Stångmärket Nr2 2019 (april)

#2 / 2019

tema

Natur &miljö – Nu går vi på djupet i skärgårdsnaturen

Möt Oskar Kihlborg – miljöengagerad äventyrare bakom årets vänbok

Madeleine Westin – om den kluriga sjöbrisen

Nytt miljöprojekt

BEVARA NATUREN & SKYDD UNDER YTAN 2019-03-28 11:29

ATT LEVA & BO på idylliska STORHOLMEN vid LIDINGÖ Två boenden med skärgårdskaraktär på en mycket levande ö med ca 300 fastigheter där ca 150 personer bor året om 15 min från Stureplan kommunalt VA, reguljär båtförbindelse, skolskjuts, populär skärgårdskrog samt båtplats vid Mor Annas brygga på Lidingö

jdfilm!

Se vår hö

Toppfräscht året-om-hus samt fint gästhus med högt fritt läge mellan två vikar sjöutsikt åt två håll med sol hela dagen och sommarens solnedgångar Mycket smakfullt inrett hus, en pärla, 2 r o k, ca 60 m². Fullutrustat kök, fin inglasad matplats, mysigt allrum, öppen spis samt stor terrass med sjöutsikt åt två håll, i öst mot Askrikefjärden, i norr Näsby park. Sovrum

övre plan. Källare med tvättmaskin. Gästhus 25 m² med kök, allrum, dusch/wc, tvättmaskin, golvvärme, sjöutsikt åt två håll. Isolerad frigga, sovavdelning och förråd. Välordnad trädgård med fruktträd, bärbuskar

och flera mysiga sittplatser i den idylliska trädgården. Nära båtplats vid södra bryggan där också pendelbåten avgår. Här finns även gemensam bastu med fin badstrand nedanför. Tennisvägen 2. Pris 5 250 000 kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 för information och boka plats i båt

jdfilm!

Se vår hö

Påkostad totalrenoverad villa med mycket hög standard och smakfull inredning utöver det vanliga för den kräsne och med strandnära läge Topprenoverat hus om 120 m², 3 r o k med omsorgsfullt valda material. Stilfullt platsbyggt kök, vitvaror från Miele, i öppen planlösning mot matplats och sällskapsdel med braskamin. Stora fönsterpartier

mot altan med sjöglimt. Sep wc. Nedre plan med två sovrum varav master bedroom har utgång. Påkostat badrum/wc, klinkergolv, stort badkar, tvättmaskin, glasad altandörr ut till trädgården. Genomgående

vattenburen golvvärme, förberett för ljudsystem i samtliga rum. Välordnad trädgård 1 361 m² i söder med fruktträd och uteplatser, en med murad grill. Gästhus, förråd. Dansbanebacken 6. Pris 5,9 milj kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 för information och boka plats i båt

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE PO189728-1_Stångmärket_Levandeskg_omslag_ODR.indd 2

SE ÄVEN VÅR HEMSIDA MED STRANDNÄRA LÄGEN & HÖJDFILM

jdfilm!

Se vår hö

Strandtomt med egen brygga och arkitektritat hus av arkitekten Björn Sjunnesson dryga timmen från Stockholm i sydvästläge med egen brygga - påkostad trädgård och markarbete - kommunalt V/A och bergvärme Genomgående hög standard interiört och exteriört med spännande ariktektur i både huvudyggnad och strandhus uppförda 1999 om 40 m² resp 90 m², 6 r o k med eleganta materialval, representativ planlösning med den glasade väggen mot havssidan samt påkostat badrum och kök.

Bredband är indraget och betalt. Kommunalt VA ger permanentboendemöjligheter. Det finns grannar inom synhål men känslan är privat. Markägaren är Grönvikens Sommarstugeförening där man är medlem med arrendeavgift 100 kr/år som gäller under arrendatorernas livstid.

Objektet är belåningsbart. Trots att du har en egen oas att nyttja finns det mycket att upptäcka i Oxelösunds skärgård. Här finns många många öar med härliga klippoch strandbad. Ett perfekt sätt att uppleva denna skärgård är att paddla kajak. Södra Kroken 6. Pris 6,3 milj kr.

Ring Jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

Underbar sjötomt på udde med drömläge på Väddö - Björkö med sakralt avskilt ogenerat läge brygga sandstrand och badhällar i skyddad havsvik med spännande läge i direkt anslutning till Ålands Hav Livskvalité i Roslagen! Här kan du njuta av det avskilda lugna läget där det enda som stör tystnaden är bruset från Ålands hav samt fåglarnas kvitter. Ca 50 m från sandstrand, brygga och klipphällarna för morgon- och kvällsdoppet finns den fräscha skärgårdsvillan uppförd 1995

6 r o k varav 4 sovrum, dusch, wc. Härligt sällskapsrum med matplats mot sjösidan i vackert burspråk och rymd i tak med ljus öppen planlösning där den magnifika murstocken sammanbinder öppna spisen med kökets vedspis. Gästhus med kök. Naturtomt 2 681 m² vid vägens slut

intill stora strövområden fyllda med bär och svamp samt härliga utflyktsmål i skärgården. Vattenområde 935 m². Varmt välkommen till Salnös vackra natur intill Ålands hav där man gärna kopplar av på de sköna klipphällarna. Affär och buss, ca 2 km. Rodalsvägen 42. Pris 7,9 milj kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 3

2019-03-28 10:33

Innehåll

#2/2019

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

ÖREGRUND

12 Skydd under ytan

Cecilia Wibjörn berättar om projektet

16 Min Skärgård

John Sjöberg, hängiven paddlare

18 Bevara naturens resurser

Intervju med Karin Strandfager

24 Sjöbris

Meterolog Madeleine Westin förklarar

26 Vänresor och erbjudanden

Bland annat Stora Kalholmen och Äpplarö Arholma

6

Idö Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Oskar Kihlborg Äventyrare med miljöengagemang

Skarv

Gillöga

Möjaskärgården

22

Ett Rikare Skärgårdslandskap

STOCKHOLM Grönskär

PO189728-1_Stångmärket_Levandeskg_omslag_ODR.indd 1

2019-03-28 10:17

Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö

Levande Skärgårdsnatur 2019

Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

I DETTA NR Stångmärket och rapporten Levande Skärgårdsnatur i en och samma tidning.

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö Med rapporter från 2018 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.

Järflotta Gunnarstenarna

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 4

2019-03-28 10:33

LEDARE

April, april… Vilken härlig tid, ljusare, varmare och snart blir det grönt runtomkring oss. På våra områden, men även på konto­ ret på Blasieholmen, pågår förbere­delser inför vår och sommar­säsong. Nya bryggor på Arholma, Grinda och ­Nåttarö. Nyinvigning av Fejans krog i juni, iordningställande av några lediga hyresobjekt och väldigt mycket jobb i våra skärgårdsskogar. Stormen Alfrida lär göra sig påmind under lång tid framöver. Det här numret är lite annorlunda som du ser. Ett dubbel­ nummer med miljötema. Projekt ­Levande skärgårdsnatur är ett av våra stolta flaggskepp som vi nu vill lyfta fram lite extra. Att bevaka förändringar i skärgårdsnaturen har Skär­ gårdsstiftelsen gjort i många år. Rapporten skriven av bl a forskare och ornitologer ger oss en bild av hur Östersjön och dess invånare mår. På samma tema är årets vänbok av Oskar ­Kihlborg, Skärgården upp och ner. Vi är glada att kunna erbjuda dig som vän en så fin bok med ett mycket viktigt och aktuellt tema. Och så vill jag påminna om de årliga vänresorna. Vi upp­ märksammar att Skärgårdsstiftelsen fyller 60 år och turen går bl a till vår första ­för­värvade ö; Stora Kalholmen (vårt första markköp från allmänna arvsfonden). ­ Hoppas vi ses då!

Anna och en ganska nyckläckt tordmule under en ringmärkningstur med Levande skärgårdsnatur.

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad, Karin Romdahl, Anna Björkman Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) info@skargardsstiftelsen.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 28.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g. Omslag: Professor Lena Kautsky, alias tant tång i sitt rätta element, foto Oskar Kihlborg. Foto sid 4: Oskar Kihlborg, Gertrud Söderberg

ECOLA DIC BE OR

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 5

L

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00 info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin

N

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

NR 2 • 2019 5

2019-03-28 10:33

Stångmärket presenterar årets vänbok ”Skärgården upp och ner” av Oskar Kihlborg.

Äventyraren som vill göra skillnad Yrkestiteln äventyrare har tagit Oskar Kihlborg runt jorden många varv. Men det finns en plats som han alltid återvänder till – nämligen skärgården. I årets vänbok ”Skärgården upp och ner” kombinerar han sitt miljöengagemang med sin vilja att få fler att upptäcka hans egen favoritplats och bakgård – skärgården. TEXT Ulrika

6 STÅNGMÄRKET

Palmblad

FOTO Oskar

Kihlborg

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 6

2019-03-28 10:33

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 7

NR 2 • 2019 7

2019-03-28 10:33

SKÄRGÅRDEN UPP OCH NER

I luftballong över skärgården. Från vänster Oskar Kihlborg, Peter Magnusson och Yashar Modiri.

skärgården upp och ner

| o s k ar k i h lb or g

SK ÄR GÅ RD E N UP P OC H N E R

– jag har varit runt på jorden men bästa stället är ändå skärgårdarna. Alla skärgårdar i Sverige bjuder på något unikt. Kombinerat med vår allemansrätt, att du kan vandra, ta dig fram på vattnet, tälta och plocka svamp och bär, ger skärgårdarna upplevelser du inte kan få någon annanstans. Oskar Kihlborg har vistats i Stockholms skär­ gård sedan barnsben. Uppväxt i Saltsjöbaden och med segling och båtåka i venerna började han tidigt att vistas ute bland öarna i Stockholms skär­ gård. Men som många andra började han se en utveckling som inte kändes bra. – När jag paddlade för tjugo år sedan och klev iland på öarna ville jag nästan inte gå upp på ön då jag var rädd att störa någon häckande fågel, att skrämma upp en ejder någonstans. Men med tiden försvann många av våra fåglar, vattensikten för­ sämrades och jag såg att naturen förändrades.

konsten att rädda östersjön äventyr, upplevelse r och

O S KAR K I H LBORG

”gräv där du står”, är ett uttryck som jag fastnar vid ofta i dialog med Oskar. För han nöjde sig inte med att stå bredvid och se förändringarna utan bestämde sig för att göra någonting åt det – precis som han är och där han är.

SBN 978-91-7126-460-2

ISBN 978-91-7126-460-2

9 789171

bokförlag et max ström

264602

Årets Vänbok av Oskar Kihlborg.

8 STÅNGMÄRKET

– Jag tror att vi är som starkast när vi är oss själva! Jag är starkast när jag får vara i äventyren, i mitt element. Andra är starkast i sina samman­hang där de trivs bäst och känner att de kan vara sig själva. Då har vi störst möjlighet att göra skillnad. Oskar engagerade sig i ordentligt var att uppmärksamma media och skapa debatt kring det faktum att Sverige inte hade något modernt forskningsfartyg för miljö­ övervakning i Östersjön. Debatten skapade han i sitt eget element genom ett äventyr – han rodde 175 sjömil över Östersjön från Kastellholmen i Stockholm till Åbo i Finland. Rodden som också skildras i boken har sedan följts av flera äventyr med miljöengagemang. En SUP-paddling från Gotland till Stockholms skär­ gård för att samla in plaster i haven och flera ar­ rangemang för att skapa debatt och uppmana alla att hjälpa till med det de kan. Och idag finns det ett forskningsfartyg i Östersjön, Elektra, knutet till Stockholms Universitet och Östersjöcentrum. – Självklart är detta inte ett resultat bara från mitt engagemang och mina äventyr, säger Oskar. Men för mig personligen känns det otroligt bra

det första miljöprojektet

››­

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 8

2019-03-28 10:33

Stockholms skärgård, Oskars favoritplats på jordklotet.

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 9

NR 2 • 2019 9

2019-03-28 10:33

Ett uppmärksammat initiativ för Östersjön var när Oskar rodde över Östersjön från Stockholm till Åbo. Målet var att uppmärksamma behovet av ett modernt forskningsfartyg. Foto Malin Lauterbach.

Jag tror att vi är starkast när vi är oss själva! Då tror jag att vi har störst möjlighet att göra skillnad."

››­om jag på något sätt har bidragit till att skynda på utvecklingen.

– Men vi är ju inte alla kända äventyrare som Oskar. vad kan vi andra göra? – Bygg dina aktiviteter på vetenskap, men gör din grej, blir svaret. Vi behöver alla ha kunskap för att göra rätt saker. Vetenskapen blir på så sätt en bas för det jobb vi alla måste göra och kan hjälpa till med. Oskar fortsätter – vi har alla ett val, varje dag. Vi kan välja vår attityd och bestämma oss för om vi ska säga: Östersjön är körd, det finns ändå inget jag kan göra, eller bestämma oss för att det faktiskt spelar roll. Att om jag plockar upp ett plastskräp så blir det ett plastskräp min­ dre i ­havet. Men det är ett val. – Vi måste ha en positiv inställning för att ­jobba, ingen går igång på pekpinnar! in på ett annat område som Oskar jobbat mycket med genom åren. Nämligen ledarskap och gruppdynamik. – Det börjar alltid med Vilja och Attityd för

här går diskussionen

Ett annat var att paddla SUP från Gotland till Stockholm och samla vattenprover med mikroplaster. Foto Vivianne Holm.

10 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 10

2019-03-28 10:33

Att skrubba bort alger ger den viktiga blåstången möjlighet att få fäste.

att få till samarbete. Vi måste skapa oss en målbild för hur Östersjön skulle kunna vara. Med den framför ögonen blir det självklart att förmedla både hopp och kunskap, något som jag vill göra med boken. Jag kan inte låta bli att fråga Oskar som sett mycket av världen och vittnat om skräp och miljö­förstörelse från Nepal till Kilimanjaro. Finns det inte platser där hans engagemang skulle kunna göra ännu större nytta? – Jag ser det inte så. Jag tror på att skapa enga­gemang på alla platser. Jag fick till exem­ pel en fråga i Nepal när jag var där med Radiohjälpen efter jordbävningen för några år sedan.­Då kom det fram en lokal entreprenör som frågade vad han skulle göra för att få dit besökare. – Plocka upp skräpet till att börja med, blev mitt svar. Vi kan alla sprida kunskap och engage­mang var vi än är. Att föregå med gott exempel utan pekpinnar skapar engagemang. Om du är på en strand i Sverige eller i någon annanstans i världen spelar ingen roll. Alla kan visa på de goda exemplen för att förändra attity­ der och vända utvecklingen

Om äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg: Oskar är en av våra allra mesta äventyrare. Tillsammans med Mikael Reuterswärd blev han 1990 förste svensk på Mount Everest. Sedan dess har han fortsatt äventyra med allt från världsrekord i hastighet över Atlanten med segelbåt till att åka longboard mellan Stockholm och Göteborg. Oskar har också varit programledare för, och gjort inslag till flera även­ tyrsprogram i TV. Idag är han aktuell med sitt hjärteprojekt Äventyrsakademin, där han vill kanalisera ungdomars behov av spänning till äventyr istället för destruktivitet. Han har också ett stort miljöengagemang med SUP- clean up och andra aktiviteter. I årets vänbok delar han tillsammans med miljöskribenten Johan Tell med sig av sina tips på hur vi alla kan bidra till en friskare skärgård och ett mer hållbart hav – samtidigt som vi får njuta av härliga upplevelser.

∞

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 11

NR 2 • 2019 11

2019-03-28 10:33

Havstulpaner och blåmusslor filtrerar vattnet för att komma åt föda. Havstulpanen använder sina fjäderlika fötter och blåmusslan använder sin slangliknande sifon för att fånga små näringspartiklar i vattnet. Foto Sara Hallén.

