Stångmärket Nr4 2013 (sept)

Stångmärket #4 / 2013 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

PIONJÄR PÅ GRINDA Möt entreprenör Jan Pfister

ANDAS UT PÅ FJÄRDLÅNG Höstbesök på Norrötorpet

RESA TILLBAKA I TIDEN Anna Lindhagens Sandböte

HÖSTMYS Bästa tiden för skärgårdsbesök

Ge bort en gåva och stöd stiftelsen Du vet väl om att du kan stödja Skärgårdsstiftelsen genom att ge bort en gåva?

På www.skargardsstiftelsen.se kan du välja att ge en gåva, en hyllningsgåva, eller en minnesgåva. Som tack får du ett vackert kort med skärgårdsmotiv att ge bort.

#4/2013

A

alla vi som har haft nöjet att t­ illbringa stora delar av sommaren i Stockholms skärgård kan bara glädjas åt den ­ynnest som det är att få njuta av sol och värme.

Efter en lång vinter behövde vi få ladda batterierna med lite extra energi.

Innehåll

14 Höst på Fjärdlång

Under sommaren har det varit många besökare på stiftelsens områden. I våra större hamnar har det varit fullt med båtar och för en gångs skull kan vi konstatera att det finns en del båtar kvar i skärgår­den även efter de vanliga semesterveckorna.

Mycket tyder på att båtarna som besöker våra ­hamnar blir allt större och många båtägare verkar vilja ha en riktig hamn att ligga i, och uppskattar ­service och upplevelser på ön. Detta innebär att det ställs nya krav på småbåtshamnar i skärgården.

För den som söker en egen lugn vik finns det fort­ farande många platser som man kan få ha för sig själv. Båtlivet i Stockholms skärgård ska kunna möta olika önskemål och förväntningar.

Nu går vi mot mörkare tider. Men det innebär inte att man ska sluta att njuta av skärgården. Svamp, bär och fiske kan vara ett sätt att njuta av hösten.

Själv har jag haft förmånen att under sensommaren göra flera besök i den yttre skärgården. Dels genom att delta på en av stiftelsen vän­resor och dels vid ett besök på Huvudskär. Yttre skärgården bjuder på en alldeles särskild naturupplevelse som jag verkligen önskar att fler skulle kunna få uppleva. Inte minst spännande är det att få passera en sälkoloni och se de nyfikna sälarna komma allt närmare båten eller se en vacker örn segla fram i skyn.

Skärgården har mycket att erbjuda i sin naturliga skepnad men samtidigt ska vi naturligtvis skapa ytterligare intresse genom att göra djur och natur­ upplevelser tillgängliga för fler. Under hösten kommer stiftelsen ta fram koncept för utkikstorn, vindskydd och lekplatser för barn som tar tillvara naturens egna utmaningar. Detta kan vi göra tack vare särskilda medel från den ­destinationsutveckling som sker i skärgården. Vi kommer även att försöka utveckla våra tc:n så att de på några ställen ska kunna bli spännande upplevelser i sig.

Vem önskar sig inte ett vackert utedass?

4 Pionjär på Grinda

20 En resa tillbaka i tiden Omslagsbilden är tagen av Bruno Ehrs.

Foto denna sida, Bruno Ehrs, Bosse LInd och Stockholms Stadsmuseum.

10 Historien om Grinda

31 Renoveringar på Utö

Skärgårdsbönder och sommargäster

Utö kvarn och nya informationsskyltar

13 Ny medarbetare

32 Historiska platser

Mathias – förvaltare norrra regionen

Huvudskärs fyr

24 Vänerbjudande

34 Boktips

Selga med Briggen Tre kronor

Läsning för mörka höstkvällar

27 Snorkelleden på Björnö En uppskattad upplevelse för unga synskadade

28 Nybörjarbryggan på Grinda Invigning

Lena Nyberg, Vd Skärgårdsstiftelsen

21/11

KOMMER NÄSTA NUMMER

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se.

Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00.

Prenumerations­pris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Sverige. Upplaga: 23.000 ex, tryckt på G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: romdahl.se

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

Pionjär med komplett koncept

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

JAN PFISTER – ENTREPRENÖR PÅ GRINDA

Med mycket arbete, goda kommu­ni­ kationer, ett välkänt varumärke och en attraktiv paketering har Grinda blivit ett av skärgårdens mest populära be­ söksmål, med ett utbud som sträcker sig från abborrmete till ö ­ lprovning.

– Det har varit en fantastisk resa, ­konstaterar entreprenören Jan Pfister. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

är fjärran från den ö man möter under den intensiva sommarsäsongen.

Nu är det tomt i gästhamnen, hotellet går på sparlåga, hamnkrogen håller stängt, affären likaså.

Istället är det gula löv, fyllda svampkorgar och en klar luft med kyliga vindar som möter besökaren.

Ett lyckligt kaos har ersatts av ett stilla lugn, med gutefår och rödbrokiga kossor fridfullt betande mellan träden längre in på ön.

Men lugnet är skenbart. Innanför värdshusets gulmålade väggar råder full aktivitet. Köket ska storstädas och högtrycksspolas inför julborden.

Drivor med kastruller och stekfat har fått en tillfällig hemvist i baren.

I andra delar av den anrika byggnaden sopas alla spår efter höstsäsongens många konferenser bort: blädderblock, kvarglömda kaffekoppar, en trasig penna, några tomma flaskor mineralvatten.

– Det här är en tid att komma ikapp, säger Jan Pfister. Och att tänka nytt. grinda i slutet av oktober

varit entreprenör på ­Grinda, de första åren som värdshusvärd, numera fast bo­satt på Grinda, med de två barnen i skola på Svartsö och

i 20 år har jan pfister

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5

››

På hösten är Grinda en fridfull och lugn plats med klar luft. Besökaren möts av en färgsprakande natur. Gutefår och rödbrokiga kossor betar fridfullt mellan träden längre in på ön. Och den som vill kan fylla svampkorgen.

›› själv involverad i det allra mesta som rör besöks­

näringen på ön, från lanthandel och café till gästhamn och boende.

– Vårt koncept vilar på fyra ben, sammanfattar han.

Vi har en bra krog, flera olika slags boende, många aktiviteter och konferenser för små och stora grupper. på grinda,

som ligger bara en dryg timmes båtresa från Stockholm, fanns en krog redan under andra hälften av 1700-talet. Men så tidigt som 1593 finns ön omnämnd som skattehemman.

Grindas moderna historia kan sägas ha börjat med att Nobelstiftelsens direktör Henrik Santesson 1906 köpte ön och där lät bygga ett sommarresidens åt sig och sin familj.

Och det var ingalunda någon röd liten stuga som uppfördes. Istället anlitades en av dåtidens f­ rämsta arkitekter, Ernst Stenhammar, för att skapa ett tusen kvadratmeter stort jugendpalats utan mot­ stycke i skärgården.

Det tog två år att få huset färdigt. Tegel hämtades från tegelbruket på Svartsö och kördes vinter­ tid tillsammans med övrigt byggmaterial över isarna till Grinda.

Henrik Santesson dog redan 1912, men hans familj använde den spektakulära byggnaden som

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

sommarbostad i tre generationer. Vanligtvis ­flyttade man i början av sommaren ut hela bohaget från ­lägenheten på Birger Jarlsgatan för att återvända till Stockholm först i slutet av augusti.

1944 köpt Grinda blev ön rekreationsområde för Stockholms invånare.

Det byggdes stugby och tältplats och startades sommarläger för flickor. Pojkarna hade ett liknande ­läger på Finnhamn.

Under 60-talet användes stenvillan på Grinda som pensionat, med välbesökt dansbana och ång­ båtar från Stockholm som förtöjde i Källviken.

Därefter blev det återigen sommarkollo och läger­verksamhet på ön. Och 1995 klev Jan Pfister in på scenen.

– Jag hade i tio år varit verksam inom resebranschen men hade tröttnat på ett liv i kappsäck, förklarar han.

efter att stockholms stad

en vän på Grinda och insåg snabbt öns potential. Barndomens många seglatser i skärgården bidrog säkert till att tycke hade uppstått.

Tillsammans med två kamrater stegade han upp till Stockholms stad och berättade om f­un­ -

jan pfister kom att besöka

JAN PFISTER – ENTREPRENÖR PÅ GRINDA

Jan Pfister med sambo Annika Hanson som är ansvarig för administrationen.

Grinda tar emot besökare både från luften och havet.

Hösten är en tid att komma ikapp och tänka nytt.

­ eringarna på att starta värdshus med pensionat d och restaurang på ön. ”En superidé” blev svaret. Men istället för att låta det nybildade bolaget Grinda Wärdshus AB ta över familjen Santessons stenvilla inleddes en omständlig upphandlingsprocedur.

– Det var nog vår smala lycka att det var kallt med blåst och snöblandat regn under visningen, minns han. Alla eventuella spekulanter ville bara därifrån så fort som möjligt.

Det anbud som Jan Pfister och hans kamrater, utan ett öre på fickan, hade lämnat antogs och ­ar­betet med att återställa det slitna huset i originalskick inleddes. Ambitionen med projektet var hög, med särskilt fokus på god mat.

– Vi hade bra idéer, var duktiga på marknadsföring och var inte rädda för att jobba, summerar Pfister.

Och på den vägen är det. Konceptet mottogs med acklamation och besökarna fyllde snart ­m atsalen. Man var på Grinda också tidiga med events och aktiviteter för så kallad team-building i skärgården. ha blivit ensam ägare till företaget, och med sambon Annika Hanson som ansvarig för administrationen, har Jan Pfister fogat pusselbit

efter att 1998

» Vårt koncept vilar på fyra ben. En bra krog, flera olika slags boende, många aktiviteter och konferenser för små och stora grupper « till pusselbit så att Grinda idag utgör ett tämligen komplett besöksmål.

– Det fanns, som Pfister minns det, en del stora glapp i verksamheten som vi var tvingade att åtgärda.

Bland annat behövdes en ordentlig hamn för fritidsbåtarna. Man måste också tillgodose önske­ målet om snabbare och lite billigare mat. Dessutom behövde standarden på boendet höjas för att locka fler företagsgrupper.

Allt detta är nu åtgärdat. På Grinda finns nu gästhamn, en populär bryggkrog – Framfickan – och 60 exklusiva hotellrum istället för de ursprungliga nio rum som fanns på övervåningen i familjens ­Santessons sommarbostad.

Dessutom finns ett långsiktigt arrendeavtal med Skärgårdsstiftelsen, som 1998 övertog ön av Stockholms stad.

– Vi har varit lite av pionjärer inom besöksnärin­ gen i skärgården, summerar Jan Pfister. Och många

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

» Vi har varit lite av ­pionjärer inom besöksnäringen i skärgården «

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

JAN PFISTER – ENTREPRENÖR PÅ GRINDA

Jan Pfister med familj är numera bosatta på Grinda. De två barnen går i skola på Svartsö.

På Grinda finns flera typer av boende, här hotellstugorna

›› har genom åren, med skiftande resultat, känt sig kallade att följa i våra fotspår.

ingår numera även stugby och vandrarhem, med resultat att man har något att erbjuda alla kategorier av besökare. Vilket under högsäsong har inneburit uppemot två tusen be­sökare per dag. Med fem hundra övernattningar varje dygn, i båt, stuga eller rum.

– Jodå, det har gått åt rätt håll och vi har varit hyfsat framgångsrika, med fler besökare och ökad omsättning, medger Jan Pfister.

Att många stockholmare har egna minnen av sommarloven på Grinda har naturligtvis bidragit till den goda beläggningen. Dessutom finns otaliga sommarboende på öarna intill som gärna äter middag i värdshuset.

Grinda har skärgårdens mest trafikerade bryggor. Även nysvenskar och utländska besökare har tack vare de goda kommunikationerna från Stockholm angjort ön, fascinerade av allemansrätt och djurliv.

Allt fler nyfikna och resursstarka pensionärer har också börjat synas på Grinda.

i varumärket grinda

Billiga flygbiljetter har gjort att konkurrensen om helg­ paketen hårdnat. Flera månader på året räcker ­heller inte antalet besökare riktigt till vilket fört med sig att man valt att hålla stängt från jul till april.

Och de nästan hundra fastigheter som ingår i verksamheten kräver ständigt underhåll. Allt överskott måste därför plöjas ner i verksamheten för att hålla anläggningen i trim och vara fortsatt attraktiv på marknaden.

– Samtidigt kan något så banalt som vädret ­ställa till det för oss, konstaterar Jan Pfister. S­ kiner solen ska alla ut i skärgården. Men det räcker med en eller ett par dåliga somrar för att kurvorna ska vända neråt.

∞

Norrviken

Hemviken Källviken Grinda

Grinda är ett naturreservat som ägs och förvaltas av Skärgårds­ stiftelsen. Tillsynsman är Jon Fjärdhäll och Naturvårdare Kajsa Markne. Det är en naturupp­levelse att komma hit, där det öppna landskapet vårdas med hjälp av ­betesdjur. Genom att gå natur­ stigen ”Grindastigen” får man med sig lite mer från promenaden.

Till Grinda finns bra båtförbindelser från Stockholm city.

Högnäset

men framgången hänger på en skör tråd.

Klubbudden Hästholmen 0

1 km

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

På Grinda startades i mitten av 1940-talet en sommar­ koloni för storstadens flickor. På kollo fick flickorna sola, bada och äta god och näringsriktig mat.

Grinda köptes av Stockholms stad år 1944 för att kunna erbjuda stockholmarna rekreation.

Det byggdes enkla stugor och en tältplats och Grinda blev snabbt ett populärt semestermål.

Fotograf Rolf Söderberg/stockholmskallan.se

På kolonin skulle barnen skolas till goda medborgare i det svenska mönstersamhället. Genom att vistas utomhus i den vackra naturen fostrades barn till ”en sund själ i en frisk kropp”.

10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

FISKARBÖNDER OCH SOMMARGÄSTER

Historien om Grinda Den lilla gröna ön Grinda vid östra kanten av Saxarfjärden har troligen varit bebodd sedan medel­ tiden. Här har människor i århundraden livnärt sig på att bruka jorden, jaga och fiska. På 1500-talet fanns på Grinda minst ett skattehemman. Här har funnits ett tegelbruk och en populär sjökrog som nyttjades av skärgårdens fiskare vid rodden till och från marknaden i Stockholm. Ön blev vid förra sekelskiftet sommarnöje åt borgarklassen och så småningom semesterparadis åt gemene man.

På Grinda fick storstadens flickor uppleva det goda sommarlovet. text

Sofie Nordström

foto

Kurt Olofsson arkiv, Uppsala-Bild/Upplandsmuseet, Stockholms stadsarkiv/stockholmskallan.se

var mångsysslare som slet hårt på de magra jordlotterna. Man höll ofta boskap, en eller ett par kor, som om sommaren betade på närliggande holmar och skär. Man jagade småvilt, säl och fågel. Fisket var den viktigaste inkomstkällan och för fångsten kunde fiskarbonden byta till sig nödvändiga varor som mjöl och salt. En tunna saltad strömming gav två tunnor råg, i flera sekler var byteskursen densamma.

Livet på Grinda förändrades när ångbåtarna i slutet av 1800-talet i allt större utsträckning började trafikera Stockholms skärgård. Den rika borgarklassen sökte nu sommarnöjen långt ifrån storstadens larm och gårdar och mark, ja hela öar bytte ägare.

Grinda som då ägdes av tre skärgårdsbönder förvärvades år 1906 av Nobelstiftelsens första direktör Henrik Santesson. Här byggdes ett ståtligt sommarhus i jugendstil, ritat av Ernst Stenhammar, arkitekten bakom Grand Hôtels vinterträdgård och Centralpalatset vid Tegelbacken i Stockholm. Läs mer om jugendvillan i artikeln om Grinda Värdshus.

bönderna i skärgården

på 1940-talet blev Grinda flickornas ö. I samband med den nya semesterlagstiftningen, som gav arbetare rätt till två veckors semester, började Stockholms stad köpa upp öar i skärgården och Grinda blev år 1944 en av de första öarna i stadens ägo.

Sommaren 1945 tog femhundra tältande flickor över ön. Ett scoutläger för flickor sattes upp vid n ­ orra ångbåtsbryggan och i jugendvillan upprättades scouter­ nas expedition. Grindabon Kurt Olofsson, som då var tonårsbarn i jordbrukarfamiljen på ön, berättar att pojkar inte var välkomna i lägret och att flickorna noggrant övervakades. Kurt lyckades emeller­tid få tillstånd att passera genom lägret till bryggan där roddbåten som han använde för att ta sig till skolan med, låg förtöjd. År 1946 startade ­Stockholms stad en sommarlovskoloni för flickor på Grinda. Kolonin, med plats för ett sextiotal flickor, placerades vid Södra torpet. Ett antal m ­ ilitärbaracker transporterades till ön för att byggas om till sov­salar, kök och matsal och under byggnadstiden b ­odde flickorna i den stora jugendvillan vid Hemviken.

var ingen ny företeelse i ­Sverige. Redan i slutet av 1800-talet bildades före­ ningen för Stockholms skollovskolonier och koloni­ sommarlovskolonier

››

Grinda i en svunnen tid. Familjen Olofsson, med yngsta sonen Kurt i förgrunden, bärgar hö på ängen nedanför villan. Olofssons drev jordbruket på Grinda fram till 1955.

På 1940-talet fanns också två fiskarfamiljer på Grinda. Fiskaren Axel Westerberg bodde med sin familj i Södra torpet. Bilder ur Kurt Olofssons arkiv, fotograf Sixten von Hofsten.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

FISKARBÖNDER OCH SOMMARGÄSTER

Grinda, som var häradshövding Santessons sommarnöje under första halvan av 1900-talet förvandlades under 40- och 50-talet till s­ emesterparadis åt gemene man. Bilderna visar ett barnkalas i stenvillan 1929, jordbrukarsonen Kurt Olofsson framför ­arrendebostaden och en av stugorna som byggdes för folket under 1950-talet.

›› idén

spreds sedan snabbt över landet. Stadsbarn skulle under sommaren hämta nya krafter, uppfostras och helst också öka i vikt. Barnen fick ”njuta av landtlifvets behag och nöjen, medan deras eljest ­sannolika öde blivit att i stadens kvalm se feriedagarna gå förbi utan att lämna något stänk av rosors färg på deras bleka kinder.“ (www.kvsmuseum.se/ Barnkolonier3.html) Efterfrågan på koloniplatser ökade i och med de stora barnkullarna på 1940 och 50-talet. Att åka på kollo sågs som en rättighet för alla barn och sommarlovskolonierna styrdes nu av kommunernas ­socialförvaltningar. På kolonin skulle barnen skolas till goda medborgare i det svenska mönstersam­ hället och genom att vistas utomhus i den vackra naturen fostrades barn till ”en sund själ i en frisk kropp”. Barn från kusttrakter skickades ofta till skogar och sjöar i inlandet medan inlandsbarnen reste till kusten. Eftersom salta havsbad och den friska luften vid kusten ansågs särskilt välgörande anlades många sommarkolonier i Stockholms skärgård. På Finnhamn fanns ett seglarläger för pojkar och på Grinda sommarkollo för flickor. fick Sverige en ny kategori sommar- och fritidsgäster. Vanligt folk skulle ges möjlighet att semestra i skärgården och Stockholms stad lät därför bygga enkla semesteranläggningar på öarna. Familjer med de lägsta inkomsterna fick förtur till uthyrningsstugor och hyran subventionerades. På Grinda byggdes två stugbyar och en tältplats och den stora jugendvillan moderniserades och blev fritidsgård och pensionat i Reso:s regi. Den folk­

med semesterlagen

Källa: www.kvsmuseum.se/ Barnkolonier3.html

12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

rörelseägda resebyrån bildades i syfte att möjliggöra folksemestern och resebyrån drev många anläggningar runt om i Sverige. En liten kiosk öppnades på Grinda och så småningom en sommarbutik. Kurt Olofsson, en av Grindas femton bofasta på den tiden, var delaktig i bygget av semesterparadiset ­ Grinda. Kurt som hade motorbåt fick ofta i uppdrag att transportera både varor och sommargäster.

Det var fiskeentusiaster som utnyttjade möjligheterna till sportfiske och glada musiker som blev stamgäster på pensionatet. Campingen och småstugorna med självhushåll var populära bland barnfamiljer och under en period fanns en dansbana dit ung­ domarna drogs. Grinda blev snabbt ett välbesökt semestermål och folksemestern var ett faktum.

∞

Namnet Grinda Namnet Grinda kan komma från ordet Grimma, som är benämningen för ett sjömärke i form av ett utskuret huvud eller en ansiktsbild. Oftast ger ortsbefolkningen namn åt en plats men Grinda kan fått sitt namn av sjöfarare som färdats längs den gamla segelleden som stryker förbi ön. ­Grinda är ett ganska vanligt namn utmed farleder och längs den småländska kusten återfinns många Grinda och Grimma. Namnet kan ha kom­ mit till Stockholms skärgård med sjöfolkets hjälp.

Källa: Ivar Modéer Skeppsnamn och Skärgårds­ namn, Natur och Kultur 1956

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS MEDARBETARE

Slutseminarium Green Islands Skärgårdsstiftelsen bjuder in till Green Islands slut­semi­narium den 7 oktober 13.00-17.00 i Lundqvist & Lindqvist konferenslokal S:t Clara vid Klarabergs­viadukten 90.

Kom och ta del av intressanta föredrag om bland annat: • Ekologi, Ekonomi och Energi hur hänger de ihop?

• Hur skyddar vi vårt grundvatten?

• Energikällor från kol och olja till sol och vind.

• Hållbar konsumtion.

Moderator för dagen är Pella Thiel Föredragare Pär Holmgren, Jon-Erik Dahlin, Björn Oliviusson, Cecilia Wibjörn med flera.

Platserna är begränsade. Anmälan görs till anna.ehn@skargardsstiftelsen.se

Mathias Söderberg ny förvaltare norra regionen I slutet av augusti började Mathias S ­ öderberg som ny förvaltare för Skärgårdsstiftelsens norra region. I hans områden ingår bland ­annat Arholma, Lidö, Fejan, Östra Lagnö och Svenska Högarna. är väl förtrogen med sedan tidigare. Född på Siarö (enligt hans far den siste Siaröaren, det vill säga den som fötts som fast­ boende på ön) där hans far hade ett jordbruksarrende. Vidare fastboende på Ljusterö fram till 25års ålder då arbete i stan fick prioriteras. Hans föräldrar är dock fortfarande fastboende på Ljusterö.

En gedigen skärgårdsbakgrund som tillsammans med yrkeserfaren­heterna ger honom ett perfekt CV för tjänsten. De främsta meriterna för det nya uppdraget är ­Mathias stora erfarenheter av teknisk förvaltning och fastig­ heter. Under tio år arbetade han på Atrium Ljungberg med bland annat förvaltningen av PUB-huset, en komplex miljö med stora utmaningar. Efter det blev det fyra år hos Statens Fastighetsverk med förvaltning av Bergianska, Naturhistoriska Riksmuseet och Kungliga Biblioteket.

– Men nu blir det bajamajor och sjö­bodar, skrattar Mathias.

Vilket kanske inte riktigt är hela sanningen med ett område fyllt av kulturbyggnader, vandrarhem och krogar. När jag ­frågar Mathias om vad han ser fram emot mest med det nya jobbet svarar han: – Det ska bli jätteroligt att lära sig mer om skärgården och människorna och naturen. Jag är väldigt nyfiken på den här verksamheten som är så mycket större än jag först trodde.

områden som mathias

∞

Om Mathias Söderberg

greenislands.se

Familj: tre barn, 7-åriga dottern Elwira, tvillingarna Embla och Melker 4 år och sambon Theres.

Bor: i Rydbo Fritiden: Ägnas åt familjelivet. – Jag har en härligt högljudd och livlig familj och vi har verkligen kul tillsammans. Mathias är också engagerad i Sjöräddningen och kör Rescue Österskär som går under RS Stockholm (RS – Räddningsstation) som täcker området från Slussen till ungefär Ljusterö med omnejd.

Passion: Båtåka och så älskar jag att åka skidor.

Oväntad egenskap: Jag är en jävel på att göra sushi. Äter knappt själv men min sambo älskar sushi.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

”Alla behöver komma hit och andas ut” Området runt Fjärdlång är folktomt på hösten, men det går bra att besöka ön även då. Naturens skiftningar blir starka i oktober, det gäller bara att ta steget och våga åka. text

Johan Augustin

foto

Bruno Ehrs

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

HÖST PÅ FJÄRDLÅNG

Myggskären med sina vackra badklippor ligger i ytterskärgården strax söder om Fjärdlång.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

HÖST PÅ FJÄRDLÅNG

» Det är dåligt med semester för mig, men å andra sidan är jag ju alltid i semesterparadiset «

Tillsynsman Pelle Blom har hand om Fjärdlång och Myggskären, och sedan års­ skiftet även Huvudskär.

på Fjärdlångs norra del Norrön navigerar Per ”Pelle” Blom vant kursen och undviker alla grynnor som lurar under vattenytan.

Pelle är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Fjärdlång sedan fem år tillbaka, och själv bor han på ­Fiversätraön, norr om Fjärdlång, tillsammans med sin sambo.

Pelle är uppväxt i Trångsund söder om Stockholm, och fastnade för skärgårdslivet efter att ”ha provat på det” för trettio år sedan. Att flytta till­ baka till storstan kommer inte på tal, han trivs för bra med sitt nuvarande liv.

– Det räcker med en dag för mig i Stockholm.

Folk springer och jagar saker, stressar, kör bil; jag tycker faktiskt synd om människorna!

Trots att Pelle stundvis har mycket att göra som tillsynsman så blir det ”aldrig samma slags stress”, menar han.

– På stora företag skruvas allting upp, folk bränner lätt ut sig. Här kan jag lägga upp allt jobb själv – jag bränner inte ut mig. Alla skulle behöva komma hit och andas ut då och då.

på väg in mot båtbryggan

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ljuset penetrerar det gråa molntäcket och studsar ner på den stilla vattenytan. Termometern visar nio grader, och absolut inte för kallt för ett dopp såhär den tredje helgen i oktober – men då gäller det att bli varm först. Pelle visar glatt upp den vedeldade bastun som ligger alldeles intill bryggan – vars skorsten alldeles strax kommer att pusta ut en jämn strimma ljus rök. Ett hundratal meter längs en lerig stig – som genom de blöta ängsmarkerna – leder till Norrö­torpet.

Torpet som ofta är fullbokat under sommar­ månaderna ”står nästan tomt” under våren och hösten. Vad det beror på kan Pelle inte riktigt sätta fingret på.

– Folk är väl för bekväma av sig helt enkelt.

Och när människor flyttar därifrån tar naturen över; färsk älgspillning visar att en frukttjuv mumsat i sig äpplen från trädgårdens fruktträd, och en grävling har grävt sig in, och bosatt sig under torpet. pelles arbete innebär bland annat att hålla torpet i skick; han ”lagar och fixar” allt som behöver repa-

››

Norrötorpet är väl värt ett besök, det ligger på nordvästra delen av ön och kan vara lite svårt att hitta. Det lilla torpet går att hyra genom stiftelsen.

Vid Norrötorpet finns en bastu.

Ett höstdopp ger ro i själen.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

Myggskären söder om Fjärdlång är ännu en av Pelles favoriter i tillsynsområdet.

18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Två av stiftelsens övernattningsstugor finns på Myggskären. Dessa står öppna och det är först till kvarn som gäller Det är fritt fram att stanna över, dock högst två nätter i rad.

HÖST PÅ FJÄRDLÅNG

›› reras, och det lilla trähuset från början av 1700-­talet

med ett kök, vardagsrum och övervåning – med fem madrasser på golvet, är i toppskick efter att Pelle nyligen har snickrat och målat.

– Det är mycket underhållsarbete i jobbet; jag ­fäller träd och bygger bryggor, klargör han.

Pelle brukar skjutsa hit besökarna till Norrön, eftersom den reguljära båttrafiken till Fjärdlång ­ bara lägger till på den södra sidan av ön. Då kan han samtidigt ”visa hur allt fungerar”: som gasolspisen, bastun och peka ut var utedasset står någonstans i trädgården.

– Visst kan man promenera hit själv från den södra delen av ön, men det tar nog en halvtimme, och det kan bli jobbigt med tung packning, berättar han.

eftersom el saknas i Norrötorpet, är det inte många som stannar mer än ”ett par dagar” under lågsäsongen, medan besökare bokar en vecka åt gången under sommarmånaderna – då sol och bad verkar gottgöra för utebliven el.

– Det är faktiskt ingen som har varit här en hel vecka under lågsäsong – det är ju väldigt väder­­be­ roende här ute, och sedan är det många som inser att det är ”för lugnt” och åker hem.

Men det är just lugnet i södra skärgården som får Pelle att älska sitt jobb, och vilja stanna kvar här året om.

– Ja, det är dåligt med att åka på semester för mig, men å andra sidan är jag ju alltid i semesterpara­ diset, säger han med ett skratt.

för att ta en sväng till ”ångbåtskajen” där även Waxholmsbolaget lägger till med sina båtar, snabbkollar han minkfällan

vad finns det då att hitta på kring Fjärdlång på höstkanten, om man inte känner för att doppa sig i ett niogradigt Östersjön?

– Man kan meta eller spöfiska, eller bara njuta av naturen och stillheten.

Annars finns det gott om svamp i skogen i början av hösten, och har du tur så får du se vilt som älg, räv, rådjur vildsvin och havsörn. Sälsafari går bra att åka ut på, men är helt väderberoende.

För Pelle handlar skärgårdslivet om att utnyttja säsongernas skiftningar, och bara njuta fullt ut.

– Jag blir aldrig mätt på årstiderna, trots att jag bor här.

∞

Rumpudden

M

ör tv ik

en

innan pelle hoppar ner i båten

som står utplacerad utanför bastun på Norröbryggan. Urinen från en mink har runnit ner på bastugolvet och skapar en frän odör, men den skyldige håller sig borta.

– Minken kissar från taket, men är slug och låter sig inte fångas. Kort sagt – djuren flyttar in när människorna flyttar ut.

I närheten av den södra bryggan ligger Thielska villan, efter finansmannen Ernest Thiel, som ­numera huserar vandrarhemmet med 32 bäddar. Det är emeller­tid bara öppet till slutet av september, men kan även det, precis som Norrötorpet komma att hålla öppet längre in på hösten – om bara intresse finns hos allmänheten.

– Säsongen i skärgården håller på att förlängas, båtar är i längre nu än förr, och politikerna vill att säsongen blir längre, säger Pelle och sammanfattar skärgårdslivet på hösten med ”att folk gärna vill ha det bekvämt”.

– Man åker ju till Finnhamn även på hösten, men det är svårt att få hit folk.

Fjärdlång

Norrön

Smultronskär Fjärdlång

Långholmen Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.2-15.8

Redan på 1400-talet fanns det hus på Fjärdlång, men dessa brändes ner av ryssarna 1719, och byggdes så småningom upp igen. 1909 sålde Victor Wallenberg ön till Ernest Thiel – som byggde Thielska villan 1917.

Fjärdlång blev naturreservat 1986, och mäter 2000 hektar – varav landarealen är 500 hektar.

Idag ägs marken av Staten och Naturvårdsverket, och den södra delen av Haninge Kommun.

För reguljär båttrafik under hösten: www.waxholmsbolaget.se.

För boende i Norrötorpet eller på vandrarhemmet: www.skargardsstiftelsen.se.

Ängsön Brännskär

Marskär

Valön 0

Ta med dig: mat, varma kläder, ficklampa, sovsäck och gummistövlar.

2 km

Gjusskär Myggskären med Öppen bod, 3 km

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

ANNA LINDHAGEN PÅ SANDBÖTE

En resa tillbaka i tiden 1938 var senaste gången som Helga Rossipal satte sin fot på Sandböte. Då var hon här och hälsade på sin ”faster Anna”. Tillsammans gör vi en resa tillbaka i tiden där Anna Lindhagens koppling till Sandböte blir den röda tråden under besöket i början av juli. text

Ulrika Palmblad

foto

Ulrika Palmblad och Stockholms Stadsmuseum

egentligen var anna lindhagen inte Helgas faster utan hennes mors faster.

– Men alla vi som var släkt med henne kallade henne faster Anna, säger Helga Rossipal om sin spännande och fascinerande släkting. Anna Lindhagen bodde på Sandböte från 1930 fram till sin död 1941. I sitt testamente donerade hon Sandböte till en stiftelse för att allmänheten skulle få tillgång till ön. Anna Lindhagen var en mycket engagerad dam som under sin livstid arbetade för att förbättra världen på många plan. Hon arbetade för att ge bättre villkor åt barn och ensamstående mödrar, för kvinnlig rösträtt, för fredsprocesser och för bevarandet av gamla miljöer framförallt på Södermalm där hon var uppvuxen på Pilgatan, nuvarande Folkungagatan. det är för sitt mångsidiga engagemang som hon är mest känd för eftervärlden, framförallt genom att hon 1906 tillsammans med Anna Åbergsson bildade

föreningen ”Koloniträdgårdar i Stockholm.”

Utan hennes arbete hade de fina söder­kåkarna i Vita Bergen och på Åsögatan inte funnits kvar och vi hade heller inte haft några koloniträdgårdar i Tanto. Det är också här som den alldeles speciella kopplingen till Sandböte finns. Under åren på Sandböte tog Anna Lindhagen med sig växter från skärgården in till Stockholm och söder där hon bland annat använde växterna till anläggandet av en liten park på Stigberget som finns kvar än idag, ”Anna Lindhagens täppa”. anna lindhagen såg till att Sandböte finns bevarat för eftervärlden att besöka genom donationen till Naturskyddsföreningen. Helga Rossipal berättar att Annas förvärvande av Sandböte var resultatet av en penninginsamling som gjordes inför hennes 60-årsdag. Hon hade länge varit intresserad av skärgården och bland annat kommit i kontakt med den genom sitt arbete som fosterbarninspektris vid

Anna Lindhagen Anna Lindhagen var en liten intensiv kvinna med kort stubin. Guds lilla kruttunna kallades hon. Brodern Carl Lindhagen, borgmästare i Stockholm, var först i riksdagen med att föreslå kvinnlig rösträtt (1902) och motionerade dessutom om republik i Sverige. Lillasyster Anna var med och grundade Inter­nationella kvinnoförbundet för fred och frihet år 1915. Dessutom anlade hon kolonistugeområden, var aktiv i Samfundet för Hembygdsvård och Svenska Naturskyddsföreningen.

Under nära femton år var hon ordförande i Stockholms kvinnliga rösträtts­förening.

Hon satt i stadsfullmäktige, stadskollegium, folkskoledirektionen och barnavårdsnämnden. Under lång tid, till sin död, var hon en av de mest verksamma i stads­planenämnden och skönhetsrådet. I fem år var hon ordförande i Rädda Barnen och flera år redaktör för de socialdemokratiska kvinnornas tidning Morgonbris.

Anna Lindhagen lämnade ett stort kulturellt arv efter sig. Vi har henne bland annat att tacka för att vi kan besöka Sandböte, att vi har koloniträdgårdar i storstaden Stockholm och att vi har bevarade kulturhus på Södermalm. Dessutom har hon skapat ett museum på Fjällgatan i Stockholm kallat Stigbergets Borgarrum.

Ett levande museum som består av 6 rum och kök, en våning som visar hur en borgarfamilj bodde under mitten av 1800-talet.

Borgarrummen är möblerade delvis med saker från hennes eget hem.

1929 skapade hon föreningen Stigberget och de sista åren av sitt liv bodde hon i två av museets rum.

Källor: Bl a Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur samt www.stigebergetsborgarrum.se

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

››

» Anna Lindhagen engagerade sig bland annat för barn och ensamstående mödrar, för kvinnlig rösträtt och för fredsprocesser «

Helga Rossipal, släkting till Anna Lindhagen, be­ söker Sandböte för första gången på 75 år.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

ANNA LINDHAGEN PÅ SANDBÖTE

Torpstugan som kallas ”Annas stuga” brann ned 2001, men återuppbyggdes till originalskick med hjälp av gamla byggnadsmetoder och gedigna material.

Ålands Hav

Sandböte

Arholma

1938 får Anna Lindhagen öarna naturminnesförklarade. I sitt testamente skriver hon att ”stugorna kan upplåtas till personer som djupt intresserar sig för naturen och dess bevarande” och när hon dör 1941 testamenteras de till en stiftelse som får i uppdrag att bevara dem för framtiden. Stiftelsens arbete kommer dock aldrig igång och 1958 träder Naturskyddsföreningen officiellt in i stiftelsens ställe. 2001 får Skärgårdsstiftelsen i sin tur Sandböte i gåva av Naturskyddsföreningen.

Anna Lindhagen köpte öarna efter sin 60-årsdag då en insamling hade ägt rum bland Koloniträdgårdsförbundets medlemmar som tyckte att hon skulle få en egen oas då hon hjälpt så många andra till härliga sommarvistelser.

För pengarna, och lite egna besparingar, köper Anna Lindhagen öarna Stora och Lilla Sandböte utanför Kyrkviken på Ornö. Marken avsöndras från Sundby herrgård på Ornö, samtidigt köper hon husen på Storön av Henning Karlsson, fiskare och båtbyggare, barnfödd på ön. Där finns ett torp från 1776 som hon tar som sommarviste, ett båtbyggeri och ett boningshus från 1913, som hon arrenderar ut på livstid till Johannes Söderman och hans hustru Clara från närbelägna Mefjärd.

Bebyggelsen är av stort kulturhistoriskt värde. Det ena bostadshuset, en 1700-tals ryggåsstuga är ett genuint exempel på en ålderdomlig skärgårds­bebyggelse.

Under år 2001 brann den äldre torpstugan men har återuppbyggts till orginalskick med hjälp av gamla byggnadsmetoder och gediget m ­ aterial. Våren 2003 invigde dåvarande Landshövdingen Mats Hellström stugan som nu är i iordningställd som museum.

I båthuset vid bryggan på Stora Sandböte har Ornö hembygdsförening iordningställt ett båtbyggarmuseum med verktyg och redskap från den tid när man byggde båtar och fiskade på ön. I båtverkstaden står allt som Johannes Söderman lämnade det en gång. Hans hatt hänger fortfarande på en spik och de slitna båtbyggarverktygen ligger på plats.

Sandböte går att besöka för allmänheten. Det finns en liten gästbrygga vid Stora Sandböte och vid Lilla Sandböte finns en naturhamn. Båtbyggeriet och Annas stuga är öppna för besök söndagar 11.00-16.00 under högsäsong, övrig tid efter överenskommelse. Tel: 08-501 580 00.

Källor: Bl a Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur samt www.stigebergetsborgarrum.se

Idö Lid Li Lidö NORRTÄLJE

Fejan

Vidinge Norrpada Röder

Stensholmen

E4

Salskären Själbottna Östra Lagnö Särsö Kallskär Finnhamn

Kålgårdsön Grinda Gällnö

Hälsingholmarna Möja-Björndalen

HjälmöLådna

Skarv Fredlarna Svenska Högarna

Gillöga Möjaskärgården

STOCKHOLM

Grönskär Björnö

E4

Uvön

Nämdö

L. Husarn

Gålö

Lilla Sandböte

Boskapsön

Rögrund Jungfruskär Sandböte

Långviksskär Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta

Utö

NYNÄSHAMN

Käringboda

Stora Sandböte

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta Gunnarstenarna Landsort

22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Riddersholm

Östersjön 0

300 m

Fjärdlångsfjärden

» Faster Anna hade inte tid att sitta vid en vävstol, hon hade fullt upp med att rädda världen « ›› Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå.

– Det var ganska vanligt att barn sattes ut som fosterbarn i skärgården. Anna Lindhagen hade åkt ut till många av öarna därute för att finna familjer till utsatta barn och göra hembesök, berättar Helga.

– Hon hade till och med en speciell päls på sig för att kunna stå emot skärgårdsblåsten i öppna färder under höst, vinter och vår. Pälsen finns be­varad i Nordiska museets samlingar.

anna lindhagen var egentligen en ganska kort tid på Sandböte men för både platsen och personen betydde hennes vistelse mycket för öarnas framtid.

Anna Lindhagen hade en stor kärlek för skärgården och hade varit mycket utåt Dalarö och Utö där hon bland annat var god vän med Hasse Z. Under de sista åren på Sandböte skrev hon också sina memoarer i huset. När jag och Helga Rossipal går runt på bland husen frågar jag om hon känner igen sig från sina besök hos faster Anna under barndomen.

– Nej egentligen inte säger Helga som bland annat mindes att hon lekt på höskullen i en liten ladugård.

Det visar sig att det mycket riktigt stod en ladugård ned mot vattnet bredvid boningshuset tidigare så hon mindes rätt trots att hon inte varit där på 75 år.

När vi går in i det som kallas Annas stuga som brann ned 2001 och sedan återuppbyggdes med gamla material och metoder blir hon dock lite förvånad. I det ena rummet i den lilla par­stugan står en vävstol och lite handarbetssaker.

– Den där vet jag att den inte stod där på faster Annas tid, säger Helga bestämt.

– Hon hade inte tid att sitta vid en vävstol, hon hade fullt upp med att rädda världen!

Biovacuum/Watercare minireningsverk • Ingen slamsugning behövs.

• Enkel placering ovan mark.

• Hög reningsgrad - även vid ojämn användning.

• Besök - installation - service Hör av dig för mer information.

Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet.

08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Miljö & Bioteknik

∞

Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.

Var tvättar du ditt båtkapell och segel?

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

Skärgårdsstiftelsens vänner Örn- och sälsafari med Briggen Tre Kronor bjuder Skärgårdsstiftelsens vänner på 300 kr rabatt på höstens ”Örn- och sälsafari”. Under en hel dag får du vara med och segla Tre Kronor af Stockholm i ytterskärgården där vi spanar efter säl och havsörn. Med oss har vi en av skärgårdens kunnigaste guider som ­be­rättar om naturen, fåglarna och skärgårdens historia.

briggen tre kronor

medlemspris:

1 195 kr (ord pris 1 495 kr)

plats:

Nynäshamn. Vi inväntar anslutande pendeltåg från Stockholm. Stationen ligger nära hamnen.

datum: tider:

26 oktober – 1 november Kl 10.00 – 17.00

bokning

Gå till http://boka.briggentrekronor.se/ (OBS inget ”www”). Välj din segling och fyll i uppgifterna. Skriv Skärgårdsstiftelsen i rutan för övrig information. Du kan också ringa 070-422 78 19 för bokning och info under kontorstid. betalning

Du kommer att få ett mail med instruktioner om hur du ska betala. Systemet klarar tyvärr inte att dra av rabatten automatiskt utan du drar själv av 300 kr för varje deltagare när du betalar. Rabatten gäller för dig som är medlem i Skärgårdsstiftelsens vänförening. Övriga deltagare betalar fullt pris.

Boka via or.se boka.briggentrekron

Öppnar 9 Maj www.svartsokrog.se

Öppet varje dag 11.30-24.00 After work fredagar 16.00-18.00 www.svartsokrog.se Tel. 08-54247255

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Skärgårdsstiftelsens vänner

Vänresor till Fredlarna I slutet av augusti gick det fyra vänresor ut till Fredlarna och Norrpada. I land på Stora Vånskär och Stor-Hästskär vandrade nöjda vänner längs släta klippor och strandängar. Sälar visade sig på vägen ut, den första redan strax utanför Fjäderholmarna. Solen sken, precis som den b ­ rukar göra på våra vänresor. text

Anna Björkman

foto

Skärgårdsstiftelsen

många av våra vänner är väldigt kunniga och under resans gång delade de med sig av sina kunskaper gällande växter och djur. Kikare lånades ut, det zoomades med kameror och studerades sjökort tillsammans. Och apropå kunnig, kapten och guide Göran Sjödin berättar om stort och smått, gammalt och nytt. Vi får höra om hus vi far förbi eller människor som verkat och bott i närheten. Då och då avbryter Göran sig själv och in­for­merar om en säl eller örn i sikte. Sen fortsätter han berätta om alltifrån allvarliga livräddningar till komiska his­ torier om båtar med egen vilja. Ögruppen utfredels huvudö heter Stora Vånskär och namnet kommer troligen från tyskans wohne

som betyder bo. I land på Stora Vånskär mötte ­tillsynsman Alf Anderin upp eftersom Skärgårdsstiftelsen är en av många andelsägare på ön.

Här finns det små bodarna och fler än jag drömmer nog om att tillbringa en sommar här.

Vidare på Stor-Hästskär i Norrpada skärgård är de höga krypensbevuxna bergknallarna (knuvar) karak­täris­­tiska, och alldeles nära håller Pelarorden stämma var tredje år.

Det riktigt känns i atmosfären både på Vånskär och Hästskär att människor verkat här i gångna tider. Utan mobiltelefoner, kameror eller gore-texkläder men med väldigt mycket kunskap om havet, fisket och naturen.

∞

Karl-Olov Kollberg har snart varit vän i 20 år. – Jag njuter så av lugnet här ute. Man kommer in i ett annat tempo.

Och vackrare ställe får man leta efter.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

NOTERAT

Sommarturnén gick till Utö, Grinda och Finnhamn Konferenser, middagar, bröllop, fester, bed & breakfast, luncher och lunchkorgar. Öppet året runt.

Från stiftelsens kansli skickades det ut en skara medarbetare som inte är i skärgården lika ofta som kollegorna ute på öarna.

Detta för att träffa stiftelsens vänner och blivande vänner i miljön vi alla längtar till resten av året. Broschyrer delades ut och många informerades om vår verksamhet på plats mitt i den soliga sommarledigheten. Tack för all uppmuntran och de glada tillrop vi möttes av på öarna!

Info och bokning Tel 08-520 341 11, 070-531 90 80 Se även vår hemsida: www.landsort.nu

ecobox gör AVLoPPSrening enkeL, VAr du än bor i StockhoLm ecobox renar avloppet utan kemikalier

Ecotech utvecklar och tillverkar minireningsverk vid Polcirkeln.

Detta gör att vi klarar av tuffa nordiska förhållanden. Vårt minsta minireningsverk - Ecobox är genialt enkelt att sköta och anpassat för villa eller fritidshus.

Alla reningssteg är integrerade.

Vi tar vid där kommunal vattenrening inte är ett alternativ.

Läs mer på www.ecot.se eller ring oss på 0927-775 75.

E-post: info@ecot.se.

SvenSkutvecklade reningSverk

utVALd återFörSäLjAre: Värmdö/Skärgården: Kentas Last & Schakt • Tel: 08-570 224 43 • www.kentas.se kontAkt AB Rördoktorn Telefon: 08-777 15 00 Värmdö/Skärgården: LaRos Anläggning & Byggnation • Tel: 070-537 01 81 • www.la-ros.se www.rordoktorn.se kontakta oss för en kostnadsfri offert.

Fota gärna av denna information. Österåker/Norra Stockholm: Bröderna Ekstrands Gräv & Schakt AB • Tel: 08-540 620 46 • www.ekstrands.net

Södertörn: Rördoktorn AB • Tel: 08-777 15 00 • www.rordoktorn.se

Fel i förra Stångmärket I sommarnumret av Stångmärket smög sig tryckfelsnisse in med stora skor denna gång. I kalendariet med evenemang på stiftelsens områden var hela listan för Gällnö felaktig. Vi ber så mycket om ursäkt för detta och hoppas att inte alltför många besökare åkte till Gällnö med falska förhoppningar. Vi ber också våra entreprenörer på Gällnö om ursäkt!

Ulrika Palmblad, red Stångmärket

Annonsera i Stångmärket!

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Gällnö Café och Bar. Foto: Bosse Lind.

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

NOTERAT

Barsam Zaheri, 18 år: – Jag har seglat förr, det är superkul, ibland lite svårt men man klarar det. Snorkelleden var häftig och det var kul att lära sig något nytt.

Mod och entusiasm när unga synskadade snorklade på Björnö Om du inte tar SL buss eller bil ut till vackra Björnö naturreservat, kan du, som ungdomarna jag skulle träffa komma seglandes och lägga till i Småängsviken. Den årliga sommarseglingen anordnades av Föreningen Unga Synskadade. text

Anna Björkman

foto

Anna Björkman, Anders Bouvin

men lite sval dag i ­ örjan av juli. Några låg på klipporna b i Torpesand på Björnö och ganska många badade längre bort vid sandstranden.

Jag doppade mig men det 16-gradiga vattnet fick mig att snabbt klättra upp för badstegen igen. I­ngen snorkelled för mig det var en vacker

Skyltar med taktil text sitter under ytan.

den dagen, det var för kallt.

Framåt eftermiddagen hörde jag av tillsynsman Anders Aronsson att han fått ­fi nbesök nere vid Småängsviken. Två stora segelbåtar hade lagt till vid bryggan. ­Ombord fanns 16 glada ungdomar från Före­ningen Unga Synskadade. Jag gick för att möta dem längs den smultronkantade landsvägen som går mellan Småängen och Torpesand. Vilket gäng som kom emot mig! Ungdomarna lyste av glädje efter en tvådagarstur på sjön och nu skulle det snorklas. de berättade att morgonen varit dramatisk med kuling och en del svårigheter att ta sig ur natthamn. Väl i hamn på Björnö och med mat i magarna var de nu redo för och spända på den tillgänglighetsanpas­ sade snorkelleden. Det enligt min mening alldeles för kalla vattnet stoppade inte det här gänget.

Nästan hälften av dem kastade sig i.

En del av ungdomarna urskiljer inte mer än olika ljusschattering men följde leden med hjälp av repet på botten som leder fram till skyltarna med taktil skrift.

Unga synskadade Unga Synskadade Stockholm (USS) är en intressepolitisk organisation bestående av ungdomar med synnedsättning i åldern 12 - 30 år. USS arbetar för att personer med synnedsättning i Stockholm ska ha möjligheter och förutsättningar att kunna leva och verka i samhället på jämlika villkor som seende. USS är en del av Riksorganisationen Unga Synskadade.

Snorkelleden på Björnö Snorkelleden på Björnö utanför den tillgänglighetsanpassade bryggan vid Torpesand invigdes 2012 och är 15 meter lång. Här kan du ta en guidad tur under ytan. Följ repet på botten och läs på skyltarna under vattnet med taktil skrift och lär dig om det som gömmer sig på botten!

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

NOTERAT

Första säsongen för Nybörjarviken på Grinda I strålande sommarväder invigdes Nybörjarviken på Grinda den 25 juni. Ett gemensamt initiativ från Båtbranschens Riksförbund Sweboat, Båtmässan Allt för sjön och Skärgårdsstiftelsen i syfte att locka ut nyblivna och ovana båtägare i skärgården.

– även vi som varit på sjön i många år vet ju hur nervöst det kan vara att komma in i en hamn och bryggan är full av åskådare – man får helt enkelt inte misslyckas! D ­ ärför tänkte vi erbjuda ett ”övningsområde” för nyblivna och blivande båtägare, så får vi både ett gladare och säkrare båtliv.

Tack vare vårt fina samarbete med Skärgårdsstiftelsen är detta nu verklighet, sa Sweboats Vd Mats Eriksson.

fast de idag saknar möjlighet till det.

– Det finns personer som gärna vill åka ut i skärgården med egen båt men som inte vågar göra det för att de känner sig Skärgårdsstiftelsens Vd Lena Nyberg och Sweboats Vd Mats Eriksson vid invigningen.

en brygga i Hästholmssundet på södra Grinda i Stockholms skärgård har anpassats helt för att göra det enkelt att angöra och öva på tilläggningar med båt. Enligt en undersökning om morgondagens båtliv som Sweboat genomfört vill så många som en miljon svenskar ut på sjön i egen båt

28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

osäkra. Nybörjarviken på Grinda ska ge en lugn och trygg miljö för alla som vill öva på att lägga till med båt. Stiftelsen hoppas att detta kan locka ut fler och nya båtbesökare i skärgården”, sa stiftelsens Vd Lena Nyberg. är att det ska vara enkelt att i lugn och ro i en ­skyddad vik, inte alltför långt ut i skärgården, träna på att lägga till vid boj och vid y-bommar. Praktisk kunskap ger trygghet, vilket gör båtlivet tillgängligt för flera. Förhoppnin­gen är att Nybörjar­viken ska locka nya målgrupper att ta sig ut i skärgården för egen maskin. Bryggan i Nybörjarviken har också anpassats så att den är tillgänglig för rörelsehindrade.

tanken med nybörjarviken

∞

JULBORD I SKÄRGÅRDEN Här ute vid havet sprakar brasan extra värmande när hemlagade delikatesser läggs upp på silverfat och i koppargrytor.

Från 23/11 till 21/12 kan du njuta av årets skärgårdsjulbord på Utö Värdshus.

Vardagar 545:-/p.p Fredagkväll och helger: 595:-/p.p

r ten ä Tjäns IS

GRAT

08-504 20 300 utovardshus.se

Vi har fortfarande öppet...

NYA 090327

Allt för båt i tyg och väv Nytillverkning av sprayhood, segelkapell, kapell, sittbrunnstält, båtdynor.

Tvätt, impregnering, reparationer osv.

Egna bryggor för måttagning på Dalarö och Hornstull.

Boka konferens på Fejan nu!

Jan Pettersson John Rosenthal Maggie Öqvist

Varför går alla av på Finnhamn, även på vintern?

Du kan även få julbordet levererat till kontoret.

Kontakta oss för mer information.

Jo, för julbordet. Fyra års närvaro i White Guide skapar mersmak, även på vintern. Från 695 kr.

Kom och njut av ett Finnhamn helt annorlunda från sommaren, men lika vackert. Kom över dagen eller bo över och njut av en frukost framför sprakande brasor och skärgårdens vackraste utsikt.

www.finnhamn.se • info@finnhamn.se • www.facebook.se/finnhamn • Tel 08-542 462 12

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29

NOTERAT

Axel Sjöbergsstipendiet 2014 Tillbringa fem sommar­veckor på Långviksskär!

Stiftelsen på båtmässan Allt på Sjön i Gustavsberg Årets båtmässa Allt på sjön bjöd på både solsken och regn. Trots ostadigt väder har det rapporterats om över 20 000 besökare på mässa som sträckte sig från 30 augusti till 1 september. Vi på Skärgårdsstiftelsen fick uppleva många trevliga möten med våra vänner, både gamla och nya. Vi tackar för i år och ser fram emot nästa års evenemang!

Sedan 1986 upplåter skärgårdsstiftelsen Axel Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär till yrkesverksamma konstnärer. Du som författare, fotograf eller konstnär är välkommen att söka stipendiet som innebär fem veckor i Stockholms skärgård sommaren 2014.

Axel Sjöberg skildrade livet i Stockholms skärgård ­genom måleri, fotografi och med boken ”Bland kobbar och skär” som utkom år 1900. Nu har du chans att söka stipendiet som ger dig möjlighet att tillbringa fem sommarveckor i huset som Axel Sjöberg en gång ägde och verkade i.

Stipendierna är avsedda att ge inspiration och rekreation för personer som på ett kvalificerat sätt utövar konst­arter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområden; teckning, måleri, författarskap eller fotografi. En förutsättning är att sökanden har ett aktivt intresse för skärgården, dess historia, befolkning, natur eller kultur.

Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: Vecka 24-28 Vecka 30-34 Din ansökan för sommaren 2014 ska vara oss ­tillhanda senast onsdag den 8 januari 2014.

Ansökningsblankett och riktlinjer för stipendiet finns på www.skargardsstiftelsen.se alternativt ring oss på kansliet 08 440 56 00 så skickar vi hem blanketter till dig.

30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Sköna Dar – lägersuccé på Björnö Sommaren 2013 höll Sköna Dar läger i Björnö naturreservat under fem fantastiska veckor. Lägret besöktes av över 900 per­ soner. Flest besökare var i tonåren förutom under en vecka i juni då temat var familjeläger. Sköna Dars nya aktivitet, trampbåten ”Raggaren”, användes flitigt och har nu varit i land på alla stränder i Torpeinfjärden.

För mer information om KFUM Ängsholmens läger Sköna Dar, gå in på www.skonadar.se eller kontakta projektledare Sanna Lindström på sanna@angsholmen.org eller 0768-41 58 98.

NOTERAT

Tack till alla som varit med och finansierat!

Renoveringen av Prästbacken är en del av projektet Infrastruktur i skärgården med stöd från EUs regionala strukturfonder. Renoveringen av kvarnen samt produktionen av informations­ skyltarna är delfinansierade av Länsstyrelsens kulturmiljöanslag. Till skyltarna har också Insti­ tutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet bidragit. Syntolkningarna har gjorts av projektet Tillgängligt landskap åt alla, Stock­ holms läns museum i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund.

Nyrenoverad kvarn och nya skyltar på Utö Under 2013 har Skärgårdsstiftelsen gjort flera satsningar för att lyfta fram Utös unika kulturarv.

Fredagen den 14 juni invigdes Utös signum, den nyrenoverade kvarnen, liksom Prästbacken som leder upp till Utö värdshus. Dessutom har sommarens besökare kunnat ta del av flera nya informationsskyltar på plats med QR-koder kopplade till kulturhistoriska dramatiseringar och nya skyltar vid barnens Utöstig. utö kvarn är en av skärgårdens mest ­ ända siluetter som under flera år varit k stängd för besökare efter­ som trädäcket runt kvarnen varit genomruttet och farligt att gå på. Nu är den dock alldeles ny­ renoverad med traditionella metoder och material. En byggnadsantikvarie har varit kopplad till renoveringen för att garantera att kulturvärdena behålls.

Stickspånet som tidigare låg på taket är nu ersatt med ett faltak som enligt gamla bilder visat sig vara mer ursprungligt.

Fönstervirket kommer från G ­ otland och består av tätvuxen fur som kompletteras med gammaldags hörnbeslag och gångjärn. Vingarna är nytjärade, kvarnen nymålad och det ruttna trädäcket utbytt. dessutom invigdes Prästbacken upp till Utö värdshus, som dränerats då underlaget har varit d ­ åligt. Avrinningsrännor i kan-

terna är nu på plats och till hösten läggs ny asfalt för att möta slitaget under vintern.

Invigningstalare var Martina Mossberg, Kom­mun­­styrelsens ordförande i Haninge och Gustav Hemming, Skärgårdslandsting­s-­ råd och ordförande i Skärgårdsstiftelsen. det är mycket roligt att vi nu har på­ börjat arbetet med att lyfta fram den speciella kultur­historia som skärgården bjuder, sa Vd Lena Nyberg.

– Skärgårds­­stiftelsens mål är att alla våra publika områden ska ha informationsskyltar som beskriver det besökarna kan upp­leva på ön. Tillgängliga skyltar med taktil text och QR-koder som hänvisar till dramatiseringar av historiska händelser ger också fler besökare ökade möjligheter till upplevelser av sitt besök. Utö är en ö som ska kunna ge alla besökare något extra ­intressant minne att ta med sig hem.

∞

Informationsskyltar finns uppsatta vid kultur­ historiskt intressanta platser och byggnader på ön. Dessa är också på flera ställen kompletterade med QR-koder som ger besökaren ytterligare en ­dimension av platsen. De är kopplade till spän­ nande dramatiseringar, vägbeskrivningar och syntolkningar av platserna genom en ljudguide.

Lyssna här: www.irismedia.se/uto

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

HISTORISKA PLATSER

Huvudskär – en historisk utpost Det finns knappast någon plats i Stockholms skärgård som haft lika stor betydelse för vårt lands historia som Huvudskär. Det var nämligen här som myndigheterna befäste hur det svenska utskärsfisket skulle regleras! text och illustration

Misse Ljungström

i augusti 1450 sändes riddaren Erengisle Nilsson från Hammerstahus ut till Huvudskär av kung Karl Knutsson. Uppdraget var att dokumentera de gemensamma regler som tillämpades i kronohamnsfiskena, vilka varit en god inkomstkälla för staten ända sedan 1282.

Allt samlades i en skrivelse som mest handlade om straff och böter för över­ trädelser men den var också upptakten till det hamnskrå, det gemensamma regelverk, som fick stå som förebild för de stadgar och hamnordningar som sedan gällde genom århundradena framåt, berättar ­ ­A nders Hedin i sin bok Lysande skärgård. lökskär var den av öarna som först bebyggdes med små fiskebodar och från 1646 fanns även ett litet kapell där hamnfogden höll söndagspredikan. Ögruppens huvudö är Ålandskär, som fick namnet efter åländska fiskare som byggde sina bodar där. Som mest bodde 100 personer på Huvudskär under fiske­ perioderna, men 1719 brändes alla bodar ner i skärgårdskriget med ryssarna och idag är det enbart Ålandskär som är bebyggd.

1826 skapades en ny lotsled förbi Huvudskär och på 1830-talet byggdes en övernattningsstuga för de lotsar som hade Dalarö som hemmahamn. År 1882 upphöjdes Huvudskär till fyrplats, lotsstationen skildes från Dalarö och fick status som egen tull- och lotsplats med fast personal. En skola byggdes och under glansperioden kring förra sekelskiftet hade Huvudskär över 100 bofasta.

var ett kombinerat fyroch boningshus med en lanternin på taket.

Man kan tycka att fyren byggdes sent, men en åsikt under den här tiden var att fyrar inte fick ligga för nära varandra så de skulle kunna förväxlas, därför dröjde det ända till 1873 till Huvudskär över huvud taget hade föreslagits som fyrplats.

1925 avvecklades tullstationen, tull­ huset är raststuga med en utställning om Huvudskärs kulturhistoria och två lägenheter som hyrs ut veckovis genom Skärgårdsstiftelsen. Lotsstationen som lades

den första fyren

ner 1942 fungerar som vandrarhem.

Men 1931 hade den nya, 26 meter höga, smäckra fyren, som var en modern Dahlén­ f yr byggts! Den gamla monterades och flyttades upp till Näskubben nära ­A rholma. ön avfolkades,

fyrarnas betydelse minskade men sjöräddningskryssaren, som stationerats på Huvudskär höll en familj

32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

bofast fram till 1970-talet och sedan dess har ön varit helt utan bofast befolkning.

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar hela ögruppen, utom just Ålandsskär, ­sedan 1972.

Och just nu hoppas vi väl alla att Skärgårdsstiftelsen ska få även Ålandsskär ­under sina vingars skugga så att Huvudskär även i framtiden skyddas och kan fortsätta vara ett populärt utflyktsmål.

∞

NOTERAT

Internationella fyrdagen på Huvudskär En söndag i mitten av augusti gick en fullbokad resa ut mot Huvudskär med m/s Vindbådan. Första stoppet var Ornö. Bygdemuseet Ornö Sockenstuga bjöd oss på ett intressant besök till sommarutställningen ”Bland uniformer och strömmingsskötar – om livet på Huvudskär i gångna tider”.

I land på huvudön Ålandsskär mötte tillsynsman Pelle Blom upp och Anders Willborg från Ornö berättade mer om fyren och bebyggelsen. Vädret tillät lunch på klipporna och även ett dopp för dem som ville.

Futureperfect Den 15 till 17 augusti var Futureperfect på Grinda. Evenemanget erbjöd samtal kring hållbar livsstil men också god mat och bra musik.

Att leva hållbart är ett välkänt begrepp som kanske blivit ­alltför abstrakt? Futureperfect ville genom evenemanget utforska, inspirera och informera kring frågor som rör alla som vill resa eller de som utvecklar resmål. Skärgårdsstiftelsens Anna Ehn och Cicci Wibjörn fanns på plats med fler då det bland annat diskuterades hållbart resande.

– Det var bra dagar där vi fick chansen att prata med både etablerade och blivande arkitekter, designers och andra samhällsplanerare. Futureperfect drog en annan publik än de vi vanligtvis träffar vilket bidrog till nya intressanta infallsvinklar, sa Cicci Wibjörn.

VI hjälpeR dIg med: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 impregne ring av kapell, Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

18_Nackakapell_PB1303.indd 1

Konferenser upp till 25 pers.

2013-02-12 11:48:59

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Ring telefon 070-205 84 09 Adress: Stenhuggarvägen 2R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Inget vatten I Nästan inget underhåll I Luktfri Inga utsläpp I Sluten långtidskompostering

www.compostera.se

www.dalaroskargard.se Tel. 08-501 518 80

Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 sandhamns-vardshus.se – Öppet sedan 1672 –

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

BOKTIPS Kanske är det slut på båtsäsongen för i år, men det är absolut inte för tidigt att planera för nästa! Och att kura framför vedbrasan och drömma om blomstrande trädgård eller balkong är inte heller så fel!

Misse Ljungström

Mälaren Dag Bremberg, Ann Ardebrant, Torbjörn Ardebrant, Lars Granath, Joakim Lannek och Jesper Sannel. 254 sidor, Norstedts.

Om nästa sommar blir den sommar man vill segla i Mälaren, är den här nya guideboken ett måste! Här finns fina allmänna beskrivningar och anvisningar, som visar hur man tar sig in i de drygt uppåt 100 populära gäst- och naturhamnarna och många intressanta och trevliga naturoch kulturhistoriska texter och bilder.

Många av hamnarna är exakt djupmätta av Hydrographica. De visas i detaljer av sjökort och bilderna är ofta flygfoton av hamnar, som utmärkts med kompasspilar, som gör det enklare att orientera sig. De visar också anvisningar om hur man förtöjer för olika vindar. Det är faktiskt lätt att bli lockad in till Mälaren genom den här boken! En bok för alla som vill vila från Östersjön!

Ved Lars Mytting, 172 sidor, Natur & Kultur.

Man säger att ved värmer två gånger; när man hugger och när man eldar den. Men den här ­boken värmer även när man läser den! Här skildras med respekt den betydelse ved har och alltid har haft för människan, liksom hela vedhuggningens själ! Dessutom är boken späckad med alla praktiska fakta man kan tänka sig vilja veta om ved; var, när, hur, vilka träd ska man hugga?

Hur torkar och staplar man? Vilka redskap är bäst att använda? Vilka eldstäder är lämpliga och sist och inte minst möter ­läsaren människor som delar med sig av sina kunskaper och erfaren­heter av ved och vedeldning. En varm bok att njuta av framför brasan!

Lökar & Knölar Inspiration- Skötsel – Lexikon, Marie Hansson, Björn Hansson, 315 sidor, Norstedts.

Prisbelönade trädgårdsförfattarparet Björn och Marie Hansson lanserar här den fjärde boken i serien Våra trädgårdsväxter och nu är det knölarna och lökarna som fått sin egen bok.

Här beskrivs de alla, från tidigaste vårlöken till sensommarens Allium och Dahlior. Växtplatser, plantering, skötsel, skadegörare och sjukdomar, övervintring och egenskaper beskrivs i Maries texter och kompletteras av underbara foton av växtfotografen Björn. Större delen av boken är upplagd som ett lexikon med en botanisk ordlista och växtbeskrivningar i foto och ord. En fantastiskt inspirerande bok och antagligen den perfekta boken för den som känner sig dyster över att vintern är så lång!

34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Båten i vinteride Michael Naujok, 191 sidor, Nautiska Biblioteket, Norstedts.

Både den som har sin första båt och veteranen har säkert stor glädje av den här handboken som verkligen visar ”allt” man ska tänka på inför vinterförvaringen. Det är Björn Peter Behrens som översatt från tyskan och anpassat den efter svenska förhållanden vad gäller regler, produkter och annat mer svenskt. Boken börjar med alla förberedelser inför upptagningen och allt som hör till den, men sedan handlar det inte om något stilla vinteride för båten! Nej då, det finns hur mycket som helst att underhålla under vintern! Allt finns att läsa eller se på de informativa bilderna. Boken innehåller också bra checklistor att kopiera och använda sig av år från år. En bok för alla som är rädda om sin båt och vill att den ska vara säker och behålla sitt värde.

Dalarö – en post-och kulturhistorisk vandring under fem sekler Lars Liwendahl, 285 sidor. Författaren på eget förlag. (Dalarö finns bl a på Dalarö Turistbyrå, kan även beställas på: lars.liwendal@hotmail. com och kostar 339:- inkl porto och emballage).

Författaren berättar att han är tredje generationen Liwendahl på Dalarö, att han är nitisk frimärkssamlare, historiskt intresserad och att han känner Dalarö som så viktig i sitt liv, att han undrar om man kan ”samla på en plats?”. Jo, det kan han uppenbarligen! Han samlar helt enkelt sina egna specialintressen i boken och berättar i kronologisk ordning noggrant och detaljrikt i smått som stort om såväl Dalarös som frimärkenas och postens historia.

Han plockar stycken som berör Dalarö ur protokoll och litteratur och fyller ut sin text med en kavalkad av Dalaröbilder, vykort, konstverk och frimärken i mängd. En bok som faktiskt blir en nostalgisk påminnelse om hur stor betydelse det svenska postverket haft genom seklen.

JULBORD? Annonsera i Stångmärket Kontakta joakim.hilding@bluecore.se

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi

www.incino.se Världens mest sålda förbränningstoalett!

Mekanisk • Robust • Enkel • Funktionell INCINOLET

En riktig el-toalett på landet, men utan vatten och avlopp.

Tar liten plats och är lätt att montera Incinolet är tillverkad sedan 1959 och är originalet.

Vill du veta mer?

För att hitta din återförsäljare: gå in på www.incino.se eller ring 070-510 88 81.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35