Stångmärket Nr2 2014 (apr)

#2 / 2014 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

Stång märket 30 år

Hipp hipp hurra! TRETTIOÅRING I FIN FORM Nu fyller Stångmärket jämnt

BASTANT UTPOST I NORR Ett besök på stiftelsens Örskär

MÖT KONSTNÄREN STIG FYRING Erbjudande, köp hans litografier och stöd stiftelsen

Skydda dig mot TBE! Se till att du och din familj är vaccinerad mot TBE. I år väntas fästingarna bli extra många pga den milda vintern. Förebyggande vaccination är enda skyddet. Rekommenderas av Smittskyddsenheten fr o m 1 års ålder. Pris 350:- (barn 300:-). Välkommen till våra mottagningar i Vasastan, Gamla Stan och Hammarby Sjöstad eller till Fästingbåten och Fästingbussen. Drop in vid OdenPraktiken

Biovacuum/Watercare minireningsverk

Drop-in vid SlussenPraktiken

• Ingen slamsugning behövs. • Enkel placering ovan mark. • Hög reningsgrad - även vid ojämn användning. • Besök - installation - service

Må-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Odengatan 80, vid Vasaparken ca 300 m väster om Odenplan.

www.vaccindirekt.se

Må-to 10-19, fr 10-17, lö 10-15. Slussplan 7, ca 250 m norr om Slussens T-baneuppgång.

Drop-in vid SjöPraktiken

Hör av dig för mer information. Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet.

Må-to 11-19, fr 11-16, lö 10-15. Hammarby Allé 66 i Hammarby Sjöstad.

Drop-in på Fästingbåten

08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Hela turlistan med kartfunktion på www.fästingbåten.se

Drop-in på Fästingbussen

Hela turlistan med kartfunktion på www.fästingbussen.se

Miljö & Bioteknik

En äkta vaccinationsbyrå www.vaccindirekt.se

FINNHAMN VANDRARHEM KROG CAFÉ TAKBAR

NATURSTIGAR VARMA KLIPPOR

WIFI TÄLTPLATS HÄRLIGA BAD SOL GRILL STUGBY KAJAKER

www.finnhamn.se • info@finnhamn.se • www.facebook.se/finnhamn • Tel 08-542 462 12

2 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Stån

#2/2014

0 år g mä r k e t 3 Örskär

03

0

33

0

06 0

30

0

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

Innehåll

270

090

ÖREGRUND

NÄSTA NUMMER

0

120

24

12/6 2014

210

14

4 Ledare Lena Nyberg har ordet

0 15 180

Bastant utpost i norr Ålands Hav

6 Stångmärket 30 år Från 1984 till 2014

20

Arholma

22 Allt för sjön

Idö

Båtmässan och seminarier

28 Stig Fyring

Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Skärgårdskonstnär

32 Historiska platser

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Möja kyrka

Norrpada

35 Boktips

Salskären

Misse Ljungström tipsar

Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Gillöga

Skarv

Svenska Högarna

Möjaskärgården

10

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Levande skärgårdsnatur

30-årsjubileum för Stångmärket

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Östersjön

30

Vänresor 2014

Gunnarstenarna Landsort

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 3

LEDARE

Stångmärket har jubileum och det är värt att fira.

Stångmärket nr 2, 2014. Foto omslag: Bosse Lind. Foto sid 3: Bosse Lind, Carina ­Lernhagen Matz, Claes Kyrk. Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i ­Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-440 56 00 Fax 08-440 56 19 redaktion@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Lena Nyberg Redaktör: Ulrika Palmblad Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-440 56 00 Prenumerations­pris 120:-/år Lösnummer 30:-/st Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 28.000 ex, tryckt på G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: romdahl.se

Trots att tidningen under sina 30 år har utvecklats mycket, både i form, färg och ut­ seende kan man konstatera att frågorna till viss del är de samma i dag som de varit under de gångna 30 åren. Tidningen har alltid speglat det som är aktuellt i skärgården och stiftelsens olika utmaningar. Men även om frågorna återkommer tror jag att du som läsare upplever att tidningen ­alltid speglar nya platser och skiftande upplevelser i skärgården. Detta är möjligt tack vare den mycket breda verksamhet som bedrivs av stiftelsen och andra skärgårdsaktörer. Även om man har ett stort skärgårdsintresse så finns det alltid nya platser, ny historia eller nya aktiviteter att ta del av och att uppleva.

tidningen vänder sig till stiftelsens vänner som många har varit trofasta under lång tid och det är vi glada för. Vännerna är viktiga för stiftelsen inte bara genom det eko­ nomiska bidrag som vänavgiften ger utan också som budbärare för vår verksamhet. Många av stiftelsens vänner möts i samband med olika vänaktiviteter och vid båt­ mässan ”Allt för sjön”. I år anordnades tre välbesökta seminarier med olika skärgårds­ teman såsom Huvudskärs historia, kulturbyggnadsvård och ett skärgårdspolitisk samtal. Flera skärgårdspolitiska frågor kommer att stå på den politiska agendan inför valet ­under hösten. Skärgårdstrafiken, besöksfrågor och möjligheten att utveckla skärgården är några frågor som sannolikt kommer att leva kvar i debatten. skärgårdsfrågor väcker alltid engagemang och utmaningarna i skärgården är många. Förutsättningen för att kommande generationer ska få uppleva vår vackra skärgård är att vi alla tar ansvar för en hållbar utveckling i skärgården. Det öppna landskapet förutsät­ ter att det finns jordbruk med djur som kan fortsätta att beta markerna. Djur och natur måste ha goda förutsättningar för att överleva. Fisk, säl, fågel och en rik fauna är viktigt för att skärgården ska ge en allsidig upplevelse och för att vi ska kunna säga att vi tar ansvar för miljön. En annan viktig del av skärgården är den kulturhistoria som finns på i stort sett varje ö. Historiska byggnader med skiftande användningsområden finns det gott om i skärgår­ den och även de kräver sin omvårdnad och omtanke. Årets vänbok ska ge er en längtan ut i skärgården men även berätta lite om den skatt som finns på Skärgårdsstiftelsens marker. Många byggnader är vackra och det är intressant att läsa om det som skett i dem och hur utvecklingen sett ut. flera av stiftelsens byggnader har haft många olika användningsområden beroen­ de på den historiska utvecklingen i skär­ gården. Jordbruk, herrgårdar och perma­ nentbostäder, blev semesterhem, kolonier och rehabiliteringsinstitutioner. Nu är där vandrarhem, restauranger och semesteran­ läggningar. Tull, lots och militär har satt sina spår i skärgården och är en annan ­viktig del av historien. Packa ner din vän­ bok i väskan och ge dig ut i skärgården, njut och lär mer av allt som finns.

under Stång­ märkets 30 år men mycket i Stockholms skärgård är sig likt.

visst har det skett en del

LENA NYBERG, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

4 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Foto: Bosse Lind

VI hjälpeR dIg med: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 impregne ring av kapell, Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

18_Nackakapell_PB1303.indd 1

siaröfortets kanoner pekar mot Furusundsleden där Finladsfärjorna idag sveper förbi. Här skulle ryssen komma befarade man efter 1:a världskriget och byggde ett fort som skulle bringa fiendeflottan till undergång. Flera hundra man förlades i anläggningen som döljer sig i berget. Nu har stora delar av fortet återställts till sitt ursprungliga skick och öppnats för allmänheten. Siaröfortet är idag ett museum med guidade rundturer som visar hur Stockholm skulle försvaras. På Kyrkogårdsön som fortet ligger på finns avskiljda badklippor och små stränder att bada ifrån. I det gamla renoverade logementet från 20-talet har Blidösundsbolaget ett eget vandrarhem med två- och fyrbäddsrum och sommarrestaurang. Bekväm båtförbindelse varje dag från Strömkajen i Stockholm och Östanå färjeläge norr om Åkersberga.

2013-02-12 11:48:59

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Ring telefon 070-205 84 09 Adress: Stenhuggarvägen 2R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Konferenser upp till 25 pers. Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 www.sandhamns-vardshus.se – Öppet sedan 1672 –

Båtluffa från Stockholms City till randen av Ålands hav. Bo på charmiga Bed & Breakfast i militärhistorisk miljö och upplev tre historiska fort – Vaxholms Kastell, Siaröfortet och Arholma Nord. Alla från var sin epok av kustförsvarets spännande historia. I upplevelsepaketet ingår alla båtresor, visning av museerna och övernattning med frukost. r ten ä Tjäns IS

Paketet bokas enkelt på vår hemsida där all information finns.

GRAT

www.blidosundsbolaget.se Tel 08-24 30 90

Gotska Sandön - En ö för själen Finn friden på Gotska Sandön, Sveriges mest isolerade ö. Båt från Nynäshamn och Fårösund 3-4 dagar/vecka. Guidning. Logi i stuga, STF-vandrarhem eller tält. Bokning tel 0498-24 04 50 | www.gotskasandon.se

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 5

STÅNGMÄRKET på stora kalholmen N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

6 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Stång märket 30 år

Stångmärkets historia I början av 1980-talet blev det vanligt att företag, föreningar och organisationer ville sprida sitt budskap genom en egen tidning till kunder och medlemmar. Så även Skärgårdsstiftelsen, som på initiativ av sin nytillträdde vd Berndt Festin i oktober 1984 ger ut första numret av Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket. TEXT

Misse Ljungström

F

FOTO

Mats Lindfors

handlar bland annat om stiftelsens fyrar; ­ rönskärs fyr, som stiftelsen blir förvaltare av och Svenska G Högarna, där det nu installeras en ny värmepanna. Det berät­ tas också om faunavårdsprojekt, information om medlemsaktiviteter, upprustningar, nya områden, skötselplaner, vandrarhem, studieresor och utländska organisationer på besök. Sponsorer, skärgårdsmajor, telefoner, miljöproblem i Öster­sjön och upprop om att rädda Svenska ­Högarnas fyr, som hotas av rivning samt försäljningserbjudanden av ”stiftelse­prylar” tar plats i tidningen. örsta utgåvorna

efter fem år är tidningen intressant för annonsörer tack vare sin stora spridning. Upplagan är nu uppe i 12 000 ex. och ­sid­antalet utökas men varierar med årstid och annonsingång. Efter nio år börjar logga och namn på första sidan regelbundet vara blått och 1994 moderniseras dess typsnitt varsamt igen.

››

NUMMER 1 – 1985 Johan Ahlbom, naturvårdsintendent på Skärgårdsstiftelsen berättar den stora nyheten att stiftelsens kansli, bestående av sju personer, ska flytta in i gamla vaktbyggnaden på Skeppsholmen. Och i maj bjuds det in till trevligt Öppet hus med mat och musik efter att lokalerna renoverats ändamålsenligt.

NUMMER 1 – 1984 Det första numret av tidningen Stångmärket är ett medlemsblad på fyra sidor. Namnet Stångmärket anknyter till stiftelsens logotype, som skapades av konstnären Sture Lundgren. Den första redaktören blir Bengt-Olov Björlesjö,” Bob”, som varit Skärgårdsstiftelsens informatör under några år. Han är journalist och har bland annat varit chef­ redaktör på tidningen Skogen innan han startar eget företag och börjar som Skärgårdsstiftelsens informationskonsult. Berndt Festin är ansvarig utgivare från första numret och 25 år framåt.

NUMMER 3 – 1987 Nu har både stiftelsen och tidningen vuxit. Skärgårdsstiftelsen har 5000 medlemmar och Stångmärket sex sidor. Berndt Festin meddelar på första sidan att Stångmärket från och med nu går ut till närmare 4000 hushåll med bofasta ute på öarna.

NUMMER 1 – 1988 Carl-Henric Reiher tar över som redaktör för ­Stångmärket. Han har en gedigen yrkeserfarenhet från tidningsvärlden och är även redaktör för Skärgårdsstiftelsens årsböcker. Tidningen har nu åtta sidor och ett lättare, mer modernt typsnitt i titeln och förnyad logga på förstasidan.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 7

Stång märket 30 år ›› under flera år har SIKO, Skärgårdarnas egen intresseorganisa­ NUMMER 3 – 1990 Gunnar Tingsvall blir den tredje redaktören för tidningen. Han är fotograf och journalist med långt förflutet som båt­ skribent på Aftonbladet. Hans första sommar som ­redaktör blev regnig och han rapporterar i sitt första nummer om händelselöst lugn i skär­ gården, nya bonden på Ålö och om sommarens två populära medlemsresor till Biskopsö och Norsten.

NUMMER 4 – 1991 Magnus Rietz härligt glada bild av Svenska Högarnas ­nyrenoverade, vackert röda fyr är ett självklart val som första färgbild i Stångmärkets historia. Färg och färgbilder är fortfarande dyrt att trycka och det dröjer ungefär fem år till det blir praxis.

NUMMER 2 – 1992 Berndt Festin och Skärgårds­ stiftelsens ordförande, landshövding Gunnar Helén skriver minnesord över avlidne Torsten Brissman, stiftelsens första direktör. Stångmärket har nu 20 sidor och berättar också bland annat om Möja kyrkokör, Käringboda, Nationalparken Ängsö, Axel Sjöbergsstipendiaterna Mårten Glaumann och Thomas Wester samt om Svenska Högarna, dit också sommarens medlemsresor ska gå.

NUMMER 3 – 1994 Misse Ljungström blir redaktör och välkomnas på första sidan av Berndt Festin, som också skriver minnesord om Gunnar Tingsvall, som hastigt avled kort efter sin pensionering. I övrigt innehåller den 8-sidiga utgåvan reportage om Sjöbergstipenditerna Anders Karlsson och Ylva Eggehorn, vindkraftverket på Svenska Högarna och notiser från öarna.

8 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

tion sin hemvist i Stångmärket och beskriver angelägna skär­ gårdsfrågor. Även vimmelsidor, kors­ord samt mat- och boksidor med egna vinjetter av tecknaren Nisse Pettersson kommer till. En ledarsida på sidan tre införs under 1995, där vd Berndt Festin skriver initierat om aktuella och brännande ämnen i skärgården. Trogna medarbetare som Christina Ohlig, Johan Ahlbom, Jan-Ola Öding, med sina ”För Säkerhets Skull”och signaturen H Österman med satirer om skärgården, för­ gyller tidningen med sina ord. Separata omslag i färg blir vardag och även inlagan får efter hand flera ark med färg. 1998 har stiftelsen Stock­ holms Skärgård blivit Skär­ gårdsstiftelsen i Stockholms län och utökats med alla Stockholm stads skärgårds­ områden, vilket ger spännande tillskott i stiftelsefamiljen att skriva om. Antalet utgåvor utökas till fem eller sex och allt oftare tas omslagsbilden av proffsfotografer. Jeppe Wikström, Roine Karlsson och Sören Colbing är några av de mest uppskattade. Uppskattade är också vinjetterna av tecknaren Nisse Pettersson liksom Stång­ märkets gästkrönikörer, som exempel; Anders Öhman, Torbjörn Wileen, Per Hagman, Ylva Eggehorn och inte minst Lars West­ man, som skriver den kolumn som väcker största uppmärksam­ heten av dem alla, då han ”­avslöjar” planerna på en golfbana i Bergs by på Möja. Hihi! upplagan utökas efter hand och uppgår under 2000-talet till mellan 20 000 och 25 000 ex. Tidningen berättar om livet i skärgården, tillsynsmännens vardag, skolor, vandrarhem, krogar, miljöer, minnen och modernt liv. Miljötänkande, flora och fauna i såväl vatten som på land, aktuella händelser och erbjudanden är ständigt närvarande. Ulrika Palmblad blir redaktör 2011 och förnyar Stångmärket snabbt, framför allt på bildsidan, där det hänt mycket de senaste 30 åren. Så slutet på min historia är insikten att Stångmärket fortsätter att lunka på från ett litet medlemsblad till en respek­ terad tidning i tiden!

∞

NUMMER 3 – 1997 Nu blir det riktigt modernt! Telefonautomater som tar kort! I ett samarbete i säkerhets- och miljöfrågor mellan Skärgårdsstiftelsen och Skandia ingår ett angeläget arbete att förse skärgårdsöarna med telefoner så folk kan ringa hem. Och nu behövs inte ens småmynt…

Stång märket 30 år

NUMMER 1 – 1999 Sedan 1995 är färgbilder på omslaget självklart, men nu blir även dess papper bättre. Stångmärket har en upplaga på 18 000 ex. Från 1998 har nya Skärgårdsstiftelsen ett utökat område där bland andra Grinda, Finnhamn och Gålö ingår, vilket gör att intresset för tidningen ökar och vid millennieskiftet ligger upplagan på 21000 ex.

NUMMER 4 – 2002 En blå platta införs under tidningstiteln Stångmärket och en innehållsförteckning bredvid ledaren på sidan tre. De nya anläggningarna på Lidö invigdes av stiftelsens ordförande Ralph Ledel vid en ceremoni i augusti. Jeppe Wikströms fina bild pryder omslaget.

NUMMER 5 – 2006 Ett omslag som väckte ett visst uppseende, eftersom det visar en lös hund i ytterskärgården. Stångmärket har miljömedvetna läsare, som vet vad lösa hundar kan ställa till med för skador i naturen.

NUMMER 1 – 2011 Nya typsnitt, ny layout, ny redaktör! Ulrika Palmblad ger ut sitt första nummer av Stångmärket med fräscht utseende och modern inriktning. Framtidens Skärgård, presentation av Green Islands och nya skärgårdslandstingsrådet är exempel ur innehållsförteckningen.

NUMMER 6 – 2010 Tack och adjö för Stång­ märkets fjärde redaktör, som tackar för sig och går i pension. Stiftelsens nytillträdda vd Lena Nyberg skriver sin första ledare, efter ett eftertänksamt uppehåll sedan Berndt Festins sista ledare i nummer 3, då han avslutar efter 25 år och går i pension.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 9

Fรถre detta kollegorna Berndt Festin och Misse Ljungstrรถm.

Stån

g mä r

ket 3 0 år

En tidning som gjort avtryck

Med sammanlagt femtio år nerlagda på Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kan Misse ­Ljungström och Berndt Festin unna sig såväl en tillbakablick på det som varit som att sätta betyg på dagens tidning. – En viktig kanal till medlemmarna som blir bara bättre och bättre, är det samstämmiga omdömet. TEXT

Mats Wigardt

P

FOTO

Bosse Lind

penslar Skär­ gårdsstiftelsens kansli på Skepps­ holmen i varmt gula nyanser. Bleka ansikten vänds mot en molnfri himmel och vinterrockar knäpps upp när våren gör en märkligt tidig entré. Berndt Festin och Misse Ljungström är tidigare kollegor och arbetskamrater på Skärgårdsstiftelsen. Numera har de med uppnådd pensionsålder lämnat sin arbets­ plats, inrymd i den byggnad som tidigare var Högvaktsbyggnad och utgjorde entré och vaktstuga för örlogsbasen på Skepps­ holmen. Någon sysslolöshet lider de forna kol­ legorna emellertid inte av, även om de understundom kan sakna den sociala samvaro som en gemensam arbetsplats kan innebära. – Men nu har jag så mycket att göra att jag inte hinner tänka så mycket på vad som varit, konstaterar Misse. lötsligt solsken

med anledning av att Stångmärket, Skärgårdsstiftelsens tid­ ning, i år fyller 30 år. Och bättre cice­ roner i minnenas arkiv går knappast att uppbringa. Berndt Festin var med från starten 1984, Misse Ljungström klev in som redaktör tio år senare. Örebrofödde Berndt Festin sökte sig från doktorandstudier i Lund till Stock­ holm som aspirant på dåvarande Stads­ kontoret. Han hamnade så småningom som stabschef hos landshövding Hjalmar Mehr och blev dennes portföljbärare. – Eftersom Hjalmar Mehr var ord­ förande i Skärgårdsstiftelsen deltog jag

vi har träffats

i deras styrelsemöten, minns Berndt Festin. När man 1984 sökte efter en ny vd var jag väl insatt i stiftelsens arbete och sökte jobbet. Och fick det. Någon tanke på att han sedan skulle bli kvar på posten i ytterligare ett kvarts sekel hade han inte. Men att få uppleva konkreta resultat av sitt arbete var något nytt och vanebildande för Berndt Festin.

Det är särskilt två händelser han vill lyfta upp ur minnesbrunnen. Det ena är när Stockholms stad 1998 överlät merparten av sitt markinnehav i skärgården till Skär­ gårdsstiftelsen vars arbetsuppgifter därmed ökade dramatiskt i omfång. – Hade detta inte skett så skulle stora ­delar av marken sannolikt varit utsålda idag och förlorade för allmänheten, speku­ lerar han. Det andra är när tidningen Stångmärket startades. Beslutet att starta tidningen var ett led i arbetet att öka antalet medlemmar, samtidigt som man ville nå ut till skär­ gårdsbefolkningen med information om stiftelsens arbete. – Det fanns de som var skeptiska till Skär­ gårdsstiftelsen, särskilt i områden där vi inte var verksamma, säger Berndt. Med en tidning som gick ut till alla bofasta skärgårdsbor blev det lättare att kommuni­ cera vad vi åstadkom till både medlemmar och befolkning. av Stångmärket kom ut i oktober 1984. Det var ett enkelt med­ lemsblad på fyra sidor, med svartvita bil­ der, information om stiftelsens arbete och med en upplaga på 2 000 ex. Redaktören Bengt-Olov Björlesjö utlovade fyra nummer per år med nyheter, notiser och reportage. – Namnet ”Stångmärket” syftar på ­stif­tel­sens logotype, ett stiliserat stång­ märke framtaget av konstnären Sture Lundgren som under många år låg med sin skuta vid Strömkajen innan han styrde kurs mot B ­ yxelkrok på Öland, berättar Berndt Festin.

det första numret

åstadkoms så mycket mer handfast än de långrandiga promemorior han var van vid, även om det stundtals också kunde blåsa rätt rejält runt vd-stolen. – Som när DN hade läst fel i stiftelsens stadgar och på sin förstasida blåste till storm mot uthyrningen av Skärgårdsstif­ telsens stugor. Då fick man hålla i hatten, jag blev både mailbombad och mord­ hotad, säger Berndt Festin som samtidigt försäkrar att han annars inte kan minnas sig ha haft en enda tråkig dag på jobbet.

och på skärgårdsstiftelsen

››

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 11

BERNT OCH MISSE MINNS

›› I fortsättningen berättas i tidningen regel­

bundet om aktiviteter, om nya förvärv, om djur och natur, om tillsynsmännens arbete. I april 1985 skrivs om de nya kanslilokalerna på Skeppsholmen där man än idag finns kvar. I mars 1988 kan man läsa om inköpet av två gårdar, Norr- och Sörgården, på Lådna. Och ett år senare drar Skär­ gårds­stiftelsen en lans för fyrplatsen på Svenska Högarna. Då har tidningen också fördubblat sidantalet och ökat upplagan till 12 000. – Vi gjorde ett upprop för att stoppa rivningen av fyren, minns Berndt Festin. Vi fick ihop 20 000 namn, vilket impone­ rade på dåvarande generaldirektören på Sjöfartsverket. Fyren blev kvar och reno­ verades istället för att rivas och skänktes sedan till Edward Sjöbloms Stiftelse. välkomnades Misse Ljungström som redaktör för Stångmär­ ket av ansvarige utgivaren Berndt Festin. Förutom att hon var gammal skärgårdsbo hade Misse redan satt en del journalis­ tiska avtryck hos Skärgårdsstiftelsen, bland annat med artiklar i både tidning och årsbok, och som redaktör för Skär­ gårdshandboken. – Vi kände varandra sedan tidigare ef­ tersom Misse är gift med en av stiftelsens före detta tillsynsmän, förklarar Berndt Festin. Att Misse blev ny redaktör var en garant för fortsatt kvalitet och innehåll. Och så blev det, hennes år som redaktör har satt djupa spår i tidningen. Nu förnyades också Stångmärket, bland annat med ännu en fördubbling av antalet sidor och med en förstasida i färg. 1995 hade upplagan ökat till 17 000 ex.

tio år efter starten

12 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

– Innehållet diskuterades på våra redak­ tionsmöten, men för den redaktionella produktionen ansvarade jag själv, med god hjälp av Christina Ohlig som hade bra koll och många goda idéer, berättar Misse. Misse Ljungströms tid som redaktör var att stiftelsens VD Berndt Festin, till en början motvilligt, sedan med allt större entusiasm, bidrog med en ledare i tidningen. Signerat med ett portätt av skribenten, tecknat av Gunnar Brusewitz. I övrigt slog den nya redaktören in på samma väg som tidigare redaktörer hade färdats, med artiklar om stiftelsens arbete och reportage kring liv och företeelser i skärgården, som miljöfrågor och nermon­ teringen av servicen för de bofasta. – Med inslag av skvaller och vimmel, det tycker jag är kul, medger Misse. – Och i mina ledare pucklade jag villigt på till exempel fastighetsskatten som i kombination med arvsskatten kunde få helt vansinniga följder i skärgården, med folk som fick gå från hus och hem, berät­ tar Berndt Festin med en argsint gnista bakom glasögonen.

en nyhet under

en bit in på 2000 -talet

hade Stångmär­ ket blivit mer magasinslik, med porträtt, längre reportage, mer färg och många annonser. Och med mer eller mindre kända krönikörer, som Carina Rydberg, Lasse Westman, Ola Larsmo och ­Gunnar ­Ohrlander, som delade med sig av syn­ punkter och tankegångar. – Det var aldrig svårt att få folk att skriva i Stångmärket, konstaterar Misse. Och det hann bli rätt många genom åren. Men kanske viktigast var att Skärgårds­ stiftelsens alla aktiviteter avspeglade sig i

spalterna. Stångmärket har därmed blivit den allra bästa källan för vad stiftelsen åstadkommit genom åren, och varför, i stort såväl som i smått. Många nostalgiska tillbakablickar av­­löser varandra under samtalet runt sam­ manträdesbordet i kanslihuset på Skepps­ holmen. Både Berndt och Misse är sam­ stämmigt övertygade om att Stångmärket spelat en viktig roll för att bredda intresse och engagemang för skärgårdsfrågor hos både medlemmar och bofasta ö-bor. – Det är viktigt att själv få läsa om saker och ting, inte bara lyssna på skvaller på båtbryggan, avgör Misse och drar den lila sjalen över axlarna, när eftermiddags­ kylan kommer krypande. Vi tror stenhårt på det skrivna ordet. I detta instämmer Berndt Festin. Stiftel­ sens medlemmar måste alltid hållas ajour med vad som görs. Det håller ångan uppe, försäkrar han. – Som när vi renoverade på Fejan, då kunde man först läsa om det i Stång­ märket, sedan åka dit och se hur arbetet fortskred för att slutligen läsa om hur det blev, säger han med en snabb sidoblick på den förra redaktören. sedan flera år fattat posto i den gamla vaktstugan på Skepps­ holmen där Berndt Festin och Misse Ljungström under sammanlagt femtio år format framtiden för både Stångmärket och Skärgårdsstiftelsen. Och naturligtvis var det i Stångmärket som Berndt Festin tackade för sig när han avgick 2010, med en egenhändigt förfat­ tad krönika om råttor och reningsverk och tidningsrubriker. Svarta rubriker. – Absolut en tidning att vara stolt över, en tidning i tiden, summerar Misse Ljung­ ström med en okynnig blick i retur mot den före detta ansvariga utgivaren.

nu har nya krafter

∞

m /s Birk a

Läsarerbjudande på årets fyrkryssning.

Kusträddardagen 10 maj Lördagen den 10 maj städar hela Europa stränder i en gemensam kampanj. Skärgårdsstiftelsen i samarbete med Håll Sverige Rent uppmärksammar dagen på några av våra områden. Kom och hjälp till du också! På tre av våra områden, Riddersholm, Björnö och Gålö, kan du under två timmar hjälpa oss att städa stränder inför sommaren. Efter städningen bjuder vi på grillad korv. Ta med egen dryck, kläder efter väder och ett par handskar. Vi kan bara handleda ett begränsat antal deltagare. Anmäl dig till anmalan@skargardsstiftelsen.se. Uppge ditt namn och eventuellt mobilnummer.

RIDDERSHOLM Tillsynsman Gunnar Lodin Tid: kl 10.00-12.00 Samling vid gästhamnen BJÖRNÖ Tillsynsman Anders Aronsson Tid 10.00-12.00 Samling: parkeringen vid Björnö naturreservat GÅLÖ Tillsynsman Catharina Österman Tid: kl 10.00-12.00 Samling på parkeringen vid Skälåker

Tidigare års kryssningar har varit en succé, nu har du chansen att följa med igen. Under ett dygn glider M/S Birka sakta förbi Möja, Söderarms fyrplats, skäret Flötjan, fyrarna Märket, Björn, Örskär, Understen, Simpnäsklubb och Tjärven under ledning av farledsexperterna Anders Hedin och Göran P Sjödin. De lotsar dig genom den L ä S A Rvackra skärgården och NdE ERB judA delar med sig av sin härliga YTT kunskap om fyrarna intill. ABAT T/ H

R

500:– K Od: S A

mSK AR

FYRKRYSSNINg – 8 juNI, 1 dYgN Ord pris i dubbelhytt från: 995:-/person inkl 3-rätters middag och brunch. BOKA PÅ BIRKA.SE ELLER TELEFON 08-702 72 00

När resan är målet

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 13

14 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Bastant utpost i norr Strax norr om Gräsö, där Ålands hav övergår i Bottenhavet, ligger Örskär. Ön utgör skärgårdens nordligaste utpost som i norr och öster övergår i öppet hav. Hit lockas ­besökare av fågelliv, ovanliga grodor och en orkidérik flora. Men mest bekant på Örskär är ändå det bastanta fyrtornet. TEXT

Mats Wigardt

FOTO

Bosse Lind

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 15

BASTANT UTPOST I NORR

S

kärgårdsstiftelsens tillsynsman per

Mattsson möter vid bryggan på Gräsö. Hans släkt består av fiskare och s­ äljägare och går att spåra ända tillbaka till 1700-­ talets rysshärjningar. Och säljägarna gav sig inte så lätt. ”Ett skott, en ryss” var en taktik som fick inkräktarna att tänka sig för. Nu är det lugnare längs Upplandskusten, även om de grunda och förrädiska farvattnen utanför Gräsö och Öregrund fortfarande räknas som en av världens farligaste kuststräckor. – Här finns otaliga grynnor och man ger sig inte gärna ut med båt när det blåser om man inte har god lokalkännedom, påpekar Per Mattsson och sätter sig tillrätta i båten. och vågorna trötta. En bra dag att få se Örskär från havet. Per är väl bekant med alla förrädiska stenar och pekar ut en liten koloni med tärnor som vilar på en klippa. Han ringmärker nya tärnor varje år, innan de ger sig av till Antark­

idag är vinden loj

Norra Örskär Ramviken Örskärs fyr

03

0

Örskär

Öregrundsgrepen

0

06

Örskärssundet

090

Örskär N 60° 31.35’, E 18° 22.23’

1 km

Örskär är det av Skärgårdsstiftelsens områden som ligger längst norrut. Det är en f­ascinerande ö med en spännande historia. Går man runt ön är det som en vandring genom hela skärgårds­ spektrat. Södra sidan ger intryck av mellanskärgård för att sedan bytas mot den karga ytter­ skärgården 0 i norr. Hit tar man sig bara med egen båt eller med båttaxi som kan beställas 15 genom Örskärs vandrarhem. Vandrarhemmet ligger i de tidigare fyrvaktarbostäderna och har 18 bäddar, kök med självhushåll, gemensam dusch och wc. Tel 0173-340 21. 120

180

0

16 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

tis. Men alfågeln, som Örskär tidigare varit känd för, är nästan helt borta. Några ejdrar har han heller inte sett till på länge. Däremot är sälen tillbaka. Och strömmingen blir bara fetare och fetare. – Häromdagen fick jag dessutom sex fina tors­ kar, hojtar han över motorbullret. Jag blev nästan chockad. Från vattnet syns att Örskär är en flack, låglänt ö, med kala klippor närmast havet och pinnig tall­ skog som längre in reser sig över det småskaliga och kalkrika odlingslandskapet. Här har många fartyg gått i kvav, det senaste en segelbåt som för 15 år sedan navigerade fel. På Örskär har Per Mattsson vandrat över varje meter. Men han har också gått i sin farfars fotspår som var fyrvaktare på Eggegrund utanför Gävle, precis innan fyren las ner. Innan dess var han plåt­ slagare, fiskare och rörmokare. Bland annat. – Bästa perioden i mitt liv var ändå tiden som fyrvaktare, säger han. Det var något helt annat än att ligga i en båt och svetsa. Rena önskedrömmen när man som jag trivs i skärgården. plötsligt har vi fyrtornet på Örskär framför oss. Det ser ut som ett fyrtorn ska se ut, vitmålat, tryggt och bastant, med svarta fält målade runt tornet och i toppen solreflexer från lampans speglar och prismor. En första fyr byggdes här på 1600-talet för att underlätta för fartygstrafiken förbi Öregrund, mot Norrland. Bara fyrplatsen på Landsort är äldre. Efter en brand i början av 1700-talet fick Örskär en ny fyr, ritad av slottsarkitekten Carl Hårleman. Senare under 1700-talet moderniserades belys­ ningen med världens första blänkfyr med ett rote­ rande linssystem som drevs av ett urverk och gav ett kraftigt ljussken runt horisonten. Fyren är fortfarande i drift men någon fyrvaktare finns inte längre på ön. I fyrvaktarbostaden finns istället ett vandrarhem där Per Mattsson och hans hustru Siw var föreståndare i många år. – Till Sjöfartverket kom jag 1993, och 1998 blev jag anställd av Skärgårdsstiftelsen som till­synsman med ansvar för naturreservatet på ­Örskär, berättar han. Men med både vandrar­hemmet och reservatet blev det långa dagar som inte gav tid för så mycket annat och vi valde häromåret att inte förnya arren­det.

››

» De grunda och förrädiska farvattnen utanför Gräsö och Öregrund räknas fortfarande som en av världens farligaste kuststräckor. «

Per Mattson, tillsynsman på Örskär tipsar Från fyren har man en vidunderlig utsikt över ett varierat landskap. På kvällarna kan man se solen gå ned i havet – en riktig höjdare! Favoritsäsongen är hela året om och vi har mycket att erbjuda den som är natur- och djurintresserad. Orkidéer, bra fågellokal och inte minst gölgrodan som bara finns här på Upplandskusten och i Skåne.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 17

Katarina Utberg driver vandrarhemmet tillsammans med sin bror Erik Beckman.

›› Vi letar oss in i en grund vik till brygga och båt­-­

Örskärstragedin Vid jultid 1877 skulle de boen­ de ta sig till julottan i kyrkan på Gräsö. Vädret var milt och havet låg öppet och många valde att följa med i båten. Efter många timmars färd var man framme och kunde lyssna på julpsalmer och predikan. Ute hade det emellertid börjat blåsa upp. Men fyren måste skötas och kvinnorna ville hem till barnen. Sannolikt var det en kraftig och oväntad stormby som blev skötbåtens öde. När kyrkbesökarna inte kom hem gav man sig på annandagen ut för att leta. Båten hittades sönderslagen på en klippa och en bit därifrån hittades en drunknad passagerare, fastsurrad i en bit av masten. Sammanlagt omkom femton Örskärsbor i olyckan, tolv barns föräldrar var borta. Alla begravdes senare i en gemensam grav vid Gräsö kyrka.

18 STÅNGMÄRKET

hus och angör båten. En nytjärad iseka hänger i taket. Per säger att han gillar båthus, här sitter han ofta och pysslar med näten. Eller bara tomglor ut över havet. Ett tredje alternativ är att han slår sig ner i den gråpatinerade boden strax intill, där spritkök, snickarbänk och miljoner prylar håller honom ­sällskap. Där bjuder han nu på kaffe och mandel­ kubb och berättar om gästerna som brukade komma till vandrarhemmet, och som fortfarande kommer hit, för vandrarhemmet finns ännu kvar men med nya värdar. – Hit söker sig människor med intresse för natur, hav och fåglar och som tycker om när det är tyst och att strosa runt på ön, säger Per.

om sitt eget arbete som tillsynsman konstaterar han att man måste vara självgående och kunna ta tag i det mesta som uppstår på en liten ö i havs­ bandet, från avlopp och avsaltning till slåtter, byggnadsvård och ringmärkning. – Det hjälper nog om man är skärgårdsbo sedan barnsben, avgör han. Under åren som vandrarhemsvärd var han och hustru Siw året om bosatta på Örskär. Ändå räckte inte tiden till. Nu har de flyttat hem till huset på Gräsö där Per fått tid för sådant som inte hanns med på Örskär förr, som att se till husen och att grusa den lilla vägen mellan brygga och fyrplats. vi ställer undan kopparna och vandrar iväg över ön. Några vita kossor hjälper till med naturvården genom att beta på strandängarna. På de gamla slåt­ terängarna i öns mitt har Per slagit hö och räddat fler än en gammal lada för förgängelsen. På en udde i nordväst ligger byggnaderna som ut­gör lotsarnas och fyrpersonalens lilla samhälle

NR 2 • 2014

väl samlade. Här kunde det förr i tiden vara liv och ­rörelse, med som mest ett 80-tal bofasta. I lagårdar­ na fanns det kor, hästar och får och ­utanför hängde näten på tork. I hundra år var man mer eller mindre självförsörjande på Örskär. Varje hö­tapp som kunde skördas var viktig. Allt togs till vara. Nu är det fram­ för allt idyllen, med välbyggda stenmurar, sega rosor, krumma tallar och dof­tande syrener som möter besökaren. Här finns också Per Mattssons egen lilla trivsamma stuga, med bäddsoffa, köksbord och nära till alla skåp och lådor. Utanför fyrvaktarbostaden träffar vi Katarina Utberg som tillsammans med brorsan Erik Beckman övertagit värdskapet för vandrarhemmet. – Vår familj har haft sommarhus på Örskär sedan slutet av 50-talet, berättar hon. Vi har alltid varit här, varje sommar i tre generationer. När Per och Siw slutade med vandrarhemmet ­föddes en tanke på att vi själva kunde göra något mer av somrarna här på ön. Och det rullar på bra, med god beläggning, för­­ säkrar hon. Erik kör passbåten och själv gör Katarina allt annat som behövs för att gästerna ska trivas och återvända, inklusive att servera ­ enklare maträtter. per tar oss med upp i fyrtornet.

Från avsatsen längst upp har vi en vidunderlig utsikt i alla väder­ streck, med klassiska fyrar som Grundkallen, Björns fyr och Engelska grundet. I norr finns även fyren vid Argos grund där många fartyg förlist. Dessutom ett solglitter över havet som överträffar det mesta vi sett. – Det är helt klart fyren som utgör Örskärs ­främsta lockbete, konstaterar Per. Men den ovan­liga och utrotningshotade gölgrodan drar också besökare. Den finns bara på några platser i hela Skandinavien, varav Örskär är en.

∞

NOTERAT

En dag i skärgården Lördag den 17 maj bjuder Skärgårdsstiftelsen i sam­ arbete med Grinda gård, Grinda Wärdshus, Värmdö kommun och Waxholmsbolaget in familjer och unga som inte varit i skärgården tidigare till Grinda. Det blir en heldag med skärgårdsrelaterade aktivi*teter som fiske, båtkörning, grillning och lekar.

Foto: Anna Björkman

Kursdagar för personalen Foto: Ulrika Palmblad

I slutet av mars samlades tillsynsmän, naturvårdare och kansli­ personal på Skeppsholmen för att uppdatera sina kunskaper i överlevnadsteknik, brandskydd och personlig säkerhet. Det blev två informativa heldagar och dopp i det blå med kläder på.

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 19

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Levande skärgårdsnatur INVENTERING, FÅGELMÄRKNING OCH OBSERVATION Gunnar Hjertstrand är fältsamordnare i projektet Levande skärgårdsnatur. Han tillbringar många hundra timmar i båt varje år. Tillsammans med forskare och volontärer samlar han in fakta kring hur fågelarterna i skärgården utvecklas. Här är tio frågor om 2013 års resultat. TEXT

Carina Lernhagen Matz

FOTO

Claes Kyrk, Carina Lernhagen Matz

2.

skräntärna

– hur går det för världens

största tärna?

Skräntärnan är en rödlistad art. Den häckar och lever fantastiskt nog i Stockholms skärgård. Länets enda koloni innehåller 18 par. Annars häckar den solitärt, alltså ett enstaka par på en enstaka ö. Skräntärnan hade ett gott år. Vi kunde räkna in och märka 30 ungar år 2012 och hela 71 ungar år 2013! Vi har 55-60 platser i skärgården där den häckar. Och vi gör noggranna räkningar och ringmärkningar. Vissa fåglar förses dessutom med små sändare. Tack vare sändarna vet vi nu att en skräntärna kan flyga tjugo mil på en förmiddag för att jaga föda. Även här gynnades arten av en varm försommar. Det är som om fåglar kan känna på sig att det ska bli bra väder! I fler bon än vanligt låg det tre ägg. En liten kuriositet är att genom färgmärkning, som gjorts i tre år, har vi fått veta hur skräntär­ nans flyttväg ser ut. De ska över Sahara, med slutmål ända ner till Mali i Västafrika. Det visar sig att vissa fåglar tar en västlig väg, längs kusterna av Holland, Frankrike och Portugal. Andra tar en ostligare rutt, följer Donau, ner över Rumänien och västsidan av Svarta havet. Oftast följer en ungfågel någon av föräldrarna – men själva vägen kan alltså variera!

3. 1.

ejder

– varför är det så få i skärgården?

Vi har räknat ejder kring Stavsnäs och Dalarö och vi kan konstatera att antalet ejdrar fortsätter att minska, i alla fall i de här ­områdena. Detta trots att en varm och torr försommar gyn­ nade häckning och äggkläckning. Men överlevna­ den för ungarna är alldeles för dålig. Vidare är antalet kläckta ungar mycket lågt i förhållande till antalet ådor. Forskarna söker fortfarande svar på vad detta kan bero på och varför ejdern minskar i antal. Minken kan vara en faktor, men det är inte den enda. Forskarna vet att fåglarna lider brist på B-vitamin. Det har sannolikt att göra med blå­ musslornas kvalitet. Blåmusslor är ejderns huvud­ föda. Vi följer forskningen noga.

20 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

tordmule

– är det lika positivt som

t ­ idigare år?

Den lilla tordmulen har ingen egentlig hotbild mot sig. Den verkar ha haft tillräckligt med mat hittills och klarar av att häcka fint. Men stammen verkar ha planat ut i antal. Det kan möjligen ha att göra med tillgången på föda. Många undrar hur fågelräkningar går till. När vi räknar tordmule och andra alkor brukar vi vara minst två när vi går iland på en ö och räknar. Från mitten av ön räknar en medsols, den andra motsols. Precisionen är god. Det brukar bara skilja några procent när vi summerar.

4.

sillgrissla

– ni lär ha träffat på en riktig

gammelgrissla?

Ringmärkningen av sillgrisslor har varit ovanligt bra. Under tre dagar hann vi märka 501 stycken.

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Mycket beroende på att så många volontärer hjälpte till. Märkligast var en grissla som hade fått en ring på foten som liten unge på Stora Karlsö år 1974. Den var alltså 39 år gammal och vi har träffat på den här i Stockholms skärgård tre gånger tidigare. Den fågeln är den äldsta hanterade fågeln i Sverige! Häckningsåret har också varit glädjande bra för sillgrisslorna.

5.

skarv

Rekordgrisslans åldersbevis – ringen!

– fortsätter den att väcka

d ­ iskussion?

Ja, så är det. Under 2013 har vi observerat att ­skarven jagas alltmer av havsörnen. Havsörnen tar framförallt ungar, men även vuxna fåglar. Det kan bli slagsmål så fjädrarna ryker när de stora örnarna slår ner på en skarvö. Skarv är ett laddat ämne. En del tycker illa om hur skarven annekterar en ö. Spillningen färgar klipporna vita och träden avlövas och dör. Tråkigt nog ser vi hur människor förstört bon och bokstavligen ­skottat bort dem. På ön Knaggrund hade vi i maj 85 bon. Knappt en månad senare var bara 31 kvar. Skövlingen av bon gör bara att skarven ­flyttar till en annan ö för en andra häckning. Det finns också exempel på hur man har fällt träd på öar som skarven tagit över. Det är ingen lösning. ­Skarven bara bygger sitt bo på det fällda trädet eller nere på marken istället. Vi har besökt alla kända häckningsplatser för skarv i skärgården och totalt räknat in något färre bon än året ­dessförinnan.

8.

havsörn

– hur många finns i dag?

Förra året märkte vi bara två ungar, en i mellan­skärgården och en i södra skärgården, så visst är den hotad. Berguven är drabbad av miljö­ gifter på samma sätt som havsörnen. Den är på ­liknande sätt en toppkonsument, det vill säga ­ligger högst upp i näringskedjan. Berguven minskar i antal och vi räknar antalet individer varje år. Och vi vill gärna ha hjälp. Rapportera till oss så fort du ser eller hör en berguv! Det är garanterat värdefull information.

Havsörnsprojektet är en riktig solskenshisto­ ria. Det visar att det lönar sig att jobba långsiktigt. Om man inte stödutfodrat havsörnen efter förgiftningen av PCB och DDT kanske vi inte haft havsörn i skärgården över huvud taget i dag. P ­ rojektet visar att man måste ha tålamod. Det tog många år innan vi kunde se någon skillnad och en förbätt­ ring. På grund av kroniska skador hos de vuxna fåglarna fick vi invänta nya generationer av havs­ örn. För trettio år sedan fanns endast cirka tio par i skärgården. Idag finns sextio. Nu har stödutfod­ ringen upphört och havsörnarna kan klara sig på egen hand, bland annat har vi sett att de börjat jaga skarv.

7.

9.

6.

berguv

säl

– är det en hotad art?

– hur ser utvecklingen ut?

Antalet gråsäl ökar i Stockholms skärgård. Vi räknar med att den har ökat med sju till åtta procent under förra året. Räkningen görs med flyg, eftersom det från sjön är svårt att se alla individer. Från luften blir det mycket exaktare. Sälens föda är fisk, men jag är inte orolig för att fiskbeståndet ska minska på grund av att gråsälarna blir fler. Jämför vi med hur många sälar som fanns för hundra år sedan i Stockholms skärgård så är vi fortfarande på en väldigt låg nivå. Det som däre­ mot har skett är att sälarna går längre och längre in i skärgården. Det beror nog på att de inte jagas och inte har något att vara rädda för. Ett ökande problem är att sälar fastnar i så kallade ”spöknät”. Det är nät som har slitit sig eller fastnat på vrak. En beräkning säger att det finns miltals av förlo­ rade nät i Östersjön.

blåstång

– hur mår den?

Enligt Blåstångsprojektet har vattnet blivit lite klarare och blåstången verkar långsamt komma tillbaka. Den är friskare och har mindre påväxt i ytterskärgården än i mellan- och innerskärgård. Påväxten var värst för tjugo år sedan. Förbätt­ ringen beror på bättre rening av avlopp och mins­ kade utsläpp.

10.

sammanfattning varit i stort?

– hur har 2013

Vi kan konstatera att vissa arter gynnas och andra missgynnas. Ingenting är statiskt, även i normaltill­ stånd. Men utvecklingen visar att det lönar sig att arbeta långsiktigt och få en bred kunskapsbas. Det är då vi kan förstå vad som egentligen händer och sätta in åtgärder där det behövs. Havsörnspro­ jektet är ett bra exempel på det.

Projekt Levande skärgårdsnatur startade 1985 med inventeringar av kustfåglar som sedan dess har genomförts varje år. Projektet har utvecklats och innehåller idag inventeringar och bevakning av ett antal djur- och växtarter. Projektet drivs idag av Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen och Stockholms Universitet, vilka även svarar för en stor del av sammanställningen och utvärderingen av data. Resultatet av inventeringarna går att läsa i rapporten Levande skärgårdsnatur 2014. Rapporten finns att beställa eller ladda ner som pdf på skargardsstiftelsen.se

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 21

FRÅN ALLT FÖR SJÖN MARS 2014

BÅTMÄSSAN

Allt för sjön 2014 Under de tio första dagarna i mars pågick Båtmässan Allt för sjön. Stiftelsen fick 110 nya vänner och presenterade tre uppskattade seminarier. TEXT OCH FOTO

M

Ulrika Palmblad

i C-hallen alldeles invid Sjöräddningen och veteranbåtarna fick stiftelsen ett bättre flyt när det gällde kontakten med mässbesökarna. Flera av de som arbetade under mässdagarna vittnade om att det var ett mycket bättre flöde av besökare som nu tog sig mer tid att stanna upp och titta på montern, ta material och få en pratstund med stiftelsens personal. ed en ny placering

visades filmer gjorda av Bosse Lind och Mats Wigardt med stiftelsens tillsynsmän och entreprenörer, filmer som även finns på stiftelsens hemsida. Det delades ut lådvis med broschyrer, många tack vare skärgårdsungdomarna Jessica, Adam, Markus och Petra som även värvade 33 av våra nya vänner. Några av våra engagerade vänner hjälpte också till i montern tre timmar per dag, vilket underlättade mycket. Nytt för i år var också att två av de populära vänseminarierna arrangerades i samarbete med Allt för sjön, något som vi hoppas kunna fort­sätta med framöver. Så här sa Allt för sjöns pro­ jektledare Thomas Sandberg om samarbetet – En ren miljö och en attraktiv skärgård är ju en förutsättning för båtlivet, så de här frågorna ligger oss väldigt varmt om hjärtat, både för mig personligen och ur mässans synvinkel. Och det ligger en hel del frågor om skärgårdens utveckling på bordet just nu, så varför inte låta så många som möjligt ta del av den debatten. Jag tror faktiskt att frågorna på något sätt berör merparten av våra nästan 100 000 besökare.

i årets monter

politiskt samtal om framtidens skärgård

Den 5 mars 2014 bjöd stiftelsen in till ett politiskt samtal där de politiska partierna i Stockholms läns landsting pratade om sina visioner med skärgården och med Skärgårdsstiftelsen. Moderator var förläg­ garen och skärgårdskännaren Jeppe Wikström som kände deltagarna på pulsen med initierade frågor. 2014 är det valår och därför lite extra intressant med politikernas visioner. Glädjande för stiftelsen var att samtliga partier lovade att ge Skärgårds­ stiftelsen ökade anslag framöver. Andra frågor som kom upp under samtalet var marknadsföringen 22 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

av Stockholms skärgård och upphandlingen av ­Waxholmsbolagets sjötrafik. På stiftelsens hem­sida finns en inspelning med hela samtalet och ett kortare sammandrag för dig som inte hade möjlighet att delta. Framtidens skärgård arrangerades i samarbetet med Allt för sjön.

∞

medverkande vid politiskt samtal om framtidens skärgård var:

Vivianne Gunnarsson (mp) Stella Fare (fp) Gustav Hemming (c) Staffan Holmberg (s) Jan-Olov Sundström (m) Gunilla Roxby Cromvall (v) Karl Henriksson (kd)

Karl Henriksson (kd)

Gunilla Roxby Cromvall (v)

Staffan Holmberg (s)

Jan-Olov Sundström (m)

Stella Fare (fp)

Gustav Hemming (c)

Vivianne Gunnarsson (mp)

Jeppe Wikström, moderator

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 23

FRÅN ALLT FÖR SJÖN MARS 2014

SEMINARIE PÅ BÅTMÄSSAN

Huvudskär Med fokus på tiden då det lilla samhäl­ let på Huvudskär blomstrade inledde Susanne Svantesson och Anders Willborg seminariet. Tillsammans har de gjort ett gediget arbete och djupdykning i arkiv och släktalbum. Kring 1880 då det bodde ca 100 per­ soner här etablerades fyr och tullstation. Dessutom fanns skola och lotsarna drev poststation. Man odlade på den lilla od­ lingsbara mark som fanns och hade höns, getter, kor och grisar. På 1920-talet bodde det ungefär 20 per­soner kvar på ön. Området som är av riksintresse och numera helt ägt av Skärgårdsstiftelsen bär på en lång och intressant historia. Vill du veta mer kan du se utställningen i sommar på Ornö hembygdsmuseum eller köpa boken Bland uniformer och strömmingsskötar (150 kr + porto). Maila din beställning till ­ornomuseum@gmail.com.

Foto: Anna Björkman

SEMINARIE PÅ BÅTMÄSSAN

Byggnadsvård och restaurering Faltak eller stickspån? Svarta foder eller vita? Föreläsare och byggnadsanti­k­­­ varie Eva Wallström från Stockholms Byggnadsantikvarier AB deltog i res­tau­ reringen av Utö kvarn våren 2013. Hon berättade om några grundläggande förhållningssätt och principer kring restaurering med utgångspunkt kring arbetet med kvarnen. Byggnadsminnet Utö kvarn är en så kallad holländare och hättkvarn byggd 1791 och fungerade ända fram till 1927. Kvarnen byggdes mitt i högkonjunk­ turen på Utö när det var full aktivitet i gruvorna. Innan restaureringen i fjol, då man bestämde att återställa kvarnen till ett utseende som den hade i början av 1900-talet, var bland annat däcket, taket och bomverket i dåligt skick. Många förändringar hade gjorts så sent som under 1980-talet och på 1930-talet belades taket med så kallat stickspån. Men i fjol återställdes det trätak som fanns före det. Utkiksposten som tillkom under andra världskriget däremot fick vara kvar då den ses som en viktig ”årsring”. Utö kvarn var i bruk ända fram till 1927 och dess såg som elek­trifierades användes in på 1940-talet. Byggnaden är ett tydligt land­märke på Utö, en kraftfull byggnad uppförd med traditionella material och metoder. Missa inte att besöka kvarnen när du är på Utö.

HYR UT DIN STUGA Två lokala förmedlingar i samarbete. Väletablerade, med stort kunnande och personlig service. Mellersta, södra skärgården 08-570 231 31 info@skargardsstugor.se www.skargardsstugor.se

HYR STUGA

Norra, mellersta skärgården

Vi förmedlar allt från enkla stugor till exklusiva sjöställen.

073-655 67 00, yvonne@LSCAB.se www.ljusteroskargardscenter.se

24 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Avsaltningsanläggningar för dricksvatten direkt ur havet Skärgårdens favorit

LILLA ÖSTERSJÖPAKETET MED ROLUX Vår storsäljare, Lilla Östersjöpaketet är en smidig och kraftfull paketlösning som vi rekommenderar till fritidshushållet. Den är energioptimerad och kapaciteten är ca 100 liter vatten i timmen och är utbyggbar till 200 l/h i samma chassi.

Vatten är livsmedel

VÅR UNIKA KVALITETSKONTROLL Vatten klassas som livsmedel och det är därför mycket viktigt att kvaliteten på det avsaltade vattnet håller hög klass. Vår unika kvalitetskontroll för rent vatten larmar direkt ifall det uppstår brister i processen. Kvalitetskontrollen sker genom en konduktivitetmätning och vid ev. brist upphör produktionen av vatten omedelbart.

Flexibla paketlösningar för ditt hushållsvatten Avsaltningsmaskinen, RoLux som ingår i Lilla Östersjöpaketet är kraftfull och kompakt.

Gör - det - själv Unik automatik

ANVÄNDARVÄNLIGT Våra avsaltningsmaskiner är utrustade med unika automatiska funktioner som gör dem mycket användarvänliga. NÅGRA EXEMPEL: • Renspolning efter produktion • Omsättning av lagrat vatten • Snabbfunktion för frostskydd • Vattenkvalitetslarm • Larmkontroll för filterbyte • Energisparfunktion vid vinterdrift

ELLER INSTALLATIONSKLART Det är enkelt att installera våra avsaltningsanläggningar, det behövs inga speciella verktyg eller kunskaper. Naturligtvis offererar vi installationshjälp där du kan utnyttja ROT-avdraget. Det krävs inget bygglov för en avsaltningsanläggning.

Enkel skötsel

MINIMALT MED UNDERHÅLL Den årliga skötseln är filterbyte och eventuell frostskydd av membran vid säsongens slut. Du kan alltid uppgradera din anläggning att producera mer vatten ifall behovet skulle öka.

Planera din anläggning

ANVÄND VÅR ENKLA GUIDE Oavsett vilka förutsättningar du har vill vi hjälpa dig att få ett riktigt gott och fräscht vatten. Genom att ladda ned vår planeringsguide på nätet kan du ta de mått som behövs för att planera din avsaltningsanlägging. Vårt sortiment omfattar ett flertal olika modeller för fritidshus och båtar, så du kan vara säker på att det finns en modell som passar just ditt behov. Ladda ned planeringsguiden på. www.affluxwater.com

Lilla Östersjöpaketet tillverkas i Sverige med 5-års garanti och behöver endast 2 m2 i golvyta.

www.affluxwater.com 08-120 20 120

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 25

NOTERAT

Besöksgården på Hjälmö klar! Nu öppnar Besöksgården på Hjälmö! Natur- och kultur­ stigen som går genom det vackra landskapet runt gården är klar och utställningen på logen visar livet på gården genom århundraden. Tack vare det EU-finansierade Leaderprojektet har Västergården utvecklats till något du inte vill missa. Den 7 maj blir det stor invigning! Givetvis hoppas vi att ni går stigen, leker på ängen och tittar in på logen. Men det händer även lite annat denna dag. • Stiftelsens ordförande Gustav Hemming inviger kl 12.00. • Västergårdens arrendatorer visar och berättar om gården. • Centrum för Biologisk Mångfald ordnar fältvandring. • Tillsynsmännen Gunnar och Britten Hjertstrand berättar om projektet Levande Skärgårdsnatur. • Tillsynsman Gunnar Lodin bygger gärdesgård. • I hagarna finns gårdens lamm och kalvar. • Barnhörna med pyssel. Med reservation för ändringar i programmet. Ta gärna med egen matsäck eller köp lammfärswrap och fika på plats. Gårdsbutiken är öppen under dagen. På stiftelsens hemsida finns mer information om hur du tar dig dit.

Foto: Lill Schierman

Plats: Västergården på Hjälmö Datum: 7 maj 2014 Tid: 11.00-16.00 Invigning: 12.00 Anmälan skickas till: anmalan@skargardsstiftelsen.se

Varmt välkommen!

SANDHAMN

Boka annonsutrymme i Stångmärket! Ring

Joakim Hilding 073-347 2447 joakim.hilding@bluecore.se

26 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Stort hus säljes med intressanta möjligheter för privatbruk eller företag. Permanentboende, fritidshus, generationsboende eller uthyrning. Du väljer! Ring 08-55660666 för mer info Öppet för alla 10:e & 24:e maj - boka nu! 0176-43042 www.fejan.se

STIG FYRING – KONSTNÄR

K

onstnären stig fyring är en glad och g­ ene­rös typ med mycket e­nergi. Han är full av idéer och vänligt spontan. Just nu verkar han vara lite för­läget ­förvånad över att han fort­farande, vid 79 års ålder, är efter­­frågad och får be­­ställningar på tavlor och utsmyck­ningar. Nyligen fick han en beställning på en mål­ning som mäter två gånger två meter. – När jag gör så stora målningar får jag lägga ut dem på golvet och hälla färg över, berättar han förtjust, när jag träffar honom i hans atelje i en vacker gammal malmgård på Östermalm i Stockholm. här råder en trivsam röra med bevis på hans kreativitet i varje vrå. Marina motiv är målade på allt från segel och jättestora p ­ låtar från militär­båtar av något slag, till små trä­ bitar eller ­kakel. Här finns böcker som han illustrerat och massor av akvareller, litogra­ fier och grafiska blad och färger överallt. Stig är intresserad av Skärgårds­stiftelsens verksamhet och har bestämt sig för att ge stiftelsen intäkterna från l­ito­grafierna Tre fyrar och en båk, som nu erbjuds Skärgårds­ stiftelsens ­vänner. Även den exklusiva mapp han gjort till­sammans med Tom Roeck Hansen om skärgårdsskildraren Sven Barthel erbjuds till ett spe­cialpris, där en del av in­ täkterna går till Skärgårdsstiftelsen.

Stig Fyring – en glad fyr Stångmärkets läsare har genom åren fått fina erbjudanden att köpa Stig Fyrings litografier. Nu är det dags igen och den här gången b ­ juder han stiftelsen på intäkterna! text och foto

Misse Ljungström

28 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

just nu funderar stig också på hur han ska göra en omslags­illustration till en bok om Irland. Den kommer ut i höst och är gjord tillsammans med Robert H ­ ermansson. De reser ofta ihop och har tidigare gjort böcker med fina skildringar om res­målen Cornwall och Florens. – Omslaget måste visa Irlands själ; land­ skapet, James Joyce, Samuel Becket och inte bara pubar och whisky… tänker han lite högt och ler. Och att krogar och sprit ligger nära till hands för Stig är alldeles självklart. Han har nämligen varit krögare under en tid av sitt liv. Det var när den svenska textilbran­schen bara tvärdog. Förvirrande? Jag tar det från början! stig växte upp i Stockholm, gick fyra år på Konstfack, men tog för säkerhets skull, som han uttrycker det ”en liten examen” på Handelshögskolan också, fick jobb på Svenska Dagbladets tecknarstuga i gamla Klara, tog sommarjobb på tryckeri i Väners­ borg för att lära sig allt om tryckkonsten och blev kvar betydligt längre än över sommaren. Sedan väntade roligt jobb på Expressen fram till populäre redaktions­chefen Pontus Henriques dog. Där­efter var han produkt­ chef för sju tidningar tills svärfar Gregori

STIG FYRING – KONSTNÄR

Aminoff kallade och bad honom rycka in och re­presentera fa­m­iljen i hans textil­ företag i Borås. Och där blev han kvar i sju år, för tillsammans med vänner­na och textil­designerna Vanja Djanajeff och Kerstin Lokranz skapade han barnklädes­ märket Pomperipossa, som blev jätte­ popu­lärt på 1970-talet. Men när textil­ branschen dog blev många arbetslösa och Stig funderade på vad han skulle hitta på. Och nu ­började, av en ren slump, livet som krögare! han började med ett litet lunchställe på Grevgatan, sedan blev det, tillsammans med drivande svågern Sven, Cesanna på Artillerigatan, uppkallad efter Stigs döttrar Cecilia och Susanna. Och efter det öppnades Cesanna även i Kungshallen.

– Krogtiden var rolig, säger Stig nostal­ giskt. Många av hans konstnärskompisar, bland andra Gösta Werner och SpanienGustav – som liksom Stig målade marina motiv – trivdes förstås alldeles utmärkt på Cesanna och Stig berättar massor av histo­ rier från den tiden. Han hade också cate­ ring och fick många roliga ­kontakter och idéer till att använda konsten i kroglivet. Ett exempel är nyligen avlidna krögaren Bosse Greitz, som i början av 1990-talet ville ha ett eget brännvin med egen etikett till sin restaurang Greitz på Vasa­gatan och även en utställning med Stigs målningar på krogen. Stig, som både är mat- och dryckesin­ tresserad, kryddade gärna ett brännvin, som marknadsfördes av anrika Cederlunds Vinhandel med namnet Fyring och Grön­

skärs fyr på etiketten och gjorde en serie litografier med recept till utställningen på. – Det ena ger det andra i livet, säger Stig och berättar vidare hur han av en slump lärde känna Skärgårdsstiftelsen. Det var inte genom skärgården som man skulle tro, eftersom Stig i många år till­ bringat somrarna i skärgården. – Nej, vi bodde granne med Berndt Festins syster och genom henne fick vi Berndt som föredragshållare till en ärt­ soppsklubb. Den hade för övrigt grundats av Tom Roeck Hansen, som jag haft några bokprojekt med.

∞

När jag lämnar Stigs atelje, vet jag att han planerar något kul för hustrun Molly som strax fyller jämt och ungefär samtidigt så firar de 50-årig bröllopsdag! Grattis!

ERBJUDANDE! Köp vackra litografier av konstnären Stig Fyring, intäkterna går till Skärgårdsstiftelsens verksamhet. Beställs via stiftelsens webshop eller g ­ enom kansliet@skargardsstiftelsen.se. Uppge namn, adress och vad du vill beställa.

Motiv av Skeppsholmen och Landsort, pris 800 kr/st. Kuvert med fyra litografier, pris 2.000 kr

2 böcker och 4 originallitografier, ­specialpris: 3.000 kr STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 29

Skärgårdsstiftelsens vänner BOKAS GENOM BLIDÖSUNDSBOLAGET

Foto: Ulrika Palmblad

Vänresor till Hjälmö och Träskö kvarn! Upplev våren i skärgårdens hjärta på Hjälmös hävdade marker! När besökte du en bondgård sist? Skärgårdsstiftelsens arrendatorer Lill o Per Schierman väl­komnar oss och berättar om livet på Västergården – ett av stiftelsens första förvärv 1967. Se den nya utställ­ ningen på logen och hälsa på gårdens gotlandsfår och höns.

Foto: Lill Schierman

Som vanligt färdas vi med Blidösundsbolagets m/s Sjöbris, vars befälhavare Göran P Sjödin berättar för oss om nästan allt vad vi passerar på färdvägen. Innan vi kommer till Hjälmö gör vi ett exklusivt besök på närliggande Träskö, där Christer Heurlin berättar om ön, Träskö gård och framför allt den magnifika väder­k varnen – en 265 år gammal holländare – om än inte “flygande” trots att den har vingar! Christer visar oss kvarnens alla tre våningar “loft” och inviger oss i såväl teknik som historia. Träskö är en ö som man vanligen inte får tillfälle att besöka utan inbjudan, men nu får vi vandra runt och uppleva en idyll. Vi kommer att delas upp i två grupper för att kunna besöka bägge resmålen samtidigt. Även buffélunchen är uppdelad för att minska på trängseln och efter lunchen byter respektive grupp resmål. Färdvägen ut blir genom Örsö strömmar och vi kommer även att få se Träskö från insidan. Hemvägen går runt Lådnalåren och utefter ostsidan av Hjälmö.

20 och 26 maj Tid 08.00 avgång Slussen 08.45 avgång Vaxholm 11.00-14.20 lunchbuffé (gruppvis) 16.40 ankomst Vaxholm 17.30 ankomst Slussen Pris: 750 kr Biljett bokas from den 25/4 hos Blidösundsbolaget, tel 08-24 30 90

Reservation för ändring. www.blidosundsbolaget.se

30 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

Foto: Christer Heurlin

BOKAS GENOM SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

BOKAS HOS STIFTELSEN SKÄRGÅRDSBÅTEN

Vilt är hett! Örtjakt på Gålö

Kulturresa till Örsundsbro med ångfartyget Mariefred

Vilda växter, och det som vissa kallar ogräs och som andra kallar primörer, förekommer flitigt idag på medvetna finkrogars menyer. I naturen döljer sig ett ymnigt skafferi av ätbart och det är faktiskt inte konstigare än att äta ruccola eller gräslök. Vissa livsmedelsbutiker saluför både nässlor, ramslök och granskott när de är i säsong. Och det med all rätt, i det vilda finner vi grönsaker som är sprängfyllda med näring, klorofyll och livskraft. Det är lustfyllt att plocka dem, de växer runt knuten och de är alldeles gratis. Mer lokalproducerat eller säsongs­ betonat kan det knappast bli! Lisen Sundgren, herbalist (örtspecialist) har skördat i det vilda i närmare tjugo år. Hon levererar vilda grönsaker till restauranger i Stockholm och håller kurser i matlagning med allt som är grönt och smakrikt. I sin senaste bok, Det Vilda Köket, som hon skrivit tillsammans med kocken Rune Kalf-Hansen, delar hon med sig av sin växtkunskap, vilka växter man kan äta och Rune har skapat härliga recept där det vilda står i fokus. Vill du lära dig mer om växter, skörd, hur man känner igen de vilda, ätliga växterna och använder dem i köket? Hur en grön meny av egenplockade grönsaker gynnar både hälsa, välbe­ finnande och miljö och hur de enklaste vardagsrätter förgylls med nya smaker – då är du väl­kommen ut till en inspirerande försommardag tillsammans med Lisen och Skärgårdsstiftelsen. Vi samlas på förmiddagen för en Vild Safari i det gröna. Under tiden skördar vi vad som behövs till den lunch vi sen tillagar i köket på Ekuddens vandrarhem. Lisen berättar om växter, lär ut kännetecknen och ger tips för den som är nybörjare i hur man introducerar nya smaker och grödor i sin vardag. www.lifebylisen.com

25 maj Datum och tid: Söndag den 25 maj, kl 10.30-14.30 Bokning: Via mejl anna.bjorkman@skargardsstiftelsen.se, uppge ditt namn och telefonnummer. Pris: 450 kr per person. Hitta hit: Pendeltåg till Västerhaninge, vidare SL buss 845 till Hasslinge (Gålö). Med bil: Nynäs­vägen väg 73, avfart mot Dalarö, efter ca 6 km avfart Gålö. Vi möts klockan 10.30 vid vandrarhemmet för guidning, vandring och skörd. Lunch lagar vi mat tillsammans. Ta gärna med egen fika och klä dig efter väder!

På nationaldagen den 6 juni firas Örsundsbro 150 år med att ångbåtstrafiken mellan ­Stockholm och Ö ­ rsundsbro återupplivas. Örsundaån har grundat upp, så för sista biten blir det om­stigning till ångfärjan Djurgår­den 3 och ångslupen Tärnan. De mindre ångbåtarna gör också kortare rundturer från Örsundsbro. Det blir guidning ombord och möjlighet till besök på kommandobrygga och i maskinrum.

6 juni Ångbåt Stockholm – Örsundsbro Ångartyg Mariefred från Stadshuskajen, Stockholm 08.00. Ca 13.15 anlöps Vik. Omstigning till de mindre ångbåtarna. Ca 14.00 ankomst till Örsundsbro. Alternativt buss från Stockholm, Klarabergsviadukten vid Centralen, 10.30. Ankomst Örsundsbro 12.00. Ångbåt Örsundsbro – Stockholm 16.00 Djurgården 3 och Tärnan från Örsundsbro. Ca 16.40 omstigning till Mariefred vid Vik. Ca 22.00 ankomst Stadshuskajen, Stockholm. Bokning och Priser: Biljett kan köpas i förväg hos Stiftelsen Skärgårdsbåten, PG 55 50 01 -7. Båt Stockholm-Örsundsbro eller omvänt 290 kr, tur och retur 430 kr. Buss Örsundsbro-­Stockholm eller omvänt 140 kr. Pengar för bussbiljett måste vara Stiftelsen Skärgårdsbåten tillhanda senast två veckor före avresa. Förköpta biljetter för båt/buss utdelas vid ombordstigandet. Kom ihåg att ange namn, telefon samt antal biljetter för båt respektive buss. Resterande biljetter säljs ombord vid avgång. Ångfartyget Mariefred har matsal och kaféservering. Plats i matsalen reserveras per telefon 08-669 88 50 vardagar 9.00-15.00

Lisens senaste bok finns att köpa på plats!

För ytterligare information: Stiftelsen Skärgårdsbåten, tel 08-662 89 02, skargardsbaten@tele2.se, www.skargardsbaten.se

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 31

Historiska

Möja kyrka Stiftelsen har visserligen många olika slags hus i sin ägo, men ännu ingen kyrka! Ändå finns kyrkan alltid nära, för den har haft stor betydelse i skärgården i äldre tid och har fortfarande för stor betydelse för att kunna ignoreras. text och illustration

Misse Ljungström

om vådliga kyrk­ färder till kyrkan på fastlandet och hem­ ska olyckor i mörker och snöstorm. Men till kyrkan skulle man för tron var stark och behovet att träffa folket från andra öar likaså. På många öar grundades där­ för egna församlingar och man byggde en egen kyrka som samlingsplats för männi­ skor från de närliggande öarna.

platser

Möja kyrka är en av de äldsta kyrkorna i övärlden. Därför börjar vi med att titta närmare på den. Det är en träkyrka som är målad i ljust grått med bruna foder kring hörn, fönster och dörrar och den lig­ ger strategiskt och vackert vid Kyrkviken. Den har också en vacker kyrkogård, som anlades omkring 1755 och är byggd som en rektangel med terrassmurar. Härifrån har man en härlig utsikt över farleden. Redan på ­1630-talet fanns ett ka­ pell på nuvarande kyrkans plats. Det finns bevis för i kartor från den tiden. Det var ett rött knuttimrat hus med tjärad näver som tak. Kapellet sköttes noga och det sägs att det var den enda byggnad på ön som skonades av ryssarna och inte brändes upp sommaren 1719.

alla har vi hört talas

32 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

och 1729 togs tre små fönster upp mot söder, vilka försågs med träluckor 1752. Kapellet revs dock 1768 för att ge plats åt den nya kyrkan. Den uppfördes samma år av fortifikations­ byggmästaren Carl Öhrn och består av ett rektangulärt långhus med sakristia i norr, vapenhus i söder och torn i väster. K ­ yrkan

har moderniserats och byggts till vid flera tillfällen och nuvarande tornspiran bygg­ des 1885 i nygotisk stil. Mellan 1924 och 1938 restaurerades interiören och kyr­ korummet fick sitt nuvarande utseende, bland annat med korfönstrets vackra glas­ målning Guds Öga. Under en kort period på 1960-talet hade Möja kyrka koppartak innan järnplåten kom på plats 1966. Möja kyrka har en hel del intressanta in­ ventarier, som är riktigt gamla. En predik­ stol från 1600-talet finns bevarad här. Dopfunten är från 1700-talet, liksom altar­ tavlan och några ljuskronor samt två av de tre kyrkklockorna. Och orgeln är ­visserligen ny, från 1982, men orgelfasaden har till­ hört en orgel från 1855. Votivskeppet är en ­kopia av ett votivskepp som skänkts till kyr­ kan och nu hänger på Historiska museet.

kapellet stod kvar

möja kyrka är värd ett besök och i juli är kyrkan öppen mellan 13.00 och 15.00 på vardagar, 12.00 till 14.00 på lördagar och i samband med gudstjänster på söndagar. Övriga tider får man kontakta kyrkans vaktmästare om man vill beundra den vackra lilla kyrkan.

∞

jön för S t l l A s på 18:20 Vi se onter C im

Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.

Var tvättar du ditt båtkapell och segel?

Framtidens förbränningstoalett

är redan här!

Nu med slutet luftsystem Inget kallras, ingen påverkan av inomhusklimatet och det enda som kvarstår av toalettbesöket är lite aska.

Skitbra Fritidstoa ab Box 20216, SE-161 02 Bromma info@fritidstoa.se | www.fritidstoa.se

34 STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014

HELT ENKELT!

BOKTIPS Det är fortfarande glest i utgivningen av skärgårdsböcker. Under sista tiden har det egentligen bara kommit ut en enda renodlad skärgårdsbok. Det är en bok om Harö. Misse Ljungström

Frihet året runt- trots funktionsnedsättning Författarna, idrottskonsulenten MatsErik Bjerkefors och sjukgymnasten Anna Bjerkefors, är engagerade i den ideella föreningen RG Aktiv Rehabili­ tering, som har som mål att ge per­so­ner med fysisk ­funktionsnedsättning styrka och självförtroende. De har skrivit en mycket instruktiv och inspi­ rerande handbok om friluftsliv för alla som längtar ut till naturen. Kajak & Skridsko Handbok tar upp allt från kanoter och skridskokälkar, tekniker och säkerhet till allemansrätt, lägerplatser, toalettlösningar och matlagning och är härligt positiv. Porträtt av medlemmar som berättar sina erfarenheter och ger tips är positiva bevis på att frihetskänslan är viktig. Kvar i minnet sitter speciellt Martin Bretz ord: ”Frihet över att göra något utan att använda sig av rullstolen. Och över att det är ungefär samma känsla som innan jag bröt nacken”. Till boken följer instruktionsfilmer och utbildningsmaterial för ledare.

Harö – kulturö i ytterskärgården Harö - historien om en skärgårdsö är ett samarbete mellan tre djupt skärgårdsintresserade människor. Den kom till genom att sommarboende Janne ­Bjurfors gav likaså sommarboende författaren Torbjörn Stolpe i uppdrag att skriva en bok om Harö. Tillsammans med Thomas Wängsö, även han sommarboende, som samlat material om livet på Harö sedan långt tillbaka startade samarbetet som resulterade i denna både lättlästa och intressanta bok om livet på Harö i dåtid och nutid. Boken är rikt illustrerad av såväl äldre bilder som av nytagna foton av fotografen Georg Lulich, som också formgivit boken. Den berättar om rysshärjningar, spritsmuggling, flitiga och välkända Haröbor, båtsmanstorp och religion samt om den Haröbo, som kanske är mest beryktad i skärgården; ” Lommen”, eller Johan Ernfrid Österman, känd som den store säljägaren eller storskepparen och vars liv har fyllts av skrönor och bravader. Boken ges ut på Stolpe förlag.

Klassiska kåserier En bok i den exklusiva mapp Stig Fyring erbjuder Stångmärkets läsare är värd att nämna även här. Det är Från 10 år med Vindfält, ett urval av skärgårdsskildraren Sven Barthels kåserier och berättelser i Stockholms-Tidningen, där han skrev under signaturen Vindfält mellan 1924 – 1934. Det är underhållande små berättelser som blivit klassiska och står sig bra än idag. Se sid 29.

Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719

Läs om den dramatiska sommaren 1719 då ryssarna brände sju städer, från Norrköping till Öregrund, ett 60-tal bruk, slott och andra herresäten och ca 500 gårdar och byar. Läs också om striderna till sjöss och till lands mellan ryssar och svenskar som kulminerade i slaget vid Baggensstäket nära Stockholm. I boken kan du också se hur slotten och herresätena ser ut idag. Boken har ett 90-tal illustrationer i form av målningar, kartor mm, de allra flesta i färg. 185 sidor. Bokens mått 26x21 cm. En praktbok! Pris: 385 kr. En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på tel 08-599 290 28 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se. Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage. Erbjudandet gäller endast i Sverige.

Bokförlaget Magnus Ullman

STÅNGMÄRKET

NR 2 • 2014 35

Kjell Johansson