till sommaren 2019 kan glamping­ gästerna komma att få ta del av uppdukad mat, genom ett samarbete med öns restaurang. Vid Fejans brygga har Pelle Lydmar precis kommit iland. Den välkände hotell- och krogprofilen som driver restaurangerna Strandvägen 1 och Eataly samt Lydmar Hotel i Stockholm, tar över verk­ samheten på Fejans restaurang och vandrarhem som nyöppnar under våren. Femtiosjuåringen ser framemot att välkomna gäster till vandrarhem­ met och restaurangen i maj, nästan fyra år efter att krogen brann ner. Vandrarhemmet får ”ett

David Kvart fick idén till Glamping = Glamourous camping, från en kompis i USA. I många länder är begreppet redan etablerat sedan lång tid – tänk safaritälten i Afrika.

Medan det i skärgården och i Sverige är ett ­ganska nytt grepp som väcker stort intresse framförallt från utländska gäster.

10 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

ansiktslyft” där ett trettiotal bäddar kommer att rymmas i 6–7 lägenheter.

– Det blir skärgårdsbasic. Inget Grand Hotel, säger Pelle och förklarar att det eventuella sam­ arbetet med David Kvart även gäller kajakuthyr­ ningen på ön, så att gästerna kan få ta del av ­aktiviteter som guidade kajakutflykter.

Pelle har aldrig drivit skärgårdskrog förut och att han skulle driva öns krog och vandrarhem var en slump. Han sökte arrendet efter att en kompis tipsat honom om tjänsten via sms. har alltid funnits där.

Han är uppvuxen på Grönholmen i Furusund och har ”seglat runt halva jorden” under fyra års tid.

Pelle är minst sagt en entreprenör med många järn i elden. Mannen som skapade Sveriges första boutiquehotell 1993, och döpte det till sitt eget namn, har alltid velat göra något i skärgården.

Ekonomiskt kan han luta sig tillbaka på sina projekt i Stockolm och låta Fejan bli en liten ”oas” där saker får utvecklas i lugn och ro.

– Jag kommer inte bli rik på projektet här ute, men jag gör det med hjärtat och det passar in i mitt liv just nu, säger han med ännu ett leende – de kommer ofta från Pelle Lydmar.

men intresset för havet

››­

FEJANS NYA ANSIKTE

David är händig och har snickrat ihop möbler och terrasser till tälten. Bredvid glampingen driver han även kajakuthyrningen på ön.

Ett annat var att paddla SUP från Gotland till Stockholm och samla vattenprover med mikroplaster. Foto Vivianne Holm.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 11

FEJANS NYA ANSIKTE

››­Vilka besökare vill Pelle då ha om han själv får

bestämma?

– Jag vill inte ha sprutande skumpa på Fejan, utan jag vill ha sköna gäster, säger han.

– Jag vill visa upp skärgården; att vi kanske tar ut gäster med båt direkt från Lydmar Hotel, till de som vill uppleva skärgården på riktigt.

Han vill att människor ”ärligt ska förstå ­skärgården” och priserna kommer han därför hålla rimliga.

– Jag vill inte att folk ska säga; fan vad dyrt det var här!

Precis som Lydmar Hotel har gjort sig känt ­genom livespelningar så kommer krogen ha under­hållning under sommaren.

– Jag kan inte låta bli, jag kommer ta ut artister som Petter, Gadd och Plura.

Menyn i restaurangen, som kommer ha plats för ungefär 120 personer inom- och utomhus, säger han kommer bli ”skärgårdsenkel, rak med svensk mat” med bland annat fiskrätter. Han ser framför sig aktiviteter som seglarskola och prova-på-kite­ surfing för barn, vid den nybyggda piren med flytbryggan som har plats för cirka 70 båtar.

Den kände krogprofilen Pelle Lydmar satsar helhjärtat på Fejan och har stora planer för öns framtid. Bland annat vill han visa upp hur vacker skärgården är på hösten genom att förlänga säsongen och öppethållandet.

FEJAN Fejan är sedan många år ett uppskattat besöksmål, men det började med en koleraepidemi i Europa. De svenska myndig­ heterna beslutade i slutet av 1800-talet att expropriera en hel missionsstation, nermonterad och färdig att skickas till Kongo, och sätta upp den på Fejan som karantänstation, invid farleden mot Åland. Senare, under andra världskriget, inkvar­ terades runt tusen baltiska flyktingar i de forna sjuksalarna.

Fortfarande finns flera av karantänstationens byggnader kvar, som den snickar­glada läkarvillan och det stora sjukhuset Von Döbeln, byggt i tegel.

Den forna karantänstationen är idag vandrarhem och konferensanläggning. Och i det gamla gasverket finns nu utomhusarran­gören Fejan Outdoor. Gästhamn och reguljär båttrafik gör Fejan till ett lätt tillgängligt resmål.

Ta sig till Fejan: Åk E18 i cirka en timme till Räfsnäs brygga.

Waxholmsbolaget har passbåtar från bryggan till Fejan.

För bokningar av vandrarhemmet på Fejan: skargardsstiftelsen.se/omrade/fejan För bokningar av glamping, kajak samt kajaktaxi på Fejan: fejanoutdoor.se

12 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

– min ambition är att lyfta skärgården, fort­ sätter Pelle när vi passerar vandrarhemmet som är nymålat i originalfärgerna gult och rött. Det fallfärdiga före detta sjukhuset i röd tegel vill Pelle renovera och göra om till ett galleri med kostut­ ställningar.

Han vill även locka hit gäster senare på året.

– Vi kan hämta gäster i Räfsnäs och visa dem lugnet och hur vackert det faktiskt är i skärgården på hösten.

I skogen framför sjukhuset arbetar Fejans till­ synsman Rickard Rundgren Björk med att gallra granar. Av timret kommer en bastu byggas – som även den ska vara klar till premiären.

– Vi röjer för att hålla markerna öppna på Fejan, berättar Rickard.

– Det blir luftigare med lövträd. Granarna skymmer så mycket.

Gäster ska kunna äta picknick på bänkar, under träden på den utplanade ytan i skogen.

Pelle Lydmar ser nöjd ut inför Fejans framtids­ planer. Han vill satsa helhjärtat på ön.

– Jag får erbjudanden om nya projekt varje dag som jag tackar nej till. Men om jag ska göra detta skitbra kan jag inte göra för många grejer samti­ digt, då blir det bara ett korthus som faller.

Fortfarande saknas emellertid en viktig sak – namnet på krogen…

– Eftersom jag är en sann djurvän och bökig när det gäller frågor som att skjuta vargar och björnar, så kanske jag döper krogen till Skarven, avslutar han med ett ännu bredare leende

∞

Följ Skärgårdsstiftelsen på Facebook och anmäl dig till nyhetsbrevet för uppdaterad information om återuppbyggnaden av Fejans krog.

NOTIS

NEJ TACK TILL ENGÅNGSGRILLAR Vi är glada för all uppmärksamhet kring nack­ delarna med engångsgrillar som nu erkänts av flera stora m ­ atkedjor. Engångsgrillarna ­kommer dock även i år att finnas tillgängliga ute i handeln. Vi vill härmed u ­ ppmana till ­köpstopp av produkten som är förkastlig för vår känsliga skärgårdmiljö.

Som markägare i Stockholms skärgård är ett av Skär­gårds­stiftelsens stora ansvar att hålla snyggt och rent för besökaren på våra områden.

Engångsgrillar i soporna har under årens lopp ­skadat flera av våra ­medarbetare, varma grillar direkt på berghällar lämnar fula bestående märken på urberget och inte minst, ­orsakar ­grillarna markbränder på några öar varje år.

Skärgårdsstiftelsen avråder från användning av engångs­grillar. Använd istället en portabel grill på ben. Den är bättre för naturen och bättre för vår arbetsmiljö!

Markbränder orsakade av engångsgrillar är tyvärr alltför vanliga på våra skärgårdsöar.

Larma 112 om du misstänker brand. Foto Henrik Wennergren.

ANNONS SWEABOAT 1/2

Välkommen till Sveriges största flytande båtmässa!

30.8 - 1.9 Fri entré Gratis parkering alltpasjon.se

Stiftelsen APS 1halvsida 181x122.indd 1

2019-04-16 15:42:21

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 13

Vem kunde tro att Grinda hade djupa äventyrsskogar, klippbad och vita ­stränder som påminner mer om Karibien än Stockholms skärgård?”

Stångmärkets reporter Johan Augustin tar sig ett välförtjänt dopp efter en springtur runt Grinda.

Följ med till Stockholms skärgårds närmaste paradis.

14 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

Fler ska få uppleva

Grinda Grinda Wärdshus vd Jan Pfister vill utöka säsongen på den populära ön.

Han vill även locka utländska besökare, och vänder sig samtidigt mot svenskar som aldrig har varit i skärgården.

TEXT

Johan Augustin

FOTO

Henrik Trygg

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 15

GRINDA – INTERVJU MED JAN PFISTER

N

har gjort Grinda till en favorit för många stockholmare.

Ett stenkast bakom hamnen tornar Grinda Wärdshus upp sig, ett gult stenhus byggt i jugend­ stil, med över ett sekels erfarenhet av att tillmötes­ gå besökare i jakt på bekvämlighet och svensk högklassig mat. Innan jag bestämmer mig för att ta del av menyn bestämmer jag mig för att utfor­ska omgivningarna, det är även den som lockar de omkring en halv miljon besökare som kommer till Grinda varje säsong.

Det innebär även högsäsong för fästingar, jag inser snabbt att bära shorts på Grinda Trail, den tre kilometer långa leden som skär genom skogs­ markerna från den centrala delen av ön till den södra, inte är en bra idé. Det formligen kryllar av små svarta blodtörstiga krabater på benen, när jag stannar till intill mosstäckta stenblock i hällmarkerna och skogen som mestadels be­ står av barrträd med inslag av lövträd. Jag halv­ springer nedför stigen, i förhoppning om att skaka av mig blodsugarna, uppför Klubbudden som är Grindas högsta punkt på öns södra spets.

Trettiofem meter kanske inte låter mycket, men utsikten når den klippiga strandlinjen – populär bland badgäster. På väg ner från berget skrämmer jag ett rådjur som gömmer sig bland buskarna ärheten till centrum

Jan Pfister är vd för Grinda Wärdshus och entreprenör åt Skärgårds­stiftelsen.

Han har ett stort engagemang i verksamheten och vill gärna locka nya målgrupper till Grinda.

I höst blir det satsning på Höstlovet och han vill precis som Pelle Lydmar på Fejan öppna upp för längre säsonger fram­förallt höst och vår.

16 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

innan jag kommer ut på en öde strand med vit sand och turkost vatten. Är jag i Västindien?

Nej, men det sägs vara öns bästa strand, så jag dyker ned i det klara vattnet, och simmar ut i sundet mot två segelbåtar med solandes passa­ gerare ombord som ligger förankrade vid Häst­ holmen en bit ut. Vem kunde tro att Grinda hade djupa äventyrsskogar, klippbad och vita stränder som påminner mer om Karibien än Stockholms skärgård? Inte jag i alla fall. har gjort mig hungrig och jag gör sällskap med fotograf Henrik Trygg på Grinda Wärdshus uteservering. Restaurangen har gamla anor och serverar typiska skärgårdsrätter.

Vi börjar med en toast Skagen, följt av lammfilé med potatisterrin, chèvrekräm och rödvinssky tillsammans med ångad sej, färskpotatis, ägg, räkor, brynt smör och pepparrot, rätter som med råge båda lever upp till mina höga förväntningar.

Samtidigt som solen sänker sig över hamnen avrundar vi måltiden med rabarberpaj och vanilj­ glass tillsammans med fläderpannacotta och ­halloncoulis. Tillsammans med Henrik tar jag del av svensk husmanskost, och det är precis vad Jan Pfister, som driver värdshuset vill att fler ­män­niskor ska göra framöver.

jakten på endorfiner

››­

GRINDA – INTERVJU MED JAN PFISTER

Grinda lockar Nimus mycket escide besökare nulpavarje qui dolupta år. Närheten tiatur, till Stockholm ullibusdanda gör att många dolorrum har hittat etumenda sin alldeles voloegna pärla i rent.Harumquossed Grinda. Även under quibusae den mer välbesökta dolorpo sommaren ärreiumen det enkelt ditium att hitta en egen plats att njuta av naturen i avskildhet.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 17

GRINDA – INTERVJU MED JAN PFISTER

Verandan vid den gamla jugendvillan uppe på Grinda Wärdshus bjuder på spektakulära vyer och god mat i kvällssolen.

››­Han sitter med vid bordet, blickar ut över hamnen nedanför, och ser nöjd ut.

Det är slutet av augusti och han beskriver som­ maren 2018 som ”all time high”.

– Det har varit högtryck på allt denna säsong, säger Jan Pfister.

Verksamheten på Grinda består av ”fyra ben”: mat, boende, aktiviteter och konferens under ­säsongen som sträcker sig från april till november.

Att locka besökare till Grinda under vintermåna­ derna beskriver han som svårt.

– Då sviker den svenska publiken skärgården och åker hellre skidor eller på solsemester till Mallorca och Thailand, säger han.

cirka en femtedel av öns besökare kommer från andra länder, runt 100 000 per säsong enligt Jan Pfister, och att locka fler till Grinda kan göras på många sätt menar han.

– Många av dem åker till Fjäderholmarna.

Vi måste bli bättre på att tala för skärgården, och få hit samma folk som åker dit på dagsutflykt,

18 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

säger Jan som tycker att kommunikationerna med bland annat Nordsydliga linjen måste bli bättre (som i nuläget går via Finnhamn med anslutning till Grinda).

– Vi måste kunna erbjuda boende och mat till de som vill besöka skärgården, och vi vet redan att utländska besökare gillar äventyr.

Och äventyr och aktiviteter är något som Grinda vill satsa ännu mer på. Kajakuthyrning, roddbåtar och ponnyridning ska locka nya be­sökare.

Under 2019 vill Jan se en förlängd period på Grinda med bokningar under våren och hösten utöver konferensgäster som redan är för- och sen­ sommargästernas period. Nytt fokus är på utländ­ ska marknader i till exempel Nederländerna och Tyskland och att Grinda finns med på hotellbok­ ningssajter där rumspriserna är självgående.

Egna säljare inom företaget ska hitta nya publiker och locka besökare till exempel till höstlovet i november.

– En stor del av stockholmarna, säkert 20–30 pro­ cent, har aldrig varit i skärgården. Ponnyridning

GRINDA – INTERVJU MED JAN PFISTER

och andra barnaktiviteter är perfekt under höst­ lovet, säger Jan som även vill locka fler nysvenskar till skärgården. som kostar cirka 1000 kronor natten. Betydligt billigare är stugbyn med fyrbäddsstugor, vandrarhemmet och cam­ pingplatsen. Eller gästhamnen för besökare med egen båt. Att kronan för tillfället dessutom är svag ­gen­temot euron gynnar arbetet med att locka ut­ ländska turister till ön. Grindas omväxlande natur med naturstigar, klippbad och stränder ska kunna locka ännu fler menar Jan. – Många har redan hört talas om vår goda mat.

Men hela ön är ett naturreservat och man kan röra sig fritt och bada var man har lust. Vi har ­utökat med aktiviteter som kajakpaddling, SUP och vrakdykning.

– Vi gör båtresan till en del av utflykten där vi tar resenären från Stockholm till mellanskärgården.

Han erkänner att november till januari är ”svåra månader” där de små volymerna av gäster inte är

hotellet har 30 dubbelrum

Reporter Johan Augustin och fotograf Henrik Trygg tar en paus i lobbyn efter välförrättat dagsverke.

››­ STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 19

GRINDA – INTERVJU MED JAN PFISTER

››­ekonomiskt hållbart. Trots det, vill han inom kort

hitta tillbaka till julbordet på Grinda Wärdshus, och samtidigt kombinera mat med andra vinterak­ tiviteter som till exempel yoga och behandlingsrum.

– Jag tänker mig typ hälsoresan med Lasse Åberg, säger han skämtsamt.

– Kom hit och bara vara.

Så istället för att ta båten tillbaka till Stockholm vill Jan få gäster att stanna kvar på ön i ännu större utsträckning, dels genom sina egna säljare, sociala medier, och även genom samarbete med till exempel Visit Sweden.

– Fördelen med utländska gäster är att de gillar grå himmel. Se bara hur populärt ishotellet är och hur mycket asiater älskar norrsken.

Folk kommer inte hit för att festa i första hand, här är det en a ­ nnan stämning.

Det är lugnet och ­naturen som lockar och folk vill fotografera solnedgångarna från värdshusets veranda.”

20 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

– Vintern är en utmaning, men vi måste hitta nischade grejor, som samarbete med kryssnings­ båtar – så att folk ser möjligheter att stanna kvar. Även de anställda verkar gilla stämningen på ön och vill stanna kvar. Inne i värdshuset serverar Eva Sjölund och Erika Davidson gästerna i baren.

– Folk kommer inte till Grinda för att festa, det är en helt annan stämning här, säger Erika. Även fast de behandlar alla gäster lika är det viktigt att känna till kulturskillnaderna menar de.

– Kineser vill dricka te och dela alla maträtter mellan sig, fortsätter hon.

– Det är lugnet och naturen som lockar, folk vill fotografera solnedgångarna, inflikar Eva, som har arbetat på Grinda i fem år.

Och medan den röda solen långsamt sjunker ner över havet åker mobiltelefonerna upp på restau­ rangens balkongterrass. Franska Clemence Jaillette är på besök från Paris med sin man och son.

– Jag hittade Grinda på nätet. Jag sökte efter en grön ö, säger hon.

Det är första gången familjen besöker Stock­ holms skärgård och de är nöjda med upplevelserna.

– Det är tyst och lugnt, perfekt när man reser med en bebis. Maten är billigare än i Paris, så vi är bara positiva, säger hon

∞

GRINDA – TILLSYNSMAN ANDERS JANSSON

Högtryck över Grinda Efter fyra år och lika många sommarsäsonger börjar Anders Jansson, tillsyns­ man på Grinda, bli varm i kläderna. Nu tar han sats inför sommaren 2019 med förra årets sommarsäsong i gott minne. En säsong som slog rekord vad gäller såväl värme som antal besökare. ”Helt galet, med mer av allt” summerar han.

TEXT Mats

S

i slutet av förra årets rekordsäsong, en bra bit in i augusti, men på Grinda märks ingen minskad till­ strömning av besökare. Lunchen på Värdshuset är fullsatt, det är tätt mellan båtarna i gästhamnen och en strid ström av gäster som kliver av på ång­ båtsbryggan vittnar om ett fortsatt högt intresse för ett av skärgårdens populäraste besöksmål.

För Anders Jansson, sedan 2015 Skärgårds­ stiftel­sens tillsynsman på Grinda, har den rekord­ varma sommaren varit intensiv, med ett närmast konstant besökstryck, utan döda stunder. Sopor och teknisk tillsyn har inneburit många arbets­ timmar för att hålla rent hus.

– Ännu har vi inte haft några stora katastrofer, säger han. Peppar, peppar… tångmärket träffar anders

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

Anders är själv skärgårdsbo, uppvuxen på Hjälmö och numera bosatt på Ingarö. Efter 20 år då han i det egna företaget arbetade med service och underhåll av brandlarm såg han att det fanns en ledig tjänst som tillsynsman på Grinda. Han sökte och fick napp.

– Jättekul jobb, försäkrar han. Omväxlande, självständigt och roligt. Man ställs onekligen ­inför dagliga utmaningar av de mest skilda slag som måste lösas.

Anders Jansson är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Grinda och den som ansvarar för mycket av det praktiska runt besöksnäringen på ön.

som tillsynsman har anders jansson ansvar f­ör allt det praktiska som har med besöksnäringen på Grinda att göra. Kort kan detta sammanfattas med tre ord. Vatten. Sopor. Toaletter. Med tilläg­ gen ”grillar” och ”lösa hundar”.

››­ STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 21

GRINDA – TILLSYNSMAN ANDERS JANSSON

Tillsammans med Skärgårdsstiftelsens jordbruksarrendator och naturvårdare Maria Jörgensson hjälps de åt med sysslorna.

››­Bristen på vatten i skärgården har tvingat många

öar med gamla brunnar och ett högt ­besökstryck att själva producera sitt vatten.

På Grinda, och på flera andra öar, finns numera anläggningar som saltar av havsvattnet och för­ vandlar det till dricksvatten.

Vattnet pumpas upp från havet och får p ­ assera en rad olika filter där salt och alger tas bort.

Sedan tillsätts någon nypa bikarbonat för att ge det rena vattnet lite karaktär. Kapacitet är 16 liter färdigt dricksvatten i minuten.

Hela anläggningen måste ha ständig tillsyn, med kontinuerligt underhåll och regelbunden provtagning för att driftstörningar ska undvikas.

Detsamma gäller för den reningsanläggning som byggdes 2013 och byggdes ut fyra år senare och som finns i ett rum intill.

– Ett par gånger om dagen tittar jag till anlägg­ ningarna säger Anders. Fler besökare innebär ökad belastning vilket kräver mer underhåll. Men det är driftsäkra grejor och allt har fungerat bra.

till detta kommer ett stort antal soptunnar och torrdass runt om på ön som ska tömmas och ­y tterligare fem sopmajor i naturhamnar på Grinda dit man bara kommer med båt.

22 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

Dessutom ska sommarens eldningsförbud efter­ levas. Och eftersom hela Grinda är naturreservat ska alla hundar som besöker ön vara kopplade, vilket ofta kan vara svårt att förstå för matte och husse.

– Det är ett känsligt ämne, konstaterar Anders med en suck. Ungefär hälften av de jag säger till ber om ursäkt, många av de andra tycker att jag är en idiot, deras hundar jagar ju inte… Diskussionen kan ibland bli ganska hetsig. utanför tillsynsmannens kontor , som ­delas med naturvårdaren och arrendatorn Maria Jörgensson och ligger inklämt i den röda lada där många av de anläggningar som håller igång Grinda finns inrymda, är det svensk sommaridyll.

Det är höns som kacklar, kaniner som skuttar, getter som bräker, en dräktig gris som grymtar.

På ängarna betar får, hästar och kor.

I en liten gårdsbutik säljer Maria Jörgensson ägg och lite grönsaker och tar upp beställningar på ­naturbetat kött. Som arrendator har hon a­ nsvar för Grindas jordbruk och det är hennes djur som finns i hagarna. Många av arbetsuppgifterna hjälps Maria och Anders åt med, som sophämt­ ning och naturvård.

– Vi har stor hjälp av varandra, avgör Maria.

GRINDA – TILLSYNSMAN ANDERS JANSSON

Sysslorna går i varandra. Dessutom är det säkrare att arbeta i skogen om man är två. Och lättare att bära. vägunderhåll , vindfällen, rensning av sly, under­x ­håll av hus, olika byggprojekt – listan på ­arbetsuppgifter är närmast oändlig. Det finns ­alltid saker som går sönder, rödfärg som måste bättras på, stränder som ska rensas. Natur­reser­ vatets skötselplan reglerar uppgifterna. Och till hösten byggs både vatten och avlopp ut ytter­ ligare för att bättre motsvara antalet be­sökare till Grinda, vilket innebär ännu mer ­grä­vande, med fiber som på samma gång ska ner i marken.

– Sedan rör jag mig mycket på ön, träffar folk, svarar på frågor, visar tillrätta, summerar Anders.

Det gäller att vara tydlig, men att samtidigt ha ett lättsamt tilltal. Den absoluta merparten av alla besökare är ändå väldigt skötsamma.

Värdshuset på Grinda sköter sig emellertid i stort sett själva, med egen vaktmästare som ­an­svarar för att verksamheten flyter friktionsfritt.

Men som hyresvärdens förlängda arm rycker Anders naturligtvis in om och när en akut situa­ tion uppstår – Vi har ett ömsesidigt samarbete som fungerar jättebra, försäkrar han. Det finns alltid nåt som pajar och måste lagas. vi avslutar kaffet och slukar den sista bullen som Maria ställt fram, och slår följe med Anders.

Många besökare ger sig ut och vandrar runt på öns stigar och grusvägar, andra nöjer sig med stranden. Under den gångna sommaren kunde det ofta stå ett 70-tal barnvagnar i rad i skuggan under träden.

››­

Vi har stor hjälp av varandra. Sysslorna går i varandra dessutom är det säkrare att jobba i skogen om man är två.”

Grinda gästhamn.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 23

GRINDA – TILLSYNSMAN ANDERS JANSSON

››­

››­

– Den stora fördelen med Grinda är att det är extremt lätt att ta sig hit, även utan egen båt, med många dagliga förbindelser, konstaterar Anders.

Fåren betar och gör sitt för att hålla ängarna öppna, och över grusvägen, där sommarklädda barn ivrigt pekar på grisen Greta som belåtet grymtande rullar sig i gyttjan, hänger dammet som en knappt märkbar slöja.

Trots att sommaren redan borde ha övergått i tidig höst är det en varm dag på Grinda, med shorts och glass i stora lass. Inte ens en uppfod­ rande REA-skylt i strandbutiken kan få solen att gå i moln.

Anders använder emellertid aldrig shorts i ­ar­betet. Alltid långbyxor. Oavsett väder och ­temperatur. Varför?

– Mycket beroende på vad som finns i soporna, säger han. Inte minst engångsgrillarna kan vara supervassa och ge djupa, svårläkta sår.

Det har blivit dags för ponnyridning med Maria som lärare. Utanför ladan flockas barnen runt hennes båda hästar Doris och Roxette.

Tålmodigt förklarar hon och visar tillrätta.

Kompisarna Ella och Luma är på utflykt till Grinda och får under stort allvar hjälpa till att rykta och kratsa hovar. När detta är klart ska träns och sadlar på plats.

– En jättepopulär aktivitet, konstaterar Maria och drar åt sadeln en extra gång. på allvar, även på Grinda.

Med tid att andas ut och ta tag i projekt som ­släpat efter. Och efter vintervilan kommer våren.

– Då är det jätteskönt med lite folk som kom­ mer hit igen, försäkrar Maria och försvinner iväg i täten för en liten karavan hästar och ryttare

och snart är det höst

Det finns alltid något som pajar och måste lagas, säger Anders som bland annat ser till att avsaltningsanläggningen på ön fungerar.

∞

GRINDA Norrviken

Grinda ligger på bara en dryg timmes båtresa från Stockholm. Här finns hotell, vandrarhem och stugor att hyra. Dessutom lanthandel, kafé och restaurang.

Det var Nobelstiftelsens direktör Henrik Santesson som 1906 köpte Grinda och lät bygga ett tusen kva­ dratmeter stort jugendpalats som sommarresidens.

Hemviken Källviken

Mullestig

Grinda Högnäset

Klubbudden

Nybörjarviken

Hästholmen 1 km

0

24 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

1944 klev Stockholms stad in som ägare och Grinda blev rekreationsplats med tältplats, stugby och som­ marläger. Stenvillan blev sedermera pensionat med egen dansbana. Idag är Skärgårdsstiftelsen ägare till Grinda, med Jan Pfister som flyhänt entreprenör som förvandlat Grinda till populärt och välbesökt besöks­ mål med ett varierat utbud aktiviteter.

Resor till Grinda från Stockholm tar cirka 1,5 timmar.

För mer information och bokning av boende: www.grinda.se www.skargardsstiftelsen.se/omrade/grinda/

VATTENBRIST

Vattenbrist i skärgården Det gäller att vara sparsam med vattnet under sommaren i skärgården. Skärgårdsstiftelsens Ann Aldeheim berättar varför: TEXT Ann

Aldeheim

FOTO Anna

Björkman

ironin i att befinna sig på en ö,

­omgiven av ett böljande hav, med vattenbrist.

Under våren har det rått vattenbrist i skärgården precis som förra sommaren, något som främst beror på utebliven neder­börd. För att råda bukt på proble­ met skulle det behöva regna under en längre period, gärna mycket under våren för att säkra tillgången av vatten under sommaren.

varje år besöker 100 000-tals männi­ skor Skärgårdsstiftelsens områden. Vår service innefattar bland annat ­tappställen för dricksvatten. Dessutom behöver restauranger, vandrarhem, stugbyar och r­ estauranger vatten till sina g­ äster.

Eftersom grundvatten är en b ­ ristvara och vatten en nödvändighet har Skär­gårds­ stiftelsen på flera områden installerat avsaltningsanläggningar. En avsaltnings­ anläggning, förenklat beskrivet, filtrerar havsvatten med en energikrävande pro­ cess kallad omvänd osmos.

Foto Anna Björkman

anläggningarna

ang, ska det provtas varje år, annars räcker det med var tredje år. De stora anläggningarna får regelbundna besök av kommunernas hälsoskyddsinspektörer som ser till av vattnet håller rätt kvalitet och att vi sköter provtagning och annat.

På områdena Riddersholm, Lidö och Gålö finns kommunalt vatten.

dricksvatten klassas som ett livsmedel och ska provtas enskilt ett planerat ­schema. Ska vattnet användas i kommer­ siell verksamhet, till exempel en restaur­

sen var det ju det där med användnin­ gen av vattnet. När regnet uteblir under en längre tid sinar brunnarna och när det är varmt och torrt ökar dessutom vatten­ an­vändningen, vi duschar oftare och vattnar mer. Att slösa med vattnet i den enskilda brunnen kan inte bara leda till en tom brunn utan en brunn med salt­ vatteninträngning vilket kan göra den obrukbar i årtionden.

är på många ställen en förutsättning för att verksamheterna ska fungera. Skärgårdsstiftelsen har idag 11 större vattenverk, 7 av dessa är avsaltningsanläggningar. Lägg därtill ett hundratal enskilda brunnar runt om i skärgården.

Planera din vatten­ förbrukning under ­sommaren och tänk ­igenom vad just du ­skulle kunna minska ned på." vid en värmebölja ,

när användandet av vatten ökar och vattenverken, både de kommunala och de privata, måste gå för högsta kapacitet kan leda till dåligt tryck i ledningarna och att en del blir helt utan vatten.

TIPS FÖR ATT SPARA VATTEN • Ta korta duschar i stället för att bada i badkar.

• Samla upp regnvatten från takrännor för att vattna ­trädgården.

• Stäng av kranen när du borstar tänderna eller tvålar in dig.

• Diska inte under rinnande vatten.

• Ställ en kanna med vatten i kylskåpet så har du kallt ­vatten redo, istället för att spola i kranen tills det blir kallt.

• Spola ur vattnet som stått still i kranen. Det kan man samla upp för att till exempel vattna växter med.

• Laga onödiga läckor och droppande kranar, över tid kan många kubikmeter gå till spillo.

• Vattna inte med dricksvatten. www.havochvatten.se

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 25

Äventyret börjar ombord Vill du se så mycket av skärgården som möjligt? Skaffa ett 5-dagarskort och båtluffa genom hela Stockholms skärgårds unika natur och djurliv.

Sök din resa på waxholmsbolaget.se eller i appen.

WAXHOLMSBOLAGET 150 ÅR

Hurra för 150-åringen!

I 150 år har Waxholmsbolaget skeppat människor runt Stockholms skärgård och skapat förutsättningar för en ­levande skär­gårdbygd. Läs om hur ­rederiet bröt skärgårdsbornas isolering under 1940-talets krigsvintrar och om banken som låg bakom expansionen på tidigt 1900-tal.

TEXT Emma

Hörnquist, Anna Larsén Kaiser, Waxholmsbolaget arkivbild

FOTO Gustav

Två världskrig, införandet av k ­ vinnors rösträtt, övergången till högertrafik och två millennieskiften är bara en bråkdel av allt som hänt sedan Waxholmsbolaget bildades 1849, då under namnet DjurgårdsÅngbåts-Aktie-Bolag. 1869 ­ombildades bolaget till Waxholms Ångfartygs Aktie­ bolag eller ”Waxholmsbolaget” som det i folkmun kom att kallas.

Waxholmsbolaget räddade ­skärgårdsborna Under 1940-talet, som inleddes med ett par rejält hårda vintrar, ­exempelvis krigs­ vintrarna 1940–1942, var Waxholms­ bolaget bland de få som nådde f­ olket som var bofast ute i skärgården.

Dags­pressen rapporterade flitigt om när Waxholmsbolaget bröt isoleringen med dåtidens kraftiga ångbåtar. På den tiden var vintertrafiken ytterst gles i skärgår­ den. Två–tre turer i veckan fick räcka.

Dagens vinterfartyg är så starka att de tar sig fram i alla förekommande skär­

dem är Pelle Teiner, som har jobbat hos Waxholmsbolaget i 25 år. Han är befäl­ havare på ångbåtsklassikern Storskär, men Gällnö känner han nog bäst av de fartyg han arbetat med eftersom han var med när hon byggdes. På den tiden var Det berömda W:et han nybyggnadsansvarig på varvet där hon och systerfartyget Nämdö byggdes.

1913 övertog Stockholms Enskilda Bank Det är knappast en nackdel att känna det ekonomiska ansvaret för Waxholms­ fartygen väl när man kan behöva byta bolaget, med ambitionen att u ­ tveckla ­bolaget och bedriva trafik i hela Stockholms fartyg då och då.

– Det som är roligt med att köra båt skärgård. Det var under denna tid som Waxholmsbolaget fick sin välkända blå-gula är att ingen dag är lik den andra och man vet aldrig hur dagen ska bli, säger skorstenslogotyp, med ett stort svart W, Pelle Teiner. ritat av marinmålaren Jakob Hägg. gårdsisar. De är byggda för hårda isvint­ rar som de vi haft ett antal gånger sedan 1980-talet. Från vintern 2018/2019 finns också den nya isbrytaren Yxlan i flottan, och går året runt.

Modernare tider År 1946 tog Stockholms Rederi AB Svea över aktiemajoriteten i Waxholmsbolaget.

Med tiden framstod det som ett trafikpo­ litiskt mål att det fanns en väl fungerande skärgårdstrafik i Stockholms skärgård.

Båttrafiken började mer och mer betrak­ tas som en del av det samlade utbudet av kollektivtrafik.

firade på skärgårdsbåtens dag

Rederiet firade sin imponerande ­ålder bland annat genom att delta på Skär­ gårdsbåtens dag i Vaxholm, och ser nu fram emot att få bidra till en levande skärgård i minst 150 år till

∞

Trafikerar hela skärgården Sedan 1967 är det Stockholms läns lands­ ting (numera Region Stockholm) som äger Waxholmsbolaget. Under sommaren trafi­ keras cirka 299 bryggor i hela skärgården, mellan Arholma i norr och Landsort i söder.

Stor erfarenhet bland medarbetarna Många av medarbetarna ombord på far­ tygen har jobbat länge på företaget. En av STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 27

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN JUBILERAR – 60 ÅR 2019

Skärgårdsstiftelsen är egentligen en pigg 90-åring

TEXT Misse

1959 Stiftelsen Stockholms Skär­

gård bildas efter många år av tankar och planerande. Det sena 1800-talets ångbå­ tar hade medfört att allt större grupper männi­skor upptäckt skärgården, som tidigare legat i stort sett ostörd från besö­ kare i hundratals år.

Tankar om att skydda den fantastiska skärgården från stadsbornas exploatering hade väckts. Skärgården sågs nu som en skör klenod och 1929 bildades Svenska Skärgårdsförbundet av en samling natur­ vänner, skärgårdsälskare, humanister, botanister, musei­män, skribenter, olika föreningar samt av Länsstyrelsen, som fick stå som samordnare av en mängd åt­ gärder för att förbättra för skärgårdsbor, bevara skärgårdsnatur – och kultur och samtidigt utveckla skärgården för den ökande turismen.

1939 fick överståthållaren Torsten Nothin i uppdrag att bilda en interims­ styrelse till något som kallades Stiftelsen Stockholms Skärgård. Det är första gången namnet nämns, men sedan kom kriget...

För att få förslag till åtgärder inom naturlagstiftningen bildade lands­ hövding Gunnar Danielson 1957 en arbetsgrupp bestående av ”kända”, skärgårdsälskande personer med Bertil Hedenstierna som ordförande. Denna arbetsgrupp, ”Skärgårdsutskottet”,

28 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

Ljungström

FOTO Petter

Lundgren

a­ rbetade fram en mängd idéer och förslag som den 20 mars 1950 resulterar i att Stiftelsen Stockholms Skärgård grun­ das av Länsstyrelsen, Landstinget och Stockholms stad.

En styrelse på tolv ledamöter utses.

Ordförande blir landshövding Erik Westerlind och sekreterare förste länsas­ sessorn Olof Ljungström. Nu börjar ett enormt nytänkande och uppbyggnadsar­ bete. Att få med skärgårdskommunerna, sjösportens föreningar, natur- och turist­ organisationerna, jakt- och fiskeorgani­ sationer som medlemmar och att få in pengar till framtida markköp i ytterskär­ gården är stora och krävande frågor.

ägo. Enligt stiftelsens uppdrag anlitas skärgårdsbor till att sköta tillsynsmanna­ sysslor, som nu är Hans Lundin och Lars Karlsson på Arholma och Stig Söderberg på Jungfruskär.

Det går fort med inköpen, både nya och kompletterande områden och när Stiftelsen Stockholms Skärgård 1968 får sin första direktör, Torsten Brissman, är man ägare till totalt 1000 hektar mark och tillsynsmän finns även på Boskapsö, Hjälmö, Gränö, Norrgårdsön och Skälbottna. 60-talets sista år köps också marker i Möjaskärgården och Jan-Ola Öding och Karl-Edward Sjöberg anställs som tillsynsmän.

1969

1979 Stiftelsen har vuxit snabbt.

Nästa köp sker året därpå, då Simes­ gården på Arholma och Jungfruskär i Nämdöskärgården kommer i stiftelsens

Källor: 25 år i Stockholms Skärgård, Skärgårdsstiftelsen 1984 50 år i Stockholms Skärgård, Skärgårdsstiftelsen 2009

Nu har stiftelsen blivit en stor ­mark­ägare i länet, men allt började 1961, då man inledde förhandlingarna med Allmänna Arvsfonden om köp av den första fastig­heten i skärgården.

Det blev Stora och Lilla Karlsholmarna, Brunskär och Huvudholmen i mellan­ skärgården och 1962 är stiftelsens första markköp klart. Köpesumman uppgår till ­ 100 000 kronor. Möjabon, fiskaren och senare riksdagsmannen, Rune Wikström anlitas som tillsynsman.

Verksamheten är väl uppbyggd och nöd­ vändiga regler om eldning, sophantering och lösa hundar respekteras av båtfolket, trots att många upplever sin frihet be­ gränsad. Ja, det finns mycket att berätta om 1970-talet! Fortsättning följer i nästa nummer av Stångmärket.

är jag växte upp bodde vi på Kungsholmen i Stockholm. På den tiden var det inte ovanligt att stockholmare hyrde s k sommarnöjen i Stockholms skärgård. Det gjorde vår familj också och åren 1950 och 1951 hyrde vi på Bammarboda vid Furusundsleden och året därpå 1952 på Nybodaholme, idag Nykvarnsholmen, alldeles i närheten av Bammarboda. Ön var ett eldorado för mig och mina äldre bröder. Boningshuset var en ganska nergången sommarvilla utan el, vatten och avlopp. Fotogen och utedass gällde således. Min mor tyckte att det var tufft att hålla hushåll där, i all synnerhet som det inte var någon reguljär båtförbindelse till ön. Där bodde sommartid två andra barnfamiljer. Den låg alldeles vid en avsmalning av Furusundsleden och det året, 1952, var sommarolympiaden i Helsingfors. Ett stort antal båtar och fartyg passerade Nykvarnsholmen och vidare Furusundsleden norrut mot Ålands hav och vidare till Åbo eller Helsingfors.

Alltsedan dess har jag fängslats av Stockholms skärgård. Redan året därpå, 1953, köpte min far en gammal motorkryssare, Delice, som vi gjorde en mängd färder med i Stockholms skärgård. Min första båt skaffade jag 1969 då jag köpte en Mustang Junior, en segelbåt med 12 kvm segel. Året efter jag hade gift mig, 1973, köpte vi en H-båt, 1988 en Storö 34. Barnen, tre döttrar, var då 8, 12 och 14 år gamla och bodde i förpiken. Även med denna båt gjorde vi en mängd turer i främst Stockholms och Ålands skärgårdar.

Som läsaren förstår har jag och har haft ett genuint och stort intresse för Stockholms skärgård. Otaliga är de öar vi uppsökt under årens lopp. När jag nu funderat över titeln på denna bok kom jag snart fram till att benämna boken Roslagens skärgård igår och idag. Det är också denna del av skärgården jag mest bott och seglat i.

I mina tidigare böcker har jag haft ett nära samarbete med marinmålarna Christer Hägg och Håkan Sjöström. Dessa är också rikt representerade i denna bok. En central person i denna skildring är också konstnären, författaren mm Roland Svensson. Även hans konstverk finns rikt representerade.

Roslagens skärgård igår och idag

N

et! h y N Roslagens skärgård

igår och idag

av Magnus Ullman

Säckar Upphämtning av byggsäckar

Läs om skärgårdens historia från istiden till idag. Läs om jägarna, fiskarna, båtbyggarna och fiskarbönderna i Roslagen och dess skärgård, Frakttjänster Leverans av Det mesta bebyggelsen, byarna, fyrarna, kyrkorna, slotten och herresätena, och i skärgården förbrukningsvaror går att lösa om frikyrkorörelsen, spritsmugglingen, pensionaten och båtvarven.

