Issuu

#4 / 2017

LUGN&RO Skärgårdshösten ger tid för återhämtning

• SAKLETAREN PÅ BISKOPSÖ • MÅNGSIDIGT JORDBRUK PÅ LÅDNA • SKÄRGÅRDAR I VÄRLDEN: GALAPAGOS

Bli skärgårdsvän! Följ med ut på äventyr i Stockholms skärgård med årets vänbok, samtidigt som du stödjer Skärgårdsstiftelsens arbete. Läs mer om att vara skärgårdsvän på www.skargardsstiftelsen.se

#4/2017

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

ÖREGRUND

Ledare

Besök i vår färgsprakande skärgård

15 Kajinformatörerna

Ett lyckat samarbete med Waxholmsbolaget

16 Utbildningsplats skärgården Fortsätter sitt arbete med skolklasser

Höstens vänerbjudande

17 Drottning i ny skrud Grönskärs fyr rustas upp

20 Rödtjära

Färg med hemligt recept

21 Byggnadsarv

Skärgårdsstiftelsens byggnader

Arholma

23 Historiska platser

Idö

Kobba Klintar

Lidö

NORRTÄLJE

30 Stångmärket utblick

Riddersholm

Skärgårdar i världen – Galapagos

Fejan

Vidinge

Stensholmen

NÄSTA NUMMER

Norrpada Salskären

16/11

Själbottna Östra Lagnö

2017

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder Skarv

Gillöga

Möjaskärgården

STOCKHOLM

Svenska Högarna

Mångsidigt jordbruk håller landskapet levande

Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Huvudskär

Sakletaren på Biskopsön

Gunnarstenarna Landsort

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 3

Från Ivan den förskräcklige till Putin ”den förskräcklige”

Krig och andra konflikter mellan Ryssland och Sverige 1550-2017 Krig och andra konflikter har i nära 500 år under långa tider kännetecknat relationerna mellan Sverige och Ryssland /Sovjetunionen. Det sista kriget var Finska kriget 1808–1809, men under 1900-talet har frivilliga svenska officerare och soldater stridit mot ryssar i finska inbördeskriget/ frihetskriget 1917–1918, vid Estlands frigörelse 1918–1921, under finsk/ryska vinterkriget 1939–1940 och fortsättningskriget 1941–1944.

Från Ivan den förskräcklige till Putin ”den förskräcklige” Krig och andra konﬂikter mellan

Ryssland och Sverige 1550-2017

Efterkrigstiden har präglats av ett flertal allvarliga konflikter såsom Baltutlämningen 1946, nedskjutningen av Catalinan och DC 3:an 1952, Wennerströmaffären 1963, Berglingaffären 1974, ubåtskränkningarna under lång tid, annekteringen av Krim och ett stort antal andra affärer eller konflikter. I denna bok finns alla dessa konflikter skildrade och rikt illustrerade. Den svenska utrikespolitiken under parollen alliansfrihet i fred och neutraliteti krig har, som läsaren kommer att finna, sats på hårda prov och ifrågasatts eller underkänts från flera håll. 208 sidor. Pris: 450 kr.

En närmare presentation av boken ﬁnns på magnusullman.com Du kan beställa boken på telefon: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman

Annonsera i Stångmärket! För annonsbokning kontakta Joakim Hilding 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.s

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00 redaktion@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad, Karin Romdahl, Anna Björkman

4 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 23.000 ex, Amber Graphic, 100 g. Omslag 200 g, Amber Graphic. Omslag: Bosse Lind. Foto sid 3: Bosse Lind, Briggen Tre Kronor

Besök i vår färgsprakande skärgård Hösten, för många den bästa skärgårdstiden. Havet inbjuder till bad ända in i oktober, åtminstone efter en bastu. Ta promenader längs ständer och klippor och ät en lunch eller middag på en skärgårdskrog. På Skärgårdsstiftelsens hemsida har vi nu sammanställt restauranger, vandrarhem och hotell som är septemberöppna. Välkommen ut i den klara höstluften! Känner du någon som inte varit i skärgården? Det gör jag. Det är i samtal med personer som inte känner till vår övärld som jag blir påmind om vilken skatt vi har, alldeles utanför Stockholms tullar. Du behöver inte ens åka båt, hör jag mig själv förklara. Men det är klart, skärgården ska gärna ses från båt. Så är jag uppvuxen på sommarloven och så vill jag visa skärgården för mina barn. I somras hade vi hjälp av 19 sommarjobbande ungdomar, våra kajinformatörer, som förmedlade kunskap om ”hur och vart” till ovana besökare på väg ombord på någon av skärgårdsbåtarna. En mycket viktig uppgift för att vi ska få ﬂer att besöka Stockholms skärgård. Skärgårdsstiftelsen är, tillsammans med Waxholmsbolaget, initiativtagare till denna satsning. Läs mer om den på sidan 15. I det här numret av Stångmärket gör vi ett nedslag på en av mina favoritplatser, Biskopsö. Ön vid horisonten med nästintill tama hjortar. Läs också om Karin på Lådna som håller ett kulturlandskap vid liv och om Galapagos, en övärld långt bort från vår egen verklighet men med många likheter. Du som vän är viktig för Skärgårdsstiftelsen, inte bara för ditt ekonomiska bidrag utan även som ambassadör för oss och skärgården i stort. Vår snart 60-åriga organisation bär på mycket kunskap och erfarenhet. Vi fortsätter utvecklandet och bevarandet av Stockholms dyrbara skärgård. Jag vill gärna ha input av er vänner, vad är viktigt för just dig? Jag har precis kommit i land efter besök på Boda och Björnö, skärgården börjar skimra i gult och orange, ta med dig någon som inte sett den förr och inspirera till upptäckarglädje och ännu ﬂer naturupplevelser!

STÖD VÅRT ARBETE. BLI VÄN! 350 kronor

Mer kostar det inte att bli vän! Och förutom att du bidrar till vårt fortsatta arbete att förvalta och utveckla skärgården får du:

• Årets vänbok – boken man gärna har framme på soffbordet! • Fem nummer av väntidningen Stångmärket • Möjlighet att följa med på våra populära guidade vänresor i Stockholms skärgård. VAD KOSTAR DET PER ÅR? 350 kr för att bli enskild vän 425 kr för att bli familjevän 700 kr för att bli föreningsvän 1500 kr för att bli företagsvän SÅ HÄR GÖR DU Via SMS: Skicka någon av nedanstående texter till telefonnummer 0731-23 33 21: För att bli Vän skicka text: VÄN personnummer

Foto Bosse Lind

För att bli Familjevän skicka text: FAMILJ personnummer (Exempel på hur du skriver: VÄN 7808180239 alternativt FAMILJ 7808180239)

ANNA WAXIN VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Du får sedan ett kvitto i retur via SMS. När du betalat skickar vi vänmärke, tidning och vänbok. Du kan också enkelt bli vän och ge gåvor på hemsidan, www.skargardsstiftelsen.se

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 5

Sakletaren på BiskopSön I hela sitt liv, i 58 år, har Danne Sundberg varit Biskopsön trogen. Här bor han, här arbetar han, här har han sina samlingar av båtar, motorer, kepsar och skor. Som Skärgårdsstiftelsens tillsynsman ansvarar han för naturvård, naturhamnar och tillsyn av dovhjortar. TEXT

Mats Wigardt

6 STÅNGMÄRKET

FOTO

Bosse Lind

NR 4 • 2017

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 7

När man tar i land, överraskas man av att här ute i havskanten ﬁnna ett litet förankrat stycke paradis"

Bambi på höstbete. Även om Danne Sundberg och hjortarna på Biskopsön är gamla kompisar så gäller det att visa ömsesidig respekt.

8 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

höjer sig över horisonten ser vi de första solstrålarna träffa bogsvallet från Danne Sundbergs båt när den dyker upp utanför Kyrkviken på Ornö. En halvtimme senare snirklar vi oss fram mel lan de skär och kobbar som omger Biskopsön. Sommartid kan det vara trångt mellan fritids båtarna som sökt sig hit ut, nu är det tyst, med ett stålgrått hav där inte ett segel syns till. Plötsligt ser vi en rödmålad idyll som dyker upp bakom klipporna. Bodar, båthus, brygga, bastu och boningshus ligger väl samlade i en långgrund vik, omgiven av höga granar och nakna lövträd. Nyvakna solstrålar penslar tavlan som målas upp framför oss. Och är det inte en dovhjort som betar nere vid vattnet? Tittar vi närmare efter är det inte bara en, utan många fler som obekymrat lagt sig till vila på den välbetade strandängen. recis när en trött novembersol

det var om biskopsön,

i yttersta havsbandet, med fri utsikt mot horisonten, som August Strindberg skrev ”När man tar i land, överraskas man av att här ute i havskanten finna ett litet förankrat stycke paradis.”

Strindberg menade också att ön nog kunde vara förtrollad sedan en biskop slagits ihjäl här, därav namnet på ön. Kanske kunde det ha varit den heliga Botvid som på 1100talet gick en ond bråd död till mötes här ute i yttersta skärgården. Det må vara hur som helst med detta, när Danne förtöjer båten invid båthuset ligger det närmare till hands att tänka på solglitter och släta bergknallar än gamla mordgåtor. biskopsön är idag naturreservat och ägs av en stiftelse med det otympliga namnet ”Markus Wallenbergs stiftelse för friluftsliv åt anställda vid Scania AB samt för skyddande av natur och djurliv i Biskopsöarkipelagen”, med Skärgårds stiftelsen som förvaltare. Dovhjortarna är halvtama och planterades in på 1920talet i syfte att jagas. – Och de jagas än idag, men på ett synnerligen etiskt och kontrollerat sätt, försäkrar Danne och visar vägen till den röda stuga där han vuxit upp. Det var 1944 som Dannes föräldrar övergav ett fattigt Stockholm för ett nytt liv i skärgården. Med sig hade de en gris under armen och Dannes två äldre systrar i varsin hand. Flera år senare kom

Vi möts av släta klippor och solglitter över fjärden när vi förtöjer invid båthuset.

›› STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 9

En vägg full av ilandflutna udda skor är resultatet av långa vandringar längs med stranden. Det är lätt att väva historier kring fynden.

10 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Säg den motor som efter en kort vistelse i Dannes verkstad inte fungerar som den ska. ”Det är bra att bo här” konstaterar han och kickar igång en HD FXR med det rätta ljudet ur avgasröret.

›› Danne till världen och har sedan dess, med en

bart några korta gästspel i land, haft Biskopsön som hemadress. Dannes båda barn och deras mamma Eva bor numera veckovis på Söder i Stockholm, för att komma ut i skärgården under helger och lov. Från det slitna köksbordet i föräldrahemmet är det lätt att förlora sig i utsikten över havet som häver sig bortom kobbarna. De ombonade rummen är fulla av udda föremål med anknyt ning till ett liv i skärgården. Vättar med söta hat tar. Modellbåtar. Udda skyltar. Tavlor. Kepsar. – Det är bra att bo här, konstaterar Danne och dukar fram koppar och kakor. På det hela taget. Det är fritt, man får styra sig själv. Vintern kan vara lite tjurig, men det är den på Söder malm också. ”luffare med fast adress”. Han är mångsysslare, åtar sig uppdrag runt om i skärgården, flyter omkring. Det har funnits tankar på att göra något annat, men, frågar han sig retoriskt, vad skulle det vara?

danne ger sig själv titeln

›› STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 11

›› Tidigare ägnades mycket tid åt fiske. Danne

och Eva rökte fångsten och sålde till turister och krogar. Det var en tid utan sömn. Numera delar de sommartid på uppdraget som tillsynsmän åt Skärgårdsstiftelsen. Danne arbetar även halvtid åt Markus Wallen bergsstiftelsen, matar hjortarna med kraftfoder och håller ordning på hus och båtar, förbereder när det ska komma ut gäster. Dessutom kör han taxibåt, fraktar folk och fä mellan öarna.

försöker Danne på många olika sätt hålla sitt gedigna motor intresse vid liv. Han förlorar sig allt som oftast i någon motor, skruvar i allt som går att skruva i, en last som grundlades när han 1970 såg Peter Fonda och Dennis Hopper i filmen Easy Rider. – Då var det något som hände med mig, kon staterar Danne. Sedan dess har jag varit fast. Att meka motorer har blivit ett sätt att leva. Och det får gärna vara en gammal tvåtaktare. Bakom de grönmålade dörrarna i uthusen döljer sig frukterna av hans passion. Förutom en encylindrig Norton -54 på 500 kubik och en svart, kraftigt modifierad Harley Davidson FXR med mycket krom och det rätta ljudet ur avgasröret, enligt många den och även om det alltid finns att göra

12 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

bästa av alla HDs modeller, finns här rad efter rad med gamla utombordare. – Ingen fungerar, säger han glatt. Men med lite arbete kan jag få varenda en att starta. Jag ser alltid möjligheterna i en gammal motor. Till favoriterna hör Mercurys utombords motorer, bland annat ett ovanligt exemplar med fyra cylindrar, 40 hästkrafter och försedd med rorkult och dragstart som monterats på en nyre noverad båt. Danne lyfter på locket och avslöjar ett välputsat innandöme. iakttagna av nyfikna hjortar vandrar vi vidare mellan uthusen, öppnar dörrar och kikar in, häpnar över den välordnade mångfald av utom bordare och motordelar som Danne samlat på sig. Klassiska fabrikat, många udda exemplar. För utom Johnson, Yamaha och Suzuki även Archi medes Penta och Firestone Viscount. Bland annat. Det måste vara gott och väl hundra motorer i varierande skick. Dessutom båtar i olika storlekar. Fjordling och Ockelbo. Med flera. – Jag borde ju inte köpa på mig mer, men dyker det upp något som är i hyfsat skick är det svårt att motstå, erkänner han. Jag sparar allt. Men jag har lovat att inte dö först, det skulle vara tufft för

››

Tittut, en dovhjort kikar fram mellan fyrhjuling och båt för att kolla om besökarna är att lita på. Det gäller att ta hand om sin flock.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 13

Blir det för tyst mellan skären finns alltid någon melodiös hårdrock i Dannes skivsamling att lyssna till.

7 knop inom 100 meter från land gäller i hela reservatet

2 km

Biskopsfjärden

I passionen ingår även snöskotrar. Många arbetstimmar har lagts ner på en babyblå SnoTric från 1965 som är i nästintill nyskick. En annan snöskoter, med lite annorlunda design, har Danne tillsammans med sin son satt samman av delar från flera andra skotrar. I båthuset ligger nästa projekt förtöjt, en före detta polisbåt, en gammal Coronet Family, som ska renoveras och tillföras taxirörelsen. Och på väggen sitter rad efter rad med udda skor som Danne har hittat utefter stränderna, var och en ett ämne för en egen historia. – Med ett sådant intresse har man ju aldrig långtråkigt, försäkrar han. Men å andra sidan går det inte att flytta härifrån. Och blir det för tyst finns det alltid någon melodiös hårdrock att lyssna på

Kastön

Biskopsön

Trollkobben

Ånskär Svinskären Byttan

›› familjen att städa undan allt jag samlat på mig.

Finnskär

∞

STOCKHOLM

Skötskär Biskopsön

Skräddaren

Själbergets sälskyddsområde tillträde förbjudet 1.2-15.8 0

14 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

40 km

Naturhamnar finns på Biskopsö i Kocksviken, Ånskärsund, Kastösund, Svärtskär och i Byttan vid Finnskär. Torrtoalett med sopbod finns i alla naturhamnar. Taxibåt: Dan Sundberg. Hämtning från Stavsnäs, Björkviks brygga, Dalarö med flera. Tel 08-571 580 18, mobil 070-377 83 33.

KAJINFORMATÖRERNA – ETT LYCKAT SAMARBETE MED WAXHOLMSBOLAGET

Kajinformatörerna blev en succé De 19 ungdomar som under sommaren har informerat om skärgårdens besöksmål och hur man tar sig dit har gjort stor nytta. Under sommarveckorna har de arbetat på Strömkajen och även två dagar i Vaxholm och på Grinda. Kajinformatörerna är ett pilotprojekt mellan Skärgårds stiftelsen och Waxholmsbolaget har fått stor uppmärksamhet i media och bland turister och besökare. Ungdomarna har fått många hejarop på kajen och vi hoppas självklart på en fortsätt ning och en utveckling av denna mycket välbehövda tjänst.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 15

UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Resebidrag till skolor för att besöka Utbildningsplatserna Skärgårdsstiftelsen har utvecklat fyra utbildningsplatser i Stockholms skärgård som väntar på nyﬁkna och vetgiriga barn. Undervisningsmate rialet är gratis och skolorna får låna håvar och lupper och annat som behövs på plats. Nu erbjuder vi även skolorna bidrag till resan.

Många barn har aldrig varit i Stockholms skärgård, än mindre undersökt Östersjön" Projektledare Sandra Löfgren berättar: Erfarenheterna från projektet visar att det var oerhört uppskattat av både barn och pedagoger att få vara en dag i fält, på en helt ny plats. Kombinationen av att läsa, förbereda, aktivt göra och uppleva är oslagbar. Många barn har aldrig

varit i Stockholms skärgård, än mindre undersökt Östersjön. Många skolor kan idag inte åka kommunalt till våra utbild ningsplatser på fastlandet. Med hjälp av resebidraget kan de nu chartra sin egen buss. Vem har bidragit med pengarna? Stockholms läns landsting har gett ett bidrag ur skärgårdsanslaget som täcker hälften av kostnaden under en tvåårsperiod. Skolorna betalar själva 25% av den totala kostnaden för bussturen och Skärgårdsstiftelsen bidrar med resterande 25%. Vi hoppas att många ska utnyttja resebidraget. Bidraget söks i samband med bokning av besöket. Varför är det bra att åka med klassen till skärgården? Många barn i Stockholms närområde och förorter vet inte vad skärgården är

Projektledare Sandra Löfgren

för något, har aldrig varit där, vet inte vad ett naturreservat är och har begränsad kunskap om naturen och Östersjön. Om skolor och organisationer kan få hjälp att komma ut med sina elever kan vi bidra till att öka kunskapen om naturen och få en ny generation med intresserade och ansvarstagande skärgårdsentusiaster

∞

Förbränningstoaletter för alla behov Inget vatten eller avlopp behövs vs Restprodukten är aska Finns både för el- och gasoldrift

ELLA DER IN 2017

FÖ

ÅR

R Ä N NIN G S T

gn Kapacitet 10-12 personer/dygn

MED LÅNG ERFARENHET AV NORDISKA FÖRHÅLLANDEN

16 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Skitbra

HELT ENKELT!

www.cinderellaeco.se

RENOVERING AV GRÖNSKÄRS FYR

En drottning i ny skrud

Grönskärs fyr utanför Sandhamn är nyrenoverad. Stångmärket följer med på besiktning. TEXT Carina

Lernhagen Matz

FOTO Carina

ad har grönskärs fyr gemensamt med Drottningholms slottsteater, Tyska kyrkan och Ulriksdals slott? Jo, de har samma arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz. Som dåtidens adelsman reste han ut i Europa på bildningsresa. Tro ligen fick han idén till Grönskärs fyr i Neapels hamn i Italien. Hamntornet där har en åttkantig bas – precis som på Grönskär! Krister Berggren är byggkonsulten som hållit i trådarna för 2016 års renovering av Grönskärs fyr, tre sjömil ost om Sand hamn. Han är en auktoritet vad gäller kulturhistoriskt värde full bebyggelse. Tillsammans med arkitekt Ove Hidemark har de blivit pionjärer vad gäller restaurering av gamla byggnader. Både i teori och i praktisk handling. Ove och Krister höll i den förra renoveringen av fyren i mit ten på 1990talet. Årets underhållsarbeten, liksom arbetena för tjugo år sedan, är utförda av Puts & Plattsättnings AB. Projekt ledare i Skärgårdsstiftelsen är Ove Humell.

Lernhagen Matz, Henrik Trygg

”Grönskär är så vackert med sitt läge, längst ut mot havet, säger Krister. ”Den stora fyren, på den lilla ön, är väldigt speciell med sin åttkantiga fot och stenlagda fasad. Tänk att den är byggd utan konstruktionsritning! På den tiden gjorde arkitekten en vacker akvarell. Sen var det murarmästarens sak att bygga så likt bilden som möjligt.” murarmästaren på grönskär hette Johan Henrik Walmstedt. Hans namn är inristat med stora, stolta versaler i berget på Grönskär strax norr om fyren. Walmstedt var 27 år när fyren stod klar 1770, men kom under hela sitt liv tillbaka många gånger för översyn och förbättringar. Precis som idag är läget på Grönskär utsatt för hårda vindar, piskande regn och salt bemängd fukt. Det kräver kontinuerligt underhåll. Skärgårdsstiftelsen tog över fyrbyggnaden från Sjöfartsverket 1984. Då var hela fyren sprutad med cement – ett hån mot

››

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 17

Grönskärs fyr N 59° 17’, O 19° 10’ Tornets höjd 23 meter Byggd 1770, då med öppen stenkolseld i toppen Tornet höjdes år 1786 Lanternin byggdes år 1845 Avbemannad och släckt 1 december 1961. Ersattes av kassunfyren Revengegrundet. Återtänd fyrlampa år 2000 med karaktär LFl G 10s (”Ett grönt blänk var tionde sekund”) Fyrplatsens mark överläts till Skärgårdsstiftelsen 1964. Fyren överläts 1984. N

›› byggnadsvård och kulturhistoria. Efter tio år var fyrtornet i så

dåligt skick att en renovering var nödvändig. Man knackade bort den hårda cementskorpan och fram trädde en mycket vacker stenfasad. Det är gråsten från ön i botten på fyrbygg naden och sandsten från Roslagen mot toppen. Det som nu är gjort är en så kallad fogstrykning. De nya fogarna mellan granitbumlingar och sandstenar är numera rosaröda, som ett stort ådernät. ”När vi tog bort de gamla söndervittrade fogarna kunde vi se att längst inne var det faktiskt rödaktigt bruk”, berättar Krister. ”Vi förstod att det måste vara alunskifferbruk.”

alunskiffern, som nu åter är använd, är bruten och bränd i Västergötland och hur många hundra kilo som skeppats till ön den här sommarn kan inte Anders ”Ante” Södergren säga. Han är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman för Grönskär. Men lassen har varit många och det var tunt som pulver. Då var det inte nådigt när vinden låg på … Nu är arbetet med fogstrykningen avslutat. Det betyder att fogarna är tätare och stabilare. Dessutom vackra. Även inne i fyren är det arbete utfört. Ungefär hälften av väggarna är nyputsade med byggnadshistoriskt riktig kalkputs.

18 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Från vänster: Karolina Matts, Krister Berggren, Anders ”Ante” Södergren, Eva Wallström.

Strax norr om fyren finns murarmästarens namn Walmstedt inristat.

Nymålat, snirkligt hantverk!

Nymålat ankarjärn.

Putsen har under senare år varit målad i guldockra men årets omputsning är lämnad omålad. Tak och lanternin är nymålade både ut och invändigt och arbetet slutfördes våren 2017. under synen, i betydelsen besiktning, går Krister Berggren varv på varv på ställningarnas alla våningar runt fyren. Foto graferar och antecknar. Byggnadsantikvarie Eva Wallström kollar att länsstyrelsens tillstånd följs och dokumenterar att arbetet sker på ett antikva riskt riktigt sätt. ”Grönskärs fyr är ett fint exempel på hur funktion och estetik samverkar” säger hon. ”Det är också imponerande hur man då kunde bygga en fyr på en sådan här utsatt plats.” Karolina Matts från Länsstyrelsen i Stockholm, som beviljat 1,2 miljoner kronor i bidrag till restaureringsarbetet, är också mycket positiv: ”Det här arbetet vidmakthåller den renovering som stiftelsen gjorde för lite drygt tjugo år sedan. Grönskärs fyr är ett bygg nadsminne och det här arbetet är helt i linje med det. Fyren berättar om hur staten, då för 250 år sedan, satsade på kvalité och på att underlätta för sjöfarten.” Sant är att Grön

skärs fyr representerar tre sekler av vårt kulturarv kring sjöfart och fyrväsende: 1700, 1800 och 1900tal. är det en detalj han inte är nöjd med: De små rören för avrinningen från lanternintaket är igenstoppade – av spindelbon! Spindelbona kan vi peta bort med en vanlig kulspetspenna, men däremot behöver både mål ning och glasarbeten kompletteras. Allt är inte helt färdigt alltså utan nya renoveringsbehov upptäcks under arbetets gång. Det blir lätt så med gamla byggnader när krister inspekterar lanterninen

∞

ATT BESÖKA GRÖNSKÄR Grönskär ligger längst ut i skärgården och är utsatt och väderkänsligt. Fyren visas under sommaren, i juli av tillsynsman. Även Sandhamnsguiderna har verksamhet på Grönskär. Så tar du dig hit: Sandhamns Båttaxi, tel 08571 535 55. Harö Båttaxi tel 08571 570 67, mobil 070896 13 00. STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 19

BYGGNADSVÅRD

Tjärlek TEXT OCH FOTO Carina

Lidö kvarn, foto Karin Romdahl

Lernhagen Matz

Det här är historien om rödtjära, en unik röd röra. Skärgårdsstiftelsen använder den på de hus som är mest utsatta för väder och vind. Stig Björklund blandar till den. ”måla naturligt”, står det på hinken

med Stig Björklunds rödtjära. ”Att använda trätjära är att naturligt ge till baka till träet vad ett annat träd givit”, förklarar han. Stig Björklund blandade ihop sin första rödtjära för 25 år sedan. Det var hemma i källaren i Traneberg. Sen har det bara fortsatt. Idag är Stig åttio år och har trappat ner – eller försöker åtminstone att göra det. Men det är så många som vill måla med hans rödtjära, bland annat Skär gårdsstiftelsen, så han får allt hålla på ett tag till. Senast var det till Vasamuseets nya entré. Arkitekterna ville promt måla med Stigs rödtjära. Det ska sägas med en gång – det finns inga likheter mellan Falu Rödfärg och Stigs rödtjära. Den första är en slamfärg, den andra en färgad trätjära. Men ett har de gemensamt: Färgpigmentet kom mer från Falu koppargruva i Dalarna. Det innehåller koppar, zink, kiselsyra, järnockra plus sexton olika mineraler. Privatpersoner kan inte köpa en burk och måla huset eller boden utan Stig säljer bara till större aktörer – som Skärgårds stiftelsen, Djurgårdsförvaltningen och Länsstyrelser. tjära , som är utvunnen av fura,

luktar gott och den håller länge för husväggar som är utsatta för tuffa väder och vind förhållanden. Men kanske framförallt: Den har en impregnerande egenskap och motverkar mögelangrepp. Skärgårds stiftelsens tillsynsman Anders Södergren har strukit de utsatta fyrvaktarbostäder na på Grönskär med rödtjära. Sol, vind och salt gör att fasaderna här måste stå emot tuffa tag. ”Rödtjäran håller länge”, säger han, ”men den är speciell eftersom man måste 20 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

röra om så ofta. Och den tar väldigt lång tid att torka”. ”Det är bra det”, svarar Stig. ”Då kom mer den att hålla länge. Ju längre torktid, desto bättre.” ”Tjära är en ren naturprodukt”, för klarar Stig. ”Och det ligger mig väldigt varmt om hjärtat, att vara naturnära och äkta. Min trätjära åldras med värdighet.” Det har han själv gjort – åld rats med värdighet – och han är en äkta dalkarl med sjungande dalmål. ”Moder Jord”, säger han och slår ut med armarna, ”det är den enda religionen som finns!” Så berättar han en lång historia om hur han på 1980talet bodde och arbetade i USA. Där mötte han olika indiankul Stig Björklund turer. Det var givande och har påverkat

Stig Björklund, Tjärleksmästare.

hans vördnad inför naturen. Vi har fått den till skänks menar han. Han blandar sin rödtjära enligt ett hemligt recept som han ärvt av sin far, målarmästaren Anders i Rättvik. Stig minns hur han som tioåring följde med sin far för att stryka skogskojor och hus med tjära. Han minns hur det doftade och hur väl den lukten smälte in i det omgivande landskapet och naturen. Efter många olika yrkesverksamheter, ”två fina döttrar” och familj, fick han av en tillfällighet en förfrågan om han kunde blanda till en rödfärgad tjära. Han svarade ja och började sedan tänka efter hur hans far hade blandat. Färgen blev en succé och beställningarna trillade in. Så har det fortsatt. ”Det har varit roligt att bygga upp det här. Och jag har aldrig haft en reklama tion”, säger Stig stolt. Däremot finns det de som vill att den ska vara ljusare eller mörkare. ”Det ger jag fan i”, säger Stig resolut. ”Det finns bara en Stig Björklunds röd tjära! Och en kulör!” Sådan är han Stig Björklund. Han går sin egen väg. Han är en öppen och vänligt sinnad person, men vill ha det på sitt sätt. Men receptet är hemligt. Likaså hur mycket han tillverkar per år. Jag får inget riktigt klart svar på någon av frågorna. Men listar ut några av ingredienserna: Trätjära, färgpigment, kokt linolja, terpentin. men själva receptet, det är det ingen mer än Stig Björklund som vet. Så mycket avslöjar han dock att konsten är hur man gör med pigmentet. Men han måste ju se till att det kan föras vidare till nästa generation, invän der jag. Jodå, de två döttrarna är visst invigda … Men helt säker blir jag inte på hans svar. Viktigt är får jag klart för mig: Använd aldrig lacknafta att späda med! Det är en petroleumprodukt. Det ska vara terpen tin. Nytt trä ska först strykas med vanlig Falu Rödfärg som inte innehåller mer än 8 % linolja och spädd med 40 % vatten i ett lager innan rödtjäran stryks på. Bygg nadsvårdsivrare säger att man ska stryka med en hornsugga – en pensel med rund borst och ett svängt handtag. ”Äsch”, säger Stig, ”en vanlig bred pensel av billigare slag går precis lika bra! Det viktiga är att hela tiden röra om så att pigmentet kommer med.” Verktygen gör man rena med såpa och vatten. Mer naturligt än så kan det inte bli

∞

Simesgården på Arholma, foto Jonny Nord

BYGGNADSARV Skärgårdsstiftelsens byggnader består av allt ifrån byggnadsminnesförklarade 1700-tals hus till fyrar, värdshus och vandrarhem. Här presenterar vi några stycken. Läs mer om våra olika byggnader på vår hemsida. Byggnaderna representerar tre sekler, 1700-, 1800 och 1900tal och utgör en väsentlig del av kulturlandskapet och vårt kulturarv. Byggnadsvården har därför vid sidan om landskapsvården kommit att bli en av Skärgårds stiftelsens huvuduppgifter. simesgården på arholma 1963 gjorde Skärgårdsstiftelsen sina första markförvärv på Arholma. Syftet var att rädda kvar jordbruken på södra delen av ön. En bonde med namnet Simon Simonsson gav namn åt sitt hemman, ett namn som hållits levande i mer än 300 år. Simesgården basen för stiftelsens markvård på Arholma. utö kvarn Utö kvarn är byggd 1791 och har under lång tid varit både symbol och sjömärke för Utö. Här malde öns bönder sin säd ända fram till 1927. När Skärgårdsstiftelsen 1973 köpte norra Utö startades en kampanj för att rädda kvarnen och 1982 stod den färdigrestau rerad med intakt interiör. Kvarn vingar har begränsad livstid och 2004 blev det åter dags för nya, sju meter långa, vingar sedan en höststorm gjort slut på de gamla. stora kalholmens vandrarhem Stora Kalholmen var Skärgårds stiftelsens allra första förvärv. Året var 1962. Villan uppfördes som sommarnöje för livmedikus Anselm Larsson och stod klar 1914. Villan kom att bli det första skärgårdsvandrarhemmet.

Utö kvarn, foto Ulrika Palmblad

Stora Kalholmens vandrarhem, foto Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 21

Jubileumsresa till Hjälmö Lördagen 30/9

Ta med vänner och familj och följ med på en båtfärd till Hjälmö. Nu firar vi 40-årsjubileum, 1977 gick vår första vänresa just till Hjälmö. Påpassligt nog firar Västergården på ön 50-årsjubileum. Skärgårdsstiftelsen köpte gården 1967 i syfte att rädda jordbruket från nedläggning. Här kan du handla lammkött, lunch och fika. Besök även utställningen och djuren på gården.

Bokas hos Blidösundsbolaget

Skärgårdsstiftelsens personal finns ombord och berättar om verksamheten förr och nu samt vikten av våra småskaliga skärgårdsjordbruk. Det finns café på båten och vi bjuder på jubileumsfika på hemvägen. Ta med barnen, ombord finns en pysselhörna och vår ﬂytande butik.

Pris: 350 kr för vän, 400 för övriga. M/S Sjöbris eller Sjögull 9.00

Avgång Slussen via Örsö strömmar, vi stannar till i Vaxholm 9.45 11.00 Ankomst Hjälmö 13.45 Avg Hjälmö med rundning av Hjälmö och Gällnö 16.00 Ankomst Slussen OBS! båten lägger till vid bryggan I,5 km från gården backig grusväg.

Bokas på www.briggentrekron or

20% rabatt på Örn och sälsafari med briggen Tre Kronor Tag chansen att uppleva Stockholms skärgård från den vackra briggen Tre Kronor af Stockholm. I oktober är förutsättningarna som allra bäst för riktigt fin segling. Följ med oss ut så ger vi dig en upplevelse att berätta om. Måltider ombord ingår. Som medlem i Skärgårdsstiftelsens vänner får du 20 % rabatt. Rabatten gäller även för dem som du tar med dig på seglingen. 22 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Rabatten gäller för: Heldagsseglingar från Stavsnäs vinterhamn Vardagar 18-27 oktober kl 10-17. Ditt pris: 1 400 kr. (ord pris 1 750 kr) Segling med övernattning i naturhamn från Nynäshamn till Stavsnäs 16-17 oktober. Ditt pris: 2 600 kr. (ord pris 3 250 kr)

Bokning Gå till www.briggentrekronor.se och välj bokning överst på sidan. Ange rabattkoden SGS17 i rutan för rabatter och presentkort på sidan där du fyller i namn och adressuppgifter.

HISTORISKA PLATSER

fyrsidig, pyramidformad båk på Kobba Klintar och en ledfyr installerades. Lotsarna bodde på Kobba Klintar, men huvudlotsstationen placerades inne i Mariehamn. 1903 installerades en handdriven mistlur för att hjälpa fartygen när det var dålig sikt. 1910 skulle det moderniseras och en mycket större anläggning med diesel drivna motorer som komprimerade luften till sirenen införskaffades. Det visade sig att den lilla lotsstugan var för liten för att aggregatet skulle få plats och en supermodern lotsstuga uppfördes. Det är dagens fantastiska tvåvåningshus i jugendstil, där det stora maskineriet fick plats i bottenvåningen, lotsarna bodde i andra våningen och på vinden placera des mistluren. Vid första världskriget flyttades hela maskineriet till Kockskärs fyr i Estland, men 1919 fick Kobba Klintar ett nytt maskineri. fick stor betydelse som lotsstation talar antalet lotsningar för. Under 1800talet lotsades mellan 150 och 200 fartyg årligen, under första halvan av 1900talet var siffran mellan 300 och 500 fartyg om året. 1965 var rekordår, då 1163 fartyg lotsades in till Mariehamn. 1972 lades lotsstationen ner och lotsarna flyttades in till Mariehamn. Platsen förföll men 2005 tog Marie hamns stad över ägandet. Hamnen och vågbrytaren totalrenoverades och en yttre kopia av den gamla båken som revs 1954 byggdes upp 2012. Kobba Klintar förvaltas sedan 2002 av föreningen Kobba Klintars Vänner, som har som uppgift att vårda och bevara den unika maritima och kulturella miljö, som inte minst för oss alla passerande resenärer är förknippade med Kobba Klintar. Nu är den gamla lotsstationen ett av Ålands mest attraktiva utflyktsmål och vänföreningen erbjuder utöver den fantastiska havsmiljön både avkoppling, café och arrangemang som konstutställ ningar i båken och möjlighet att leva sig in i hur lotslivet fungerade på den utsatta kobben . Under sommaren tar man sig till ”ansiktet mot havet” med turbåt från fiskehamnen i södra Mariehamn. att kobba klintar

Kobba Klintar – Ålands ansikte mot havet Hur många svenskar som sett Kobba Klintar är nog omöjligt att räkna. Men redan 1894 sattes ångbåten Sofia in på den första reguljära passagerarlinjen mellan Stockholm och Mariehamn, så vi är många som i över 120 år stått ombord på färjornas däck och förtjusta spanat in den charmiga lilla ön vid farleden in mot Mariehamn. text och illustration

Misse Ljungström

den koncentrerade konstnären vid sitt staffli eller den vak samma lotsen som spanar i sin kikare på balkongen på lotshuset med en mås eller kanske en trut vid sin sida. Det är den åländska konstnären Juha Pykä läinen som skapade de humoristiska konstverken i början av 2000talet. De har alltså bara funnits där en bråkdel av den tid den lilla kobben varit beman

kanske har vi sett

nad. Redan för flera hundra år sedan var vattnen kring ön Bodskär en plats för skötfiske för befolkningen i Övernäs by, som Mariehamn hette på den tiden. att den ryske tsaren Alexander II förklarade Mariehamn till stad, uppkallad efter hans hustru Maria Alexandrovna 1861, byggdes en lotsuppassningsstuga och en vitmålad, i samband med

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 23

24 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Mångsidigt jordbruk håller landskapet levande I Lådna by har det sannolikt betat kossor sedan mitten av 1500-talet, kanske ännu längre. Idag tillhör kossorna till Karin och Krister Sjöblom som är arrendebönder på Oppgården, ett av skärgårdens större aktiva jordbruk. – Det är ett mångsidigt arbete och en lagom stor gård, sammanfattar Karin. TEXT Mats

fter att ha förtöjt båten vid Skärgårds stiftelsens brygga i Hemviken på Lådna vandrar vi under träd tunga av våta löv längs en smal grusväg upp mot en väldig ask som skug gar Oppgårdens gulmålade huvudbyggnad. Det är ett dystert gråväder, med granitgrått vatten och lövträd som bara väntar på att avlövas. En blöt vimpel hänger uppgivet i toppen på en flaggstång, en svanfamilj med fem gråfjädrade tonårsbarn betar i strandkanten. Det är tyst och lite ödsligt. Karin Sjöblom visar vägen mellan åkerlappar där ett 20tal Hereforddjur idisslande betraktar oss med outgrundlig min. Karin är jordbrukar dotter från Uppsala som tillsammans med sin man Krister, tekniker med en bakgrund från DeLavals utveckling av mjölkningsrobotar, sedan 2007 brukar Oppgården. – Tanken var väl att jag skulle ta över gården i Uppsala, men det blev inte så, berättar hon. Efter ett mellanspel i Stockholm var det dags att göra något nytt. Och då blev det Lådna.

Wigardt

FOTO

Bosse Lind

vid storskiftet 1774 hade Lådna by fem gårdar. Med modern teknik brukas nu de fem gårdarna som en enda gård, Oppgården, med två bonings hus, lagård, maskinhall och ytterligare ett antal rödmålade uthus. Från ”världens vackraste ved backe” har man fin utsikt över Hemviken och havet som skymtar bortom trädtopparna. Det är Karin som sköter vardagssysslorna på gården. Hon är dessutom naturvårdare på halvtid, anställd av Skärgårdsstiftelsen. Krister är tekni ker och entreprenör, ett mångsyssleri som hör skärgården till. – Det var tufft första halvåret, minns Karin över kaffetåren i det ombonade köket där barnens leksaker och kläder är påtaligt Träskö närvarande. Vi kom hit mitt Storö under kalvningen och det

››

Träsköfjärden

Löjö

Möja Västerfjärd

Karlshem

Mullestig

St Kalholmen

Låren Lådna

2 km

St Hästnacken Norrgårdsö Gränö Hjälmö

Lådnaön Naturstig

Lisslö HjälmöVästerholme

Horsslangen

Lådna är centralt placerad i mellanskärgården, med ett 30-tal bofasta, jordbruk, gårdsbutik och året-runtöppen affär med bensinmack. Lådna trafikeras hela året av skärgårdsbåtar. På ön finns fina promenadvägar och strövområden i skogarna. En stor del av marken är naturreservat och ägs av Skärgårdsstiftelsen. Hemviken och Lådnafladen är trygga naturhamnar för fritidsbåtar. STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 25

›› tar alltid tid att bygga upp kontaktnät och att ta

reda på vem man ska fråga. Idag, tio år senare, är familjen väl etablerade på Lådna, som till största delen utgörs av naturreser vat. En levande och välskött ö med betande kor uppskattas av grannarna, och barnen går i skola på Svartsö dit Karin oftast kör dem med egen båt. På ön finns åretrunt öppen butik och sjömack och ett trettiotal bofasta, vilket fördubblas under sommaren. – Men det är svårt att som jordbrukare vara riktigt effektiv, konstaterar hon. Visserligen har vi med skärgårdsmått ganska stora fält, i snitt unge fär en hektar, och är självförsörjande på foder, men vägarna små och smala och det tar tid att ta sig fram med maskinerna. Dessutom har vi som marbete på grannön Lådnaön.

Båt och båthus är centrala för livet på Lådna. Båten utgör länken till fastlandet och är en förutsättning för att bo och arbeta i skärgården.

26 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

på gården finns idag både kor, kalvar, höns, lite vaktlar och två katter. Maskiner och djur ingår i företaget, mark och byggnader är Skärgårds stiftelsens. Intäkter får man från köttförsäljning och från EU som stöd för ”särskilt värdefull betesdrift”. – Om det går ihop? Det beror på hur man räk nar, säger Karin sakligt. Djuren måste bära sina

››

Karin Sjöblom arrenderar med sin man Krister Oppgården på Lådna sedan 2007.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 27

›› egna kostnader, och det gör de, men det blir inget

över för själva arbetet. Bisysslorna är därför viktiga för att få en eko nomi som vilar på stadig grund. Krister jobbar på fastlandet och tar uppdrag ute på öarna, Karin säl jer ägg och grönsaker i gårdsbutiken som alltid är öppen med självbetjäning. Och, som sagt, arbetar även som naturvårdare. – Det finns ju ett syfte med både naturvård, skogsvård och jordbruk, att hålla markerna öppna och landskapet levande, säger Karin. Dessutom gynnas många ovanliga och värdefulla arter av att det betar djur i hagarna. Vi lämnar kaffekopparna och skålen med små,

söta tomater åt sitt öde och beger oss ut i höst dunklet. Gården ligger på en höjd, väl synlig från den slingrande vägen, omgiven av gråa klippor, skuggande syrener och knotiga äppelträd. Spår av kojor i träden berättar om kreativa barnahänder, ett harvliknande redskap med järn hjul som sjunkit ner i gräset visar på tidigare gene rationers arbete med att hålla markerna öppna. I växthuset odlas tomater, bönor, squash och gurka som kompletterar utbudet i gårdsbutiken. Den gamla lagården med sina boxar för kalvar och stutar har byggts ut med en lösdriftsdel där boskapen tillbringar vintern med torr halm under klövarna. En rödmålad stuga skymtar mellan 28 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

träden i väntan på hyresgäster som vill bo nära djur och natur. Grishuset har förvandlats till hönshus dit både duvhök och räv gärna kommer på objudna besök. Ett trettiotal höns, några lantraskollegor – av arterna Hedemora och Skånsk blomhöna – samt ett antal vaktlar och nykläckta kycklingar samsas om utrymmet. I övrigt finns maskinhall, jordkällare och ett okänt antal dörrar som leder in till ”braattha utrymmen” vars användning man som besökare bara kan gissa sig till. Allt prydligt rödmålat. – För tillfället har vi inga stora projekt på gång, försäkrar Karin. Det skulle i så fall möjligen vara en nyare traktor. med en tant i grå kappa på flaket passerar ute på vägen. Rultiga kalvar närmar sig försiktigt och deras mammor råmar uppfodran de när vi gör ett besök i hagen. Betet börjar sina och det har blivit dags att flytta hem till gården. Dags även för oss att lämna Lådna. En korp kraxar instämmande från en trädtopp. – Visst trivs vi, försäkrar Karin Sjöblom till av sked. Och vi känner att vårt arbete uppskattas, av både grannar och besökare till ön. Men vad som händer i framtiden låter vi vara osagt, vi tar fem år i taget

en gammal flakmoppe

∞

Köttdjur, grönsaker och lite vaktlar håller företaget igång. Ägg och grönsaker säljs i gårdsbutiken.

En rödmålad stuga hyrs ut till besökare som hittar till Lådna.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 29

STÅNGMÄRKET UTBLICK – GALAPAGOS

tblick

ket u ngmär

Stå

ldenar r ä v i g tmanin rdar

au å Skäragmöjligheter, saMM saMM

Naturguiden Gustavo Andrade

Återskapad balans i skärgården Galapagos känsliga ekologi hotas av tjuvﬁske, ökande turistskaror och invasiva främmande arter. Nationalparkens tillsynsmän jobbar hårt med att kontrollera störningarna och minska det mänskliga fotavtrycket. TEXT Johan

– jag hoppas jag får se hammarhajar

och några bläckfiskar, säger amerikanske Rob Olcott som turistar i Galapagos. Han är iförd snorklingsutrustning på väg att göra en bakåtflipp från gummi båten som ligger still intill Genovesa. Den vulkaniska ön kallas även Tower Island och ligger i den norra delen av arki pelagen. Stora stim av hammarhajar är en dragningskraft vid dykturer till öarna Darwin och Wolf, i den nordligaste delen av arkipelagen, men vi har hört att vi kan få se hammarhaj omkring ön Genovesa utan att använda tuber. För 30 år sedan inrättades det första marina reservatet i Galapagos, med begränsat fiske i vissa områden. I mars 2016 beslutade Ecuadors regering att utöka skyddet ytterligare med en marin fristad kring öarna Darwin och Wolf. Tillsammans med det nya reserva tet, som täcker en yta större än Belgien, är sammanlagt en tredjedel av vattnen kring ögruppen nu helt skyddade från all sorts fiske och annan exploatering. Det är glada nyheter för de 34 hajarter 30 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Augustin

FOTO

Roger Borgelid

och många rockarter som kallar ögrup pen hem. Hajar och rockor får överhu vudtaget inte fiskas i ecuadorianska vat ten och Galapagos anses ha den största biomassan av dessa arter i världen. – Look down! hörs en exalterad röst. Vi är på en sjudagars kryssning med M/Y Grace som tar oss genom stora delar av skärgården. Det är båtens kapten, Jacinto Briones, som har fått syn på något i djupet. Han dyker. Hammarfor made siluetter navigerar över havsbotten och följer jordens magnetfält. Jag följer Jacinto och adrenalinet pumpar i det kalla vattnet som omger mig när jag fridyker mot gruppen som består av fem flerhorniga hammarhajar. Jag hinner följa hajarna ett bra tag innan sikten blir sämre och de försvinner. turistsektorn är en viktig del av Galapagos ekonomi. Medan en död haj inbringar några hundra dollar kan en levande haj under hela sin livstid vara värd flera miljoner dollar genom upplevel

ser i form av snorkling och dykintäkter. Amanda Yau har kommit hela vägen från Hong Kong för att uppleva artrikedomen under ytan och även hon snorklade med hammarhajarna. – Det var fantastiskt att se dessa varelser simma i sin egen miljö. Det var vackert, berättar Amanda Yau. I Hong Kong har hon tidigare ätit hajfenssoppa som serveras på banketter och bröllop. Men nu börjar den unga generationen välja bort traditionen. – De säger nej till hajfensoppa på sina bröllop. Men förändringen kommer ta tid, det finns fortfarande mycket hajfenor i omlopp, säger hon. stora fiskebåtar och

långlinefiske är förbjudet inom Galapagos men utanför ögruppen ser situationen annorlunda ut. – Regelverket är knepigt för i ecuadori anska vatten är det tillåtet med långline fiske som inte särskiljer om du får en hav sköldpadda, sjöfågel eller haj på kroken, förklarar naturguiden Gustavo Andrade,

››

Galapagos tillhör Ecuador och ligger i Stilla havet, cirka 100 mil väster om Ecuadors kust. Ögruppen består av ett tjugotal öar, varav fem är bebodda. Det bor omkring 30 000 invånare på öarna. Galapagos blev nationalpark 1959 vilket ger skydd åt 97 procent av landarealen. Resten är jordbruksmark och bebyggelse. 1986 blev det omgivande havet ett marint reservat där fiske i viss utsträckning tillåts. I mars 2016 utvidgades reservatet till den norra delen kring öarna Darwin och Wolf och nu är en tredjedel av all havsyta kring Galapagos skyddat från all fiske och annan exploatering. Det går att åka till Galapagos på egen hand men det är inte tillåtet att åka utanför bebodda orter utan guide. Snorklingen och dykningen är varierad, vattentemperaturen ligger mellan 14 och 25 grader. Det finns två säsonger: december till maj är den varma och våta säsongen när havet oftast är lugnare och vädret soligt med dagliga skurar. Den torra perioden är mellan juni och december. Då regnar det mindre och är kallare i både luften och vattnet. Det är också den period då de marina däggdjuren och fåglarna är mest aktiva. Säsongen för valhaj är mellan juli och november medan de varmare månaderna ökar aktiviteten hos rockor och hammarhajar.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 31

›› som leder kryssningar genom övärlden

och rapporterar in till nationalparks förvaltningen om han skulle se någon misstänkt fiskebåt. I hela Ecuador är det olagligt med inrik tat hajfiske där höga bötesbelopp och långa fängelsestraff avskräcker tjuvfiske som har minskat på senare tid. Men vid bifångst, där till exempel hajar av miss tag hamnar på kroken, är det tillåtet att behålla hajen så länge hela kroppen tas om hand. Medan bevakningen inom det marina reservatet och kontrollerna i nationalparkens hamnar är väl utvecklat beskriver Gustavo Andrade läget längs Ecuadors långa kustlinje, där regeringen har lite insyn, som allvarligt. Kontroller på fastlandet har visat att hajar i stor utsträck ning fortfarande fiskas eftersom fenorna är värda mycket på den internationella marknaden och i många fall är det därför hajarna som blir den åtråvärda fångsten. – Vi har många rapporter från journa lister på fastlandet som visar exempel på fiskebåtar som kommer tillbaka med tio tonfiskar och trettio hajar. Då är det ton fiskarna som har blivit bifångst istället för hajarna, berättar Gustavo Andrade. 32 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

något som dessutom sker helt lagligt ?

– Ja eftersom de är bifångst. Och när hajen väl är på väg till fastlandet i en båt, hur vet man då om den har fångats kring Galapagos eller inte? Därför är det nya reservatet särkilt vik tigt för Galapagos haj och rockbestånd. Det menar José Marin som är biolog vid forskningsbasen Charles Darwin Founda tion på ön Santa Cruz, som ligger centralt i arkipelagen. – Vi tror att det nya reservatet kring öarna Darwin och Wolf kommer ha stor betydelse för populationerna på grund av reservatets storlek, antalet arter och att det innehåller världens största biomassa av hajar, rockor och andra topprovdjur, säger José Marin och förklarar: – Om man fiskar i det nya reservatet är sannolikheten stor att man fångar hajar, rockor, sjölejon och havssköldpaddor. För att kunna skydda dessa arter var det nödvändigt att stänga området för all fiske. På Charles Darwin Foundation arbetar även marinbiologen Marta Diaz. Enligt henne är det marina reservatet en viktig fristad där arterna kan återhämta sig. – Där samlas dräktiga hammarhajar

i stort antal och det är viktigt att denna hotade art skyddas, säger hon och fastställer: – För rockor är det också en viktig fri stad eftersom de i allt större utsträckning exploateras till den asiatiska marknaden. galapagos är ett naturparadis som allt fler besökare får upp ögonen för. Turist sektorn har blivit den viktigaste näringen och 2015 besökte 225 000 turister öarna, en siffra som årligen ökar med sex procent. Det sätter givetvis press på den känsliga ekologiska balansen. Redan vid flygen ut till Galapagos kontrolleras resenärers bagage; det är viktigt att inte upprepa historien och föra in främmande växt och djurarter som vid flertalet tillfällen har ställt till med kaos i Charles Darwins drömlandskap. Fler turister betyder också högre energiförbrukning och vattenför brukning, samtidigt som sopberget växer. Fernando Caisaguano är tillsynsman i nationalparken och vi träffar honom vid huvudkontoret på Santa Cruz. Han berät tar att myndigheternas många satsningar försöker komma tillrätta med problemen och till exempel byggs sol och vindkraft ut för att minska oljeberoendet. 2012 byggdes

Över 200.000 turister besöker Galapagos varje år"

en ekologisk flygplats på ön Baltra som drivs med sol och vindkraft och har en egen avsaltningsanläggning som ger färskvatten till flygplatsen. Tillsynsmän besöker lokala skolor för att berätta om vikten av att återvinna plastavfall och andra sopor som ökar i takt med att turisterna blir fler. Ett begränsat antal yachter som kryssar i arkipelagen, som erbjuder några dagar upp till ett par veckor ombord, är satt till 86 båtar. Men det ökande antalet turister står framförallt ryggsäcksturisterna för. – De kontrolleras inte lika hårt, förkla rar Fernando Caisaguano. Men att gruppresenärer på en båt kon trolleras står klart när vi i samlad trupp följer Gustavo Andrade på en smal stig genom ett räfflat stelnat lavafält, resul tatet av en inaktiv vulkan i förgrunden. Vi befinner oss på Darwins favoritö Santiago – hit kom han 1835 för att samla in arter som finkar. Med näst intill mili tär stenkoll följer Gustavos blick så att samtliga gruppdeltagare håller sig på de utmärkta stigarna, inte hamnar på efter kälken eller kommer närmare djuren än de två meter som regelverket säger. Den

känsliga ekologiska balansen ska behållas intakt, och då är det viktigt att störande moment som besökare på två ben noga kontrolleras. i Galapagos var en av anledningarna till att arkipelagen förblev obebodd genom århundradena. Men här på den nordvästra sidan av San tiago ligger Buccaneer Cove, som fått sitt namn av de sjörövare som ankrade sina skepp i den skyddade viken, och hämtade färskvatten som fanns i närheten. De tog även med sig tusentals jättesköldpaddor, som kunde överleva upp till ett år utan mat och vatten till havs, och därför hölls under däck som färsk proviant. Det sägs att även Charles Darwin ska ha ätit en och annan jättesköldpadda. Inkräktarna tog i sin tur med sig egna djur som getter, grisar, hundar och katter – som samtliga blivit framgångsrika förvildade avar ter. Medan myndigheterna har lyckats utrota getter och grisar på Santiago, syns spåren i sanden på Espumilla Beach av en överlevare som slagit hårt mot många av Galapagos öar. – Råttor. De ger sig på fågellivet och

bristen på färskvatten

andra djur, förklarar Gustavo. Han berättar att parkvakterna i natio nalparken lägger ut gift för att kontrol lera råttpopulationen på Santiago som numera hålls i schack. En ännu svårare invasiv art att bekämpa är en fluga som tagits hit från Sydamerika. Flughonorna lägger ägg i fågelbon och larverna ger sig sedan på fågelungarna, vilket har lett till att finkpopulationerna nu minskar kraftigt på några öar. precis som i stockholms skärgård är det lätt att åka båt mellan öarna i Gala pagos, även fast det är betydligt färre öar det handlar om här. Trots att ekvatorn skär genom norra delen av den största ön Isabela skiljer sig landskapstyperna, precis som i Stockholms skärgård, åt på de olika öarna: på Santa Cruz dominerar ett torrt kaktuslandskap och på Santa Fe breder skogar ut sig. M/Y Grace har åkt vidare till det trånga sundet Bolivar Channel mellan Fernandina, som är den yngsta och väst ligaste ön i arkipelagen, och den betydligt större ”sjöhästön” Isabela, formad som en sjöhäst. Det var här delar av filmen

››

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 33

›› Master and Commander spelades in, och

på Fernandinas svarta lavaklippor solar havsleguaner i stora grupper, till synes helt förstenade. I området lever ett par tusen Galapagospingviner och när vi åker med gummibåten längs med Isabelas västkust står de svartvita fåglarna givakt på klipphyllorna och inspekterar inkräk tarna. Det är den enda pingvinarten som lever på ekvatorn och den är endemisk, vilket gör att de omkring 2000 indivi derna hotas när deras antal fluktuerar med väderfenomenet El Niño. Vi åker in i Tagus Cove, en vik som användes av tidiga sjöfarare att ankra sina båtar i. På klippväggarna syns inristade graffiti, några från början av 1800talet till mer modernt klotter: i ett övrigt pristint land skap med vulkanen Darwin som tornar upp sig i bakgrunden.

turism innebär både ett hot och en möjlighet i Galapagos. Genom inträdes avgifter, donationer, undervisning och volontärprogram kan nationalparken och det marina reservatet fungera, inte bara för myndigheterna utan för icke

34 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017

Medan en död haj inbringar några hundra dollar kan en levande haj under hela sin livstid vara värd flera miljoner dollar genom upplevelser i form av snorkling- och dykintäkter.

statliga organisationer och företag. Efter att under en vecka ha kryssat runt bland öarna och upplevt otaliga oförglömliga möten med arkipelagens invånare, är min

erfarenhet att Galapagos fortfarande är ett av de sista ställena på jorden där det mänskliga fotavtrycket hålls till ett mini mum. Och tur är väl det

∞

NOTERAT

Sea of Love Tävlingen är avgjord! I somras kunde besökare på Gålö Havsbad och Finnhamn notera en liten spännande utställning som handlade om kärlekslivet i Östersjön. Skärgårds stiftelsen berättade i två små bodar om blåstångens romantiska kärleksliv, havstulpanens långa egentill verkade snopp och storspiggens parningsdans för da merna. Syftet var att blanda humor och kunskap för att dela med sig av roliga fakta om livet under ytan. Till denna utställning ingick en tävling där Finnhamn lottade ut en övernattning för två under sensommaren 2017 samt vänskap i Skärgårdsstiftelsen. Margaretha Smith mailade in den vinnande berät telsen som presenteras här (texten är till viss del redigerad av Skärgårdsstiftelsen).

Skärgårdsstiftelsens stångmärke i silver ...det kom ett brev med en överrask ning till Skärgårdsstiftelsen. Silver smeden och trogne skärgårdsvännen Torbjörn Bogaeus överraskade stort med sin fina sommargåva, ett vackert stångmärke i silver som han smitt till oss. ”Hoppas att ni kan få glädje av den, somriga hälsningar Torbjörn” stod det i brevet. Tack för det Torbjörn vi fortsätter nu att sprida din glädje!

Fem ﬁlmer med inspiration Under sommaren har fem filmer med utflyktstips publi cerats i Skärgårdsstiftelsens digitala kanaler. Tipsen handlar om utkikstornet på Nämdö, öppna bodarna på Myggskären, cykling på Utö och utbildningsplatsen och vandring på Gålö. Tips du kan ta med dig in i sensommar och höst. Få härlig inspiration på Skärgårdsstiftelsens Youtubekanal och Facebooksida. Gå gärna in där och kika.

"Stora Nassa den 14 augusti 2013 Min berättelse startar mitt emot Finnhamn där vi plockat kantareller på morgonen och ska för första gången (för mig) segla till Stora Nassa. En spännande segling ut i ytterskärgården där öarna blir kalare och vegetationen blir lägre, otroligt vackert. Vi kommer fram till Stora Nassa söderifrån och seglar in i denna fantastiska ögrupp. En bit in kommer vi fram till Stor-Sprängskäret med Hustrun norr därom. Vi är alldeles ensamma. Solen skiner och vi badar från båten. Vi går upp på klipporna och sätter oss och tittar ut över havet. Det är sällan jag skådat något så vackert. Vilken skärgård vi har utanför Stockholm! Den är obeskrivbar och som vackrast i detta väder. Att sitta på klipporna efter att ha intagit en god middag och dricka ett glas vin med sin älskade är en upplevelse som nästan saknar ord. Detta är ett av mina allra finaste minnen som jag aldrig kommer att glömma och som jag gärna delar med mig av till alla. Hälsningar Margaretha Smith, Järfälla" Eftersom Margaretha redan är skärgårdsvän får hon ge bort skärgårdsvänskapet i gåva. Vi tackar varmast för det fina bidraget och önskar er alla många fler romantiska ögonblick i vår vackra skärgård.

Gör som Oskar plogga på sjön Du har väl hört talas om den nya trenden att plogga? (plocka skräp medan du joggar). Gör som äventyrararen och skärgårdsvännen Oskar Kihlborg – plogga från din båt eller kajak. Ta med ett eller flera skräp hem! Så här mycket plastbollar och annat skräp hittade Oskar under en tur med kajaken. STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2017 35

POSTTIDNING B Skärgårdsstiftelsen Box 7669 103 94 Stockholm

1 1 0 5 8 3 3 0 0

sPeCiaList stranDnära LäGen

Underbar sjötomt med smakfullt året-om-hus och rofyllt läge på populära Örsö vid Ljusterö i härlig skärgårdsmiljö intill ytterskärgården annebergshus 1 ½ plan uppfört 1997, ca 135 m², 7 r o k. kök med matplats i tornrum, charmigt sällskapsrum med kakelugn och utgång till veranda, 5 sovrum, rum

med braskamin och utgång till balkong. två tomter om totalt 20 195 m² med delvis berg i dagen och plana gräsytor, perfekt för fest lek och bollspel. sjöbod med

odlingslådor. egen brygga i skyddad vik. fina promenadvägar på ön, pendlingsavstånd till stan. Waxholmsbolaget trafikerar ön året runt. Pris 6 950 000 kr.

ring 0708-530 555 för information och visning

Varnebyskären 3 egna öar Bergskär inkl öarna Lövskär och norrskär i härlig stor sjötomt 42 447 m² varav 9 410 m² vattenområde med lång mälaren strax utanför enhörna södertälje - 2 rejäla bryggor i skyddad hamn strandlinje, brygga, liten sandstrand, badklippor på harö nära sandhamn Unikt tillfälle att förvärva tre egna öar i södra Björkfjärden 4,2 mil från stockholm, 122 890 m² varav land 10 890 m² med ett perfekt läge för att nå alla mälarens delar samt att via södertälje, inom 1 mil, även nå saltsjön. en bergbunden skärgårdsö med anlagda gräsytor vid vattnet och huset om ca 78 m², 4 r o k, duschrum. sällskapsrum med öppen spis, kamin och stora glasade fönsterpartier samt terrass i bästa solläge. Bastuhus med relaxrum. frigga. Bil/båtplats på fastlandet vid sandviken. Pris 5,2 milj kr.

trevlig stor sjötomt med lugnt läge på harö invid en skyddad vik med eget vattenområde totalt 42 477 m² inkl vattenområde 9 410 m² (taxerad som lantbruksenhet). Lång strandlinje med insynsskyddat läge, egen brygga och liten sandstrand/bad m.m. Välplanerat fritidshus 5 r o k i välvårdat bra skick. Gästhus med el. åretrunt-standard med eget godkänt avlopp och borrad brunn. närhet med roddavstånd till harö kök & Livs samt kort båtfärd till sandhamn. Pris 6 995 000 kr.

ring 0708-530 555 för information och visning

ring 070-316 25 20 för för information och visning

mer än 30 års erfarenhet

kjell johansson fastighetsbyrå kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se