Nytt projekt tillsammans med WWF och Apotea

Skydd under ytan Skärgårdsstiftelsen ska under en treårsperiod ta reda på hur Östersjön mår under ytan. Två pilot­områden har valts ut för att testa möjliga förvaltningsmetoder för vatten – allt för att kunna ta ett bredare grepp och skydda de känsliga miljöerna. TEXT Johan

12 STÅNGMÄRKET

Augustin

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 12

2019-03-28 10:33

SKYDD UNDER YTAN

G

röna algmattor som breder ut sig i ditt badvatten. Inget som nappar på kroken i favoritviken? Snorklat bland plastskräp istället för en levande undervattensvärld? Du är inte ensam. Samtidigt som allt fler upptäcker Stockholms skärgård så hopar problemen sig; de försvinner knappast bara för att de inte syns vid första anblicken. Blickarna på naturvården har länge legat på land gällande naturreservaten, men samtidigt som Skärgårdsstiftelsen i år fyller 60 år tar de ett djupt andetag och går under ytan.

gick startskottet för pilotprojektet Skydd under ytan där Skärgårdsstiftelsen med hjälp av WWF och Apotea ska kartlägga vad som behöver skyddas genom att först identifiera vilka arter och habitat som finns i de två pilotområden som har valts ut. Stiftelsen kommer sedan utveck­ la verktyg och sätta in åtgärder där det behövs – för att skydda havsområden under ytan. De två första pilotområdena är Nåttarö som represente­ rar ytterskärgården, samt Gålö i innerskärgården. – Det är två områden med helt olika för­utsätt­ ningar, säger ­marinbiologen Cecilia Wibjörn, som är Skärgårds­stif­tel­sens projektledare för Skydd under ytan. Haninge kommuns Gålö är ett ­bebott fast­ landsområde med jordbruk, båt­klubbar och högt besökstryck året runt, ­medan södra skärgårdens Nåttarö, som ligger en halvtimmes båtfärd från Nynäshamn, är en obebodd ö med ­endast som­ maraktiviteter. första januari

stiftelsen har många decenniers er­faren­het av att se efter öarna som de äger, men faktum är att organisationen ­faktiskt äger och förvaltar nästan dubbelt så mycket vattenyta som land, 20 000 hektar vatten, att jämföra med 11 000 hektar land. Trots att Skydd under ytan inte är ett pionjär­ projekt är de fyra miljoner kronor som tilldelats ett välbehövligt startskott för innanhavet. – Det som kanske gör att vi sticker ut är att vi som stor vattenförvaltare för­söker gå från att vara passiv till aktiv, säger Cecilia Wibjörn, som vill prova olika enkla och ekonomiskt försvarbara förvaltningsformer. Projektet innefattar brännande frågor som över­ gödning, utfiskning och ökad sjöfart. Tidigare projekt har framgångsrikt lyckats binda fosfor på botten med hjälp av aluminiumklorid eller syre­ satt botten artificiellt med pumpar. Båda dessa metoder är kostsamma och ryms inte inom stiftel­ sens driftsbudget.

– Varför har det dröjt så länge med ett sådant här projekt? – Vi har 40 naturreservat men skötselplanerna har alltid gällt landområden. Vi ligger efter när det gäller vatten, det har inte skrivits en rad om våra vattenområden i reservatsföreskrifterna, säger Cecilia.

Projektledare och marinbiolog Cecilia Wibjörn. Foto Bosse Lind.

Skärgårds­stif­telsen bildades. Fokuset var redan från början på landområdena vilket var det som prioriterades och budgeterades. Att göra konkreta saker för Östersjön var svårt, och kom i skymundan. – Det under ytan såg man inte, därför fanns det inte. Det är väldigt svart och vitt – och ha­ vet har alltid setts som förlåtande, säger Cecilia och förklarar att när Skärgårdsstiftelsen bilda­ des 1959 var det många som fortfarande kas­ tade sina soppåsar direkt i havet där de så att säga ”försvann”. i år är det 60 år sedan

Nya lösningar under ytan

Att skapa marina reservat kan vara en del av lösningen till ett friskare Östersjön, menar Sofia Wikström som är docent i marinekologi vid Stockholms universitet. – Det kan vara en åtgärd som hjälper mot vissa miljöproblem i havet. Det hjälper ju lite eller inte alls mot problemen med övergödning och miljö­ gifter, som är två av de stora hoten mot naturen i Östersjön, säger Sofia Wikström och förklarar att marina skyddade områden kan påverka fisket Hon pekar på flera studier från Öster­sjökus­ ten, till exempel vid Lännåkers­viken vid Gålö i Stockholms skärgård, som visar att ”fiskefredning i ett begränsat område leder till mer rovfisk och att rovfisken blir större”. De stora fiskarna har en viktig roll i ekosystemet där de reglerar småfisk som till exempel spigg. Utfiskning av rovfiskar leder till algblomning eftersom småfiskarna i sin tur livnär sig på de djur som äter alger. – Vill vi ha goda rovfiskbestånd även utanför de skyddade områdena behöver vi ha en bra förvalt­ ning av rovfisk längs hela kusten, förklarar Sofia.

Skärgårds­stiftelsen äger och förvaltar ­nästan dubbelt så mycket vatten­ yta som land, 20 000 hektar ­vatten att jämföra med 11 000 hektar land"

restaurering av livsmiljöer är ytterligare ett verk­ tyg i bevarandearbetet av skärgården, menar hon. – De mest välstuderade exemplen är anlägg­ ning av kustnära våtmarker, dit fiskar som gädda kan gå upp och lägga sin rom, och öppning av

››­ STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 13

NR 2 • 2019 13

2019-03-28 10:33

SKYDD UNDER YTAN

Rörhinna. Foto Sara Hallén.

››­vandringsvägar för fisk, till exempel där det ligger vägtrummor eller andra hinder. Genom muddring ökar grumligheten vilket försämrar vattenkvaliteten för fiskyngel, ­samtidigt som studier visar att båttrafik och ankring i ­grunda vattenmiljöer kan öka grumligheten och skada undervattensväxter. – Den här typen av användning av kusten går det att komma åt med skyddade områden, till ­exempel genom att begränsa utbyggnad av bryg­ gor, ankringsförbud eller tillträdesförbud under hela eller delar av året.

under treårspilotprojektet kommer stiftelsen ha en dialog med Länsstyrelsen i Stockholm om att eventuellt skydda större havsområden eller att införa restriktioner för vissa havsområden. Genom inventeringarna ska fakta sam­las in som sedan utvärderas. Det utbredda friluftslivet i Stockholms övärld går emellertid inte alltid hand i hand med bevarandet av skärgårdsmiljön. För att människor även fortsättningsvis ska kunna vistas i skärgården på ett hållbart sätt måste dialogen gentemot dem vara öppen med konkreta riktlinjer för vad som gäller, menar Skärgårdsstiftelsens Cecilia Wibjörn. – Den största utmaningen är att vi ska ta beslut i rätt form och inte skrika att vargen kommer. – Men vi måste våga mer – och våga ta beslut som är kontroversiella!

FAKTA OM ÖSTERSJÖN Östersjön är ett grunt innanhav där omsättningstiden för vattnet är ungefär trettio år vilket gör att miljögifter och ­näringsämnen blir kvar länge och det därmed tar lång tid att se positiva förändringar. Utsläppen av gödande ämnen har minskat betydligt sedan 1980-talet men de syrefria bottnarna läcker fortfarande ­fosfor och orsakar alglomningar, samtidigt som miljögifter som DDT och PCB fortfarande finns kvar i miljön. I Stockholms ­innerskärgård har halterna av närings­ämnen sjunkit de senaste år­tiondena men inte i öppna Östersjön – där blomningar av ­cyanobakterier är vanliga, som sedan kan driva in mot land. Flera av de kustlevande rovfiskarna som gädda och gös har minskat i Stockholms skärgård sedan 1990-talet. Orsakerna pekas ut som ökat fiske, ökade sälpopulationer och förlust av viktiga lekmiljöer. Både havsörn och gråsäl är vinnare när ­miljögifterna minskar. Framtiden för ejdern ser dock dyster ­­ut – havsfågeln minskar kraftigt i antal.

∞

14 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 14

2019-03-28 10:33

Problem med ert dricksvatten Vi har lösningen

SWEDISH GTC AB www.swedishgtc.se

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 15

2019-03-28 10:33

Foto John Sjöberg, Mark Tozer

John Sjöbergs gammelfarfar var målaren, fotografen och författaren Axel Sjöberg (1866–1950) och anses allmänt vara upptäckaren av skärgården i svensk konst.

Skärgårdsvän John Sjöberg

Min skärgård Biskopsö, Långviksskär, Möjareservatet och Fredlarna. Som kajakguide väcker Skärgårdsstiftelsens välskötta marker energigivande minnen och snart är den här, våren i skärgården. Som vi har längtat! Just i år är våren extra betydelsefull eftersom den är starten på ett jubileumsår för flera skärgårdsaktörer, där stiftelsens 60-årsjubileum är värt att uppmärksamma särskilt. konstnären Axel Sjöberg har skildrat arkipelagen runt Långviksskär i måleri, ord och bild och därför är just den utskärgården extra betydelsefull för mig. Sedan barnsben har jag fascinerats av hur magiskt det är att färdas i sina förfäders kölvatten och upp­ täcka deras ö-värld på mitt sätt. Som ni säkert förstår är fossilfria skärgårdsäven­ tyr min melodi där jag tycker att kajaken är den förnämligaste av alla farkoster. Speciellt om man vill utforska ö-världar längst ut i havsbandet där man blir väl omhändertagen av Skärgårdsstiftelsens vänliga omtanke. min gammelfarfar

så om du inte gjort det förut,

paddlat i ytterskärgården. Eller om det var många år sedan sist hoppas jag verkligen vi kan

16 STÅNGMÄRKET

hjälpas åt att göra 2019 till ett jubileumsår för kajaken och manifestera detta med riktigt naturnära skärgårdsupplevelser. Med rätt utrustning, rätt sällskap och vägledning av såväl skärgårdskildringar som din egen nyfikenhet är det nära till ett skärgårdsäventyr. Gör som gammelfarfar och bli en modern upptäckare och skär­ gårdskildrare. Bara för din egen skull eller för att visa andra.

Skärgårdsstiftelsens viktigaste uppdrag är att göra Stockholms skärgård tillgänglig. För alla. Det finns lika många ”Min skärgård” som det finns människor i skärgården. Skärgårdsstiftelsens del i historien är att vi gör det möjligt för alla att skapa sin berättelse. Ut till oss är alla välkomna – året runt. Följ oss på Facebook och ­Instagram och ta del av ­berättelserna om skärgården.

även om det är skönt att leva unplugged för en tid tycker jag skärgården förtjänar sin egen Insta Story, som ett renande och avslappnande fotobad. Låt oss hjälpas åt att sprida budskapet om vår värdefulla och levande skärgård som en påminnelse om vad vi har att värna. Hoppas vi syns där ute. Happy Paddling!

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 16

2019-03-28 10:33

Foto John Sjöberg, Mark Tozer

Axel Sjöberg stipendiet 2019 Nu har årets Axel Sjöberg-­ stipendiater utsetts och det är i år tre olika konstnärer som får stipendiet. I år är det nämligen första gången som sommaren på Långviksskär delats upp i tre perioder för att fler skapande människor ska kunna inspireras av ytter­ skärgården. Utsikt från stipendiatbostaden på Långviksskär. sedan 1986 har Skärgårdsstiftelsen delat ut ett av konstsveriges mest ­uppskattade vistelsestipendier och över sjuttio fram­ stående konstnärer, författare, musiker och fotografer har fått tillbringa några sommarveckor i det vackra huset på Långviksskär. Stipendierna är avsedda att ge inspiration åt den som på ett kva­ lificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområden. – Även om många stipendiater har ska­ pat nya verk inspirerade av landskapet, så brukar vi i juryn påpeka att det inte är några krav förknippade med vistelsen. Många konstnärer kämpar så hårt, inte enbart med sin konst utan också med att få livet att gå ihop. Därför vill vi att stipen­diaterna verkligen ska kunna slappna av och njuta av sin tid här ute, säger juryledamoten Lena Josefsson.

2019 års stipendiater representerar

en bredd av svenskt kulturliv. Dels är det konstnären Lina Selander som med sin kamera utforskar reflektioner, rörelser, ljus och mörker med sina uppmärksam­ made filminstallationer. I sin motivering skriver juryn:

Lina Selander fyller bildytan och filmerna med spänning – det är som om hon värjer sig mot tidens tempo och ­hennes skildringar av kollapser och ­his­toriska brytpunkter är både omskakande och fantasieggande. Hennes tillväga­ gångs­­­sätt är grundligt och kompromiss­

löst, med omfattande research och genom hela hennes konstnärskap löper längtan efter det moderna liksom människans ständiga misslyckanden. Hon använder på ett skickligt sätt tidigare dokumentationer, men skapar genom sin konst ny mening av det som redan skett. Det är med glädje som vi ger denna kraftfulla konstnär möjligheten att utforska skärgården. Ett annat av årets tre stipendier går till författaren och artisten Kajsa Grytt som under flera decennier har befunnit sig i den svenska musikens brännpunkt. Hennes skrivande har gått från musikens korta berättelser till litteraturens längre romanformat. Juryn skriver:

Kajsa Grytt är en skicklig och

medryckande berättare, oavsett om hon skriver en låt eller en roman. Hon ger nya perspektiv och följer inte alltid de förväntade normerna. Hennes gestalter är mångfacetterade och bryter mot de gängse schablonerna. Den korsbefruktning som uppstår i hennes skapande när hon rör sig mellan musiken och litteraturen skapar energi och spänning. Det är med glädje som vi vill ge henne möjligheten att tillbringa några veckor på Långviksskär, och därmed inspireras av Stockholms ytterskärgård.” Det tredje stipendiet går till pianisten Carl Bagge som är en av de flitigaste

musikerna och arrangörerna inom svensk musik. Han har också ackompanjerat ­artister inom allt från jazz till opera. Juryns motivering lyder:

Carl Bagge är en mångsidig musiker vars musikaliska nätverk sträcker sig vida omkring. Han rör sig ledigt mellan olika musikgenrer och har skrivit allt från jazz till musikal – alltid med en musikalisk lekfullhet som röd tråd. Hans musik framförs i en rad olika sammanhang, från scen till film och teve. Det är med glädje som vi vill ge honom möjligheten att tillbringa några veckor i havsbandet och därmed utforska en helt annat typ av ljudbild. alla stipendiaterna och håller tummarna för att de alla får en riktigt fin sommar ute på Långviksskär.

skärgårdsstiftelsen gratulerar

I juryn ingår Lena Josefsson, ordförande i Moderna Museets vänner, Maria Schottenius, littera­turkritiker på Dagens Nyheter, Johannes Sjöberg, creative director på Universal Music och Jeppe Wikström, fotograf och förläggare – som också är juryns ordförande.

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 17

NR 2 • 2019 17

2019-03-28 10:33

Bevara naturen – allt viktigare när fler besöker skärgården Samtidigt som Stockholms befolkning växer, förväntar sig besökarna i skärgården öppna landskap, rekreationsplatser och service. Skärgårdsstiftelsen arbetar hårt med utmaningarna. TEXT Johan

H

Augustin

segelbåten i en lugn vik med spegelblankt vatten. Avslutat dagen med picknick på en bergshäll för att se solen gå ner över Östersjön. Detta är minnen som gör att ett besök bland de tusentals öarna i Stockholms skärgård etsar sig fast i minnet, och gör att vi fortsätter att återkomma hit. Stillheten och rekreationsplatserna i närheten av storstaden Stockholm blir allt viktigare. Samtidigt innebär fler besökare att trycket och slitaget ökar på den känsliga skärgårdsmiljön. Med allemansrätten kommer rätten för oss att vara i skärgården, men samtidigt också ar du lagt till

Naturvårds- och miljöchef, Karin Strandfager. Foto Bosse Lind.

ett åtagande och ett hänsynstagande till naturens villkor. Stockholm är en av Europas snabbast växande storstäder och huvudstaden stod redan för fem år sedan för en fjärdedel av allt strandnära byggande i landet. De eftertraktade platserna leder till byggande i strandnära miljöer, ofta i havsvikar, och konkurrerar direkt med fisk och andra djur och växter som förökar sig i grunda vikar. Fiske, sjöfart, vägbyggen och annan infrastruktur är andra utmaningar. En trend är att vi tar friluftslivet till en ny nivå, och då gäller det att lägga aktiviteter och tävlingar till rätt områden och rätt tid på året.

Besökare kan göra mycket för att bidra till att bevara vår fantastiska skärgård. ”Ta inget och lämna inget” är en enkel regel att utgå ifrån vid alla besök ute i naturen. Att ta hänsyn till djurlivet är också viktigt.

18 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 18

2019-03-28 10:33

BEVARANDE AV NATURENS RESURSER

– Många vill träna i naturen, men under vår och försommar är växt- och djurlivet som mest känsligt och då gäller det att visa extra hänsyn, säger Karin Strandfager, Skärgårdsstiftelsens natur­ vårds- och miljöchef. När fler av oss besöker skärgården så ökar även avfallsmängden inom de 40 naturreservat som sköts av Skärgårds­ stiftelsen. – Det är en stor utmaning eftersom vi tar emot och hanterar avfall i naturreser­ vaten, forstätter Karin Strandfager. Hon betonar vikten av att få till en mer hållbar hantering av avfall i hela skärgården, till exempel genom färre och tydligare knutpunkter, men det är också viktigt att få båtägare och andra som kommer ut till öarna att tänka på hållbar avfallshantering. – De flesta sköter sig väl, men visst finns det de som missuppfattar och slän­ ger saker som glasflaskor i komposterna. Karin vill ge tipset att tänka till innan man ger sig av hemifrån – att inte ta med sig för mycket förpackningar och att ta med så mycket som möjligt hem till fastlandet igen. ­naturvårdsarbete utförs till stor del av omkring 40 fält­ personal som har god kännedom om sina områden. Naturreservaten ska även främja friluftsliv och fältpersonalen arbetar dagligen med att till exempel röja stigar, se över skyltar och anordna friluftsplatser. – Naturvården är en viktig del i att bevara skärgårdsmiljön. Brukad mark växer snabbt igen och vi har i uppdrag inom reservaten att bevara kulturmarker och biologisk mångfald. Det är bilden av öppna landskap som många av oss förknippar med skärgårds­ livet. Men bakom den säljande bilden ligger mycket arbete. Skärgårdsstiftelsen arrenderar ut mark till sammanlagt sex­ ton jordbrukare som genom röjning och betande djur bidrar till den landskapsbild som vi förväntar oss att se på öarna, en vy som blir alltmer sällsynt i dagens moderna jordbrukssamhälle. När vi pratar om öppna landskap och naturvård är det ibland dock svårt att veta vilken tidsålders landskapsbild vi vill efterlikna, menar Karin. Ibland kan det handla om att behålla 1700-tals ­jordbruksmarker, medan skärgårdsskogar i andra fall kan vara under ”fri utveckling”. Karin beskriver vidare samarbetet med WWF och Upplandsstiftelsen i projekt skärgårdsstiftelsens

Rikare skärgårdslandskap som har pågått sedan 2014, med syftet att bevara skärgårdens ekosystem och ekosystem­ tjänster, som ”mycket givande”. – I projektet jobbar vi med konkreta naturvårdsåtgärder för att motverka den negativa utvecklingen både vad gäller utarmning av flora och fauna och den försämrade vattenkvaliteten i skärgårds­ området. Åtgärderna ska gynna naturmiljön; till exempel restaureringen av våtmar­ ker, ängs- och hagmarker, samt speci­ fika åtgärder för hotade arter. Kan då skär­gården ta emot fler besökare på ett hållbart sätt?

Den här skogen trivs jag bäst i – tångskogen. Det är en av många viktiga naturmiljöer som vi jobbar för att bevara i vårt arbete för en frisk och levande skärgårdsnatur.

››­ STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 19

NR 2 • 2019 19

2019-03-28 10:33

BEVARANDE AV NATURENS RESURSER

››­

handahålla rekreationsmöjligheter för hela Stockholmsregionen.

Förutom avfallsfrågan beskriver Karin vattenanvändningen och transporterna som avgörande. Hon säger att skärgården har plats för många fler besökare, och ger exempel på kajakisternas ingång bland skären och kobbarna i början av 2000-talet. – Och se hur stort det är idag!

Görs det tillräckligt med pr för att locka nya besökare till skärgården?

lösningen på att kunna ta emot fler besökare i skärgården är enligt Karin att utnyttja samtliga säsonger på året, och hon ger Åre som exempel – som har satsat på att öka turismen även utanför skidsäsongen. Skärgårdsstiftelsen står inte för besöksnäringen i skärgården men kan, genom sina områden och ­anläggningar, göra det möjligt för en mer aktiv turism. – Vi kan ta hjälp av andra, till exem­ pel av Länsstyrelsen i Jämtland som har erfarenhet av områden med hårt besöks­ tryck. Vi är faktiskt Stockholm läns tredje största fastighetsägare och som fastighetsägare har vi ett stort ansvar, men också fantastiska möjligheter att till­

– Det är förvånande att det inte gjorts mer tidigare, säger Karin och förklarar att ett område som hade kunnat växa betydligt är småskaliga företag som erbjuder ekoturism. Historiskt sätt har det alltid varit ­sommarsäsongen som har legat i fokus. – Det är synd för det finns så mycket att uppleva; fåglarna som sträcker in över skärgården, att bara sitta på klipporna eller bada bastu, säger Karin och betonar att ljuset i Norden är något speciellt, särskilt på vinterhalvåret. – Vi har fantastiska möjligheter i Stock­holm men då måste det funka med transporter och finnas paketlösningar, säger hon och avslutar med sin egen paketlösning: – Bevara naturmiljön för framtiden och samtidigt utveckla besöksnäringen!

Viktigast när du vistas i naturen: – Visa hänsyn. Ta inget och lämna inget."

∞

! n e d r å g n i skär

e v ä r a r e i lever

v

Vid frågor kontakta Johan Stridsberg, tel. 070-548 72 74 eller Erik Jansson tel. 073-600 54 89

NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYÅKERSBERGA.SE 20 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 20

2019-03-28 10:33

GUIDADE TURER PÅ VÅRA OMRÅDEN

Foto Anna Björkman

Biologiska mångfaldens dag Följ med på fältaktiviteter 22 maj Välkommen att följa med ut i Skärgårdsstiftelsens natur­reservat för att upptäcka mångfalden till­ sammans med våra kunniga guider. Aktiviteterna är kostnadsfria och alla är väl­komna – unga, gamla, nyfikna och intresserade. Onsdag den 22 maj 2019, kl 18–20. OBS! Ta med egen matsäck och kläder efter ­väder. Aktiviteterna är kostnadsfria men anmäl ­vilken ­aktivitet du följer med på och hur många som ­kommer till anmalan@skargardsstiftelsen.se

Riddersholm ”Floravandring” (i Norrtälje kommun) I Riddersholms naturreservat går det inte att missa orkidéerna och ramslöken. Åtminstone inte i sällskap med Gunnar Lodin. Med lite tur bjuder han även på sitt recept på ramslökspesto. Guide: Gunnar Lodin, tidigare tillsynsman på Riddersholm. Samling: vid Rådmansö Hembygdsgård, Sladdstyckets väg 3.

Björnö ”Under ytan” (i Värmdö kommun) På Björnö finns en snorkelled som berättar om Östersjöns djur och växter. Välj om du vill stå på stranden och titta på eller vara med i vattnet. Ta gärna med egen utrustning om du vill snorkla. Vi plockar även upp växter och smådjur som vi tittar på tillsammans. Guide: Cecilia Wibjörn är Skärgårdsstiftelsens vattenhand­ läggare och även dykare och marinbiolog. Samling: vid parkeringen Björnö Naturreservat

Käringboda ”Fältvandring” (i Nynäshamns kommun) I Käringboda naturreservat visar projektledare Sara Lindh och tillsynsman Micke Odenstig resultatet av att bevara det gamla odlingslandskapet. Under två år har vi inom Projekt Rikare Skärgårdslandskap bl.a. röjt fram igenväxande ekbackar. Guide: Sara Lindh är naturvårdsbiolog och projektledare för projekt Rikare skärgårdslandskap. Samling: Krutkällarparkeringen i norra delen av naturreserva­ tet. Ring tillsynsman Mikael Odenstig för vägbeskrivning: 070-377 98 08. STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 21

NR 2 • 2019 21

2019-03-28 10:33

En av ekbackarna i Käringboda naturreservat.

Ett Rikare Skärgårdslandskap Funderar du på varför landskapet ser ut som det gör på din vandring i skärgårdsnaturen? Många faktorer spelar in. Hur är den yttre miljöpåverkan från industrier och jordbruk till exempel. Vad finns det för naturliga förutsättningar genom berggrund och vegetation? Vilka djur trivs här och hur har jorden tidigare brukats? Och inte minst, hur sköts naturen just nu? TEXT Anna

22 STÅNGMÄRKET

Björkman

FOTO Gertrud

Söderberg

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 22

2019-03-28 10:33

ETT RIKARE SKÄRGÅRDSLANDSKAP

nästan alla skärgårdsstiftelsens marker är skyddade som naturreservat med Skär­gårds­stif­ telsen som reservatsförvaltare. Vårt arbete med både utveckling och bevarande utgår helt ifrån varje naturreservats syfte och vi tar hand om mar­ kerna i enlighet med de skötselplaner som tagits fram av Länsstyrelsen. Vår fältpersonal utför na­ turvård i sitt dagliga arbete och vi gör både större och mindre naturvårdsåtgärder för att bevara naturmiljön och utveckla förutsättningarna för växter, djur och besökare. I snart 5 år har Skärgårdsstiftelsen bedrivit projektet Rikare Skärgårdslandskap med syfte att bevara skärgårdens ekosystem och dess tjänster för framtiden. Genom en långsiktig och hållbar skärgårdsförvaltning motverkas utarmning av flora och fauna, samt den försämrade vattenkva­ liteten i Östersjön. Inom projektet görs åtgärder för att stärka de fina naturvärden som redan finns. Gamla kulturlandskap, betesmarker, skog och våtmarker restaureras varsamt. – Under 2019 avslutar vi kvarvarande natur­ vårdsåtgärder och ska också sammanställa pro­ jektets 5 år genom att beskriva naturvårdsförvalt­ ningens betydelse. Vi kommer också att identifiera och skapa visningsobjekt för att lyfta fram goda exempel, förklarar Naturvårds- och miljöchef Karin Strandfager.

blir ofta ensidiga då man satsar på bara en typ av produk­tion. Jorden försämras med tiden och den biologiska mångfalden försvinner. I skärgården finns stor ­ potential då öarna inte är utsatta för samma ­ exploat­ering som på fastlandet. Hos Skärgårds­ stiftelsens små mångsidiga jordbruk är därmed den biologiska mångfalden stor. – Vi jobbar framför allt med de lokala resurser vi har. Den kunskap och det engagemang som de som bor och arbetar på dessa områden har, gör att arbetet blir både väl utfört och mer långsiktigt, förklarar projektledare Sara Lindh. Besökare inte minst, trivs i ett landskap där ­naturen är varierande. Det omväxlande landskapet med både karga miljöer och rika bördiga områden

moderna storskaliga lantbruk

är viktiga för mångfalden. I Stockholms skärgård finns många olika naturtyper, vilket gör området unikt på flera sätt. – Inledningsvis inventerade vi 18 naturreservat och tillsammans med lantbrukare och tillsynsmän tog vi fram många bra åtgärdsförslag, berättar Sara Lindh och fortsätter. Större restaureringar av värde­ fulla men igenväxande betesmarker, löv­lundar, ­strandängar, våtmarker, skogsbeten och slåt­ter­ ängar har gjorts. Åtgärderna syftar främst till att bevara och stärka den biologiska mångfalden men har även starkt positiva effekter för t.ex. landskaps­ bild, friluftsliv och turism. Restau­re­ringsåtgärder har utförts på drygt 20 platser. Flera missgynnade och hotade arter gynnas nu av projektets åtgärder.

Projekt Rikare Skärgårdslandskap – ett utvecklings­ projekt i Uppsala och Stockholms läns kustoch skärgårdområde, är ett samarbete mel­ lan Världsnaturfonden WWF, Upplands­ stiftel­sen och Skär­ gårdsstiftelsen.

tack vare projektet kan Skärgårdsstiftelsen nu visa upp restaureringsprojekten med våtmarker, betesmarker, strandängar och ekbackar som bra exempel för både markägare, förvaltare och ­myn­digheter. Förhoppningen är att intresset ska öka, för skötsel och bevarande av värdefulla skärgårds­ miljöer. Anläggande av rastplatser, naturstigar, skyl­ tar och trägärdesgårdar är exempel på några åtgärder som direkt gynnar den naturintres­ serade besökaren och naturligt faller in i ett av Skärgårdsstiftelsens uppdrag. Projektet ska avrundas i år men kan komma att existera i annan form, berättar Sara som ser fram emot att få visa upp resultaten av de åtgärder som gjorts sedan 2015. Tyvärr, tillägger hon, har stormen Alfrida ställt till det för oss. På Lidö till exempel, förstördes våra åtgärder helt när stormen drog fram. Innan stormskadorna är åtgärdade, är det farligt för både djur och människor att beträda vissa områden. Många betesmarker och stängsel är förstörda och åtgärder måste vidtas så att dju­ ren kan komma ut på bete till våren. Arbetet med stormskador kommer därför att prioriteras och först därefter kan arbetet med besöksmålen fär­ digställas. Trots det är vi övertygade om att snart kunna locka, inspirera och glädja många med de fantastiska platser och miljöer som vi arbetat fram. Välkommen ut!

∞

Före- och efterbilder på röjningsarbete.

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 23

NR 2 • 2019 23

2019-03-28 10:33

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

Sjöbris Madeleine Westin är meteorolog och Väderchef på TV4. Hon är även krönikör i Stångmärket och ­skriver återkommande om skärgårds­väder. Har du någon specifik väderfråga du vill ha svar på kan du maila oss på redaktion@skargardsstiftelsen.se

Det är en av säsongens första helger ute på sjön. Det är tidig vår, morgonen är vindstilla och solig. För en knapp timme sedan kastade vi loss från bryggan nere på Häringehalvön och befinner oss nu på Mysingen i Stockholms skärgård. Det är fortfarande inte någon direkt badtemperatur i vattnet. På första sjörapporten talar meteorologen om att det ska bli 20 grader in över land, men kanske bara 15 i skärgården. Ypperliga förut­ sättningar för sjöbris! Härligt – idag kommer det att bli bra vind i seglen. Meteorologen fortsätter att prata om vindar mellan 4 och 6 m/s ute till sjöss, men jag vet av erfarenhet att det ­säkert kommer att bli uppemot 10 m/s mellan varven. TEXT OCH FOTO Madeleine

Westin

att göra en prognos på sjöbrisen är många gånger lite klurigt som meteoro­ log. Det är diverse faktorer som spelar in om sjöbrisen överhuvudtaget ska komma igång eller inte, vilken tid ska den ska komma igång och framförallt vet jag av min erfarenhet som marinmeteorolog att de flesta meteorologer i radio och tv un­ derskattar sjöbrisens styrka under tidiga våren. För er som är vana att vara ute på havet eller på öar och skär på tidiga våren vet ni att meteorologens 4–6 m/s

24 STÅNGMÄRKET

lätta kan bli 7–10 m/s en skön vårdag då prognosen möjligen talar om att “lokal sjöbris” kan förekomma. Sjöbrisen är ett vanligt fenomen under våren och sommaren. Det är en lokal vind som många gånger kan påverka den rådande vinden och berör därför de flesta som befinner sig kustnära. antag att temperaturen under de tidiga morgontimmarna är densamma över land som över hav. Antag också att

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 24

2019-03-28 10:33

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER

lufttrycket är detsamma över ett stort område (att trycket är detsamma innebär att trycklinjerna, isobarerna, är horison­ tella). Det är helt vindstilla. Alltefter­ som solen börjar värma upp markytan, värmer marken i sin tur upp luften precis ovanför. Över havet däremot är lufttem­ peraturen mer eller mindre oförändrad. Den varmare luften in över land börjar stiga. Uppe i skyn, någonstans mellan 300 och 1 000 meter, blir det ett över­ skott på luft och lufttrycket ökar. Luften strömmar ut åt sidorna för att jämna ut tryckskillnaden som skapats. När luften når ut över havet, som är kallare än marken, sjunker luften för att ersätta luft som börjar strömma in mot land. Sjöbrisen kan alltså upplevas som en svag pålandsvind som börjar någon sjömil utanför kusten. då temperaturskillnaderna är som störst mellan land och hav brukar säson­ gens första sjöbris komma igång, ofta är det under varma dagar i april. I takt med att det blir varmare ökar sjöbrisen i både styrka och utsträckning och är som kraftigast under maj, juni och juli. Under augusti och september är den för det mesta mycket svag eftersom vattnet blivit varmare och temperaturkontrasterna inte längre är lika stora mellan land och hav.

De flesta meteorologer i radio och tv under­skattar sjö­brisens ­ styrka under tidiga våren.” Sjöbrisen varierar mellan 4 och 10 m/s och sträcker sig oftast minst till 10–20 sjö­ mil utanför kusten. vinkelrätt in mot land. Under dagen kommer den se­ dan att vrida medsols på grund av jordens rotation. I snitt vrider den 10–15 grader per timme. Det innebär att när sjöbrisen kulminerar under den sena eftermiddagen kommer den att ha en sydlig till sydostlig riktning på ostkusten och en nordlig till nordvästlig riktning på västkusten. Någonstans ute till havs uppstår det ett område med bleke där sjöbrisen gränsar mot det område där den ”vanliga” vinden når vattenytan. Detta område kommer un­ der dagen att förflytta sig längre och längre ut till havs allteftersom sjöbrisen tilltar i styrka och utsträckning under dagen.

sjöbrisen börjar alltid

hur mycket sjöbrisen vrider och hur stark sjöbrisen blir beror på flera faktorer.

Det allmänna väderläget med vindar, molnighet och fuktighet samt luftmas­ sans stabilitet är bara några av de fakto­ rer som är avgörande för sjöbrisen. Även kuststräckans utseende spelar en stor roll. En rak kuststräcka skapar kraftigare sjöbris jämfört med en örik skärgård. Dessutom kommer sjöbrisen oftast igång tidigare på dagen om man befinner sig längs en rak kuststräcka. Anledningen till att man inte får en lika kraftig sjöbris inne i en örik skärgård som utefter en naken kust är att öarna i sig skapar små sjöbrissystem som i vissa fall kan samverka med den stora sjöbrisen, och i andra fall direkt motverka den. under eftermid­ dagen för att sedan avta i takt med att solinstrålningen minskar och tempera­ turskillnaden mellan land och hav blir mindre. Till kvällen, vid solnedgången, kan det många gånger bli helt vindstilla efter en dag med frisk vind i seglen

sjöbrisen kulminerar

∞

På spaning efter sjöbrisen.

STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 25

NR 2 • 2019 25

2019-03-28 10:33

VÄNRESOR OCH ERBJUDANDEN

Försommarens vänresor går till

Stora Kalholmen och Äpplarö 18, 20, 21 maj 2019 Följ med ut i försommaren bland kobbar och skär. Vår ­oumbärlige kapten och ciceron Göran Sjödin engagerar med spännande guidning medan vi ­passerar öar, hus, fyrar, intressanta fartyg och ofta en och annan havsörn. I år uppmärksammar vi Skärgårdsstiftelsens 60-årsjubileum under våra resor med M/S Sjöbris till Stora Kalholmen och ­Äpplarö i mellanskärgården. Vår kapten och ciceron Göran P Sjödin varierar resvägen med att ta utvägen via Gällnö port och hemvägen via Örsö. Från Kalholmen till Äpplarö går vi genom Paradiset. På Stora Kalholmen, som var Skärgårdsstiftelsens första förvärv i början av 1960-talet går vi iland för att titta in i vandrarhem­ met och träffa Lotten Ivanoff och Eva Kullgren som driver rörelsen här. Tillsynsman Björn Sundberg samt några av våra jordbruksarrendatorer finns på plats med skärgårdens kanske minsta marknad. Det vackra huset som inrymmer Stora Kal­ holmens vandrarhem var en gång Livmedikus Anselm Larssons sommarbostad och blev på 1960-talet ett av skärgårdens första vandrarhem. Kring lunchtid går vi vidare till blommande Äpplarö i Gällnan, norr om Ingmarsö. Här tillbringade bl.a. upptäcktsresanden Sven Hedin flera somrar på 1880-talet. Och en av grundarna till Åhléns varuhus hade sommarhus på ön. Mitt på ön ligger Äpplarö Gård, som sedan 2009 drivs av familjen Johansson.

I hagarna betar familjens Klövsjöfår och kring stallet pickar hedemorahönsen. Här välkomnas vi av Äpplaröbor som lovat att visa och berätta mer för oss om ö-livet, historia och om öns natur och Naturvårdsförening samt om medlemmarnas insatser för restaurering och skötsel av gammal odlingsmark. Här finns även fina promenadstigar för dig som föredrar att sträcka på benen och njuta av ön på egen hand.

Boka resan hos www.blidosundsbolaget.se Resan går med m/s Sjöbris och kostar 750 kr per person. I priset ingår: Båtresa, guidning, kaffe, te och smörgås på fm, kallskuren lunch samt måltidsdryck. Du får ta med dig make/maka eller en vän. Vid bokning och köp av biljett uppge ditt vännummer, som du finner på tid­ ningens baksida. Resan kan du köpa from 16 april på www.blidosundsbolaget.se. Vi hoppas att väder och vindar ska stå oss bi, men som vanligt förbehåller vi oss rätten att lägga om rutten och mål om vädret så vill. Grova skor eller joggingskor ­rekommenderas. Medtag gärna regnkläder. En kikare och en karta/sjökort ger resan ytterligare en dimension. BÅTTIDER 08.00 Avg Skeppsbron (intill Djurgårdsfärjorna) 08.45 Avg Vaxholm 10.10 Ank St Kalholmen 12.00 Avg St Kalholmen 12.30 Ank Äpplarö 14.45 Avg Äpplarö 16.00 Vaxholm 16.45 Ank Skeppsbron

26 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2019

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 26

2019-03-28 10:33

VÄNRESOR OCH ERBJUDANDEN

Vänerbjudande från Stiftelsen Skärgårdsbåten

Kulturresa med ångfartyget Mariefred till Lagnö lördagen den 25 maj 2019 När våren är som vackrast och försommaren står för ­dörren, då inleds ångfartyget Mariefreds trafiksäsong, med en ut­flyktsresa, en kulturresa, i Stockholms skärgård. Målet för resan är Lagnö, vid den nordostligaste delen av Ljusterö. Stora delar av den natursköna ön är naturreservat och vårdas av Skärgårdsstiftel­ sen. Den välbevarade Lagnö by har gamla anor, ett fiske- och jordbrukssamhälle på gränsen vid Stockholms mellan- och norra skärgård.

PRIS OCH INFORMATION Biljettpris vuxen 350:–, barn 6–16 år halvt biljettpris. Biljetter köpes ombord under resan. Matsal och cafe­teria ombord, plats i matsal vid lunch eller någon av de två middagssittningarna bokas hos s/s Mariefreds rederi­ kontor: tel 08-669 88 50, e-post gmaa@tele2.se. Information Stiftelsen Skärgårdsbåten 08-662 89 02, ­måndag–onsdag kl 11–17.

Boka bord hos s/s Mariefreds rederikontor.

BÅTTIDER 09.30 Avgång från Stockholm, Skeppsbron, ­kajpon­tonen kallad båthållplats, belägen ett stycke norr om ­Djurgårdsfärjorna terminal. 10.40 Anlöp i Vaxholm för påstigande anlöp vid Östra Lagnö brygga, invid Klintsundet, för visning av ön och Lagnö by. 18.00 Åter i Vaxholm varefter färden fortsätter in till Stockholm och in i Mälaren med slussning i ­Hammarbyslussen för att avslutas vid s/s Marie­ freds ordinarie kajplats Klara Mälarstrand invid Stadshusbron ca. kl. 20.00.

N

är jag växte upp bodde vi på Kungsholmen i Stockholm. På den tiden var det inte ovanligt att stockholmare hyrde s k sommarnöjen i Stockholms skärgård. Det gjorde vår familj också och åren 1950 och 1951 hyrde vi på Bammarboda vid Furusundsleden och året därpå 1952 på Nybodaholme, idag Nykvarnsholmen, alldeles i närheten av Bammarboda. Ön var ett eldorado för mig och mina äldre bröder. Boningshuset var en ganska nergången sommarvilla utan el, vatten och avlopp. Fotogen och utedass gällde således. Min mor tyckte att det var tufft att hålla hushåll där, i all synnerhet som det inte var någon reguljär båtförbindelse till ön. Där bodde sommartid två andra barnfamiljer. Den låg alldeles vid en avsmalning av Furusundsleden och det året, 1952, var sommarolympiaden i Helsingfors. Ett stort antal båtar och fartyg passerade Nykvarnsholmen och vidare Furusundsleden norrut mot Ålands hav och vidare till Åbo eller Helsingfors. Alltsedan dess har jag fängslats av Stockholms skärgård. Redan året därpå, 1953, köpte min far en gammal motorkryssare, Delice, som vi gjorde en mängd färder med i Stockholms skärgård. Min första båt skaffade jag 1969 då jag köpte en Mustang Junior, en segelbåt med 12 kvm segel. Året efter jag hade gift mig, 1973, köpte vi en H-båt, 1988 en Storö 34. Barnen, tre döttrar, var då 8, 12 och 14 år gamla och bodde i förpiken. Även med denna båt gjorde vi en mängd turer i främst Stockholms och Ålands skärgårdar. Som läsaren förstår har jag och har haft ett genuint och stort intresse för Stockholms skärgård. Otaliga är de öar vi uppsökt under årens lopp. När jag nu funderat över titeln på denna bok kom jag snart fram till att benämna boken Roslagens skärgård igår och idag. Det är också denna del av skärgården jag mest bott och seglat i. I mina tidigare böcker har jag haft ett nära samarbete med marinmålarna Christer Hägg och Håkan Sjöström. Dessa är också rikt representerade i denna bok. En central person i denna skildring är också konstnären, författaren mm Roland Svensson. Även hans konstverk finns rikt representerade.

Välkommen till Rentvätt, Stockholms största båtkapelltvätteri. Vi tvättar, mögelbehandlar och impregnerar alla typer av båtkapell, förtält och markiser.

Vi utför sömnadsarbeten såsom reparationer, byte av rutor, dragkedjor, tryckknappar, kardborrband, öljetter m.m.

Roslagens skärgård igår och idag

BÅTKAPELLTVÄTT!

et! Nyh Roslagens skärgård

igår och idag

Dessutom tillverkar vi nya båtdynor, kapell, motorbåtskapell, sprayhood, bomkapell, segelkapell osv. Högsta kvalitet till rimliga priser.

Undvik vårrusningen, lämna in nu! Bor du inte i Stockholm kan vi skicka säck med förbetald frakt för inlämning på posten.

KAPELLTVÄTT • IMPREGNERING NYTILLVERKNING • LAGNING Prisex: 5–10 kvm 1750:–

Grindstuvägen 40, 16733 33 Bromma. Tel- 08-28 85 Grindstuvägen 40, 167 BROMMA •3408-28 85 34 mail: info@rentvatt.com www.rentvatt.com

Rentvätt.indd 1

www.rentvatt.com

2013-11-13 13:18:09

av Magnus Ullman

Läs om skärgårdens historia från istiden till idag. Läs om jägarna, fiskarna, båtbyggarna och fiskarbönderna i Roslagen och dess skärgård, bebyggelsen, byarna, fyrarna, kyrkorna, slotten och herresätena, och om frikyrkorörelsen, spritsmugglingen, pensionaten och båtvarven. Läs också om båtarnas utveckling, Rysshärjningarna sommaren 1719 och försvarets utveckling från Gustav Vasas tid till idag och mycket annat. Fler än 200 målningar och bilder, alla i färg! En praktbok. 225 sidor. Pris 450 kr.

En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 27

NR 2 • 2019 27

2019-03-28 10:33

NOTISER

Områdesguide 2019 Välkommen att plocka ditt exemplar i någon av våra ­Naturreservat. De finns ­oftast i anslutning till en hamn, en parkering eller vid våra Skärgårdsmajor.

Öppetåret åretrunt runt.i öppet nybyggda restaurang. Vår specialietet är som tidigare fisk från egen fångst. Vår specialitet är som fisk klfrån egen fångst. Dagens lunchtidigare månd–fred 10.30–12. À la carte kl 12–15. RingÖppet för övriga och bordsbeställning, allaöppettider dagar 12.00–ca 21.00

tel 08-571 Köket stänger 641 20.00 70

Ring för bordsbeställning; Välkommen tel: 08-571 641 70, Vi finns i Ramsmora på Möja, fax info@wikstromsfisk.se, 08-571 644 09 www.wikstromsfisk.se

Man inser inte hur stor skada stormen Alfrida gjort förrän man ser det på nära håll, säger Jonas Davidson på Skärgårdsstiftelsen. Arbetet med inventering och åtgärder kommer att pågå under lång tid på flera håll.

Jobbet efter stormen I vintras ställde stormen Alfrida till en hel del oreda på ­Skärgårdsstiftelsens mark, främst i norr. Karin Strandfager är Naturvårds- och miljöchef och svarar på frågor: Vilka områden är drabbade? De flesta av våra områden är drabbade men i helt olika om­fatt­ ning. Det är de norra reservaten som är värst drabbade med stora skador på skogen och även betesmarker och stängsel. Vilken typ av arbete görs för att återställa markerna? Vår egen fältpersonal jobbar för att minimera risker för be­ sökare och har gjort nödvändiga åtgärder för framkomlighet på vägar. Vi har inte tillräckligt med personalresurser för att göra allt på en gång utan jobbar efter en prioriteringslista. Vår ­främsta prioritering just nu gäller åtgärder på Idö där vi behö­ ver ta in en entreprenör för att återställa betesmarkerna. Vi ska också göra en inventering med drönare för att få en bild över hela behovet och göra prioriteringar av kommande åtgärder. När beräknas allt vara återställt? Det är helt omöjligt att återställa allt. Vissa områden kommer inte att återställas alls och på andra gör vi åtgärder för att minimera skadorna. En del områden kommer troligen också att få andra naturvärden än tidigare. En storm är trots allt en naturlig händelse och vi kommer att ta beslut om åtgärder för respektive område. I dagsläget prioriterar vi främst betesmar­ ker och stängsel samt att åtgärda riskträd. Varför måste en besökare som beträder stormhärjad skog vara försiktig? Som besökare ska man nu var mycket uppmärksam på hur det ser ut i skogen. Till exempel kan träd som fallit i stormen hänga på andra träd och riskera att falla, låt bli att gå under sådana träd eller större grenar som också kan hänga löst. Rotvältor är också något som man alltid ska vara aktsam vid, stå inte precis bakom eller bredvid en rotvälta, det finns risk att den rör sig och även faller tillbaka. Det kanske kan vara lockande, särskilt för barn, att klättra omkring på fallna träd som ligger huller om buller men det finns risker med det också. Tänkt till och ta det säkra före det osäkra! STÅNGMÄRKET

PO189728-1_Stångmärket_nr2_2019.indd 28

NR 2 • 2019 28

2019-03-28 10:33