Kapellskär–Mariehamn Läs också om båtarnas utveckling, Rysshärjningarna sommaren 1719 och försvarets utveckling från Gustav Vasas tid till idag och mycket SEABAG är en storsäck avsedd annat. Fler än 200 målningar och bilder, alla i färg! En praktbok. 225 för Stockholmsskärgård. sidor. Pris 450 kr.

Säckarna finns i två storlekar och passar perfekt för bland annat En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com byggarbetsplatser,tomtröjningar Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller och vindsrensningar. Gå in på e-mail: bok@magnusullman.com seabag.se för prislislista eller ring Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto oss för mer information.

Sjötransport

Ved, jord, grus

Annat

och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

08-409 190 50

Bokförlaget Magnus Ullman AB

NYHETEN ALLA TALAR OM! Utmärkta bakterieprodukter för slamavskiljare, BDT, fettavskiljare, minireningsverk och innltrationer.

Drain

Camper

Tar bort avloppslukt.

Tar bort lukt i toalettanken.

Bryter ner fett, fekalier och toalettpapper.

Tar bort lukt i gråvattentanken.

Ser till att avloppslangen inte tätnar av fett.

Sanitation Wax Tar bort urinlukt i koppen i plasttoaletten.

Ger ett skyddande vaxskikt.

Water Tank

Förebygger fettuppbyggnad i rörledningar och tankar.

Ingen parfym.

Bryter ner hushållskemikalier.

Tar bort lukt i latrintunnor.

Håller vattentanken fräsch.

Kraftigt reducerar slam.

Tar bort urinsten.

Rengör vattentanken.

BAKTERIER FÖR AVLOPP

Syresätter vatten.

B e s ö k vå ra åte r fö r s ä l j a re e l l e r w w w. ox yg. s e STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 29

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

Fascinerande sommarmoln Madeleine Westin är meteorolog och Väderchef på TV4. Hon är även krönikör i Stångmärket och ­skriver återkommande om skärgårds­väder.

Har du någon specifik väderfråga du vill ha svar på kan du maila oss på redaktion@skargardsstiftelsen.se

30 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

Långsamt övergick jag från att sitta rakt upp till att hänga helt upp och ner. Jag vred huvudet åt höger för att se bättre. ­Andningen blev något mer ansträngd i takt med att G-kraften ökade. Nu måste jag anstränga mig för att inte tuppa av, men jag ville absolut inte släppa molnet med blicken.

TEXT OCH FOTO Madeleine

Westin

som slår detta, en tunnelroll över ett upptornat cumulus­ moln. Ett sådant där vackert gnistrande vitt moln med knivskarpa kanter. Just då kände jag att jag hade världens bästa jobb. Dessutom fick jag chansen att upp­ leva det här flera gånger.

Jag tror inte man behöver vara så intresserad av väder som jag är, för att tycka att det är oerhört fascinerande med moln. Vem har inte någon gång som barn legat på rygg på gräsmattan och fantise­ rat om vad de olika molnen föreställer?

Som militärmeteorolog gör man flera gånger i veckan så kallade väderflyg­ ningar. Under en väderflygning rappor­ terar meteorologen var molnen ligger,

det finns få upplevelser

hur tjocka de är, hur ovan- och undersida på molnen ser ut, hur sikten i området är, om det är dimma eller inte, regn eller snöfall och så vidare. Nog för att det i dag finns en uppsjö av olika tekniska hjälpmedel för att studera vädret, men ögat kan ibland se saker som till exempel radar och satellit kan missa att fånga.

Och tänk, jag kan aldrig sluta fascine­ ras av detta lufthav som ständigt, var dag och natt bjuder på olika former, färger och skiftningar. vi meteorologer delar in molnen enligt vissa givna regler. Dels delar vi in dem i olika fack beroende på vilken höjd de ligger på, dels efter hur de ser ut. Sedan

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER

namnges de utifrån detta. Olika moln förekommer vid olika vädertyper och för att kunna beskriva himlen på ett tydligt sätt har vi namn och olika symboler för alla typer av moln. Det gäller att kunna uttrycka sig så precist som möjligt, inte minst för vissa yrkeskategorier, till exempel piloter, som har djupare intresse av vädret än om det bara är soligt eller molnigt.

Men för de allra flesta är det nog inte molntypen i sig som är intressant, utan framförallt om det blir sol eller regn nästa dag. TV-grafiken, med sitt be­ gränsade antal symboler för molntyper, brukar därför räcka till, även om det för mig ibland känns lite frustrerande att inte kunna vara mer exakt. Men det som inte tevegrafiken räcker till för att beskriva förklaras i ord i stället. bildas av att luft kyls.

Anledningen till att luften kyls kan bero på olika saker – det kan röra sig om att varm luft stiger från marken och kyls på sin färd uppåt, eller att marken avkyls, på grund av värmeutstrålning, och att

de flesta moln

den kylda marken i sin tur kyler de lägsta luftlagren.

När marken värms av solen kom­ mer också luftlagret närmast marken att värmas upp. I vilken grad beror på underlaget. Jämför med att gå barfota på en gräsmatta eller i skogen en varm sommardag, med att göra det på en het sandstrand eller en asfalterad väg.

Den uppvärmda luften nära marken bildar en varm luftbubbla. som stiger, då varmare luft är lättare än kall luft. Under sin färd uppåt i atmosfären kyls luften, till slut har den kylts så mycket att vat­ tenångan i luften inte längre kan bevaras i sin osynliga form utan kondenserar till mycket små, men synliga, ­molndroppar.

Därmed börjar också ett moln att ta form, ett stackmoln eller som vi meteo­ rologer kallar det cumulusmoln.

Cumulusmolnen liknar ett blomkåls­ huvud med en plan undersida, ofta med en hel del högre gnistrande vita delar.

Konturerna är ofta mycket skarpa vilket beror på att molnet helt består av vatten­ droppar. Stackmoln är ofta förknippade med vackert väder och kallas ibland

”vackert väder-moln”. Undersidan på ett cumulusmoln börjar vanligen på 1 200 till 2 000 meters höjd. Höjden på dess ovan­ sida varierar, men toppar som sträcker sig uppemot 3 000–5 000 meters höjd är inte ovanliga. Det innebär att om solen skyms av ett cumulusmoln blir det rätt mörkt nere på marken. Det här är den vanligaste molntypen på sommaren på våra bredd­ grader och det är just dessa moln som du med hjälp av lite fantasi kan få att likna alla möjliga figurer. och här kommer ett av mina bästa tips:

När du vaknar en solig och klar sommar­ morgon och redan runt klockan åtta, nio ser att det börjar dyka upp små moln­ tussar på himlen ska du vara lite vaksam.

Om dessa små, gulliga moln växer till sig under förmiddagen är det med största sannolikhet stackmoln som håller på att bildas. Om dessa växer sig högre än vad de är breda vid lunchtid, kommer det med största sannolikhet bli regnskurar på ­eftermiddagen. Ett bra tips att göra sin egen väderprognos på ett enkelt sätt genom att bara titta på himlen!

∞

Om dessa små, gulliga moln växer till sig och blir högre än de är breda vid lunchtid, kommer det med största sannolikhet att bli regn­skurar på eftermiddagen.”

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 31

32 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

Fyrmästarmiddag lockar ny publik till

ÖRSKÄR Tjugoårsjubilerande vandrarhemmet på Örskär erbjuder inte enbart ovanliga gölgrodor och en oändlig havsutsikt, här serveras numera även lokal öl i immiga glas och en läcker Fyrmästarmiddag med tre rätter.

– Satsningen på servering har lockat många nya gäster, konstaterar Erik Beckman.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 33

ÖRSKÄRS FYR

Syskonen Erik Beckman och Katarina Utberg har sedan 2011 drivit vandrarhemmet på ­Örskär. De har jobbat hårt för att få snurr på verksamheten – flexibiltet och planering är nyckelord för framgången.

D

et var 2011 som syskonen Erik Beckman och Katarina Utberg tog över driften av vandrarhemmet på Örskär. Sedan dess har de gamla bygg­ naderna på fyrplatsen norr om Gräsö ömsat skinn.

Syskonen har slipat golv, tapetserat väggar, satt upp bröstpanel. Nya toalet­ ter är på plats, 60-talets plastmattor har bytts ut, avsaltningsanläggning och reningsverk har installerats. Nya rum har tillkommit och köket är uppfräschat.

– Det här var något helt nytt för oss, konstaterar Katarina. Men vi bestämde oss för att ge projektet en chans. Det tog tre år att komma igång och nu rullar det på med god fart.

Sommaren har exploderat på Örskär.

Ett högtryck är stadigt parkerat över ostkusten. Havet ligger som en spegel.

I bersån utanför den gamla fyrmästar­ bostaden är syrenerna sprickfärdiga, vid minsta vindil släpper tallarna ifrån sig moln av gult pollen och björkarna lyser grönt nyutslagna i hagen.

34 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

örskär, strax norr om gräsö,

utgör skärgårdens nordligaste utpost som i norr och öster övergår i öppet hav. Kala klippor och pinnig tallskog omger ett kalkrikt och småskaligt odlingslandskap.

Här fanns en gång ett 80-tal bofasta, lotsar och fyrpersonal med familjer, som var mer eller mindre självförsörjande.

Det är en välskött idyll som nu möter besökaren, med välbyggda stenmurar, sega rosor, krumma tallar, slåtterängar, knoppande liljekonvalj och syrenbersåer.

Här växer orkidéer och ett rikt fågelliv underhåller, vilket också kan sägas om den ovanliga gölgrodan som under för­ sommaren kan höras knarra runt om på ön. en första fyr byggdes på 1600 -talet

för att underlätta för fartygstrafiken förbi Öregrund, mot Norrland. Bara fyrplatsen på Landsort är äldre. Under 1700-talet moderniserades belysningen med värl­dens första blänkfyr där ett roterande linssystem som drevs av ett urverk gav

ett kraftigt ljussken runt horisonten.

Fyren på Örskär är fortfarande i drift, men ­någon fyrvaktare finns inte längre, även om Erik har i uppgift att byta glöd­­­lampa en gång per år. I fyrvaktarbo­sta­den finns istället vandrarhem. Och numera även servering med fullständiga rättigheter.

Syskonen Beckman/Utberg har till­ bringat sin barndoms somrar i familjens sommarstuga på Örskär. De visste hur det fungerade på ön. Halva jobbet består nu i att berätta om livet förr. På väggen i serveringen hänger fören på fyrvaktaren Örskärs-Nisses gamla eka.

– Vad vi har lärt oss? Att vara super­­­­flexi­ bel, att planera och att kunna säga nej, säger Katarina som till vardags är under­ sköterska och trebarnsmor i Uppsala.

– Numera är det här mitt liv, nästan året runt, kontrar Erik som har 14 år på Naturskyddsföreningen bakom sig.

Mycket arbete har sedan starten lagts ner på att med små medel höja standar­ den på boendet i vandrar­hemmet.

››­

Det är en välskött idyll som möter besökarna på Örskär. Mycket arbete har lagts ned för att med små medel öka standarden på boende och besök.

Vi beslutade tidigt att vi ville satsa på restaurangen, säger Erik.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 35

ÖRSKÄRS FYR

Alla hittar njutning i kvällssolen över Örskär.

Hit kommer allt från naturmänniskor till ledningsgrupper, fotografer, barnfamiljer och WHOP:ar (se artikeltexten).

››­Till Örskär kommer allt från naturmän­

niskor och fågelskådare till ledningsgrup­ per, fotografer, paddlare och barnfamiljer.

– Men vi märker också ett ökat antal WHOP:ar, eller Wealthy Healthy Older People, som gärna besöker Örskär, säger Erik.

Dessutom har allt fler Gräsöbor upp­täckt att det numera serveras mat i fyr­ vaktarbostaden, kompletterat med ett utbud öl från lokala bryggerier.

– Vi beslutade tidigt att vi ville satsa på restaurangen, berättar Erik som gärna åtar sig uppdraget att välja ut de varianter på öl och vin som ska finnas i utbudet och som inte alls ser ett eget ölbryggeri på Örskär som en orimlighet.

36 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

på menyn är det havet som lockar,

med framför allt fisk i olika former.

Någon tillagning har man inte kapacitet för, men med inlagd sill, varmrökt lax, kallskuren rostbiff, paj och tacos kan man komma långt.

Pubkvällar är en annan nymodighet som blivit populär. Puben har även blivit en samlingsplats för sommargäster på Örskär.

– Ett kul jobb med långa arbetsdagar, från frukost till kvällspub, summerar Katarina.

En ljum kvällsbris drar in över ön.

Från vandrarhemmet hörs uppsluppna skratt från en grupp WHOP:ar på besök.

Havet glittrar bakom det välbekanta

fyrtornet och yster fågelsång får oss att spetsa öronen.

Det har blivit dags för en bärs i bersån, vilket innebär en lokal IPA med ”maltig smak med inslag av rågbröd, grapefrukt, apelsinmarmelad, honung och örter”, allt enligt Systembolagets beskrivning.

Och vi blir inte besvikna, ölen är sval, glaset immar och den varma doften av nyutslagen syren håller oss sällskap. ytterligare några pinnhål ger sig Erik in i köket för att förbereda middagen.

Vi gör honom sällskap och ser på när han lägger upp rågbröd på de japanska faten. Det blir två varianter på förrätt, den ena med skagenröra, tomat, rom, rödlök och citron; den andra med stekt ättiksströmming, créme fraiche och gräs­ lök. Allt snyggt smyckat och upplagt.

Till huvudrätt serverar han mjäll, varmrökt lax och en enkel men välsma­ kande potatissallad på färskpotatis, lök och fransk dressing.

när solen sjunkit

ÖRSKÄR FYR

– En dag serverade vi 80 sådana här l­uncher, berättar Erik. Då var det bar­ skrapat i kylarna när vi gjorde kväll.

– en fyllig lager – slår vi oss ner i matsalen där blårutiga dukar på borden framkallar trivsel och hemtrev­ nad. SMHIs vindmätare på väggen visar 0,0 m/s, vilket inte händer ofta. Inte heller vi själva gör många knop.

Precis när solen sjunkit i havet bär Erik fram desserten, en hemvispad pannacotta med havtorn utrörd i lite aprikossylt. ”Ett gott avslut” konstaterar vi belåtet och ser hur hav och himmel färgas i tusen nyanser av blått samtidigt som gölgrodor­ nas lustfyllda knarranden hörs från kärret

med nya öl i glasen

∞

ÖRSKÄR Örskär ligger omedelbart norr om Gräsö i norra ytterskärgården. Ön är ca 400 ha stor.

Här finns ingen biltrafik och en cirka 1,5 km mindre grusväg sträcker sig från båtbryggan upp till fyrplatsen. På ön finns ­markerade vandringsstigar som är mellan 2–6 km långa.

Res till Örskär: Passbåt från Örskärs­sundet på Gräsö går på bestämda tider under säsong. Platsbokning genom Örskärs ­vandrarhem.

Vandrarhem och stuguthyrning: Totalt 30 bäddar fördelat på vandrarhem, två stugor och en enklare fiskestuga. Örskärs vandrarhem: Tel 0173-340 21, www.orskarsfyr.se

KANSKE INGET MAN VILL KASTA I SJÖN. Men om man måste så är Onsalabojen en av de säkraste på marknaden med flytkraft för två personer. Det är samma handtillverkade livboj som den Leif Forsström konstruerade åt Fristad Plast år 1976. Skillnaden ligger i designen, materialvalen och att du kan göra den personlig med färgval och text.

Pris från 1995:10% sommarrabatt till Stångmärkets läsare.

Ange rabattkod Skärgård19. Erbjudandet gäller tom 15/7. www.onsalabojen.se

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 37

38 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

GEOCACHING

Hela skärgården full av geocacher En modern form av skattjakt, geocaching, har tagit världen med storm och antalet skattletare blir hela tiden fler. Med hjälp av gps-koordinater hittas skatter som är gömda i skogar, städer och skärgårdar. Häng med på världens största skattjakt!

TEXT OCH FOTO Gunnika

H

har stuvat in sig i gummijollen och det är Hanna som styr mot den lilla kobben där skatten ska vara gömd. Förväntan dallrar i kapp med värmen i skärgårdsluften. William hoppar i land först och frågar åt vilket håll han ska börja leta. Hanna och mamma Emma står böjda över mobilen för att reda ut väderstrecken och raka ut frågetecknen.

Alla börjar gå samtidigt, åt olika håll.

– Nu är du sex meter ifrån, säger Emma plöts­ ligt till William och Hanna skuttar efter.

Vi lyfter på stenar, kikar i skrevor och synar tallarnas grenar noga. På jakt efter den plastlåda som är målet. Pappa Robert går i vida bågar för att skaffa sig bättre infallsvinkel. ela familjen claesson hallén

Isaksson-Lutteman

Tips! Fler öar att geocacha på:

– Skatten ska ligga här, men den gör ju inte det, funderar Hanna högt.

Vi letar i cirklar, men finner inget. Kanske har vädrets makter tagit cachen eller så är vi inte till­ räckligt observanta. Istället riktar vi stäven mot Nämdö i hopp om bättre lycka.

Finnhamn Grinda Nåttarö Arholma

etablerad sport.

I maj år 2000 stängde USA:s ­ åvarande president Bill Clinton och hans admi­ d nistration av den störande signal som påverkar noggrannheten i gps-systemet. I och med detta kunde koordinater anges med bara ett par meters felmarginal i navigationsenheter världen över.

Bara ett par dagar senare fick Dave Ullmer en strålande idé. En hink med några betydelselösa

››­ STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 39

GEOCACHING

››­småprylar, en loggbok och penna placerades Vad är geocaching?

Geocaching är som orientering med gps. Du ska hitta ett mål på givna koordinater. Målet är en behållare med block, penna och några små lek­saker i. Vem som helst får placera ut gömmor, eller cacher, och alla får leta.

Ordet geocaching är sammansatt av geo som på grekiska betyder jord eller mark och det engelska ordet cache som betyder gömställe.

Det finns flera olika sorters cacher, den vanligaste är den traditionella cachen där gps-koordinaterna anger den exakta positionen för en låda med varie­rande storlek. Är du riktig klurig kan du ge dig på en ”Mystery cache” där du först måste lösa en gåta eller ett pussel för att få tag i koordina­ terna. Men det finns även multicacher där den första gömman är ledtrådar som till slut leder till själva cachen.

Så här gör du!

1. Registrera dig på www.geocaching.com där v­ ärldens alla skattgömmor presenteras.

2. Ladda ner appen Geocaching till din smartphone.

3. Välj en skatt att leta efter i appen, koordinaterna till platsen är ­förprogrammerade.

4. Bege dig ut och leta!

Följ anvisningarna i appen för att hitta cachen.

5. Hittar du skatten skriver du i loggboken som ­ligger i gömman och loggar i appen.

6. Om du tar med dig någon av sakerna i ­lådan, ­lämna kvar en annan.

7. Återställ gömman exakt som den hittades.

8. På www.geocaching.se kan du läsa mer eller delta i events.

40 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

­ tanför Portland i Oregon. Han meddelade u ­hinkens koordinater i en diskussionsgrupp på internet och bad dem leta upp ”skatten”. På min­ dre än en månad hade idén växt från en hobby­ verksamhet till den etablerade sporten geocaching med egen webbplats. Samma regler som gällde då gäller fortfarande.

Idag finns nästan två miljoner skatter, eller cacher, gömda världen över. Utövarna räknas i miljontal och sporten växer varje år. I USA finns flest cacher, men Sverige har flest cacher per invå­ nare. Och många av dem är gömda i skärgården. spännande skattjakt.

Familjen har laddat ny energi på Östanviks gårdsbutik. Glass har ätits och grönsaker till kvällens middag har inhandlats.

Emma och Hanna viker plötsligt av från grus­ vägen som leder från gården. Bland de småväxta tallarna ska en cache ligga. Kompassen hoppar runt och pekar oss endera åt väster och öster.

Vi försöker smyga så att mugglarna, de som inte geocachar, ska undra vad vi pysslar med.

– Här är den, ropar farbror Johan när han just sparkat till en sten.

Hanna är snabbt där för att spana in skatterna i burken och Emma får hjälpa till att skriva i loggboken. Efter lite funderande bestämmer sig Hanna för att inte ta med sig någon av sakerna i gömman.

Fyndet ger blodad tand och gänget ger sig på nästa cache, Nämdö kryllar nämligen av dem.

– Finns det någon ledtråd, undrar William när vi går mot Östanviks brygga.

– Magnetisk, svarar Emma.

Syskonen står länge och funderar vid anslags­ tavlan intill gården där gps:en har angett att cachen finns. De letar i diket, bakom skyltar och invid staketet.

– Jag ser den, säger William när han b ­ öjer sig ner för att titta under plåtlådan där Skär­gårds­ stiftelsens broschyrer ligger.

Hanna öppnar burken och radar upp sina bytes­ skatter hon haft med sig i fickan. Hon lämnar en turkos sköldpadda i plast och tar med sig ett rosa gem. Noggrant sätter hon fast burken exakt som den satt.

Senare ikväll ska Hanna hitta en till cache, på Skärvassa holme alldeles intill där segelbåten ligger ankrad i naturhamnen.

Tänk att en skattjakt kan vara så spännande fast skatten är gjord av plast!

∞

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 41

Peter Ljung är entreprenör och driver ­tillsammans med sin hustru Carina verksamheterna på ­Skärgårdsstiftelsens Nåttarö. Foto Bosse Lind.

Skärgårdsvän Peter Ljung

Min skärgård Mina drömmars mål, Stock­ holms skärgård. Född på Närkeslätten utanför Örebro, långt från hav, horisonter, öar och segel. Här tog jag ansat­ sen för resten av mitt liv, starkt präglad av jordbruken och närheten till djur och natur.

Som många andra hade jag drömmar om hur livet skulle utvecklas och se ut. för vågor och vatten fick jag tidigt, tillbringade mina barndoms somrar hos min mormor och morfar som hade ”stuga” vid Norasjön.

Sommarlovsföljetongen på radion som min mormor väckte oss med den somma­ ren handlade om en pojke på Marstrand, hans pappa körde soporna på ön. Möjlig­ heterna till att köpa en optimistjolle och vara med och träna och tävla med som­ margästernas barn var små. En sport och en möjlighet som bara de ”välbeställda” kunde utöva. När han sedan av sin pappa fick sin optimistjolle, Havsfalken var jag fast. En sådan ville jag också ha.

Min far byggde min första optimist­ jolle, intresset för vatten, vågor, båtar kärleken och intresset

42 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

och segling hade börjat. 100-tals kanske 1000-tals blev timmarna som under åren spenderades på Norasjöns vatten i olika farkoster på sjön. När jag samlat till­ räckligt mycket pengar köptes en Albin Express. Från Örebro är det nära till Vättern där Expressen låg, från Vättern tar man sig via Götakanal till ost- eller västkusten. Många blev resorna genom ”skilsmässo­diket” för att nå havet, skär­ gården och den fria horisonten. genomförde min militärtjänstgöring

på Korsö, mitt i Stockholms skärgård, det var frisk luft och mycket kajakpaddling.

Under försöken att hitta U-båtar från främmande makt (i början på 80-talet) tillbringade vi många dagar och nätter under bar himmel på någon ö spanan­ des och spejandes. I allt detta växte min ­förälskelse till den vackra skärgårdsnatu­ ren och viljan att vara i densamma.

Lugnet, närheten till naturen, men även till mig själv blir stark och känns i hela kroppen när jag får möjlighet att vara i skärgården. Respekten och min egen litenhet i sammanhanget blir påtaglig när naturen tar i och lägger den sidan till. Att då vara här och hantera och bemästra de situationer som uppstår får mig att må bra.

Förkortat och förenklat går det att säga att jag under ca 30 år funderat på hur jag skulle kunna tillbringa mer tid i skärgår­

den. Semestrar och ledig tid tillbringade jag tillsammans med min familj i båt någonstans i skärgården. När jag inte var på sjön, längtade jag dit.

Det var därför en stor dag 2016 när jag och min hustru Carina (ungdomskärle­ ken som var med på resorna i Expressen) tillsammans med övriga i familjen fick möjligheten att driva verksamheten på Nåttarö. Här har vi stugor för uthyrning, vandrarhem, restaurang och en liten gästhamn som ska bli större och får killen från slättlandet i Närke som han vill så är det snart djur på gården igen. nu vaknar och somnar vi under årets alla årstidsväxlingar i vår skärgårds­ dröm. Stillheten, tystnaden, isen och ensamheten på vintern blir i stark kon­ trast till sommarens liv, värme och folkin­ vasion. Med alla dagar så nära och mitt i naturen blir det för mig mycket påtag­ ligt vilka avtryck vi människor gjort och fortsatt gör i vår känsliga natur.

Det känns därför viktigt att vara med och arbeta för att Östersjön ska må bättre.

Vi gör så mycket vi orkar och kan på vår ö och är glada och lite stolta över att vi är med i det nya projektet Skydd under ytan som Skärgårdsstiftelsen tillsammans med WWF och Apotea har startat. Är ni i södra skärgården är ni mycket välkomna att besöka oss på Nåttarö!

NOTIS

Fossilfri semester på Lidö Skärgårdsstiftelsens entreprenörer Olle Tejle och Hugo Olofsson på Lidö, vill ge besökarna möjlighet att semestra fossilfritt på Lidö i sommar. Tillsammans med företaget Neste har de satsat på att ta fram alternativ som kan ge dig en semester på hemma­plan utan avtryck.

“Lidö är ett naturområde med en fantastisk miljö och vi har redan idag ett medvetet arbete för miljön i verksamheten. Det känns otroligt spännande att vi i framtiden ska kunna erbjuda medvetna resenärer ett unikt resmål med nollutsläpp”, säger Olle Tejle. Arbetet innefattar alla delar av kedjan med avfall, matlagning, uppvärmning och energi med mera.

Att göra hållbara kostval är ett av de enklaste sätten att minska klimatpåver­ kan. Därför kommer man på Lidö att kunna avsmaka den inspirerande Zero Menu som tagits fram för Lidö av kocken Jonas Svensson från restaurang­ erna Miss och Mr Voon. Den utgår inte bara ifrån vad som ligger på tallriken, utan även från hur det har producerats och transporterats. ”Vi har stort inflytande över vad män­ niskor äter, och det är dags att använda det inflytandet till att bidra till en mer hållbar framtid,” säger Jonas Svensson.

Satsningen på klimatsmarta lösningar på Lidö innefattar även den mat som serveras. Tillsammans med kocken Jonas Svensson har Lidö Värdshus tagit fram en härlig och välsmakande meny, med bland annat spetskål, ramslök och rabarber i rätterna.

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 43

RYSSHÄRJNINGAR

RYSSHÄRJNINGARNA DEL 2 RYSSHÄRJNINGARNA DEL 2

PÅ FLYKT TEXT OCH FOTO Carina

T För trehundra år sedan brände och skövlade en rysk flotta skärgården från Gävle ner till Norrköping. Rys­ sarnas mål var att bränna, härja och skövla och tvinga ­svenskarna till fred efter kung Karl XII:s förlorade krig mot Ryssland. Ryske tsar Peter hade erövrat alla delar av Sverige på andra sidan Östersjön, inklusive Finland och Åland. De ryska härjningarna pågick i fyrtio dagar den varma och torra sommaren 1719. Det blev en svart sommar. Efter de fyrtio dagarna åter­ stod bara avbrända öar, holmar och skär. Gårdar, åkrar, ängar och skogar – allt var borta. Lukten av rök ­kändes ända in till Stockholm.

44 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

usentals människor lämnade sina hem. Upplands, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar var öde då ryssarna anföll. Vart tog skär­ gårdsborna vägen?

I kyrkböcker finns spår av enskilda människoöden. Maria Hansdotter i Roslags-Kulla är ett. Handskrifter från tidigt 1700-tal är inte lätta att lästa.

Men sök på 15 juli i vänstermarginalen.

Prästen antecknar att Maria Hansdot­ ter är död. Hon blev 19 år. Dagen före, den 14 juli, hade hon drunknat när hon flydde fienden – ”ryssen” och begravdes alltså redan dagen efter.

Men skärgårdsborna var varnade.

Då galärflottan siktades vid Söderarm tändes varningseldar längs hela kusten.

För det fanns ett urgammalt signal­ system – vårdkasar, eller böten som de också kallades. Redan den 27 maj 1719 hade landshövding i Stockholms län Olof Törnflyckt beordrat: ”De vid sjökanten

Lernhagen Matz

upprättade vårdkasarna skall stundligen flitigt bevakas samt vid fientligt tillfälle oförsumligen antändas.” vårdkasarna , bötena,

var byggda på skärgårdens högsta berg och syntes vida omkring. Bötesberget på Nämdö är en sådan plats. Där finns nu Skärgårds­ stiftelsens utkikstorn att klättra upp i.

Vid Kyrkviken på Möja finns en kopia av en vårdkase (där är bilden ovan tagen).

Vårdkase är ett fornnordiskt ord efter ”varther” som betyder vakthållning och ”kasi” som betyder stapel.

För många var flykten planerad. För andra blev den en snabb flykt i skräck.

Så var det till exempel för Johan Helistadius som var präst i Djurö för­ samling. Den 14 juli kom han roende på Kanholmsfjärden samtidigt som den ryska flottan plötsligt uppenbarade sig norrifrån. I Johans båt fanns också hans hustru och deras två små barn. Deras

RYSSHÄRJNINGAR

hem hette Fjällsvik och låg på Vindö.

Här på Kanholmsfjärden ser de alltså plötsligt de ryska galärerna och båtarna.

Johan börjar skräckslagen ro bort mot Stavsnäs. En mindre rysk båt försöker hinna ikapp. Men Johan och hans familj hinner iland och flyr hals över huvud upp i skogen. Senare skriver han i ett brev till myndigheterna i Stockholm: ”Allt är totalt ruinerat av ryssen.

Fienden har tagit min båt och hela min lilla egendom. De har bränt upp mitt hus och min gård. Jag och min hustru och mina barn flydde för livet, närapå nakna och barfota. Ingen bibel har jag mer, inga kläder vare sig åt mig, min hustru eller mina barn. Jag vet inte vart jag ska vända mig i vårt elände och stora nöd.” men det var naturligtvis inte bara små hus som brändes utan även stora säterier, slott och herrgårdar. Östanå slott, Lidö gård, Östanvik på Nämdö, Sundby säteri på Ornö och Edesnäs gård på Utö är bara några exempel.

Utdrag ur kyrkbok. Av den snirkliga texten går att utläsa att Maria Hansdotter från Roslags-Kulla dog 19 år gammal, efter att ha drunknat då hon flydde från ryssen.

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89 NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 45

VÅRA OMRÅDEN

På Nåttarö har Skärgårdsstiftelsen investerat i ett nytt vattenverk för att kunna ta hand om alla gäster.

Utö Kvarn har fått en ny vinge efter att stormen Alfrida tog den gamla i vintras.

På våra områden

Det här och mycket mer gör vi…

NATURSKATT PÅ FINNHAMN På Finnhamn har vi en naturstig vars "naturskatter" invigdes i början avjuni i år. Upptäck växter, berghällar och djur under en skön promenad längs Sindras stig.

BASTUBAD På Ostholmen i Möjareservatet står en av våra bastur som till denna sommar fått en ny panel. Välkommen att basta här och tack föra att du swishar ett bidrag.

NYRENOVERAT VANDRARHEM På Rögrund är vandrarhemmet nyreno­ verat med slipade golv och ny färg på väggar och möbler. Nyrenoverat service­ hus med duschar och ett nytt reningsverk som tar hand om avloppet. Boka en natt eller fler på grundet.se

46 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

SPÅR EFTER STORMEN ALFRIDA Under stormen Alfrida i vintras bröts en av kvarnvingarna på Utö väderkvarn.

Det är inte helt lätt att hitta folk som är kunniga inom kvarnbyggarbranchen ler regionchef Petter Lundgren. Men en renovering pågår..och vingarna är nu säkrade för sommaren så att du kan besöka kvarnen igen.

VATTEN OCH AVLOPP På Nåttarö har Skärgårdsstiftelsen inves­ terat i ett nytt reningsverk.

– Vi ser över alla stiftelsens avlopp och vill självklart följa de myndighets­ krav som gäller. Ett nytt reningsverk på ­Nåttarö var en förutsättning för vår entreprenör på plats att utveckla sin verk­ samhet, vilket även gynnar Skärgårds­ stiftelsen och inte minst miljön, säger regionchef Håkan Wakander.

PRENUMRERA PÅ VÅRT NYHETSBREV Flera hyresobjekt fick nya hyresgäster under våren. Prenumerera på vårt nyhets­ brev (via hemsidan) så kan du hålla dig uppdaterad när vi har något ledigt. Tack alla ni som sökt och grattis till er som vann utlottningen då Skärgårdsstiftel­ sen drog nya hyresgäster till bla Lådna, Arholma och Gålö.

VÅRA OMRÅDEN

Stöd oss lite extra I våra naturhamnar ligger du tryggt för natten.

Vi har ordnat det för dig med sopbod och dass och ofta lite information om området. På några ställen står även en öppen bastu eller en bod som du är välkommen att nyttja.

Servicemärket är ett extra stöd och visad upp­ skattning åt S­ kär­gårdsstiftelsens tillsynsmän och naturvårdare, som arbetar för att du som besö­ kare ska möta välhållna natur­hamnar och vackra skärgårdslandskap.

Foto Mats Lindfors

Stöd oss lite extra genom att köpa ett servicemärke så att vi kan fortsätta vårt ­arbete med bland a ­ nnat ­ service i ­skär­gårdens ­naturhamnar.

Servicemärket kan du köpa på skargardsstiftelsen.se

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 47

NOTISER

Grilla smart!

Tänk på brandrisken när du grillar. Använd en portabel grill på ben eller någon av våra iordningsställda grillplatser och ha alltid hinkar med vatten i närheten. Elda aldrig direkt på ­klipporna då kan de spricka.

På www.Stockholm.brand.se finns information om vad som ­gäller i länet just nu.

Foto Helenah Swedberg

Kungligt besök på Huvudskär och Utö Skärgårdsstiftelsens Vd, Anna Waxin, deltog i WWF:s årsmöte på Huvudskär och Utö i maj och fick möjlighet att presentera Skärgårdsstiftelsens verksamhet för Kungen.

Kungen som är ­hedersordförande i Världsnaturfonden WWF:s förtroenderåd fick bl.a. information om hur WWF och Skärgårdsstiftelsen ­arbetar tillsammans för att få ett friskt och levande skärgårdshav.

Välkommen ut i naturreservaten Det är viktigt att du håller hunden kopplad i våra natur­ reservat. Vi ser tyvärr alltför många hundbitna djur på våra områden, alltifrån sjöfågel till boskap. Tack för att du respekterar naturreservatsreglerna!

48 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

NOTISER

Foto Ulrika Palmblad

Fyrdagarna Ta chansen att utforska skärgårdens fyrar lite extra.

Den 3-4 aug och/eller 17–18 aug beroende på fyr är du välkommen upp för hisnande vyer. Missa inte det!

Läs mer på fyr.org HUVUDSKÄRS FYR Fyren öppen följande: 3/8 13.00–18.00, 4/8 12.00–15.00 endast den helgen. Åldersgräns 12 år fyren beträds på egen risk.

GRÖNSKÄRS FYR Fyren med det vackra namnet Östersjöns drottning på Grönskär utanför Sandhamn har öppet båda helgerna lördag och söndag. ÖRSKÄRS FYR På vår nordligaste post, närmare bestämt på Örskär är fyren öppen den 3-4/8 men det blir som en helt vanlig helg för oss då vi ändå har öppet både lördag och söndag för dagsturer. Läs mer om hur du tar dig hit på www.orskarsfyr.se

Örskärs fyr. Foto Bosse Lind

Kajinformatörer i stan och ombord Även i år är vi glada att t­ illsammans med Waxholmsbolaget kunna erbju­ da sommarjobb till serviceinriktade ungdomar.

Kom gärna fram och prata skärgård och utflyktstips med oss. Vi ses på Strömkajen, Vaxholmskajen eller ombord på en skärgårdsbåt!

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 49

VÄNRESOR

För dig som stödjer Skärgårdsstiftelsen som skärgårdsvän

Marskär och Tistronskär 26, 27, 28, 31 augusti I sensommartid gör vi fyra resor till Stockholms södra ytterskärgård.

Följ med rymliga m/s Sjöbris från Skeppsbron ut till havsbandet utan­ för Fjärdlång.

Vår kapten Göran P Sjödin är som van­ ligt även ciceron och berättar initierat för oss om allt intressant utefter färdvägen.

Som alltid har han rekognoscerat såväl rutt som landstigning i detalj för att ge oss en säker och givande totalupplevelse.

Färden går via Baggensstäket där de 50 STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019

härjande ryssarna anföll för 300 år sedan denna sommar. Slaget vid Stäket får vi oss beskrivet medan vi glider förbi stridernas stränder.

TISTRONSKÄR

Strax utanför Gillinge vid den öppna fjärden mot Biskopsö ligger det privata Tistronskär som familjen Horngren ägt i över 100 år och sedan 1952 haft som MARSKÄR året runt-bostad med får och ålfiske.

Första strandhugget gör vi på Marskär Här välkomnas vi nu att promenera runt utanför Fjärdlång. Här får vi njuta av hori­ i en nyröjd natur och uppleva sevärdheter sonten i blickfånget och de släta klipporna som bl a ett gammalt utsiktstorn skapat längs utsidan av ön. Marskär har varit obe­ av en ångbåtsskorsten! bodd sedan slutet av 1800-talet men några gamla husgrunder vittnar om att det bott Hemresan går sedan via Mörtö Bunsö folk här för länge sedan. Nu skänker oss och bl a det osannolikt pittoreska ön en fantastisk naturupplevelse. ­Ä lgösund.

VÄNRESA

PROGRAM 08.00

Avgång Skeppsbron till vänster om ­Djurgårdsfärjorna.

10.40–12.15 Strandhugg Marskär 12.45–14.15 Besök på Tistronskär 16.45 Återkomst Skeppsbron till vänster om Djurgårdsfärjorna PRIS Resan kostar 750 kr per person. 375 kr/ barn mellan 6-12 år. I priset ingår: Båtresa, guidning, kaffe, te och smörgås på fm, kallskuren lunch samt måltidsdryck.

Du får ta med dig make/maka eller vän. Vid bokning och köp av biljett ange ditt vännummer som du finner på tidningens baksida.

BOKNING Resan bokas from 17 juni via www.blidosundsbolaget.se (utan avgift).

ATT TÄNKA PÅ Vi förbehåller oss rätten att lägga om rutt och färdmål om vädret så vill. Grova skor eller joggingskor rekommenderas. Ta gärna med regnkläder, kikare och sjökort om du har.

Boka resan hos www.blidosundsbolaget.se

Välkommen ombord!

Vi erbjuder ett brett utbud av kryssningar i Stockholms skärgård.

Läs mer och köp dina biljetter på www.blidosundsbolaget.se www.eventim.se

Hyr ett eget fartyg

Musikbåten

Boka våra populära musikkryssningar!

Häng med på en helkväll med live-musik, mat och dryck ombord på s/s Blidösund. Avgång från Skeppsbron, kryss genom inre delen av skärgården, åter till city i solnedgången.

Företagsevent? Familjefest?

Vi har lösningen – välkommen med din förfrågan på charter@blidosundsbolaget.se

STÅNGMÄRKET

NR 3 • 2019 51

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

SE ÄVEN VÅR HEMSIDA MED 50 STRANDNÄRA LÄGEN & HÖJDFILM

jdfilm!

Se vår hö

Sjönära skärgårdsvilla i toppskick med inglasat rum, spabad och fritt läge på Skärmarö - Värmdö med garage samt intill bad, båtbryggor och buss Året-runt-boende, 1,5 plan, boyta ca 170 m², 6 r o k med fritt avskilt och soligt läge hela dagen samt kvällssol.

Vacker tomt om 3 000 m² intill öppna ängar. Insynsskyddat glasrum med spabad och utsikt över ängsmark.

Sällskapsrum med kakelugn, fint allrum övre plan samt 4 sovrum. Fristående garage. Lugnt och naturnära med vackra promenadstråk, fina grönområden, badplats, båthamn samt 100 m till buss. Ca 40 minuter

till Södermalm med bil. Det här är ett optimalt boende för familjer som ställer stora krav med närhet till buss, tennisbanor och sjönära lantlig miljö i vacker natur samt med skola och affär i Hemmesta. Kilvändan 2.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

Toppfräscht skärgårdshus och gästhus samt garage på Bullandö - Värmdö insynsskyddad altan och pool med sjöutsikt samt kvällssol och nära buss och marinan Permanentboende alt exklusivt fritidsboende. Fräscht året-om-hus 116 m², 3 r o k med sjönära läge och altan med pool. Generöst sällskapsrum med sjöutsikt och kamin, utgång till altan med bastu och gästhus 3 r o k,

35 m² samt loft i direkt anslutning till huvudbyggnaden.

I källaren under gästhuset finns garage, teknikrum och förråd. Solig plan naturtomt om 5 235 m². Här finns fotbollsplan, tennisbana, klippbad samt ordnat strandbad.

Nära Bullandö marina med möjlighet till båtplats, där finns även restaurang och butiker som minilivs, glasbar och kiosk. I området finns härliga strövområden vid vattnet och fin skärgårdsnatur. Fågelsångsvägen 34.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE