Stångmärket Nr1 2014 (feb)

Stångmärket #1 / 2014 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

JAKT& FISKE SNABBA KAST PÅ GÅLÖ

Öringsfiskarna intar sandstranden

JAKT I KÄRINGBODA Vildsvin förvaltas med förstånd

HOPPFULLT FÖR FISKEN

Men hoten för Östersjön kvarstår

Enklare att bli vän

Vän på webben På Skärgårdsstiftelsens hemsida kan du enkelt bli vän till stiftelsen, ge gåvor, köpa tidigare utgåvor av vänböcker och mycket mer.

Vän via SMS För att bli vän till Skärgårdsstiftelsen via SMS, skickar du någon av nedanstående texter till kortnummer 71440.

• Text för att bli Vän (pris 300 kr): PG VÄN personnummer • Text för att bli Familjevän (pris 375 kr): PG FAMILJ personnummer Exempel på hur du skriver: PG VÄN 7808180239 alternativt PG FAMILJ 7808180239 Du får sedan ett kvitto och faktura via SMS, när du betalt skickar vi vänmärke, tidning och vänbok.

2 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

www.skargardsstiftelsen.se

#1/2014

NÄSTA NUMMER

Örskär

24/4

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

03

0

33

0

090

Östersjön och fisken 270

26

ÖREGRUND

0

30

0

06

2014

Innehåll

0

120

24 210

0 15 180

4 Ledare

Ålands Hav

Lena Nyberg har ordet

16

6 Hjälp från oväntat håll Bastu på Träskö-Storö renoverad

Arholma

22 Seminarier

Idö

Samarbete med Allt för sjön

Lidö

NORRTÄLJE

24 Historiska platser

Riddersholm

Skärgårdsstiftelsens kansli

31 Året som gått

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Tillbakablickar på 2013

Norrpada

35 Boktips

Salskären

Antikvariatrunda

Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Snabba kast på Gålö

Gillöga

Skarv

Svenska Högarna

Möjaskärgården

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Östersjön

8

Vildsvinsjakt i Käringboda

Gunnarstenarna Landsort

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 3

Stångmärket

LEDARE

#1 / 2014 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

Vintern kom sent och visst är det skönt när snön gör dagen lite

tema

JAKT& FISKE SNABBA KAST PÅ GÅLÖ

Öringsfiskarna intar sandstranden

JAKT I KÄRINGBODA

Vildsvin förvaltas med förstånd

HOPPFULLT FÖR FISKEN

Men hoten för Östersjön kvarstår

Stångmärket nr 1, 2014.

Foto omslag: Maria Annas.

Foto sid 3: Bosse Lind, Maria Annas, Johan Augustin.

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i ­Stockholms skärgård.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-440 56 00 Fax 08-440 56 19 redaktion@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Lena Nyberg Redaktör: Ulrika Palmblad Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se 08-440 56 00 Prenumerations­pris 120:-/år Lösnummer 30:-/st Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige Upplaga: 28.000 ex, tryckt på G-print, 100 g.

Omslag 170 g, G-print.

Formgivning: romdahl.se

l­jusare. Även om vintern har sin charm tror jag att vi är många som trots allt börjar längta efter våren och båtmässan, Allt för sjön, är ett säkert tecken på att vi får längre dagar och att våren är på väg.

är att allt fler vill tillbringa tid utomhus. Det finns många saker som kan skapa lite extra mening till utomhusvistelsen. Intresset för jakt och fiske är stort och många vill få möjlighet att komma hem med ett byte som kan bli en god middag.

Själv har jag genom årens lopp använt mycket tid till fiske, eller om sanningen ska fram, till rensning av fisk. När jag tillbringade mina första somrar i skärgården, för cirka trettio år sedan, visste man säkert att det gick att få ihop till en middag bara man lade ett nät eller kastade med spö en stund. Men under senare år har det inte varit någon självklarhet att dra upp fisk. Nu finns det många glädjande tecken på att flera arter är på väg tillbaka.

Det verkar öka med gädda och abborre. Men mest glädjande är att även torsken och öringen verkar bli allt vanligare igen. Fiske är inte bara en sport, eller ett sätt att skaffa en god middag utan även ett sätt att få vara ute i samklang med naturen. Det är därför viktigt att vi nu alla tar ansvar för att skapa förutsättningar för fiskbeståndet att verkligen återhämta sig. Eftersom fiske är ett stort intresse för många kommer Skärgårdsstiftelsen att under året utveckla den fiskebrygga som finns på Gålö med informationsskyltar.

Det kan för den mindre vane fiskaren öka upplevelsen och öka kunskapen om vilka fiskar du kan dra upp ur Östersjön och lite om fiskens situation. Denna brygga på Gålö är dess­ utom tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

ett annat vårtecken

mycket kommer att hända 2014 . Stiftelsen tar över flera nya markområden som ­kommer att komplettera befintliga områden. Det mest publika området är Huvudskärs by, Ålands­ skär som är ett kulturhistoriskt unikt skärgårdssamhälle. Stiftelsen tar även över mark på Fejan, vid Eknäs som gränsar till stiftelsens mark i norra Häringe och dessutom har stiftelsen genom arv fått överta ett område vid Boda by. Stiftelsen släpper bland annat mark på Ornö och några mindre öar med militära intressen till Fortifika­tionsverket. Detta gör det möjligt för stiftelsen att renodla sitt markinnehav mot mer publika områden.

kommer en vänbok om några av stiftel­ sens fantastiska kulturbyggnader och på båtmässan fortsätter vi att även i år erbjuda flera spännande seminarier bland annat om Huvudskärs by och arbetet med våra kulturbyggnader.

för alla er som är vänner

Kom gärna till stiftelsens monter i C-hallen på Allt för sjön och hämta nya upplagan av skärgårdsnatur. Vi ses på båtmässan!

LENA NYBERG, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Besök oss i C-hallen under Allt för sjön I år hittar du Skärgårdsstiftelsen i C-hallen bredvid Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och Miljö­ initiativet Hållbara Hav. Kom och hälsa på oss i nytt läge!

Monternummer C 20:25

4 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

STIFTELSENS VÄNBOK 2014

Skärgårdshus

Foto Magnus Rietz

Skärgårdsstiftelsens vänbok 2014 heter Skärgårds­hus och är skriven av Johan Ahlbom med foto­grafier av Magnus Rietz. Boken innehåller en fängslande blandning av skär­ gårdens kulturarv, dess byggnads­ historia, jordbrukets utveckling och människors livsberättelser.

Vi får samtidigt en intressant inblick i samhällsutvecklingen i skärgården under de senaste hundra åren. Här återges bygg­ nadernas spännande historia – och de män­niskor som arbetat och levt här får ge husen liv och berätta deras historier.

NOTERAT

att bjälkarna fick lufta. I mitten på decem­ ber var det dags att återställa med ny tross­botten, isole­ring, spångolv och slut­ ligen en ny golvmatta och golvbrunn. Mats hörde av sig och meddelade att det blev en ny lavtrall på nedersta laven eftersom den gamla (från 2011) var dålig.

– Tack för att vi fick hjälpa till, nu är vi klara! berättade Mats i telefon.

Bastun på Träskö-Storö, foto Bosse Lind.

Det är många som bidrar på olika sätt för att hålla stiftelsens mest besökta bastu igång år efter år. Alla som hjälper till att städa både före och efter sitt besök, de som bidrar med pengar till driften, de som hör av sig till tillsynsmannen när något är trasigt eller inte fungerar som det ska.

Alla de ska ha ett stort tack, men ett särskilt STORT TACK ska grabbarna på Stenvall Bygg och LD golv och kakel från Åkersberga ha för att ni kom med er hjälp och ert ovanliga initiativ. Ni ska veta att det är otroligt uppskattat av alla besökare och av Skärgårdsstiftelsen.

Oväntad hjälp till bastun på Träskö-Storö Det kom ett samtal till Petter Lundgren, Tillsynsman Hjälmö-Lådna där Träskö-Storö ligger…

– Hej, jag heter Mats och är snickare.

Jag och några kollegor var på TräsköStorö i helgen och såg att ert golv i stora bastun börjar bli riktigt dåligt och att mattan gått sönder vid golv­brunnen.

Får vi byta ut det och lägga ny matta som tack för allt stiftelsen gör för oss?

Så sa rösten i telefonen. Jag måste erkänna att jag såg mig omkring lite extra under samtalet och funderade på om det inte var första april i alla fall.

Eftersom isen låg så länge

6 STÅNGMÄRKET

i fjol har det varit en utmaning att hinna göra allt som ska göras innan denna vin­ ter infaller. Ett sånt här erbjudande ska man inte tacka nej till, särskilt med stif­ telsens dåliga ekonomi, men jag frågade i alla fall om dom verkligen inte skulle ha något betalt?

– Nej, vi vill gärna hjälpa till. Det kos­ tar er ingenting.

Den 30 april öppnar bastun på TräsköStorö igen efter vinterrenoveringen med nytt fint golv, nytt bastuaggregat och ny­påfyllt vedförråd. Välkomna!

Hälsningar Petter Lundgren, tillsynsman Träskö-Storö och Hjälmö-Lådna

Vi kom överens om att Mats och gänget skulle dra igång renoveringen under november när bastun var stängd för säsongen.

I november kom de och rev upp golvet och lämnade det öppet några v­ eckor så

NY TILLSYNSMAN PÅ GÅLÖ

3 snabba frågor till Catharina:

Catharina Österman är sedan årsskiftet ny till­ synsman på Gålö. Hon kommer att arbeta med bland annat; djur- och naturvård, byggnadsvård och renhållning. Catharina bor på Vendelsö och jobbar även på ett trädgårds- och anläggningsfö­ retag. Catharina har utbildning inom natur- och kulturmarkskötsel och erfarenhet av allt från tillsyn och stängsling till sjukvård.

Vad har du för förhållande till Gålö?

– Inte så mycket än så länge, men jag bor nära.

Vad gör du på fritiden?

– På vintern åker jag gärna långfärdsskridskor, skidor eller inomhusklättrar. Friluftsliv är viktigt för mig!

Vilket är ditt favoritdjur?

– Det är nog arbetshästar. Körning med häst i jordoch skogsbruk är fantastiskt!

NR 1 • 2014

VI hjälpeR dIg med: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 impregne ring av kapell, Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

18_Nackakapell_PB1303.indd 1

Biovacuum/Watercare minireningsverk

2013-02-12 11:48:59

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Ring telefon 070-205 84 09 Adress: Stenhuggarvägen 2R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Konferenser upp till 25 pers.

Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 www.sandhamns-vardshus.se – Öppet sedan 1672 –

• Ingen slamsugning behövs.

• Enkel placering ovan mark.

• Hög reningsgrad - även vid ojämn användning.

• Besök - installation - service Hör av dig för mer information.

Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet.

08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Miljö & Bioteknik

Gotska Sandön - En ö för själen Finn friden på Gotska Sandön, Sveriges mest isolerade ö.

Båt från Nynäshamn och Fårösund 3-4 dagar/vecka. Guidning.

Logi i stuga, STF-vandrarhem eller tält.

Bokning tel 0498-24 04 50 | www.gotskasandon.se

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 7

Vilda grisar ­förvaltas med förstånd Vildsvinet är ett vilt djur med hemortsrätt i Sverige som fyller viktiga funktioner i det svenska ekosystemet. Men det är också ett djur som kan ställa till stora problem i spannmålsfält och potatisland.

– Vildsvinet är en resurs som måste förvaltas med respekt, säger viltmästaren Stephan Gäfvert. text

8 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

››

» Med riktiga metoder, som kontinuerlig jakt på platser där grisen gör störst skada, är det fullt möjligt att upprätthålla en kontrollerad stam. «

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 9

GRISJAKT I KÄRINGBODA

» Det gäller att se upp för morgonpigga ornitologer som kan dyka upp ur någon buske. «

D

et är en tidig morgon i nove­m­­­­­ber. Det har precis blivit ljust, dimslöjorna dansar mellan ålder­ stigna ekar och i b ­ eteshagarna skymtar nyvakna får.

Runt ett bord på kontoret hos Skär­ gårdsstiftelsens tillsynsman Lars Lundgren i Käringboda naturreservat förbereder sig ett tiotal jägare inför dagens jakt, med kaffe, uppvärmda bullar och genomgång av kartor och säkerhet.

I bilarna, som står parkerade utanför dörren, trampar rastlösa jakthundar i sina burar. Det vilar en stämning av förväntan i luften.

Käringboda naturreservat ligger på en halvö väster om Nynäshamn. Området består av gammalt kulturlandskap, med inslag av odlad mark, skog och berg, och ägs av Skärgårdsstiftelsen.

Förutom att området är ett populärt besöksmål för människor, har på s­ enare

10 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

år även vildsvinet etablerat sig här. ­­­ Ter­­­rän­­gen, med skyddade dalgångar, gott om ekollon och nära till växande grödor, är tacksam för de skygga och intelligenta djuren.

– Vi arbetar nu på att få ner grisstam­ men i området, förklarar tillsynsman Lars Lundgren. Bökersättningen till våra arrendatorer kostar varje år stora summor pengar och det finns de som drar sig för att komma hit på besök. de första vildsvinen kom till Sverige under istiden, för 8 000 – 10 000 år sedan, ungefär samtidigt med människan.

Första gången det vilda svinet utrotades var på 1600-talet, men 1723, då jaktentu­ siasten Fredrik I importerade tyska vild­ svin till Öland, var den tillbaka. Senare under 1700-talet, då det fertila vildsvinet hunnit föröka sig, gick de öländska bön­ derna man ur huse för att återigen få bort

den ur den svenska faunan.

Carl von Linné konstaterar under ett besök på Öland 1741 att vildsvinen ”...såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna sädan nedtrampa.”

Det dröjde till 1940-talet innan vild­ svinet var tillbaka igen, nu i ett hägn i skånska Borrestad. 1943 rymde emeller­tid några av grisarna och spred sig över Linderödsåsen där de åt sig mätta på ­böndernas potatisåkrar. 1947 ryckte ­därför 22 statsanställda jägare ut och sköt av de vilda svinen.

Snart återstod bara två stora galtar, döpta till Stalin och Lenin. Kort därpå kunde en lokaltidning med fet stil kon­sta­ tera ”Stalin skjuten”.

Nu dröjde det bara till 1970-talet innan vildsvinet återigen bökade i svensk mark, den här gången i form av rymlingar från jakthägn i Södermanland och Skåne.

Ett stängsel utgör absolut inget hinder

››

GRISJAKT I KÄRINGBODA

Vildsvin är skygga och ses sällan i dagsljus. Spåren de lämnar efter sig är lättare att upptäcka. De bökar i marken i jakt på ätbara växtdelar, skrubbar sig mot träd och sölar sig i lergropar. I vissa områden kan deras aktivitet leda till skador på träd och grödor.

Men bökandet gynnar också spridningen av många växtarter och kan leda till en snabbare näringsomsätt­ ning i skogsmarken. Källa: http://www.djurskydd.org

Carl-Gustaf Thulin, föreståndare för Centrum för vilt- och fiskforskning på SLU i Umeå, anser att vildsvinet bör värnas och respekteras som en viktig resurs. Den ger möjlighet till jakt, rekreation och naturupplevel­ ser, och dess bökande bidrar till variation i landskapet, avföringen blir till gödsel och mat till insekter och fåglar, fröer sprids med pälsen.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 11

VILDSVIN Vuxna vildsvinshannar får jagas 16 april – 15 februari. Årsungarna är lovliga året om. Suggan får aldrig skjutas eftersom kultingarna inte klarar sig utan henne.

2012 fälldes för första gången lika många vildsvin som älgar i Sverige. I Berlin skjuts årligen 3 000 vildsvin, mitt i stadens centrala delar. Under fjolåret orsakade vildsvinen drygt 4 000 trafikolyckor på svenska vägar.

›› för ett hungrigt och nyfiket vildsvin på

upptäcktsfärd.

Riksdagen beslutade emellertid att ­skadorna som vildsvinen ställde till med var av sådan art att de skulle utrotas.

Med skottpengar och omfattande jakt försökte man skapa ett grisfritt Sverige.

Men vildsvinet hade hunnit etablera sig ordentligt och visade sig omöjligt att bli av med. I slutet av 1980-talet gav därför riksdagen upp och vildsvinet fick så kallad hemortsrätt i Sverige.

Det är inte helt enkelt att flytta den skjutna galten, som väger långt över 100 kg, ur snårig terräng.

12 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

nu beräknas snart antalet vildsvin uppgå till mellan 250 000 och 300 000, med en beräknad fortsatt ökning och spridning över landet. Och av dessa finns alltså ett 80-tal individer bosatta i Käringboda naturreservat där de på den begränsade arealen ställer till med avsevärda skador.

På många ställen syns tydligt hur de likt skenande jordfräsar har farit fram över åkrarna.

Yrkesjägaren och viltmästaren Stephan Gäfvert fick därför i uppdrag av Skär­ gårdsstiftelsen att utarbeta en viltbruks­ plan för området.

30 270

GRISJAKT I KÄRINGBODA

några hundra meter till närmsta bilväg, vilket, i den oländiga terrängen, är lättare sagt än gjort. Men med adrenalinstinna muskler går det snabbt att forcera nerfallna träd och stora stenblock. Glada kommentarer och gnällande hundar håller humöret uppe.

Till lunch serveras tjocka grillkorvar, bröd, senap, ketchup och räksallad.

– Det här är mat för en jägare, kommen­ terar en yster Anders Östergren och fyller på med ytterligare några slingor ketchup på korven. återstår att dra fram galten

∞

180

Nynäsha

Vinsberget 67m

Käringboda

Sågen

näs

Dyvik

vik en

Utterklöv

Ny

följa hundarnas rörel­ ser och var skyttarna står utplacerade.

Nu är det bara att vänta på att det ska prassla till i buskarna. Vi står tysta på en bergknalle, hör någon fågel hojta och ser både havsörn och uggla segla över träd­ topparna. Lars lyssnar koncentrerat medOxnö geväret skjutfärdigt under armen.

Det är kyligt och vi hinner bli rejält kalla innan ett skott brinner av alldeles ­intill. Så ett till. Och ännu ett, för säker­ hets skull som det senare förklaras.

– Det var från Fredriks pass, muttrar DegerLars och syftar på Fredrik Witt, till var­ holmen dags båtman på Sjöfartsverkets lotsbåtar på Landsort. Över radion hör vi att det är en stor galt som fällts. En halvtimme senare, när drevet kommit fram, avbryts jakten och vi kan vandra över till Fredriks pass där bytet ligger till påseende på blåbärsriset.

Det är en 8-10 år gammal galt, kanske 130 kilo tung och med betar stora som sjörövarsablar.

– Han stöp direkt, säger skytten belåtet Torö och kastar en värderande blick mot den rykande kroppen. på sin gps kan han

210

Grava Långholm

Lövhagen

Ekuls- Bennbol vik Rassa

∞

Rassavikar

Gårdsfj

Falla Maren

Rösängen Dragfjärden

och pejlantenner glatt på svaj, klafsar i de ­vattensjuka ängarna invid stranden. Ännu har vi inte sett en enda grisknorr i buskagen, däremot snubblar vi över sönderbökade åkrar där vildsvinen haft lekstuga tidigare på morgonen.

Efter omgruppering för att söka igenom ett nytt område, hakar vi på gänget med passkyttar. Det är blött mellan träden, trattkantarellerna växer i drivor mellan stenblocken och mossan är hal som såpa.

Vi går tystare nu och Lars Lundgren placerar med jämna mellanrum ut skyttar i den otämjda terrängen.

glada hundar med långa tungor

KÄRINGBODA N 58° 54.367’, E 17° 53.222’

– Att jaga med hund är nytt för oss, s­ äger han. Tidigare har vi mest stått på pass och väntat på att vildsvinen ska dyka upp, nu är det istället vi som har initiativet.

Men att helt få bort vildsvinen från ­Käringboda är inte målet med jakten.

Däre­mot konstaterar Lars att stammen är på tok för stor och nu blivit ett problem Vasshammar som försvårar skötseln av naturreservatet.

Hittills under året har man skjutit 16 grisar.

Malhuvud

0 24

– Ett problem med vildsvin på mark som används för jordbruk och djurskötsel är att när svinen bökar i marken kommer det upp jordkockor som fastnar i fodret och kan förgifta tamdjuren, säger Gäfvert.

Med många års erfarenhet av vildsvins­ förvaltning vill han emellertid understryka att vildsvinet utgör en viktig resurs som, med all rätt, är här för att stanna, både i naturen och på tallriken.

– Med riktiga metoder, som kontinuerlig jakt på platser där grisen gör störst skada, är det fullt möjligt att upprätthålla en kontrollerad stam, försäkrar han.

När nu Lars Lundgren samlar ihop jakt­ laget är det med förhoppningen att d ­ agens jakt ska ge samma goda resultat som veckan innan då sex vildsvin sköts.

– Men det gäller att se upp för morgon­ pigga ornitologer som kan dyka upp ur någon buske, varnar han.

Efter att ha parkerat bilarna ger sig hundförarna iväg över de havsnära ekbackarna. Lars Lundgren går åt andra hållet, i täten för en handfull skyttar som ska ta emot de vildsvin som man med ­hundarnas hjälp hoppas skrämma upp.

Anders Östergren från Hölö är upp­ vuxen med jakt och jagar så ofta han kan, med viss förkärlek till vildsvin. Idag är han vice jaktledare. ”Ett svårjagat men spän­ nande vilt att jaga” summerar han.

– Det är mycket nerv i jakten och man måste vara på helspänn hela tiden, säger Anders och ser sig omkring. Ett vildsvin kan trycka under ett träd tills man är ­precis inpå gömstället.

Järflotta

0

2 km

Käringboda är ett friluftsområde i skärgårdsmiljö som går att nå både med kommunala färdmedel och bil. Friluftsgård finns inom reservatet.

Här finns goda badmöjligheter, framförallt vid Nynäs­viken och Gravamaren. Här finns 7-8 vand­ rings­leder med välhållna, röjda och märkta stigar.

De går över skog och ängsmark och på sina ställen finns det fina utsiktsberg. Det mest välbesökta är Vinsberget som tidigare var en viktig länk i vård­ kasesystemet efter kusten. Därifrån kan man se ned över hela Södertörn ut över vattnet ända till Landsort.

Tillaga vildsvin Undvik höga temperaturer och långa tillagningstider. Ha inte köttet i frysen för länge, fläskkött kan härskna. Använd bara besiktigat kött, trikiner är inte att leka med. Enligt Anders Levén, kock, jägare och författare till Sveriges första vildsvins­kokbok, är vildsvin ett superkött, ”stressfritt, giftfritt och magert”.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 13

NOTERAT

5

frågor till Sandra Löfgren t­ idigare projektledare för ungdomsprojektet Young Voices som nu axlar ­ansvaret för ett nytt projekt som r­ iktar sig mot ungdomar, även det i stiftelsens regi.

Young Voices är avslutat – vad händer nu?

Young Voices är slut men det är inte frågorna för våra bofasta unga i skärgården. Jag kommer att finnas tillhands till viss del för ungdomslots/ungdomssamordnare/demokrati­samordnare i Öster­ åker, Värmdö och Haninge om de vill ha hjälp med nätverk eller kontaktpersoner. Young Voices Facebook-grupp får vara kvar tills vidare och jag hoppas kunna samarbeta med ungdomarna framöver i nya konstellationer. Projektet skapade tro och engage­ mang och jag kommer att tjuvkika och bevaka att det händer positiva saker för ungdomarna ute på öarna, saker som politiker och tjänstemän ”lovade” på slutkonferensen den 14 oktober 2013.

Jag vill tacka alla skärgårdsungdomar för deras engagemang och delaktighet genom Young Voices två fantastiska år!

Vad är det för nytt projekt och vem finansierar ?

Det nya projektet finansieras av Arvsfonden och går ut på att bygga/skapa pedagogiska platser och ett pedagogiskt material som är kopplat till läroplanen för alla barn och unga att ta del av. Det kom fram genom Young Voices att detta efterfrågas även av skärgårdsungdomar. Genom Young Voices tog vi bland annat till oss att ungdomarna efterfrågar mötesplatser och mer ute-pedagogik, det nya projektet är vårt sätt att bidra till ett ­förverkligande av detta inom ramen för våra stadgar och visio­ ner. Då jag själv har 13 år i ryggen som lärare var det bland det första jag ­upptäckte när jag kom till Skärgårdsstiftelsen att här finns kunskap, historia och ett fantastiskt kulturarv som skulle kunna förmedlas vidare till våra unga. Vi kommer ha extra fokus på att kunna möta barn med annat modersmål än svenska, samt barn med funktionsnedsättning.

Vilka hoppas du ska få nytta av projektet?

Alla! Jag tänker att du som skärgårdsbo likväl som jag som land­ krabba ska kunna åka dit och få ett inspirerande peda­go­giskt möte med naturen. Jag tänker att skolor från förorten och skär­ gården samt organisationer ska kunna använda om­rådet som läroplats via spännande övningar och fiffig teknik. Jag t­ änker

att du med funktionsnedsättning ska kunna få ut lika mycket av d ­ agen som vem som helst och att du som inte pratar svenska så bra än ska kunna ta till dig kunskap och bli nyfiken på Stock­ holms skärgårds djur- och naturliv samt spännande historia.

Vad har du för drömmar med projektet?

Att det blir ett levande projekt med många unga som deltar i arbetsprocessen och att det gör avtryck och består långt efter att projekttiden tagit slut. Arbetet löper på 3 år och på den tiden hoppas jag vi hinner med mycket! Framför allt önskar jag att alla mina grannar i förorten ska få lära sig och ta del av en underbart vacker natur med spännande inslag av allt från stora havsörnar till pyttesmå hjärtmusslor.

Vad har stiftelsen som är så unikt?

Jag tycker att det mest häftiga med Skärgårdsstiftelsen är syftet!

Alltså att hålla mark öppen för dig och mig och alla andra och ta hand om djur och naturliv på ett långsiktigt sätt. Det är unikt och jag är stolt varje gång jag berättar var jag arbetar och vad vi har för uppdrag!

Skärgårdsvinter med svävare!

Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43.

14 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

NOTERAT

Lär dig mer om fiske vid Apelviksudd Nu under vårvintern färdigställs ett projekt på Gålö vid den tillgänglig­ hetsanpassade fiskebryggan på Apel­viksudd. Intill bryggan sätts det upp tre stora skyltar som informerar om fiskarterna som simmar i vattnet utanför, vilka regler för fiske som gäller och information om Skärgårds­ stiftelsen.

– Med skyltarna hoppas vi attra­ hera ännu fler besökare till bryggan.

Den är ett jätte­fi nt utflyktsmål, med tillgänglighetsanpassad brygga, parkering och skärgårdsmajor, säger projekt­ledare Sara Hallén. Skyltarna kommer även att vara på engelska då Gålö har många internationella besökare.

Avsaltningsanläggningar för dricksvatten direkt ur havet Skärgårdens favorit

LILLA ÖSTERSJÖPAKETET MED ROLUX Vår storsäljare, Lilla Östersjöpaketet är en smidig och kraftfull paketlösning som vi rekommenderar till fritidshushållet. Den är energioptimerad och kapaciteten är ca 100 liter vatten i timmen och är utbyggbar till 200 l/h i samma chassi.

Vatten är livsmedel

VÅR UNIKA KVALITETSKONTROLL Vatten klassas som livsmedel och det är därför mycket viktigt att kvaliteten på det avsaltade vattnet håller hög klass. Vår unika kvalitetskontroll för rent vatten larmar direkt ifall det uppstår brister i processen. Kvalitetskontrollen sker genom en konduktivitetmätning och vid ev. brist upphör produktionen av vatten omedelbart.

Flexibla paketlösningar för ditt hushållsvatten Avsaltningsmaskinen, RoLux som ingår i Lilla Östersjöpaketet är kraftfull och kompakt.

Gör - det - själv Unik automatik

ANVÄNDARVÄNLIGT Våra avsaltningsmaskiner är utrustade med unika automatiska funktioner som gör dem mycket användarvänliga.

NÅGRA EXEMPEL: • Renspolning efter produktion • Omsättning av lagrat vatten • Snabbfunktion för frostskydd • Vattenkvalitetslarm • Larmkontroll för filterbyte • Energisparfunktion vid vinterdrift

ELLER INSTALLATIONSKLART Det är enkelt att installera våra avsaltningsanläggningar, det behövs inga speciella verktyg eller kunskaper.

Naturligtvis offererar vi installationshjälp där du kan utnyttja ROT-avdraget. Det krävs inget bygglov för en avsaltningsanläggning.

Enkel skötsel

MINIMALT MED UNDERHÅLL Den årliga skötseln är filterbyte och eventuell frostskydd av membran vid säsongens slut. Du kan alltid uppgradera din anläggning att producera mer vatten ifall behovet skulle öka.

Planera din anläggning

ANVÄND VÅR ENKLA GUIDE Oavsett vilka förutsättningar du har vill vi hjälpa dig att få ett riktigt gott och fräscht vatten. Genom att ladda ned vår planeringsguide på nätet kan du ta de mått som behövs för att planera din avsaltningsanlägging. Vårt sortiment omfattar ett flertal olika modeller för fritidshus och båtar, så du kan vara säker på att det finns en modell som passar just ditt behov. Ladda ned planeringsguiden på. www.affluxwater.com

Lilla Östersjöpaketet tillverkas i Sverige med 5-års garanti och behöver endast 2 m2 i golvyta.

www.affluxwater.com 08-120 20 120

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 15

HAVSÖRINGSFISKE PÅ GÅLÖ

Den långa sandstranden vid Gålö havsbad ligger öde denna vårvinterdag. Fjärden glittrar inbjudande i solljuset, vattentemperaturen är några grader över noll och nu, innan sommarens badgäster kommer, är den bästa tiden för att fiska havsöring. Just när solen börjar värma vattnen i grunda vikar och längs stränderna kommer öringen in mot land och chanserna är stora att det nappar.

Snabba kast på Gålö text

Sofie Nordström

foto

Maria Annas

V

ågorna är krabba och den friska sydväst­ liga vinden rasslar i vassen. Fiskeguiden Jean Jältsten står i vadarstövlar och med kastspöet i hand en bit ut från strandkan­ ten. Med små regelbundna ryck vevar han in draget och kastar, om och om igen.

Några meter bort prövar barndomsvännen och fiskeentusiasten Stefan Wettainen lyckan. Själv är jag med som fullständig novis. Det är första gången någonsin som jag fiskar havsöring, ja som jag använder ett kastspö till och med. De lånade vadar­ byxorna i storlek XL håller mig torr men kylan från det tregradiga vattnet tränger ändå igenom.

Ett grällt orangerött drag, utvald just med tanke på vattentemperaturen, dinglar invid kroken och det ska locka öringen att hugga. Jag försöker kasta och veva in enligt fiskeexperternas instruktioner, lågt och långt, svisch, draget vid vattenytan och så veva in, långsamt och med vevstopp för att locka fisken.

Men, jag lyckas sänka draget till botten. Veven går trögt och när det väl får upp det sitter en ordentlig tova sjögräs på kroken. Stefan ler och hjälper mig att med kraftiga knyckar skaka loss sjögräset när Jean plötsligt hojtar till.

– Fisk!

Jean, en bra bit bort, håller ett stadigt grepp om sitt spö. Linan är spänd och far fram och tillbaka över vattnet. Han har något på kroken! Vi skyndar oss dit, pulsar fram i vågorna som når oss upp till höfterna. En stor en, mumlar Stefan, mest för sig själv. Jean kämpar med fångsten som gång på gång drar ut mot djupare vatten. Han parerar och vevar långsamt in den, bit för bit. Till slut har han ­fisken alldeles intill sig. Vattnet forsar runt fisken som fortfarande hoppar och drar för att komma loss.

Det stänker som av silver i vågorna. När vi ­äntligen närmar oss är det stilla och för en sekund tror jag att den är borta. Men Jean böjer sig ned, sticker

››

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 17

» Fettfenan på odlad öring klipps innan fisken vid ett års ålder släpps ut ur kassen. I de allra flesta fall är det odlad havsöring här. «

›› handen i vattnet och med ett fast grepp och ett rik­

tigt brett leende halar han in den uttröttade fisken.

På en klipphäll alldeles vid vattnet rensar Jean den nästan fem kilo stora havsöringen. Han vänder den ett par gånger och stryker lätt över de glän­ sande fiskfjällen. Jean pekar på en knäck på fenan, ett tecken på att den kan vara odlad.

– Fettfenan på odlad öring klipps innan fisken vid ett års ålder släpps ut ur kassen. I de allra flesta fall är det odlad havsöring som vi får på kroken här, säger Jean.

jean, som är fiskeguide och fisketillsynsman, ­ erättar att det tack vare många års utsättning av b fisk finns gott om havsöring i Stockholms skärgård.

Havsöringen är beroende av ren miljö och rinnande vatten och den försvann nästan helt på 1980-­talet.

Industrialisering, försurning och reglering av vatten­drag slog hårt mot öringsstammen som fick problem att reproducera sig. Sedan 1970-talet har Länsstyrelsen och Stockholms stad tillsammans med andra kommuner och organisationer arbetat aktivt med miljöarbete och fiskevård. Bland annat

››

18 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

Havsöring Salmo trutta trutta

Det finns både vild och odlad havsöring i Stockholm skärgård. År 2012 utsattes över 100 000 öringar i Stockholm län Havsöringen leker i bäckar och åar längs ­kusten. Öringstammen är stationär och stannar mest i sitt närområde.

Under våren går havsöringen in landnära längs skärgårdens öar, sund och stränder där den äter småfisk och tångräkor. Framåt maj-juni går havsöringen ut och äter i strömmings­stimmen på de större fjärdarna och då växer fisken till sig. Under vintern har havsöringen fullt upp med att hålla kylan stången och det går åt mycket energi till att bara överleva.

›› STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 19

Edholmen Stora Vassh.

Badhusviken

Blista fjärd

Stegsholm

Apelviksudd Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7 Gålö havsbad

Askviken

Havtornsudd

Skälåker

Sunnansund

Dyvik ångg L Spjutsundsäng Oxnö

Sälstation

0 24

den

jär

sf arn

GÅLÖ N 59° 5.764’, E 18° 19.174’

Morarna Stora Rotholmen

Långgarn

120

Liåkersviken

0

270

Frönäsudd Liåker

03

0 06

Gålö

0

33

090

Årsta

30 0

Lindersvik

Gålö erbjuder den naturintresserade en mängd utflyktsmål och upplevelser och domineras av 210 gården Stegsholm, ett gods med medeltida anor.150 Gålö är också känt för sitt goda fiske 180och har skärgårdens kanske bästa öringvatten. Hit kan du ta dig både med buss och egen bil.

Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7 Östra Fjäderholmen 0

Västra Fjäderholmen

2 km

›› har man restaurerat vattendrag och satsat på årlig

utsättning av fisk. Och arbetet har lönat sig. Idag är Stockholms skärgård och särskilt vattnen runt Gålö ett av Mellansveriges bästa fiskevatten. Inte bara för havsöring, men också för strömming, sik och ­abborre. Sportfisket är stort i hela Stockholms län och för fiske­turismen är havsöringen en viktig fisk.

Tålamod och uthållighet är goda egenskaper vid öringsfiske. Havsöringen är ingen lätt fisk att få på kroken och det krävs många kast för att få napp.

Fiskeentusiaster kallar havsöring de tusen kastens fisk och enligt Jean Jältsten är havsöringsfiske lite av fiskets Formel 1.

– Genom företaget Skärgårdsguiderna arran­gerar vi fisketurer året om och folk kommer från när och fjärran för att uppleva sportfiske i våra vatten.

Vi har återkommande gäster från Italien, Tyskland och Ryssland och till och med göteborgare som imponeras av våra stora fina havsöringar.

Det nappar!

5

korta tips

1. Sök dig till populära badplatser med sandstränder 2. Botten ska ha lite växtlighet och skrevor, mörka fläckar och sten 3. Använd ett färgglatt drag i orangerött. Ju kallare vatten desto mer färg på draget.

4. Veva långsamt och med vevstopp 5. Ta hjälp av en fiskeguide med lokalkännedom 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

är det tid för fiske efter havets silver. De grunda sandstränderna längs Gålö, Utö och Nåttarö är under sen höst och tidig vår bra platser för fisken, som söker sig till uppvärmda ­vatten för att leta föda och smälta maten. Vid en vattentemperatur på mellan noll och fem grader kan man fånga havsöring direkt från klipporna, ­eller g­ enom att vada ut i grunda vatten. Till som­ maren, när badgästerna tar över sandstränderna flyttar dock öringen ut i havsbandet och då är det dags för båtfiske.

Både Jean Jältsten och Stefan Wettainen menar att det är bra att ha med sig en guide, någon med lokalkännedom, på fisketuren.

– Annars blir det lätt många bomturer och man kan trampa runt i flera dagar utan att se en enda fena, säger Stefan och Jean i munnen på varandra.

när skärgården avfolkas

∞

» Rekordfångsten på Gålö är en havs­ öring på 14 kilo. «

Är fisket fritt?

Fiske ingår inte i allemansrätten och fritidsfisket är inte fritt från regler. De olika bestämmelserna som reglerar fritidsfisket är till för att skydda och stärka det svenska fiskbeståndet.

Alla har rätt att fiska med handredskap utmed den svenska kusten och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Det innebär att du får meta, spinnfiska, pilka och pimpla samt fiska med lina som har högst tio krokar. Trolling, det vill säga att dra betet efter båt, ingår inte i det fria handredskapsfisket men är tillåtet på allmänt vatten längs hela kusten.

Om du vill fiska någon annanstans måste du alltid fråga den som äger fiskevattnet eller har rätten till fisket om lov innan du fiskar. I många fall måste du köpa ett fiskekort för att få rätt att fiska.

Källa: www.jordbruksverket.se

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 21

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Seminarier på Allt för sjön Välkommen till våra seminarier under båtmässan Allt för sjön i Älvsjö. Seminarierna ”Politiker samtalar” och ”Huvudskär nu och då” sker i samverkan med Allt för sjön.

För att komma in på seminarierna behövs en inträdesbiljett, vilket du får om du gör en ­föranmälan. ­Seminarierna är gratis och anmäler du dig till ett eller flera får du inträdes­biljett till mässan.

ANMÄLAN: Mejla anmalan@skargardsstiftelsen.se eller fyll i talongen nedan och skicka in den till Skärgårds­stiftelsens kansli.

Kom ihåg att ange både din postadress och emailadress!

Ditt vännummer hittar du på baksidan av din tidning.

En inträdesbiljett per person. P ­ latserna är begränsade så först till kvarn! Får du förhinder måste du avboka minst två dagar innan seminariet. Annars debiteras du 160 kr/biljett.

Sista anmälningsdag är den 1 mars!

!

Anmälan till seminarier på Allt för Sjön 2014 Jag vill ha passersedel till mässhallarna för att delta ­i: Byggnadsvård och restaurering, 2 mars Politiker samtalar, 5 mars Huvudskär nu och då, 6 mars Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 MARS, KL 13-15 I K21

Vännummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Byggnadsvård och restaurering

Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det välkända landmärket Utö kvarn restaurerades under våren 2013. Vid restaureringen av kvarnen, som är byggnadsminne, deltog byggnadsantikvarie Eva Wallström från Stockholms Byggnadsanti­k varier AB.

...............................................

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mejl-adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Insänds till Skärgårdsstiftelsen, Box 7669, 103 94 Stockholm.

22 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

Med Utö kvarn som utgångspunkt ger föreläsare Eva Wallström exempel på hur en restaurering av en kulturhistoriskt värdefull byggnad genomförs. Hur man kom­mer fram till vilka åtgärder som ska utföras och på vilket sätt. Faltak eller stickspån? Svarta foder eller vita? Några grundläggande anti­k variska principer och förhållningssätt beskrivs och aktuell lagstiftning behandlas kort.

1-9 mars r ten ä Tjäns IS

GRAT

Just nu har vi stängt men det är inte för tidigt att boka konferens till våren 5 MARS, KL 16-18 I K11

Politiker samtalar Skärgårdsstiftelsen inbjuder till ett politiskt samtal om skärgårdens framtid. Det är val hösten 2014 och det gör att politiken kommer stå i fokus under året. För skär­gårds­ intresserade kan det därför vara intressant att få en bild av hur de politiska visionerna ser ut för skärgården i sin helhet, för Skärgårdsstiftelsen, för båttrafiken och för förutsättningarna för besöksnäringen. Välkommen att ställa dina frågor till politikerna.

www.fejan.se

På scen: De politiska partierna i Stockholms läns ­landsting. Moderator: Jeppe Wikström.

jön för S t l l A s på 18:20 Vi se onter C im

6 MARS, KL 16-18 I K11

Huvudskär nu och då Susanne Svantesson och Anders Willborg kommer att berätta om Huvudskärs historia och ögruppens betydelse för skärgården, utifrån det forskningsarbete som de bedrivit kopplat till utställningen ”Bland uniformer och strömmingsskötar” om Huvudskärs historia, på Ornö Museum. Under föreläsningen kommer bl.a. de unika myndighetshusens historia och ett antal personporträtt att belysas tillsammans med unika historiska fotografier.

Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.

Var tvättar du ditt båtkapell och segel?

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 23

Historiska

platser

Skärgårdstiftelsens kansli – första gula huset efter bron Som en stolt vakande lejoninna ligger det låga gula huset och ser allt och alla som passerar på väg ut till Skeppsholmen. Hon lurpassar på besökare när de kommer över bron och har en ­strålande utsikt över strömmen med alla båtar, och hon vaktar säkert även Stockholms slott. text och illustration

Misse Ljungström

sedan 1985 är huset ­Skärgårdsstiftelsens kansli, men det har en långt mycket läng­ re historia. Redan 1640 byggdes en e­ nkel vaktstuga i timrat trä med torvtak på samma plats i samband med att Kronans skeppsgård flyttade från Blasieholmen till Skeppsholmen och den första bron till Skeppsholmen byggdes. Den fick stå kvar till 1726, då den ersattes med en lite större, men fortfarande enkel byggnad i trä. Då an­vändes huset inte enbart som vaktstuga utan även som arrest och som lokal för ­underofficerare och manskap.

Senare under 1700-talet rustades Skepps­ holmen upp och 1777 byggdes det nuva­ rande stenhuset efter ritningar av Charles Apelquist, som var konstruktör vid ­Flottans

24 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

örlogsvarv. Huset byggdes ut med ett sprut­ hus till vänster och en arrest till höger samt en stilig arkad längs fasaden, vilken alla besökare till Skeppsholmen var tvungna att passera genom eftersom det gamla brofäs­ tet låg precis i anslutning till vakthuset. när den nya och nuvarande Skeppsholms­ bron stod färdig 1862 förlorade byggnaden sin betydelse som entré till Skeppsholmen och 1874 togs pelargången bort och huset fick det utseende det har idag. Spruthuset blev arrest och gamla arresten blev bostad.

Huset användes som skola och vaktandet av ön flyttades till en liten kur vid bron och där blev vakten kvar under hela den mili­ tära tiden fram till 1969, då Flottan flyttade

sin verksamhet till Musköbasen.

1910 hade verkstäder samt ett skrädderi och ett skomakeri inretts uppe på vinden och huset förde en stilla omilitär tillvaro fram till 1985, då stiftelsen invaderade och rustade upp Högvakten till sin forna glans.

Som rolig kulturförstärkning var också konstnärinnan Niki de Saint Phalles färg­ glada skulpturgrupp Paradiset placerad på planen framför huset innan den flyttades upp i Moderna museets närhet. högvakten, det vill säga ­Skärgårdsstiftelsens lejoninneliknande kansli har den intres­sant svårhittade adressen Svensksundsvägen 5, men de flesta beskriver allra enklast läget som ”första gula huset efter bron.”

∞

NOTERAT

Stiftelsen ärver fastighet i Boda Redan 1998 fick Skärgårdsstiftelsen frågan om stiftelsen var ­intresserad av att genom arv ta emot fastigheter mm i Boda by på Värmdö. Stiftelsens styrelse tackade ja. Givaren avled sommaren 2013, och stiftelsens styrelse bekräftade sitt tidigare beslut att ta emot arvet vid möte den 19 december 2013.

I testamentet skrevs det in några villkor som stiftelsen har att förhålla sig till. Fastigheterna ska användas i och för stif­ telsens verksamhet och därigenom gagna stiftelsens ändamål.

Fastig­heterna får inte säljas eller styckas samt att uthyrning av byggnaderna i första hand ska ske till arvgivarens släktingar.

De medel som också är inkluderade i arvet ska användas för underhåll av byggnader och anläggningar.

Totalt är det två fastigheter med byggnader och ca 4 ha skog som är helägda. Det är också ägardelar i två fastigheter, varav en obebyggd tomt för industriändamål och en samfälld ägd ­fastighet som omfattar mark, vatten och fiske. I arvet ingår ett hus för permanentboende och tre fritidshus, där permanenthuset är i stort behov av renovering, bl a tak, el och avlopp.

Mark har upplåtits för bilparkering och bryggor för båtplat­ ser. Tomterna med byggnader behöver städas och röjas. Berörda hyresgäster av såväl fritidshus som båt- och bilplatser ska infor­ meras om vad det betyder för deras del osv. Men, parallellt med detta ska Skärgårdsstiftelsen också ansöka om lagfarter på de ärvda fastigheterna.

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 25

26 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

ÖSTERSJÖN OCH FISKEN

Hoppfullt för Östersjön Övergödning, miljögifter och u ­ tfiskning. Hoten mot Östersjön är fort­ farande många. Samtidigt öppnar nya idéer upp för en hållbar framtid. text bild

Johan Augustin Johan Augustin, Gustaf Almqvist/Azote

F

ärsk fisk är gott, och helst ska den vara rökt, säger Michael Lundqvist som nyss har köpt rökt torskrom och en bit ål vid Stockholms Fiskmarknad, som ligger utanför restaurang Sturehof på Stureplan. Michael Lundqvist tycker att priserna på marknaden är ”okej”, och att köpa en rödlistad fisk ser han inte som ett problem; ”ålen hamnar ju ändå på alla julbord”.

Varför säljs då en fisk som av många anses vara ut­rotningshotad överhuvudtaget?

Hasse ­Johan­nesson, ansvarig för försäljningen på Stockholms Fiskmarknad, menar att ålen ökar i antal, och om inte Sverige fiskar sina kvoter så går de till a­ ndra EU-länder. Han säger att många kunder är upplysta och ofta inte vill köpa hotade arter – som vildlax och haj; vilka båda är bann­ lysta här på mark­naden, precis som jätteräkor.

Arter som torsk, strömming, ­abborre, gös, sik och flundra ­ligger prydligt upp­radade i disken bredvid skaldjur som ostron, räka och krabba. Fisken är nätfångad i Stockholms skärgård och på västkus­ ten, och skaldjuren är burfån­gade – krabborna så här års från Irland. är det många som har bildat en kö framför kyldiskarna. Hasse Johannesson är nöjd med resultatet trots att marknaden bara har varit öppen en vecka.

– Vi har haft ett otroligt gensvar. Vi säljer ett par hundra kilo gös om dagen och strömmingen går också bra, säger han.

Stockholms fiskmarknad ingår i ett projekt som länsstyrelsen drev 2011-2012 med målet

trots den tidiga decemberkylan

››

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 27

Den nuvarande temporära fiskmarkna­ den på Stureplan ska förhoppningsvis leda till en permanent marknadsplats.

» Det är många fiskare i Östersjön som ­rapporterar att torsken och strömmingen är mager, och att ­fiskarna har sår på buken. « ››

28 STÅNGMÄRKET

att skapa en permanent marknad för regionalt fångad fisk. Initiativtagaren är länsfiskekonsu­ lenten Henrik C Andersson.

– Jag har gått och tänkt på det här i många år.

Jag vill få till ett levande kustfiske och möta efter­­frågan i Stockholm, samtidigt som jag tror det är en väg mot ett hållbart fiske, säger Henrik C Andersson.

Han beskriver det globala fisket som ohållbart, och att ”vi måste flytta primärproduktionen närmare konsumenterna”.

– Människor i Stockholms län äter 30 000 ton fisk om året, men vi producerar i princip ingenting.

Den nuvarande temporära fiskmarknaden ska förhoppningsvis leda till en ”fysisk marknads­ plats” i vår när den stänger på Stureplan.

– Jag hoppas att en sådan marknadsplats även ska kunna ha andra råvaror som kött, grönsaker

NR 1 • 2014

och honung – närproducerat överhuvudtaget avslutar Henrik C Andersson.

Finns det då yrkesfiskare som kan leverera fisk på ett hållbart sätt?

Ja, projektet har visat att det inom en 25-mils radie från huvudstaden finns ett 80-tal fiskare som kan leverera 800 ton färsk fisk årligen.

Trots allt fler rapporter om att fisken är på väg tillbaka i Östersjön så finns det fortfarande oros­moln i sikte. Det menar Isabella Lövin som dag­ligen arbetar för ett hållbart fiske i EU-parlamen­ tets ­fiskeutskott.

– Det är många fiskare i södra Östersjön som rapporterar att torsken och strömmingen är mager, och att fiskarna har sår på buken, säger Isabella Lövin.

Fortfarande har inte torsken samma geografiska spridning som den hade på 1980-talet i Östersjön.

– Då fanns den hela vägen upp i Bottenviken.

Idag är den väldigt koncentrerad till sydöstra Östersjön och den är mager – så det finns tecken på att den har det jobbigt, trots att fisketrycket har gått ner, fortsätter hon.

Så vad är då det största problemet för torsken och andra fiskarter i Östersjön?

– Dels har man fiskat för hårt på skarpsill och strömming så att torsken inte har tillgång till föda. Samtidigt är döda bottnar – genom över­gödning – ett jättestort problem.

Bukskadorna finns det enligt Lövin däremot fortfarande ingen förklaring till.

– Det återstår att se vad det beror på. Men helt klart är att Östersjön fortfarande är i stor obalans, och det gäller att ta det försiktigt med eventuella ökningar av kvoterna.

Som en viktig del i arbetet att förbättra statusen för Östersjön trycker hon på de döda bottnarna som breder ut sig. Förutom tillförseln av fosfor och kväve, genom till exempel lantbrukarnas konst­ gödsel kring innanhavet, så har även de allt större fisk­odlingar­na – vid till exempel Höga kusten beskyllts för att leda till bottendöd. Dessutom är ­odlingarna inte hållbara eftersom de kräver enorma mängder fisk – i form av pellets tillverkade av bland annat fiskmjöl. Björn Oliviusson är vattenstrateg på Haninge kommun och hans forskning kring vege­­tariska pellets för fisk­odling

›› STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 29

ÖSTERSJÖN OCH FISKEN

››

kan leda till en lösning på området. ­Oliviusson håller på att ta fram ett fisk­foder baserat på in­hemska råvaror som musselmjöl och olika slags vegetabilier, bland annat rapsolja.

– Jag letar efter restprodukter från jordbruks­ produktion – där man kan lokalproducera fisk­foder, säger Björn Oliviusson.

Eftersom svenskodlade rovfiskar som röding och regnbågsforell kräver proteiner och fetter i sin föda, så riktar Oliviussons forskning istället in sig på att odla allätare som tilapia i större utsträckning, (­afrikanska tilapia ur ciklidfamiljen är redan en av världens mest odlade fiskarter), i landbaserade s­ lutna system – som inte läcker fosfor och kväve. Det kan samtidigt innebära mer färsk fisk i anslutning till stora städer som Stockholm. I dagsläget finns ingen kravmärkt fiskodling i Sverige.

– Olika delar av EU:s regelverk säger olika saker, och motarbetar intentionen att odlingssystemen ska vara hållbara med minimala utsläpp. Genom att ändra regelverken för när en odling kan ges en ekostämpel så kan dessa produkter ges ett högre pris, och därmed få bättre lönsamhet. En mycket enkel åtgärd skulle alltså kunna få stor effekt, avslutar ­Oliviusson.

– Det kustnära fisket är väldigt viktigt. Du vår­dar dina bestånd för du ska ju fiska många år framöver. Ligger du och trålar har du inte en chans att göra det, klargör Thomas Hjelm.

Han förbereder byggandet av en våtmark på Utö – med bland annat fisktrappor som ska förenkla för gäddor att leka i våtmarken, vid en av ”skärgårdens bästa reproduktionsvikar av gädda och abborre en gång i tiden”. Viken har i nuläget ett ”övergödningsproblem och reproduk­ tionen är i princip noll”.

– Vi hoppas att den står klar inför sommaren.

Det är en del av satsningen som bland annat fiskefrämjandet gör för att få tillbaka fisken i vattnet.

Thomas Hjelm ser optimistiskt på fiskenäringen i Östersjön.

– Många bäckar små, vi är på väg igen och det känns bra.

∞

efter många års tillbakagång så håller fisk­ arterna på att återhämta sig i Östersjön. En som märker det är Thomas Hjelm som bor på Utö, och som arbetar ideellt med fiskmarknadsprojektet i Stockholm.

– För femton år sedan försvann fisken här ute, och med den försvinner fiskarna och fisketuris­ terna. Vi har jobbat mycket med att få tillbaka fisken och nu ser vi tecken på att den är på väg tillbaka, berättar Thomas Hjelm.

Framför allt rör det sig om abborre, gädda och sik som återhämtar sig. Även öring och torsk håller på att komma tillbaka.

Handfiske och nätfiske I skärgårdens allmänna vatten är det tillåtet att fiska med sex stycken långrevar med upp till 100 krokar på varje rev samt med högst 180 meter nät. Till torsk eller plattfisk ska näten ha minst 110 millimeter maska. I allmänt vatten är det även tillåtet att fiska med handredskap och trollingfiske.

På det så kallade enskilda frivattnet i de centrala delarna av Mälaren är det tillåtet att fiska med högst 100 meter nät som är upp till tre meter djupa och en långrev med max 100 krokar. Långreven får inte fiskas uppflötad. Handredskap och trollingfiske är tillåtet, men antalet beten vid trollingfiske är begränsat till tio.

30 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

I enskilda vatten tillhör merparten av fisket den enskilde fiskerättsägaren.

Fiske med handredskap är fritt i Mälaren och skärgården. Fiske får bedrivas med metspö, spinnspö och liknande redskap – med lina max tio krokar. Fiskemetoden får inte vara angeldonsfiske eller kräva användande av båt, exempelvis dragrodd eller trolling.

I skärgården är det tillåtet att fiska med strömmingsnät, så kallade skötar, med max 180 meters sammanlagd längd i vatten med större djup än sex meter.

I de yttre ­delarna av skärgården är det även tillåtet att fiska med sex stycken långrevar med max 100 krok/rev på djup

överstigande 20 meter. För allt annat fiske krävs fiske­rättsägarens tillstånd.

Från och med 1 juli 2012 höjdes mini­mi­måttet på gös fiskad i Mälaren till 45 cen­ti­­meter. Då höjdes även minsta tillåtna maska i nät till 120 millimeter (60 millimeter stolpe).

Av den svenska fiskproduktionen går cirka 100 000 ton till foder och cirka 110 000 ton till konsumtion. Sverige är beroende av fiskimport, och vi importerar bland annat cirka 30 000 ton odlad norsk lax om året.

Källa: Länsstyrelsen Stockholm

2013

annat kommuner, skolor och företag plockar skräp i vår natur. Under sam­ ma vecka håller Skärgårdsstiftelsen i ­strandstädningar. På Riddersholm, Björnö och Gålö, hjälper allmänheten stiftelsens tillsynsmän att städa stränderna och snygga till inför sommaren!

författarskap samt fotografi. Stipendierna gick 2013 till dramatikern och skåde­ spelaren Tanja Lorentzon och bildkonst­ nären Tova Mozard som vardera fick en fem veckor lång sommarvistelse i Axel Sjöbergs hus på Långviksskär. snorkelleden sommarklar på björnö

Året i korthet är en sammanfattning av Skärgårdsstiftelsens viktigaste nyhetshändelser under 2013. kallt och vackert i skärgården

Vintern 2013 bjöd på en vacker och kall skärgård där isen och snön låg kvar ända fram i maj på sina ställen. För stiftelsen innebar det att många förberedelser inför våren blev försenade. årets vänbok 2013

- nio liv

Om konsten att överleva i världens vack­ raste landskap. Nio liv heter Skärgårds­ stiftelsens vänbok 2013. Här porträtteras nio skärgårdsbor av nio författare.

Finns nu att köpa på stiftelsens kansli och hemsida. flera seminarier under båtmässan

Istället för det stora vänmöte som tidigare ägt rum under båtmässan ”Allt för sjön”, hålls tre uppskattade seminarier. utveckling av destinationer

succépremiär för en dag i skärgården

18 maj anordnades En dag i skärgården på Grinda. Målet var att locka ut familjer som aldrig tidigare besökt skärgården.

Trots ostadigt väder lyckades vi under ­dagen hälsa mer än 800 personer välkom­ na till ön. Dagen var ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Waxholms­bolaget, Grinda Wärdshus, Värmdö ­kommun, Grinda Gård och Ö ­ ppen skärgård för alla.

levande skärgårdsnatur 2013 skogsmullestigar

Två skogsmullestigar invigs under 2013 på stiftelsens områden Grinda och Björnö. Dessa är färdigställda genom ett samarbete med Gösta Frohms Stiftelse och Friluftsfrämjandet i syfte att göra naturen på stiftelsens marker mer spän­ nande för de yngre besökarna.

10 000 besökte kosläpp på gålö

Söndagen den 19 maj hade Skärgårds­ stiftelsens jordbruk på Gålö, Stegsholms gård, sitt traditionsenliga kosläpp.

Nästan 10 000 personer hade i år tagit sig till Gålö för att beskåda dessa våryra djur. I år medverkade även stiftelsen och informerade om vår verksamhet.

i skärgården

Stiftelsen medverkar i det regionala arbete som sker för att utveckla destina­tioner i skärgården. Bland annat Grinda och Utö kommer att få särskilda resurser för att kunna utveckla koncept och tankar kring hur man ska kunna få ut fler besökare. stiftelsen ställer ut på aquaria

Under våren visas utställningen ”Skräpet ska upp till ytan” hos A ­ quaria på Djur­ gården. Utställningen är ett samarbete mellan stiftelsen och ­Aquaria och handlar om hur Östersjön mår och bl a visar det skräp som samlats in under stiftelsens dykprojekt i skärgårdens naturhamnar.

I början på maj var snorkelleden på Björnö tillbaka efter vinterförvaringen av bojar, skyltar och flytbrygga Snorkelleden på Björnö är dessutom tillgänglighets­ anpassad med skyltar skrivna med taktil (upphöjd) text för synsvaga och bryggan gör att det går att komma ned med rull­ stol till vattnet. Även på Nåttarö finns en snorkelled i viken invid ångbåtsbryggan.

axel sjöberg stipendiater

Stipendierna är avsedda att ge inspiration åt personer som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområde: teckning, måleri,

Resultaten för svärtan var återigen det lägsta under den tid som räkningarna pågått, även för ejdern fortsätter den negativa utvecklingen. Ljusglimtarna återfanns hos utvecklingen av säl och havsörn. För havsörnen bjöd räkningen 2012 på ett åldersrekord, en hanne som hittades död 33,5 år gammal – ett världsrekord för ­arten! Rapporten 2013 tillägnades framlidne Roland Staav som tack för hans hängivna engagemang för skärgårdsmiljön och fågellivet. renoverad kvarn och s ­ kyltar på utö

I mitten av juni hade vi en återinvigning av nyrenoverade Utö kvarn och av en rad andra åtgärder som har skett under våren på Utö. Nya skyltar berättar om öns historia, natur och kultur. Vid skyltarna finns även QR-koder som gör det möjligt att via sin mobiltelefon få höra både information om området och dramatise­ ringar av livet på Utö under äldre tider.

Skärgårdsstiftelsens guidade vänresor ger en möjlighet att komma ut till våra områden. ­Resorna är populära och blir snabbt fullbokade.

generationsskifte på finnhamn

Efter nästan 30 år tackar ”herr och fru skärgård” – Roffe och Ulla Andersson för sig och lämnar över verksamheten på Finnhamn till mor och son Vinell. välkommen på strandstädning

Håll Sverige Rent anordnar Skräp­ plockar­­dagar under vecka 17 där bland STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 31

ÅRET I KORTHET 2013

Fler kan bada bastu prova på vår ”nybörjarvik”

På Grinda finns det möjlighet för dig som behöver öva på att lägga till med båt att prova på vår ”Nybörjarvik”. Tillsam­ mans med bland annat SweBoat, Allt för sjön och Stockholms läns landsting har stiftelsen kunnat göra i ordning en brygga som ska öka förutsättningarna för osäkra båtförare att öva i lugn och ro. fler chanser till bastubad

På flera ställen i skärgården finns det bastur som stiftelsen håller öppna för all­ mänheten. Under 2013 provade vi att låta tiden mellan 17.00 och 19.00 vara obok­ ningsbar så att alla som vill sambasta kan göra det. Försöket föll väl ut och tiderna kommer att gälla även under 2014.

Sophantering – en utmaning

Nybörjarviken på Grinda

och blivande vänner. Broschyrer delades ut och många informerades om vår verksam­ het på plats mitt i den soliga sommarledig­ heten. Tack för all uppmuntran och alla glada tillrop vi möttes av på öarna!

och Fortifikationsverkets generaldirektör Urban Karlström det avtal som ger Skär­ gårdsstiftelsen markinnehav på Huvud­ skär och Fejan. Huvudskär och Fejan har stort värde för båt- och friluftsliv och Skärgårdsstiftelsen har som uppdrag att göra skärgårdens natur- och kulturvärden tillgängliga. Diskussionen har förts mel­ lan Fortifikationsverkets generaldirektör Urban Karlström och Skärgårdsstiftelsens vd Lena Nyberg.

över 10 000 har laddat ned

­båtmiljöappen Båtmiljöappen innehåller kartor över sugtömningsstationer, båtbottentvättar, utslagsvaskar och havstulpanvarningen som meddelar när det är dags att tvätta båtbotten för att slippa påväxt från havstulpaner. Havstulpanvarningen är en mycket populär tjänst som även finns med sms-varning. Sms-tjänsten hade somma­ ren 2013, 6 500 abonnenter. sophantering utmaning för framtiden

bättre och fler skyltar i skärgården

Under året producerades skyltar till de större besöksöarna för att profilera upp stiftelsen och ge besökarna en bättre ser­ vice. På Utö, Lidö, Grinda och Finnhamn kan man ta del av nya informativa skyltar både i hamnarna och vid olika sevärd­ heter. I förlängningen ska alla stiftelsens områden skyltas upp på ett bättre sätt så att besökarna kan lära sig mer om den unika kulturhistoria och natur som dessa platser bjuder. nya lösningar för bättre upplevelser

Skärgårdsstiftelsen har beviljats 2,5 mil­ joner kronor från ett destinationsutveck­ lingsprojekt som pågår inom Stockholms län. Pengarna ska gå till att utveckla ute­ dass, koncept för lekplatser, vindskydd, informationsbodar samt fågelskådnings­ torn. Detta för att kunna höja upplevel­ serna på våra publika områden.

Stiftelsens tillsynsmän och naturvårdare vittnar om mycket sopor och avfall. Det visar att besökarna uppskattar stiftelsens faciliteter. Men vi kan även konstatera att det är ett omfattande arbete och stora kostnader förenat med sophanteringen.

Det innebär att vi inför kommande som­rar behöver öka medvetenheten hos skärgår­ dens besökare att minska sopmängden och ta med mer sopor hem. fyra resor till fantastiska fredlarna

Fredlarna består av två ögrupper, Infredel och Utfredel. Skären karaktäriseras av stora hällmarker, små myrpartier och strandängar. Vägen ut via Kallskär gav möjlighet till sälspaning och hem­vägen gick via Svartlöga och Siarösundet. Under fyra resor följde 624 nöjda medpassage­ rare med i strålande väder. De fick njuta av god mat och intressant och underhål­ lande guidning från kapten och guide Göran P Sjödin och hans besättning.

En solig lördag lockade familjen Schier­ man ut över 300 personer till en mycket välbesökt Naturvårdsdag på Västergår­ den. Besökarna fick ta del av en massa aktiviteter som fårklippning, öppen gårdsbutik och möten med naturvårds­ experter och pomolog. Men framförallt fick besökarna njuta av det nästan färdiga leaderprojektet Öppen Gård med natur­ stig, utställning och en nyrenoverad loge.

En förhandstitt inför den stora invig­ ningen som blir till våren 2014 och ska öppna upp för massor av gårdsbesök.

”vi vill bo kvar, men tvingas bort!”

60 vuxna och 20 barn hade samlats för att ta del av Projekt Young Voices slut­ rapport. Under en mycket inspirerande eftermiddag framförde ungdomarna i projektet själva sina önskemål om fram­tiden till beslutsfattare, tjänstemän och politiker i regionen. Dagens unga i skärgården vill gärna bo kvar när de blir äldre. Men den stora bristen på ­arbetstillfällen, bostäder, kommuni­ kationer, affärer och sociala kontakter gör att de upplever att de kommer att tvingas bort ändå. green islands inspirerade

sommarturné

Ett antal medarbetare från Skärgårds­ stiftelsens kansli, som inte är i skärgården lika ofta som kollegorna som bor på öar­ na, åkte ut för att träffa stiftelsens vänner 32 STÅNGMÄRKET

hjälmö naturvårdsdag

NR 1 • 2014

stiftelsen tar över huvudskär och fejan

Under festliga former undertecknade stiftelsens ordförande Gustav Hemming

Kunniga och engagerade föreläsare hade bjudits in till Skärgårdsstiftelsens projekt Green Islands slutseminarium. Projektet har i tre år samlat information om hur

ÅRET I KORTHET 2013

Gällnö vandrarhem

Skräpplockardag

skärgårdsaktörer och ö-bor kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfallsoch avloppsfrågor. Under slutseminariet samlades föreläsare, projektmedarbe­ tare och åhörare för att under en dag få inspira­tion och information om det som utgör projektets kärnpunkt. Näm­ ligen hur vi alla måste börja tänka mer i kretslopp. silver till gällnö vandrarhem

Gällnö vandrarhem får andrapris i STFs tävling om Sveriges bästa vandrarhem,

Skogsmullestigar

”Årets kudde”. STF kallar själva utmär­ kelsen deras finaste pris då gästerna själva utser vinnaren genom att rösta på deras hemsida. Bland gästernas ­motiveringar återfinns följande: ”Otroligt fint bemötande, Flexibla att hitta lösningar till speciella önskemål.

Ny­tänkande och originellt. Fantastisk servering, hög klass på både råvaror och miljötänkande.” Ett stort grattis säger vi till Jonas B ­ acklund och Robin Eriksson, Skärgårdsstiftelsens arrendatorer på Gällnö.

ny stor lösdriftsladugård på gålö

På Gålö ligger ett av Skärgårdsstiftelsens största jordbruk, Stegsholms Gård. Går­ den arrenderas av familjen Borg och har nu fått en ny lösdriftsladugård. På plats för att inviga var Martina Mossberg, Kommunstyrelsens ordförande i Haninge och Gustav Hemming, Skärgårdslands­ tingsråd och ordförande i Skärgårdsstif­ telsen. Uppförandet av lösdriftsladugår­ den har varit en förutsättning att fortsatt kunna ha djur på gården och behålla ett levande jordbruk på Gålö.

CHRISTER HÄGG

Med Eugenie Runt Jorden

Christer Hägg, sjöofficer och marinmålare, gör denna skildring till en oförglömlig upplevelse.

Med Eugenie Runt Jorden

CHRISTER HÄGG

I denna förkortade version av den första utgåvan, som utkom 1999, presenteras den på sin tid mycket omtalade världsomseglingen med fregatten Eugenie under åren 1851-1853. Läsaren får uppleva livet ombord och en spännande, innehållsrik och underhållande reseskildring från en värld som förändrats mycket sedan dess. Vi får vara med om revolutioner i Sydamerika, en dramatisk genomsegling av Magellans sund, möta sjörövare, besöka Galapagosöarna och de nyupptäckta guldfälten i Kalifornien, göra audiens hos kungen av Hawaii och drottningen av Tahiti, göra ett strandhugg på Vildarnas ö och mycket, mycket mera.

Med Eugenie Runt Jorden

I denna förkortade version av den första utgåvan presenteras den på sin tid mycket omtalade världsomseglingen med fregatten Eugenie under åren 1851-1853. Läsaren får uppleva CHRISTER HÄGG livet ombord och en spännande, innehållsrik och underhållande reseskildring från en värld som förändrats mycket sedan dess. Vi får vara med om revolutioner i Sydamerika, en dramatisk genomsegling av Magellans sund, möta sjörövare, besöka Galapagosöarna och de nyupptäckta guldfälten i Kalifornien, göra audiens hos kungen av Hawaii och drottningen av Tahiti, göra ett strandhugg på Vildarnas ö och mycket mera. Christer Hägg, sjöofficer och marinmålare, gör denna skildring till en oförglömlig Bokförlaget Magnus Ullman upplevelse. Pris 385:ISBN 978-91-981417-0-2

9 789198 141702

En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se.

Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage.

Erbjudandet gäller endast i Sverige.

Bokförlaget Magnus Ullman STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 33

NOTERAT

Lyckat miljösamarbete fortsätter Strax innan jul blev det klart att det samarbetsavtal som Kust­bevakningen skrev med Skärgårdsstiftelsen i oktober 2012 förnyas. Det centrala i avtalet är att stiftelsens till­ synsmän h ­ jälper Kustbevakningen med att i ett tidigt skede konstatera och be­vissäkra miljöbrott.

– I och med avtalet med stiftelsen får vi större förutsätt­ ningar att snabbt hitta oljeutsläpp i Stockholms skärgård.

Vilket i sin tur är en grund för att få till bra utredningar vid miljöbrott, ­säger Kenneth Neijnes, chef för Kustbevakningens region nordost. har ett antal av stiftelsens naturvårdare och till­ synsmän gått utbild­ ning hos Kustbevak­ ningen för att kunna genomföra enklare provtagningar och Kenneth Neijnes och Lena Nyberg. bevisinsamling. Under Foto: Kustbevakningen den gångna som­ maren har stiftelsens personal hjälpt Kustbevakningen vid ett flertal tillfällen och nu fortsätter alltså samarbetet även under 2014.

– Samarbetet mellan Kustbevakningen och Skärgårdsstiftel­ sen har varit mycket givande och kommer att utvecklas under kommande år med fler utbildade tillsynsmän från Skärgårds­ stiftelsen, avslutar Kenneth Neijnes. under året

Stiftelsen på engelska Nu är den klar! www.archipelago.se Rekommendera den till dina engelskspråkiga vänner som vill förbereda sig för en tur till vår vackra skärgård. Missa inte filmerna om våra tillsynsmän, naturvårdare och arren­datorer som finns med engelsk undertext.

Welcome to the archipelago!

Familjen Borg bjöd på soppa och glögg vid invigningen.

Ny stor lösdriftsladugård på Gålö På Gålö ligger ett av Skärgårdsstiftelsens största jordbruk, Stegs­ holms Gård. Gården arrenderas av familjen Borg och har nu fått en välkommen utbyggnad i form av en ny lösdriftsladugård.

Den 18 december invigdes den nya ladugården av Martina Mossberg, Kommunstyrelsens ordförande i Haninge och Gustav Hemming, Skärgårdslandstingsråd och ordförande i Skärgårds­ stiftelsen.

Uppförandet av lösdriftsladugården har varit en förutsättning att fortsatt kunna ha djur på gården och behålla ett levande jordbruk på Gålö. För familjen Borg betyder den nya lösdrifts­ ladugården en arbetsbesparing på 3-4 timmar per dag. Jord­ bruket på Stegsholm är också en viktig del av naturupplevelsen på Gålö. Mycket av floran är direkt beroende av att åkrar och ängar betas och att landskapet hålls öppet.

Åk svävare!

Gör en oförglömlig svävartur över mellanskärgårdens isbelagda fjärdar.

Vi erbjuder spännande paketlösningar, både för små och stora sällskap.

Svävartaxi.

SvischAir, Svartsö Tel: 070 211 13 81. www.svischair.se

34 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014

Ann Sta ngma rket 94x75mm.indd 1

10-03-02 13.02.09

BOKTIPS Just nu är det ebb i utgivningen av skärgårdsböcker men återvinning och second hand ligger i tiden och tilltalar allt fler. Därför har jag botaniserat i vad antikvariat och bokhandlare har att erbjuda av äldre böcker. Antikvariatet Alfa på Olof Palmes gata och Bok & Bild på Drottninggatan har många fina titlar att locka sina besökare med och jag har plockat ut några frestande exemplar som kan förgylla vintern.

Misse Ljungström

Populär skärgårds­ författarinna Frans på Långviksskär, det vill säga legendariska Frans Öhman, som dog 1951 och ligger begravd på Nämdö kyrkogård var en känd profil i skärgården. Han levde hela sitt liv på Långviksskär på gammalt skärkarlsvis. Författaren MajBritt Eriksson låter honom berätta om sitt liv och gamla tider på sitt enkla och stillsamma sätt. Frans är nittio år gammal och hinner dö innan boken kommer ut.

Boken illustrerades med fina teckningar av konstnären Harald Lindberg. Maj-Britt Eriksson skrev många andra lågmälda skildringar från Nämdö skärgård som är väl värda att läsa om. Många av dem finns på Alfa antikvariat för runt en hundralapp styck.

Klassiska stockholmsskildringar Många har säkert läst författaren Per Wästbergs Klara – en stadsdel i förvandling från 1957 eller Östermalm från 1962. Kunniga och lyriskt fina skildringar som berättar om ett Stockholm som inte längre finns. Lagom till författarens 80-årsdag gavs de ut igen i en gemensam volym där även de senare Kring Johannes från 1994 och Tio anteckningar om staden från 2003 ingår. Stockholm av Per Wästberg gavs ut på Wahlström & Widstrand 2013 och finns bland annat på Bok& Bild.

Charmig bok om Vaxholm Fotografen Christer Löfgren har samlat sina charmiga bilder från Vaxholm under fyra årstider och tillsammans med Anne Östmans lättsamt informativa texter samman­ställt en lockande bok, som borde få många fler att vilja flytta till den idylliska lilla staden.

Vaxholm – fyra årstider är en såväl historisk skildring som ett närvarande reportage i nutid och eftersom varje textavsnitt presenteras även på engelska lämpar den sig väl för den intresserade utlandsturisten. Vaxholm – fyra årstider gavs ut 2007 på Balkong Förlag och jag hittade den på Bok& Bild.

Härlig bilderbok om ­utskärgårdarna Fotografen Reijo Ruster och journalisten/­för­fat­ taren Lars Westman bestämde sig på 1970-talet för att göra en bilderbok om ytter­skärgården och resultatet blev Utskär som gavs ut på ­Rabén & Sjögren 1980. Lasse Westmans trevligt karaktäristiska texter och Reijo Rusters fantastiska skärgårdsbilder gjorde boken till en unik pärla. Alfa antikvariat hade några exemplar och där finns också många andra gamla goda klassiska skärgårdsböcker.

Trädgården lockar med brev Den internationellt kände trädgårds- och landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson skrev femtiofyra lyriska brev till såväl vänner, och släktingar som till levande och döda konst­närer, författare och fiktiva människor som Kung Bore, om sin härliga trädgård ”Marnas” utanför Lund. Breven skulle bli en bok, men han dog innan förordet och en del andra detaljer var klara och boken slutfördes av hans dotter och några vänner. Bokens budskap är kort att trädgården ska finnas inom människan och avsikten är omsorgen om det levande. Brev från min trädgård kom ut på bokförlaget Arena 2008 och finns att köpa för en hundring hos Bok& Bild.

HYR UT DIN STUGA Två lokala förmedlingar i samarbete.

Väletablerade, med stort kunnande och personlig service.

Mellersta, södra skärgården 08-570 231 31 info@skargardsstugor.se www.skargardsstugor.se

HYR STUGA

Norra, mellersta skärgården

Vi förmedlar allt från enkla stugor till exklusiva sjöställen.

073-655 67 00, yvonne@LSCAB.se www.ljusteroskargardscenter.se

STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2014 35