Stångmärket Nr2 2012 (apr)

Stångmärket #2 / 2012 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

ALLA VÅRENS VÄNRESOR

Temaresor och spännande nya resmål

STRINDBERG

Kärleken till Stockholms skärgård

SALTVATTEN BLIR FINVATTEN Besök på Utös avsaltningsanläggning

TEMA

UNDER YTAN FRÄMMANDE ARTER, SKRÄPPROJEKT, OCH HUR MÅR EGENTLIGEN ÖSTERSJÖN?

Foto: Magnus Rietz

Vi vill göra mer än vad vi har råd med

– Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar.

Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer.

Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser.

– Men vi vill göra mer än vi har råd med!

Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård!

Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650.

Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård.

#2/2012

S

Innehåll

kärgårdsstiftelsens uppgift är att vara

en viktig aktör för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av Stockholms skärgård. Stiftelsen har en lång tradition att arbeta med djur, fauna och naturvård. Alltmer skaffar vi oss en ­bredare miljöprofil genom de olika miljöprojekt som vi bedriver.

på www.båtmiljö.se kan du som båtägare få den information som du behöver för ett miljömedvetet båtliv. Sedan en kort tid tillbaka finns även en ”app” att ladda ner som ger dig information om båt­ bottentvättar och sugtömningsstationer.

14 Avsaltat havsvatten 4 Östersjön under ytan

börjar stiftelsen få alltmer kunskap om småskalig, miljövänlig teknik som kommer att kunna användas i skärgården för att skapa bättre förhållanden vid våra fastigheter. Fokus ligger på vatten, avlopp och energi och kan på sikt vara till stor hjälp för alla som vill bidra till en bättre miljö­ situation runt Östersjön. Dessa projekt leds av Skärgårdsstiftelsen men sker i samverkan med andra aktörer. Vi är mycket glada över att flera högskolestuderande vill samarbeta med oss och skriva ­uppsatser i ämnen som berör miljölösningar i skärgården.

tack vare vårt projekt green islands

genom att samla in fakta kan vi även bli en källa till kunskap för andra aktörer i skärgårdsmiljöer. Vi måste alla hjälpas åt för att ­ändra beteenden och medvetandegöra alla som är aktörer i skär­ gården för att få en ren och trivsam skärgård att lämna över till kommande generationer. Mer om detta kan ni läsa om längre fram i vår tidning.

och sommar till mötes.

Mycket händer ute på våra områden tack vare våra tillsynsmän och naturvårdare men också delvis tack vare externa ekonomiska bidrag. På södra Grinda finns en nybyggd brygga som invigs i maj.

I juni kommer en ny snorkelled att finnas vid Björnö och på en rad ställen kommer vi anlägga nya lösningar för vatten och avlopp.

Några av våra byggnader kommer att få en välbehövlig rustning.

Servicehuset på Riddersholms camping kommer att vara ombyggt när säsongen börjar, vandrarhemmet på Utö ska målas under ­sommaren och likaså vandrarhemmet på Kalholmen. Ett och annat tak kommer att läggas om på några av våra campingstugor.

Mycket mer skulle behöva göras, men i dagsläget får vi prioritera utifrån de resurser vi har. skärgårdsstiftelsen går en intensiv vår

även fler vänaktiviteter än vad vi gjort tidigare. Vi hoppas att alla dessa spännande resor och utflykter kommer att väcka ert intresse. Det finns så mycket att upptäcka i skärgården och vi hoppas att ni som är våra vänner kan sprida informationen vidare. Vi vill att många ska njuta av skärgården under hela året. Ni får gärna värva nya vänner till stiftelsen. Ju fler vi är – ju mer nytta kan vi göra! i vår anordnar vi

10 Skräpet ska upp till ytan

Omslagsbilden, foto Anders Bouvin. Denna sida Sara ­Hallén, Tomas Jangvik och Carina ­Lernhagen Matz.

8 Främmande arter i Östersjön Både möjligheter och problem

16 Miljöarbete på Finnhamn Lasse Westling tillsynsman på Finnhamn

18 Fiske Båtägarens hjälp för bättre miljöval

20 Strindberg i Stockholms skärgård Förälskelse och inspiration

22 Hundraårsjubileum av Strindberg Författaren hyllas på många sätt

23 Vänresor I Strindbergs fotspår, Riddersholm, fyrkryssning och, Gotska Sandön

26 Skärgårdsstiftelsens vänner Från båtmässan ”Allt för sjön 2012”, Vänmöte

28 Lansering av vänboken Årets upplaga av vänbok – kokbok från Svenska Högarna

29 KTH-studenterna är igång Spännande examensarbeten

33 Smått och gott Notiser och insändare

35 Boktips

14/6

KOMMER NÄSTA NUMMER

För den spänningslystne och matglade

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl.

Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerations­pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st.

Annonser: (bokning och material) Sten Hummelgren, tel 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl.

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

TEMA UNDER YTAN

Östersjön under ytan Det finns många positiva tecken när det gäller tillståndet i Östersjön. Men tillfrisknandet skulle kunna gå betydligt fortare. Lena Kautsky, professor i marin växtekologi, är ändå optimist: – Något annat vore förödande. Jag tror absolut att havet överlever. text

Mats Wigardt

foto

Sara Hallén

Professor Lena Kautsky är före­ ståndare för Stockholms univer­ sitets marina forskningscentrum.

Foto Mats Wigardt.

Läs mer ”Havet – om miljötillståndet i svenska havsområden” är en årlig rapport som ges ut av Havsmiljöinstitutet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i ett samarbete mellan universiteten i Umeå, Stockholm, Växjö och Göteborg.

Se även följande informativa länkar, i urval: www.smf.su.se www.havochvatten.se, www.naturskyddsforeningen.se www.wwf.se, www.havet.nu

ända sedan lena kautsky doktorerade har hennes arbete handlat om tillståndet i Östersjön. Efter att i många år ha fått ta emot Solna stads orenade av­ loppsvatten kunde hon i sin avhandling konstatera ett Brunnsviken hade återhämtat sig.

– På 70-talet stank Brunnsviken som ruttna ägg när isen smälte, med döda ­fi skar som flöt upp längs stränderna, minns hon. Nu går det till och med att bada där.

Lena Kautsky är uppvuxen på västkusten och ­säger sig älska vatten.

Var helst hon reser hamnar hon till slut ändå ­alltid vid en havsstrand. Ämnet är outsinligt, varje be­svarad fråga väcker fem nya. I synnerhet blås­ tångens ekologi och hur den påverkas av övergöd­ ning och miljö­gifter har väckt hennes engagemang och forskariver.

– Blåstången är lite av en livlina för många andra ­a rter i Östersjön, säger hon. Den bildar täta be­ stånd där musslor, tångräkor, snäckor och havs­ gråsuggor trivs.

Idag kombinerar Lena Kautsky arbetet som föreståndare för Stockholms universitets marina ­ forskningscentrum med fältstationen Askölabora­ toriet i Trosa skärgård och sin egen forskning. En uppgift är där att översätta och förmedla kunskap från forskarvärlden till politiker, opinionsbildare och allmänhet. östersjön kan enkelt definieras som ett innanhav med bräckt vatten och mycket skärgård.

I forskarvärlden är det emellertid lite mer komp­ licerat. För Lena Kautsky och h ­ ennes kollegor delas Östersjön in i tre stora ­bassänger med olika salthalt; ­Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön, från Öresund till Ålands hav, där Stockholms skär­ gård ingår.

Avgörande för det biologiska livet är­salthalt, is­ ­ läggning och tillrinningen av söt­ vatten från de stora älvarna. I Egen­t­liga Östersjön är salthalten mellan sex och åtta promille och har så varit i när­ mare 7 000 år.

– Det är ett känsligt hav med låg vatten­omsättning och bräckt vatten som omges av miljoner männis­ kor, summerar Lena Kautsky. Och alla arter som finns är inflyttade och lever under en högre stress­ nivå än i sin naturliga miljö.

Normalt sett vill därför forskarna helst förhindra att nya arter förs in i Östersjön. Havstulpanen till

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

exempel, är en främmande art som ställer till stora problem, såväl ekonomiskt som miljömässigt.

För att förhindra att havstulpanen ­börjar växa på båtar målas de ofta med bottenfärger som släpper ifrån sig gifter som i sin tur påverkar allt annat liv i ­Östersjön. för tillståndet i Öster­ sjön har varit många och högljudda. Inget annat hav har i media dödförklarats lika många gånger som ­Östersjön.

Under 70-talet var det miljögifter som dioxin, PCB och DDT som oroade. Havsörn och gråsäl höll på att försvinna. Det var också på 60- och 70-talet som havs­ m iljön i Stockholms skärgård var som sämst, med stora utsläpp av orenade avlopp direkt i havet.

Under 80-talet var det sedan övergödningen som debatterades. Då blev också behovet av ett inter­ nationellt samarbete för att stoppa föroreningarna i havet tydligt.

Helcom, som är en regional samarbetsorganisa­ tion med syfte att skydda Östersjöns marina miljö, bildades redan 1974. Konventionen omarbetades 1992 och ett sekretariat inrättades i Helsingfors.

I november 2007 enades medlems­län­derna om en gemensam plan, Baltic Sea Action Plan, för ett friskt innanhav. Målet är att man senast 2021 ska ha upp­ nått en god ekologisk status för Östersjön. varningssignalerna

stora framsteg har också gjorts för att förbättra havsmiljön.

Till exempel ökar inte längre halterna av fosfor och kväve. Förbud mot DDT och PCB har gjort att havsörn och säl långsamt har tillfrisknat. Abbor­ ren är på väg tillbaka. Nya reningsverk har mins­ kat övergödningen i många kustnära områden och ­banat väg för blåstångens renässans.

Dessutom har kunskap, engagemang och ­intresse hos allmänheten blivit av­sevärt mycket större. I takt med att man redan hemma i sin badvik kan se hur vatten­miljön förändras och försämras – vill man ­också veta varför.

Men mycket återstår att göra om vi vill ha friska fiskar och rent vatten i vår badvik även i framtiden.

I Östersjöns djuphålor finns inte längre några högre former av liv. Däremot massor av bakterier. Övergödning, utfiskning, algblomning, nya ­­kemiska ämnen och allt fler främmande arter som påverkar

››

» Vad som är bra för blåmusslor är b ­ edrövligt för tångruskan.

Det blir bättre på en del ställen, sämre på andra «

TEMA UNDER YTAN

» Att inte tro på att utvecklingen går åt rätt håll är garanterat ett sätt att ge signaler om att det går åt skogen «

›› ­havets ekosystem utgör mörka orosmoln för fram­ tidens Östersjön.

Och det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsländerna i Helcom går oroväckande lång­ samt framåt.

hur Östersjön mår – egent­ligen – blir därför Lena Kautsky först tyst. S­ edan konstaterar hon att frågan är svår att besvara. 70 års tillskott av g­ ifter i ett hav med långsam vattenomsättning passerar inte obemärkt.

– Det beror på vem man frågar, ­kon­sta­terar hon till slut. Vad som är bra för blåmusslor är bedröv­ ligt för tångruskan. Det blir bättre på en del ställen, sämre på andra.

på frågan

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Eftersom Östersjön är ett innanhav som omges av många länder betonar ändå Lena Kautsky v­ ikten av en gemensam förvaltning med gemensamma kriterier för vad som är en bra respektive en dålig havsmiljö.

Alla regler som beslutas, alla åtgärder som vidtas, måste vara lika för hela r­ egionen. Både fisk och ut­ släpp till luft och vatten rör sig oberoende av gränser mellan länder. Östersjöns framtida hälsa, konstate­ rar hon, är också starkt relaterat till utvecklingen i länderna i regionens södra delar, som Polen med sina 80 miljoner invånare.

Om man där ska bedriva samma intensiva jord­ bruk som i Sverige och Finland, men utan modern teknik för rening och gödselhantering, måste de

Skrubbskädda

Stockholm

Visby Kalmar Malmö

Egentliga Östersjön kallas den del av ­Östersjön som sträcker sig från Ålands hav till de danska sunden. Ålands hav, Finska viken och Rigabukten ingår inte. Gränsen i väster till de danska vattnen går enligt SMHI på samma ställen som broarna över stora och lilla Bält och Öresund.

Tångräka

få del av den kunskap som finns, annars kan kon­ sekvenserna bli svåra att överblicka.

– Men för detta krävs enighet, kunskap, politisk styrka, långsiktigt tänkande och tydliga styrmedel, sammanfattar Lena Kautsky. Att komma till rätta med miljöproblemen i Östersjön är i grunden en för­ valtningsfråga. vad kan jag då själv göra för att bidra till ett ­friskare Östersjön?

Mycket, från att inte måla sin båt med giftig ­bottenfärg till att aldrig tömma båtlatrin direkt i havet, blir svaret.

– Det finns även enkla system som talar om när havs­ tulpanernas larver börjar sätta sig på båt­skroven,

säger hon. Då är de lätta att få bort och man slipper använda giftiga bottenfärger.

Lena Kautsky efterlyser dessutom en kampanj, liknande ”Håll Sverige rent”, där alla får inpräntat i ryggraden att allt som slängs i vattnet också blir kvar där.

Och trots de illavarslande tecken som finns ­rörande Östersjöns tillstånd är hon i grunden p ­ ositiv och till 200 procent övertygad om att havet överlever.

– Att inte tro på att utvecklingen går åt rätt håll är garanterat ett sätt att ge signaler om att det går åt skogen, säger hon. Och det skulle vara förödande, som att säga att det inte är lönt att anstränga sig.

– Men, tillägger Lena Kautsky tankfullt, visst kunde det gå betydligt fortare.

Askölaboratoriet i Trosa skärgård är en fältstation knuten till Stockholms universitets marina forskningscentrum. 2011 kunde man fira sitt 50-årsjubileum.

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

Förra sommaren fick Staffan Schwang oväntat besök i sitt nät, där en stor kinesisk ullhandskrabba hade trasslat in sig.

Krabban är en riktig rackare på anpassning och står med på IUCN100-listan, det vill säga de hundra mest invasions­ benägna främmande arterna i världen. Foto: Ulla Schwang

Främmande arter i Östersjön – BÅDE MÖJLIGHETER OCH PROBLEM

Så länge människan har kunnat bygga båtar och behärska segelkonsten har det funnits införsel av främmande arter i våra ekosystem både på land och till havs. Att en främmande art etablerar sig i Östersjön behöver inte bara betyda problem, ibland ger det även positiva effekter för miljön. text

Ulrika Palmblad

foto

Karin Strandfager

–

Sture Nellbring

självklart är det så att den nuvarande frihan­ deln med ökande sjötransporter på Europas kanaler och över oceaner och med barlastvatten i tankarna innebär en stor riskfaktor, berättar Sture Nellbring marinbiolog på Länsstyrelsen i Stockholm som ­arbetat med frågan i många år.

Faktum är dock att etableringen av främmande arter i våra vatten inte är någon ny företeelse. Den vanligt förekommande Nordamerikanska sand­ musslan som finns längs kusterna runt Östersjön kom från början hit med Vikingarnas båtar och ­sedan dess har det regelbundit kommit in nya arter.

som hos oss hittades i Karlskona 2008. Den har kommit till Östersjön från Kaspiska havet/Svarta havet och hittades för första gången i Gdanskbukten 1990.

Det finns 4 inhemska smörbultarter i Östersjön

en sådan är den svartmunnade smörbulten

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

men de är betydligt mindre (3-7 cm) än den kas­ piska smörbulten som nu etablerar sig och kan bli uppåt 25 cm lång.

– I höstas fångades ca 30 exemplar på botten­ mete i Visby hamn, berättar Sture Nellbring, vilket kanske kan ses som ganska naturligt då den gillar samma typ av miljö och föda som flundran.

– Den svartmunnade smörbultens entré i Öster­ sjöns ekosystem har inneburit en helt ny länk i närings­kedjan. Den äter nämligen musslor och blir sedan i sin tur uppäten av rovfiskar som torsk, vilket i sig kanske kan gynna tillväxten av torsk i Ö ­ ster­sjön, däremot konkurrerar den med flundran som i Polen är på tillbakagång säger Sture N ­ ellbring.

I Polen fiskas och äts den som matfisk, men vi får väl se hur det går bland nordborna om vi också vill ge oss på den inte helt vackra fisken, som ­enligt uppgift ska smaka förträffligt. Nyligen har den

TEMA UNDER YTAN

» Etablering av nya arter i våra vatten är ingen ny före­ teelse. Några arter kom hit redan med vikingarna « även hittats i Mariehamn på Åland så det är bara en tidsfråga innan den hittar in till Stockholms skärgård.

lagar och regler kring bland annat dumpning av ­barlastvatten, men med den ständigt ökande handeln är det en utveckling som är svår att stoppa.

sture nellbring berättar att smörbulten är en så kallad pontokaspisk art som kommit hit från ­Kaspiska havet och Svarta havet. I Östersjön är det framförallt arter därifrån som på senare tid kommit hit men även några arter från Nordamerika.

– I våra vatten verkar de arter vi nyligen fått hit från Nordamerika utgöra en mindre fara än de som kommer hit via Europas kanaler. I Europas kanal- och flodsystem sker stora förändringar där in­hemska arter successivt konkurreras ut av främ­ mande släktingar. De nordamerikanska arterna är ofta anpassade för vårt brackvatten medan de ponto­kaspiska arterna även gillar sötvatten varför det finns en risk att vissa även kan etablera sig i t.ex.

Mälaren, säger Sture Nellbring som med projektet ”Främmande arter i svenska hav” arbetar för att få upp medvetenheten kring problematiken.

När jag frågar om det finns en svart lista med de arter som vi absolut inte vill få in i Östersjön svarar Sture Nellbring.

– Det är just det som är problemet, det saknas riskana­lyser kring den här frågan. Hade vi en svart lista kunde det gå ut direktiv om hur vi bäst kan und­ vika spridning av speciellt farliga arter för Östersjön, men idag får vi helt enkelt bara följa utvecklingen av det som sker. Internationellt börjar vi nu dock se att utvecklingen bromsas in med hjälp av allt s­ trängare

att hindra arter

och organismer som sprider sig i vatten är dessutom oändligt mycket svårare än på land.

– Där går det ju till exempel att rycka upp ­växter med rötterna och elda upp dem, medan att utrota en främmande art som lever i vatten i princip är ­omöjligt, säger Sture Nellbring. De flesta arter som kommer in gör ingen större skada och i de allra flesta fall för de en ganska tynande tillvaro för att sedan helt dö ut. Men generellt anses några procent av de främmade arterna utgöra en stor risk och kan göra verklig skada. främmande arter innebär bara en risk för den nya miljön. I Öster­ sjön finns till exempel numera en grupp havsborst­maskar som invandrat från Nordamerika som är be­ tydligt mer kraftfull än sina nordiska kusiner. Den gräver sig mycket djupare ner i bottensedimentet och enligt rapporter kan det på vissa ställen finnas flera tusen maskar per kvadratmeter. Med sina borrhål har den lokalt fått snurr på syresättningen av Öster­ sjöns döda bottnar. Forskarnas modellberäkningar visar att den amerikanska havsborstmasken binder så mycket som 70 ton fosfor om året i Stockholms skärgård. Det är mer än dubbelt så mycket som den mängd som reningsverken i Stockholm klarar.

långt ifrån alla invandrade

Den lilla havstulpanen Balanus improvisus som vi i Östersjön svär över när vi ska tvätta båtbotten är också en främling här från början. Den rapporterades för första gången i Östersjön år 1844.

∞

Definition på en främmande art Art, underart, population eller gen som inte härstammar från eller förekommer naturligt i ett område men som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttats till detta område. Även genetiskt modifierade organismer (GMO) kan ibland klassificeras som främmande arter.

Rapportera in dina fynd!

Får du en smörbult på kroken eller ser en konstig mussla eller lite krabba. Ta en bild och skicka in ditt fynd till informationscentral. stockholm@lansstyrelsen.se Mer information finns på: www.frammandearter.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

Fortfarande mycket skräp på bottnarna – sopprojekt visar att nya kampanjer behövs 505 glasflaskor, 329 plastföremål, 123 metallföremål och 76 burkar togs upp under fem dagars bottenrensning i höstas.

Hur är det egentligen med vårt miljömedvetande? text

Ulrika Palmblad

foto

Anders Bouvin, Tomas Jangvik

TEMA UNDER YTAN

Förutom glasflaskor, konservburkar/ ölburkar, plastförpackningar (samt husgeråd i plast) hittades porslins­ artiklar, batterier, kläder/handdukar och båtrelaterade prylar som stegar, mattor, tampar. Mycket av det som hittades har förmodligen tappats av misstag men de flesta av alla flaskor och burkar har nog tyvärr slängts i av obetänksamhet och nonchalans av att de skräpar ned en marin miljö.

Uppgifter om nedbrytningstid kom­ mer från stiftelsen Håll Sverige rent.

Av det insamlade skräpet var ca 10 % metallföremål. Som ett ­exempel kan anges att en aluminium­burk bryts ned på ca 300 år.

på skärgårdsstiftelsen har vi länge pratat om att det behövs en ny Håll Sverige Rent kampanj, säger Cicci Wibjörn marinbiolog och initiativtagare till projektet ”Skräpet ska upp till ytan – en dykinsats för miljön.”

På 1970- och 80-talen var det nog många som trodde att vi nu ändrat attityderna kring nedskräp­ ningen för all framtid, men tyvärr visar det sig gång på gång att arbetet inte på något sätt är slutfört.

– Våra tillsynsmän vittnar om att det blir mer och mer skräp att ta hand om för varje år, säger Cicci och berättar om konstiga fynd som bilbatterier, toastolar och mycket annat som man inte ens kan förstå hur det har hamnat på ön eller i vattnet från första början.

Många har säkert sett de kampanjfilmer och reklam­ affischer som spreds bland båtfolket på femtiotalet där rekommendationen var att lägga stenar i soppåsen och sänka den i havet. Både bo­ fasta och fritidsbor kan också vittna om hur spisar, vitvaror och annat dragits ut på isen för att sedan ”för­svinna” ner i havet vid islossningen. En del av

Näst efter glas så var plastföremål det mest förekommande bland det insamlade skräpet.

Ca 30 % av skräpet var plastföremål. Ned­ brytningstiden för plast är ca 400 år, pet­­ flaskor har en nedbrytningstid på 450 år!

f­ynden vid dykningarna härrör också från denna tid, men påfallande mycket skräp både under och över ytan är nytillkommet. pengarna för dykningen och informationskam­ panjen har Skärgårdsstiftelsen fått från Havs och vattenmyndigheten vilket gav möjlighet till att fortsätta och utöka det arbete som stiftelsen gjort med att plocka skräp från bottnar i naturhamnarna ­under 10 års tid.

– Här såg vi chansen att med hjälp av nya medel kunna lyfta frågan lite större och verkligen visa på den övergripande problematiken, säger Cicci W ­ ibjörn.

Förutom dykningarna som genomfördes ­ under fem stilla novemberdagar i höstas ingick även en film och en utställning på båtmässan i projektet. Cicci var själv ute på mässan under några av ­dagarna och mötte besökarna.

– Reaktionerna på utställningen var blandade, berättar hon. Många var upprörda över att det ser ut så här fortfarande, andra var inte ett dugg för­ vånade och gjorde jämförelser med hur det ser ut

» Våra tillsyns­ män vittnar om att det blir mer skräp för varje år «

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

Dykarna Tomas Jangvik, Anders Ryner och Anders Vilhelms­ son rensade under fem dagar bottnarna på Säck, ­Träskö Storö, Österviken, Koxviken och Mörtviken. Av de drygt 1100 föremål som plockades upp var nästan hälften glasartiklar med övervägande glasflaskor, t­otalt 505 artiklar. Glas dominerade i alla de undersökta vikarna.

Nedbrytningstiden för glas är mer än 1 000 000 år! Ja du läste rätt, mer än en miljon år.

›› i parker och på land. Många framförde också sin tacksamhet gentemot stiftelsen och sa att det är tur att stiftelsen finns, hur skulle det annars se ut?

– Men kanske kan det också vara en del av pro­ blematiken, fortsätter Cicci. Har vi skämt bort folk och gjort skräpet osynligt. Om jag släpar ut grejer i skärgården är det inte också mitt ansvar att ta hem det igen? Under ytan blir det mer påtagligt eftersom ingen är där och röjer, där syns nedskräpningen mycket tydligare. Enligt Ciccis beräkningar gjorda efter dykningarna låg det ett skräp på var tionde kvadratmeter i naturhamnarna.

– Tänk om det såg ut så varje dag i en park?

kontrasten mellan det vackra skärgårdsland­ skapet och de skräpiga bottnarna var just det som Cicci ville få fram genom dokumentationen och filmningen vilket lyckades över förväntan.

– Vi hade verkligen tur med vädret, det var helt stilla och klart i november, vilket får betecknas som extrem tur, berättar en nöjd Cicci. Dykarna Tomas Jangvik, Anders Ryner och Anders Vilhelmsson rensade bottnar och filmade på fem ställen under fem dagar. Filmen som producerades kommer bland annat att läggas upp på stiftelsens hemsida. Men förhoppningsvis är sopprojektet inte slut med det.

– Vi har sökt mer pengar för att lyfta frågan ännu mer, fortsätter Cicci. Vi har under flera år fört dis­ kussioner med stiftelsen Håll Sverige Rent och även med den finländska organisationen Håll Skär­gården Ren om att tillsammans uppmärksamma proble­

12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

matiken med en gemensam manifestation. Önske­ drömmen, och det vi också sökt pengar för, är att göra en stor båtlivsundersökning om människors attityder och förväntningar i frågan. Hur ser folk på skräp? Och vilken service vill man ha, respektive förväntar sig? Undersökningen skulle i så fall ligga till grund för en större kampanj med information och även strandstädningar och bottenstädningar i både Sverige och Finland.

∞

Cecilia Wibjörn stod på mässan ”Allt för sjön” och berättade om arbetet med att sanera havsbottnarna.

?

Frågespalten

Fråga oss! Nu lanserar vi en frågespalt i Stångmärket. Skärgårdsstiftel­ sens personal får ofta frågor om verksamheten i skärgården, allt från djur och ­natur till byggnadsvård. I denna spalt ämnar vi svara på de vanligaste ­frågorna. Maila gärna din fråga till redaktion@skargardsstiftelsen.se.

(Vi kan inte garantera att alla inskickade frågor kommer med.)

Vanliga frågor från allmänheten: Jag hjälper gärna till med röjningar och liknande på era områden.

Finns det något behov av sådan gratishjälp?

Karen Andersson, naturvårdsassistent, svarar:

– Det finns behov och liknande ideellt arbete har förekommit på några av våra områden. Dock krävs det en hel del administration från vår sida, med försäkringar och annat. Vi har nyligen pratat om hur vi kan ta emot sådan hjälp och förhoppningsvis hittar vi en bra lösning. Som det ser ut nu är det inte helt okomplicerat.

Levande skärgårdsnaturrapporten finns att beställa Genom kontinuerlig bevakning och årliga inven­teringar får projektet Levande Skärgårds­ natur fram viktiga kunskaper om ett antal olika arters populationsstorlekar, häckningsresultat och fortlevnad i Stockholms skärgård.

Skräntärnan som pryder omslaget är utsedd till Årets fågel 2012 av Sveriges Ornitologiska Förening. Ornitologen Roland Staav skriver, i årets nummer, om skräntärnan, världens största tärna som har gamla anor kring Östersjön. Den beskrevs som svensk fågel redan 1782 av präs­ ten Samuel Ödmann i en skrift utgiven av Kung­ liga Vetenskapsakademin från ”Wärmdö Skär­ gårds ytter­sta kanter”, där den än idag ­häckar och­­ingår i undersökningsprogrammet.

– Skräntärnan, världens största tärna, är en hotad art och föremål för särskilda åtgärder för att säkra dess fortsatta existens i vårt land. Ett särskilt åtgärdsprogram, s.k ÅGP, för skräntärna finns fastlagt av Naturvårdsverket. Skärgårds­ stiftelsen har fått i uppdrag av Länsstyrelsen att följa upp utvecklingen för skräntärnan i Stock­ holms skärgård, berättar tillsynsman ­ Gunnar Hjertstrand.

Förutom skräntärnan kan du bl.a. läsa om ­sälar, sjöfågel, blåstång, havstulpaner och blom­ mor i Levande Skärgårdsnatur 2012 – med rap­ porter från 2011. Den alldeles nytryckta skriften går att beställa från Skärgårdsstiftelsens kansli.

Jag vet att ni jobbar mycket med havstulpanvarning och ­båt­bottentvättar. Men om man som jag, ändå vill måla båten finns det någon färg som är mindre farlig än andra?

Anna Ehn, redaktör Båtmiljö.se, svarar:

– Tyvärr finns det inga färger som inte påverkar den marina miljön negativt. Därför förespråkar vi andra metoder istället för botten­ målning, exempelvis båtbottentvättar.

Vad bör man som besökare tänka på när man land­stiger på en ö med får eller kor?

Kajsa Markne, naturvårdare på Grinda svarar:

– Det viktigaste är att koppla ­hunden, oavsett hur snäll och lugn den än må vara. Det andra är att man ­aldrig ska jaga djuren utan låta dem själva komma fram om de vill. Det händer ibland att djuren blir stressade och till och med dödade av hundar.

Jag undrar om det är fritt att fiska var man vill i skärgården, eller behöver jag söka ­särskilt tillstånd?

Karin Strandfager, miljöchef, svarar:

- Ja, det är fritt handredskapsfiske i hela Stockholms skärgård dock inte i fiskefred­ ningsområden eller i fågel- och sälskydds­ områden. Information om detta går att finna i Länsstyrelsen lilla broschyr, Fiskeguiden.

Maila gärna din fråga till oss på: redaktion@skargardsstiftelsen.se.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

SALTVATTEN BLIR DRICKSVATTEN

Från Mysingen till bordsvatten på Utö Värdshus Provsmakning! Direkt från kranen fyller Tomas af Petersens ett glas kallt, klart dricksvatten och jag tar några klunkar. Det smakar mycket bra, förvånansvärt bra, för att komma från havet. För det är vatten från Mysingen som blir dricksvatten i Utös stora avsaltningsanläggning. text och foto

Carina Lemhagen Matz

tomas af petersens, Hans Walter och I­ngegerd Nagao är Stiftelsens drifts­ tek­ niker på Utös avsaltningsanläggning. ­Dyg­net runt är det någon av dem som har jour. O ­ ftast tuffar och går anläggningen fint, men det kontinuerliga underhållet kräver förstås sitt.

Det är Tomas som visar runt och berät­ tar. Han säger att de tre ordentligt testar vattnet varje morgon – vid morgonkaffet!

Vattnet smakar så bra att det till och med serveras som bordsvatten på Utö Värdshus.

Etiketten talar om: ”Avsaltat och kolsyrat Mysingsvatten”. ”En del rynkar först på näsan”, berät­ tar krögaren Stefan Guldstrand. ”Men sen när vi förklarar det smarta med att ta ­vatten från havet och göra till dricks­vatten så ­inser de allra flesta hur miljövänligt och bra det är. Vi slipper transportera dyrt flaskvatten och använder istället det som finns på plats. Och så blir vattnet extra gott när vi tillsätter kolsyra.”

fler gäster. Och allt det slukar färskvatten.

Vattennivån i brunnarna och i gruvan – den stora vattenreservoaren – sjönk. Skärgårds­ stiftelsen behövde hitta en lösning.

Idén kom från dåvarande Vattenfestivalen på Skeppsbron där ett företag stod och bjöd på vatten – från Strömmen! I en container på kajen stod en avsaltningsanläggning.

Det gav idén att ta vatten från havet för att ­omvandla till dricksvatten till gruvbyn på Utö. Processen kallas omvänd osmos.

Björn Hedbeck, byggnadsingenjör på Skär­gårdsstiftelsen, bekräftar. ”Låg grund­ vattennivå är ett problem i skärgården, som tenderar till att bli ett stort problem. Folk vill ha både tvättmaskin och diskmaskin i huset och vattnet räcker helt enkelt inte till”, konstaterar han och fortsätter: ”Men att rena dåligt grundvatten är en mycket dålig idé. Om grundvattnet inte är bra är det naturens sätt att tala om att ­något är i obalans. Därför är idén att ­använda havsvatten mycket bättre.”

någon gång i mitten på 1990talet. Gruvbyn och Utö hade utvecklats, gästhamnen rymde ännu fler besökande båtar och konferensanläggningen kunde ta

så hur fungerar det hela? Ett tjockt svart plaströr går över en kilometer ut i ­Mysingen för att, med självsug, hämta vat­ ten till ett litet rött hus i hamnen vid Gruv­

allt började

bryggan. Härifrån pumpas sedan vattnet upp 25 meter i höjdled till själva anlägg­ ningen som ligger bakom Utö Värdshus.

Där leds vattnet först genom tre olika sandfilter, var och en med olika grovlek på sanden. Det finaste sist.

Därefter går vattnet med högt tryck genom ett antal mycket tunna filter – så kallat semipermeabelt membran. Hålen i detta membran är så ytterligt små, en miljon­dels millimeter, så här filtreras p ­ recis allt oönskat bort. Av en liter havsvatten får man ut en halv liter dricksvatten. Resten går tillbaka till havet.

Filtren gör att även nyttiga mineraler för­ svinner. Därför går vattnet till sist g­ enom ett så kallat mineralfilter som återför bland annat kalk och magnesium vilket åter­ ställer pH-värdet. Det ger också tillbaka lite av smaken. men det som är positivt för vattenförsörj­ ningen på ön blev lite mindre positivt för Utös kanske främsta attraktion. Vattennivån i stora gruvan är nu förhållandevis hög. Nu får inte längre besökarna den där riktigt his­ nande känslan när de tittar ner i de gamla, och en gång så förfärande ­djupa, gruvhålen.

Våtmarksanläggning för vattenrening Våtmark är roligare än det låter. En våtmark kan fylla många funktioner. Ekologiskt är den viktig för vissa växt- och djurarter. Men den kan också, helt naturligt, fungera som vattenrening.

På Utö till exempel är det ett stort flöde av avloppsvatten, som idag renas i ett reningsverk.

Men det renade vattnet innehåller ändå en mängd kväve som har gödande effekt.

Därför har Jonathan Alm som arbetar på Skärgårdsstiftelsen inom ramen för Green Islandsprojektet, funderat över hur en våtmark ytterligare skulle kunna rena vattnet på Utö.

Projektet har intierat ett examensarbete som skrivs av Erik Matsson som studerar Miljövård och fysisk planering vid Stockholms universitet. Han undersöker möjligheterna till våtmarksanläggning för naturlig kväverening av avloppsvatten. Hans rapport kommer att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete på Skärgårdsstiftelsen.

Tomas af Petersens visar runt och berättar om anläggningen.

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

∞

Driftsteknikern Tomas af Petersens häller upp ett glas kallt, klart dricksvatten renat från havsvatten.

På Utö Värdshus serverar man avsaltat och kolsyrat Mysingsvatten till restauranggästerna.

Utö vattenverk Myggskären med sina öppna bodar där Kapacitet man kan övernatta Tryck i membran Vattenprover

150 m3 per dygn i högsäsong 25 bar Lämnas 9 gånger per år för analys på laboratorium Rengöring av inloppsrör Vart fjärde år Byte av membran Vart femte år Invigning 1996

Omvänd osmos går ut på att man med hjälp av ett yttre tryck låter vatten­ molekyler vandra genom ett semipermeabelt membran; med andra ord ett halvgenomsläppligt membran. Följden blir att jonerna stannar kvar på ena sidan av membranet, medan vattenmolekylerna passerar genom det.

Man övervinner alltså det osmotiska trycket. Källa: wikipedia.org

» Förmiddagsfikat är ­heligt och intas alltid med utsikt över världens vackraste skärgård «

Hjärtat klappar för miljöfrågorna – Tillsynsman Lars Westling driver utvecklingen framåt på Finnhamn Finnhamn, i den mellersta delen av Stockholms skärgård, tillhör ett av Skärgårdsstiftelsens mest väl­ besökta områden. Vanligtvis åker man hit för sol, avkoppling och bad från klipporna. Stångmärket följde istället med Lasse Westling, tillsynsman för Skärgårdsstiftelsen, under en dag då sophämtning och latrintömning stod på agendan, ett arbete som uppskattas av de flesta som vistas ute i skärgården. text och foto

Anders Sellin lasse tar hand om de sopor och torrdass som står till

båtägarnas förfogande och i stugbyn på Finnhamn.

Vandrarhemmet och krogen har egen sophämtning.

Tre dagar i veckan tömmer Lasse alla sopor med ­f yrhjuling och med båt.

– De flesta torrdassen är idag självkomposterade men det finns en del ute på öar och i badvikar som fortfarande har tunnor som måste tömmas. Fler och fler torrdass ute i skärgården byggs om till själv­ komposterande. Men grunden för att det ska fungera är att de har urinseparator. Är det så att det trots allt har fungerat tidigare så beror det på att man sparkat ett hål i botten på tanken, då rinner vätskan bort men det var knappast så det var tänkt, berättar Lasse.

Under dagen börjar jag förstå att Lasse genom att tömma sopor har örnkoll på vad folk äter och dricker, och även en del andra hemligheter kan avslöja sig.

Lasse, som själv är intresserad av vin, låter meddela att folk har god smak vad gäller det vin de tar med sig.

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

– Det är inga dåliga viner som jag tar hand om buteljerna efter, man skulle kunna tro att folk skulle dricka lådviner eftersom det är praktiskt när man åker ut med båten men de är ganska sällsynta i ­ sopställen, berättar Lasse. Just nu verkar det dessutom gå någon trend vad gäller champagne, ­ skrattar Lasse Under eftermiddagen är det båten som gäller.

Man inser inte riktigt hur många ställen som måste tömmas innan man hängt med Lasse under en dag.

Det är många klippor att lägga till vid och forsla ner betydande mängder sopor och latrintunnor. Totalt blir det 100 kubikmeter sopor i veckan som Lasse fraktar till containern för vidare transport via båt till avfallsanläggning. ut till Ingmarsö och började köra sopor åt Ragnsells. Sam­tidigt drog han igång en fiskodling och ett r­ökeri. Sedan 1998, samma

1979 flyttade lasse

STRINDBERG OCH STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

Lasse får genom sitt jobb god insikt i vilka viner som är populära och han är imponerad.

- Det är inga dåliga viner som folk plockar med sig ut i skärgår­ den, konstaterar han.

Under eftermiddagen är det båt som gäller och Lasse tömmer alla sopmajor som inte går att nå med 4-hjulingen.

år som Finnhamn kom i Skärgårdsstiftelsens ägo, ­arbetar han som tillsynsman för området och fisk­ odlingen är nu ett minne blott.

– Jag ville vara seriös och gjorde stora investe­ ringar i fiskodlingen för att uppfylla m ­ yndigheternas alla krav. Allt var i rostfritt och kakel och vi hade det hur rent och snyggt som helst. Men reglerna ändrades hela tiden och det blev därmed omöjligt att få någon lönsamhet i verksamheten. i grunden är lasse utbildad limnolog, dvs. läran om sötvatten, och före livet i skärgården arbetade han i egen firma för att hjälpa företag med miljö­ certifiering. Med tiden skaffade han sig även en ­miljö- och hälsoskyddsutbildning. Allt detta har han stor nytta av som ansvarig för Finnhamns renings­ verk och avsaltningsanläggning. Allt avloppsvatten från vandrarhemmet hamnar i reningsverket.

– Vattnet renas och kan tömmas ut i ­havet igen.

På ön finns också en avsaltningsanläggning som förser vandrarhemmet och ­krogen med färskvatten.

Om man istället hade tagit upp motsvarande mängd ­vatten ur brunnarna skulle risken för att få in salt­ vatten i brunnarna vara överhängande.

– Vad gäller vattnet här ute på Finnhamn är det av utmärkt kvalitet i de gamla handpumparna. ­B ehöver jag späda min *cask strength med vatten går jag till hand­pumpen vid campingplatsen – det är det absolut bästa vatten som går att uppbringa.

350 året innan. Vad gäller fisket så är det okej med a­ bborre medan gäddan försvunnit nästan helt. S­ edan märker vi av trutsjukan, vad den beror på vet vi inte riktigt men det forskas kring det. Förmodligen är det ett skäl till att gråtruten är helt borta numera. nu vet du vem som tar hand om dina ­sopor nästa gång du besöker Finnhamn. Och du – skippa en­ gångsgrillen eller lägg den där den ska vara och inte i soporna. Finns det något som Lasse inte gläds åt så är det att få en engångsgrill i ryggen.

∞

*Cask strength är ­whiskey som lagras ­outspädd på fat och skall spädas med ­vatten innan man dricker den.

Fjärdholm

Byholmen SkarpIdholmen

Skärflacket

Idholmen

LillKastholmarna Kålgårdsön StorKastholmarna

Djupfladen

Stor-Kastet

Finnhamn Korsholmen

Stora Jolpan

Lilla Jolpan Klippingen Knokan

Ingmarsö

även djurlivet på ön

Stora Rävsön

Bockholmen 0

Särsö

Söder-Långholm

Finnhamn

Bockholmen

Rävsjöfjärden

har Lasse full koll på. M ­ edan ejdern minskar ute i ytterskär­ gården verkar den öka här. 2011 hade vi 380 par häckande ejder mot

Ösandholm

1 km

Semesterparadiset på gränsen till ytterskärgården med åretrunt-öppet vandrarhem, krog, tältcamping och bondgård.

Finnhamn är ett populärt område för fritidsbåtar med ett antal väl skyddade vikar. Under sommaren 2011 räknades över 40.000 övernattningar i fritidsbåtar in. Mer information finner du på www.finnhamn.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

Hur mår fisken?

Nu leker fisken i vassen och snart dras det ström­ ming för fullt. Fiske som fritidssysselsättning är populärt och som tur är finns det folk som jobbar för att det ska få fortsätta att vara så. Vi människor har ställt till det en del i Östersjön men nu görs det åtgärder på flera håll och en del fiskarter som t.ex. torsken tycks växa sig starkare efter en kraftig nedgång. Men i sin helhet har tyvärr fiskbeståndet i vår skärgård minskat på senare år. text foto

Anna Björkman Anders Sellin och Christer Lundin

Rödlistad fisk Lake, lax och sik är rödlistad fisk från Östersjön.

Läs mer om rödlistad fisk i WWFs fiskeguide, finns att ladda ner på wwf.se Eller ladda ner Naturskyddsföreningens app Grön guide. Den hjälper dig att undvika inköp av hotade fiskarter. Om du inte har möjlighet att ladda hem en app så finner du bra information på www.naturskyddsforeningen.se

SPORTFISKE I ÖSTERSJÖN

sportfiske är en av Sveriges största fri­ tidssysselsättningar och omsätter betyd­ ligt mer pengar än yrkesfisket. Sedan 1985 kan man handredskapsfiska fritt i hela Stockholms skärgård, vilket betyder att du inte behöver ha vattenägarens tillstånd om du vill dra upp ett par abborrar till middag. Reglerna kring nätfiske är däre­ mot strängare. Intresset för fisket har inte sjunkit i takt med fiskbestånden och tur är väl det, för ju fler vi är som bryr oss desto större är möjligheterna att vi kan åtgärda problemen. Även om torsken tycks vara på väg till­ baka är det sämre med gädda och a­ bborre.

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårds­föbund bedriver ett projekt där närmare en miljon kronor samlats in till åtgärder för gädda, lax, harr och havsöring.

förutsättning för att det överhuvudtaget ska finnas fisk i våra vatten. Många av de naturliga våt­ markerna har torrlagts då bebyggelse av olika slag tar över. Här gör Sportfiskarna en insats och hittar områden där det är möjligt att restaurera marken. Både gäd­ da- och abborrbestånd har minskat dras­ tiskt de senaste åren och Sportfiskarna ­jobbar för att ge fisken en chans genom att restau­rera våtmarker och även värna om vassruggar. Ungefär 50 % av Stockholms kustmiljö är utdikat vilket innebär att det försvunnit en hel del lekområden för fisken under årens lopp.

– Det är fascinerande att se hur snabbt fisken faktiskt hittar nya, öppnade våtmar­ ker. Redan första året letar sig gäddan till platsen för att leka. Gäddan l­eker först av alla fiskar, strax efter att isen lossat, säger Linda Svensson på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.

lekområden är en viktig

med gäddsafari i mitten av april och den 13 maj blir det yngelspaning på en ny våtmark som tidi­ gare varit gösodling i Snäckstavik. Gäd­ dorna hittar den nyanlagda våtmarken då vattnet är något varmare där. De simmar uppåt till den grunda miljön där de samlas för att leka.

Gäddan är en av de mest populära sport­ fiskearterna. En nyligen gjord undersök­ ning hos Sportfiskarna visar att ytterst få uppfiskade gäddor som släpps tillbaka får några men av upptagandet. Man har följt samma fiskar under en längre period och sett att även de med krokskador klarar sig fint. Det är självklart viktigt att hantera fisken varsamt och att släppa tillbaka den snabbt om man inte tänkt äta den. Försälj­ ning av egenfiskad fisk är förbjudet. Mått

Nätfiske ingår inte i det fria handredskapsfisket.

på hur stor respektive fiskart måste vara finns i Länsstyrelsens fiskeguide som går att ladda ner på www.lansstyrelsen.se.

Stockholms Skärgård bildades 2009 där Skärgårdsstiftelsens miljöchef Karin Strandfager är en av leda­ möterna. Via finansiellt stöd från EU finns det möjlighet för organisationer att söka pengar hos Fiskefrämjandet för fiskefräm­ jande åtgärder. Flera organisationer har sökt pengar till att hitta anledningar till fiskens dåliga tillväxt och kommit fram till flera svar; utfiskning, övergödning, brist på föda i yngelstadiet och att det är ont om lekområden. Sportfiskarnas projekt finan­ sieras delvis via Fiskefrämjandets ekono­ miska stöd.

fiskefrämjandet

sportfiskarna ordnade

ska vara lätt att känna igen. Det är upp till var och en att ta reda på vad som gäller på just det vatten man fiskar på. Oftast är områdena bra skyltade och fredningstiden är nästan alltid begränsad beroende på vilken typ av fisk som leker just där. Ålen är rödlistad vilket betyder att den behöver skyddas mot utfiskning. Däremot finns det fiskare med särskild dispens ut­ färdad av Länsstyrelsen som får ta upp ål och sälja.

östersjön är en ung miljö som ständigt genomgår stora förändringar. De senaste hundra åren har det dessutom skett stora förändringar genom mänsklig påverkan.

Fiskbestånden förändras naturligt över tid, ett fiskefredningsområde

en del ökar, som torsken som tycks vara på uppgång igen medan andra minskar dras­ tiskt, som den rödlistade ålen. Ibland är det svårt att skilja på om förändringarna beror på det unga havets naturliga utveck­ ling eller på människans ständiga framfart.

Det bräckta vattnet i Östersjön är inte en optimal miljö för de flesta arter. För torsk, strömming och skarpsill är det för sött och för abborren för salt och för kallt. till olika t­yper av fiskprojekt, kan man som privat­ person hjälpa fisken genom att tänka lite extra på sin egen påverkan på närmiljön.

– All form av exploatering av egen strandzon är förödande för fisken. Oför­ siktiga båtförare kan också ställa till det. Många mark- och vattenägare slår bort vassruggar där fiskar gärna leker, här och var bör den sparas, säger Henrik C ­ A ndersson länsfiskekonsult på Läns­ styrelsen i Stockholm.

förutom att skänka pengar

och strömmingen då,

frågor jag, är det ont om den?

– Den är livskraftig och har anpassat sig bra i Östersjön. Den kända Waxholms­ strömmingen t.ex. finns fortfarande. Den är intressant för den håller sig lokalt och skiljer sig en del genetiskt från ström­ mingen från andra håll i Östersjön. De tycks hålla sig i närheten av Saxarfjärden och i Trälhavet hela livet i relativt stabila bestånd. Bästa tiden att dra strömming är nu i slutet av april och ända fram till mid­ sommar.

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

Diktarens skärgård August Strindberg återvänder under hela sitt liv till Stockholms skärgård. Antingen rent fysiskt, som sommarboende. Eller i sitt författarskap där han gång efter annan förmedlar sina upplevelser av människor och natur på öarna. Dessutom målade han många tavlor med motiv från skärgården. text

Mats Wigardt

foto

Stadsmuseets arkiv

det var under en skarpskytteövning

i ­Tyresö 1866 som den 17-årige August Strindbergs kärlek till Stockholms skärgård väcktes. Det var en genuin och, till skillnad från hans trassliga äktenskap, tämligen ofarlig kärlek som varade livet ut.

I Tjänstekvinnans son beskriver han långt senare sitt möte med s­kärgårdsnaturen:

”Detta var hans landskap, hans naturs sanna miljö; idyller, fattiga, knaggliga grå­ stensholmar med granskog, med det oänd­ liga havet som bakgrund”.

Det han såg var land och vatten i ett oförutsägbart flöde, med plats för tankar och funderingar. Det var holmar och skär istället för den raka horisont som kolle­

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

gan Albert Engström drogs till i sin stuga i Grisslehamn.

I Skärkarlsliv fortsätter Strindberg att sjunga skärgårdens lov: ”Det är denna omväxling av dystert och leende, av fattigt och rikt, av täckt och vilt, av inland och havskust som gör Sveriges östra skärgård så fängslande”.

STRINDBERG OCH STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

Han skriver vidare att i en jämförelse med den ”uthuggna ödsliga Västkusten” och med den franska nordkusten ”där ett havs­ bad är ett gyttjebad” är Stockholms skär­ gård att föredra. anita persson var i många år intendent på Strindbergsmuseet. Hon har också i drygt 30 år varit ciceron på vandringar i de ­miljöer där August Strindberg bott och ­verkat, bland annat i Stockholms skärgård.

– Strindberg ska tas med ut och läsas högt på de platser han själv besökte, säger hon.

Sitt eget livslånga intresse för för­ fat­taren förklarar hon med att hon som ­ ­tonåring blev provocerad av en lärare att läsa hans böcker.

– Vi förbjöds att läsa August Strindberg, säger Anita Persson. Det var bara Selma Lagerlöf som dög.

Med resultat att hon snabbt läste Strindbergs alla 55 böcker och fick dör­ rar ö ­ ppnade på vid gavel till rum dit hon inte ­trodde det var möjligt att ens kika in ­genom nyckelhålet. august strindberg,

säger Anita Persson, är en ständig upptäckare. Han är nyfiken på allt i sin omgivning, ställer frågor och har ett fenomenalt minne för detaljer. Från sina många besök i skärgården lagrar han intryck – fåglar, redskap, buskar, odlingar, män­ niskor – som kommer till användning var helst han långt senare skriver sina ­böcker.

– Hans intresse för skärgården är grund­ ligt och genuint och kärleken är på något sätt besvarad, fortsätter hon.

Två år efter den omvälvande upplevel­ sen på utsiktsberget i Tyresö seglar August Strindberg med några vänner till Sand­ hamn. 1872 återvänder han för att lära sig telegrafera och för att på uppdrag av ­Dagens Nyheter berätta om livet på ön.

som utgör Strindbergs idealbild av skärgården och som alltid framstår som hans favoritplats.

Hit kom han första gången 1871 med båt från Dalarö i sällskap med några vänner från Uppsala efter att ha gjort uppror mot sin far. Och hit återvände han sammanlagt sju somrar, de sista fyra åren med hustrun Siri von Essen och deras två döttrar.

Om Strindberg och Kymmendö har det skrivits i det oändliga. Själv kallar Strind­ berg Kymmendö för ”Ö, du min gröns­ kande ö, blomkorg i havets våg...”.

Det är också på Kymmendö som han skriver Mäster Olof. Han b ­erättar i ­Tjän­ste­kvinnans son om sommaren han arbetade med pjäsen: ”Stycket kom till ­ under två s­ommarmånaders stilla, regel­ ­

men det är ändå kymmendö

bundna, sunda liv, utan dryckenskap. Havs­ luft, s­imturer, segelfärder, fiske, fäktning, lekar i det fria, mjölk och tidigt gående i säng gjorde kropp och själ spänstiga.”

Men det är med Hemsöborna som ­August Strindberg gör Kymmendö – och sig själv – känd över stora delar av ­världen.

Boken skrevs emellertid först 1887 i Bayern, men med Strindbergs osvikliga ­ minne för de­taljer från livet på skärgårds­ ön som ­ständig följeslagare i arbetet.

Dalarö är en annan skärgårdsmiljö som August Strindberg blir väl förtrogen med.

Tillsammans med många andra av den ­tidens konstnärer och författare – Hjalmar Bergman, Eva Bonnier, Ernst Josephson, Richard Bergh, Anders Zorn – återkom han flera gånger till Dalarö.

– I Dalarö upplevde Strindberg både stark ångest och ogrumlad lycka, i om­ gångar ­under 20 års tid, summerar Anita Persson.

Via Dalarö, av honom själv kallad P ­ orten till paradiset, reser han till Kymmendö, till Dalarö flyr han från äktenskapet med Siri von Essen. Han funderar på självmord, flirtar med vännernas fruar och experi­ menterar med åskledare, färgfotografering och alkemi.

Dessutom målar han.

– En av de tavlor som Strindberg målade i Dalarö, men som ingen då ville köpa, såldes nyligen för 29 miljoner kronor, ­ kommenterar Anita Persson.

I flera av hans böcker finns episoder, ­personer och miljöer hämtade från Dalarö.

I En dåres försvarstal, i Giftas, i Leka med elden, i Ockulta dagboken…

Skärgårdsberättelsen Novellen inleds med: ”Klockan 5 på en sommarmorgon.

Dalarö sover ännu, trött av föregående dags tröttsamma overksamhet. Solen har nyss arbetat sig upp ur en hop trådslitna van Dyckbruna moln, med neapelgula kanter. (…)”.

I Furusund träffade han för första gången Albert Engström och här försöker han återknyta kontakten med sina barn. Han lever sommargästliv, med vit kostym, punsch och boulespel, allt omskrivet i Ett drömspel. sommaren 1904 i Furusund har skilsmäs­ san från sin tredje hustru Harriet Bosse precis påbörjats. I ett brev till henne skri­ ver han bland annat: ”Svalorna bygga i vårt hus. De sutto på backen första qvällen och sågo efter hvars andas barn vi voro.

När de icke funno något fult eller ondt så flyttade de in”.

Till vännen Richard Berg skriver han ­senare samma sommar: ”Här sitter jag nu på Isola Bella med hustru och barn, segel­ båt, badhus, gäddrag, abborrspön, opera­ terass och solsken, alldeles som i de bästa dagar jag haft. Så länge det räcker!”

Den sommaren blir Strindbergs lyckli­ gaste med Harriet Bosse. Men året därpå var skilsmässan ett faktum och August Strindberg hyrde ensam en villa på Täck­ holmen dit han hoppades att Harriet Bosse också skulle komma.

Men så blev det inte.

Det blev istället den sista sommaren som August Strindberg tillbringade i Stock­ holms skärgård.

– Men i hans skrivande ingick skärgården så länge han levde, säger Anita Persson.

∞

Foto: Mats Wigardt

återvände ­sedan August Strindberg 1889 till Sverige.

Tre somrar kom han nu att tillbringa på Runmarö där han tidvis led alla helvetets kval över skilsmässan från Siri von Essen och oron för barnen.

Det var en strulig och ångestfull tid som gav författaren dåligt rykte hos öborna.

Men de var också en period full av arbets­ lust, med experiment och teorier.

Efter ytterligare en period utomlands som omgift med Frida Uhl återvänder Strindberg, skild, 1899 till Stockholm.

Han hyr nu in sig i närheten av sin syster i Furusund dit han kommer med ångbåt ­lagom till midsommar.

efter

flera

år

utomlands

Att läsa Vandra med August Strindberg, 12 vandringar i Stockholm och Stockholms skärgård. Av Anita Persson (Prisma).

Vandra med Strindberg Under hela 2012 anordnas en mängd aktiviteter med anledning av att det är 100 år sedan August Strindberg dog. Däribland många Strindbergsvandringar, med Anita Persson som ciceron. Bland annat i Dalarö (7 juli), Kymmendö (14 juli, 11 augusti), Furusund (21 juli, 12 augusti), Runmarö (4 augusti).

Se även www.strindberg2012.se.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

STRINDBERGSKOR

Siri

Strindbergstema för kalvarna på Östanviks gård

Julie

För att hylla den store författaren lite extra till hundraårsjubileet, har Albert och Camilla jordbruksarrendatorer på Östanviksgård, Nämdö valt att ge årets kalvar namn med Strindbergstema.

På bilderna ses August, Siri och lilla ­Julie. Mammorna på bilderna heter Hälla och Jenny. Den stolte fadern av Aberdeen Angus-ras heter (hette...) ­Porter och kom från Finnhamn.

August 22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Skärgårdsstiftelsens vänner öden och äfventyr. Det var här som den yngste bondsonen Kristian från Fjärdlång gömde sina hemliga skatter sedan han flytt hemifrån, tillgångar som han sedan inves­ terade i Estland och blev en rik man.

Härifrån tar vi oss sedan ut till Norsten, den lilla ögruppen dit Gusten tog sin till­ flykt för att slippa delta i moderns bröllop på Hemsö. Här hade Kymendöborna i verkligheten en egen jakt- och fiskebod på den yttersta delen av ön. Även här jämför vi Strindbergs skildring av naturen med dagens verklighet. eller joggingskor rekommen­ deras. Tag gärna med regnkläder så att vi får vackert väder. Vidare rekommenderas ­kikare för att se på fåglar, sälar och avlägs­ nare ställen längs färdvägen. Det är också roligt att kunna följa med på sjökort, eller en karta t ex Stockholms skärgård, som finns att köpa i bokhandeln, karthandeln och på många bensinmackar.

grova skor

Foto: Stadsmuseets arkiv.

Vänresa i Strindbergs fotspår 25, 26, 28 och 29 maj Stiftelsens vänresor är mycket populära och det gäller därför att boka i god tid. Vi hoppas emellertid att kunna ge alla som vill möjlighet att följa med. Hjärtligt välkomna! sedan August Strindberg gick ur tiden. Med anledning av det anordnar vi en unik vårkryssning till några av de öar han beskrivit i södra skärgården. Jens Wahlstedt är vår guide på resorna och Göran Sjödin kapten om­ bord på komfortabla m/s Sjöbris. I resan ingår morgonfika samt en härlig buffé­ lunch ombord på båten.

i år är det hundra år

via historiska Baggen­ stäket där vi besegrade ryssarna år 1719.

Sedan fortsätter vi över Baggensfjärden och alla andra vårblå fjärdar till Ky­ mendö, platsen för Strindbergs roman Hemsöborna. Längs färdvägen skådar vi lekande ejderflockar och får höra om skärgårdshistoria och intressanta platser. ”Han kom som ett yrväder en april­ afton och hade ett höganäskrus kring halsen.” Så börjar ju romanen om Hemsö­ borna, när Clara och Lotten hämtade Carlsson vid Dalarö brygga. Han hade anställts av änkan madam Flod på Hemsö för att hjälpa till med hennes skärgårds­ jordbruk som låg i träda. Alla roman­

färden börjar

figurer hade sina förebilder i verkligheten, och skildrades mustigt av Strindberg som var regelbunden och skrivande sommar­ gäst på Kymendö. när vi kommer fram till Kymendö all­ männa brygga tar vi en kort promenad över ön för att bese gården utifrån hagen.

Hemsöbornas nutida ättlingar familjen Wahlström har gett oss tillträde för att jämföra omgivningarna med boken – liksom det dass som Rundqvist målade ”pinande rött” (där pastorn och profes­ sorn satt och pokulerade medan bröl­ lopsgästerna väntade på vigseln mellan madam Flod och Carlsson). Vi får också höra om de filminspelningar som gjorts av romanen. Boken Hemsöborna skrev Strindberg vid Bodensjön, men här på Kymendö skrev han ett par andra storverk som Nya riket och Dikter.

far vi sedan vidare ned till Trollhättorna, små dramatiska kobbar norr om Fjärdlång, som Strindberg be­skri­ vit i novellen En ovälkommen, i Svenska

från kymendö

Resan kostar 750:- kronor per person.

I priset ingår: Båtresa, guidning, kaffe och smörgås på fm, kallskuren lunch med smör och bröd samt måltidsdryck. Du får ta med dig en vän. Vid bokning och köp av biljett uppge ditt vännummer som du finner på tidningens baksida.

Resan bokas fr.o.m. den 2 maj på enklaste sätt på Blidösundsbolagets hemsida www.blidosundsbolaget.se eller hos Blidösundsbolaget på tel 08-24 30 90 varvid du får ett bokningsnummer och kan hämta ut din biljett hos valfritt ATGombud. Du kan även köpa din biljett på rederiets kontor på Frekens gränd 3, mitt på Skeppsbron. Blidösundsbolaget lämnar också upplysningar i övrigt om fartyget och resan.

Vi hoppas att väder och vindar ska stå oss bi, men som vanligt förbehåller vi oss rätten att lägga om rutter och mål beroende på vädret.

∞

Bokas via olaget, Blidösundsb lussen!

S n å r f a s e r v a Program 08.00

Avresa med m/s Söbris från Slussen (till vänster om ­Djurgårdsfärjan) 11.30-13.00 Besök på Kymendö 12.35-14.00 Besök på Norsten 17.00 Ankomst Slussen

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

Skärgårdsstiftelsens vänner

Upptäck Riddersholms Naturreservat Torsdag den 10 maj Stiftelsens vänresor är mycket populära och det gäller därför att boka i god tid. Vi hoppas emellertid att kunna ge alla som vill möjlighet att följa med. Hjärtligt välkomna! går till Ridders­ holms naturreservat, ute vid Kapellskär i Ro­slagen, 100 km nordost om Stock­ holm. Reservatet på 650 hektar ägs av Skärgårds­stiftelsen, här får vi möta vår guide, tillsynsman Gunnar Lodin som kommer att visa oss till sina smultron­ ställen i området. Tyvärr kan vi inte garantera några smultron just då!!

Under dagen får du uppleva Naturoch Kulturvandring utefter havet och i områdets lövlundar. Vandringen går på lättgångna stigar ca tre km och det tar ungefär två timmar att se det mesta och det bästa av området.

På plats delas vi in i två mindre grup­ per och medan den ena gruppen vand­ rar kommer den andra gruppen att få information om en av områdets pärlor där naturen generöst bjuder på Ramslök. Här får du prova på lite olika smaksensationer baserat på Ramslök. Det finns också tid att plocka sin egen lök att ta med hem (medtag lämplig förpackning t.ex. en gammal glasslåda eller annan plastlåda på några liter). Dessutom får du med dig en liten receptsamling för att kunna njuta av din egen ramslök hemma i köket.

Lunch och fika äter vi tillsammans och på eftermiddagen växlar grupperna

årets första vänresa

Foto: Anders Sellin

aktiviteter. Mer info om området hittar du på Skärgårdsstiftelsens hemsida www.skargardsstiftelsen.se och på www.fritidsbyn.se Resan kostar 450:- kronor per person.

I priset ingår bussresa t/r, guidning, fika och lunch.

Anmäl dig fr.o.m. den 27 april på ­anmälan@skargardsstiftelsen.se, sista ­anmälningsdagen är den 4 maj. Endast 50 platser finns, så det är först till kvarn som gäller.

Bokas via Skärgårdsstiftelsen!

Program 08.00 Avresa från Cityterminalen i buss 09.30 Ankomst Riddersholm, kaffe och smörgås 10.00 Vandring i naturreservatet 12.00 Lunch för grupp 1 12.30 Lunch för grupp 2 16.00 Hemresa 17.30 Ankomst Cityterminalen

Fyrkryssning med Birka Paradise Söndag den 10 juni för fjärde året i rad följer ­Skärgårdsstif­telsen med på Birka Paradises Fyrkryssning. Vi kom­ mer att informera om våra miljö­projekt; Green Islands, Havstulpanprojektet och Skräpet ska upp till ytan och även sälja böcker och vänskap.

Biljetter bokas hos Birka Paradise, tel 08-702 72 30 OBS! resan avgår kl 16.00 från Stad­s­ gårdskajen den 10 juni 2012.

Bokas hos Birka Paradise!

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Foto: Pressbild

Skärgårdsstiftelsens vänner Gotska Sandön 13-15 juni eller 19-21 juni

Tvådagarsresa till Gotska sandön Packa mat, regnställ, sängkläder och följ med!

På Gotska Sandön finns olika boende­ alternativ (från hyrtält till stuga). Fråga vid bokningen.

Att tänka på: Gotska Sandön har varken butik eller kiosk. Alla förnödenheter måste tas med till ön. Ta med proviant för ett extra dygn.

I fyrbyn, ca 250 m från lägerplatsen, finns en sval matkällare för dina kylvaror.

Vatten och kokmöjligheter finns.

Vid hårt väder skjuts resan upp, ett sådant ev. beslut tas på avresedagens morgon.

Bokas hos Resestugan!

Foto: Resestugan Foto: Resestugan

och nationalparken som sägs ha varit sjörövarnas tillhåll och där Albert Engström bott och skrivit mycket.

Gotska Sandön ligger 40 km norr om Fårö, är 8 km lång och 5 km bred. Över ön sträcker sig en sanddyn som når 42 ­meter över havet, kallad Höga åsen.

Gotska sandön är en spektakulär plats som är väl värt ett besök. På denna resa tillsammans med kapten Jan Boström med besättning på M/S Gotska Sandön får du uppleva dynlandskapet, den rika floran och öns intressanta kulturbyggnader, t.ex. öns fyr.

följ med till ön

Här får du nu chansen att boka en resa som sträcker sig över två dygn där det ordnas en särskild guidning på ön för dig som är vän.

Avgång resa 1: onsdag den 13 juni kl 8.30 från Nynäshamns Fiskebrygga.

Avgång resa 2: tisdag den 19 juni kl 8.30 från Nynäshamn med M/S Gotska Sandön ➢ Ombord finns café där du kan köpa macka och kaffe och förbeställa maträtter.

Ankomst till Gotska Sandön ca 12.00.

Avresa från ön 17.00, ankomst ­Nynäshamn ca kl 20.45. Återresa 1, fredag 15 juni. Återresa 2, torsdag den 21 juni. ➢ Resan kostar från ca 1000 kronor per person, beroende på boendeform.

(25 % rabatt på ordinarie priser)

Foto: Resestugan

Kom-ihåg-lista för packningen: • Mat för alla dagar • OBS!! Ta med reservproviant för ett dygn extra!

• Bra skor • Extra varm tröja • Vind/regnställ • Badkläder • Lakan/påslakan/kuddfodral/ sovsäck • Solkräm • Kikare • Termos/vattenflaskor • Kamera • Tvål • Handduk • Plåster • Liten ryggsäck (att ta med på vandring)

Skall du bo i tält behöver du dessutom:

Boka biljetter hos Resestugan på tel 0498-24 04 50 eller info@resestugan.se Uppge ditt vännummer som du finner på baksidan av tidningen.

Läs mer på www.gotskasandon.se

• Tält om du inte vill hyra • Liggunderlag • Ficklampa • Sovsäck

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

Skärgårdsstiftelsens vänner Anna Ehn intervjuas av Skärgårdsradions Martin Loogna.

Lena Pettersson och Annika Andersson i Skärgårdsstiftelsens monter.

Skärgårdsstiftelsens monter på mässan ”Allt för sjön 2012”.

Allt för sjön 2012 – Skärgårdsstiftelsen självklart på plats under den välbesökta mässan 2 till 11 mars var det dags igen för det årliga vårtecknet Båtmässan ”Allt för sjön”. Över 110 000 personer besökte mässan och många stannade också och tittade på stiftelsen monter och p ­ ratade med personal på plats. skärgårdsstiftelsen presenterade sig på flera sätt i montern för att visa den bredd som finns i verksamheten. Störst fokus lades på att presentera nya vänboken samt visa upp sopprojektet (läs mer på sid 10) och lanseringen av Båtmiljös nya båt­ miljöapp.

Stort intresse visades från både media och all­ mänhet som ville ha hjälp att ladda ned appen och hade många frågor. Anna Ehn, redaktör för Båt­

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Skärgårdsstiftelsens vänner

Vänmöte på mässan – Framtidsplaner, inspirerande matbok och vännernas viktiga engagemang! höll Skärgårdsstiftelsen sitt årliga vänmöte andra ­lör­dagen under båtmässeveckan. Vd, Lena Nyberg hälsade alla vänner välkomna på det välbesökta mötet. Hon berättade om året som gått och om den nya organisationen med tre regioner, personalförändringar och om våra pro­ jekt. Hållbar utveckling, kulturhistoria, miljöarbete och inte minst de ungas situation i skärgården ligger just nu i fokus liksom vårt utvecklingsbehov gällande vatten och avlopp, byggnadsvård och områdesutveckling. Lena poängterade även betydelsen av våra vänners stöd och engagemang.

miljö fanns på plats under nästan alla mässans da­ gar för att informera om appen och Båtmiljö. arrangerades även vildmarksmässan där stiftelsens vänner fram­ gångsrikt bemannade montern. Annika ­A ndersson och Lena Pettersson fanns på plats när Stång­ märket besökte montern och berättade att frågor­ na på Vildmarksmässan skiljer sig från f­rågorna de fått när de tidigare stått på båtmässan.

– Vi är lite mer av turistinformatörer här.

Folk vill veta vad man kan göra i skärgården och få tips på upplevelser. Många är paddlare som kommer förbi och pratar med oss. Även Ingegerd Rydberg, stiftelsens mässkoordinator märkte ­ skillnader bland besökarna när vildmarksmässan drog igång.

– Det märktes att många ville se både båtmässan och vildmarksmässan vilket bidrog till att skapa ett större besökstryck mot slutet av mässperioden.

enligt tradition

i anslutning till båtmässan

årets vänbok 2012, Matbok från Svenska Högarna presenterades av för­ fattaren och tillsynsman Sarah Anderin, fotografen Per Ranung tillsammans med förläggaren Jeppe Wikström från MaxStröm. Sarah och Per b ­ erättade om deras gemensamma arbete med boken under hela förra året, om ­alltifrån chokladmousse, ljussättning vid fotografering och höststormar till vikten av lokala råvaror och planerade matinköp.

∞

mötet avslutades med att våra vänrepresentanter PG Traung och Kjell Thorngren tackade Vd för gott samarbete under det gångna året och berät­ tade om några av de idéer som vängrupperna arbetar fram för att stiftelsen ska synas mer. Kort sagt, ett lyckat och inspirerande möte!

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

NOTERAT

PRESSTRÄFFAR

Matbok från Svenska Högarna – Stor lansering av stiftelsens vänbok 2012 Årets fina vänbok öppnar upp möjligheter att förhoppningsvis nå lite nya målgrupper under året. Tillsynsman, kock och skär­ gårdsbo och numera även författare, Sarah Anderin får mycket uppmärksamhet för sin fina bok och tillsammans med förlaget MaxStröm har stiftelsen arrangerat två pressträffar för att ge boken extra uppmärksamhet.

Den 21 februari genomfördes en presslunch för media där Sarah bjöd på mat ifrån boken. Med fokus på det närproducerade ligger hennes tankar kring mat helt rätt i tiden och många ville också ta del av hennes mat, tankar och idéer under lunchen.

Presslunchen arrangerades i kansliets nya sammanträdesrum där det blev trångt kring bordet när alla skulle provsmaka den goda maten. Även under branschdagen på båtmässan fanns Sarah på plats i stiftelsens monter för att ta emot pressens frågor.

Trångt runt bordet blev det i sammanträdes­ rummet när Sarah serverade lunch till pressen.

Här fick man bl a smaka på närproducerade gårdsostar från Gräddö.

Pressträff i stiftelsens monter under bransch­ dagen på båtmässan.

Grattis till tioårsjubilerande Havstulpanprojekt!

Stiftelsen har nu fått pengar till ett års ytterligare drift för Havstulpansprojektet från Havs och vattenmyndigheten.

Grattis till det tioårsjubilerande projektet.

Sara Hallén projektledare berättar att i år sätts ännu mer fokus på att nå ut med informationen.

– Vi vill få fler att använda tjänsten och träffa våra obser­ vatörer, besöka båtklubbar och mässor för att informera om vad vi gör! Vi hoppas också att den nya appen i kombination med sms-tjänsten att vi ska få många fler abonnenter för tjänsten. Det ställer också högre krav på oss och våra obser­ vatörer att alltid ha uppdaterad information. Vi har även fått pengar för ett pilotprojekt på västkusten som drivs av Anna-

28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Lisa Wrange, forskare vid Göteborgs Universitet. Där ska vi ta reda på hur ofta man måste skrapa en yta för att den ska hålla sig ren för Västkustens mera komplexa påväxtsituation.

Elin Lindblad, Therese Camaj Ericson, Johan Jakobsson, Johanna Stålered, Anton Marmsjö, Victor Hoffman.

Nu är de igång!

Som vi rapporterade i förra numret av Stångmärket har stiftelsen fått välbehövlig hjälp från KTH där några studenter har valt att göra sina kandidatexamensarbeten kring sådant som stiftelsen behöver miljöstöd med. Alla läser Maskinteknik med inriktning uthållig energi på KTH, utom de som gör ett arbete om CO2 och biogas, de läser Industriell ekonomi, också på KTH. text

Ulrika Palmblad och Jonathan Alm

foto

Jonathan Alm

av Jonathan Alm som a­ rbetar med miljöprojektet Green Islands hos stiftel­ sen. Flera av arbetena kommer att kunna ge ytter­ ligare utväxling kring de frågor som utreds där. För flera av de åtgärder som nu utreds är miljövinsterna mycket stora vilket ger en extra skjuts i motivationen för elever och handledare.

Anna-Klara Hagberg som undersöker nya upp­ värmningsmöjligheter för Finnhamns vandrarhem tillsammans med Malin Alros ser mycket positivt på uppgiften.

– Det känns inte som att vi kan misslyckas i detta.

Idag har vandrarhemmet Utsikten direktverkande el och en oljepanna (dock svanenmärkt – inskjuter ­Malin) så alla alternativ blir bättre!

För Anna-Karin som tillbringat en hel del tid i skärgården ger exjobbet nya glasögon för skär­ gårdsvistelserna.

– När jag kom hit tänkte jag direkt, sommarlov!

För mig är skärgård ledig tid – inte exjobb. Malin Alros har också varit mycket i skärgården med land­ ställe på Dalarö, men det här är första gången hon är på Finnhamn.

– Vi har blivit jättefint mottagna. Alla är hjälp­ samma och ger oss mycket information. Resultatet av ­Anna-Karins, Malins och de andra studenternas arbete kommer att finnas tillgängligt på stiftelsens webbplats framöver för de som är intresserade. Håll utkik!

samarbetet är initierat

Solvärme i Utö gästhamn:

Johanna Stålered och Johan Jakobsson ska ­undersöka förutsättningarna att utnyttja gäst­ hamnens stora tak i söderläge för att värma upp det vatten som sommartid används för dusch och tvätt. I dagsläget värms vattnet upp med direkt­ verkande el.

Kylsystemen på Utö värdshus:

Victor Hoffman och Anton Marmsjö kommer att se över Värdshusets kylsystem och bland annat undersöka om ett värmedrivet absorbtionskylsystem kan vara ett bra alternativ. Värmen kunde i så fall vara solvärme eller spillvärme ifrån ett eventuellt biogasverk vid reningsverket.

Koldioxidbesparingar vid biogasproduktion på Utö:

Green Islandsprojektet utreder möjligheten att producera biogas i anslutning till renings­ verket på Utö, Elin Lindblad och Therese Camaj Ericson kommer att räkna på hur stor minskning av koldioxidutsläpp och vilka ekonomiska besparingar i minskade transport­ kostnader med mera det skulle kunna ge.

Sol/pelletvärme Finnhamn:

Anna-Klara Hagberg och Malin Alros ska undersöka möjligheterna att producera det varmvatten vandrarhemmet använder. Idag värms vatten till stor del med fossila bränslen så här finns goda möjligheter till förbättringar.

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29

siaröfortets kanoner pekar mot Furusundsleden där Finladsfärjorna idag sveper förbi. Här skulle ryssen komma befarade man efter 1:a världskriget och byggde ett fort som skulle bringa fiendeflottan till undergång. Flera hundra man förlades i anläggningen som döljer sig i berget.

Nu har stora delar av fortet återställts till sitt ursprungliga skick och öppnats för allmänheten.

Siaröfortet är idag ett museum med guidade rundturer som visar hur Stockholm skulle försvaras.

På Kyrkogårdsön som fortet ligger på finns avskiljda badklippor och små stränder att bada ifrån. I det gamla renoverade logementet från 20-talet har Blidösundsbolaget ett eget vandrarhem med två- och fyrbäddsrum och sommarrestaurang. Bekväm båtförbindelse varje dag från Strömkajen i Stockholm och Östanå färjeläge norr om Åkersberga.

Båtluffa från Stockholms City till randen av Ålands hav.

Bo på charmiga Bed & Breakfast i militärhistorisk miljö och upplev tre historiska fort – Vaxholms Kastell, Siaröfortet och Arholma Nord.

Alla från var sin epok av kustförsvarets spännande historia.

I upplevelsepaketet ingår alla båtresor, visning av museerna och övernattning med frukost.

Paketet bokas enkelt på vår hemsida där all information finns.

www.blidosundsbolaget.se Tel 08-24 30 90

Lärjungevägen 4, 136 69 Vendelsö Tel 08-776 33 23, Fax 08-776 16 01

www.enwa.se

Din fastighetsmäklare i södra skärgården Din fastighetsmäklare i södra skärgården

Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

Hyr stuga,

kajaker eller cyklar

Konferenser, Konferenser, middagar, middagar, bröllop, bröllop, fester, bed fester, bed & & breakbreakfast, luncher fast, luncher och och lunchkorgar. lunchkorgar.

i skärgården

Konferenser upp till 25 pers. www.lscab.se 073-655 67 00 Finnhamn 3-09

09-04-17

09.02

www.bokajak.se 070-280 54 42

Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 Sida 1

sandhamns-vardshus.se

Öppet Öppet året året runt. runt.

Info och 11-03-15 09.23 Sida 1 Info och bokning bokning Tel 08-520 341 Tel 08-520 341 11, 11, 070-531 070-531 90 90 80 80

Ingmarsö Livs 3-10.qxd

– Öppet sedan 1672 –

Se även vår hemsida: www.landsort.nu Se även vår hemsida: www.landsort.nu

Ingmarsö Livs livs & bensin Öppet hela året

Café-Krog och Sommarbutik Öppet alla dagar i juni, juli och augusti.

Tel 08-542 464 04 Välkomna! www.finnhamn.se

Ombud för:

Öppettider

Öppettider från 13 juni

Posten Brev & Paket Betalservice Apoteket och Systembolaget

Mån-Fre

Mån-Fre 9.30-18.00 Lör 9.30-16.00 Sön 12.00-16.00

Lör

9.30-12.00, 14.30-17.00 9.30-13.00

Telefon 08-542 460 20

Skärgårdens Bästa Krog 2001, 2002 och 2004

Välkommen till Svartsö Sätt kurs mot vår restaurang!

08-504 20 300 www.utovardshus.se

har du en våt sommardröm?

FÖRVERKLIGA DEN HOS OSS I SOMMAR! HYR KAJAK HOS ERKAJAK PÅ FEJAN.

Info & priser på www.erkajak.se

32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Vi Vi har har öppet öppet året året runt! runt!

Vi har öppet året runt!

Vi har öppet året runt!

Vi harVälkomna öppet önskar året runt!

Välkomna önskar Välkomna önskar Sozy, Matte och Välkomna Sozy, Matteönskar ochLena Lena Sozy, Matte och Lena med personal.

Välkomna önskar Sozy, Matte och med personal. med personal.Lena Sozy, Matte och Lena med personal. med personal.

Apoteks Apoteks ombud ombud Apoteks ombud Apoteks ombud

Apoteks Apoteks ombud ombud

Telefon Telefon08-542 08-54247 47325 325 Telefon 08-542 47 325 www.svartsolanthandel.se www.svartsolanthandel.se Telefon 08-542 47 325 www.svartsolanthandel.se Telefon 08-542 47 325 www.svartsolanthandel.se www.svartsolanthandel.se

Hjärtligt Hjärtligt välkomna välkomna Hjärtligt välkomna Hjärtligt välkomna till Svartsö som Hjärtligt välkomna till SvartsöKrog Krog somnu nu till Svartsö Krog som nu drivs iiWilly Ohlsson Eftr:s anda, Vi har öppet året runt! till Svartsö Krog som drivs Willy Ohlsson Eftr:s anda, drivs i Willy Ohlsson Eftr:snu anda, med all kända Svartsö KrogEftr:s som nu drivstill i Willy Ohlsson anda, med allvår vårredan redan kända med all vår redan kända och service. drivsmed ikunskap Willy Ohlsson Eftr:s anda, Välkomna önskar all vår redan kända kunskap och service. kunskap och service. med all vårSozy, redan kändaoch Lena Matte kunskap och service.

Longitud: 59 26,8 N. Latitud: 18°, 40,4° E. Longitud: 59 26,8 N. Latitud: 18°, 40,4° E. kunskap och service.

Longitud: 59 26,8 N. Latitud: 18°, 40,4° E. med personal.

driv

Longitud: 59 26,8 N. Latitud: 18°, 40,4° E.

Longitud: Longitud: 59 59 26,8 26,8 N. N. Latitud: Latitud: 18°, 40,4° 40,4° E. E. Apoteks 18°, ombud

Telefon 08-542 47 325 Telefon 08-542 472 www.svartsolanthandel.se Telefon 08-542 47255 55 Telefon 08-542 472 55 www.svartsokrogen.se www.svartsokrogen.se Telefon 08-542 472 55 www.svartsokrogen.se Telefon 08-542 472 55 www.svartsokrogen.se www.svartsokrogen.se

Lo

NOTERAT Silversträckad

pärlemorfjäril

. Foto: Kajsa Mellbrand.

Bli Fjärilsinventerare!

Nu söker Svensk Dagfjärilsövervakning dig som tycker om och är intresserad av fjärilar.

Det finns över 100 dagfjärilsarter i Sverige och nu söker man frivilliga som vill vara med och räkna dem. Green Islands medarbetare i Finland, Kajsa Mellbrand, är mycket kunnig och har erbjudit sig att ställa upp och lära ut vad inventering innebär och hur man gör.

Läs mer på www.dagfjarilar.lu.se eller ring 046-222 38 18

Haninge Miljö- och klimatdag onsdag den 28 mars För att uppmärksamma Earth Hour den 31 mars i år höll ­Haninge kommun en miljö- och klimatdag i Haninge kultur­ hus. Skärgårdsstiftelsens Cicci Wibjörn och Sara Hallén var där och presenterade stiftelsens projekt och miljöarbete. Det var en fullspäckad dag med musik, tävlingar och många intres­ santa utställare.

Axel Sjöbergs stipendiater Vi har glädjen att presentera årets Axel Söbergsstipendiater.

Bildkonstnär Maria Friberg och författare och översättare Klaus-Jürgen Liedtke tilldelas fem sommarveckor vardera i Skärgårdsstiftelsens hus på Långviksskär.

Jag får inspiration av sam­ tida fenomen och privata händelser och från konsthistorien. Jag vill försöka förstå min samtid i relation till historien och mig själv. Just nu jobbar jag inför min separata utställning på Fotografiska i Stockholm, med vernissage 13 september 2012, samt en separat utställning på Gallerie Voss i Düsseldorf med vernissage 11 maj, och i sommar grupputställningar på Skärets konsthall, och ”­Power” på Västerås konstmuseum. Titta gärna på min hem­ sida www.mariafriberg.com

maria friberg

Har du något särskilt förhållande till Stockholms skärgård?

Jag tycker mycket om det nordiska landskapet, kargheten som finns i Stockholms skärgård. Samt ljuset.

Projekt Öppen Gård Nu är projektet Öppen Gård på Hjälmö igång. Det är ett pro­ jekt där Skärgårdsstiftelsen sökt och fått pengar från Leader Uross. Projektet handlar om att möjliggöra för besökare att ta del av det småskaliga skärgårdsjordbrukets betydelse för den biologiska mångfalden och dess betydelse i kulturlandskapet.

Projektet pågår under 2012 t.o.m. hösten 2013 och avslutas med en Naturvårdsdag. På Hjälmö har stiftelsen ett arrende­ jordbruk som drivs av Lill och Per Schierman, de är även an­ ställda på deltid som stiftelsens naturvårdare. Lill och Per kom­ mer att ägna en del av sin arbetstid åt projektet. Till sin hjälp har de Michaela Bogren som är projektanställd på deltid. Vid frågor kontakta ­projektledare: Lill Schierman 070-377 57 48

klaus-jürgen liedtke I min roll som översättare från svenska till tyska finner jag ibland ord som fjärd, kobbar eller rev svåra att översätta. Det är en ut­ maning att förmedla känslan, att hitta rätt ord som ger läsaren möjlighet att föreställa sig landskapet.

Gunnar Ekelöf är en ständig ledsagare och inspiratör. Strindberg blir jag alltmer förtjust i särskilt efter att jag översatt hans ”Från Havet”. Just nu skapar jag ett urval av litterära Östersjötexter till det virtuella Östersjöbiblioteket ­(­w ww.balticsealibrary.info).

Dessutom sammanställer jag en antologi med Östersjötexter för ett tyskt förlag.

Har du något särskilt förhållande till Stockholms skärgård?

Jag har tillbringat några midsommaraftnar på Stora Isskär i Trälhavet och hyrt hus på Ingarö. Och så all underbar littera­ tur som har gett mig många fina upplevelser.

Foto Anna Björkman SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

Utnyttja din Flytträtt, Samla dina penSioner på ett Ställe.

För mer information om hur du får ditt kapital att växa gå in på www.jensensjoqvist.se eller ring oss på 08 - 728 22 80.

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

BOKTIPS Spännande underhållning bakom sjörapporten!

Uppladdning för våroch sommarsäsong

Sjörapporten – om väder, fyrar och ­skeppsbrott längs våra kuster.

Stundande semestrar och ledigheter innebär för de flesta tid till extra läsning.

Här är lite blandade förslag på böcker jag rekommenderar som uppiggande i en rofylld ledighet.

L- G Nilsson och Anders Nylund. 282 sidor. Nautiska Biblioteket/ Norstedts. Cirkapris: 440:-.

Alla som lyssnat på Sjörapporternas knastertorra röster om vindriktningar och vindstyrkor måste läsa den här boken, som är så mycket mer än en sjörapport. Här berättar meteorologerna Lars-Göran Nilsson, som också fotograferat bokens fina bilder, och Anders Nylund från TV 4, i det närmaste allt om väder och vind, om kultur och om de händelser som utspelat sig kring de svenska fyrarna och väderrapporterande utposterna genom tiderna. Väder är ett alltid lika fascinerande ämne, vilket verkligen känns i denna omväxlande, rikt illustrerade och intressanta bok, som kostar ungefär 440 kronor i handeln!

Kul knutar att knyta!

Viktiga Knopar Neville Ollife & Madeleine RowlesOllife. 143 sidor. Norstedts. Cirka­ pris 170:-.

Den som vill lära sig att knyta starka, beprövade knopar men också vill leka lite och göra mer dekorativa knutar eller rena trolleri­trick får roligt med den här boken. Det är en praktisk handbok med ett tilltalande upplägg. Totalt 70 knopar för sjöliv, fiske och camping beskrivs och visas steg för steg hur de ska slås.

Till och med en liten lina ingår i boken, som är en j­ättefin ­presentbok för omkring 170 kronor till nyfiket händiga i alla åldrar!

Misse Ljungström

Meningsfull segling med unga kvinnor!

Var är den riktiga kaptenen?

Maria Ingerup. 276 sidor.

Nautiska Biblioteket/Norstedts.

Capris: 330:Det här är en lite annorlunda skildring än de traditionella långseglingsbeskrivningarna, som ofta redogör för en segling i detaljerad geografisk och kronologisk ordning.

Här byggs resan upp av spontana bloggtexter och mail till pappa och mamma och kompisar, kompletterade med små reseberättelser.

Det gör det till en ungdomligt levande och piggt fräsch skildring av tjejernas årslånga segling till Västindien och tillbaka till ­Höganäs. Den här boken är en mycket sympatisk bekräftelse på att kvinnor verkligen kan! De unga kvinnorna seglar, festar, löser konflikter och tekniska problem minst lika bra som män, och dessutom verkar de ha väldigt roligt!

Allt du behöver veta om Kompost Garden Organic. 191 sidor. Norstedts.

Garden Organic är en välgörenhetsinrättning för ekologisk trädgårdsskötsel som verkat i Storbritannien sedan 1950-talet. Här förmedlar en av deras expertgrupper hur man enkelt återvinner sitt trädgårdsavfall och även hushållsavfall på ett miljömässigt skonsamt och effektivt sätt. Boken är lättsamt skriven och har mängder med bilder som visar och förklarar hur man både anlägger och sköter sin kompost. Bortsett från att mördarsniglar inte nämns verkar bokens innehåll stämma bra även i svenska trädgårdsmiljöer och inspirerar rejält till att tänka mer ekologiskt.

En kick för de miljömedvetna!

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35

SPECIALIST SJÖLÄGEN

Avstyckningsbar sjötomt från förra sekelskiftet för stora familjen på Gränö mellan Tyresö och Ingarö

Villa på sjötomt Saltarö/Skärmaröviken med brygga, båthus, bastu/relaxrum, sandstrand, 2-bilsgarage

Fastigheten omfattar 16 365 m² med flera byggnader. Rejäl brygganläggning med bastubyggnad, 14 m² samt sjöstuga 38 m², 2 r o k, dusch. Huvudbyggnad 150 m² i 2 plan uppförd 1909, allt i mycket gott skick med kakelugnar, moderna badrum, wc, 4 sovrum, kök, matsal, vardagsrum och glasveranda.

Stor uteplats vid huset med balustrad från Stockholmsutställningen 1897 med sol från morgon till kväll och fin utsikt ner mot Gränöfjärden. Lada 40 m², två förråd. Gästhus 42 m², 3 r o k, dusch har ett avskilt läge med vacker fruktträdgård som gränsar till den lilla vägen ner till gästhamnen och ångbåtsbryggan med reguljär båttrafik. Båtplats på Tyresö. Pris 9,5 milj eller högstbjudande.

Vacker välordnad parkliknande trädgårds/naturtomt 3 570 m² samt vattenområde. Nära ytterskärgården. Villa totalt 260 m², 6 r o k, 1.5 plan samt sout. våning med helkaklade hygienutrymmen, relaxrum, bastu och bubbelpool med strålande sjöutsikt, garage/hobbyrum. Kök/matplats och ljust sällskapsrum med sjöutsikt, insynsskyddad terrass i anslutning till entrén i söder samt inglasad altan mot sjösidan. Vinterbonat garage för 2 bilar samt tonårslägenhet ovanpå. Båthus med båtlyft samt möjlighet att lätt anordna med golv för festliga tillfällen. Brygga och sandstrand i lugn vik, sjöstuga med vedeldad bastu/relaxrum. Pris 10,5 milj kr eller högstbjudande. Hanstanäsvägen 43.

SE VÅR HEMSIDA MED CA 40 OBJEKT TILL SALU VARAV CA 30 SJÖLÄGEN

Unikt tillfälle att förvärva 3 sjötomter på Stora Älgön i Älgöfjärden mellan Djurö och Skärmarö samt nära Bullandö

Fräsch villa på strandtomt - stora garage/parkeringsytor lantligt läge på Yxlö mellan Ösmo och Muskö på Södertörn nära fin ytterskärgård 40 min från stan

Fastigheterna består av en tomt med huvudbyggnad 44 m² samt gästfrigga, en tomt med två mindre uthus och en helt obebyggd tomt. De tre fastigheterna, totalt 11 595 m², har en mix av både höga och låga partier, udde med berghällar och klippor, skog samt plan gräsyta i anslutning till skyddad badvik med sandbotten. Gedigen brygganläggning uppförd 2011. Nära ytterskärgårdens fantastiska utflyktsmål och nära Bullandö Marina med båtplatser, affärer, skärgårdskrog och buss. Nära Djurö centrum med all service, Abborrkrogen i Överby, restaurang Motorverkstan på Djurö, Strömma Kanalbar samt Seglarmetropolen Sandhamn med Seglarrestaurangen och Sandhamns Värdshus.

Pris 5,5 milj eller högstbjudande.

Ring 0761-66 23 66 och boka plats i båt

Välplanerad villa uppförd 1997 i 3 plan, totalt 244 m², 8 r o k, stort garage, mysigt tornrum med strålande utsikt över kobbar och skär. Terrass i sydväst.

Hall med högt i tak. Trivsamt fullutrustat lantkök med köksö, matplats intill skyddad uteplats med strålande sjöutsikt. Sällskapsrum med kakelugn, burspråk och sjöutsikt åt två håll. Helkaklat badrum, bubbelkar. Bastu med sjöutsikt. Golvvärme samt bergvärmepump. Fristående varmgarage med luftvärmepump. Lekstuga, växthus. Välordnad planerad naturtomt 2 379 m² bekvämt med asfalterad uppfart till huset samt gräsytor mot sjösidan med servitut på brygga. Skärgårdsön Yxlö är belägen ca 10 min båtfärd från Nynäshamn med buss till skola, centrum, simhall i Ösmo med pendeltågsstation samt även golfbana. Pris 6 850 000 kr eller högstbjudande.

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE