Stångmärket Nr5 2014 (nov)

#5 / 2014 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

SKÄRGÅRDENS LIVLINOR

Svävare och helikopter – ett måste på vintern

VAKTAVBYTE PÅ ÖRSKÄR

Tommy Mattsson tar över som tillsynsman

HISTORISKA PLATSER

Landsort – Stockholms sydligaste fyrplats

FÄRÖARNA – Eldsjälar vill vända avflyttningstrend

p a k s n ä v t r o b Ge ulklapp! ij

Ge bort vänskap i julklapp!

Nu kan du ge bort en julklapp som gäller ett helt år. Ge bort vänskap i Skärgårdsstiftelsen för 2015 och få årets vänbok Skärgårdshus på köpet att lägga under granen.

Vänskap i Skärgårdsstiftelsen kostar 300 kr för enskild vän och 375 för familjevän. På www.skargardsstiftelsen.se kan du beställa och betala din julklapp. Har du inte tillgång till internet kan du ringa in din beställning till stiftelsens kansli på 08-440 56 00.

OBS! För att hinna skicka boken i tid till julafton måste vi ha din beställning innan den 12 december. E ­ fter det går det bra att köpa julklappen på stiftelsens kansli på Skeppsholmen.

#5/2014

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

Innehåll 03

0

33

0

090

0

120

24

Lena Nyberg har ordet

270

24

4 Ledare

Ny tillsynsman på Örskär

0

30

0

06

ÖREGRUND

22 Infrastruktur skärgården Projekt för hållbarhet och bekvämlighet

210

29 Personalnytt

0 15 180

Nya medarbetare

34 Historiskt perspektiv

Ålands Hav

Vi möter Doris Larsson, uppväxt på Björnö

35 Boktips Arholma

Misse Ljungström tipsar

Idö

NÄSTA NUMMER

Lidö

NORRTÄLJE

19/2

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

2015

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Gillöga

Skarv

Svenska Högarna

6

Grönskär Björnö

Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö

33

Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Skärgårdens livlina

Möjaskärgården

STOCKHOLM

L. Husarn Uvön

14

Färöarna

Historiska platser

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Östersjön

Gunnarstenarna Landsort

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 3

LEDARE

#5 / 2014 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

SkärgårdEnS livlinor

Svävare och helikopter – ett måste på vintern

vaktavbytE på örSkär

Tommy Mattsson tar över som tillsynsman

HiStoriSka platSEr

Sedan två år tillbaka

Landsort – Stockholms sydligaste fyrplats

FÄRÖARNA

p vänska Ge bortlklapp! i ju

– Eldsjälar vill vända avflyttningstrend

Stångmärket nr 5, 2014.

Foto omslag: Bosse Lind.

Foto sid 3: Bosse Lind, Karine Aigner, Karin Romdahl.

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i ­Stockholms skärgård.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-440 56 00 Fax 08-440 56 19 redaktion@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Lena Nyberg Redaktör: Ulrika Palmblad Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-440 56 00 Prenumerations­pris 150:-/år Lösnummer 30:-/st Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 23.000 ex, tryckt på G-print, 100 g.

Omslag 170 g, G-print.

Formgivning: romdahl.se

har det pågått ett gemensamt projekt för att stärka besöksnäringen i Stockholms skärgård. I detta arbete har skärgårdskommu­ nerna, Stockholms läns landsting. Länsstyrelsen i Stockholms län och Skärgårdsstiftelsen deltagit. Arbetet har gått under arbetsnamnet Skärgårdsstrategin ochav har finansierats Här är jag nu, omgiven vänner som berikat mitt liv med av de medverkande aktörerna samt av Tillväxtverket. Detta är ett av flera projekt runt sven-bertil tau om i Sverige som ska stärka besöksnäringen.

Arbetet inom projektet har på många sätt ökat medvetenheten om skärgårdens värde för regionen men även lyft fram behovet av att samverka för att kunna utveckla möjlig­ heter för fler att uppleva vår vackra skärgård. Skärgårdsstiftelsen lyfter ofta behovet av Låt oss gå, låtoch ossbåttrafik. gå på lyktkafét…

(Gunnar Bohman/O att förnya infrastrukturen, såsom vatten, avlopp, sophantering De privata entreprenörerna efterfrågar bland annat bra transporter under höst och vår, effek­tiva itlösningar och ökade möjligheter att skapa upplevelser samt aktiviteter för besökande.

Allt fler är i dag medvetna om att turismen är en starkt växande näring som skapar arbetstillfällen i skärgården. Alla vi som vill att skärgården ska ha en bofast befolkning året runt måste se turismen och friluftslivet som viktiga faktorer för att skapa en förut­ sättningar för skärgårdsbor att försörja sig.

Visan Ö (Carl Fredrik Reuterswärd/Olle Adolphson) skärgårdsstrategin har setts om ett lyckat projekt ur många perspektiv. Det har be­ visat att genom samverkan förstärker vi skärgårdens konkurrenskraft. ­Offent­liga aktörer och privat näringsliv måste tillsammans skapa förutsättningar för att utveckla en lång­ siktigt hållbar besöksnäring i en känslig miljö. Frågor som på andra ställen kan hanteras enkelt måste ofta ha särskilda lösningar i skärgården.

För Skärgårdsstiftelsens del har projektet bland annat inneburit att vi fått ta fram ­koncept för hur vi kan bygga vindskydd, lekplatser och fågelskådningstorn. På Grinda har ett första vindskydd kunnat byggas för projektmedel. Det skapar ökade möjligheter för besökare att ta skydd vid oväder. Stiftelsen har även kunnat utveckla och låtit bygga ett par nya toalettlösningar som förhoppningsvis kommer skapa en bättre arbetsmiljö för stiftelsens tillsynsmän och naturvårdare. Avfall av olika slag är en stor börda för alla skärgårdsaktörer. många projekt kommer och går,

detta projekt verkar kunna leda till ett långsiktigt ­ tvecklingsarbete. Under hösten skrev sju skärgårdskommuner (Haninge, Nacka, u ­Norrtälje, Nynäshamn, Vaxholm, Värmdö och Österåker) under ett avtal där de till­ sammans med Stockholms stad, landstinget, länsstyrelsen och Skärgårdsstiftelsen in­leder ett samarbete under inledningsvis tre år. Alla medverkande avsätter medel för att kunna ha en gemensam resurs som motor i arbetet med att utveckla skärgården.

Detta skapar en välbehövlig arena för diskussion och samverkan mellan offentliga organisationer i skärgården. Det behövs en kraftsamling för att alla aktörer ska dra åt samma håll och skapa förutsättningar för skärgårdsupplevelser. Stiftelsens områden är en naturlig resurs i detta arbete och vår förhopp­ ning är att våra fastigheter kan fylla en ökad funk­ tion som vackra, tillgängliga och besöksvänliga utflyktsmål helt i enlighet med stiftelsens ända­mål.

Detta visar att s­ tiftelsens ändamål, trots sin långa historia, är i allra högsta grad aktuellt.

skärgårdsstiftelsen är en gammal verksamhet med ett modernt uppdrag och vi vill bidra i arbetet med att låta fler uppleva skärgårdens unika miljö.

LENA NYBERG, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

4 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

L/

75

100

Specialerbjudande till Stångmärkets läsare C M Y B

ube

SVEN-BERTIL TAUBE Hommage

125.5MM (4.941”)

SAFETY TRIM BLEED

0 6 0 2 5 470 4 071 U N I V E R S A L M U S I C

149:- inkl. frakt FOLD

1. Nu har jag fått den jag vill ha (Olle Adolphson)

7. Monte Carlo (Lars Forssell/Olle Adolphson)

2. Apotheos (Gunnar Bohman/Peter Nordahl)

8. Maskspel (Lars Forssell/Peter Nordahl)

3. Låt oss gå, låt oss gå på lyktkafét… (Gunnar Bohman/Olle Adolphson) 4. Skärgårdsbrevet (Olle Adolphson) C M Y B

6. Älskar 283MM inte jag dig (11.142”)

TECH:

100

95

95

139.5MM (5.492”)

4MM då(.157”) (Olle Adolphson)

CYAN YELLOW PMS

MAGENTA BLACK PMS

97

99

99

75

50

25

10

CM

MY

11. Frågar du havet (Olle Adolphson/Peter Nordahl) 12. Ett sista glas (Lars Forssell/Trad.)

CD 4 PANEL DIGIPAK - 2 WALLET POCKETS

TOTAL NUMBER OF COLORS

Beställ direkt på Bengans Skivbutik via länk från www.skargardsstiftelsen.se eller använd talongen nedan.

97

9. Visan Ö (Carl Fredrik Reuterswärd/Olle Adolphson) 10. Ge mig en dag (Olle Adolphson/Trad.)

5. Shanty (Lars Forssell/Ulf Björlin)

/S:

0

– Här är jag nu, omgiven av vänner som berikat mitt liv med musik och poesi.

Det här albumet är en hyllning till dem.

HO M M AG E

Olle Adolphson)

251MM (9.882”)

SVEN-BERTIL TAUBE

d poesi och musik.

FOLD

CY

CTP TARGET

Ja tack, skicka mig gärna .................. Ex av Sven-Bertil Taubes nya album HOMMAGE 149:- inkl. frakt PORTO

NAMN: ADRESS:

POSTNUMMER:

ORT:

Bengans Skivbutik Stigbergstorget 1 414 63 Göteborg

Byn Funningur på ön Eysturoy, i bakgrunden spelar solstrålarna över ön Kalsoys branta klippor.

6 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

FÄRÖARNA

Eldsjälar vill vända avflyttningstrend Färöarna har problem som avflyttning och dålig pr på grund av valjakt. Nu försöker några eldsjälar vända trenden genom att locka hit turister och samtidigt få lokalbefolkningen att vilja bo kvar i den vackra skärgården.

TEXT

Johan Augustin

FOTO

Karine Aigner

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 7

Den gröna byn Saksun ligger på nordvästra kusten av ön Streymoy.

Insjön framför husen var en gång i tiden en skyddad hamn, men en storm blockerade inloppet med sand. Nu kan bara småbåtar ta sig in i lagunen vid högvatten.

M

Katrina Johannesen driver tillsammans med sin man Esbern Kristianshus, ett pensionat på ön Mykines. Tillsammans vill de öka turismen till ön. De har planer på specialiserade öturer och catering till äventyrsturister.

8 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

som Färöarnas vackraste ö. När båten närmar sig den lilla hamnen på den väst­ligaste ön i arki­ pelagen verkar det påståendet stämma. Lodräta klippor, omgivna av dimridåer, störtar ner i Atlan­ ten och på klipphyllorna häckar havssulor, labbar, stormfåglar och den karaktäristiska clownliknande lunnefågeln för att nämna några arter av sjöfågel som fyller den friska luften ovanför båten. Färöarna är en självstyrande region som tillhör Danmark, vars befolkning på 48 000 människor stadigt min­ skar. Av 18 öar är alla utom en bebodda, och på Mykines (som har 19 invånare), växer samtidigt ­andelen äldre – precis som på alla andra håll i öriket. Många ungdomar flyttar till Danmark och andra länder för att studera, eller för att arbeta inom den norska oljeindustrin.

– De flesta kommer inte tillbaka hem, berättar Olga Biskopstø som är koordinator för tillväxten på örikets åtta minsta öar (där Mykines ingår), när vi kommer iland.

Olgas uppgift är att skapa nya jobb och projekt – genom möten med lokala politiker. Hon sitter i intresseorganisationen Útoyggjafelagid, som ska se efter öbornas intressen, ”och förbättra möjlig­ heterna att bo i skärgården”. mykines beskrivs ofta

har gjort att befolkningen i alla tider levt av naturen. Fortfarande står fisket för den största inkomsten och exporten. Traditionerna

öarnas isolering

Färöarnas ekonomi är baserad på intäkter från fisket.

Här hänger torsk på tork i Torshavns hamn.

inkluderar även fångsten av sjöfågel som havssula och lunnefågel, men på sistone har förekomsten av ­lunnefågel minskat avsevärt vilket gjort att jakten av arten näst intill stoppats. Ingen vet vad minsk­ ningen beror på, men många hävdar att det finns mindre fisk i havet, och att fåglarna därmed har mindre att äta. Den sedvanliga konflikten mellan forskare och yrkesfiskare om fiskförekomsten i havet äger rum även här.

– Förr fanns det bara småbåtar, men nu damm­ suger industritrålare havet, och fisket minskar, fortsätter Olga och berättar att det ser mörkast ut för torsken som art.

Det minskade fisket har sedan 1950-talet lett till avfolkningen – från småöarna till de större ­öarna där hamnarna för industrifisket ligger. ­Mykines enda familj har emellertid bestämt sig för att gå emot strömmen, och stanna kvar på hemön.

Esbern Eydansstovu är bl.a helikopterflygbesättning, färjesamordnare och allas hantlangare på ön som har en permanent befolkning på tio personer.

och Esbern í Eydans­ stovu driver tillsammans vandrarhemmet- och restau­rangen Kristianshús som har 30 bäddar.

När man bor på en liten ö mitt ute i Atlanten gäller det att vara kreativ, särkilt när båt- och helikopter­ transporterna är helt avhängiga av vädret, samtidigt som politikerna i Tórshavn (ögruppens huvudstad) vill skära ner på tjänster som till exempel postfrakt, ”eftersom invånarna i skärgården är så få”.

– De tycker att vi borde bekosta sådana tjänster själva. Samtidigt vill de bevara vår kultur här ute. paret katrina johannesen

›› STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 9

En häst betar på sluttningarna vid vägen mot Gasadalur. I bakgrunden scenerier runt öarna Drangarnir and Tindholmur.

›› Det går inte ihop, berättar Katrina Johannesen.

Esbern í Eydansstovu berättar att traditionen av att leva av naturen har fortgått genom århundradena, när vi i rask takt promenerar på en ”geil” – en får­ stig från 600-talet – byggd av stenar lagda ovanpå varandra, som slingrar sig upp på fjället, några hundra meter över havet.

Numera kommer de flesta turisterna hit för att ta del av det rika fågellivet, och Esbern som trivs med ”lugnet på ön” planerar att utöka attraktio­ nerna för den som vill ”ha lite mer spänning”.

Det finns outforskade grottor som man måsta använda rep längs bergsväggarna för att komma ner till.

– Jag vill visa upp grottorna för alla som gillar lite äventyr! ler Esbern.

130 000 hotellnätter om året på Färöarna. De ska bli 200 000. Det har turist­ rådet Guri Højgaard bestämt. Hon har t­ idigare ­arbetat för både Visit Stockholm och Visit ­Denmark men bestämde sig för två år sedan att återvända till hemlandet och bygga upp turist­näringen – med hjälp av ett rejält ökat anslag på omkring 20 miljoner kronor om året. På de 18 öarna finns inga påkostade turistattraktioner, utan istället är det naturen i sig själv som ska locka resenärerna.

– Vi går tillbaka till rötterna och vill visa upp

turister spenderar

På färjan från Mykines till Sørvágur.

Utanför ön Vagar har havet gröpt ur berget till en Triumfbåge.

10 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

Torshavn på ön Streymoy.

vår natur och kultur, berättar Guri Højgaard och pekar på den stora affischen som hänger över turist­ kontorets vägg – som beskriver öarna som ”orörda och oupptäckta” med texten ”Discover the islands – discover yourself”.

Guri menar att det handlar om en annorlunda ­upplevelse att komma till Färöarna ”där man a­ ndas ren luft – i en miljö fri från brottslighet”. Guri har inte bara fångat politikernas intresse att satsa på turism. Hon är stolt över öarnas t­ radi­­tioner, som in­kluderar att äta sjöfågel och grindval. Som ett enda stort naturligt skafferi man levt av i alla tider.

Be­sökare får helt enkelt gilla tradi­tionerna ”för lokal­befolkningen har ingen anledning att för­ändra sitt beteende” (trots kritik från bland annat miljö­ organisationer och EU-­kom­­mis­sionen över grind­ valsslakten), menar Guri.

– Människor förstår inte att man måste döda djur för att få mat på tallriken. Att vi inte ska döda grindvalar är som att säga att ni inte längre kan jaga älg i Sverige. att all pr är bra pr, och Guri ser fram emot att allt fler besökare får upp ögonenför ö-grup­­ pen som hon kallar en ”dold pärla”. ­Samtidigt ska turistsektorn skapa viktiga jobb framöver.

– Vi ska göra öarna mer intressanta så att ­lokal­be­folkningen väljer att komma tillbaka och arbeta här.

men det sägs

››

Som ansvarig för Visit Färöarna vill Guri Hojgaard öka antal besökare. Hennes mål är att sätta turismen på agendan i ett samhälle där fiskeindustrin är kraftigt dominerande.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 11

››

Ingi Sørensen, är dykare och älskar havet och djuren som bor där. Han är emot den traditionella årliga valslakten ”Grindadrup” och hoppas på att kunna vara med att ändra inställningen till denna lokalt. Hans åsikter är inte helt okontroversiella och han blir ibland utsatt för förtal och kallad galen. Själv tror han på utbildning och hoppas att traditionen ska dö ut snart.

12 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

som nyligen har gett ut en fotobok med Färöarnas undervattensvärld, är av en annan åsikt och tycker att man borde ta till sig av kritiken som riktas från många håll och avsluta grindvalstraditionen.

Hans dröm är att öborna i framtiden vill satsa på valturism istället.

– Folk säger att de respekterar valarna men det stämmer ju inte. Slakten är ett sjukt beteende, förklarar Ingi.

De senaste åren har han gått ut offentligt med att traditionen borde stoppas, varit med i otaliga tv-produktioner, tidningsartiklar och startat en Facebookgrupp, på runt 300 medlemmar – som består av öbor som vill avskaffa den kontrover­ siella slakten. Trots att många färöbor vill fortsätta äta grindvalskött, så verkar attityderna ändå sakta svänga.

– Öborna säger fortfarande att jag är galen och ute efter publicitet. Men många unga vill inte äta köttet, säger Ingi och avslutar: – Jag tror att traditionen kommer dö av sig själv så småningom.

dykaren ingi sørensen

∞

Färjan från Mykines till staden Sorvagur på ön Vagar passerar sydsidan av Tinholmurö. Genom dimman och molnen syns ”Tindholmurs tänder”.

NYA 090327

Allt för båt i tyg och väv Nytillverkning av sprayhood, segelkapell, kapell, sittbrunnstält, båtdynor.

Tvätt, impregnering, reparationer osv.

Egna bryggor för måttagning på Dalarö och Hornstull.

Jan Pettersson Maggie Öqvist

r ten ä Tjäns IS

GRAT

Kort om Färöarna Färöarna består av 18 öar med 1100 kilometer kustlinje och ett havsområde som täcker 274 000 kvadratkilometer. Av öarnas drygt 48 000 invånare bor 20 000 i huvudstaden Tórshavn.

Färöarna som är en självstyrande region under Danmark sedan 1948 ger det färöiska parlamentet självstyre inom områden som fiske, handels- och miljöpolitik, transport, kommunikation, kultur, undervisning och forskning.

Ekonomin är beroende av fisket och öarna utnyttjar fiskezonen som sträcker sig drygt 30 mil från land. Fiskprodukter, vilket inkluderar odlad lax som på sistone ökat rejält, står för 95 procent av exporten och cirka hälften av landets totala BNP. Färöborna är av skandinavisk härkomst, och härstammar från norska vikingar. Det bor cirka 25 000 färöbor i Danmark, vilket gör att det finns ungefär 70 000 människor som pratar färöiska.

Immigrationen till öarna är svag och det syns inte till många andra nationaliteter än danskar. Många öbor pratar förutom ­färöiska; danska, svenska och engelska, eftersom många, framför allt ur den unga generationen har rest mycket.

Biovacuum/Watercare minireningsverk • Ingen slamsugning behövs.

• Enkel placering ovan mark.

• Hög reningsgrad - även vid ojämn användning.

• Besök - installation - service Hör av dig för mer information.

Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet.

08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Miljö & Bioteknik STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 13

14 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

LIVLINA FÖR SKÄRGÅRDSBOR När isen lägger sig runt öar och skär och vinter­turlistan lämnar flera öar åt sitt öde erbjuds ­bofasta skärgårdsbor alternativa transportsätt. Som svävare eller helikopter.

– Svävartrafiken fungerar jättebra, helikoptern är mer väderberoende, konstaterar Lotten Hjelm på Jungfruskär.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 15

LIVLINA I SKÄRGÅRDEN

» Svävaren är en helt oumbärlig farkost för skärgården. Den drar dessutom bara en tredjedel så mycket bränsle som en båt och den är helt osänkbar. «

16 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

LIVLINA I SKÄRGÅRDEN

Pilot Gunilla Rydback och två nöjda passagerare.

I

sen kan vara förrädisk i skärgården.

På sina håll för tunn att åka skoter på, på andra ställen för tjock för att en liten båt ska kunna ta sig fram. På vissa håll får heller inte isen brytas efter­ som den används för att ta sig mellan öarna.

Fastboende med ö-kort, bosatta på öar utan bro, färja eller reguljär båttrafik, får då sätta sin tillit till svävaren för att upprätthålla kontakten med fastlandet. Eller till helikoptern. Båda alternativen med Waxholmsbolaget som huvudman. Är det vinter krävs ett väl fungerande pussel för att hålla skärgården vid liv, för arbetspendling, skolskjutsar, postutbärning, sjukvårdstransporter och stadsbesök.

isen ligger tunn och blank utanför bryggan iÅ ­ sättra på Ljusterö. Det är vintervardag med minusgrader, tysta stugor och gråa molntussar på en grå himmel.

En kvarglömd segelbåt ligger förtöjd vid en boj, vassruggarna slokar och en sågklinga viner hög­ ljutt när panelen byts på en sommarstuga bakom en udde. Ute på fjärden syns ett moln av snö som närmar sig. Svävaren ser ut som en stor skalbagge som glider fram över isen. Med en kontrollerad bredsladd och tjutande motor glider Matte Hedelin upp på vändplanen som annars tas i anspråk av SL-bussen.

Ur farkostens inre uppenbarar sig Fredrik Dahlin och Bobby Norén. De är leriga och trötta efter att ha installerat bredband på Ingmarsö och Husarö.

Nu tar de helg, med en varm dusch och en öl,

innan de återvänder till stugan på Äpplarö som de hyr under veckorna.

– Svävartrafiken funkar kanon, konstaterar de och lunkar upp mot parkeringsplatsen där tjänste­ bilen står parkerad. svävaren, som är registrerad som båt, tar sig fram med hjälp av en motor som lyfter och en som driver farkosten framåt. Den bärs upp av en luftkudde och kan köras över land och vatten utan att skrovet vidrör underlaget. Styr gör man med ett roder i aktern. Bromsar finns inte, ska farten minskas måste motoreffekten dras ner eller farkosten, vid hastig inbromsning, vändas 180 grader mot färdriktningen.

Dessutom drar svävaren bara en tredjedel så mycket bränsle som en båt. Och den är helt ­osänkbar.

– En helt oumbärlig farkost för skärgården, för­ säkrar Matte Hedelin som under många år varit den som kört mest svävare i hela Europa och sedan 24 år driver det egna företaget SvischAir med tre svävare, två anställda och postadress Svartsö. nu väntar nya passagerare på att få ge sig iväg. ­ strid Lövros har hälsat på barnbarn i Knivsta, A ­Mattias Lavberg och Jocke Åsberg ska hem till ­I ngmarsö efter att ha varit och handlat.

De som inte får plats traskar över till Gunilla Rydback som, eftersom det är Alla Hjärtans Dag, ­serverar röda geléhjärtan när hon tar emot vid en ­annan av företagets svävare.

›› STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 17

LIVLINA I SKÄRGÅRDEN

» Helikoptern flyger dit svävarna inte kan köra, över uppbrutna farleder ­eller till öar som ligger långt ut i havsbandet. «

18 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

LIVLINA I SKÄRGÅRDEN

››

– Jag älskar att åka svävare och drömmer om att köra en själv, avslöjar Christina Adolphsson när hon kliver ombord.

Hennes farfar köpte ett hus på Ingmarsö 1945.

Där tillbringade hon sin barndoms somrar. Att hon själv en dag skulle flytta ut för att bli bofast skärgårdsbo hade hon inte en tanke på.

– Men så blev det, konstaterar Christina. Och då får man också åka svävare ibland. Eller helikopter, beroende på var man bor. vi drar igen dörrarna,

drar på oss ­hörselskydden och sladdar iväg ut över isarna. Vi känner oss som en smörklick i en het stekpanna, med ett moln av yrsnö i kölvattnet. Mellan tysta bryggor och uppd­ ragna båtar, förbi infrusna bojar, över svarta fjärdar.

Obekymrat tar vi oss fram över isarna, passerar råkar med öppet vatten och svart sur-is. Det är ett mjukt, men högljutt, sätt att färdas, utan båtens hårda slag mot vågorna. Nästan som att flyga.

Och lika trångt som på charterresan. Men roligare.

Efter väl förrättat värv återvänder vi till ­Åsättra.

Där har Gunilla Rydback precis lämnat av perso­nal och elever från Svartsö skola, bestående av Therese Lövros och Cilla Heurlin och barnen Ebba, Maja, Astrid och Paulina.

Det är enbart vintertid, när isen lagt sig och det inte går höga vågor, som Matte Hedelins svävare kommer till användning. Och det är inte enbart bofasta skärgårdsbor som använder sig av svävare.

– Konferensanläggningar, fritidsboende och hantverkare är andra kundkategorier, säger han och sätter sig tillrätta med sikte på Ingmarsö.

Från Arlanda till Sandhamn på 30 minuter.

Kerstin Stjernberg, Håkan ­ splund och Fritz Gudmundsson med hunden A ­Oliver. Kerstin är den av Matte Hedelins kunder som åkt mest med hans svävare. Hon bor på ­By­holmen där hon och hennes man och son är de enda bofasta. Kerstin är lärare och pendlar varje dag till arbetet på Ljusterö.

– Efter 40 år på Byholmen har det blivit många turer med olika färdmedel för att komma till ­skolan, säger hon. Och svävaren får nog sägas vara det mest pålitliga alternativet. Med den är det sällan jag inte kommer hem på kvällen.

ombord finns nu

››

HELIKOPTER Helikoptertrafiken i skärgården har följande ­landningsplatser på fastlandet • Dalarö – Amerikaberget • Djurö – Ica-butiken • Handen – Statoil • Norrtälje – Flygfyren • Nynäshamn – Intill järnvägsstationen • Stavsnäs – Vinterhamnen • Vaxholm – Hotellhörnan • Åkersberga - Åkersberga helikopterflygplats

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 19

LIVLINA I SKÄRGÅRDEN

blir det en snabbfika med nya arren­ datorn Micke Vinell som entusiastiskt räknar upp allt som erbjuds under de tysta och vilsamma vinter­månaderna, som träningsläger, julfirande, långa vandringar, bastubad och weekendmys.

I sällskap av Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Lasse Westling och hunden Mitsu som tillsam­ mans med husse jagat en ilsken grävling på ön, far vi vidare över isarna, till Äpplarö där Liselott ­Johansson, även hon med hund, kliver ombord.

Hon är en av två fastboende på en ö som fått ge namn åt en möbelserie från IKEA. De båda hun­ darna blänger avvaktande på varandra i det trånga passa­gerarutrymmet.

Tillbaka i Åsättra blir det tid över att fånga fem svävare med förare på samma bild. Förmodligen något av ett rekord.

Inte långt därifrån, på ett öppet fält i Åkers­ berga, har Arlanda Helicopter sin bas. När till exempel barn på öar utan båtförbindelse ska till skolan den tid på året då isen ligger får de ibland åka med den helikopter som Stockholms Läns Landsting upphandlat för vintertrafiken.

– Det blir onekligen ett speciellt liv, försäkrar Lotten Hjelm på Jungfruskär som under flera år hade barn som gick i skola på Ornö. Tre dagar i veckan fick vi flyga fram och tillbaka, däremellan måste vi övernatta på Ornö.

på finnhamn

20 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

arlanda helicopter är ett familjeföretag som star­ tades av bröderna Mats och Anders Bernelind i Gävle 1991. Under en period var de stationerade på ­A rlanda, men är sedan 1997 bosatta i Åkersberga.

I drygt 20 år har de ansvarat för vintertrafiken i skärgården, från Arholma i norr till Nynäshamn i söder och Svenska Högarna i öster.

– Vi flyger dit svävarna inte kan köra, över upp­ brutna farleder eller till öar som ligger långt ut i havsbandet, säger Anders Bernelind.

Tre dagar i veckan, måndag, tisdag, fredag, går helikopterresorna att boka. Resenärerna ringer dagen innan och resorna planeras så att platserna ombord och tiden i luften utnyttjas så effektivt som möjligt, med hänsyn till bland annat läkartider. ­Avstigning görs vid någon av de åtta landnings­ platser som anvisas på fastlandet.

– Det är ju inga nöjesturer de handlar om, utan ren nyttotrafik, förklarar Anders Bjernelind.

För Arlanda Helicopter utgör vintertrafiken åt Waxholmsbolaget ett viktigt uppdrag under en tid på året som annars är tämligen lugn. I övrigt är det allt från lyftjobb, olika besiktningsuppdrag och vilddjursinventering till sightseeingturer som bokas.

Och visst är det ett smidigt transportsätt, från Arlanda till Sandhamn tar det med helikopter bara 30 minuter att flyga, oavsett årstid. Dessutom med landets bästa utsikt.

∞

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se

Taxi • Rundturer • Charter med svävare i Mellanskärgården!

Anders Thorén, Djurö • trafiklinjer.se • 070-311 94 54

SVÄVARTAXI RUNDTURER OCH ÄVENTYR -Upplev skärgården på vintern!

Snabba och smidiga transporter i mellanskärgården.

Resor från och till fastlandsbryggorna.

En svävare tar upp till fem personer eller motsvarande last. Vid behov ordnar vi flera svävare eller kör fler vändor.

Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.

.

.

Var tvättar du ditt båtkapell och segel?

N. STAVSUDDA HANDEL

MMSI: 265653870 "H/C STAVSUDDA HANDEL" MMSI: 265707550 ”H/C NORRA STAVSUDDA”

www.stavsudda-handel.se Tel. 070-595 63 98

Skärgårdsvinter med svävare!

Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 21

INFRASTRUKTUR I SKÄRGÅRDEN

Positiv kraftsamling för en

RENARE SKÄRGÅRD Genom projektet Infrastruktur i skärgården har under tre års tid ett stort antal åtgärder genomförts på flera av Skärgårdsstiftelsens öar. Nu kan Maria Jonasson och Johan Blomqvist på Gålö havsbad fokusera på sina gäster istället för att tömma avlopp fem nätter i veckan.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind med flera

M

ed uppenbar organisatorisk t­ alang och ett förflutet som såväl psykolog som projektledare på statliga myndigheter har Pia Berg lotsat projektet Infrastruktur i skär­ gården i hamn.

– Ett jätteroligt uppdrag, konstaterar hon. Jag trivs när jag får se resultat.

Och det har hon fått göra under de tre år som projektet pågått. Med pengar från EUs strukturfonder, från Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen och Värmdö kommun har ett femtiotal förbättringsåt­ gärder genomförts runt om i skärgården.

kronor har kalaset kostat, men då har man också fått såväl nya bryggor som avsaltningsan­ läggningar, reningsverk och bättre vägar.

– Det har verkligen varit ett projekt med mycket substans, konstaterar Pia Berg.

Hon förklarar att investeringarna som genomförts har varit nödvändiga för att göra ­skär­gården mer tillgänglig och för att verksamheten på stiftelsens öar ska fungera.

Rent vatten, fungerande avlopp, pålit­liga elledningar och bryggor så att gods och människor på ett säkert sätt kan komma ut till skärgårdens smultronstäl­ len är alla viktiga ingredienser för att entre­prenörer ska våga satsa i skärgården. närmare trettio miljoner

har det varit Pia Bergs uppgift att upphandla, planera, tidspassa, utvärdera och rapportera.

Upphandlade entreprenörer i fruktbart samarbete med stiftelsens egna förvaltare, tillsynsmän och byggnadstekniker har svarat för att a­ rbetet blivit utfört, med många gånger långa transporter under bistra vinterför­hållanden och provisorisk övernattning på någon ö i havsbandet.

– Projektet kanske inte har genererat så många nya jobb, men det har onekligen ­räddat flera av de jobb som redan funnits, hävdar Pia Berg och räknar upp några av alla de åtgärder som vidtagits. Och utan

som projektledare

22 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

Pia Berg var projektledare för Infrastruktur i skärgården.

stödet från EU och andra bidrags­givare hade vi aldrig mäktat med allt som nu åstadkommits.

Som att Prästbacken, från hamnen upp till Värdshuset på Utö, dränerats och fått ny vägbeläggning. Och att öar som Gällnö, Örskär och Grinda fått tillgång till rent vatten genom de avsaltningsanlägg­ ningar som byggts. Eller att bryggan på Södra Grinda renoverats sedan den blivit påkörd av Västan. Och att Fejan fått nytt reningsverk och Nåttarö nya elledningar.

Och så kan man fortsätta räkna upp de insatser som genomförts. Med högsta prio­ ritet för åtgärder nödvändiga för liv och säkerhet. Därnäst följer åtgärder viktiga för entreprenörerna på Skärgårdsstiftel­ sens anläggningar.

Som på Gålö till exempel. Dit kom Maria Jonasson och Johan Blomqvist 2006 för att svara för driften av camping, vandrar­hem, stugor och havsbad. Gålö är den till ytan största turistanläggningen i hela Mälardalen med närmare hundra

husvagnsplatser och cirka 30 000 gäst­ nätter varje år.

– En fin sommardag kan vi ha 1 600 bilar på parkeringen, försäkrar Maria.

Då går det också åt väldigt mycket vatten till matlagning och duschar.

Vatten är emellertid något som Gålö tidi­gare haft brist på. Arga gäster har ibland kommit med schampo i håret och checkat ut när duscharna inte fungerat.

Irritationen har varit stor när diskvatt­ net sinat. När det varit som värst har de anställda nattetid tvingats köra vatten i stora tankbilar.

Inte heller avloppet har alltid räckt till.

När det blivit stopp i de gamla ledning­ arna har man tvingats använda slangar kopplade till tankar som körts omkring på traktorer för att tömma avloppen.

– Inte alltid så populärt, försäkrar ­Maria och ryser vid tanken. Då har det varit nära att vi blivit av med vår ranking som fyrstjärnig anläggning. nu stundar emellertid nya tider på Gålö, och på många andra av Skärgårds­ stiftelsens anläggningar, med vatten, avlopp och reningsverk.

– Det här betyder jättemycket, hävdar Maria Jonasson på Gålö. Nu får vi tid över till annat än att lösa de mest akuta problemen med vatten och avlopp.

Pia Berg sover nu gott om nätterna i vetskap om att stödpengarna kommit till nytta. Och att många av de genomförda åtgärderna bidrar till att minska övergöd­ ningen av Östersjön.

– Det har varit en positiv k ­ raftsamling, sum­merar hon. Nu vet vi vad vi kan åstad­komma när alla goda krafter drar åt samma håll.

∞

Infrastruktur i skärgården Projektet har pågått under perioden 1 juli 2011 till 30 juni 2014. Syftet var att förbättra infrastrukturen på Skärgårdsstiftelsens områden för att kunna ge besökarna god service.

Budgeten har varit drygt 28,5 miljoner kronor.

EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND

INVESTING IN YOUR FUTURE

Maria Jonasson, ansvarig för driften på Gålö havsbad camping är glad över de investeringar som gjorts på vatten- och reningsverk.

INFRASTRUKTUR I SKÄRGÅRDEN

Projekt Infrastruktur i Skärgården har ­arbetat med en rad åtgärder på olika öar.

Vattenanläggningar och reningsverk har byggts på bl a Gålö, Gällnö och Fejan. ­Grindas södra brygga har renoverats.

Nåttarö har fått nya elledningar och på Utö har ett stort vägarbete genomförts.

På södra Grinda renoverades bryggan efter att den blivit påkörd av en ångbåt.

YTTERLIGARE EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER INOM RAMEN FÖR ­PROJEKT INFRASTRUKTUR I SKÄRGÅRDEN: • Avloppsanläggning till Bull-August vandrarhem på Arholma.

• Nedgrävning av elledningar på Finnhamn.

• Tillgänglighetsanpassad mulltoa vid Oxnöbadet, Gålö.

• Ny avloppsanläggning till caféet på Gällnö.

• Toatömningsstationer i norra och södra hamnen på Utö.

• Anslutning till kommunalt VA på Lidö.

• En rad nya enskilda avlopp på till exempel Grinda, Gålö och Rånö.

• Skärgårdsstiftelsens webbplats har tillgänglighetsanpassats.

Tanktömningsstation

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 23

Vaktavlösning på Örskär När Tommy Mattsson i våras sökte arbete som ­Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Örskär var det långt ifrån något hugskott. Redan flera år tidigare hade han bestämt sig för att jobbet borde bli hans.

Och så blev det.

TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

ÖRSKÄR Örskär är det av Skärgårdsstiftelsens områden som ligger längst norrut. En fascinerande ö med en spännande historia utanför Öregrund.

Båttaxi från Örskärssundet på Gräsö beställs genom Örskärs Vandrarhem, tel 0173-340 21. Örskär vandrarhem har totalt 18 bäddar i de tidigare fyrvaktarbostäderna. Kök med självhushåll, gemensam dusch och wc. Öppet maj–sept. Tel 0173-340 21 (09.00–11.00 och 18.00–20.00). Läs mer på www.orskarsfyr.se.

24 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

NY TILLSYNSMAN PÅ ÖRSKÄR

Örskärs fyr, på en karg men vacker plats.

Per Mattsson, f d tillsynsman och Tommy Mattson.

F

örst är det älgtrofén i hallen som imponerar. Det visar sig vara Gräsös hittills största älg som förpassats till de sälla jaktmarkerna.

– Det var den sista älg som min morfar sköt, berättar Tommy Mattsson och sätter på kaffe.

Sedan är det den ännu ljumma äppelkakan med nyvispad grädde som får oss på knä.

– Det är min sambo som bakat, erkänner Tommy och dukar fram koppar och fat.

Slutligen är det huset i vars kök vi befin­ ner oss som bländar. Och det är helt och hållet Tommy Mattssons eget verk.

– Jag är ju snickare i botten, förklarar han. Huset är uppfört helt av timmer ur egen skog som jag sågat själv. Det är inte något man säljer i första taget.

Att såväl hans mamma och pappa har djupa rötter på Gräsö och att han själv vuxit upp på ön gör säkert sitt till för att han aldrig lockats att bosätta sig på fast­ landet. Dessutom är det på farfaderns mark han byggt familjens hus.

– Det finns inget alternativ till Gräsö, försäkrar han och serverar äppelkakan som med råge motsvarar förväntningarna.

– Och, tillägger Tommy efter en stund, jag tror inte heller att mina båda döttrar kommer att lämna ön.

med halvdana betyg valde han att gå i sin pappas fotspår. Av honom fick Tommy Mattsson lära sig att jaga och fiska.

Han blev också tidigt upplärd till snickare.

Inget konstigt i det, med en släkthistoria som handlar om idel fiskare och bönder och fyrvaktarbiträden som visste att reda sig på bästa sätt.

Själv bor nu Tommy Mattsson med familj i sitt egenhändigt snickrade hus längst upp i norr på Gräsö. I skogen betar några ungdjur, till gården hör ett trettiotal hektar skog och bete, och några öar. Båthusen är

efter skola

Tommy i ett av husen på Örskär.

fyllda med tiotalet båtar och av som­ marstugeägarna runt gården har flertalet sannolikt använt sig av Tommys yrkeser­ farenhet.

– Jag har i stort sett alltid jobbat hemma i byn, summerar han. Många av husen är byggda på 60-talet och är mogna för renovering. är Tommy Mattsson – som fyller 50 på julafton – alltså ny tillsynsman på Örskär. Han tänker sig att fortsätta i företrädaren Per Mattssons fotspår med att hålla mar­ kerna öppna, räkna fåglar, röja stigar och underhålla hus.

– Jag träffar nog mer folk under en vecka som tillsynsman än under hel vinter som snickare, säger han och ser ut att trivas med tanken.

Vi lämnar det varma köket och beger oss ut i höstblåsten. Brynäskepsen får stanna hemma och Tommy berättar istället om den gången han såg 33 havsörnar på samma gång på isen utanför Öregrund.

– Då fick skolbarnen ledigt för att skåda örn från färjan.

I Västerhamn ligger båthusen på rad, varav flertalet är byggda av Tommy. Själv har han här två båthus, plus ytterligare ett på andra sidan ön, ”så att inte vinden ska utgöra ett hinder för att komma ut”.

Finast är den välhållna snipa som är upphängd i ett av båthusen. Den är byggd 1938 av en snickare i byn, är försedd med tennkulemotor och doftar gott av tjära.

En verklig klenod.

Till vardags använder han emellertid en praktisk niometers aluminiumbåt han fyndade till sig häromåret, numera för­ sedd med Skärgårdsstiftelsens dekal.

Båthusen präglas av innehavarens ord­ ningssinne. Här samsas rep och gamla redskap med allt som behövs för ett liv

som till stor del handlar om hav och fiske.

Var sak på sin plats. Och att Tommy trivs ombord märks direkt när vi lämnat ham­ nen och han med invanda rörelser satt sig tillrätta på förarplatsen.

– Jo, det man nog säga, medger han och kisar ut över ett grått hav med gammal dyning som får båten att rulla lätt under överfarten till Örskär.

men sedan den första augusti

fyrtornet med sin välkända profil kom­ mer snart i sikte, och vid bryggan hälsar en skygg rådjursfamilj oss välkomna.

Det är snart november och husen ligger tomma och tillbommade. En flagglina trummar ödsligt mot flaggstången och avlövade träd inväntar tålmodigt vårens ankomst.

Nu är det säsong för naturvård och tillsyn av hus. Till sin hjälp har Tommy, förutom erfarenhet och starka armar, även grävmaskin och fyrhjuling. Av en slump träffar vi den tidigare tillsynsman­ nen på Örskär Per Mattsson som tar igen sig i stugvärmen.

– Det är lite ovant, säger Per med anled­ ning av att han numera kan kalla sig pen­ sionär. Men det blir nog bra med Tommy på Örskär, han vet vad han gör.

∞

1 km

Norra Örskär

Ramviken Örskärs fyr

Örskär

0

Öregrundsgrepen

Örskärssundet STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 25

NOTERAT

Fejan. Foto Oz deleau

Julbord bland kobbar och skär

Foto Anna Björkman

Kolmilan på Gålö Vid Noors täppa, i en glänta i skogen, har Hembyggdsföre­ ningen Gålö Gärsar byggt en kolmila efter alla konstens regler. ­Kolarna iklädda slokhattar vaktade dygnet runt över den rykande milan. Stiftelsens före detta tillsynsman Arne Selander invigde milan som hölls igång fram till den 5 oktober i år.

På våra områden Fejan, Finnhamn, Grinda och Utö dukas nu läckra och generösa julbord upp. Passa på att boka en skärgårds­ upplevelse med julstämning! Läs mer på ­respektive värdshus hemsida.

Flera nya filmer på ­stiftelsens hemsida Stångmärkets journalist Mats Wigardt och fotograf Bosse Lind producerar även filmer om stiftelsens medarbetare och entreprenörer. I de senast upp­ lagda filmerna intervjuas bland andra tillsynsmän­ nen Mikael Odenstig, Häringe Hammersta, Anders Aronsson, Björnö samt entreprenörerna Hugo Olofsson och Olle Tejle på Lidö.

Du hittar filmerna på www.skargardsstiftelsen.se eller direkt på stiftelsens YouTube kanal, www.youtube.com/user/skargardsstiftelsen

Julen är annorlunda här ute.

ENDAST !

R 4 DAGA

26 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

Ett unikt julbord i hjärtat av skärgården.

Boka på www.grinda.se

GOD JUL

19/2

KOMMER NÄSTA NUMMER

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se

Julbord 28/11–14/12 Bokning och information 08-571 530 51 Weekendpaket: logi, frukost 1090:Julbord 545:www.sandhamns-vardshus.se

Traditionellt Julbord

God jul och Gott nytt år önskar

a la Wikströms fisk

450:–/pers

barn under 13 år 15:–/år 29 nov–14 dec från kl. 12.00

Vår specialitet är som tidigare fisk från egen fångst. Öppet året runt, ring för bordsbeställning; tel: 08-571 641 70, fax 08-571 644 09

www.skärgårdshandlarna.se

Välkommen Vi finns i Ramsmora på Möja

Julbord på Finnhamn från 595 kr.

Välkommen!

www.finnhamn.se • info@finnhamn.se • www.facebook.se/finnhamn • Tel 08-542 462 12

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 27

Camilla Eklund

Johan Vogel

Cecilia Arvidson

Tom Kallstenius

Bli sjönära vän

Var först med att ta del av våra kommande försäljningar och få underhållande och intressant läsning om livet i vår sjönära värld. Anmäl dig direkt på sjonara.se.

Birgitta Eklund

Tommy Carlberg (tjänstledig)

Lina Berge

Joachim Söderberg

Louise Franzén

Theo Dietz

Peter Svensson

Carina Hedin

Mats Öhlin

Det är vi som är Sjönära

Vår passion och genuina känsla för skärgården har vi sedan barnsben och vi brinner för den sjönära livsstilen, troligtvis precis som du. Vi är idag tio mäklare specialiserade på sjölägen och sjönära boenden – dessutom har vi en egen marknadsavdelning, med sinne för färg, form och kommunikation, som skapar de bästa förutsättningarna för just din fastighet. Vi älskar det vi gör.

Välkommen till vår sjönära värld!

Du når oss på 08-522 348 00 eller sjonara.se

28 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

PERSONALNYTT

Benjamin Wellbring och Tommy Holmér är nya driftstekniker på Utö

benjamin wellbring, drifttekniker på utö.

Ålder: 21 år.

Familj: Bror och syster.

Bakgrund i skärgården: Gick i skola på Utö årskurs 4 till 6.

Därför sökte jag jobbet: Jag gillar skärgården och var trött på mitt gamla jobb. Ville göra något nytt.

Vad innebär jobbet? Allt mellan måleri och VVS. Man vet aldrig vad arbetsdagen innebär.

Fritid/intressen: Fiske och paintball.

Om att bo och arbeta i skärgården: Bor för närvarande i en hus­ vagn, men hoppas på nytt kontrakt på en bostad vid gruvan. tommy holmér, drifttekniker på utö.

Ålder: 56 år Familj: sambo som delvis bor på Utö, delvis i Tyresö Bakgrund i skärgården: Uppvuxen i Tyresö, min mor köpte ­sommarhus på Utö 1969, har kört mycket båt mellan öarna. Är fastboende på Utö sedan 2005.

Därför sökte jag jobbet: Jag trivs på Utö och såg jobbet som en ny utmaning. Det passar mig bra.

Vad innebär jobbet? Fastighetsunderhåll, tillsyn och skötsel av vatten- och reningsverk, allehanda göromål.

Fritid/intressen: Gillar nya utmaningar, att jaga, lösa problem.

Och att ha kul.

Om att bo och arbeta i skärgården: Inga bilköer!

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 29

PERSONALNYTT

Generationsskifte Under hösten fortsätter generationsskiftet på Skärgårdsstiftelsen då flera av våra medarbetare går i pension. Alla kollegor på Skärgårdsstiftelsen tackar för gott samarbete och önskar dem härliga, lediga dagar och år framöver. per mattsson, örskär

På stiftelsens nordligaste utpost Örskär har Per Mattsson varit tillsynsman sedan 1998.

Han och hustrun Siw drev även framgångsrikt vandrarhemmet på Örskär under många år tillsammans, ett mycket populärt vandrarhem med många återvändande stamgäster. Per är född på Gräsö och det är också dit han har flyttat tillbaka inför sin pension. För Per har fyrar varit en röd tråd i yrkeslivet. Precis som sin farfar har han varit fyrvaktare på Egge­ grund utanför Gävle och även på Örskär har han haft den ståtliga Hårleman fyren under sina vingars beskydd. Per har ett starkt naturintresse som kombinerat med att han är skärgårdsbo sedan barnsben gett honom de perfekta kvalifikationerna för tillsynsmanna­ jobbet. Nu blir det hans namne Tommy Mattsson (dock ej släkt) som tar över jobbet på Örskär. Läs mer om honom på sidan 24.

Foto Bosse Lind

lasse karlsson, arholma

Strax före julen 1970 kom Lasse Karlsson till Arholma där han fått arbete som tillsynsman. Lasse trivs i skogen och tycker om att plocka svamp på lediga stunder. Tillsammans med Jonny Nord arrendator på Simesgården och naturvårdare på ­A rholma har Lasse arbetat mycket i skogen med trädfällningar och gallring på senare år. Något som han trivts bra med och en del av skogen har han till och med planterat själv för över ­trettio år sedan. Men det är inte bara skog som planterats av Lasse på Arholma. På sjuttiotalet odlade han även potatis och jordgubbar på ön. Hans hustru Karin drev också i många år vandrarhem­met Bull-August på ön så familjen är väl förankrad i Arholmas jord. För det är på land och i skogen som Lasse trivs bäst och på det historiskt förankrade ­A rholma där det går att känna sig tillbakaflyttad i tiden som han själv be­ skriver det.

Foto Lena Bergström

30 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

På senare år har Lasse Karlsson tillsammans med Jonny Nord, naturvårdare på Arholma, arbetat mycket i skogen med trädfällning och gallring.

Driftiga tekniker ser fram emot lediga dagar På Utö, nordost om hamnen ligger Utö vatten­ verk och reningsverk. Här krävs daglig över­ vakning och en hel del handpåläggning. V ­ erkens påfrestning är extremt ojämn under de olika ­säsongerna. Det kan röra sig om 280 kubikmeter ned till 14 kubik­meter vatten under lågsäsong.

(1 kubikmeter = 1000 mjölkpaket.) det gäller att lära känna tekniken och känna igen signalerna när något är på väg att gå snett. Överbelastning har varit det vanligaste problemet genom åren. Teknisk utveckling inom ­VA-området och de miljökrav som följt parallellt, har gjort att det alltid funnits nya utmaningar för våra driftstekniker.

började 1987.

Det blev en del snickrande under de första åren men mestadels har han tillsam­ mans med Tomas jobbat som VA-tekniker. Den största förändringen på ön sedan slutet av 80-talet är storleken på båtarna i hamnen. De har gått från enkla fritidsbåtar till flytande villor, berättar han.

Hasse går i pension nu i december och ser fram emot att styra över sin egen tid.

hasse walter

började på Skärgårdsstiftelsen 1976 och har jobbat med det mesta på ön med början hos Utö Värdshus och senare VA-­frågor inom Stiftelsens områden som drifttekniker. Tomas går i pension i februari 2015 och kommer då att fortsätta att tillsammans med sin fru hyra ut stugor via www.utostuga.se.

Utö är sig likt tycker han men tillägger att turismen verkligen ökat under de 38 år han jobbat på ön. Inte minst med många fler utökade båtturer och båtar jämfört med 1976. Parkerings­ problem på fastlandet har därmed också ökat.

Foto Hjertrud Söderberg

Axel Sjöbergstipendiet

tomas af petersens

Sedan 1986 har Skärgårdsstiftelsen upplåtit Axel Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär för konstnärer och författare. Gör som flera kända författare, fotografer och konstnärer – sök stipendiet, kanske blir du en av de två stipendiaterna och får tillbringa fem veckor på Långviksskär.

Stipendierna är avsedda att ge inspiration åt personer som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhets­ område: teckning, måleri, författarskap samt fotografi. En förutsättning är att sökanden har ett aktivt intresse för skärgården, till exempel dess historia, befolkning, natur eller kultur.

Foto Hjertrud Söderberg

är det Benjamin Wellbring och Tommy Holmér som tar över som driftstekniker på Vattenverket. Läs mer om dem på sidan 29.

på utö

Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: Vecka 24–28 / 8 juni–12 juli Vecka 30–34 / 20 juli–23 augusti

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 31

PERSONALNYTT

NÅGRA FRÅGOR TILL:

Jahn Wahlbäck, tf förvaltningschef på Skärgårdsstiftelsen sedan mitten av september varför skärgårdsstiftelsen?

– Det är ett otroligt starkt varumärke och en organisation nära mitt hjärta. Jag har haft ett brinnande skärgårdsintresse hela livet. Min familj kommer från södra skärgården, min farmor föddes på Björnholmen mellan Muskö och Vitsgarn. Familjen hade även en gård på Vitsgarn som sedan köptes av militären.

Barndomens somrar tillbringades vid Årsta Havsbad där vi hade sommarstuga. största utmaningen med nya jobbet?

– Vi behöver skapa en modern organisation som uppfyller både ägarnas och kundernas krav på kvalitet och service. Vi behöver också få ihop utmaningen med att ta vara på värdena i våra besöksområden som är naturreservat samtidigt som vi arbetar med en hållbar utveckling av besöksnäringen.

Sara Lindh projektleder Levande skärgårdshav.

Foto: Frida Lindh.

Sara Lindh inventerar stiftelsens områden är biogeovetare och har tidigare jobbat bland annat på Länsstyrelsen och på Upplandsstiftelsen. Nu är hon egen företagare och projektleder Levande skärgårdshav, stiftelsens nystartade projekt. Hela projektet går ut på att bevara ekosystemen och dess tjänster för framtiden genom konkreta åtgärder för biologisk mångfald och genom att minska tillströmningen av närsalter till Östersjön.

Under oktober månad har Sara inventerat våra områden på Gålö och i Häringe-Hammersta.

– Det är otroligt fina områden med mycket potential, säger Sara.

Skärgårdsstiftelsen tillsammans med Upplandsstiftelsen har fått finansiellt stöd från Världsnaturfonden (WWF) för att genomföra projektet.

– Tillsammans med stiftelsens fältpersonal vill jag utreda vilka behov av åtgärder som finns och därmed öka värdena för alla parter: djur, natur, boenden och besökare. sara lindh

Jahn Wahlbäck har lång erfarenhet av bygg- och fastighetsförvaltning. Idag är han seniorkonsult och partner i Fastighetskonsult­ bolaget Fasticon. Uppdraget som förvaltningschef för stiftelsen har han fram till årsskiftet.

Familj: Hustrun Jeanette och tre utflugna barn som alla har ett starkt skärgårdsintresse.

Fritiden: Spenderas mestadels på sjön i segelbåten Selma.

Jahn har seglat i hela sitt liv och har även många meriter som kapp­seglare. Har bland annat seglat 21 Gotland Runt. Även jakt upptar en stor del av fritiden, speciellt under hösten.

32 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

är ett stort projekt och målet är att det ska sträcka sig över fem år och vara helt externt finan­ sierat. Uppgiften blir att fördjupa det arbete som Skär­ gårdsstiftelsen r­ edan gör, och försöka hitta resurser för att genomföra ytter­ligare naturvårdsåtgärder, exempelvis arbete med att bevara hotade arter, restaurering av våtmarker, vattendrag, ängs- och hagmarker samt olika åtgärder för frilufts­livet till exempel nya stigar och informa­ tionsinsatser. Med mer resurser kan man dessutom genomföra ytterligare åtgärder som att anlägga våt­ marker, restaurera vattendrag och göra omläggning från bete till slåtter för att bevara hotade arter.

levande skärgårdshav

Historiska

platser

Landsort – Stockholms sydligaste fyrplats Stor, trygg och vackert vit och röd står hon där, fyren på Öja. Namnet Landsort kan jämföras med engelskans Land’s end, berättar Anders Hedin i sin bok Lysande Skärgård, men kommer från tyskan, där ort står för udde. Och visst är Landsort den yttersta udden mot havet. text och illustration

Misse Ljungström

fyrplatsen är väl vald precis där de g ­ amla skeppens kaptener måste bestämma sig för om de skulle gå inomskärs i Herrhamra­ leden eller utomskärs på sin vidare färd mot Stockholm eller någon annan hamn.

Under äldre tider fanns bara sjömärken eller sporadiskt underhållna båkar och träfyrar och Landsort omnämns inte över­ huvud taget. I och med att Gustav Vasa byggt upp sin örlogsflotta börjar Lands­ orts betydelse bli uppmärksammad och nämns för första gången i Johan Måns­ sons sjöbok från 1644, då det även finns en lots på ön.

Sverige har inga fyrar vid den här tiden men fyrar har byggts i övriga Europa och de sköts av privatpersoner mot ersättning.

I Sverige ger drottning Kristina fyrprivile­ gium till två herrar, men de håller inte sams och detta återkallas efter ett år och 1659 får holländaren Johan van der Hagen kontrakt dels på att bygga en stenfyr dels att ta avgifter av passerande fartyg. Han byggde aldrig någon stenfyr och träfyren som fanns brann upp. Men 1690 stod ett stentorn med en stenkolseld upptill klar.

Den första september 1691 tändes fyren för första gången.

brukar räknas som Sveriges äldsta fyr. Visserligen är både Nidingen från 1645, Kullen och Falsterbo från 1658 äldre, men de räknas inte eftersom de inte var svenska när de byggdes. Inte förrän 1839 köpte svenska staten fyren av ättlingar­na till van der Hagen och nu byggdes den om och fick en lanternin.

Den röda vackra koniska järntoppen och lanter­ ninen med sin lilla gröna knopp som fyren ser ut idag, får möjligtvis be­ traktaren att tänka på Svenska Högarna, vilket är alldeles riktigt! Det var nämligen f yringenjören Nils Gustaf von Heiden­ ­

landsort

stam, som ledde ombyggnaden av fyren 1869–70 , då den fick sitt nuvarande ut­ seende. Och det var han som byggde om Svenska Högarnas fyr 1874! År 1938 fick fyren elektricitet och efter 25 år automa­ tiserades den 1963. Övergången till mo­ derna tider, som inte krävde människor

innebar också att fyrpersonalen försvann härifrån. 1965 byggdes dock en lotsutkik i grå betong där mänskliga ögon fort­ farande spanade ut över havet fram till de allra sista åren på förra århundradet.

Sedan millennieskiftet får sjöfarten lita på elektroniken.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 33

Möte med historiskt perspektiv – ytterligare innehåll till Utbildningsplats Skärgården

Doris Larssons föräldrar arrenderade huset vid Ramsviken då hon var liten flicka.

I våras hade projektet Utbildnings­ plats Skärgården just rullat igång och ­projektledaren ­Sandra ­Löfgren var ute på ­Björnö och träffade ung­ domar från Tuna­skolan. En sommar har gått och nu är Sandra mitt u ­ ppe i det projekt som ska inspirera både pedagoger att ta ut sina elever i skärgårdsnaturen och eleverna själva att upptäcka den detalj­ rikedom som finns där.

TEXT FOTO

Anna Björkman Katarina Westerberg, Anna Björkman

J

ust nu håller sandra på att samla in historier från områdena Gålö och Björnö.

– När jag var ute med barnen kom det spontant frågor om vem som bott i husen och vad man gjorde här förr innan bussar, telefoner och datorer. Det finns ­spännande historier om hur folk levde och dem vill jag förmedla vidare, för­ klarar hon.

Projektet innebär olika uppdrag för Sandra, denna gång ett möte med Doris Larsson som växte upp på Björnö under 1920- och 30-talen. Vi åker ut till Ingarö i närheten av Björnö och träffar Doris.

När vi kommer sitter hon på verandan till huset som hennes far byggt och som idag ägs av Doris brorsdotter Katarina.

– Hit flyttade vi 1936, då var jag sju år säger Doris.

34 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014

Doris Larsson är numera ­sommarboende på Ingarö.

arrenderade huset vid Ramsviken som Skärgårdsstiftelsen nu­ mera äger men som då ägdes av grosshan­ dlare James Funch. Här bodde hon med sina föräldrar och två syskon tills hon fyllde sex år. Det var ett rum och kök.

– Vi föddes alla tre i den lilla stugan berättar hon. Min storasyster kom 1928, ett år före mig, och det var första gången barnmorskan kunde ta sig ut till oss med buss. Det var ju såklart väldigt smidigt.

Innan hade hon rott eller gått över isen.

Jag minns att det berättades att barnmor­ skan en gång gick genom isen på sin väg till en familj. Som tur var på grunt vatten.

Hon måste ha varit både blöt och kall under arbetet med förlossningen har jag tänkt många gånger. Barnmorskan sa åt min mamma att vila mycket men mamma var uppe tidigt till korna varje morgon.

Sen gick hon och la sig igen om barnmor­ skan kom för att titta till henne. Vi barn rådde oss mest själva. När pappa snick­ rade och mamma skötte huset och gården eller när de tillsammans var ute och lade nät lekte vi kring huset. Inte kunde vi väl simma men det gick bra, man höll sig oftast ifrån vattnet.

doris föräldrar

Doris att det var så kallt att vattenhinken i rummet hade en ishinna när de vaknade på morgonen och att mamma ställde nytvättade stelfrusna långkalsonger mitt på golvet. Men det var roligt på vintern, fortsätter hon, vi åkte tvättfat nerför en lång och brant backe, detta är i alla fall vad jag minns även om jag aldrig hittat den backen senare…

om vintern minns

Målande beskrivningar om Doris upp­ växt får både Sandra och mig att sitta och bara lyssna. Diktafonen mitt på ­bordet lyser grönt och vi försvinner in i en annan tid. Doris beskriver sina för­ äldrar som fl ­ itigt arbetande båda två och pappa kunde snickra, säger hon och slår ut en arm för att påminna oss om att vi sitter i huset hennes far byggde. Affär och skola ligger lite längre bort nu än då och det åks en väldigt massa bil, säger Doris som, när vi skjutsar hem henne till som­ marstugan är mycket envis med att få gå sista biten. sandra menar att björnö är en bra plats att visa upp. Inte allt för långt från Stockholm och dessutom finns den gamla bygden delvis bevarad i kombination med den vackra skärgårdsnaturen, att även få en personlig historia berättad är verkligen bra. Det finns så mycket att undersöka både kultur, historia och biologi på sam­ ma plats. Men det gäller att sätta sig ner, ta sig tid att ta in allt runtomkring.

Barn är nyfikna och ser ofta nyanser och skillnader. Men vi vuxna måste visa var de kan göra detta, öppna dörrarna till områden som de kanske inte a­ nnars skulle ha tagit sig till. En del är till exem­pel mycket mer intresserade av historia och andra vill veta mer om flora och fauna i o ­ mrådet, fortsätter hon och utbrister: – Det är ut­märkt, om jag får vara med och väcka barn och ungdomars intresse för dessa områden, som tillhör oss alla, då blir jag supernöjd!

∞

BOKTIPS Snön yr utanför fönstret, det är varmt inne, fåtöljen är bekväm och fötterna vilar på fotpallen. Passa på att läsa en god bok under julhelgerna.

Misse Ljungström

Segeljakten Itaka Segeljakten Itaka fyller 80 år, vilket bara det är ett skäl att göra en bok om henne, menar författaren Patrick Ståhle. Men det är förstås inte den enda anledningen! Itaka är också förmodligen Sveriges genom t­iderna vackraste segeljakt, säger han. Itaka ritades av Tore Holm, den tidens mest framgångsrika seglare och yachtkonstruktör och var en beställning av hovkörsnären Arvid Lindahl, då med namnet Zibeline. Arvid Lindahl var under 1920-talet ägare till jakten Ebella och medlem i KSSS och hade ytterst proffsig besättning, bland annat seglaren Glas-Kalle, på tävlingar han deltog i. Sandhamn och KSSS var navet i världen och alla den tidens seglare och konstruktörer förekommer i boken, som berättar detaljerat från första beställning om den mytomspunna segeljakten. Redan 1936 fick hon namnet Itaka i samband med att ”Gevaliakungen” Sven Engwall köpte henne. Boken om Itaka handlar om tävlingar, utmärkelser, beundran, äventyr och om mondänt seglarliv. Ett kapitel berättar om andra segeljakter i Sverige. Segeljakten Itaka – Om jakter, kappsegling och klubbliv i 80 år ges ut på Bokförlaget Max Ström och är illustrerad med drygt 160 foton.

Saltsjöbaden I den rikligt illustrerade ”coffee­ table-boken” Saltsjöbaden (utgiven 2011) har flitiga författaren Magnus Ullman fångat hela Saltsjöbadens bakgrund och själ samtidigt som boken också beskriver mycket nytt och modernt. Här träffar vi de män som skapade och präglade Saltsjöbaden, arkitekterna och företagarna som byggde, konstnärerna och kulturpersonerna som bosatte sig i den nya förorten till Stockholm för omkring 100 år sedan. Magnus Ullman berättar trevligt och initierat om historien, kyrkan, Saltsjöbanan, seglartraditionen, varven och båtlivet. Hotellet och den övriga bebyggelsen, såväl äldre som ny visas med foton och adresser och väcker ens nyfikenhet att utforska trakten närmare. En extra intressant bok för alla dem som läst Jan Guillous senaste romaner i brobyggarserien och undrar var är det egentligen familjen Lauritzen håller hus …

Varför fick jag ett piano?

Så heter en förtjusande liten bok av Axianne Gerdman. Den har 160 sidor och ges ut på Recito förlag. Varför fick jag ett piano har ingenting med skärgården att göra, utan skildrar Axiannes barndom och uppväxt. Boken är lika lågmäld och charmigt eftertänksam som henne förra bok När vitfågeln tystnar, (presenterad i Stångmärket nr 1/2013) där hon skildrar sitt vuxna liv på en ö i norra skärgården. I Varför fick jag ett piano? Beskriver Axianne Gerdman fint sina tankar och känslor i samband med att hon äntligen orkar ta itu med sina döda föräldrars 30 år gamla brev och dagboksanteckningar. Många vuxna känner säkert igen sig i mycket i boken.

En lugnande bok.

Örnen har landat på en åker – piloten som flög mot friheten

Run, Run, Run – Journalist i fält

Trettiotusen balter flydde över havet till Sverige i september 1944, när Tyskland började förlora kriget. Så gjorde även estniske bombflygaren Eduard Lepp, som kämpat mot ryssarna i en tysk division i estniska ­flygvapnet. Nu tog Sovjetunionen över Estland och över 60.000 ester deporterades till Sibirien. Hans enda chans var att fly. Lars Westman ­berättar fängslande hans och hustrun Salmes historia, när de flydde från Haapsalu i boken Örnen har landat på en åker – piloten som flög mot ­friheten, 120 sidor, ­Carl­s­­son Bok­för­ lag. Salme och de två sönerna kom i en liten fiskebåt till Spillers­boda och Eduard landade med ett tyskt bombplan, prytt med hakkors, på en åker på Gotland. En både spännande och mycket tänkvärd bok om kriget, som bara ligger 70 år tillbaka i tiden. Boken har en del illustrationer av Eduard och Salmes tredje och svenskfödde son, konst­nären Mati Lepp samt en mängd foton. En lätt­ läst och intressant julklapp!

TV4- journalisten och utrikeskor­ res­pon­denten Bertil Karlefors har rap­por­terat från oroshärdar och krigszoner i rutan sedan mer än 30 år. Nu har han samlat sina många gånger mycket otäcka ­minnen och givit ut dem i boken Run, Run, Run – Journalist i fält på CKM Förlag.

Tyngdpunkten l­igger på den speciella vänskap som utvecklats mellan journalister som befinner sig i ständig fara och i alla år är hans bästa vänner en, tragiskt dödad, fransk krigskorrespondent och en rysk före detta KGB-major. Bertil Karlefors har både sitt hjärta och sin fysiska favoritplats i Stockholms mellanskärgård och det är också här han suttit och skrivit boken, där för övrigt både hans ryska och franska journalistkollega varit och hälsat på honom. Boken ger många inblickar i deras verklighet bakom det grymma Tjetjenienkriget, oroligheterna i Mellanöstern, Berlinmurens fall och andra vidriga krigshärdar man ofta glömt eller förträngt. Boken på 300 sidor illustreras med foton ur privata album. En mycket läsvärd bok.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2014 35

Vacker sjötomt med 3 hus, garage, brygga med sjöbod/bastu, sandstrand, vidunderlig sjöutsikt Bammarboda/Åkersberga Härlig bergbunden natur/trädgårdstomt 5 960 m² med grusad terrass och ogenerat lantligt läge. Panoramautsikt över Bammarbodafjärden. Charmigt skärgårdshus med tidstypisk arkitektur och detaljer totalt 117 m², 5 r o k, dusch/wc, balkong och

inglasad veranda i söder med strålande sjöutsikt. Vardagsrum med öppen spis. Två gästhus 26 m² resp 31 m² med altan och sjöutsikt. Garage. Nyrenoverad brygga med sjöbod/bastu. Nära ridskola och buss. Bammarbodavägen 138. Pris 7,5 milj kr.

Underbar ogenerad egen udde på Edesön utanför Dalarö med bästa läge i södra skärgården nära ytterskärgården två rejäla bryggor, båthus - storslagen sjöutsikt över Jungfrufjärden & Nämdöfjärden - kort båtfärd till bil/båtplats Smådalarö Ljuvlig udde om 23 600 m² inkl vattenområde med stränder i tre väderstreck och magiska solnedgångar. Här finns fina badhällar, två rejäla brygganläggningar med segelbåtsdjup, stort båthus/verkstad samt båtuppdragningsramp. Vackert ståndsmässigt skärgårdshus uppfört 1956, totalt ca 189 m² inkl källare, 8 r o k, wc-rum.

Pampig entré via den parkliknande trädgårds/naturtomten. Matsal med vackra tak-

målningar och panoramautsikt samt sällskapsrum med öppen spis, stora fönsterpartier och balkong med storslagen sjöutsikt över Jungfrufjärden och utgång till den vackra uppvuxna trädgården. Källare med allrum, bastu, dusch, pannrum, matkällare. Vattenburen värme. Maskinförråd, förrådsbyggnad, äldre gästhus. Bil/båtplats på Smådalarö med gemensam sjöstuga nära pittoreska Dalarö. Pris 6,9 milj kr.

Sjötomt med 5 hus, båthus, segelbåtsdjup, sandstrand, tennisbana på Oxnö/Torö med skyddat läge intill ytterskärgården Underbart skärgårdsställe med högt fritt vackert läge. Fräsch fritidsvilla totalt 110 m², 4 r o k. Kök i öppen planlösning mot stort allrum med öppen spis samt inglasat rum med stora fönsterpartier och altan med strålande sjöutsikt, två sovrum, WC/dusch.

08-641 10 00

Källarplan med allrum, öppen spis, dusch, bastu, förråd. Rejäl brygganläggning/soldäck vid sandstrand med skyddat läge. Båthus med relaxrum, bastu/dusch, sovloft.

Nära buss, affär samt rökeri 45 min från stan. Bredlötsvägen 42. Pris 8 750 000 kr.

WWW.KJFAST.SE