Stångmärket Nr1 2016 (feb)

#1 / 2016 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

MÖT ANNA WAXIN, STIFTELSENS NYA VD GUIDNING I SKÄRGÅRDEN ZORN SOM FOTOGRAF

nya grepp i skärgården

VERTIKALT HÄNG

Älskar du skärgården?

Vi äger klippor, skär, fjärdar, vikar och strän­der. Vi förvaltar hus som är vandrarhem, stugbyar och krogar. Och det är vi som rår om jord­bruk, gästbryggor, badstränder och allt det ­andra som så många förknippar med den skärgård som är en så självklar del av livet. Men det är inte så självklart. För om inte Skärgårdsstiftelsen fanns, vem skulle då se till att våra områden var öppna för ett fritt och rörligt friluftsliv?

Vårt jobb är att bevara miljöerna, hålla l­andskapet öppet och göra skärgården tillgänglig. Vi gör allt från att tömma sopor till att dra upp lång­siktiga strate­gier för att be­vara ­skärgården också för kommande generationer. Vi älskar just det här lilla h ­ örnet av världen som råkar vara Stockholms skärgård. Om du också gör det – stöd vårt arbete. Bli vän.

Foto Malcolm Hanes / Johnér bildbyrå

skargardsstiftelsen.se

#1/2016

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’ ÖREGRUND

7 Ren båtbotten utan miljögift Havstulpanprojektet fortgår med full styrka

8 Vertikalt häng Se skärgården på ett nytt sätt

21 Historiska platser

Ålands Hav

Utö värdshus

30 Gissa instrumentpanelen Båten – skärgårdsbons arbetshäst

4

Arholma Idö

NÄSTA NUMMER

Lidö

NORRTÄLJE

21/3

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

2016

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Gillöga

Skarv

Svenska Högarna

Möjaskärgården

16

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Anna Waxin, Stiftelsens nya VD

Boskapsön Nämdö

Anders Zorn i Stockholms skärgård

Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Östersjön

23

Guider med lokal kännedom

Gunnarstenarna Landsort

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 3

#1 / 2016 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

MÖT ANNA WAXIN, STIFTELSENS NYA VD GUIDNING I SKÄRGÅRDEN ZORN SOM FOTOGRAF

nya grepp i skärgården

VERTIKALT HÄNG Stångmärket nr 1, 2016.

Omslag: Klättring i skärgården, foto Henrik Trygg.

Foto sid 3: Bosse Lind, Henrik Trygg, Anders Zorn/Max Ströms förlag.

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i ­Stockholms skärgård.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00 redaktion@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad/ Anna Björkman Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-123 124 00 Prenumerations­pris 150:-/år Lösnummer 30:-/st Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 29.000 ex, tryckt på G-print, 100 g.

Omslag 170 g, G-print.

Formgivning: romdahl.se

Skärgårdsstiftelsen har nytt telefon­ nummer!

08-123 124 00 All personal har också fått 08-nummer som kopplar direkt till mobilen. Direktnumren finns på hemsidan och i Skärgårdsstiftelsens områdesguide 2016.

4 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

ANNA WAXIN – SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS NYA VD

ANNA WAXIN

Ny rorgängare på skärgårdsskutan Från naturupplevelser och vandrarhem till skärgårdens öar och upplevelser. Anna Waxin får som ny vd för Skärgårds­ stiftelsen kombinera erfarenheter från sina tidigare uppdrag med målet att utveckla Stockholms skärgård.

– Ett spännande hedersuppdrag, summerar hon.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

från det nya arbetsrummet i Skärgårds­ stiftelsens kansli på Skeppsholmen i Stock­ holm skymtar såväl Kungliga Slottet som segelfartyget af Chapman. Anna Waxin behöver bara höja blicken från datorskär­ men för att få ett vänligt blink från Ström­ men i retur.

– En gammal dröm har gått i uppfyl­ lelse, konstaterar hon förtjust.

Det var den första januari som Anna Waxin tillträdde sin nya tjänst som vd för Skärgårdsstiftelsen. Hon efterträdde då Lena Nyberg som har gått vidare till nya uppdrag. Och valet av Anna Waxin som ny vd var enhälligt.

– Anna passar som hand i handske, konstaterar styrelsens förra ordförande, landstingsrådet Gustav Hemming (c).

är civilekonom med betyg i marinbiologi som komplement. Hon har tidigare varit vd för Sveaskogs dotterbolag men någon helt ny bekantskap var hon Naturupplevelser, med fiske- och jakt­ nu inte. Under den gångna hösten hade upplevelser som affärsidé, och marknads­ Anna Waxin ett tidsbegränsat uppdrag chef på Svenska Turistföreningen. som förvaltare på Skärgårdsstiftelsen, Hon har också arbetat som upplåtelse­ med tillfälle att stifta närmare bekant­chef på Sveaskog och varit vd för Hjäl­ skap med stiftelsens verksamhet.

Några baktankar på att söka vd-tjänsten mare Kanal AB och ytterst ansvarig för Mörrums Kronolaxfiske. Dessutom är hade hon emellertid inte. Hennes planer för framtiden innebar istället att växla ner hon bosatt i skärgården – i Dalarö, kör gärna egen båt och hittar mellan öarna. och få mer tid över för annat än arbete.

– Stockholms skärgård är helt maka­­– Nu blev det inte så, säger hon. Jag lös och alldeles unik, försäkrar hon. drömde redan för flera år sedan om att Den välkomnar alla slags människor få arbeta för Skärgårdsstiftelsen och med med möjligheter till alla slags aktiviteter. min profil av markägarfrågor och besöks­ Där känner jag mig fri. näring så passar rollen mig bra. anna waxin

››

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 5

ANNA WAXIN – SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS NYA VD

›› under den korta tid Anna Waxin hit­-

tills suttit vid rodret har hon redan hunnit med flera regionträffar. Hon säger sig vara djupt imponerad över engagemanget och den samlade kompetens hon har mött hos de anställda. Hennes mål är att få med sig alla i båten på den resa som nu förbereds.

– Vi har ett jättearbete framför oss, konstaterar hon. Och där har vår perso­ nal otroligt mycket att tillföra. Men då måste vi skapa ett starkt lag med gemen­ sam målbild där alla är införstådda med varför vi gör det vi gör.

Anna Waxin är ödmjuk inför sitt upp­ drag. Visserligen har hon kort start­ sträcka, men att det kan ta tid att få resultat är inget som oroar henne. väntar på att sättas igång.

Förutom att ansvara för mark, skog och vatten ingår att skärgården ska tillgäng­ liggöras för alla. Det finns även 1 400 upp­låtelser och avtal att se över. Samtidigt ska det vara roligt att gå till jobbet.

Varje dag.

– Delaktighet är en viktig nyckel till framgång, tydligt ledarskap och närvaro en annan, slår hon fast. Samt tydlig foku­

många projekt

sering på kärnverksamheten, det vill säga att förvalta stiftelsens områden.

Någon ”one-woman show” blir det alltså inte med Anna Waxin som vd. ­Lag­arbete är modellen, på alla nivåer.

Och en förmåga att lyssna.

– Alla kanske inte gillar de beslut som fattas, men de ska känna att besluten vilar på en vettig grund, förklarar hon. för stiftelsens nya vd blir också att öka antalet vänner.

De cirka 20 000 personer som idag aktivt stöttar stiftelsens arbete ska bli många fler, lovar hon, inte minst för att öka intäkterna.

Men för att lyckas i detta måste man också bli mer aktiv med att kommunicera vad Skärgårdsstiftelsen står för, med ett kortfattat och tydligt formulerat budskap som går hem i stugorna.

– Ett viktigt och angeläget arbete, fun­derar hon. Kanske kan Stångmärket bli den kanal som behövs för att bli mer utåtriktade och nå många fler.

För egen del vill Anna Waxin nu ge sig ut i fält, både för att träffa Skärgårds­ stiftelsens arrendatorer och för att lära sig vad tillsynsmän, naturvårdare och

en viktig uppgift

driftstekniker arbetar med och hur deras vardag ser ut.

Hon pratar respektfullt om alla de som dagligen möter arrendatorer och besökare ute på öarna. De ska vara såväl trevliga värdar som kunna berätta om skärgår­ dens alla egenheter. De är båtförare, fågelmärkare, skogsarbetare, snickare, latrin- och soptömmare. Allt på en gång.

Och de ska med kort varsel vara be­ redda att rycka ut för att lösa alla slags akuta situationer.

– Tusenkonstnärer med en diversebutik i blåstället, är hennes beskrivning. De ut­ gör vår viktigaste resurs, och för att leda verksamheten måste jag fatta vad de gör. om tio år vill Anna Waxin att den poli­ tiska enighet som hon idag upplever finns kring Skärgårdsstiftelsens verksamhet ska vara fast förankrad och att stiftelsen själv befäst sin roll som förvaltare av stora områden unik skärgårdsnatur.

– Vi ska växa oss starkare, få mer ­inflytande, nå nya målgrupper och spela en tydligare roll inom besöksnäringen i Stockholms skärgård, hoppas hon.

Men då gäller det att kunna lyfta blicken och se vilken potential som finns.

∞

» Vi måste skapa ett starkt lag där alla är ­införstådda med varför vi gör det vi gör. «

6 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

HAVSTULPANVARNING – NATIONELLT MILJÖARBETE

I Östersjön sätter sig havstulpanerna fast under vissa perioder, vilket gör det lätt att hålla båtbotten fri från havstulpaner bara du vet när det är dags att tvätta.

Den första settlingsperioden brukar komma i mittenslutet av juli och den andra i aug-sept.

Havstulpanprojektet samlar information om när havstulpanerna sätter sig fast med hjälp av ­observatörer utmed Östersjökusten.

projektledare för Ren båtbotten utan gift på Naturskyddsföreningen. och hade vid starten ett 20-tal havstulpanob­ servatörer. 2015 hade projektet vuxit till 140 observatörer och ca 11 000 prenume­ ranter av tjänsten havstulpanvarning i mobilen. havstulpanprojektet startade 2001

Havstulpanprojektet lever vidare Skärgårdsstiftelsen är samarbetspartner i projektet ”Ren båt­ botten utan gift” tillsammans med Sportfiskarna, Båtunionen och Naturskyddsföreningen. Projektet går ut på att minska användningen av giftiga båtbottenfärger. Vårt havstulpanprojekt som startade redan 2001 utgör en del i ett stort arbete med att minska användningen av giftiga båtfärger och förbättra förut­ sättningarna för växt- och djurlivet i Östersjön.

TEXT

Anna Björkman

FOTO

du kan fortfarande få sms och mail

Under året kommer kartfunktionen på båtmiljö.se att utvecklas där du kan följa settlingen av havstulpan och du kan fortfarande prenumerera på havstulpan­ varningen som talar om när det är dags att tvätta din båtbotten.

– Tack vare havstulpanprojektet som Skärgårdsstiftelsen startade för 15 år ­sedan har båtägare fått reda på när havstulpanerna sätter sig fast och när det är dags att skrubba båtbotten istället för att måla. På så sätt kan användningen av giftiga båtbottenfärger minska. Vi är glada att projektet nu får leva vidare och integreras i ett ännu större gemensamt nationellt miljöarbete, säger Skärgårds­ stiftelsens miljöhandläggare Anna Ehn.

∞

Anna Ehn

är att fler ska använda sig av andra metoder än båtbottenfärg för att hålla botten fri från bland annat havstulpaner. Båtbot­ tenfärger har inte minst skapat problem på uppläggningsplatserna där gammal färg år efter år skrapats av och lämnats att sjunka ner i marken. De gifter som inte tar sig vidare ut i havet förgiftar marken och gör den oduglig för annat ändamål än just båtförvaring eller ev. industrimark för lång tid framöver. målet med havstulpanprojektet

– Vi är glada att Svenska Båtunionen vill jobba med oss. Det betyder mycket att så många båtägare vill vara med i arbetet med att minska utsläppen. Det är inget som görs över en natt men med nya innovationer såsom skrovduk, båttvättar och borstar kan fler vara med i det viktiga miljöarbetet. Tack vare forskningsprojek­ tet Change på Chalmers i Göteborg som övervakar och utreder metoderna får vi också bättre incitament på vad som be­ visligen fungerar, säger Martin Karlsson,

Läs mer på www.båtmiljö.se

Anmäl dig till sms-tjänsten: Skicka ett sms till nr 71120.

Skriv havstulpan start i med­delanderutan.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 7

Klättra i Stockholms skärgård?

– ABSOLUT. HÄNG MED ETT PAR EXPERTER PÅ EN VÅGHALSIG STRAPATS. TEXT

Johan Augustin

8 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

FOTO

Henrik Trygg

Erik Zeitz är van klättrare och älskar kickarna såväl som natur­ upplevelserna som sporten ger.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 9

VERTIKALT HÄNG

ruktör på Kai Löfgren är klätterinst

fritiden.

Säkerheten går först, det är viktigt att alla kilar sitter fast i spr ickorna.

» Det är något särskilt att klättra på hemmaplan. «

m

runt Södra Berghamn. Ön ligger strax utanför Stavsnäs i Stockholms ­mellersta skärgård. Vi rekar klipporna på den östra sidan av ön.

– Vi kollar linjer, sprickor och hörn, säger Kai Löfgren, 44 år, som klättrar mycket på fritiden och är inomhus- och klippklätterinstruktör.

Vännen och klättringskollegan Erik Zeitz, 41 år, är positiv till bergsväggarna som börjar vid vatten­ ytan. Ingen av killarna, som båda kommer från söderort, har klättrat i området förut.

– Det ser jättefint ut, klargör Erik. otorbåten cirklar sakta

erik började klättra i 17-års åldern, i de f­ ranska Alperna och har sedan bland annat testat bergs­ väggarna i de italienska Alperna, S­ panien och ­boulderklättring på Åland och i Sydafrika. Torö i Stockholms södra skärgård beskriver han som en ”magisk kombination mellan berg och hav”.

Det är just den där upplevelsen mellan två värl­ dar, två element, som gör att han älskar sporten.

– Har du väl börjat så är du fast, klargör Erik som klättrar utomhus vår, sommar och höst.

10 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

Vi går iland, plöjer igenom ris med sprängfärdiga blåbär såhär i mitten av september, innan vi kom­ mer fram till väggen. ”Jag ska kolla klipporna” ropar Erik och kryper ut på en avsats. Både han och Kai rör sig som spänstiga bergsgetter bland den svårtillgängliga terrängen full av stenar, träd och grenar. efter ett tag hittar erik den ”naturliga raka l­injen” från sin klippa, i höjd med vattnet. Kai befinner sig femton meter längre upp över bergs­ väggen, där han fäster topprepet.

Eftersom överhänget inte är tillräckligt för DWS (deep water solo – klättring utan säkerhets­ utrustning) så kommer killarna ”tradklättra”.

Traditionell klättring innebär att klättrarna själva sätter sina säkringar (kilar eller expanderande kamsäkringar) i berget.

– Tanken är att leda på kil, ropar Erik och sätter två ”friends” eller kamsäkringar på var sin sida av ett block på väggen. Därefter tejpar han sina fingrar. År av klättring har gjort att ligamen­ ten i fingrarna är utslitna; en av möjliga skador hos klättrare.

››

Erik hittar skrevorna i den branta klippväggen på Södra Berghamn.

VERTIKALT HÄNG

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 11

VERTIKALT HÄNG

›› kai har firat ner och gjort ett ”ankare”, medan

Erik rekar placeringar för kilarna. Kai berättar om vikten att försäkra sig om att alla karbiner är låsta och att testa så att kilarna sitter kvar i sprickorna.

Det är svårt för Erik som är försteman och Kai som är andreman att kommunicera, eftersom vin­ den ligger på hårt.

Erik klättrar och sätter fast en kil i en del av berget som är alldeles för porös, vilket gör att en sten lossnar från väggen. Lava och mossa täcker väggen och försvårar säkerhetsläget ytterligare. Ett dammoln bildas i luften när han täcker händerna med kalk från påsen på ryggen; ”effektivt mot handsvetten”.

– Ge lite rep Kai, ropar Erik som har kommit upp till den första avsatsen. Där blir det svårare; och ”inte mycket att hålla i”.

– Om jag faller nu blir det lång pendling, skönt att man har hjälm, utbrister Erik.

Branta klippor, hav och skogslandskap – mellersta skärgårdens klättring blir en vacker naturupplevelse.

efter ett tag är Erik på toppen och det är om­ bytta roller. Kai som är 170 cm lång har apindex 0 (armvidden minus längden), och Erik som är 189 cm lång har plus 6. Eriks långa armar gör att han kan sträcka sig efter grepp som är längre bort på väggen än Kai, som i sin tur satsar på ”korsklättring” eller ”Tom Cruise-klättring”.

ert uppåt, Det går sakta men säk jag är... även för den nybörjare

Tips på bra klättring i närheten av Stockholm är förutom Södra Berghamn och Lilla Gässholmen följande: Torö, Stora Skramsö, Vårdberget på Södertörn och ­Finnvedsberget på Ingarö.

Viktigt att tänka på: att vara för­ säkrad och vara med i en klätterklubb som till exempel Karbin Klätterklubb i Hägersten som har en modern klätterhall inomhus.

Kostar 1000 kr för 10-kort och 3900 kr för årskort: www.karbin.com

Försök att ta hjälp av en instruktör i början, det är mycket säkrare än att ge sig ut själv.

På www.bergssidan.se kan du läsa om klätt­ ring och på www.sverigeforaren.se kan du läsa uppdateringar som andra klättrare lagt in. Klättring kan bli en dyr hobby ju mer ut­ rustning du köper. Det går dock att hitta ett startpaket för omkring 1000 kronor. Ett par klättringsskor kostar omkring 500 kronor.

12 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

Det är viktigt att investe ra i ny klätterutrustning, som inte är sliten med spricko r eller andra fel.

VERTIKALT HÄNG

– Det är lättare att se neråt än uppåt, säger Erik innan han skriker genom blåsten: – Säkring klar!

Kai svarar snabbt: – Jag klättrar! väl uppe är kai nöjd med leden på väggen. Han tycker det är skillnad på att klättra utomhus och inomhus.

– Ute är en aha-upplevelse, säger Kai som även gillar isklättring och aidklättring (när utrustningen används aktivt för att ta sig uppför en vägg) på vintern.

Vi åker vidare till närliggande Lilla Gässholmen.

På öns södra sida skjuter en vertikal bergvägg rakt upp ur vattnet. Erik och Kai har inte klättrat här förut men berättar att andra bestigit väggen som har grad sex (nio plus är högsta gradtalet).

Kai riggar säkringar från toppen och Erik som är uppslukad av den häftiga naturen börjar klättra solo, som Spindelmannen på en vertikal vägg. berget är ungefär tio meter högt med klipps­ petsar som följer havsytan på några ställen. Vatten­ temperaturen är runt femton grader, så soloklätt­ ring hade fungerat om det inte var för stenarna.

– Det här känns dumt, det kommer göra ont att

trilla ner och jag ska klättra tio meter, säger Erik uppgivet.

Hade det varit några år tidigare hade han för­ modligen soloklättrat, men med åldern har även förnuftet ökat.

– Ett fall här skulle bli katastrofalt, klargör Erik, innan han iförd sele ropar: ”jag klättrar”.

– Uppfattat! hörs tio meter längre upp.

››

Förbränningstoaletter för alla behov FRITIDSTOA 1/2

Inget vatten eller avlopp behövs Restprodukten är aska Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn

Skitbra

HELT ENKELT!

www.fritidstoa.se

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 13

VERTIKALT HÄNG

Teamkänslan är stark bland samtliga som samarbetar i dagens klättring.

löjar Erik Zeitz tatuering avs t. live i r gilla han vad

›› Väggen är svårare än på Södra Berghamn. Erik får kämpa med muskler och senor som blir allt tröt­ tare. Men han är seg och ger inte upp förrän han nått toppen.

– Helt underbart, utbrister Erik av glädje. nu är det min tur.

Jag har klättrat ett fåtal gånger tidigare och är minst sagt ringrostig. Problemet är att det inte finns många skrevor på den flacka väggen att sticka in tårna i. Använd kroppens stora muskler tänker jag men fingrarna gör trots det grovjobbet, vilket leder till att jag snabbt blir trött.

Första metrarna klarar jag innan det tar stopp.

Hittar inga skrevor att ha fingrarna i. Mjölksyran i handlederna gör sitt. Jag tittar ner mot stenarna och vattnet och funderar på vad ett fall på fem-sex meter skulle göra med kroppen. Selen håller för min tyngd, likaså kilarna. Kai frågar hur det går, och jag svarar: ”ta hem”, varpå han hjälper till att hissa upp mig samtidigt som jag med repets hjälp försöker dra upp mig själv. Kai skickar ner ett par handskar på ett rep. När jag kopplar loss dem har jag ingen känsel i fingrarna, vilket gör att jag tap­ par den ena handsken som jag följer med blicken när den flyter iväg med strömmen.

väl uppe på avsatsen är vi färdigklättrade för dagen. Killarna har klättrat på platser som ­Mallorca, Kroatien och Thailand men vill ändå lyfta fram skärgården.

– Det är något speciellt med att klättra på hemma­plan, summerar Erik.

∞

14 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

∞ Efter klättringen vankas efterlängtad fika.

RL Ä S A NDE DA E R B JU

5 0 0: – T R ABA

T/ H Y T

T*

53 FYRAR PÅ 24 TIMMAR 19/6

Fyr- och skärgårdskryssning

Följ med på vår populära kryssning i fyrarnas tecken, nu med ännu fler fyrar! Kassun- och kubfyrar, spännande historier och nattguidning. Lyssna till spännande historier och förbluffande fakta när farleds- och fyrexperterna Göran P Sjödin och Anders Hedin guidar oss mellan kobbar och skär. I år passerar vi inte mindre än 53 fyrar, varav 21 ligger utanför vår ordinarie rutt. Ett par nyheter: Öregrunds skärgård och Finngrundet. Uppge kod: SAMSKAR när du bokar.

BOKA IDAG PÅ BIRKA.SE | 08 702 72 00.

När resan är målet

*Ordinarie pris från 950:-/person inkl. del i Cabin Ekonomi 2-bäddshytt, 3-rättersmiddag exkl. dryck och brunch. Tillägg för andra hyttkategorier. Uppge kod: SAMSKAR

Målningen Sommarnöje (beskuren) är i privat ägo.

ANDERS ZORN

Konstnären som fotograf 16 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

ANDERS ZORN – MÅLARNAS MÄSTARE

Anders Zorn älskade skärgården och återvände alltid hit, framför allt till Dalarö där familjen hade hus.

I likhet med många andra av den tidens konstnärer tillbringade Anders Zorn mycket tid i Stockholms skärgård. Det var också på Dalarö som han målade den hittills dyraste tavlan som sålts på auktion i Sverige, ”Sommarnöje” från 1886. Men Zorn var även en framstående fotograf.

a

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Anders Zorn/Max Ströms förlag samt Zornmuseet i Mora (målning Sommarnöje)

nders zorn föddes i Mora den 18 februari 1860, som oäkta son till en tysk bryggarmästare och en söt dalkulla, Grudd Anna Andersdotter, som arbetade med att skölja tombuteljer på ett bryggeri i Uppsala.

När fadern dog lyckades Zorns mamma få ut ett arv från bryggarmästarens döds­bo på 3 000 kronor. Pengarna avsåg sonens skolgång där pojken även fick undervisning i teckning.

Anders Zorn visade sig tidigt vara en be­gåvad konstnär. Han blev som 15-åring antagen till Konstakademin i Stockholm där han snart valde att satsa på akvarell­ måleri.

På elevutställningen 1880 rosades hans porträtt av en ung kvinna och han började tjäna egna pengar som porträtt­ målare i Stockholms finare salonger.

Tillsammans med konstnärs­ kollegerna Strindberg, Liljefors m fl sjöng Zorn skärgårdens lov.

Anders Zorn blev med tiden en förmögen man och en av Sveriges mest välkända målare. Det var framför allt hans porträtt som gjorde honom ryktbar. Han porträt­ terade många av den tidens kändisar, han målade kungligheter och presidenter, men också folklivsmotiv och nakenstudier.

Och han tillbringade en stor del av sin tid utomlands, i USA, England, Paris – men återvände gärna till skärgården, till Rödlöga, Bullerö och Sandhamn men framförallt till Dalarö där hans hustrus familj hade ett hus.

Anders Zorn och konstnärskollegor som August Strindberg, Bruno Liljefors, Albert Engström, Carl Larsson sjöng alla skärgårdens lov, de blev skärgårdens första ”badjävlar” och det förra sekelskif­ tets kulturmaffia kring vilka det föddes otaliga historier.

››

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 17

ANDERS ZORN – MÅLARNAS MÄSTARE

›› Nationalromantikern Zorn själv föll Anders Zorn Anders Zorn, 1860-1920. Född i Mora, konstnär känd för sina porträtt, dalamotiv och naken­ studier. Tillbringade mycket tid i Stockholms skärgård där många av hans mest kända målningar blev till.

Fotografen Zorn, Bokförlaget Max Ström, 2015, urval och texter av Staffan Lamm, Bengt Wanselius, Johan Cederlund och Maria Schottenius.

Det är i stockholms skärgård Zorn hittade motiv till många av sina mest uppskattade nakenstudier.

18 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

direkt för det karga landskapet i havs­ bandet, glittret på vattnet, öarna och de vidsträckta fjärdarna. Han bad därför vännen Albert Engström skaffa ­honom en båt.

Vilket han också gjorde. Det blev ­skär­gårdskryssaren ”Mejt II”, ritad av väl­kände båtkonstruktören Albert Anders­ son, i vilken Albert Engström lärde upp Zorn i seglandets alla hemligheter.

Med skutan lastad till relingen med whisky och punsch och köttkonserver korsade Engström och Zorn många gånger Östersjön, till Finland, Estland och Åland, men landsteg även ofta på öarna i Stockholms skärgård för att måla och proviantera. Eller för att festa och jaga med Bruno Liljefors på Bullerö.

Zorn blev en omvittnat skicklig akva­ rellmålare som gav liv åt vågskvalp och reflexer kring bryggorna på Dalarö. Det är också där han 1886 excellerar med sin teknik i akvarellen Sommarnöje förestäl­ lande hustrun och mästerlotsen Carl Gustav Dahlström vid en brygga invid Dalarö ström.

När tavlan den 3 juni 2010 säljs på Stockholms Auktionsverk för 26 miljo­ ner kronor är det den dyraste svenska målningen som någonsin sålts på auktion i Sverige. August Strindbergs Underlandet som 1990 såldes för 22,6 miljoner kronor petades därmed ner till en andraplats.

– Jag har aldrig varit med om en liknande budgivning på den här nivån förr, kommenterade Anna Hamilton på Auktionsverket.

det är också i Stockholms skärgård som Anders Zorn målar många av sina mest uppskattade nakenstudier. Han minns själv sommaren 1887: ”Hur jag just denna sommar kom att försöka vad som ännu är mitt älsklingstema, den nakna kvinno­ kroppen ute. En kombination av gråa klippor, tall, naket och vatten.”

de tavlor som anders zorn året därpå producerade från Dalarö har av konst­ vetenskapen ansetts som hans kanske ­viktigaste och mest drivna. Motivet var då mestadels ”naket i det fria”. Gärna unga, lite runda kvinnor, med bröst, mage och rumpa, oblygt poserande på bergknallar och i vassvikar.

Vad som däremot tidigare inte varit allom bekant är Anders Zorns talang som fotograf. Undanstoppade i ett rum i Zorn­ museet i Mora hittade häromåret filmaren Staffan Lamm, släkt med Zorns hustru Emma Lamm, tusentals fotografier – alla med Anders Zorn som upphovsman.

Resultatet av fyndet har blivit en bok (Bokförlaget Max Ström) och förra årets utställning på Fotografiska museet i Stockholm, som redan innan den öppnade blev omskriven efter att Facebook stängt ner museets hemsida på grund av Zorns alla nakna kullor. och visst är det mycket naket.

Visser­ ligen har Anders Zorn dokumenterat både vardag, hembygd och utrikes resor, men det är den nakna kvinnan som ut­gör huvud­nummer, som måhända använts som förlaga till många av Zorns målningar.

Kanske ska bilderna stundtals anses som pikanta, men samtidigt utgör de ett dokument över såväl konstnären själv som den tid han levde i. Lite unket, men också ett bevis på upp­ hovsmannens hantverksskicklighet.

∞

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 19

Vänerbjudande

20% rabatt Bottentvätta istället för att ­bottenmåla! Bekvämt, billigt och miljövänligt.

Sveriges fritidsbåtar målas varje vår med ca 500 000 liter bottenfärg som läcker gift i havsmiljön.

Fritidsbåtar i Östersjön behöver i princip inte bottenmålas utan kan helt förlita sig på giftfria metoder som t.ex. båtbottentvätt, för att hålla skrovet rent från beväxning.

BoatWasher tillverkar och driver båtbottentvätt­ stationer (borsttvättar) och erbjuder Skärgårds­ stiftelsens vänner en rabatt om 20% på bottentvätt vid företagets båttvättar.

Erbjudandet gäller under 2015 och 2016 och självklart kan både segel- och motorbåtar båt­ bottentvättas. (max mått upp till L=20m, B=5m D=2,2 m beroende på station)

Vänbok 2016 skärgården

Rabatten erhålls genom länk på Skärgårdsstiftelsens hemsida under fliken vänerbjudanden eller www.boatwasher.se/skargardsstiftelsen samt vid uppvisande av vänkortet på någon av Boat Washers tvättstationer.

För ytterligare information kontakta Boat Washer AB 08-663 32 39 E-post: info@boatwasher.se www.boatwasher.se

– vägvisare från örskär till landsort

vill inspirera och vara en guide till skär­gårdens mer än 30 000 öar utmed Upplands och Sörmlands kust – från innerskärgård till yttersta havsbandet. Det är ett ölandskap med få motsvarigheter i världen som här beskrivs från norr till söder. Vårdkasar, labyrin­ ter och medeltida segelleder presenteras i särskilda tema­rutor, liksom författare, konstnärer och ­musiker – och hur man roade sig förr i skärgården. Den vän­der sig till alla som intresserar sig för skärgården, vare sig man är bofast eller tillfällig turist, sommar­ boende eller färdas med skärgårdsbåt eller i egen farkost, vill gå eller cykla på öarna. Boken är rikt illustrerad och har 40 kartor som prickar in utflykts­ mål i hela skärgårdsområdet. är författare, kulturjournalist och foto­graf. Han har skrivit biografin Roland Svensson – Ömänniskan som kom ut 2010 i samband med ­utställningen över konstnären på Waldemarsudde.

Han har flera guideböcker bakom sig, bland annat den prisade Vägvisare till Stockholms Skärgård från 2004, som denna guide delvis bygger på, även om den är utvidgad och till stora delar omskriven och uppdaterad. Han har även under tio år varit redaktör för Samfundet S:t Eriks årsbok, författat biografin ­Ferdinand Boberg – arkitekten som konstnär och boken om de stora utställningarna i Stockholm, När tiden var ung liksom om turismens utveckling i Resan till Sevärdheten. ulf sörenson

20 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

Historiska

platser

Utö Värdshus kan skryta med gamla traditioner Sedan mitten av 1100-talet har det enligt unika slaggfynd brutits järnmalm på Utö. Det innebär att Sveriges äldsta gruva finns på Utö. text och illustration

Misse Ljungström

det järnmalm i begrän­ sad omfattning fram till 1607, då den egentliga gruvdriften på Utö börjar. Bara några år senare bröts malm i tre gruvor och ytter­ligare några år senare i nio gruvor. Att bryta malm var arbetskrävande och det behövdes många arbetare. Under 1500talet lockade man med brännvin ut ”löske­ folk” från Stockholm till det hårda gruv­ arbetet. Alla dessa arbetare var både hung­riga och törstiga, så med all sanno­ likhet växte redan tidigt krogar upp som kunde tillgodose deras behov.

De två stora katastroferna, dels pesten 1709, som tog 139 utöbors liv och ”ryss­ härjningarna” 1719, då bebyggelsen brän­ des ner och gruvorna fylldes igen med gråberg, dämpade kroglivet under första halvan av 1700-talet. Men i och med att ön återhämtade sig byggdes Utös första dokumenterade krog. Det var Stenhotellet som ligger i sluttningen nedanför dagens värdshus. ”Här gick det ofta hett till och superi och slagsmål hörde till ordningen för dagen”, säger Harriet Hjort i klas­ sikern ” Utö – ön som var ett paradis” och berättar en anekdot om en styrman som dog på krogen och prästen skriver in i kyrk­boken att ”mannen ej druckit över­ flödigt, ej heller” trätit”och ordkastat.

Han hade bara suttit på en kista och ram­ lat i golvet, varvid han rev upp vänstra kindbenet och förblödde.”

visserligen bröts

svann och öns befolkning minskade.

Tio år senare köper grosshandlare E.W. Lewin från Stockholm bolagets tidigare del av ön och en ny era för Utö som badort inleds. Prestigebyggnaden Brukskontoret förvandlas till restau­ rang, som utrustas med härlig ­glasveranda av material från en paviljong på den stora Stockholmsut­ ställningen 1897. Många badortsgäster, däribland kända kulturpersonligheter börjar vistas på ön under sommaren och de besöker förstås regelbundet värdshu­ set. Hasse Z. författare och en av kultur­ personligheterna från Lewins tid skriver i en av sina böcker att Utö restaurang är

mest omtalad för terrassen framför So­ cietetshuset. ”Därifrån skådade man den vackraste solnedgången i landet och där satt alla farbröderna och drack punsch.”

Det berättar Erik Zetterström, signaturen Kar de Mumma, själv kulturpersonlighet på ön och son till Hasse Z. i en skrift om Utö, som gavs ut av landstinget 1986. badortslivet minskade i samband med andra världskriget och skärgården avfol­ kades. Norra delen av Utö kom i Skär­ gårdsstiftelsens ägo 1973, värdshuset rus­ tades upp och krögare anställdes. Genom åren passerade ytterligare några krögare, vilka 1997 avlöstes av de nuvarande krö­ garna/ arrendatorerna Stefan Guldstrand, och Anders Malm, och från början även Ola Mattson. Som de flesta läsare vet har de utvecklat Utö Värdshus till en restau­ rang i stjärnklass och belönats med flera utmärkelser genom åren. Utö är en pärla, och en av de mest besökta öarna i skär­ gården!

Och vill man vara rolig, skulle man kunna avsluta med att säga att även om järnbrytningen på den gamla gruvön upp­ hörde för länge sedan, kan man på Utö Värdshus fortfarande ta sig ett järn…

gruvdriften på 1800-talet var ”Bolagets tid” och 1803 uppfördes den byggnad som idag är Utös välrenommerade värdshus; Brukskontoret samt disponentbostaden som pendang mitt emot. Gruvbolaget hade eget bränneri och det sägs att det under den här tiden fanns sju krogar på ön. En tid med farliga arbeten och mycket brännvin för många av öborna, men gruvbrytningen upphörde 1879, de många krogarna för­

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 21

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding 0733-47 24 47 joakim.hilding@bluecore.se

Torsten Kreuger 1884–1973 Aff

Affärsmannen, tidningsmannen, rättskämpen, naturvännen och båtentusiasten Läs om Torsten Kreugers dramatiska liv, affärsmannen som överlevde Kreugerkraschen och fängelsetiden därefter och på nytt blev en av Sveriges rikaste personer, läs om hans unika fastigheter, båtar och bilar, om hans olycksbröder Oscar Rydbeck och Krister Littorin, om Högbroforsmålet, en rättsskandal. I boken finns ett 70-tal oljemålningar och fotografier, de flesta i färg. En praktbok. 385 kr En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman 22 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

Guider med lokal förankring

Stockholms skärgård är en populär destination som varje år lockar stora mängder besökare.

Och potentialen att utvecklas ytterligare är stor.

Men Peder Strauss på Sandhamnsguiderna betonar vikten av långsiktigt hållbar och lokalt förankrad utveckling. ”Man måste förstå skär­ gårdens själ” är budskapet.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 23

» Ett besök på Grönskär.

Närmare havet går nästan inte att komma ... «

24 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

GUIDER MED LOKAL FÖRANKRING

Peder Strauss guidar med van hand i farvattnen utanför Sandhamn och Grönskär. Här är havet s­ tändigt närvarande och det krävs kunskap och erfarenhet för att kunna garantera säkra arrangemang.

S

olen glittrar i vågorna utanför Sand­ hamn. Luften är märkligt varm för årstiden, runt 20 grader, och båtlivet är intensivt, med vita segel och motorbåtars grönskimrande bogsvall varhelst vi ser.

Peder Strauss har mött upp i Stavsnäs, och iförda flytvästar och varma overaller styr vi nu mot det yttersta havsbandet. Vinden friskar i och vågorna växer allt mer i takt med att vi närmar oss fyrtor­ net på Grönskär.

Men Peder lotsar med van hand sin öppna båt mellan grynnor och brytande bränningar för att till slut smyga in mellan skyddande klipphällar och angöra vid en gammal fyrvaktarbrygga. vi vandrar långsamt upp mot den lilla klungan hus som vittnar om den personal som en gång såg till så att sjöfarten välbehållna kunde angöra sina destinationer.

Idag är det Skärgårdsstiftelsen som äger mark och byggnader i fyrbyn, med Sandhamnsguiderna som hyresgäst i den före detta fyrmästarbostaden.

– En fantastisk plats att besöka, säger Peder Strauss och dukar upp kaffe och seglarbullar på soffbordet.

På Grönskär får konferensgäster närkontakt med hav och himmel. I det varsamt renoverade ­huset finns ingen el, man sover i våningssängar, vilar framför kaminen, dukar upp till fika och fest.

Och utanför fönstret finns den ändlösa och stän­ digt skiftande havshorisonten.

Idyll i ytterskärgården. Men bistrare väderlek lurar alltid runt hörnet.

›› STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 25

GUIDER MED LOKAL FÖRANKRING

››

Besöket på Grönskär är ett exempel på vad Sand­ hamnsguiderna menar med aktiviteter i samklang med miljö, natur och kultur.

Det var i slutet av 1990-talet som Peder Strauss och barndomsvännen Fredrik Sjöblom grundade Sandhamnsguiderna. De hade båda vuxit upp i skärgården där de provat på det mesta vad gäller jobb och aktiviteter.

Dessutom hade de erfarenhet av att jobba med skidåkning i Åre, inom ramen för destinations­ företaget Åreguiderna.

– Vi hade bra koll på hur det såg ut på olika turistorter men ville något annat, minns Peder Strauss. Vår vision var att svetsa samman folk på Sandhamn, att skapa sysselsättning och föra ön framåt på dess egna villkor. och så blev det.

1999 grundades Sandhamns­ guiderna, inspirerat av det koncept som mejslats ut av Åreguiderna. Med hyrd lokal och en fem meter lång båt satte man igång. Kunskap om skär­ gården och ett väl utvecklat nätverk utgjorde ett viktigt startkapital.

– Vi valde att gå försiktigt fram, att noga för­ ankra allt vi gjorde och att betala för oss när vi ­använde någon ö i närheten för våra aktiviteter, säger Peder. Ska vi lyckas måste vi också vara trovärdiga i alla läger, resonerade vi.

Seglarhotellet på Sandhamn var redan från början en viktig samarbetspartner. Alternativet att förlägga en konferens i skärgården behövde en extra krydda för att locka gäster. Svaret blev då Sandhamnsguidernas utbud av aktiviteter och arrangemang.

Besöket på Grönskär erbjuder såväl havshorisont som om­ bonad konferenslokal i den gamla fyrvaktarbostaden.

peder strauss räknar upp vad man kan erbjuda: Fiske, kajaking, segling, lerduveskytte, höghöjds­ bana, mångkamp, sälsafari, utflykter, ribbåtar…

GRÖNSKÄR 0

200 m

Fyren Grönskär

26 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

Grönskär ligger tre sjömil ost om Sandhamn. Ön var från början av 1500-talet kronohamnsfiske men är mest bekant som fyrplats. Redan på 1600-talet fanns ett högt kummel av trä – en s k spirbåk. På Grönskär bodde tre familjer året runt för att sköta fyren, det var fyrmästar-, fyrvaktar- och fyrbiträdesfamiljerna.

Lastbåtarnas och passagerarfartygens farter hade ökat från ca 10 knop till det dubbla och krävde en fyr i en annan position. Det blev kassunfyren Revengegrundet.

Idag äger Skärgårdsstiftelsen marken i fyrbyn samt i Norra hamnen, fyren, fyrmästar- och fyrvaktarbostäderna samt en del bodar. Resten av ön ägs av privatpersoner före­ trädesvis från Sandhamn.

››

GRÖNSKÄRS FYR Grönskärs fyr byggdes 1770 av granit och sandsten. Det var en öppen stenkolseldad fyr. År 1844 förseddes den med lanternin och rovoljelampa. På 1910-talet installerades den ljusstarka luxlampan och en klippapparat.

Fyren har p g a sin skönhet kommit att kallas Östersjöns drottning. Det var den 19 januari 1984 som Sjöfartsverket överlät Grönskärs fyr till Skärgårdsstiftelsen för att den skulle beva­ ras som ett minnesmärke över gångna epokers sjöfart och sjösäkerhet.

Redan 1961 hade den släckts för att e ­ rsättas av fyren på Revengegrundet. Men den 26 september år 2000 skrevs fyrhistoria. Då tände Skärgårdsstiftelsen Östersjöns drottning igen, efter att hon varit släckt och mörk sedan 1961.

Nu blinkar hon med ett vänligt grönt sken.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 27

GUIDER MED LOKAL FÖRANKRING

förklarar Peder. Och alltid med så lite miljöpåver­ kan som möjligt.

Eller, som sagt, ett besök på Grönskär. Närmare havet går nästan inte att komma.

– Särskilt inte när det blåser storm, tjuter i skorstenen och takpannorna flyger genom luften, konstaterar Peder Strauss förtjust. har nu Sandhamnsguiderna arbetat med att utveckla besöksverksamheten i skärgården i allmänhet och på Sandhamn i synnerhet.

Ett ökat samarbete med lokala aktörer, mer aktivitet under vintern och ett starkare varumärke har blivit ett synbart resultat av deras arbete.

Dessutom, försäkrar Peder, har man alltid haft kul på jobbet.

Och när konferensbranschen drabbats av lång­ sam pyspunka har man tryggt lutat sig mot andra ben som vuxit sig starka genom åren, som turist­ byrå, butik och uthyrning av skrindor, cyklar och kajaker.

– Det har varit vår räddning när tiderna varit svåra, konstaterar Peder Strauss och hugger in på en välfylld hallongrotta från bageriet på Sand­ hamn.

i sexton år

Peder Strauss menar att skärgården i högre utsträckning måste våga stå på egna ben för att nå sin fulla potential.

Han efterlyser en större lyhördhet för röster från öarna från myndigheter­ nas sida.

›› Och alltid med personal som kan köra båt lika bra

som de kan berätta en historia, förbinda ett sår, servera vin och laga god mat.

Ett arrangemang man gärna puffar för är en tur till ytterskärgårdens kronofiskeöar, som Stora Nassa, Långviksskär och Horsten. Båtföraren är samtidigt guide som berättar om flora och fauna och skärgårdens betydelse för Sveriges utveckling.

Ett annat arrangemang är fisketävlingen Sand­ hamnsöringen som går av stapeln i oktober varje år. Intäkterna används till att föda upp ny havs­ öring som släpps ut i havet.

Ett tredje arrangemang som Peder Strauss gärna lyfter fram är ett besök hos lotsbåtmannen och yrkesfiskaren Anders Näslund på Sandhamn som serverar rökt sik och berättar om fiskets ­historia i skärgården.

– Vi valde tidigt att satsa på sådant som var i samklang med natur, kultur, miljö och människor,

KORT OM SANDHAMN Till skillnad från andra öar i Stockholms skärgård som har försörjt sig på främst fiske och jordbruk har Sandhamn varit ett tjänstesamhälle med bo­satta lotsar och tullare och med turismen som viktig försörjningskälla. Ön är bland annat känd som tidigare startplats för regattan Gotland Runt och för sina stora sommarvillor, sitt intensiva nöjesliv och fina sandstränder. Det har sedan 1930-talet funnits flera affärer, hotell och restauranger på ­Sandhamn. Idag är Polisen, som har byggt upp ett kontaktcenter på ön, tillsammans med Seglar­ hotellet Sandhamns största arbetsgivare. Här finns ett drygt hundratal fast bosatta invånare.

28 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

vågar han sig inte på några utfäs­ telser. Att skåda in i skärgårdens kristallkula är inte alldeles enkelt. För egen del vill han förbättra företagets hemsida, stärka varumärket ytterligare, utveckla närvaron på sociala medier.

För skärgården i övrigt hoppas han, med en antydan till uppror i rösten, att alla statliga projekt med sina konsulter och öronmärkta pengar snarast blir mer lyhörda. Hans uppfattning är att alltför många projekt har havererat för att ingen lyssnat på vad man säger och tycker ute på öarna.

– Jag tror att vi i högre utsträckning måste stå på egna ben för att utvecklas och nå vår fulla ­potential, summerar Peder Strauss.

om framtiden

∞

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 29

Gissa instrumentpanelen?

Blir båtar liksom hundar alltmer lika sin husse eller matte genom åren, eller väljer vi flytetyg efter person? Här får du chansen att se om så är fallet. Passa ihop förarna med bilden på ­instrumentpanelen i deras båt. Kanske blir du förvånad?

Rätt svar hittar du på sid 35

C.

A.

D. E.

B.

Per Schierman, jordbruks­arrendator och naturvårdare på Hjälmö.

30 STÅNGMÄRKET

Pelle Blom, tillsyns­man på Fjärdlång Huvudskär och Sandböte.

NR 1 • 2016

Peder Strauss, delägare och grundare till Sandhamns­guiderna.

Anders Borg, jordbruks­ arrendator på Stegsholms gård, Gålö

Ander Jansson, tillsyns­ man på Grinda.

Stiftelsens fältpersonal är mer eller mindre beroende av båt. Många tillbringar stora delar av arbetsdagen i och kring sitt fartyg. Ofta fungerar båten även som skolskjuts, taxi och guide­redskap. Alltid utrustad med praktiska verktyg inte sällan inte sällan med en jakt- eller vallhund.

Foto Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 31

Ny tradition hos Gålö gårdsmejeri! getter älskar gran,

så vi tog med vår och for på julgrans­ plundring till Frönäs gård på Gålö.

Eva och Lasse Thoreson tog emot både oss och granen. När den åkte över staketet strömmade 90 vackra, grangalna get­ ter i olika men lika vackra skepnader ut från ladan.

Bosse, Petra, Tjocka, Greta och Ada… Alla 90 getter har namn, berättade Eva och Lasse. Medan getterna tuggade i sig de inte så barriga granarna handlade vi delikatesser.

Stegholms gård var också på plats och försåg frusna be­ sökare med grillad korv och hamburgare (kött från egen gård såklart).

Inne i ladans cafédel fanns kaffe, kaka och ljuvliga fårostar.

Marmeladburkarna från sommarens björnbärsskörd match­ ade de mjuka ostarna. Med mobilen full av getter, skor med frusna tår och en kasse rågad av ost, marmelad, ägg och kött for vi hem för att återvända i vår, i sommar och vid nästa julgransplundring!

Text och foto: Anna Björkman

Miljömärkt el till ett utmärkt pris Boo Energi köper endast in el från förnyelsebara källor såsom sol, vind och vatten.

NR 1 • 2016

ET

MYC

D

32 STÅNGMÄRKET

v Ä L GoD K

2015

UN

K

Följ oss på skärgårdsstiftelsen och ta del av skärgårdsvyer i alla väder.

ET

ÄN

Äntligen har vi ett Instagramkonto!

K

Kontakta oss idag så hjälper vi er med personlig rådgivning vid tecknande av avtal.

DNÖJDH

Mer information www.booenergi.se Kundtjänst: 08-747 51 70

NOTERAT

Foto Max Ström förlag

Jeppe Wikström, juryns nye ordförande.

Ny jury för Axel Sjöbergsstipendiet Rapport över 2015 års djurinventeringar Nu finns Levande Skärgårdsnatur 2016 som pdf på vår hemsida skargardsstiftelsen.se eller att hämta på kansliet på Skeppsholmen.

Vi ses på Svartsö i sommar

Jeppe Wikström är fotograf och förläggare med ett mycket starkt skärgårdsengagemang. Boken Havsskärgård som kom ut 1994 har blivit en klassiker i genren och fått många efterföljare. Flera av stiftelsens mest framgångsrika vän­ böcker är framtagna i samarbete med Jeppe Wikströms och Marika Stolpes förlag Max Ström. Övriga ledamöter i juryn är Maria Schottenius, Litteratur­ vetare och journalist, skribent för Dagens Nyheters kultur­ redaktion. Jan Gradvall, Frilansjournalist med inriktning på modern kultur samt Lena Josefsson, Ordförande i Moderna Museets vänner.

Stipendiebostaden på Långviksskär

Taxi • Rundturer • Charter med svävare i Mellanskärgården!

Anders Thorén, Djurö • trafiklinjer.se • 070-311 94 54

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 33

Foto Bosse Lind

WWW.SVARTSO.SE

vid 2015 års utdelning av stipendiet framkom det att den nuvarande juryn tyckte att det var dags för nya krafter att ta vid. Den trogne skärgårds- och stiftelsevännen Jeppe Wikström tillfrågades om att bli ny ordförande i juryn och tackade till vår glädje ja.

Skärgårdsstiftelsen Områdesgu

Skärgårdsstiftelsen r i norr till Landsort i söder OMRÅDESGUIDE från Örskä

ide, Örskäar – Landsort 2016

ar vi et är För t

NOTERAT

Hämta vår Områdesguide från Örskär till Landsort Nu byter vår skrift Skär­ gårdsnatur namn till ­Områdesguide från Örskär till Landsort. Välkom­ men att hämta ett rykande färskt exemplar hos oss på båtmässan Allt för sjön 3–14 mars.

t ma a r holms än.

Rättelse i Stångmärket 2015 nr 5: Tillsynsman på Gålö påminde redaktionen om att snickare Jonas Hedlund var konstruktör och hjärna bakom det svindlande trappbygget på Havtornsudd.

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding 0733-47 24 47 joakim.hilding@bluecore.se

Vänerbjudande 50 sätt att rädda Östersjön Av Johan Tell med förord av Johan Rockström Östersjön är ett av världens mest förorenade hav.

Inget annat hav har drabbats lika hårt av övergöd­ ning, syrebrist, miljögifter och tungmetaller. Nu närmar sig den punkt där detta blir irreversibelt och Östersjön dör ­ bokstavligt talat.

I denna bok ger den prisbelönte miljöskribenten Johan Tell 50 konkreta tips på sådant som vi alla som individer kan göra för att Östersjön ska bli ett friskare hav. Den gör oss medvetna om, och ger inspiration till, hur vi med ganska enkla förändringar i vår vardag kan hjälpa till atträdda Östersjön. Det är nu vi måste agera!

Inledningen är skriven av professor Johan Rock­ ström och boken produceras i samarbete med Stockholm Resilience Centre.

Köp till specialpris 59 kr (ord. pris 90 kr) på www.adlibr.is/skargardsstiftelsen

Skärgårdsvinter med svävare!

Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43.

34 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016

NOTERAT

5

frågor till

Skärgårdsstiftelsens nya styrelseordförande

Skärgårdsstiftelsens nya ­förvaltningschef

Namn: Anders Olander Ålder: 67 år Bor: i Norrtälje

Namn: Viktor Axelsson, Ålder: 50 år Bor: i Bromma

Foto Centerpartiet i Stockholms läns landsting

1. Vad jobbar du med förutom ditt styrelseuppdrag för Skärgårdsstiftelsen?

Jag gick i pension för 1,5 år sedan. Var utvecklingsstrateg på Norrtälje kommun och tidigare näringslivschef.

Jag har ett antal politiska uppdrag i Norrtälje kommun och i Landstinget.

2. Vilken är din relation till ­skärgården?

Som näringslivschef jobbade jag med många skärgårds­ företag. Under förra perioden var jag v. ordförande i LeaderUross och många av projekten vi arbetade med var skärgårdsprojekt. Har också jobbat med bredbands­ utbyggnaden i skärgården. Äger ingen båt så mina kontakter med skärgården består oftast av uppskattade kortare besök.

Foto Bosse Lind

1. Vad jobbade du med innan?

Jag jobbade som fastighetsutvecklare på Stockholms hamnar, omvandlade hamnmagasin till nya använd­ ningar, tex Fotografiska i Stora Tullhuset. Innan dess arbetade jag som förvaltare och fastighetschef på Statens fastighetsverk och hade bland annat Natur­ historiska riksmuseet, Bergianska trädgården och ­Regeringskvarteren.

2. Vilken är din relation till ­skärgården?

Min barndom handlade väldigt mycket om somrarna i Vasa skärgård i Finland där jag har mina rötter, men under senare år är det genom båtlivet som jag upptäckt Stockholms skärgård. Båtklubbens klubbholme ligger i Staveström norr om Grinda, vi har en fin bastu där!

3. Är det något av stiftelsens områden du ännu inte varit på men som du gärna vill besöka?

Eftersom jag kommer från Norrtälje så känner jag den norra skärgården bäst. Skärgårdsstiftelsen har ju många verksamheter i den södra skärgården som jag ser fram emot att besöka. Nåttarö är en sådan plats. Pärlan Utö har jag varit på många gånger sedan mitten av 1970-talet och varje gång blivit lika förtjust.

3. Ditt uppdrag är brett, vad ser du mest fram emot inför 2016?

Det är verkligen brett, men under 2016 är det viktigaste att få struktur på hur vi jobbar och att göra det tydligare och enklare att sköta sitt arbete. Man ska kunna känna sig nöjd när man går hem, det är viktigt. Men allra mest ser jag fram emot att få arbeta med mina nya kollegor och träffa många av våra hyresgäster.

4. Vilken bok ligger på ditt nattduksbord?

Eftersom det blir mycket läsande av handlingar så ­för­söker jag avsluta dagen med något mer lättsmällt.

Just nu är det ”Tjuvarnas marknad” av Jan Guillou.

4. Vilken låt får dig att dansa?

Billie Jean (M. Jackson) eller Get Lucky (Daft Punk)

5. Nämn en av stiftelsens viktigare uppdrag och v ­ arför du tycker det är viktigt.

Ett viktigt uppdrag är att göra skärgården tillgänglig för alla. Det gäller tex personer med funktionsnedsättningar men även att få nya grupper att besöka våra områden.

Vi behöver förbättra standarden på många av våra anläggningar och som på sikt ska leda till ökade intäkter och en högre självfinansieringsgrad.

5. Vilken bok ligger på ditt nattduksbord?

Just nu en nyutkommen bok av Anders Hedin om ­Frescati vid Brunnsviken, där jag vuxit upp. Anders är ­annars fyrexpert och har skrivit ”Lysande skärgård”.

SVAR PÅ GISSA INSTRUMENTPANELEN, sid 30-31: A. Anders Borg B. Anders Jansson C. Per Schierman D. Pelle Blom E. Peder Strauss

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2016 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Sk채rg책rdsstiftelsen Sk채rg책rdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm