Stångmärket Nr5 2013 (nov)

Stångmärket #5 / 2013 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

MIDGETS EDEN PÅ ÄNGSKÄR Historien om ett skärgårdsliv

LÅNGA SKÄR PÅ HAL IS

Islandskap lockar långväga besökare

JONNY NORD PÅ SIMESGÅRDEN

Naturvård och jordburk på Arholma

Projekt som ger avtryck Nu summerar vi Green Islands och Young Voices

Ge bort vänskap i julklapp!

Nu kan du ge bort en julklapp som gäller ett helt år.

Ge bort vänskap i Skärgårdsstiftelsen för 2014 och få årets vänbok Nio liv på köpet att lägga under granen.

Vänskap i Skärgårdsstiftelsen kostar 300 kr för enskild vän och 375 för familjevän. På www.skargardsstiftelsen.se kan du beställa och betala din julgåva. Har du inte tillgång till internet kan du ringa in din beställning till stiftelsens kansli på 08-440 56 00.

OBS! För att hinna skicka boken i tid till julafton måste vi ha din beställning innan den 12 december. E ­ fter det går det bra att betala och få boken i handen på kansliet, Skeppsholmen.

#5/2013

Å

terigen närmar sig ett verksamhetsår sitt slut och det är dags att summera året som gått och samtidigt göra planer för kommande år.

Innehåll

4 Naturvård och jordbruk på Arholma

Under 2013 har mycket hänt på stiftelsens områden. Tack vare en engagerad och erfaren personal har vi, med begränsade resurser, både lyckats sköta våra områden för att besökare ska trivas och utvecklat verksamheten.

Ett framgångsrikt sätt att skapa förutsättningar för att u­t veckla stiftelsens verksamhet har visat sig vara att söka ­externa medel. Det ger oss möjlighet att göra lite extra ­ insatser på våra områden och skaffa oss ny kunskap.

Externa finansiering har bland annat gjort det möjligt för stiftelsen att renovera Utö kvarn, anlägga en gruvstig på Utö och det har utarbetats informationsskyltar till Lidö inför kom­ mande säsong. På Hjälmö har stiftelsens jordbruk utvecklats till en än mer publik verksamhet där man kan ta del av både dagens och gårdagens småskaliga jordbruk. En verksamhet som kommer kunna dra till sig många besökare.

10 Långa skär på hal is

Tack vare medel från EU har vi skaffat oss mer kunskap om förutsättningarna för en hållbar utveckling i skärgården både inom miljöområdet och när det gäller den yngsta b ­ efolkningen i skärgården. Även flera andra externt finansierade projekt har gjort det möjligt för stiftelsen att utveckla insatser för en bättre miljö och ökad kunskap om avfall i skärgården.

Bidragen ger stiftelsen välbehövliga resurser för att utveckla verksamheten och skapa förutsättningar för besökarna på våra områden att få en större upplevelse genom information och utvecklad verksamhet. Stiftelsen kommer att fortsätta söka samverkan med andra aktörer för att kunna förstärka våra insatser.

Vid årsskiftet kommer stiftelsen att ta över två spännande och publika markområden som vi hoppas kunna utveckla tillsammans med lokala aktörer. Det är Huvudskärs by och en fastighet på Fejan som stiftelsen idag arrenderar. Dessa markområden har ägts av Fortifikationsverket men är inte längre intressanta ur ett militärt perspektiv. En markreglering har gjort det möjligt för stiftelsen att få ta över dessa mycket natur och kulturhistoriskt intressanta områden.

Ett nytt år väntar med nya ut­ maningar. En god jul och ett gott nytt år tillönskas alla ­Stångmärkets läsare.

Omslagsbilden är tagen av Henrik Trygg.

Foto denna sida Bosse LInd.

15 Kolor och kakor Recept på julgodis

16 Midgets Eden på Ängskär

22 Green Islands Inspirerande och tankeväckande

26 Young Voices Slutseminarium och summering

32 Historiska platser Långviksskär

34 Boktips

NÄSTA NUMMER

20/2 2014

Helgläsning och julklappstips

Lena Nyberg, Vd Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se.

Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00.

Prenumerations­pris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige. Upplaga: 23.000 ex, tryckt på G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: romdahl.se

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

JORDBRUKSARRENDATORN PÅ ARHOLMA

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Naturvård och jordbruk håller Arholma i hävd

›› SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5

JONNY NORD – JORDBRUKSARRENDATOR PÅ ARHOLMA

Till Arholma går reguljär båttrafik från Simpnäs.

Simesgården i vinterskrud.

Efter många år som naturvårdare och betesdjursägare på tätortsnära Järva­ fältet utanför Stockholm flyttade ­Jonny Nord och sambon Maud Eng för några år sedan till Arholma. Men fort­farande är det naturvård och djur­hållning som fyller dagarna, men nu på uppdrag av Skärgårdsstiftelsen. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

över Stockholms norra skär­ gård när vi ombord på Erik Westerlunds M/S ­Hemfjord tar oss från fastlandsbryggan i Simpnäs till norra hamnen på Arholma. Två havsörnar vilar på isflaken som kommit drivande från Åland.

Utanför butiken på Arholma väntar Jonny Nord framför sin traktor. Han är naturvårdare, anställd av Skärgårdsstiftelsen för att hålla skärgårdslandska­ pet i hävd. Dessutom arrenderar han det lilla jordbruket på Arholma.

Det är två uppgifter som passar som hand i handske. Betesdjuren bidrar till att hålla efter skär­ gårdsnaturen. Och ängarna hjälper till att ge foder åt de kor och får som Jonny föder upp.

– Jordbruket driver jag själv, men utan tjänsten som naturvårdare hade det inte varit möjligt att överleva. Enbart djurhållning går inte att försörja sig på, konstaterar han och startar traktorn.

Vi tar plats på traktorsläpet och snirklar oss på smhi lovar busväder

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

smala, välplogade vägar över Arholma. Ett täcke av vit snö har lagt sig till rätta över stugtak och bär­ buskar. Det är tyst och tillbommat, utom i de få­ taliga hus där det bor människor året runt.

Ett sådant hus är Simesgården. Det är en parstuga med anor från 1600-talet då Simon Simonsson bo­ satte sig på Arholma. I samband med laga skiftet i mitten av 1800-talet plockades gården ner, stock för stock, och flyttades från kyrkbyn till sin nuva­ rande plats. som i sin tur arrenderar ut boningshus och stallar till familjen Nord-Eng som sedan 2008 är bosatta på Arholma.

– Jag var naturvårdsentreprenör på Järvafältet och hade dessutom egna djur i bete i Gjörvelns natur­ reservat och trivdes bra med det, berättar ­Jonny. Men jag var borta väldigt mycket och tänkte att om jag skulle göra något nytt i livet var det nu nu ägs gården av skärgårdsstiftelsen

» På en dag kan hästarna köra fram 30 kubikmeter i det steniga skärgårdslandskapet, utan körskador. «

det skulle ske.

Jonny ringde därför upp Skärgårdsstiftelsen och anmälde sitt intresse för den lediga tjänsten på ­A rholma. Och med sin bakgrund och kompetens var jobbet snart hans.

Det tog längre tid än planerat att etablera sig på ön. Huset var i sämre skick än väntat och tog lång tid att renovera. Och uppdraget i Järfälla skulle av­ vecklas. som det ska, med god hjälp av tillsynsmannen på Arholma, Lasse Karlsson.

– Vi planerar och gör jobbet tillsammans, ­be­tonar Jonny. Dessutom har Skärgårdsstiftelsen lagt ner mycket arbete på att stängsla, dika och renovera ­övriga byggnader på gården.

Vilket innebär mycket arbete med röjning, skogs­ bruk och naturvård för att hålla jämna steg med skärgårdsnaturen och skapa en biologisk mångfald på mark där annars granen snabbt skulle ta över.

Vintertid ägnas de korta dagarna åt hagmarks­ restaurering och skogsvård. Man hugger bort och glesar ut och tar fram den igenvuxna betesmarken.

Och innan tjälen kommer är det många kilometers stängslingsarbete som ska utföras.

– Man måste veta vad man gör, understryker ­Jonny. Men det finns en skötselplan att hålla sig ­efter.

men nu flyter allt på

Det viktiga är att det är kontinuitet i arbetet. Och att man har ändamålsenliga maskiner och bra båtar. där en nyfödd here­ fordkalv kurar i halmen och tittar på oss med stora, varma ögon. Hennes mamma råmar beskyddande när Jonny kliver över staketet för att sätta fast en plastbricka med ett EU-nummer i kalvens öra.

– Härmed döper jag dig till 0301, säger Jonny och knipsar till med tången.

Han fortsätter att med traktorn köra ut en in­ plastad rundbal hö till övriga kossor. Det är rund­ magade Hereford- och Angus-kor och korsningar av de båda raserna som snart ska föda ytterligare 15 kalvar.

Dessutom finns här två hästar, en dräktig nord­ svensk, Minni, och en tolv år gammal ardenner med jättelika hovar som får marken att darra, döpt till Pardon. vi gör ett besök i ligghallen

råkylan från havet kommer snart krypande g ­ enom kläderna när vi följer de brunfläckiga s­tigarna ­genom snön. De 60 tackor som Jonny hade med sig från Gjörvelns gård har blivit avsevärt färre och successivt ersatta med nötdjur. Fler djurslag gynnar betesmarken och gör jordbruket mer lättskött och uthålligt.

Sedan 2008 är familjen NordEng bosatta på Arholma. De bor i Simesgården som de arrenderar från stiftelsen.

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

JONNY NORD – JORDBRUKSARRENDATOR PÅ ARHOLMA

›› Nötboskapen kräver mindre passning än får och be­

höver bara utfodras var tredje dag. Och utegångs­ djur väljer själva var de ska kalva, i ligghallen eller i avskildhet under någon gran. Slaktmogna blir de efter cirka 25 månader.

– Ett ekologiskt jordbruk i skärgården kräver mycket arbete och måste skötas både extensivt och rationellt, förklarar Jonny. är det varmt och ombonat. ­ akbräderna skrapar i flinten och rummet domine­ T ras av en väldig spis. Många kubikmeter ved krävs för att hålla huset varmt vintern igenom.

– Man måste vara stark och frisk för att ha ett sådant här jobb, konstaterar Jonny och sätter fram sina biffar gjorda på Arholmaälg med rårörda ­lingon och svampsås på köksbordet.

Innanför dörren väntar vallhundarna Hojja och Iris tålmodigt på att vi ska äta färdigt. Snart är det dags att ge sig ut i snön för att köra hem ett lass ved.

Jonny tar oss med för att hämta hem och sela på hästarna. På en dag kan de köra fram 30 kubik­ meter ved i det steniga skärgårdslandskapet, utan körskador.

Nackdelen är att det är längre ställtid med hästar.

– Men det fungerar bra och jag hinner med allt som ska göras, försäkrar Jonny. Det är inte av ­nostalgiskäl jag använder hästarna att köra med,

i simesgårdens kök

Arholma Skärgårdsstiftelsen äger sedan 1963 delar av Arholma. Stiftelsen bidrar till att hålla landskapet öppet med jordbruk baserat på betesdrift med nöt och får. I naturreservatet ingår även Idö söder om Arholma.

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

de är helt enkelt bättre lämpade för mina behov. ­Dessutom mycket trevligare än en maskin.

Till sin hjälp att lasta och köra veden har han en hästdragen griplastare med en liten bensinmotor för hydraliken. Varje lass väger omkring två ton som de två hästarna drar fram genom den djupa snön utan större ansträngning.

Vintern är bästa tiden att jobba i skogen. Mar­ drömmen för Jonny är att hans tunga ekipage ska hamna i en getingsvärm en varm sommardag.

– Det kan vara ett riskfyllt arbete, säger han.

Jag och Lasse Karlsson försöker därför så gott det går planera så att vi kan arbeta tillsammans i skogen. och några kalla snöflingor kommer blåsande i ansiktet. Det är absolut inget vykortsväder. Jonny har emellertid inga planer på att flytta iland igen. När beslutet väl var fattat fanns ingen återvändo, försäkrar han.

Hemma i soffan väntar nu kvällens pappersar­ bete. Det är viktigt att få den kompensation man är berättigad till för det arbete som utförs. Men kon­ trollen är rigorös, allt som görs måste dokumente­ ras. Upptäcks minsta felaktighet kan man bli åter­ betalningsskyldig.

– Men jag tänker mig absolut att stanna här tills jag är åtminstone 70, hojtar han när vi vinkat adjö vid bryggan. Bara jag håller mig frisk så…

det börjar skymma

∞

» Ett ekologiskt jordbruk i skärgården kräver mycket arbete och måste skötas både extensivt och rationellt «

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

» Frihetskänslan, den friska ­luften, spänningen, motionen...

Skridsko­åkning är det bästa man kan göra med kläderna på. «

Piken används för att bedöma isens kvalité och bärighet. Den kan också vara ett stöd då man tar sig fram över svårare partier av knölig is, vallar och snö.

10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

En stund för vila och för att äta medhavd matsäck är alltid uppskattat. Det är bra att ha en extra jacka eller tröja i ryggsäcken som man kan sätta på sig eftersom man snabbt blir lite kall i pausen.

LÅNGFÄRDSSKRIDSKOR I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

Långa skär på hal is I Stockholms skärgård finns världens bästa förutsättningar för att åka långfärdsskridskor. ­Skridskoguiden Joakim Malm tvekar inte en sekund över betyget. Läget och klimatet är faktorer som sammantaget ger isar som lockar besökare från hela världen. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

vi har kommit halvvägs in i januari.

Det är tidig morgon och termometern har precis sjunkit under minus 25. Söndagshimlen är gråblå, köldröken hän­ ger tung över Strömmen, gatorna ligger öde.

Men vänta, några individer är faktiskt uppe och traskar med hastiga steg i riktning Centralsta­tionen.

Väl inne i värmen ser de sig om och styr stegen mot spottkoppen, den öppna rundeln mitt i hallen som människor i alla år använt som mötesplats.

Snart har det bildats en liten grupp som alla har samma avsikter med att trotsa kyla och den tidiga timmen. joakim malm hälsar runt. Han är skridskoguide som åkt långfärdsskridskor i Stockholms skärgård i närmare 25 år. De senaste åtta åren har han vinter­ tid haft skridskoåkningen som jobb och arrangerar ­turer för såväl gästande utlänningar som företags­ grupper och stockholmare, med eller utan erfarenhet.

– Vi gör det möjligt, förklarar han. Vi snackar inte så mycket utan ser till att alla får bra utrustning och ger oss sedan iväg.

På frågan vad det är som gör skridskoåkningen i skärgården så lockande har han bara ett svar: – Oj, oj, oj, det är det bästa man kan göra med kläderna på. Frihetskänslan, den friska luften, spänningen, motionen…

Själv hade han provat på ett antal sporter som var både krävande och spännande, men som antingen krävde att han tog sig över hela världen, som att surfa. Eller så behövdes flygplan och pilot, som att hoppa fallskärm.

Skridskoåkningen gav honom allt det som andra sporter gav, men utan att han behövde lämna Stock­ holm. Och säsongen sträckte sig över fem månader, varje år.

– Vi erbjuder skridskoturer på naturis från slutet av december till mitten av mars, men många sjöar är ofta åkbara betydligt längre, försäkrar han. Jag har stått på is så tidigt som den 19 oktober.

Han är inte ensam om förtjusningen över att ­kunna ta sig fram över isarna i skärgården. Intresset har på senare år formligen exploderat. Sedan star­ ten har Joakim Malm guidat gäster från världens alla hörn; holländare, tyskar, amerikaner engels­ män, australiensare, japaner… joakim och hans kollegor instruerar och berättar.

Lär ut åkteknik och livräddning. Förser alla i grup­ pen med utrustning och ryggsäckar – som även

Joakim Malm är skridskoguide och har åkt skridskor i Stockholms skärgård i närmare 25 år.

fungerar som flythjälpmedel – och ger sig sedan iväg, en dag eller flera, med övernattning. All inclusive.

I hans stall av guider finns ett 40-tal skridskovana personer som kan rycka in. Svårighetsgraden avgörs av vindriktning och isens kvalitet. Koll av åkbarhet görs på nätet, där entusiaster i hela länet delar med sig om lokala förhållanden.

– Isen är föränderlig och informationen måste vara dagsaktuell, konstaterar Joakim. Vi vet aldrig var vi ska åka förrän samma morgon. Det kan vara i skär­ gården eller på andra lämpliga isar. Och den hittills

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

Skridskoåkning sker alltid på egen risk, därför är det bra att lära sig hur isarna fungerar – hur snabbt de växer till och hur de förändras av exempelvis vind, sol och snö.

›› enda incidenten är någon strumpa som blivit blöt.

Alla turer inleds på Centralstationen. Så även idag. ”Enkelt att ta sig till och från” förklarar Joakim.

Efter hälsningsrundan slår vi oss ner på ett café och får sätta på oss kängorna. Därefter förflyttar vi oss till Joakims minibuss för vidare färd till Tyresö.

– Men vi åker lika ofta kollektivt, buss, tunnel­ bana eller pendeltåg, allt beror på var isarna är bäst, säger Joakim. Man vill ju gärna ha solen på näsan och vinden i ryggen…

Att ställa in hör till ovanligheterna. Just denna dag hade Joakim emellertid till nöds kunnat acceptera att gruppen kände tveksamhet inför kylan. Men inte ett ljud av protest hörs. Och väl ute vid starten har solen fått kylan att nödtorftigt ge med sig. vilken dag det sedan blir.

Gruppen skrinnar över Erstaviken och ut på Ingaröfjärden. Långt där ute skimrar Nämndöfjärden i soldiset. Isarna ligger spegelblanka, med plötsliga moln av isrök som ­avslöjar enstaka råkar. ”Som att åka skidor på kal­ fjället” hörs en kommentar i ledet.

Med långa skär tillryggaläggs kilometer efter kilo­meter. Kontrasten mot sommarens blåa hav och vita segel kunde inte varit större än denna iskalla vinterdag. Regelbundet kollar vi av varandras an­ sikten så att ingen har fått vita frostskador på näsa eller kinder.

På en udde där snön blåst bort gör vi paus. ­Joakim dukar upp mackor och varm dryck. Vi ser enstaka

12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

skrinnare som passerar samma väg som vi själva tagit. Isen är inte särskilt tjock, men känns för­ ­ vånansvärt stabil.

Kylan gör ändå att vi i god tid vänder hemåt. Vi är nöjda och ganska ömma i ovana ben och fötter.

Lite domnat känns det också i några av fingrarna.

Men att ha en dag som denna ogjord… Nej, det hade vi inte önskat oss.

– Vi vill helt enkelt förmedla en skön upplevelse, deklarerar Joakim när vi är tillbaka vid bilen.

Jag missionerar gärna om skridskoåkningens fröj­ der. Men man måste åka själv för att riktigt förstå vad det egentligen handlar om.

∞

Långfärdsskridskor I Sverige finns minst 100 000 utövare av långfärdsskridskor. Det är idag en folksport som börjat exporteras över världen. Redan på 400-talet fanns skridskor som gjordes av mellanfotsben från hjort, nöt eller häst. Långfärdsskridskoåkning som vi ­känner den uppstod i Sverige strax efter förra ­sekelskiftet. Stockholms Skridskoseglarklubb bildades 1901, men så kallad ”benåkning” blev med tiden allt vanligare och 1927 skrevs långfärdsskridsko­åkning in i klubbens stadgar.

ERGI BOO EN ART, LITEN, SMULL IF G ENER & NÄRA

VI TÅL ATT JÄMFÖRAS Boo Energi ligger bra till i Villaägarnas rankingsystem för elpriser.

Läs mer på booenergi.se/VF

r ten ä Tjäns IS

GRAT

www.booenergi.se • Telefon 08-747 51 70

www.incino.se Världens mest sålda förbränningstoalett!

Mekanisk • Robust • Enkel • Funktionell INCINOLET

En riktig el-toalett på landet, men utan vatten och avlopp.

Tar liten plats och är lätt att montera Incinolet är tillverkad sedan 1959 och är originalet.

Vill du veta mer?

För att hitta din återförsäljare: gå in på www.incino.se eller ring 070-510 88 81.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

GOD JUL

Traditionellt Julbord a la Wikströms fisk

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se

430:–/pers

barn under 13 år 15:–/år 30 nov–15 dec från kl. 12.00

Julbord 29/11–15/12

Vår specialitet är som tidigare fisk från egen fångst.

Bokning och information 08-571 530 51

Öppet året runt, ring för bordsbeställning; tel: 08-571 641 70, fax 08-571 644 09

Weekendpaket, logi, frukost 995:Julbord 545:-, julbord barn 305:-.

Välkommen

www.sandhamns-vardshus.se

Vi finns i Ramsmora på Möja

Julbord

JULBORD I SKÄRGÅRDEN Här ute vid havet sprakar brasan extra värmande när hemlagade delikatesser läggs upp på silverfat och i koppargrytor.

Från 23/11 till 21/12 kan du njuta av årets skärgårdsjulbord på Utö Värdshus.

Vardagar 545:-/p.p Fredagkväll och helger: 595:-/p.p

Varje dag mellan 12.00-21.00

08-504 20 300 utovardshus.se

30 November - 22 December Ha r d u f o r t f a r a n d e i n t e p r o v a t v å r t fantastiska julbord?

www.fejan.se

ta från

Det bäs

20 år

Ett unikt julbord under två utvalda helger, boka på www.grinda.se

Ingmarsö Livs Konferenser, middagar, bröllop, fester, bed & breakfast, luncher och lunchkorgar. Öppet året runt.

Info och bokning Tel 08-520 341 11, 070-531 90 80 Se även vår hemsida: www.landsort.nu

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ÖNSKAR GAMLA OCH NYA KUNDER GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ICA livs & Bensin Öppet hela året Ombud för:

Öppettider

Posten Brev & Paket Apoteket och Systembolaget

Mån-Fre Lör

Telefon 08-542 460 20

9.30-12.00, 14.30-17.00 9.30-13.00

JULGODIS Här har vi samlat några julgodisfavoriter.

Vi önskar er alla en riktigt smaskig jul!

LAKRITSKOLA MED HAVSSALT Detta godis är lite pilligt att göra men blir fantastiskt gott.

3 dl socker 1 dl sirap 1 msk kakao 3 dl vispgrädde 0,75 dl hackad turkisk peppar (godis) 2 tsk smör 200 g mörk blockchoklad Blanda socker, sirap, kakao, vispgrädde och den hackade ­turkiska pepparn i en tjockbottnad gryta och låt koka ihop till ca 120 grader (ca 15 min). Rör i smör. Häll upp på bak­ plåtspapper och låt stelna. Skär eller klipp den stelande kolan i bitar. Smält choklad över vattenbad, låt svalna något.

Doppa kolan i chokladen, strö över havssalt innan chokladen har stelnat.

AMERIKANSK CHOKLADFUDGE 100 g smör 5 dl socker 1 dl grädde 12 st mashmallows 100 g mörk blockchoklad 1 nypa salt 1 tsk flytande vanilj (alternativt 3 tsk vaniljsocker) Smält smör, blanda med socker och grädde. Smält i ­mashmallows, låt bubbla på hög värme i minst 4 minuter.

Lägg i hel choklad, salt och vanilj. När allt är blandat, häll upp i en smörad och bröad form. Låt svalna, och skär upp eller låt gästerna själva skära upp så stora bitar de önskar ur formen.

CAKE POPS Detta är ett lite barnvänligare recept om man hoppar över den smälta chokladen och slipper använda spisen.

1 paket Oreokakor 2 msk Philadelphiaost 100 g mörk blockchoklad Strössel Mixa Oreokakor till smulor i matberedare. Rör i Philadel­ phiaosten till en smet och ställ i kyl­skåpet en stund. Forma bollar och spetsa på träspett. Lägg in klubborna i kylen en stund. Fin­ hacka och smält chokladen över vattenbad. Doppa klubborna i den smälta chokladen, strö över strössel, förvara i kylen. Om du vill hoppa över den smälta chokladen så kan du de­ korera klubborna med strössel direkt efter att du har format bollarna.

MARIANNETRYFFEL 30 st Mariannekarameller 250 g mörk blockchoklad (70%) 1 dl vispgrädde 200 g vit blockchoklad Krossa Mariannekaramellerna fint i en mortel, inga stora bitar får vara kvar. Värm grädden i en kastrull. Ta av kastrul­ len från plattan. Finhacka choklad och rör ner i grädden.

Tillsätt Marianne­krosset och rör tills allt är smält. Låt bland­ ningen svalna i kylen, drygt en timme. Forma sen små bollar av chokladen och lägg in i frysen en kvart. Smält vit choklad i vattenbad. Doppa tryfflarna i chokladen. Låt torka och förvara i kylskåp.

ANNAS KOKOSKAKOR MED VIT CHOKLADTRYFFEL Här en vinterfavorit som med fördel kan serveras kylskåps­kalla.

En uppskattad godsak inte minst av den glutenintoleranta!

Kokoskakor 2 ägg 2 dl socker 200g kokosflingor Vispa ägg och socker pösigt. Rör i kokos. Klicka ut smeten med tesked på bakplåtspappersklädd plåt. Grädda kakorna i 200 grader i ca 10 min. De ska bli lite gyllene i kanten. Låt svalna.

Vit chokladtryffel 1 dl grädde 25 g smör 300 g vit choklad rivet skal av 1 lime (eller 1 msk rårörda lingon) Koka upp grädde och smör i en kastrull. Ta kastrullen från värmen. Bryt chokladen i bitar, lägg ner dem i grädden och rör tills de smälter. Rör i limeskal eller lingon. Låt svalna.

Sätt ihop kokoskakorna två och två med en rejäl klick smet.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

» Jag har aldrig ångrat mig. Varken att jag första gången valde att flytta ut i skärgården eller att jag stannade kvar sedan jag blivit änka. «

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

MIDGET PÅ ÄNGSKÄR

Midgets trotjänare Firallyn vid bryggan på Ängskär.

Med den har hon färdats åtskilliga distansminuter på tillsynsrundor i skärgården.

Midgets Eden på Ängskär Hon är omskriven och vida omtalad. I hela sitt yrkesverksamma liv har hon varit skärgården trogen, som mångsysslare och tillsynskvinna. Idag är Midget Söderberg-Nyström välförtjänt pensionär, men aldrig att hon lämnar huset på Ängskär och den praktfulla trädgården hon skapat. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

under besöket på Ängskär.

Det finns mycket att berätta och Midget är inte tal­ trängd. Hon visar och förklarar, plockar fram ­episod efter episod ur minnesarkivet, ömsom upp­ rörs, ömsom storskrattar åt dråpliga händelser.

Språket är mustigt och målande.

Hon tar emot på bryggan där hennes egen ­Fisksätra Firally, med värmekamin i hytten, ligger

timmarna går snabbt

förtöjd. Med Firallyn har hon genom åren färdats ­otaliga distansminuter i skärgården, även om det blåst småspik över fjärdarna. till ängskär kom förortstjejen Midget med sin man Stig Nyström första gången 1960. Där fick de bo på vinden hos Stigs mormor. Det var hennes mamma Klara som tillsammans med sin Viktor kom till

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

Att odla är Midgets stora passion och invid huset på Ängskär har hon skapat en praktfull trädgård av ett gammalt igenvuxet kärr. Här växer bland annat 22 sorters potatis, lök, morötter, jordgubbar och vinbär, klasar med vindruvor och flera olika sorters tomater.

››

Ängskär i mitten av förförra seklet. Det var också Klara som stod modell för pigan Clara i A ­ ugust Strindbergs Hemsöborna.

Två år efter att ha flyttat tillbaka till Ängskär ­erbjöds Stig en tillsynsmannatjänst hos Skärgårds­ stiftelsen. Han och Midget flyttade då med sonen Gits till ett gammalt torp på Jungfruskär där Stigs mormors farfar varit fisketorpare.

– Vi hade varken el eller vatten, berättar Midget osentimentalt. Men vi hade ko och gris och jobbade med lite av varje för att försörja oss.

Med detta menas att Stig byggde hus och bryggor och körde taxibåt, och att hon själv, förutom att ta hand om barnen, städade på SE-bankens semester­ anläggning och ambulerade som hårfrisörska.

En period drev Midget också ett litet åkeri som körde ut Blommogram i Nacka och södra Stock­

18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

holm. På helgerna skötte hon och Stig det då gemen­ samma uppdraget åt Skärgårdsstiftelsen. åren gick och drömmen om ett eget hus växte sig allt starkare. 1993 flyttade de därför tillbaka till Ängskär, till Skaten som ligger på öns norra udde.

– Men jag var först inte så road av att flytta, med­ ger Midget. Det var vackrare och lummigare på Jungfruskär och jag trivdes bra där.

Hon var emellertid inte svår att övertala. Och nu skulle det byggas ett rejält hus, helt olikt det trång­ bodda och dragiga hus som Stig vuxit upp i på Ängskär. Tillsammans planerade de för sin dröm: ett stort hus i två våningar, med två toaletter, bur­ språk, rymligt kök och källare med vedeldad värme­ panna. De blandade betong och handskrapade ­berget med diskborste innan grunden kunde gjutas.

När de flyttade in sommaren 1993 var huset inte mer än halvfärdigt, och med saltvatten som trängt in i brunnen. Men i november samma år omkom Stig i en drunkningsolycka.

– För att överleva valde jag att på egen hand föra vår dröm vidare, säger Midget tyst. Jag kan fort­ farande känna lukten av hans skinnjacka när jag blundar.

God hjälp fick hon av sina båda söner. Yngsta ­sonen Urban övertog pappans arbete med båttaxin och hans tjänst som tillsynsman på Jungfruskär.

Tillsammans med storebror Gits byggde Urban och Midget vidare på huset på Ängskär, de har snickrat, tapetserat, målat, gjutit.

Och nu, efter många år, är det äntligen klart, högt upp på en klippa, omgivet av knotiga tallar, med utsikt mot havet. Övervåningen var det sista

som blev färdigt. Drömmen har infriats även om ­enstaka lister återstår att spika fast. nyligen fick midget också el och en avsaltnings­ anläggning installerad. Bara några dagar innan vårt besök kunde hon för första gången njuta av ett varmt bad i sitt eget badrum.

– Du anar inte…, säger hon och himlar med ögonen som har samma klara blåa färg som en ­ sommar­himmel.

När Stig dog fortsatte Midget arbetet med till­ synen av Jungfruskär, Långviksskär och naturreser­ vaten Skogavik-Hamnskär. Hon har delat tjänsten med sin son och har sommartid gjort regelbundna rundor i naturreservat och fågelskyddsområden.

– Det har blivit mycket sopor och många dass­ tunnor att tömma genom åren, försäkrar hon.

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

MIDGET PÅ ÄNGSKÄR

›› Därav den onda ryggen och ömmande axlarna och massagestolen framför TVn i köket. Hon kan heller inte komma ihåg alla gånger hon stukat foten och hon har tvingats till fler än en helikopterresa till sjukhuset för behandling.

– Men jag har aldrig ångrat mig, konstaterar ­M idget och serverar kaffe och mazarinkaka. V ­ arken att jag första gången valde att flytta ut i skärgården eller att jag stannade kvar sedan jag blivit änka.

hon är också synbart stolt över den prunkande lustgård hon med egna händer skapat utanför huset.

I vad som en gång var ett igenvuxet kärr har Midget anlagt en trädgård som vilken TV-odlare som helst skulle ha varit mäkta stolt över.

Visserligen gör älgen sitt bästa för att hålla blomster­ prakten i tukt och förmaning, men här växer ändå hyacinter, narcisser, luktärter, präst­ kragar och dalior. Bland annat.

Dessutom 22 sorters potatis, dill, persilja, spenat, sallad, lök, morötter, rödbetor, jordärtskockor och kryddor. Hon får riklig skörd av hallon, vinbär och jordgubbar, på knotiga träd växer äpplen och päron och i växthuset dinglar gurkor, klasar med vin­ druvor och flera olika sorters tomater.

Strax intill står bikuporna som ser till att blom­ morna har det som behövs för att må bra.

– Jag använder tång att odla i, säger hon och be­ rättar förtjust om alla ekorrar, fiskgjusar och talg­ oxar som håller henne sällskap under arbetet i träd­ gårdslandet. har Midget fyllt ­ 70 år. ­ alaset fick flyttas på grund av dåligt väder, men K när gästerna väl kunde komma ut till Ängskär blev det den mest lyckade födelsedag hon någonsin haft.

– Jag behövde inte göra ett dugg, bara sitta och må bra, säger hon med ett lyckligt leende.

Nu ska snart tjänstetelefonen lämnas till­ baka.

Men någon oro för vad pensionärslivet ska innebära känner hon inte, även om hon, i likhet med många andra mångsysslare, anser att nivån på pensionen kunde vara högre.

Trädgården kräver mycket tid för att trivas i den karga miljön, strandängarna måste hållas efter och veden tas om hand. Dessutom har hon både barn­ barn och barnbarnsbarn att dela sin tid med. Hon läser mycket. Och med tele­fonens hjälp håller hon kontakt med vännerna.

– Här behöver jag aldrig vara ensam, om jag inte själv väljer det, försäkrar Midget och förser oss med solvarma tomater i en påse innan vi lämnar Ängskär.

Och bakom hennes rygg, där en lång hårfläta leker i vinden, skymtar drömmarnas hus mellan träden.

några månader tidigare

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

Björn Olivusson, vattenstrateg vid Haninge kommun.

Per Holmgren, Meteorolog.

Inspirerande och tankeväckande Under ett välbesökt seminarium ville Green Islandsprojektet sätta avtryck i deltagarnas med­­vetande. Genom att bjuda in föreläsare med tydliga budskap inom projektets kärnfrågor ­­ energi-, avfall och avlopp, inspirerades vi att tänka både globalt och lokalt. Att få till kretsloppsöar både i stort och smått är utmaningen. text

Ulrika Palmblad

foto

Sara Hallén, Christoffer Thuresson-Björn

skärgårdsstiftelsens projekt Green I­ slands har under tre år samlat information om hur skärgårdsaktörer och ö-bor kan leva mer hållbart med fokus på ­energi-, avfallsoch avloppsfrågor. För att få till grönare öar handlar det mycket om att ändra folks attityder. Det har projektet jobbat med genom att inspirera och informera ute i ­ skärgården.

Under slutseminariet samlades föreläsare, projektmedarbetare och åhörare för att un­ der en dag få inspiration och information om det som utgör projektets kärnpunkt.

Nämligen hur vi alla måste börja tänka mer i kretslopp.

– Vi lever över våra tillgångar, sa meteo­ rologen Per Holmgren som pratade om klimat­frågan i stort som smått.

– Det gäller att vi börjar tänka i kretslopp i alla de frågor som Green Islands a­ rbetat med. Vi behöver skapa kretsloppsöar både globalt och lokalt.

Per Holmgrens perspektiv på frågorna är det övergripande globala och det är där allt egentligen hamnar. Ekologi, ekonomi och energi hänger ihop, sa Per och p ­ åpekade att tillväxtekonomin är helt oekonomisk ur ett framtidsperspektiv. Resurserna vi förbrukar är ändliga – de kommer att ta slut! 80 % av den energi vi använder idag kommer från fossila energikällor, likaså är 95 % av bränslet för transporter fossilt.

Vi befinner oss just nu i en gråzon, vi måste välja om vi vill gå mot hållbar utveckling eller kollaps. Det är bara den generation som är vuxen nu som kommer att kunna fortsätta leva så här, redan våra barn kom­ mer att drabbas hårt av konsekvenserna. att inte tappa tron på att det går att göra något åt utvecklingen.

Per Holmgren talar mycket om hur allt hänger ihop och att om den enskilda män­ niskan tar sitt ansvar blir små insatser en

men det gäller

22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

del av det stora. Björn Olivusson, vatten­ strateg vid Haninge kommun bekräftade hur miljö, ekonomi och resurser hänger ihop också på ett lokalt plan när det gäller avloppsfrågan.

– Gamla avlopp blir sällan godkända vid en kontroll och nya avlopp är dyra att anlägga. Men det är värt det, lovar Björn.

Fastighetsvärdet höjs då man kan garan­ tera ett stabilt och fungerande avlopp. Vem vill bada i en vik där orenat vatten läcker ut? Eller dricka vatten ur en brunn som smittats från grannens avlopp. jan-erik dahlin forskare vid KTH pra­tade mycket om långsiktigt hållbara energi­ system.

– Det är få länder som har större energi­ uttag från kärnkraft än Sverige, vi ligger på en femte plats i världen.

Enligt Jan-Erik måste vi använda flera vägar för att nå fram till målet med att

GREEN ISLAND – SLUTSEMINARIUM

minska beroendet av fossila bränslen.

– Vi måste minska energianvändningen, beskatta användningen av fossila bränslen hårdare, effektivisera energiomvandlingen och fortsätta leta efter nya energikällor som vindkraft, solkraft och biobränslen.

Han avslutade med att också påpeka att vi i Sverige är ovanligt lyckligt lottade när det gäller tillgången av förnybara energi­ källor.

– Vi skulle i Sverige kunna bryta beroen­ det av fossila bränslen när det gäller vår inhemska förbrukning. moderator för dagen var Pella Thiel, ord­

förande i Värmdö ­ Naturskyddsförening och i sitt eget anförande uppmärksam­ made även hon vår resurskrävande livsstil.

– Ett linjärt förbrukande som vi sysslar med just nu kan aldrig bli hållbart. Krets­ loppstänket måste anammas på riktigt!

Det räcker inte med att sopsortera. Vi måste börja reflektera över vad vi tar hem, inte bara hur vi slänger det. Det största problemet ligger kanske inte i hur vi min­ skar på avfallet, det är fullt möjligt. Men hur ska vi människor lägga om våra vanor, och minska våra behov?

I vårt samhälle, i en av världens rikaste länder handlar det sällan om att tillfreds­ ställa livsviktiga behov utan snarare om livsstilskonsumtion.

Per Holmgren knyter ihop säcken med skärgårdsperspektivet och säger att det gäller att vi sluter alla kretslopp. Att vi ser på avlopps och energifrågor som resurs­ frågor och inte bara problem

– Kanske är det så att vi spolar bort saker vi kan ha nytta av. Ö-bor är säkert väldigt bra på att hitta resurssnåla åtgär­ der, lösningar som sedan kan läras ut till besökarna. har projektet varit mycket värdefullt och stiftelsens ord­ förande Gustav Hemming poängterade att fokus ytterst handlar om Östersjöns överlevnad. Något som även projektledare ­Cecilia Wibjörn intygar.

– Avlopps- och avfallsfrågorna har väckt mest engagemang bland öborna i projek­ tet. Vi börjar kanske förstå att vi trots svårig­ heterna det innebär måste tänka i kretslopp för att få njuta av skärgården även i framtiden.

Projektet har arbetat mycket med infor­ mationsspridning till ö-bor i StockholmsFinlands- och Estlands skärgårdar. I olika samarbeten har man också bland annat involverat KTH genom att låta studenter kolla på energieffektiviseringsåtgärder för Skärgårdsstiftelsens byggnader.

– De påvisade effektiviseringsåtgärderna kommer att hjälpa oss i vårt dagliga arbete för att få mer hållbara öar, säger Jonathan Alm teknisk ansvarig i projektet.

Skärgårdsstiftelsens vd Lena Nyberg av­ slutade med att berätta att projektet betytt mycket för stiftelsen som nu kommer att använda den kunskap som Green Islands tagit fram i verksamheten.

– Stiftelsens uppgift är att medverka till en långsiktigt hållbar utveckling i Stock­ holms skärgård.

för skärgårdsstiftelsen

∞

Seminariedeltagare Anna Björkman sammanfattar sina intryck från dagen: Liten tuva stjälper ofta stort lass.

Tydligare kunde det inte bli under projekt Green Islands slutseminarium. Intressanta föreläsningar om klimatproblemen fick mig att tänka på att vi behöver bli ­matade med den här informationen betydligt oftare.

Vi äter mer kött än någonsin, vi konsumerar elektronikprylar och kläder som om det var l­ivsviktigt med varsin walk in ­closet och hemma­biosystem i varje rum. Vi behöver lägga om våra vanor. Det gör väl inget om den här lilla lampan är tänd eller att jag spolar ner den här lilla ­skvätten lacknafta. Jo, det gör något, små sammanhang på­verkar de stora.

Jan-Erik Dahlin, forskare vid KTH.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

GREEN ISLAND – SLUTSEMINARIUM

Tre frågor till Green Islands projektledare Cicci Wibjörn Vad händer nu i projektet?

Just nu avrapporterar vi Green Islands till ö-bor, kommuner och finansiärer för att snart börja med den slutrapport som ska in till EU innan årsskiftet.

Vad har varit roligt och intressant med projektet?

Vi har lärt oss massor om avlopp och ­­också upptäckt de svårig­heter som finns med de allmänna råd som finns att tillgå för den som får anmärkningar på sitt av­ lopp. Projektet har också möjliggjort ­roliga samarbeten med andra organisatio­ ner som jobbar för att öka medvetenheten hos enskilda personer. Skräputställningen på Aquaria blev resultatet av ett sådant samarbete, även olika samarbeten med ­Skansen har möjliggjorts där vi informerat om Green Islands frågor.

Vad får stiftelsen ut av arbetet i Green Islands?

Organisationen har redan dragit nytta av all den information vi tagit fram och de erfarenheter vi gjort kring avlopps- och ­ dass­­frågor. Vi har också stärkt relationer­ na till skärgårdskom­munerna i de här frå­ gorna och lagt grunden för bra samarbeten för stiftelsen.

De energieffektiviseringsplaner vi har tagit fram kan vi ha ­oerhört stor nytta av i framtiden om vi hittar finansiering till att genomföra de föreslagna åtgärderna.

Vi har även utrett frågor kring biogas­ verk, reningsverk och ­ våtmarker bland annat på Utö. Kunskaper och underlag ­ som är oerhört viktiga för stiftelsens fram­ tida miljöarbete.

Några saker som projektet arbetat med de här tre åren: • Informerat och utbildat i vatten, energi och sophanteringsfrågor på ett antal öar i Stockholms, Västra Nylands skärgård i Finland samt på Muhu i Estland.

• Gjort en utställning kring miljöfrågor med anknytning till Green Islands frågor som visats på Skansen, i Utö hamn och på Muhu.

• Med hjälp av KTH studenter som studerar maskinteknik med ­inriktning på hållbara energisystem har det producerats ett tjugotal rapporter kring hur man kan energieffektivisera fastigheter. Samtliga rapporter återfinns på projektets hemsida, www.greenislands.se • Tagit fram underlag och beskrivningar för vad en kommunal VA-rådgivare ska göra utifrån den problematik vi upptäckte i att miljö och hälsoskyddsinspektörerna inte får rekommendera lösningar för dem som drabbas av restriktioner för vatten och avlopp. Haninge kommun har sedan september 2013 anställt en VA-rådgivare.

• Gjort en mycket välbesökt och uppmärksammad utställning om marin nedskräpning tillsammans med Aquaria vattenmuseeum.

• Startat ett samarbete med Vatten Centrum i Norrtälje som för­ hoppningsvis ska kunna leda till att kunna testa smarta BDT lösningar för att kunna få fram testade godkända produkter för den svenska marknaden.

• I Estland har man gjort en heltäckande grundvattenkartering av Muhu.

• I Finland har man tittat på ekosystemtjänster samt beräknat ­koldioxidavtryck på medverkande öar. Just nu sammanställs den information på elektroniska kartor som ska kopplas till Skärgårds­ stiftelsens hemsida.

För mer information besök www.greenislands.se

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Archipelagofoundation.se Nu lanserar vi en uppdaterad version av vår engelska hemsida. Tipsa alla dina ­engelskspråkiga vänner!

Biovacuum/Watercare minireningsverk • Ingen slamsugning behövs.

• Enkel placering ovan mark.

• Hög reningsgrad - även vid ojämn användning.

• Besök - installation - service Hör av dig för mer information.

Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet.

08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Miljö & Bioteknik 530SERIEN

ETT ENKELT BÅTÄGANDE Det fina med 530-serien är dess mångsidighet i vattnet. Körglädje så att det räcker och blir över när man vill dra på lite extra, men samtidigt grymt stadig och bekväm när du vill ta det lite lugnare.

För mer information gå in på www.anytec.se eller kontakta din Anytec återförsäljare.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

YOUNG VOICES – SLUTSEMINARIUM

Rainer Juslin, Ålands landsskapsregering.

Linn Lundberg, ungdomslots i Österåkers kommun.

Young Voices deltagare.

Känslor och tilltal väckte engagemang Det blev ett slutseminarium helt i ungdomarnas regi när Young Voices pre­ senterade sin rapport från projektet den 14 oktober inför en publik bestående av beslutsfattare och tjänstemän inom bland annat kommun och landsting. text

» Ungdomsfrågor är inga egna frågor utan ett perspektiv på alla frågor och ska tas med i alla diskussioner. «

Ulrika Palmblad

foto

Christoffer Thuresson-Björn, Ulrika Palmblad

noggranna förberedelser under en hel helg innan seminariet lyfte ungdomarnas presentationer till höga höjder och gav flygfart åt idéer och åsikter som fördes fram med känsla och engagemang. Inte ett öga var torrt när ungdomarna berättade om hur projektet hjälpt dem att komma över rädslor för att närma sig nya vänner, tala inför publik och gett dem nya sammanhang att lysa i. Ledorden för efter­ middagen var delaktighet och påverkan och fram­ fördes av både forskare, ungdomar och politiker ledda av moderatorerna Viktoria Helin från Föglö, Åland och Marcus Söderlund från Ljusterö i Stock­ holms skärgård.

– Det svåraste med att jobba med ungdomar är att jobba med vuxna, sa Linn Lundberg, ungdomslots i Österåkers kommun. Det finns så mycket fördomar om vad som kommer att hända om ungdomar får vara med och påverka på riktigt. Ungdomsfrågor är inga egna frågor utan ett perspektiv på alla frågor och ska tas med i alla diskussioner. en inledning som krokar i de resultat som rappor­ ten också lägger fram, nämligen att ungdomar vill vara med och påverka på riktigt inte bara vara med som ett alibi för de vuxna när det passar dem i deras beslutsprocesser. Rainer Juslin från Ålands land­ skapsregering bekräftade att det också krävs mod av politikerna att fatta de beslut som behövs för att utvecklingen i skärgården ska vända.

Presentationerna leddes av flera ungdomar under teman som framtid, fritid, skola, ökad delaktighet och kommunikationer. Gemensamt för allas fram­ trädande var ett rättframt tilltal som vände sig ­direkt till de beslutsfattare som fanns närvarande.

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

– Vi unga är skärgårdens framtid, men om ni inte gör någonting så får vi inga skärgårdsbor kvar i framtiden, sa Linnéa Grahn-Johansson, från Brändö på Åland.

Pontus Åbrandt från Möja ville också se ett ökat engagemang.

– Vi har förlorat elva elever på fem år i skolan och det finns inget att göra på fritidsgården. Vi vill ­gärna att politikerna kommer ut till oss i skolan och pratar med oss. deras uppmaningar gick inte beslutsfattarna förbi.

Stiftelsens ordförande tillika Skärgårdslandstings­ råd Gustav Hemming sammanfattade eftermidda­ gen som ”en av de bästa eftermiddagar jag har haft på år och dag”. Han berättade att han hade blivit starkt berörd av det som framkommit.

– Det är viktiga strategiska saker som ni kommit fram till och ni har många smarta lösningar i de resonemang ni presenterat. På stående fot lovade han bland annat att ta med ungdomar från projek­ tet i Skärgårdstrafikrådet och att undersöka möjlig­ heter till en presenterad idé om en ungdomscoach.

– Vi kommer inte kunna genomföra allt som står i rapporten men vi kan börja ta ett steg i taget. moderatorn viktoria helins sammanfattning av Young Voices är kanske den som bäst beskriver både den utveckling och det engagemang som pro­ jektet gett deltagarna.

– Young Voices har gjort mig säkrare som person.

Jag var isolerad tidigare men här har jag fått under­ bara vänner. Jag vet nu att jag kan förändra och påverka och tror på att vi är starka tillsammans!

∞

Stiftelsens ordförande Gustaf Hemming och projektledaren Sandra Löfgren satt med i en av gruppdiskussionerna.

Moderatorer var Marcus Söderlund, Ljusterö och Viktora Helin, Föglö.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

YOUNG VOICES PROJEKT SLUTSUMMERING

”Det har varit helt fantastiskt” Under två år har Sandra Löfgren varit Young Voices projektledare för Skärgårdsstiftelsen och Sveriges del i projektet. Nu är det dags att sum­ mera erfarenheterna och se hur resultaten ska förvaltas vidare. I ett samtal berättar hon om två lärorika, spännande och intensiva projektår. text

Ulrika Palmblad

Vad har varit svårast med projektet?

– Från början var det svåraste att få deltagarna att faktiskt våga komma till mötena. Det finns en försiktighet hos unga att delta i saker som man inte riktigt vet vad de går ut på. Det har också funnits en viss tvekan och frustration kring just projekt, många vuxna och barn är less på projekt. De har vid flertalet tillfällen ­under flera år blivit frågade samma frågor utan att något direkt händer.

– Jag har också fått lära mig skärgården på ett nytt sätt. Inte bara som turist och under sommarmånaderna när det är ­enkelt att ta sig ut och runt. Det har verkligen v­ arit learning by doing – hur man bor, var man handlar, hur det fungerar och då är det viktigt att komma ihåg att jag har fått massor och lotsning och hjälp av de bofasta. Min tryggaste person har varit kompisen ­Lotten Andersson, Norra Stavsudda, som lugnt tröstat då jag för­ virrat inte förstått tidtabeller eller bryggor. Efter de här åren har jag fått större insikt i både vilken utmaning och vilken tjusning det är att bo året runt i skärgården.

öppna upp och skapa mötesplatser på våra marker. Det står i stadgarna att vi ska främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism med beaktande av den bofasta befolkning­ ens intressen. Då är de unga bofasta en otrolig kunskapsbank.

Många av förslagen som kommit fram är sådant som också skulle kunna gynna våra besökare. Till exempel crossbana på Utö, mö­ tesplatser för unga, både bofasta och sommargäster.

– Stiftelsen vill behålla en skärgård med en åldersblandad be­ folkning. Det här har varit ett sätt att ta reda på hur vi ska göra för att lyckas med det. Kanske vill de här ungdomarna arbeta åt stiftelsen en dag i framtiden. Oavsett vill vi ha goda ambassadörer från skärgården – de är de bästa reklampelare man kan få.

Vad händer nu med projektresultaten?

– Min förhoppning är att skärgårdskommunerna och SIKO tar på sig ansvaret för att säkerställa att skärgårdsungdomarnas åsik­ ter tas tillvara framöver. Jag skulle vilja att man upprättar en handlingsplan som kommunerna ansvarar för att följa upp och underhålla. Det ska vara ett ­levande dokument med förståelse för att det gynnar hela skärgården och inte bara enskilda öar. Det måste byggas upp en struktur som är tydlig och lätt för nya ung­ domar att ansluta sig till för att bli delaktiga i processen.

– Skärgårdsungdomarna är så få i antal att de försvinner i de befintliga demokratiska forum som finns idag där barn och unga ska kunna vara med och påverka. Kommunerna måste hitta ett rättvist sätt för påverkan även om du går i en skärgårdsskola med tre elever i hela högstadiet. Även öborna behöver ta ansvar för att släppa fram unga skärgårdsröster.

– Det finns en glöd och ett upparbetat engagemang nu – det får vi inte låta dö ut. Ungdomarna har genom projektet skapat vän­ ner för livet både över ålders- och ö-gränser. Det här har byggt upp och stärkt dem i både deras personliga relationer och i rela­ tionerna med omvärlden. Det får inte bara försvinna utan måste förvaltas!

∞

Hur har projektarbetet fortlöpt?

– Framförallt har projektet utvecklats till något stort. Jag trod­ de att jobbet skulle gå ut på att fråga ungdomarna vad de ville ha i syfte att lyfta fram en fotbollsplan e­ ller liknande. Från början gav de oss ­också försiktiga svar, typ fotbollsplanen, men ju mer vi har arbetat med träffar och möten har det vuxit fram ett oerhört starkt engagemang. Ungdomarna vill vara delaktiga i beslut som rör dem.

– Det har fascinerat mig enormt att de har orkat sitta en hel helg från morgon till kväll och engagerat jobba med påverkansstrate­ gier. Jag har ibland varit trött men de har gett massor av tid och engagemang – det har varit helt fantastiskt!

Vad har varit roligast med projektet?

– Att jag fått vara med och bygga upp de här broarna mellan ungdomarna och kommuner och tjänstemän. Att se de här län­ karna växa fram både mellan ungdomarna i form av vänskaps­ band och mellan ung­domarna, tjänstemän och politiker där det handlar om strategier för påverkan och att bli lyssnad på.

– Det har också varit jättekul att se skärgården från de bofastas synvinkel. Hur sommarparadiset fungerar övrig tid. Hur är det att leva utan öppna närbutiker och service? Vad gör man när sista båten har gått en kall vinterkväll vid bryggan? Vad är en semafor?

Hur kan stiftelsen använda projektet och ­resultaten?

– Vi har fått upp ögonen för hur vi skulle kunna arbeta för att 28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Sandra Löfgren och Lovisa Arlid är projektledare för Young Voices i Stockholms respektive Ålands skärgård.

VI hjälpeR dIg med: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 impregne ring av kapell, Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

18_Nackakapell_PB1303.indd 1

2013-02-12 11:48:59

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Ring telefon 070-205 84 09 Adress: Stenhuggarvägen 2R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Foto: Johan Karrento

Inget vatten I Nästan inget underhåll I Luktfri Inga utsläpp I Sluten långtidskompostering

www.compostera.se

God jul och Gott nytt år önskar

Det här vill ungdomarna De tre viktigaste förbättringspunkterna som framkommit i rapporten: Fler mötesplatser & möjligheter till ett mer aktivt fritidsliv Ungdomarna i Stockholms skärgård efterfrågar möjligheter att kunna träffas och utöva aktiviteter på sin fritid. Det finns en tydlig saknad och längtan att få en meningsfull fritid efter skolan, många vittnar om att det istället blir datorn som får uppmärksamheten. En del ungdomar har hittat sin hobby i båtar, mopeder, djur eller fotografi, men långt ifrån alla har en aktiv fritid. I dagsläget finns det bygdegårdar och på vissa ställen ungdomsgårdar men dessa utnyttjas inte till sin fulla potential.

www.skärgårdshandlarna.se

Samarbete mellan skärgårdsskolor En tydlig önskan är ökat samarbete mellan skärgårdskolor. Elevant­alet är begränsat och önskan om ett bredare nätverk bland jämnåriga kamrater är stort. Att vara få elever är en fördel på många sätt, läraren är nära till hands och kan ge eleven en mer personlig undervisning. Nackdelen ungdomarna beskriver i Stockholms skärgårdsskolor är att det i längden blir enformigt och tråkigt med små grupper i skolan samt att rollerna i gruppen är svåra att bryta.

Delaktighet i skärgårdens utveckling Stockholms skärgårdsungdomar vill att kommuner, fastland och lokala aktörer ska lyssna på och se dem – 70% vill engagera sig i sin ö/bygds utveckling. Ungdomarna uttrycker behovet av att bli en självklar del i ett större sammanhang och inte betraktas som en ekonomisk belastning på en plats de upplever att sommargäster prioriteras. De efterfrågar etablerade strukturer för att bli en naturlig del av att utveckla skärgården.

Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.

Var tvättar du ditt båtkapell och segel?

Vill du veta mer?

På Skärgårdsstiftelsens hemsida kan du ladda ned rapporten i sin helhet i pdf-format. Du kan också beställa en tryckt version genom stiftelsens kansli.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29

NOTERAT

Huvudskär Genom ett markbyte med Fortifikationsverket får allmänheten även fortsättningsvis möjlighet att besöka och uppleva Huvud­ skär i Stockholms skärgård.

I mitten av oktober undertecknade Fortifikationsverkets ­generaldirektör Urban Karlström och Skärgårdsstiftelsens ord­ förande Gustav Hemming det avtal som ger Skärgårdsstiftelsen markinnehav på Huvudskär och Fejan.

Julklappstips!

Litografier av Björn Lindroth Passa på att beställa en numrerad litografi i en begränsad upp­ laga av Skärgårdsmålaren Björn Lindroth. Kanske en julklapp till dig själv eller någon kär. Kostnad 300 kr/st. Ring eller maila stiftelsens kansli.

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

WWW.VINDOBYGGVAROR.SE INFO@VINDOBYGGVAROR.SE 08-571 630 66 VINDÖ LANDSVÄG 45-47 N 59°20.530', E 18°43.490' LEVERANSER MED BIL & BÅT SAMT GÄSTKAJ

∞

HISTORISKA PLATSER

Långviksskär

– en pärla för alla konstnärer De flesta läsare känner till Axel Sjöberg-stipendiet och vad det erbjuder utöver äran; fem veckors vistelse i Axel Sjöbergs paradis på Långviksskär mitt i sommaren. Men hur och varför blev det så? Vad är det för hus och vem var skärgårds­ konstnären Axel Sjöberg? text och illustration

Misse Ljungström

växte upp på Skeppsholmen i Stockholm, där hans intresse för vatten, sjöfart och skärgård grundlades. Han på­ började studier vid den skola som är nu­ varande Konstfack, arbetade på General­ stabens topografiska institut, utbildades vid Konstakademien mellan 1885 och 1889, for till världsutställningen i Paris och fascinerades av stadens konstutbud.

Hemma igen blev han medlem i Konstnärs­ klubben och fann, genom både August Strindberg och Bruno Liljefors, Sandhamn och Långviksskär som sin konstnärliga hemvist. År 1900 invaldes han i Konstnärsför­ bundet och fungerade som dess sekreterare under några år då han deltog i alla utställ­ ningar förbundets medlemmar deltog i.

Det här var en tid då han slog igenom även internationellt och 1906 var hans e­ konomi så god att han kunde köpa det största ­huset på Långviksskär. Huset hade byggts på 1880-talet av tullaren Johan Sjöblom, som gift in sig i Långviksskärs ägarfamil­ jer. Redan 1910 tvingades Axel Sjöberg av ekonomiska skäl att sälja sitt hus, men fick bo kvar fram till 1919. När han flyttade ut blev det till ett litet hus, som han själv ritat och som byggts på Gammelmans­ kluven, där det stod kvar fram till 1944, då hans arrende gick ut och huset flyttades till Sandhamn.

axel sjöberg

hamnade i den ameri­ kanske ambassadören William Widgery Thomas ägo tillsammans med stora delar av Långviksskär. W W Thomas var en stor Sverigevän och uppskattade s­kärgårdens

stipendiebostaden

självhushållning. En av hans favorit­syssel­­sättningar var sjöfågeljakt, som han ­lyriskt skildrar i sin bok ”Från slott till koja”. ­Familjen Thomas ägde sina ­delar av Långviks­ skär i tre ­ generationer och vistades på ön varje sommar, men 1983 sålde man sina älskade åtta niondelar till Skärgårdsstiftelsen, med ­ motiveringen att Skärgårdsstiftelsen var den bästa ­garanten för att området skulle ­skyddas

32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

för framtiden. Och redan i samband med köpet kläckte stiftelsens ­ första vd; Torsten ­Brissman idén att låta ön bli en stipendieö för konst­ ­ närer, författare och ­fotografer, helt i Axel S­ jöbergs anda be­ rättar Bernt Festin, stiftel­sens vd nummer två, i ­stiftelsens årsbok 1996. Sommaren 1986 kom de två första stipendiaterna för ­varsin femveckor­vistelse på ön och så har det fortsatt sedan dess…

∞

NOTERAT

Hjälmö naturvårdsdag Axel Sjöbergsstipendiet 2014 Tillbringa fem sommar­veckor på Långviksskär!

Strålande höstväder och många besökare på Hjälmö. På Väster­ gården fanns mycket att se. Stiftelsens före detta naturvårdare visade upp ett portabelt sågverk. Fårklippning förevisades i lösdriftslagården. Kocken från Svartsö krog lagade mat och familjen Schierman drev kaféverksamhet. Självklart kunde man även ta en förhandstitt på utställningen som blir klar i vår om skärgårdsjordbruk förr och nu. Missa inte invigningen i vår, alla är välkomna!

Sedan 1986 upplåter skärgårdsstiftelsen Axel Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär till yrkesverksamma konstnärer. Du som författare, fotograf eller konstnär är välkommen att söka stipendiet som innebär fem veckor i Stockholms skärgård sommaren 2014.

Axel Sjöberg skildrade livet i Stockholms skärgård ­genom måleri, fotografi och med boken ”Bland kobbar och skär” som utkom år 1900. Nu har du chans att söka stipendiet som ger dig möjlighet att tillbringa fem sommarveckor i huset som Axel Sjöberg en gång ägde och verkade i.

Stipendierna är avsedda att ge inspiration och rekrea­ tion för personer som på ett kvalificerat sätt utövar konst­arter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområden; teckning, måleri, författarskap eller fotografi. En förut­ sättning är att sökanden har ett aktivt intresse för skär­ gården, dess historia, befolkning, natur eller kultur.

Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: vecka 24-28 eller vecka 30-34.

Skärgårdsvinter med svävare!

Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

BOKTIPS Julen närmar sig och med den en tid för läsning. Självklart hamnar deckare bland julklapparna, men här rekommenderas några böcker som erbjuder annorlunda, mer eftertänksam spänning och svindlande perspektiv.

Misse Ljungström

Ensamseglare jorden runt Joshua Slocum. 272 sidor. Nautiska Biblioteket, Norstedts.

Redan 1900 skrev världens förste ensamseglare jorden runt sin klassiska bok ”Sailing alone around the world”. Nu har Joshua Slocums fantastiska seglingsskildring givits ut igen i nyöversättning av Ulf Gyllenhak och med förord av författaren/ seglaren Björn Larsson. I boken skildrar Slocum hur han som 50-åring upplever sin världsomsegling mellan åren 1895 och 1898 i slupen Spray, som ursprungligen var byggd som ostronfiskare. Utan klocka startar han sin seglats mot väster i Boston på den amerikanska östkusten för att tre år senare återvända till Sprays hemmahamn Fairhaven i Massachusets. En bok som fortfarande fascinerar och som står som förebild för all världens jordenruntseglare. Läs den!

Än lever skogen John Hallmén, Roine Magnusson, Pelle ­Svensson. 224 sidor. Norstedts.

Bilderna av den svenska urskogen är så vackra så man vill gråta, och de visar tyvärr en snabbt försvinnande del av vårt land. I Sverige finns näm­­ ligen mindre än 5 procent skog i skyddade områden! Under årmiljoner har skogen läkt sig själv, men på bara några hundra år har människan omöjlig­gjort det och nu är den stora, viktiga frågan: Tänk om gammelskogen är mer värd orörd än avverkad! En oerhört vacker och tänkvärd bok som skildrar alla skogens liv från minsta insekt till den stora, svindlande helheten. Perfekt som julklapp för alla naturintresserade!

So long! – 28 brev från ­Arholma Arholma-Kalle (Karl H Andersson).

160 sidor. Arholmabåk HB. Tidigare Arholmahandlaren Christer Forssander har med hjälp av en mängd gamla Arholmabor samlat ihop material till en unik liten bok, som bör bli årets julklapp för alla nostalgiker i skärgården. Det är Arholma-Kalles brev, som på ett lättsamt och humoristiskt sätt skildrar den skärgård vi bara anar nu för tiden. Arholma-Kalle föddes 1890 i ”Bull-Augusts” gård; den som nu är vandrarhem på Arholma. Han gick tidigt till sjöss och medverkade under många år i Norrtälje tidning med kåserier som blev underlag till flera böcker på LT:s förlag. En lättläst bok som är rikt illustrerad av gamla foton från Arholma och en förfluten tid.

Expeditionen – min kärlekshistoria Bea Uusma. 239 sidor. Norstedts. Även den som inte är det minsta intresserad av Ingenjör Andreé och hans ödesdigra polarexpedition 1897 kommer att ryckas med i denna unika berättelse. Läsaren lär känna de tre ballongflygarna, vars öden fascinerat så många genom åren. Nya teorier och bevis för vad som egentligen hände presenteras skickligt av författaren/ läkaren Bea Uusma, som berättar att hon själv blev helt besatt av att ta reda på vad de tre männen egentligen dog av, efter att ha läst boken ”Med Örnen mot polen, Andrées polarexpedition 1897.” Hon har efter mycken forskning och flera egna ishavs- och nordpolsresor skrivit en bok man sträckläser för att den är så välskriven och spännande! Det är lätt att förstå författarens besatthet. En fin julklappsbok, som dessutom finns i en illustrerad utgåva med foton, teckningar och kartor.

Flyger natt flyger dag – en naturlyrisk betraktelse över fjärilars metamorfos på Runmarö Ann Andrén. 64 sidor. Almlöfs Förlag.

Bokrea i stiftelsens webbshop Passa på att julklappsfynda bland fina skärgårdsböcker. www.skargardsstiftelsen.se/ butik/bocker/

34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Fotografen/konstnären/författaren Ann Andrén är en sann fjärilsälskare och har under 20 år följt fjärilars livscykel i sitt lilla växthus på Runmarö. Skeenden som hon här skildrar i mycket närgångna bilder.

Fjärilarna hon valt att titta närmare på är apollofjäril, gaffelsvansfjäril och påfågelöga.

Hennes apollofjäril valdes till frimärke 2008 och graverades av Lars Sjööblom. Även en vingfläck från en ängspärlemorfjäril fick hon med på frimärke! Boken börjar med ett sympatiskt citat av George Orwell: Genom att bevara barndomens kärlek till träd, fiskar, fjärilar och paddor gör man en fredlig anständig framtid en aning troligare.” och avslutas i samma anda med dikten ”Air Mail” av öns store poet Tomas Tranströmer. En trolskt vacker bok!

NOTERAT

Torsten tar med ­barnen ut i världen Syskonen Ester, Petronella och Klara Ehn har läst två barn­ böcker skrivna av Pär Holmgren, Torstens resa in i Vattnets värld (2012) och Torstens resa ut i vida världen (2010).

Boken Vattnets värld är bäst säger Klara. Där står det att vatten finns i allt. Och att vatten kan se så olika ut i is, snö eller regn. Vattnet går runt, runt, vi kanske dricker dinosauriekiss! utbrister Ester i ett gapskratt. Petronella tycker mer om Ut i världen. Man får följa med till olika platser i världen, tex; regn­ skogen, staden och nordpolen. Men, fyller Klara i, de träffade inte tomten på nordpolen utan en isbjörn. Jag tycker det är häftigt att Torsten och hans farmor reser i en gungstol förklarar Petronella. Alla tre enas om att böckernas bilder är roliga och färgrika och Ester tycker om alla finurliga detaljer.

JULERBJUDANDE! Köp båda böckerna för 150 :- (ord pris 90:-/styck).

Beställ på http://parspektiv.shop.textalk.se/sv/.

Porto 30:- tillkommer.

Pär Holmgren blev känd som meteorolog i SVT i början av 1990-talet.

Numera föreläser han om klimatfrågan och har dessutom utgivit ett flertal böcker.

CHRISTER HÄGG

Med Eugenie Runt Jorden

Christer Hägg, sjöofficer och marinmålare, gör denna skildring till en oförglömlig upplevelse.

Med Eugenie Runt Jorden

CHRISTER HÄGG

I denna förkortade version av den första utgåvan, som utkom 1999, presenteras den på sin tid mycket omtalade världsomseglingen med fregatten Eugenie under åren 1851-1853. Läsaren får uppleva livet ombord och en spännande, innehållsrik och underhållande reseskildring från en värld som förändrats mycket sedan dess. Vi får vara med om revolutioner i Sydamerika, en dramatisk genomsegling av Magellans sund, möta sjörövare, besöka Galapagosöarna och de nyupptäckta guldfälten i Kalifornien, göra audiens hos kungen av Hawaii och drottningen av Tahiti, göra ett strandhugg på Vildarnas ö och mycket, mycket mera.

Med Eugenie Runt Jorden

I denna förkortade version av den första utgåvan presenteras den på sin tid mycket omtalade världsomseglingen med fregatten Eugenie under åren 1851-1853. Läsaren får uppleva CHRISTER HÄGG livet ombord och en spännande, innehållsrik och underhållande reseskildring från en värld som förändrats mycket sedan dess. Vi får vara med om revolutioner i Sydamerika, en dramatisk genomsegling av Magellans sund, möta sjörövare, besöka Galapagosöarna och de nyupptäckta guldfälten i Kalifornien, göra audiens hos kungen av Hawaii och drottningen av Tahiti, göra ett strandhugg på Vildarnas ö och mycket mera. Christer Hägg, sjöofficer och marinmålare, gör denna skildring till en oförglömlig Bokförlaget Magnus Ullman upplevelse. Pris 385:ISBN 978-91-981417-0-2

9 789198 141702

En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se.

Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage.

Erbjudandet gäller endast i Sverige.

Bokförlaget Magnus Ullman SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35

D RÖ M M E N O M S K Ä R G Å R D E N Stockholms skärgård är Sveriges största med drygt 30 000 öar, holmar och skär från Singö i norr till Landsort i söder. I mer än 25 år har vi sålt fastigheter här.

Därför är det ingen överdrift att säga att vi är specialister på sjöställen.

Vi hjälper dig gärna att göra din dröm till verklighet.

VI SÖKER SJÖNÄRA FASTIGHETER PÅ FASTLAND OCH ÖAR R I N G F Ö R AT T P L A N E R A 2 0 1 4 Å R S F Ö R S Ä L J N I N G

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE