Stångmärket Nr1 2012 (feb)

Stångmärket #1 / 2012 • PRIS 25 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

BASTUBAD

Bastur på våra områden

SOS STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Möt verklighetens och filmens hjältar

HITTA HAMNEN 10 favoriter för natten

TEMA

BÅTLIV KAPPSEGLAREN MANGE OLSSON SLUTER CIRKELN

– Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer.

Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. – Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård!

Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650. Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård. Mer information finns på: www.skargardsstiftelsen.se

Foto: Magnus Rietz

Vi vill göra mer än vad vi har råd med

#1/2012

S

Innehåll

kärgårdsstiftelsens ändamål

26/4

är inte bara att bevara skärgårdens naturvärden och värna vår vackra skärgård. Stiftelsen ska även främja friluftsliv, kultur, rekreation och skärgårds­ turism, vi ska ge fler möjlighet att uppleva denna unika miljö. Vårt uppdrag ligger helt i linje med det arbete som nu startat med inriktning på att främja besöksnäringen i Stockholms skärgård. Nio kommuner har tillsammans med Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län och en rad skärgårdsaktörer, däribland Skärgårdsstiftelsen gemensamt bestämt sig för att ta fram en förstudie som ska visa på förutsättningar, mål och möjligheter för att utveckla destinatio­ nen Stockholms skärgård. Många tar sig ut i skärgården under några korta sommarveckor, men här finns oändliga utmaningar för att öka besöken. Nya grupper skulle kunna besöka skärgården, att upptäcka nya årstider eller nya upplevelser kan också skapa fler besök. är detta en stor möjlighet. Vi äger och förvaltar många av de möjliga besöksmål som kan ingå i en turistsatsning. Öar som redan i dag väcker stort intresse och där det finns många möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Flera av stiftelsens besöksmål ligger på öar där vi inte behöver störa andra aktörer och där det finns goda förutsättningar att möta besökarnas önskan om en skärgårdsupplevelse. Men för att vara en riktigt intressant destination, i ett internationellt per­ spektiv, behöver vi få möjlighet att investera i infrastruktur och höja standar­ den på våra anläggningar. Redan i år kommer vi, tack vare externa bidrag, kunna börja arbetet med förbättrad infrastruktur, men behoven är stora och vi letar nya vägar att satsa på bland annat vatten, avlopp och bryggor. för stiftelsens del

samtidigt som vi har områden som kan ta emot mer besökare så måste vi också ta ansvar för att skydda andra områden. En viktig uppgift för stiftelsen är att värna en långsiktigt hållbar utveckling av skärgården som destination. Det gör att vi i större utsträckning måste försöka styra besöks­ strömmar och turister till platser och tidpunkter som gör det möjligt att ta ansvar för utvecklingen. Det är ingen omöjlighet att förena dessa ambi­ tioner. Det handlar i stor utsträckning om kommunikation. Det är därför oerhört glädjande att det redan i dag finns ett stort intresse av att följa information från stiftelsen. Vårt nystartade digitala nyhetsbrev går, ett år efter start, ut till mer än 3000 prenumeranter. På Facebook är vi nu uppe i långt över 700 personer som gillar oss. Teknikens utveckling gör det möjligt att med enkla medel sprida information om frågor som intres­ serar människor. Skärgården är ett område som många vill veta mer om och man vill gärna se vad som händer i vår övärld.

finnas på båtmässan för att visa upp vår breda verksam­ het. Vi hoppas på att träffa många av våra vänner där och samtala om vår verksamhet och stiftelsens utmaningar. Vänmötet på mässan är den första i raden av många vänaktiviteter som vi erbjuder i år. Där presenterar vi vår unika vänbok. Men håll ögon och öron öppna för alla spännande besök vi erbjuder er vänner. Stiftelsen vill vara en god förebild och förlänger säsongen för vänaktiviteter i skärgården både på våren och hösten.

som vanligt kommer skärgårdsstiftelsen

KOMMER NÄSTA NUMMER

8 Världskappseglaren Mange Olsson 4 Bastubad

12 Hitta hamnen Omslagsbilden är tagen på Gubben/Stora Nassa, foto Peter Nerström. Denna sida Oskar Kihlborg, Bosse Lind och Carina Lernhagen Matz.

17 Knop och knep Lär dig förtöja en båt

18 SOS Stockholms skärgård Om Läkarbåten, ambulanshelikoptern och SSRS

20 Båtmiljö.se Båtägarens hjälp för bättre miljöval

22 Skärgårdsstiftelsens vänner Vänmöte och årets vänresor

24 Årkrönika 2011 Axplock från året som gått

27 Redo för besök Våra områden är rustade sommarsäsongen

28 Svenska Kryssarklubben Vill underlätta för båtägare

31 Tre nya medarbetare Nya spännande projekt sätts igång

33 Boktips För den spänningslystne och matglade

33 Smått och gott Notiser och insändare

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08­440 56 00, fax 08­440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08­440 56 00. Prenumerationspris 120:­/år, lösnummer 25:­/st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, Hantverkargatan 38, 112 21 Stockholm. Tel 070­713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G­print, 100 g. Omslag 170 g, G­print. Formgivning: Karin Romdahl.

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

» Det ska vara fuktigt i en bastu. Då ser man hur ­svettpärlorna b ­ ildas på h ­ uden, värmen byggs upp gradvis och det är härligt att ösa på ordentligt innan man går ut för att svalka sig «

Ingen skärgård utan bastu Över hela världen och i vitt skilda kulturer har människor i alla tider ­badat bastu. Så även i Stockholms skärgård. Skärgårdsstiftelsen erbjuder idag b ­ astubad på åtta platser där b ­ esökare kan rena sig till kropp och själ. text

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

”in sauna veritas”. Eller översatt till ­svenska ”I bas­tun råder sanningen”. Så lyder Svenska Bastuaka­demins högtidliga motto. Och visst är det så, att när man ­kliver in i bastuns mentala skyddsrum så klär man också av sig mycket onödig b ­ arlast. Visserligen uppfanns inte bastubadandet i Fin­ land, men förankringen i norr är ändå stabil och av gammalt datum. Till exempel i Tornedalen där bastun var i det när­ maste helig. Där föddes man, där blev man ren efter dagens arbete, där möttes man för att fatta viktiga beslut och där blev man frisk när man varit krasslig. När sedan livet tagit slut togs kroppen om hand i bastun innan den grävdes ner i jorden. Bastun var den fattiges apotek och bastu­badandet ett sätt att umgås och en av livets sanna njutningar. Och njutning är det än idag, i såväl Tornedalen som i ­övriga ­landet. I bastun laddar man ­batterierna och låter tankarna virvla fritt. Där får man helt enkelt sin­ nesfrid. Men då måste man också bada på rätt sätt.

Svenska bastuakademin, med säte i Kukkola­­forsen, ser därför som sin uppgift att vårda den genuina bastu­ kulturen och uppmuntra det goda bastubadandet. Machobadandet i en torr och alldeles för het ­bastu är till exempel inte att rekommendera. Att tävla i bastubad är absolut inte god bastukultur. När det är svårt att andas, huden ­bränner och blodet spränger i tinningarna är man helt fel ute. Man ska inte behöva stålsätta sig för att hålla pani­ ken i schack och rusa mot närmsta dörr. Istället bör man sätta sig en ganska sval bastu, helst utan att duscha först. Men ­stenarna ska vara heta och det är genom att skopa vatten på dessa som det långsamt blir allt varmare i rummet. Det är ­ångan från stenarna som skapar värmen i bastun. – Det ska vara fuktigt i en bastu, slår Svante ­Spolander i Svenska Bastuakademin fast. Då ser man hur svettpärlorna bildas på huden, värmen byggs upp gradvis och det är härligt att ösa på ­ordentligt innan man går ut för att svalka sig.

På skärgårdsstiftelsens ­om­råden finns åtta bastur. Bokning och betalning ­fungerar lite olika, läs mer på nästa sida. Bilden på vänster sida är ­tagen på Ostholmen i Möja­ skärgården, högst upp till höger är bastun på Lidö.

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5

BÅTLIV

1 2

NORRTÄLJE

Idö Lidö

Riddersholm

3

Fejan

Vidinge Norrpada Röder

Stensholmen Salskären Själbottna Östra Lagnö Särsö4 Finnhamn

Kålgårdsön

Hjälmö/ Lådna Gällnö

Grinda

6

Skarv Fredlarna Kallskär

Hälsingholmarna

5

7

›› lika viktigt när man badar bastu är att ha gott om Grönskär Björnö Uvön

Nämdö

8

L. Husarn

Boskapsön

Rögrund Jungfruskär Gålö

Sandböte

Långviksskär Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta

Utö

Käringboda

Svenska Högarna

MöjaGillöga skärgården

STOCKHOLM

NYNÄSHAMN

På våra områden finns ett antal olika bastur. En del är öppna för allmänheten och bokas direkt vid bastun, där även ett bidrag kan ges för underhåll. På andra öar drivs bastun av någon av våra entreprenörer. Då bokar och betalar du hos dem. Var ute i god tid, våra bastur är väldigt populära!

Arholma

Huvudskär

Rånö/Ålö Nåttarö

Järflotta Gunnarstenarna Landsort

Nås med reguljär båt Nås med egen båt eller båttaxi En del bastur är upp­ värmda elektriskt, andra är vedeldade. Då finns ved tillgänglig som du får hugga upp själv.

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

tid. Stress och bastubad hör absolut inte ihop, oav­ sett vilken typ av bastu man föredrar. Klockor och mobiltelefoner hör därför inte hemma i en bastu. Ett bastubad handlar om att bada, duscha, vila, gång på gång, gärna i flera timmar, ensam eller i gott sällskap. Numera fi nns det en bastu varhelst man kommer, på hotell, badhus, hemma i bostaden och i Stock­ holms skärgård.

skärgårdsstiftelsen förfogar idag över åtta bastur runt om i skärgården som till en symbolisk summa hålls öppna för besökare. En del är vedeldade, andra värms upp med en elkamin. Alla är välbesökta och goda exempel på bastukultur även om läge, stan­ dard och storlek varierar. På Träskö­Storö ligger till exempel bastun vid en naturhamn där det går att ankra upp precis utanför ingången. På Finnhamn och Fejan är det å andra sidan nära till både krog, vandrarhem och gästhamn. Vackraste läget – och kanske mest välbesökt – har den rustika bastun på Ostholmen i Möjaarkipelagen. Här ligger bastun på en kal klippa alldeles invid vattnet och är omgiven av krumma skärgårdstallar. Från verandan är det bara några snabba kliv ner till badbryggan som skjuter ut från land. från bryggan kliver precis Veli­Matti Savo från Helsingfors, men för tillfället bosatt i St Petersburg, ner i vattnet. Hans sällskap väntar på sin tur att svalka sig. Tillsammans seglar de regelbundet i den svenska skärgården. Att då kunna basta hör till en av många ljusglimtar med besöken i Sverige. – Ett perfekt avbrott efter några dagar till sjöss, frustar han efter att ha klivit upp på bryggan igen. Nu väntar några kalla öl på verandaräcket. I en vik bakom några klippor bidar redan besättningen på nästa båt otåligt sin tid på att ta plats på laven.

∞

KRÖNIKA

På Lidö kan du nästan sitta i badtunnan och doppa tårna i havet samtidigt.

Ostholmen i Möjaskärgården.

Svalkande bad på Finnhamn.

Bastubad på Skärgårdsstiftelsens områden 1. ARHOLMA. Den välbesökta vedeldade bastun ligger i Öster­ hamn på sydöstra sidan av Arholma. Tiderna bokar du själv direkt vid bastun, där även en liten låda finns för att lägga sitt bidrag till bastuns underhåll. Ved finns, men du får klyva den själv. Intill bastun finns en brant spång som går ner till en badbrygga.

huset, 0176-404 99. Bad­tunnan är vedeldad och tar tid att värma upp, så boka några timmar i förväg. 3. FEJAN. På Fejan hittar du den vedeldade bastun precis vid vattnet, norr om vandrarhemmet. Tids­ bokning och betalning sker i vandrarhemmets reception, tel 0176-430 31.

5. TRÄSKÖ-STORÖ. I naturhamnen vid Träsköfladen, på västra sidan av Träskö-Storö finns två populära bas­ tur som är öppna för allmänheten 1/5-31/10. Dessa bokas på plats vid bastun, där du även kan lägga ditt bidrag till underhåll.

2. LIDÖ. Bastu och badtunna ligger på öns södra sida intill Lidö Värds­ hus. Bokas och betalas hos värds­

4. FINNHAMN. Vid Idholmsviken i norr finns en bastu som rymmer ca 15 personer. Den bokas och

6. GRINDA. Bastu finns vid vandrar­hemmet på södra Grinda och vid Källviken på östra sidan av

betalas genom vandrarhemmet, 08-542 462 12.

Grinda, boka på Grinda Wärdshus, 08-542 49 491. Under reparation, klar till sommaren. 7. OSTHOLMEN är en del av Möja­ skärgården. Bastun som ligger på klipporna på Ostholmens östra sida, söder om Hemholmen, är öppen för allmän­heten mellan den 1/5-30/10. Du bokar på listor vid bastun. 8. NÄMDÖ. Bastu finns i natur­ hamnen vid Långvik på norra sidan av Nämdö. För infor­mation ring tillsynsman: 070-377 97 64.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

Båtlivet gav mig skärgården, här upptäckte jag äventyret Sveriges främste havskappseglare Magnus (Mange) Olsson har seglat runt jorden 6 gånger och över Atlanten 22 gånger. I mer än trettio år har han haft världen som arbetsplats och de stora världshaven som sitt kontorslandskap. Trots det bankar hjärtat fortfarande allra hårdast för Stockholms skärgård. text

Ulrika Palmblad

foto

Oskar Kihlborg

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

BÅTLIV

J

att det finns bara tre länder i världen som har en skärgård. ­Sverige, Finland och Chile, och att vi ­ibland tar vår skärgård lite för given, ­säger Mange som ofta har med sig utländska gäster på turer i skärgården. – Jag har haft med mig folk från hela världen och seglat här och reaktionen är alltid likadan när de möter skärgården för första gången. De säger, jag måste bara tillbaka hit och visa det här för min fru, mina vänner, mina barn. ag brukar säga

och visst är det så,

att ibland måste det komma någon utifrån med nya ögon som kan se skärgården och dess möjligheter på ett annat sätt. Mange berättar om sin goda vän kappseglerskan Christine Guillou som för cirka tio år sedan kom till Sverige från Frankrike och startade Archipelago Raid. En årlig kappsegling som renderade stort intresse internationellt och lockade till sig många kända seglare som under några galet intensiva dygn seglade runt i Stock­ holms och Ålands skärgårdar på små snabbseglande katamaraner. – Hon förstod potentialen i det här ­unika landskapet direkt, säger Mange som också själv gärna transporterar sig på en liten F18 när han ska segla bara för skojs skull.

men låt oss börja från början. Manges relation till skärgården är lång, och det var här bland våra 30 000 öar som han lade grunden till sin seglarkarriär. – Jag har alltid varit väldigt intresserad av idrott och i äldre tonåren tog segling­ en över som den stora passionen. Det var jolle­seglingar på Värtan, i Duvnäsviken och i Saltis och det blev mer och mer på allvar, berättar Mange. Men att ­kappsegla på heltid var dyrt och Mange som inte hade några rika föräldrar som finansierade honom läste in en civilingenjörsexamen. Men ödet ville något annat. – 1977 när jag var nyexaminerad ringde Pelle Pettersson mig och undrade om jag ville försöka kvalificera till Americas Cup tillsammans med honom. Självklart, sa jag och tog tjänstledigt från företaget jag ­arbetade på för att vara med och segla, ­säger Mange och skrattar. – Jag är fortfarande tjänstledig – 35 år senare, och jag ångrar det inte en sekund!

människor som inte hade tid att segla ­själva. Sedan dess har han en lång merit­lista som inkluderar det mesta inom ­segling, men är ändå kanske mest känd från världsom­ seglingarna i Whitbread och sedemera Volvo Ocean Race. 1985 seglade han sitt första Whitbread ombord på den legenda­ riska båten Drum tillsammans med den då glödhett populära ­popsångaren Simon le Bon. Sedan dess har det blivit många fler. – Årets race är det första på sju race där jag inte är med, säger Mange. De sex ­tidigare världsomseglingarna i världens tuffaste havskappseglingstävling har gett honom unika erfarenheter på många plan och han kan se hur utvecklingen av allt ­tuffare villkor i tävlingen parallellt har lett till utveckling inom ledarskap och team­ building både hos honom själv och hos andra som deltagit. – 1985 var vi fyrtio båtar som deltog och i årets race består startfältet av sex båtar, berättar Mange som kan ge många vittnes­ mål om den hårdnande konkurrensen.

» Seglingen har ­verkligen fått mig att lära känna mig själv. ­Ständig sömnbrist gör att man måste lära sig att acceptera och ­hantera alla sidor av sig själv «

när all kraft går åt till att segla ­båten finns det ingen kraft kvar till vare sig finslip­ ning av relationer eller hygien. För ett par år sedan uppmärksammades det i ­media att seglarna sågade av tandborstskaften för att optimera sin personliga packning. – Numera har man inte ens med sig några tandborstar, säger Mange halvt på allvar och halvt på skämt och berättar att all egen tid är kraftigt ransonerad så till den milda grad att hygienen ombord inte hinns med. Under sådana förhållanden är det svårt att behålla sin polityr eller att vara någon annan än sig själv. med americas cup -seglingen kom Mange – Seglingen har verkligen fått mig att till New Port i USA och sen fanns det­ lära känna mig själv. Att arbeta tillsam­ ingen väg tillbaka, han var fast i sin mans med människor från andra kulturer, seglings­passion. med de krockar det innebär, och under – Jag insåg att det faktiskt gick att ha ett ständig sömnbrist gör att man måste lära liv som professionell seglare och började sig att acceptera och hantera alla sidor av transportera båtar över Atlanten åt rika sig själv, berättar Mange. Som erkänner att

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

››

HAVSKAPPSEGLAREN MANGE OLSSON

›› med åren har det gått allt lättare att förstå

­mekanismerna bakom smidigare relationer. – Det gäller att acceptera sina egna och andras värderingar utan att försöka ändra på dem. På båten är du där för att göra ett jobb, och om du ska tillbringa 20% av ­tiden med att reta upp dig på någon för­ svinner lika mycket tid från det jobb du är satt att göra.

mange håller många föreläsningar i ämnet teambuildning och faktum är att många av hans erfarenheter från världs­ haven är enkla att applicera på både semester­seglingar och vardagsliv. – Det handlar framförallt om respekt­ nivån, den får inte understiga en viss nivå, då havererar allt. Man brukar säga att ­efter ett varv runt jorden är hälften dina vänner för livet och hälften vill du inte se igen, ­säger Mange. Men poängterar att kontras­ terna inte längre är lika knivskarpa. – Med åren får man rundare hörn, ­skrattar den alltid genompositiva Mange som inte minskat i lyskraft med åren. Segling är en av få sporter där du är som bäst i 40-50 års åldern. Det krävs mycket ­erfarenhet på många plan för att få ­båten att segla snabbt och besättningen att ­arbeta tillsammans.

går att dra mellan semesterseglingens och jordenrunt­ seglingens relationer ombord är ­f rågan om det gäller även ­seglingstekniken? Självklart skiljer sig inte seglingens grun­ der mellan formaten, men Mange berättar att ­svenskar som ska ut på världs­haven både har för­delar och nackdelar av sina ­erfarenheter från skärgårdsseglingen på hemmaplan. – Svenskar är ofta väldigt bra på att navigera med prickar och att se konturer. Skärgårdsseglare kan också mycket om tvära vindförändringar och har förmåga att utnyttja t ex snabba vindkantringar som är vanliga mellan öar. Däremot är vi dåliga på att segla över öppet hav, säger Mange som har märkt att många svenskar blir rädda för stora vågor, något som är vardagsmat på världshaven. – En amerikanare eller australiensare måste hantera stora vågor och tidvatten så fort han eller hon kommer ut ur hamnen. Vi upplever sällan det. Mange berättar också om en annan intressant iakttagelse. – Många svenskar är dåliga på mörker­ navigation. Vi seglar mest på sommar­ halvåret när det är ljust stora delar av dygnet, så är det inte på världshaven. Där

även om många paralleller

kan det vara mörkt som i ett sotararsle, skrattar Mange. för mange själv har utvecklingen gått stegvis från jolleseglare till världsomseg­ lare. Men i skärgården lades grunden för karriären och hit återvänder han alltid. – Båtlivet gav mig skärgården och det var här jag upptäckte äventyret. Min stora inspiration var boken Mälarpirater, och även om den inte utspelar sig i skärgården så fanns den i mitt bakhuvud under ung­ domens äventyr. Då hyrde vi någon ­M älar 22:a och drog längre och längre ut. Det var verkligen hard core navigering och super­läskigt med alla grynnor. Vi hade inte motor på båten, så att ta sig ut och lägga till på Svenska Högarna var verk­ ligen en bedrift! är sluten och efter många år på världshaven är Mange tillbaka i Stockholms skärgård och tar ofta med ­ledningsgrupper och andra ut på företags­ seglingar. ­Finnhamn, Utö, Sandhamn och ­f ram­­förallt Rögrund besöker han gärna. – Jag hoppas att alla dessa ställen med ­genuin skärgårdsatmosfär aldrig ­försvinner! cirkeln

∞

Manges teambuildingtips: Så håller ni sams ombord (Kan även användas på land) • Respektera varandras olikheter • Ta inte dig själv på för stort allvar • Ha olika alternativ för dagens etapp. Om det inte går som det är tänkt, var öppen för att ändra dig. Kanske behöver ni inte ta er till just den natthamnen. Ta en schysst halvvind till en bra krog istället… • Låt tjejerna segla mer och ta mer ansvar ombord.

10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Av Mange Olssons skärgårdspärlor är Rögrund hans absoluta favorit! Att segla dit i en liten katamaran och äta gott på krogen hos Lotten. Sedan ta en tripp bort och kolla in krokodilen på östra sidan. ”Jag brukar ofta berätta om den, att det finns en krokodil på en ö i Stockholms skärgård. Den som inte tror mig får segla dit och titta efter själv!”

KRÖNIKA

KRÖNIKA METEOROLOG LAGE LARSSON det är ytterst sällan havsdimman når oss i det här området och berättade hur det verkligen såg ut. Vi uppskattades, trivdes med jobbet och färdades på fritiden själva i skärgården så mycket vi kunde. Så bättre förutsättningar att göra lokala skärgårds­ prognoser med alla de vädertyper Stock­ holmsområdet visar upp kan man nog inte få. Vi fick lära oss att ­huggormen antagligen är skärgårdens första vårtecken när den slingar sig upp på den första ­solvärmda stenen redan i början av mars. Folk rapporterade då den första silver­ tärnan kom till skärgården i snöyra en aprildag, och att det måste varit en tum­ lare som en fiskare såg utanför Tärnskär. Den sägensomspunna hägringen ”Gunnils öra” sågs tydligt av en dam på Svenska Högarna som en morgon vallade sin hund. Klotblixtar och tromber rapporterades helt seriöst och mycket naturvetenskap­ ligt. Det fanns många kloka gubbar och gummor som kunde sin sak. Det märktes då man beskrev hur isar frös först efter flera köldknäppar, och hur den mörk och porös tycktes sjunka på våren.

”Fjärden ligger blank som ett nybonat golv”, så över till våra meteorologer på helikopter­ divisionen, Berga.” nostalgi eller inte,

men fortfarande minns båt- och skärgårdfolket progno­ serna från Marinens meteorologer. Det kommer ofta frågor om varför vi slutade, när jag är ute på mina föreläsningar i ­båt­klubbarna. Vi var en handfull meteo­ rologer i ­försvaret, placerade på väderav­ delningen på marinens helikopterdivision ut i ­Haninge, som sommaren 1979 fick i uppdrag, att lite på försök göra så detalje­ rade prognoser vi kunde för ett ­nystartat båtprogram i Radio Stockholm. En kanal som jag tror de flesta Stockholmare lyssnade på vid den tiden. Prognosarbetet ­rullade på och hann bli lite av en institu­ tion tills vi slutade 1996, alltså efter 17 år. Nu är det hela 14 år sedan vi tystnade i etern. Det har hunnit rinna mycket vatten under kölarna sedan dess. stockholms skärgård och havet utanför var på den tiden nästan dagligt övnings­ område för marinens fartyg och helikop­ trar. Som meteorolog gjorde vi en speciell prognos för nästan varje enhet och fick oftast direkt besked om den inte stämde. Väder är inte bara högtryck eller lågtryck, sol eller regn, som oförändrade vandrar in över oss från Atlanten. Skärgårdens öar

verkligen bättre förr än dagens? Ja i alla fall då det gäller de korta detaljrika lokalprognoser som gjordes på gammalt manér med gott handarbete av erfarna meteorologer och med de fina förutsättningar som vi hade. Tillsynsmännen finns kvar lika aktiva som förr, men frågan är om de skulle ha tid. I dag är vädertjänsten åter på god väg med alltmer högupplösta datamodeller men fortfarande behövs tätare observationer och en meteorologs handpåläggning för att justera och förfina de rena dataprodu­ cerade prognoserna. Speciellt i den kniviga skärgårdsmiljön där vädret genomgår markanta förändringar från hav in över land. I dag tror jag heller inte att prognos­ makarna får den tid de känner att de skulle vilja ha för att göra ett gott arbete. Så vi skall nog inte skjuta pianisten.

men var dessa prognoser

och havets vattentemperaturer förändrar ständigt vädret så det hinner genomgå många lokala förändringar från inloppet på södra Mysingen upp genom skärgården och tills att det strömmar genom Örskär och ut på södra Bottenhavet. Med enbart en landväderprognos och en ren sjöväder­ prognos för havsområdet Norra Östersjön och Ålandshav missar man ett intressant väderområde däremellan med mycket folk. Att anpassa en prognos speciellt för Stockholms skärgård skulle underlätta väderberoende verksamhet och troligen höja sjösäkerheten. efter att vi fått allt bättre kontakt

med Stiftelsens tillsynsmän kunde vi inte haft bättre hjälp från vana sjömansögon. Tillsynsmännen ökade på vårt kunnande så jag vill nog påstå att vi till slut kände skärgården som i vår egen ficka. Det fanns inte många vita fläckar som inte ständigt övervakades av ett vant väderöga. I framförandet av prognosen i radion slipade vi av det rent militära språket och fick en bra kontakt med våra lyssnare. Visst gjorde vi felprognoser då tog det inte långt tid förrän någon inbiten skärgårdsbo ringde och ofta välvilligt förklarade att

kanske dagens prognos­ meteorolog inte behövs, utan blir ut­ konkurrerad av de finaste prognos­ modeller som ­fångar allt lokal­väder i minsta detalj.

med tiden

∞

Lage Larsson, en av de före detta Berga­ meteorologerna.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

Hitta hamnen Idag är det lättare än någonsin att hitta en egen förtöjning i skärgården. Sjökorten är mer detaljerade och väderleksrapporterna fler. Och när dagens stora familje­ båtar ger sig ut på längre turer i Östersjön blir det mer plats här hos oss. text och foto

Carina Lernhagen Matz

Gästhamnar och populära naturhamnar finns det gott om, för den mer äventyrlige finns det dessutom alltid egna pärlor att hitta, där man får vara helt ifred.

sitter ett gammalt bleknat båt­ sportkort. Det är ett blad som visar våra hemma­ vatten i Stockholms skärgård. Sjökortet är tryckt för femtio år sedan och många kommer säkert ihåg de där första båtsportkorten. Färgerna är svart, grått och två nyanser av blått. Pappret är kraftigt och formatet något större än A3. Skalan 1:50000. På vårt kort syns både Möja, hela Kanholmsfjärden och delar av Nämdöfjärden. Det händer rätt ofta att jag tittar på det där gamla kortet och jämför med de nya navigations­ hjälpmedlen. Det gamla sjökor­tet på skottet bygger i stora delar på sjömätningar gjorda på 1800-talet. Det är fantastisk så mycket bättre sjökorten är i dag. Större skala och så många fler djupangivel­ ser, ­exakta lägen på grynnor och bränningar och så mycket mer information om strandlinjer. Allt detta gör det lättare att hitta en egen ­ankringsplats eller förtöjning bland alla tusentals öar i skärgården.

på skottet i vår båt

» Har du pyjamasförtöjt och ­vinden ­vänder under natten, är det bara att ­lossa förtöjningarna iland, ta upp ­ankaret och hitta en annan plats « 12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

är det fullt möjligt att bara ligga på läsidan av en ö – alltså inte nödvän­ digtvis i en välkänd skyddad vik som finns med i alla hamnböcker. Allt är såklart beroende på om du är beredd att ”pyjamasförtöja” eller inte. Det vill säga om vinden vänder under natten och du plöts­ ligt ligger på lovartsidan av samma ö – då finns ing­ et annat alternativ än att lossa förtöjningarna iland, ta upp ankaret och hitta en annan plats. Det händer någon gång varje sommar. Men be­ löningen med en ensam förtöjningsplats och ett morgon­dopp i total avskildhet är desto större. Och med dagens vida utbud av väderprognoser har vi större möjlighet att följa väderutsikterna. Förr var bara Riksradions P1 källan. Idag får vi prognoser både via dator och smarta telefoner. i pålitligt högtrycksväder

är Långviksskärsarkipelagen och jag vet att jag delar detta med många andra fri­ tidsbåtsägare. Där finns så många platser att upp­ täcka och alltid något nytt att se. Dom­kyrkan till exem­pel, sydost om Söderö. Där går faktiskt att för­ töja i det lilla hacket på sydsidan! Fast det måste vara lugnt väder och helst blåsa från norr eller inget alls. På ena sidan är ett brant berg, på den andra ett lägre. Rätt fram en sänka med några alar som går att fästa förtampen i. Bergdubbar behövs och på branten blir det till att klättra lite. Men det är en fan­

en favoritförtöjning

HITTA HAMNEN

tastisk förtöjning som inte har många mot­stycken i skärgården. Klättrar du upp på Dom­kyrkans topp ser du båten i ett nytt roligt perspektiv. Lyfter du blicken ser du havet. just här i arkipelagen finns ovanligt många gamla namn dokumenterade på ­uddar, stränder, sund och skär: Skinnpälshålet, Jaktoppdraget, Tommesen, Liv­l andshamnen är några. De här namnen publicerades i legendariske Åke Améens bok Båtleder utgiven av Kryssarklubben. Åke måste ha intervjuat folket på Långviksskär och noga antecknat. Jag frågade en gång Emmy Andersson på Långviks­ skär hur namnen kommit till. Hon svarade enkelt att man oftast hör hur det uppstått. Skinnpälshålet, ”det var väl nå’n gubbe i päls som satt i båt där”. Jaktoppdraget, ”där brukade tullarna dra upp sin båt” och Livlandshamnen, ”där låg ibland livlän­darna förr med sina båtar.” Livländarna var folk från ön Ösel, södra Estland eller norra Lettland. Tommesen då? ”Det vet jag däremot inte”, sa Emmy. En egen gissning är att det kanske är en om­ skrivning av Thomas – efternamnet på den familj som ägde större delen av Långviksskärsarkipelagen ­innan Skärgårdsstiftelsen tog över.

de mest avancerade navigationshjälpmedel. Ett gott råd är att alltid ha papperssjökort till hands och följa med där, om eller när tekniken lägger av. Minns en segling till Kallskär för några somrar sedan. Det var strax före midsommar. Med hjälp av specialsjökortet över ögruppen snirklade vi oss fram till en fin liten förtöjningsplats, i tillräcklig lä. Den eftermiddagen och kvällen samt nästa lugna morgon är upplevelser jag levt länge på. Ensamma i ytterskärgården, tonårssönerna som bara ligger utsträckta på en varm klippa, blommor som blom­ mar och en sol som vackert försvann ned i väst och snällt kom upp igen i nordost, med det under­ baraste färgspel. Att få ge sina barn en sådan upplevelse av orörd skärgårdsnatur är en gåva.

››

Vissa naturhamnar är extra populära. Huvudskär är en av dem, men det brukar alltid finnas plats för en båt till. Se bara upp för stora stenen 10 meter ut från land!

specialsjökort över Långviksskärsarkipelagen och flera andra skärgår­ dar både i havsbandet och längre in. Det är sjökort i skala 1:10 000 att jämföra med de mest stor­ skaliga skärgårdskorten från Sjöfartsverket i skala 1:25 000. De tillfällen då vi sakta navigerat oss fram med hjälp av sådana specialkort är verkligen minnes­ värda. Att hitta nya smygvägar ger en fantastisk närhet och rika naturupp­levelser. Men bara i lä och lugnt väder, det säger sunt förnuft. Specialsjökorten är framtagna av före­taget Hydro­ graphica som mätt ytterskärgårdarna med nya me­ toder. Dels bygger deras sjökort på nytagna flygbil­ der, dels har man gjort mätningar direkt på plats. Lasse Granath heter mannen som startade det hela och han är en direkt arvtagare till gamle Améen som med pipan i munnen lodade från sin klinkbyggda lilla jolle. Hans fru Barbro von Otter manöv­rerade ofta årorna. Granaths arbete har resulterat i mer information än vad som fanns på de gamla sjökorten. Den större skalan ger säkerhet genom fler detaljer och en mer lätttolkad bild. Djupkurvorna är tvåmeters- och tre­ meterskurva.

idag finns ett storskaligt

idag har hydrographica givit ut över trettio sjö­ kort över Stockholms skärgård i formatet A2 från Håkansskär-Vattungarna i norr till Huvudskär i söder. Korten finns även i digital version som är kompatibla med de vanligaste navigationsprogram­ men. Har du en plotter från Garmin, Navionics och C-Map ska sjökorten kunna användas. Men det går aldrig att lita helt på tekniken, så försiktighet och utkik är helt väsentligt även med

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

Tio favorithamnar » Gillöga är en ­rått­fälla, dit ingen ­förnuftig människa utom Erik Jonsson och Sven Barthel ger sig in «

Kallskär Latitud N 59° 29,8’, Longitud E 19° 10,1’

Kallskär är en av de ­riktiga utskärgår­ darna, vackert sön­dertrasad med hundra­ tals skär. Söndertrasad var också ägande­ förhållandet förr. Efter andra världskriget styckades flera av ögrupperna i yttersta havsbandet i pyttesmå andelar, stundtals så små som i en 864 000-del! Lockbetet var att även mycket små andelar gav rätt till jakt och fiske. Sam­tidigt en välkom­ men inkomst till skärgårdsbor. Fredlarna och Kallskär var mest utsatta. Kallskär är fortfarande uppdelad men idag äger även Skärgårdsstiftelsen en del. Det finns ett specialsjökort över Kallskär från 2002 som ger fina möjligheter till nya förtöj­ ningar och upptäckter. Många av öarna är kala utan träd, så bergdubbar är ett måste. I gengäld är klipporna släta och in­ bjudande. På huvudöns sydsida finns dock en mer trygg allvädershamn. Skärgårds­ stiftelsens tillsynsman är Alf Anderin. Kallskär

Östra Lagnö

Domkyrkan Latitud N 59° 8,0’, Longitud E 18° 47,4’ Gillöga

Gillöga Latitud N 59º 25,0’, Longitud E 19º 20,0’

”Gillöga är en råttfälla, dit ingen för­ nuftig människa utom Erik Jonson och Sven Barthel ger sig in.” Så drastiskt uttryckte sig skärgårdskännaren Sten Selander för ett halvsekel sedan. Det säger något om både den svårnavigerade ytter­ skärgården och vad en del tycker är skär­ gårdens främsta skildrare: Erik Jonson gav ut boken Skärgårdshav, Sven Barthel gjorde tillsammans med Roland Svensson boken om Gillöga. En hamnguide och/ eller ett specialsjökort behövs här för att säkert kunna navigera sig fram, för det är ­verkligen ett gytter av öar och skär. Då är det fantastiskt att tänka sig att det första sjökortet över arkipelagen ritades redan 1691. Några gamla fiskebodar minner om att Gillöga en gång var en avlägsen fiskeplats – och det ända sedan medeltiden. Skärgårdsstiftelsens tillsyns­ man är Alf Anderin.

Det är nu snart 130 år sedan som W ­ illiam Widgery Thomas J:r tog sig ända ut till Långviksskär för att jaga sjöfågel. Thomas var på den tiden ameri­kansk ambassadör i Sverige. Ambassa­dören mötte övärlden kring Långviksskär och människorna som levde och verkade där. Thomas gillade att jaga men framförallt blev han helt betagen i Långviksskär. Under en följd av år köpte han upp delar av ögruppen och ägde så småningom 8/9-delar. Det var Thomas arvingar som sålde Långviksskär till Skärgårdsstiftelsen för snart trettio år sedan. Fortfarande är 1/9 privat. På ön Domkyrkan, syd­ väst om S­ öderö, finns ett litet hack på sydsidan som det går att förtöja i, om förhållandena är de rätta. Från toppen av Domkyrkan ser man då båten i ett skojigt perspektiv och lyfter man blicken ser man havet. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Midget S­ öderberg-Nyström och Urban Söderberg.

Latitud N 59º 32,5, Longitud E 18º 49,5

Längst österut på Östra Lagnö, vid Joffsviken, samlades sommaren 1894 ett glatt konstnärsgäng som fritt ville måla efter naturen. Det var Bruno Liljefors, J.A.G. Acke, Albert Engström och några till. Konstnärskolonin på Östra Lagnö fick mycket stor betydelse för målarnas fortsatta karriär. Engström träffade sina första rospiggar och Liljefors började måla ­vatten och öppen skärgård. Det be­ rättas också att det var här som Liljefors försökte lära sig segla – med måttligt re­ sultat. Lärare var skeppare Sjögren: ”Här för exempel har Liljefors en båt. Här har vi fören å här har vi aktern. Om en nu seglar bidevind för styrbords halsar”… ”Ursäkta”, avbryter Liljefors, ”men vad menas med bidevind?” Förbluffad stirrar Sjögren på den okunnige och utbrister med förakt: ”Hur faen kan Liljefors vara så förbannat dum och rå, så han inte vet, va som menas mä bide­vind?”. Skärgårds­ stiftelsens tillsynsman är Johan Stavre.

Grönskär Latitud N 59° 07,9’, Longitud E 18° 40,1’

Grönskär, sydost om Nämdö, har en fin och skyddad flad i söder. Den är välbe­ sökt av nöjesbåtar och det finns flera olika möjligheter till förtöjning på svaj eller utefter stränderna. Kryssarklubben har satt upp ensmärken för att säkert styra vid inloppet. Väl inne i fladen finns numera en skylt uppsatt: ”Fornlämning”. Ett märkligt vrak inne vid strandkanten förmodas vara lämningarna av en kogg. Det var en fartygstyp som användes under medeltiden för frakter av olika slag. Kanske var det salt i lasten på det här fartyget? Det lilla huset längst in i viken var en gång ett torpställe, där familjen i huvudsak levde på fiske och självhushåll. Det är fortfarande privat men övriga ön tillhör Skärgårdsstiftelsen sedan drygt trettio år. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Midget Söderberg-Nyström och Urban Söderberg.

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Koggen på Grönskär. Foto Karin Romdahl.

Biskopsön Latitud N 59º 06,2’, Longitud E 18º 43,3’

Biskopsön i yttersta havsbandet fick bofast befolkning sent, år 1917. Tidi­ gare användes ön bara till slåtter och bete för djuren från Gillinge. För trots att det är en utskärgårdsö så växer en lummig lövskog inne på ön. Biskopsön är ett n ­ aturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen men ägs av en ­Wallenbergstiftelse för att främja natur och djurliv i ett stycke skärgårdsnatur. Biskopsöns västsida har fina hällar att vandra på och är mer lättillgängliga

HITTA HAMNEN

» Det är ­något ­speciellt med ­ ljuset på H ­ uvudskär. Kvällssolen är v ­ armare och ­skuggorna längre «

än markerna inåt land. Där kan man dessutom bli ganska överraskad av de halvtama dovhjortarna som ibland brakar fram genom skogen i skymningen. Men oftast betar de bara stillsamt på strand­ ängarna. Sex sopmajor med toa finns i området till glädje för båtfolket som har många möjligheter till att hitta en förtöj­ ning. Mest skyddad är Kocksviken i norr. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Ewa och Dan Sundberg.

Huvudskär

Dragets kanal

Smultronskären

Huvudskär

Latitud N 59° 02,6’, Longitud E 18° 33,3’

Latitud N 58° 57,9’Longitud E 18° 34,3’

Att ligga förtöjd vid en ö som heter ­Smultronskär kräver en extra anteckning i loggboken! När vi låg förtöjda här letade jag förstås smultron, men icke. Däre­ mot några fina buskar med vildhallon. Smultronskären är tre små låga holmar öster om Fjärdlång, som i sin tur är öster om Ornö. I stadigt och gott väder är det möjligt att lägga sig på läsidan som natt­ förtöjning. Alldeles invid vår förtöjning fanns ett brant berg med ordentligt djup i vattnet. Här blev ett perfekt bad- och dykställe under en av de där fantastiska dagarna då vattnet har fått badtempera­ tur och kvällssolen värmer. En skål med färska hallon, lite socker och en skvätt grädde är inte helt fel efter ett sådant dopp. De här skären är förstås ganska ut­ satta, men det är inte långt till Fjärdlång som har gott om skyddade naturhamnar för nästan alla vindar. Skärgårdsstiftel­ sens tillsynsman där heter Per Blom.

Det är något speciellt med ljuset på ­Huvudskär. Kvällssolen blir liksom var­ mare här och skuggorna längre. Så var det även under det myllrande strömmingsfisket som pågått kring Huvudskär under många hundra år. Strömmingen var enormt be­ tydelsefull som mat i städerna och vem som ville kunde komma hit ut och fiska – bara man betalade skatt på fångsten. Skatten var en val strömming (80 stycken) för varje sköt (nät) som användes. Skatten reglerades i en lag som skrevs ner redan år 1450 och den gällde här på Huvudskär ända fram till mitten av 1800-talet. I år har Skärgårdsstif­ telsen ägt och f­ örvaltat Huvudskär (utom Ålandsskär) i fyra decennier. Här finns mängder av möjlig­heter till god förtöj­ ning. Tre sopmajor finns utplacerade för båtfolket och en flytande pumpstation för latrin ligger förtöjd nära kronbryggan på Ålandsskärets nordsida. Skärgårdsstiftel­ sens tillsynsman är Tom Granström.

» Att ligga förtöjd vid en ö som heter Smultronskär kräver en extra anteckning i loggboken! «

Dovhjortar på Biskopsö

Latitud N 58º 50.9’, Longitud E 17º 53.4’

Dragets kanal, som delar av ön Järflotta, är en liten sevärdhet. Den är både smal, kort och slingrig. Två båtar kan inte mötas och att signalera är nödvändigt. Namnet syftar på att båtar förr fick dras genom den smala och grunda leden. I mitten av 1800-talet gjordes den bredare och djupare. Den blev då en bra och skyddad väg för dåtidens små örlogs­ fartyg, inte minst torpedbåtarna. Tunga, smala och ranka smet de genom Dragets kanal och slapp havssjö vid Landsort. På sommaren är kanalen flitigt använd av fritidsbåtar, delvis av samma skäl som ­torpedbåtarna – för att slippa jobbig havssjö – och delvis för att kanalen är en spännande och vacker led. För tre år sedan renoverades vissa kanter utmed kanalen med pålning och hammarband. Djupet är cirka 2 m ­ eter. Både norr och söder om kanalen finns fina möjligheter till skyddad ankring. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman heter Lars Lundgren.

Kroka, Utö Latitud N 58° 58,7’, Longitud E 18° 22,0’

Kroka är en pärla på Utö. Det är den lilla byn längst i norr på ön. Norr om byn finns en minimal förtöjningsplats, öppen mot öster, som vid gott väder går att förtöja i. Torpen vid Krokarna har utsikt mot hori­sonten och där känns det som om tiden stannat. På ängarna växer en sällsynt ­variant av blåklocka. Det är ängsklockan, som är lite ljusasre lila och har spädare klockor. Häruppe vid Kroka kan man ­också studera en geologisk sevärdhet: Roströda och skarpt veckade band av berg­ arten tuffit. Viken in mot husen är grund, men trygga förtöjningsplatser finns det mycket gott om i Utö gästhamn. Därifrån är det nära till all service och alla sevärd­ heter som gruvan, kvarnen och Lurgatan. Nere i hamnen får du inte missa det ny­ öppnade och charmiga bageriet som ligger mellan cykeluthyrningen och Dannekrogen. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän heter Erik Aspson och Per Sandström.

Dragets kanal

Carina Lernhagen Matz är båtskribent, fotograf och tidigare chefredaktör för tid­ ningen På Kryss.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

Sommardrömmar 2.0 Nu är det dags att uppdatera våra drömmar om sommaren. Allt för sjön öppnar slussarna till årets säsong med spännande nyheter och uppgraderingar bland båtar och tillbehör. Det är här sjöbjörnar & landkrabbor inspireras, klämmer, känner och laddar upp inför efterlängtade dagar med soligt sjöliv.

3-11 mars alltforsjon.se

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Visste du att det finns nära fyra tusen olika knopar? Men egentligen är de bara varianter av två små enkla: bukten och överhandsknopen. text och foto

Carina Lernhagen Matz

en fiskare använder speciella knopar, en florist ­eller

en ryttare har sina. Och vi som är på sjön har våra. Att tillverka ett rep och att slå en knop är helt väsentligt för en civilisation. De stenyxor som an­ vändes för 30 000 år sedan var hopfogade med hop­ knutna senor. Dörren till Tutankamons gravkam­ mare var surrad med ett rep. Vid upptäckten var det 3 000 år gammalt, men såg faktiskt modernt ut. På en 15 000 år gammal grottmålning i Spanien finns ett rep avbildat. Men vilka knopar behöver vi kunna i skärgården och på sjön? Här är sex förslag, men Stångmärkets läsare kanske har andra. Välkomna att berätta det i sådana fall!

Pille Repmakare håller till i Råseglarhuset på Skeppsholmen, cirka 200 meter från Skärgårdsstiftelsen.

∞

• Råbandsknop. Används för att sammanfoga två lika grova linor. • Överhandsknop i åtta. Används för att ­åstadkomma ett stopp i änden på en lina. • Dubbelt halvslag. Används vid förtöjning, till exempel runt en påle. • Dubbelt halvslag om egen part. Används till exempel för att fästa en lina i en ring. • Pålstek. Används vid förtöjning och bildar en ögla i änden av en lina. • Skotstek. Används för att skarva två olika grova linor till varandra.

alla knopar utgår från två olika, nämligen bukten och överhandsknopen. Allt annat är bara ­varianter på samma tema! Det säger i alla fall en av vårt lands mest kunniga på området, Pille Rep­makare, som också är närmaste granne till Skärgårdsstiftelsen på Skeppsholmen. Pille håller till med sin butik och verkstad i ­R åseglarhuset med utsikt över Nybroviken. Här har han allt en riggare och repslagare kan behöva. Men framför allt har han en djup kunskap. Det ­Pille inte vet om riggarbete och knopslagning är inte värt att veta.

Pratar man knopar och förtöjning med Pille kom­ mer han strax in på en av sina käpphästar: pålsteks­ maffian. Han kallar dem så, de som envisas med att förtöja sina båtar med pålstek. Alla som försökt vet att det absolut inte går att ta upp en pålstek under belastning. Det går däre­ mot med ett dubbelt halvslag om egen part! Alltså är ett sådant dubbelt halvslag bättre vid förtöjning, menar Pille. Till pålstekens försvar får ändå sägas att hur mycket belastning som en pålstek än utsätts för så går knopen alltid att ta upp – förutsatt att trycket inte längre ligger på tampen. så vad kan man kräva av en bra knop? fem saker:

Det första är att den ska hålla. Det andra är att den inte ska försvaga materialet. Det tredje är att den ska vara lätt att slå. Det fjärde är att den ska vara lätt att lösa. Det femte är: Den ska vara vacker.

∞

Knopslagarnas bibel Alla knopslagares bibel heter The Ashley Book of Knots som kom ut första gången 1944. I den får man veta hur 3 900 knopar slås. Ashley’s ordspråk löd: ”En knop är antingen exakt rätt, eller också är den hopplöst fel”.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

SOS Stockholms skärgård – verklighetens hjältar

I många år har skärgårdsbor och fritidsbesökare i Stockholms skärgård varit bortskämda med att det alltid ordnar sig om man blir sjuk ute på någon ö. Det finns läkarbåt, helikopter och sjöräddning, som alltid varit redo att rycka ut när det gällt sjukdomsfall eller olyckor på öarna. text

Misse Ljungström

foto

SSRS (Oscar Falkman),

Läkarbåten På Djurö Vårdcentral jobbar tre läkare och åtta sjuksköterskor, de bedriver mottagning på Djurö Vårdcentral, samt ombord på läkarbåten och på de tre filialmottagningarna som finns på Möja, Runmarö och Sandhamn, varje/varannan vecka året runt. Mottagningsschema och kontaktuppgifter finns på www.slso.sll.se/djuro.

Svenska sjöräddningssällskapet Längs hela vår kust och i de stora sjöarna finns 1 800 frivilliga sjö­ räddare som är beredda att rycka ut dygnet runt, året om. Läs mer på www.sjoraddning.se

alla har vi väl sett på tv att det fi nns hjälp att få vid sjukdom! ”Skärgårdsdoktorn”, där den tuffa sjuk­ systern/kaptenen och doktorn rycker ut i båten till karga öar i yttre havsbandet, serien där ambulanshelikoptern räddar människor som råkat ut för sjukdom eller olycka på öarna och Sjöräddningen som ger sig ut i väder ingen vettig människa skulle ge sig ut i för att köra in sjuka till fast­ landet. Vare sig det är fi ktion eller doku­ mentär ligger de som en liten trygghets­ hjälm i bakhuvudet på oss alla! Eller hur? I Skärgårdsdoktorn pensioneras den gamle doktorn Axel Holtman (Sten Ljunggren) och den nya doktorn Johan Steen (Samuel Fröler) och hans sköterska syster Berit (Helena Brodin) rör sig i vackra skärgårds­ miljöer vi känner igen. Det är platser som är utspridda över hela kusten. Både riktiga; som Dalarö, Lidingö, Resarö, Björnhuvud, Sandhamn, Stora Nassa och Landsort och kulisser som glimtar förbi i serien.

18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

verklighetens läkarbåt i Stockholms läns sjukvårdsområde är stationerad i Djurö. Den har öarna inom Värmdö kommun som sitt verksamhetsområde och byggdes i Gryts skärgård 1982. Nu i höstas pensionerades den båten och såldes för att i sommar ersättas av en ny båt från Westers Mekaniska i Uddevalla. I verkligheten heter sköterskan som stått som förebild för syster Berit Sirkka Lytter. När serien gick i TV i slutet av 90­talet hade hon redan arbetat bortåt 20 år om­ bord och kände både båten och skärgården mycket väl. Det sägs också att förebilden till den gamle läkaren som pensionerades var den populäre och nyligen bortgångne Per Ullhammar, som var skärgårdsdoktor i 30 år och blev en legend i skärgården, eftersom han var lugn och förtroendein­ givande och alltid kom oavsett väder och tid på dygnet! Men det sägs också att han inte lär ha känt igen sitt arbete i TV­serien.

RÄDDARE TILL SJÖSS

I 15 år jobbade syster Sirkka med ­ llhammar tills han gick i pension 1997. U Sedan förra året finns ­syster Sirkka på fast­ landet. Men läkarbåten och dess kompe­ tenta besättning fortsätter att hjälpa sjuka i skärgården, och finns dessutom regel­ bundet på öarna precis som tidigare. i Gustavsberg har hela Stockholms län som upptagningsom­ råde och under hela året är helikoptern tillgänglig dygnet runt. På sommaren finns det dessutom en extra helikopter dagtid. Arbets­uppgifterna är många och ­varierande. Det kan vara brådskande sjuktransporter från sjukhus till sjukhus, ­trafikolyckor och sjukdomsfall och olyckor ute på öarna eller på Finlandsfärjorna. Alla utryckningar går via SOS Alarm och det är alltid läkare som avgör när helikopter ska prioriteras. Vädret är förstås en begränsande orsak för utryck­ ningar; dimma är alltid svårt även dagtid och på nätterna vill man ha 5000 meters sikt. Sedan 2009 finns ingen läkare kontinuer­ ligt med ombord på helikoptern, men vid större incidenter hämtar helikoptern upp läkaren, som nu istället ­sitter i bil och alltid har sin speciella utrustning för helikopter­ flygning med sig.

ambulanshelikoptern

som varit med på helikoptern sedan 1997 är sköterskan Annika Rubin som berättar att då, när hon började, var det fem personer som var knutna till helikop­ tern. Nu är det tio och en omstrukture­ ring har gjort att man tillbringar mer tid i bilen på marken. Något man inte alltid uppskattar eftersom helikoptern är något alldeles speciellt och det känns viktigt att aldrig ­glömma rutinerna. Även om de mest dramatiska och minnes­värda ytterlighets­ uppdragen tack och lov sällan blir rutin. – Ett sådant uppdrag var en februarinatt för unge­fär fem år sedan, då en fyrhjuling med tre personer gått igenom isen mellan två öar. Vi får larmet vid halv två och är snabbt där. Vi ser lyset på fyr­hjulingen men en veteran

En ny läkarbåt byggs av Westers Mekaniska AB i Uddevalla, och beräknas vara i drift i mitten av ­sommaren 2012.

inga personer. Det är mycket strömt här nere men under isflaken upptäcker vi en ­människa med ansiktet i vattnet. Han ­ligger alldeles stilla men hålls flytande av sin jacka. Narkossköterskan får krypa ut på pontonen och dra in honom för han är helt livlös. Vi börjar med hjärt-lungräddning och kör in honom till Karolinska. Efter en vecka kan han lämna sjukhuset utan beståen­de ska­ dor, berättar Annika Rubin, som var navi­ gatör ombord vid det här tillfället. i möja ström ligger sjöräddningskryssa­ ren Oskar Falkman stationerad. Här finns också tre mindre båtar redo att rycka ut när det behövs, men liksom för helikoptern är det läkare på SOS Alarm som ­sköter prioriteringen när det gäller utryckning vid sjukdom. Sjöräddningens båtar används förstås till huvudupp­giften att hjälpa skeppsbrutna (SSRS står för Svenska Sällskapet för Rädd­ ning af Skeppsbrutne och är en frivilligor­ ganisation, som grundades 1907 och arbe­ tar med sjöräddning runt landets kuster.) Som ideell organisation lever sjö­rädd­ ningssäll­skapet på donationer och med­ lemsavgifter samt ersättning för beställ­ ningsuppdrag. Besättningen är frivillig och flera har varit med ombord under många år. Här på Möja finns totalt 13 personer ­engagerade i besättningen och vid utryck­ ningar ska det finnas minst tre personer ombord.

på Möja sedan 2005 men har varit med i gänget kring sjöräddningskryssaren i tjugo år. För att få komma med i besättningen krävs utöver sjökunskap att man finns tillgäng­ lig hemma på ön dygnet runt. För femton minuter efter man har fått larmet ska man kunna ge sig iväg. – Här på Möja får vi ungefär trettio sjukresor och omkring lika många sjö­ räddningsuppdrag om året. Dessutom gör vi cirka etthundra medlemsserviceuppdrag per år. När vi larmas för sjuktransporter är det oftast för att helikoptern är upptagen eller för att vädret hindrar den att starta. Eftersom vi inte har tillgång till läkare går vi in till fastlandet först och hämtar am­ bulanspersonalen, som följer med oss till patienten, säger Per Westerberg.

per westerberg är stationschef

som läsaren kan se, finns det ingen anled­ ning att undvika att ge sig ut i den vackra skärgården bara för att man är orolig att bli sjuk. Både skärgårdsdoktor och hjältar på havet finns! För visst förefaller verkligheten minst lika betryggande som all fiktion i TV!

∞

Skärgårdsdoktorn med skärgårdslängtan spelade läkaren Johan Steen i Svt:s populära serie Skärgårds­ doktorn som sändes ­mellan 19972000. – Jag fick verkligen upp ­ögonen för skärgården då, berättar han. – Visst hade jag varit ute innan några vändor men det var då, under inspelningarna, för snart 15 år sedan som jag insåg hur ­fantastisk skär­ gården är. Landskapet där ute är bekant och sällsamt på samma gång. – Vi spelade in mycket på de större öarna Sandhamn, Djurö och Möja men också längre ut mot havsbandet, bland annat på Myggskär minns jag. Jag kan verkligen längta efter lugnet där ute. Den tystnaden och stillheten får man aldrig mitt inne i stan. Samuel berättar att han gärna skulle hyra ett av stiftelsens hus och att han stod i hyreskön (som numera är avskaffad). Det ryktas om att Skärgårdsdoktorn ska bli biofilm men det är inget han vågar svara säkert på. Däremot tipsar jag honom om att hålla koll på stiftel­ sens hemsida där det då och då läggs upp hus att hyra.

samuel fröler

text foto

Anna Björkman Carl-Johan Söder, SVT

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

BÅTMILJÖ

Båtmiljö.se

– ett samarbete för skärgård och hav text

På Båtmiljö.se hittar du information om hur du håller båtbotten ren, var du tömmer latrintanken, varför det är viktigt att sopsortera även på sjön, var miljöstationerna finns och mycket mer.

Ulrika Palmblad

i början av juni 2010 lanserades Båtmiljö.se. som är ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Världs­ naturfonden och Baltic Sea 2020. Syftet var att skapa en sajt där all viktig miljöinformation som rör båtlivet skulle fi nnas samlad. Idag när nästan två år har gått är hemsidan en tillförlitlig informa­ tionskälla som används av både privatpersoner och myndigheter som vill ha snabb information. Sedan lanseringen har sidan haft 15000 unika besökare och fortsätter att knyta till sig ungefär 25 nya be­ sökare per dag. Anna Ehn har varit redaktör för sajten sedan starten och vill nu nå ut bredare med informationen. – Jag märker att det fi nns ett stort intresse från framförallt myndigheter och kommuner som ringer

foto

Anna Ehn

eller mailar mig om olika frågor, säger Anna Ehn som nu med den nya appen också vill nå fler, fram­ förallt privatpersoner. – Jag hoppas att appen och sajten kan ha drag­ hjälp av varandra så att vi kan nå ut med att all denna information fi nns. Vi vet att informationen är efterfrågad men vi har en bit kvar till att bli ett självklart val. skärgårdsstiftelsen har, ända sedan havstulpan­ projektet startade 2001, ofta blivit inbjudna av båtklubbar och andra organisationer att prata om de miljörelaterade frågorna inom båtlivet. – Stiftelsens medarbetare märkte tidigt att det fanns ett stort behov att tillgängliggöra och

Positiv trend för SMS-tjänst med havstulpanvarning Glädjande rapporteras att havstulpanprojektets sms­tjänst fortsätter med sin positiva trend. 2010 var 2193 anmälda till sms­tjänsten, Under 2011 meddelar Håll Sverige Rent som samarbetar med stiftelsen i projektet att antalet ökat till 5 192! Mer än dubbelt upp! På Båtmiljö.se finns en direktlänk för dig som vill anmäla dig till tjänsten och få ett sms när det är dags att tvätta båten i sommar. OBS! Nya båtmiljöappen kommer att inkludera havstulpanvarning.

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

BÅTMILJÖ

samla all infor mation under samma tak. Ett fler­ tal organisationer arbetar med frågan i stort som smått och med olika utgångspunkter, men ett större grepp saknades. Därför påbörjades arbetet med Båtmiljö.se som innehåller information och användbara tips på hur man kan bli miljövänligare på sjön, berättar redaktör Anna Ehn. att skapa en trovärdig och oberoende webbplats som ska vara lättillgänglig och ge praktisk och konkret vägledning om vad båtägare själva kan göra för att skona vår havsmiljö. Hemsidan innehåller tips och råd om bland annat båtbottentvätt och toatömning. Här hittar båtäga­ ren information om nya regler och bestämmelser samt hela listan över allmänna sugtömningsstatio­ ner i Sverige.

ambitionen har varit

projektet är i behov av ny finansiering efter 2012.

Båtmiljö.se startade mars 2010 och har fi nansiering under 2012. Anna Ehn som har sökt projektpengar för appen från Naturvårdsverkets havsmiljöanslag hoppas nu även hitta en bra lösning för den fortsatta fi nansieringen. – Alla samarbetspartners har gjort stora insatser för att skapa sajten och det känns väldigt viktigt att vi kan hitta en långsiktig fi nansiell lösning för att säkerställa det fortsatta informationsarbetet.

∞

Båtmiljö.se lanserar ny app – visar var sugtömningsstationer och båtbottentvättar ligger Båtmiljö och Skärgårdsstiftelsen har sökt extra medel från Havsoch vattenmyndigheten för att ta fram en mobilapplikation anpassad för iphone, ipad och androida mobiler. Appen är kartbaserad och kommer att innehålla information om närmaste sugtömningsstation eller båtbottentvätt. I appen ingår även en funktion som kommer att informera om när det är dags att tvätta båten i Östersjön. Att ladda ned appen kommer att vara helt gratis och Anna Ehn hoppas både på ökad tillströmning till informationen på Båtmiljö.se och i förlängningen på ett ändrat beteende hos båtägarna. – Genom att göra informationen mer tillgänglig hoppas jag att fler kommer använda sig av de sugtömningsstationer och båtbottentvättar som finns, allt för att skona vår vackra skärgårds- och vattenmiljö!

Toalettavfall ska ses som vilket annat avfall som helst. Genom avfallet tillförs vattnet fosfor­ och kväveämnen som har en gödande effekt. Det kan dessutom orsaka sanitära problem eftersom det innehåller bakterier som t.ex. e­coli, som kan bidra till olika typer av infektioner.

Sugtömningsstation på Grinda.

På Båtmiljö.se finns en kontinuerligt uppdaterad lista över befintliga båtbotten­ tvättar. Listan grundar sig på uppgifter från kommuner, länsstyrelser, hamnar och privatpersoner. Båtbottentvättarna ägs och underhålls av hamnarna.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

Skärgårdsstiftelsens vänner Vänmöte 10 mars Välkommen till årets vänmöte lördag den 10 mars kl 13.00 på båtmässan Allt för sjön i Älvsjö, sal K1. Program för vänmötet den 10 mars kl 13.00: • Skärgårdsstiftelsens Vd Lena Nyberg hälsar välkommen och berättar om året som gått och om stiftelsens framtidsplaner. • Årets vänbok: Matbok från Svenska Högarna presenteras av tillsynsman och författare Sarah Anderin, förläggare Jeppe Wikström och fotograf Per Ranung. • Vännernas representant har ordet. För att komma in på mötet i mässhallarna behövs en passersedel, vilket du får om du gör en föranmälan. Gå in på www.skargardsstiftelsen.se och anmäl dig direkt på webben, eller fyll i talongen nedan och posta eller faxa till Skärgårdsstiftelsens kansli. Ange vännummer (se baksidan av din tidning), namn och adress. OBS! Sista anmälningsdag är den 2 mars. Eftersom det brukar vara fullsatt kan vi av utrymmesskäl tyvärr endast dela ut en biljett per vännummer. Familjevänner max 2 biljetter. Salen har 500 platser så först till kvarn gäller!

Anmäl dig via talongen nedan eller på www.skargardsstiftelsen.se

✁ Anmälan vänmöte 10/3 Foto Per Ranung

Jag vill ha passersedel till mässhallarna för att delta i vänmötet på båtmässan den 10 mars. Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................ Vännummer:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................ Postadress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Jag är familjevän och vill ha två biljetter: Insänds till Skärgårdsstiftelsen, Box 7669, 103 94 Stockholm eller faxas på tel: 08-440 56 19.

22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Skärgårdsstiftelsens vänbok 2012 årets vänbok ”matbok från

svenska högarna” är fylld av läckra recept och vackra bilder. Under ett helt år har stiftelsens tillsynsman Sarah Anderin och fotografen Per Ranung arbetat med matboken som speglar Sarahs inspirerande matlagning och de ombytliga årstiderna på Svenska högarna.

Sarah Anderin är utbildad kock och har arbetat som det innan hon blev tillsynsman för stiftelsen. Matintresset och engagemanget för det lokalprodu­ cerade har hon dock aldrig släppt.

Skärgårdsstiftelsens vänner

Vänaktiviteter 2012

llin

Foto Anders Se

Skärgårdsstiftelsen har under många år anordnat uppkattade vänresor vår och höst. Det kommer vi självklart att fortsätta med och i år utökar vi utbudet. Håll utkik i Stångmärket, på hemsidan www.skargardsstiftelsen.se och i våra nyhetsbrev. Vi har en hel meny av aktiviteter planerade. Information om datum, priser och hur du kan anmäla dig till resorna kommer löpande under året. Allt detta har vi tänkt oss, med reservation för ändring:

Riddersholm i början av maj Tillsynsman Gunnar Lodin bjuder in till Riddersholms naturreservat. Följ med på en guidad tur bland Ramslök och Harsyra. Bussresa, guide och lunch ingår.

I Strindbergs fotspår I maj i år är det 100 år sedan August Strindberg gick ur tiden. Detta uppmärksammar vi med fyra vänresor till Trollhättorna och Norsten, vilka förknippas med författaren och hans verk. OBS! Resan avgår från Slussen.

Fyr- och skärgårdskryssning I Birka Paradise regi 10­11 juni.

Gotska Sandön i juni

Foto Erik Sundström

Utö rederi anordnar resa och övernattning för stiftelsevänner med fler.

Internationella Fyrdagen i augusti 19 augusti.

Nämdö i augusti Camilla Strandman tar emot oss på Nämdö och berättar om gården och om skärgårdsförfattaren Maj­Britt Erikssons liv och böcker. Vi stiger även iland på Tärnskär och träffar naturvårdare Gunnar Hjertstrand. OBS! Resan avgår från Slussen.

Foto Ulrika Palmblad

Barnresa i september Barn­ och barnbarnresa till Finnhamn.

Briggen Tre kronor till Lidö i oktober En tvådagarstur går ev. till Lidö med ståtliga Briggen Tre kronor, rabatt för stiftelsevänner.

Adventsresa i december Till Hjälmö för ett gårdsbesök på Västergården.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

ÅRSKRÖNIKA 2011 – ett händelserikt år i Skärgårdsstiftelsen

Summeringen av 2011 innefattar ett antal projektstarter och många nya målsättningar för framtiden. Skärgårdsstiftelsen har sedan en tid arbetat med att hitta in till nya organisationsformer och nya arbetssätt. Under 2012 kommer mycket av arbetet falla på plats, men det var under 2011 som grunden lades. Här är ett urval av händelser. text

ö

ar på Lid

shusvärd

Nya värd

Ulrika Palmblad

Ny organisation Vid årsskiftet 2010/2011 lägger Vd Lena Nyberg grunden för den nya organisa­ tionen. Stiftelsens förvaltningsområden delas in i tre geografiska delar. Norra, mellersta och södra regionen. Varje region med sina tillsynsmän får en egen förval­ tare. Dessutom tillsätts en miljö­ och teknikchef som med sin personal blir ett stöd för förvaltarna och tillsynsmännen. Den mesta rekryteringen sker internt men p g a pensionsavgångar tillsätts även en avtalsansvarig jurist samt en personal­ handläggare. Dessutom rekryteras två förvaltare vid slutet av året. a Nyberg

Gustav Andersson och Len

Gustav Andersson ny ordförande i styrelsen Vid årets första styrelsesammanträde 2011 anmäldes och valdes ledamöterna i Skär­ gårdsstiftelsens styrelse för den nya 4­åriga mandatperioden. Skärgårdsstiftelsens nya styrelseordförande för perioden, tillika ordförande i arbetsutskottet och dess­ utom Skärgårdslandstingsråd är Gustav Andersson (c). Förste vice ordförande är Gilbert de Wendel (m), och Staffan Holmberg (s) andre vice ordförande. Digitala nyhetsbrev skickas ut I januari 2011 skickar Skärgårdsstiftelsen ut det första digitala nyhetsbrevet, som är en del i den helhetslösning för informa­ tionsarbetet som arbetats fram. Under året

växer anmälningarna på webben för varje utskick och vid årets slut har nyhetsbrevet cirka 3000 prenumeranter. Vill du också få hem nyheter från oss direkt i din mail box? Anmäl dig på stiftelsens hemsida. Vintern som nästan aldrig tog slut För Skärgårdsstiftelsens fältpersonal är livet lite annorlunda än för andra som vistas i skärgården. Under sommarens allra soligaste dagar har de mer arbete än någonsin. Sopkörningar, tillsyn och full fart hela dagarna. En vacker vinterdag kan därför bjuda på rekreation som inget annat. Den långa vintern möjliggjorde välförtjänt sådan för många med spark och skoterkörning på fjärdarna. Startskottet går på allvar för Green Islands Skärgårdsstiftelsen får EU­medel för ett stort miljöprojekt med fokus på ny teknik för ett hållbart ö­liv. Projektet sträcker sig över tre år och är ett samverkans­ projekt mellan organisationer i Estland, Finland och Sverige och vill underlätta klimatarbetet i skärgården genom att ge förslag på åtgärder som kan bidra till ett mer hållbart ö­liv. Fokus ligger fram­ förallt på nya lösningar kring avlopp­, energi­ och sophanteringsfrågor. Lidö värdshus får nya arrendatorer Entreprenörerna Hugo Olofsson och Olle Tejle tar över driften av det gamla anrika säteriet till sommaren 2011. Hugo och Olle har en gedigen bakgrund i branschen och har bland annat drivit populära Skär­ marö krog tidigare. Deras första sommar på Lidö blir intensiv och full av arbete. Stärkta efter att ha klarat utmaningen bra ser de fram emot sommaren 2012 då de ska ta ytterligare steg att utveckla Lidö. 2011 års Axel Sjöbergstipendiater Konstnären Katarina Löfström, Stock­ holm och författaren Viktoria Myrén, Rönninge får var sin vistelse om fem

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

veckor vardera i det hus på Långviksskär som Axel Sjöberg en gång ägde. Katarina Löfström, född 1970 är en mångsidig konstnär som arbetar bland annat med videor och projektioner och skulpturer. Viktoria Myrén, född 1971 är bosatt i Rönninge utanför Stockholm. Hon arbetar som frilansjournalist med inriktning på internationella frågor, föräldrar och barn samt litteratur. GRACE på Käringboda Blommande betesmarker i skärgården och förhoppningsvis även en ökad möjlighet till försörjning för kustbefolkningen. Det är ett par av målen med EU­projektet GRACE som startade i november 2010. I sex år ska fyra kustlän samarbeta med restaurering av betesmarker i skärgårds­ miljö. Stiftelsens område Käringboda är del av projektet. Tillgänglighetsanpassad snorkelled Stiftelsen får pengar från WWF för en tillgänglig snorkelled, vilket ska göra det möjligt för personer med rörelsehinder att snorkla. Tre områden inventeras; Riddersholm (Norrtälje), Östra Lagnö (Österåker) och Björnö (Värmdö), för att utreda vilket av dessa som bäst lämpar sig för en snorkelled. Valet faller på Björnö där snorkelleden färdigställs till sommaren 2012.

Inventering av

ny snorkelled

ÅRSKRÖNIKA 2011

allmänheten. Framförallt nyheten om att utvecklingen av populationen av skarv, havsörn och säl nu planar ut efter en längre period av ökning.

En av sommarens vänres

or

Havstulpanprojektet fortsätter Stiftelsen får återigen pengar ur Naturvårdsverkets havsmiljöanslag med målet giftfri miljö för Havstulpanspro­ jektet. Syftet med projektet är att få in rapporter från havstulpansobservatörer längs hela Sveriges kust för att få fram information till alla båtägare om när havstulpanerna sätter sig fast. Vilket ger båtägaren direktinformation om när det är dags att tvätta båten. Vänresorna 2011 Vårens vänresor gick till Landsort, Rödlöga och Svartlöga. I augusti for vi till Lilla Nassa. Vår­ och sensommar­ resorna görs enligt gammal god tradition men förra året utökade vi antalet resor och förlängde säsongen med oktoberresor till Gillinge och Ornö. God mat, guid­ ning, trevligt sällskap och vackra vyer gör att våra resor alltid är lika populära och lyckade. Levande skärgårdsnatur 2011 får stor uppmärksamhet Tidningar, radio och tv uppmärksammar alla stiftelsens rapport Levande skär­ gårdsnatur 2011. Speciellt uppmärksam­ mas ejderproblematiken och rapporten hade också lagt fokus på just den frågan. Men även de andra delarna av rapporten väcker stort intresse hos både media och

Nya vandrarhems­ värdar på Gålö

Viktig samverkan mellan KBV, stiftelsen och sjöpolisen Att hjälpa varandra och vara ett extra öga eller öra ute i skärgården blir allt viktigare för att kunna utnyttja perso­ nal, verksamheter och resurser på bästa sätt. För sjöpolisen och kustbevakningen är stiftelsens tillsynsmän som bor och arbetar året runt i skärgården en stor hjälp vid observationer och rapportering. För stiftelsens personal är polisen och kustbevakningen viktiga framförallt som rådgivare och stöd i knepiga situationer som kan uppstå. Under en dag på Finn­ hamn diskuteras samverkansfrågorna.

Engångsgrillen – en katastrof ur miljöperspektiv Skärgårdsstiftelsen går ut med ett press­ meddelande om den farliga engångsgrillen som både är farlig för miljön och arbets­ miljön. Varje år ger engångsgrillen upphov till flera bränder i sopbodar och natur. Dessutom skadas de som tar hand om soporna på de vassa gallren. Media upp­ märksammar frågan stort. Ändå inträffar ett flertal incidenter under sommaren. Nytt bageri på Utö drivs av välrenommerade bagare Ett nytt bageri slår upp dörrarna på Utö i Stockholms södra skärgård. Det är Tobias Bergstrand, en av bagarna i bagarlands­ laget som tagit sig vidare till VM, som står för regin. Bageriet inryms i fräscha helt nyrenoverade lokaler mitt i byn. Ry­ kande färskt direkt från bakplåtarna serveras muffins och bullar med smak av kardemumma, kanel och vanilj och på hyllorna lockar stenugnsbakat surdegsbröd.

lö invigs

Fornstig på Gå

Landstingets fullmäktige till Finnhamn Finnhamn blev också destinationen den 15 maj. Då fick landstingets alla leda­ möter, som traditionen bjuder efter ett val, följa med på en resa ut i skärgården arrangerad av Skärgårdsstiftelsen och Waxholmsbolaget. Syftet är att presentera organisationerna för Landstinget som är fi nansiär för bådas verksamheter och därför måste vara väl insatta i skärgårds­ relaterade frågor. Ungefär 160 personer hade tackat ja. Nytt vandrarhem på Gålö, Ekuddens vandrarhem I juni öppnar Bo Thulin tillsammans med sin familj Ekuddens vandrarhem vid Hasslinge på Gålö. Under högsäsongen bedrivs det vandrarhemsverksamhet och rummen hyrs ut per dygn eller per vecka. Under lågsäsongen höst och vår kommer hela anläggningen att hyras ut till grup­ per. Grupperna kan bestå av skolklasser, föreningar, företag och privatpersoner.

Engångsgrillar en katastrof för miljön

Skärgårdsstiftelsen startar gåvokonto Gåvokonton för miljö­ och naturvård samt kulturbyggnadsvård startas under våren 2011. Bland de första bidragsgivarna märks bland andra Paul Lederhausen som säger så här om varför han valt att stödja stiftelsen. – Som stor skärgårdsälskare är jag alltid beredd att hjälpa till och hoppas att mitt bidrag kan få fler att stödja det arbete som Skärgårdsstiftelsen gör. Fornstig invigs på Gålö ”Stenålderns säljägare var först och de följdes av vikingar, skärkarlar, husvagns­ campare och ”Prins Carls Uppfostrings­ inrättning”, så inleds den nya fornstigen som bjuder på en naturskön vandring genom denna historia. Skyltar berättar om spännande platser och händelser längs

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

››

ÅRSKRÖNIKA

›› promenaden. Stigen är 3,8 kilometer lång och går genom ett vackert och kuperat landskap med vidsträckta utsikter.

Nya tillsynsmän på Utö och Björnö Det är generationsskifte på Skärgårdsstif­ telsen och under sommaren får stiftelsen två nya tillsynsmän på Utö och Björnö. Ny tillsynsman på Utö är Erik Aspson som tidigare har jobbat på Rånö Gård och varv som snickare och dykare. Ny tillsynsman på Björnö är Anders Aronsson som bor på Ingarö och varvar tillsynsarbetet med uppdrag åt sjöassistans. Ny äventyrsstig för barn Under några intensiva dagar i slutet av september mobiliserades hela Skärgårds­ stiftelsens personal, både på fältet och inne på kansliet för att bland annat iordning­ ställa en äventyrstig för barn på Finnhamn. Ett verkligt roligt och kreativt arbete som sedan rönt stor uppskattning bland besökarna. För föräldrar och andra hugade iordningsställs ett utegym vid samma plats. Sten Söderlund årets naturbevakare – 40 års slit i naturvärlden fick sin belö­ ning, som han själv säger. I motiveringen nämns framförallt Stens engagemang i Projekt Levande skärgårdsnatur och hans arbete med utbildning för naturbevakare över hela landet. Sten Söderlund har nu avslutat sin tjänst på Skärgårdsstiftelsen men arbetar vidare med en del projekt som t ex det spännande gäddprojektet.

Ny äventyrsstig

för barn

Fraktbidrag 2012 Befintliga regler för bidrag till transporter i Stockholms skärgård och Mälaren gäller även för 2012. Fraktbidrag kan utgå till företags transporter av tungt och skrymmande gods på öar utan bro, tunnel eller statlig färja. Bidrag ges inte till transporter av oljeprodukter, avverkad skog, byggmaterial, grus, krossmaterial eller jord. Livsmedelsbutiker på öar utan bro, tunnel eller statlig färja kan få bidrag till varutransporter, men inte för byggmaterial. Riktlinjer för fraktbidrag samt ansökningsblanketter kan beställas från Waxholmsbolaget via hemsidan, www.waxholmsbolaget.se eller Marianne Krokstedt, Tel: 08-614 64 79, fax: 08-611 84 07 E-post: marianne.krokstedt@waxholmsbolaget.sll.se Riktlinjerna för fraktbidrag 2012 finns också att ladda ner på hemsidan för Tillväxt, miljö och regionplanering, http://www.tmr.sll.se Kontaktperson: Shewen Nysmed, Tillväxt, miljö och regionplanering Tel: 08-737 44 06, fax: 08-737 25 66 E-post: shewen.nysmed@tmr.sll.se

Nästa nummer av Stångmärket kommer 26 april För bokning och annonsinformation: Hummelgren Media, 070­713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se

Sten Söderlund

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

RAPPORT FRÅN SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TILLSYNSMÄN

Redo för besök Under hösten och vintern förbereder tillsynsmän, naturvårdare och arrendatorer så mycket som möjligt inför den stora besöksperioden u ­ nder sommaren. Hösten och vintern 2011/2012 som varit mild ända in i januari möjliggjorde röjningar och markarbeten långt senare än tidigare år. Här är lite bildbevis från markröjningar med före och efter bilder. Visst blev det fint! Naturvårdare och jordbruksarrendatorer Lill och Per Schierman på Hjälmö har skickat in bilder.

Lill Schierman har dragit på sig visiret för att röja vass med röjsåg och traktor vid stora utfallsdiket på Hjälmö, vid ängsgärdena mellan åkrarna.

Naturvårdare och jordbruksarrendator Kajsa Markne på Grinda, har skickat in bilder på röjningar.

FÖRE Norra Torpetvägen, norr om gästhamnen.

EFTER

Naturvår­dare och jord­ bruksarren­dator Krister Sjöblom hjälper Lill och Per att dika ur medan de röjer vass.

FÖRE

FÖRE Storängen på väg från Södra bryggan mot ladan.

Gemensamma ansträngningar gav fint resultat!

EFTER

EFTER

Hyr din skärgårdsstugapå påVärmdö! Värmdö! Hyr skärgårdsstuga Hyr skärgårdsstuga på Värmdö! Konferenser, Konferenser, middagar, middagar, bröllop, bröllop, fester, fester, bed bed & & breakbreakfast, luncher fast, luncher och och lunchkorgar. lunchkorgar. Öppet Öppet året året runt. runt. Info Info och och bokning bokning Tel 08-520 341 Tel 08-520 341 11, 11, 070-531 070-531 90 90 80 80 Se även vår hemsida: www.landsort.nu Se även vår hemsida: www.landsort.nu

förmedlar alltallt från Vi förmedlar frånenkla ViViförmedlar allt från enkla stugor till exklusiva enkla stugor till exklusiva stugor till exklusiva sjöställen sjöställen med allaalla sjöställen med med alla bekvämligheter. bekvämligheter bekvämligheter

TelTel 08-570 231231 31 31 08-570

www.skargardsstugor.se www.skargardsstugor.se

Din lokala stustu gförmedlare förför en lyckad semester! Din lokala gförmedlare lyckad semester! Din lokala stugförmedlare för enenlyckad semester!

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

Kanslist Hanna Lindvall och ordförande Johan Söderberg.

Svenska Kryssarklubben Erbjuder kurser, seglarläger, seglarskola, 24-timmarsseg­ lingar för såväl unga som vuxna och eskaderseglingar. Information om uthamnar, bojplaceringar, medlemsskap och annat som Kryssarklubben erbjuder hittar du på www.sxk.se

Svenska Kryssarklubben Stockholmskretsen Svenska Kryssarklubben grundades 1923. Klubben är en riksorganisation med totalt 43 000 medlemmar och 14 kretsar runt om i landet. text

Anna Björkman

foto

Anna Björkman och Svenska Kryssarklubben

ligger i Nacka Strand alldeles nere vid vattnet. Inne på kansliet träffar jag ordförande Johan Söder­ berg och kanslist Hanna Lindvall. Johan till­ trädde som ordförande i höstas men har ­varit engagerad i organisationen sedan 1976. – Jag gick på sjön tidigt och efter det har båtlivet varit en självklarhet för mig, säger Johan. Hanna är uppväxt på Svenska Högarna där hennes föräldrar, bror och svägerska fortfarande jobbar och bor. – Min familj seglade en del när jag var liten och det har jag fortsatt med, nu med mina egna barn. stockholmskretsens kansli

har närmare tiotusen medlemmar. Via med­ lemskapet får man tidningarna På Kryss och Ostpricken, matrikel över medlem­ mar, rabatter på kurser, seglarläger och vissa hamnavgifter och gratis plats vid Kryssarklubbens blå bojar lite här och var i Skärgården. Dessutom finns möjligheten att ställa sig i kö till Stora hunduddens varvförening på östra Djurgården. – Stockholmskretsen ordnar med Eska­ derseglingar varje år. Det är ett trevligt sätt för våra medlemmar att mötas. Unge­ fär tolv båtar seglar i lugnt tempo till desti­ nationer som Åland, ytterskärgården eller Gotland. Program sätts innan seglingen

och på hösten ordnas en återträff då alla deltagare delar med sig av sina bilder och sommarminnen. hur arbetet i Stockholmskretsen pågår året om och för att medlemskapet ska vara så användbart som möjligt så utvecklas nu även vissa digi­tala bitar. – På vår hemsida kan varje medlem logga in på ”Mina sidor” där kan man fylla i sina kontaktuppgifter och båtuppgifter om man vill. Vi har också planer på att medlem­ marna ska kunna prenumerera på nyhets­ brev, på så sätt kan vi hålla kontakten med våra medlemmar på ett smidigt sätt. hanna och johan beskriver

kryssarklubbens stockholmskrets

som i alla ideella föreningar är Kryssar­ klubben beroende av frivilliga som ställer upp och hjälper till. Ideellt arbete inom Kryssarklubben är på många sätt också attraktivt, tycker Johan. – Vi målar sjömärken, bygger bryggor och seglar tillsammans, gemenskapen är trevlig och platserna vi jobbar på är all­ tid vackra. Just nu ligger mycket fokus på att få in mer pengar till Stockholmskret­ sen berättar Johan. För att utöka verk­ samheten med fler seglarläger behöver vi hitta sponsorer som kan hjälpa oss med pengar till fler ­båtar. Från juni till slutet av augusti bedriver vi seglarläger både för

28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

stora och små, vissa under några dagar och andra som konfirmationslägret pågår i tre veckor. – När man tänker Kryssarklubben är det kanske främst segelbåtar man tänker på men vi är faktiskt även Sveriges största motorbåtsklubb med individuellt medlem­ skap där alla är välkomna oavsett båttyp eller båtstorlek, tillägger Hanna. Har man båten vid egen brygga kan Kryssarklubben vara ett alternativ till båtklubb, om man vill försäkra båten via Svenska Sjö. driver Malma Kvarn på Värmdölandet. Här finns 42 hamn­ liggare, 12 gästplatser och ett klubbhus med 60 bäddar. Drygt 200 barn deltar varje år i seglarläger här och hit kommer både medlemmar och andra, även inter­ nationellt gästande båtar. Totalt blir det ungefär 800-900 gästnätter per sommar. Riksföreningen äger Malma Kvarn men Stockholmskretsen bedriver verksamhe­ ten och står för alla kostnader. Allt bygger på ideellt arbete, de är många som hjälps åt och nu till sommaren hoppas de på att få igång matservering på Malma. Även i Norrviken på Runmarö har medlemmar­ nas ideella arbete varit viktigt där finns nu en nybyggd brygga och toaletter.

stockholmskretsen

skärgårdsstiftelsen och Kryssarklubben har flera beröringspunkter. Vi har båda som mål att underlätta för fritidsbåtägare i skärgården och vi vill hålla skärgården ren. Kryssarklubben har en del bojar på Stiftelsens vatten och uppskattar det ar­ bete som stiftelsens gör i skärgården med renhållning och service.

∞

Waxholmsbolaget arbetar intensivt tillsammans med olika aktörer på marknaden för att testa och utveckla bättre drivmedel för fartyg. Förhoppningen är att byta ut dagens diesel klass 1, mot en helt förnybar diesel. Lyckas vi med det skulle det minska vårt nettotillskott av koldioxid – upp till 80 %!

Korta fakta om långsiktig sjöfart Waxholmsbolaget är skärgårdens livsnerv med över 4 miljoner passagerare och 7 000 ton gods per år. Det ger oss inte bara ett särskilt ansvar, utan också styrkan och möjligheten att driva på miljöanpassningen inom sjöfarten i Stockholms län. Läs mer i vår broshyr ”Kollektivtrafik till sjöss – med hänsyn till miljön”. Den finns att ladda ner på www.waxholmsbolaget.se

Vi håller också på att byta ut våra motorer och installera ny teknik i våra fartyg för att effektivisera förbränningen. Det betyder både minskad bränsleförbrukning och renare avgaser.

Bara genom att installera bränsledatorer i våra fartyg har vi kunnat sänka toppfarten och minska bränsleförbrukningen med 10 % – och ändå komma fram i lika god tid som vanligt.

er d

in

g n

l e ve l s e u t ö p p u v

e t va n l i g a

U VI

R

PP TE M PE RAT

UR

E

N U SK

RU

N

VA

–e

lj Fö

e m

fyr- och s k å p ä rg å rd s k r y d

n s s

rsjö Öste n f inns å p ra e t t p a ra d i s

et

D

Det f inns ra ett paradis ba på

n

D

rs j Öste ön f inns å p ra e t t p a ra d i s et

D

ba

n

rs j Öste ön f inns å p ra e t t p a ra d i s et

ba

rs j Öste ön f inns å p ra e t t p a ra d i s et

D

ba

n

D

ersjön et Öst f ra inns is på ett parad

ba

I samarbete med Skärgårdsstiftelsen rs j n e twww.birka.se | 08-702 Öste 72ö30 fi

D

nns på ra e t t p a ra d i s

ba

n

ba

Östersjön f i t n ns De t t p e arad ra is p ba å Ös rsjön te f i t n e n D s para För fjärde året i ra ett skärgård. Följ med på en dygnskryssning med Birka Paradise genom världens vackraste dis ba ö rad går fartyget genom ytterskärgården och de stora fyrplatserna under den period på åretpdå å Övädret stersärj som bäst. Dessutom är det ljust nästan hela dygnet, vilket kan vara tillDfördel et f införnsalla hugade som vill se samtliga fyrplatser. t p a ra ra etMöjaleden disnorrut. Efter ett I år går fartyget ut Sandhamnsleden till Revengegrundet och tar därefter ba på ö Ösdär stopp i Mariehamn passerar vi bl a Flötjan, Lågskär, Bogskär, Almagrundet och Gunnarstenarna tervisj f i t n e n D Sjödin soch fyrforskaren Anders vänder norrut förbi Dalarö och Stavsnäs in mot Stockholm. Kapten Göran tt para ombord i samarHedin guidar under kryssningen. Vi kommer att ha olika arrangemang roch a eutställningar dis ba bete med Skärgårdsstiftelsen. Skynda dig att boka – förra årets skärgårdskryssning såldes påslut snabbt. Ö st ersj ö f i t n e n D s Avresa 10/6. Pris från 795:-/person i 4-bädds insideshytt inkl helpension. Från 900:-/person i dubbelhytt. t t p e a a r senare.rad Avgång kl 18.00 från Stadsgårdsterminalen, Slussen i Stockholm. Åter 22 timmar is p ba å Ö st ersj ö

SKÄRÅGÅRDSSTIFTELSENS MEDARBETARE

TRE FRÅGOR TILL

Skärgårdsstiftelsens tre nyanställda Så här i början av 2012 har två stora projekt dragit igång dessutom har vi fått en ny personalhandläggare. Det börjar bli trångt på kansliet på Skeppsholmen men vi är stolta att presentera: text

Anna Björkman

1. Vad gjorde du innan du började här?

2. Vad är din roll inom Skärgårdsstiftelsen?

Efter examen har jag frilansat och arbetat som grafisk form­ givare med inriktning på visuella identiteter och webutveckling.

Jag är projektledare för Barn­ och ungdomsprojektet, Young Voices, som är ett tvåårigt EU­ projekt i samarbete med Åland. Det syftar till att få kunskap om vad barn och unga i skärgården behöver för att få en utvecklande uppväxt.

2. Vad är din roll inom Skärgårdsstiftelsen?

Christoffer Thuresson-Björn Är 34 år och bor i Stockholm. Med sjöstuga i Sörmlands skär­ gård, uppväxt i Gryts skärgård och med arbete inom stiftelsen, börjar han nu känna att det är dags för en fartygsbefälsexamen.

Jag är anställd i infrastruktur­ projektet med uppgift att utveckla en ny tillgänglig­ hetsanpassad hemsida. 3. Vad tror du kommer att bli det roligaste med ditt uppdrag? Stockholms skärgård engagerar väldigt många människor och det känns bra att få utveckla en produkt, stiftelsens hemsida, som jag vet att många kommer ha glädje och nytta av.

Sandra Löfgren Är 38 år och bor i Uttran med sin familj. Skärgårdsintresset väcktes för flera år sedan på Finnhamn hos kompisen Lotten Andersson. 1. Vad gjorde du innan du började här?

3. Vad tror du kommer att bli det roligaste med ditt uppdrag? Målet med att låta barn och unga komma till tals gällande deras liv och framtid är inspi­ rerande att jobba för. Jag ser fram emot alla möten och att tillsammans med barnen skapa konstruktiva förslag till politiker och beslutsfattare.

Jag arbetade som resurspedagog på en skola i Tullinge.

årdsbor! g r ä k s a g n u Hej alla ices gått! tet Young Vo 2. Vad är din roll inom Skärgårdsstiftelsen? Jag är personalhandläggare vilket innebär att jag hanterar det som har med personalen att göra, allt från anställningsavtal och skyddskläder till löner och utbildningar. Viktigt just nu är att få ordning på alla personaldoku­ ment och arbetskläder

Linnea Stake Är 31 år och bor med sin familj i Johanneshov. Hon är uppväxt på Bullerö i Stockholms skärgård och är sedan länge välbekant med stiftelsen. 1. Vad gjorde du innan du började här? Jag avslutade mina studier på Södertörns högskola och på Försvarshögskolan och var sedan föräldraledig.

3. Vad tror du kommer att bli det roligaste med ditt uppdrag? Att möta människor i olika situationer och med olika behov är väldigt spännande. Jag gillar också att organisera och skapa struktur. Stiftelsen har så många sidor och det är viktigt att den interna kommunikationen fung­ erar bra för att alla ska känna sig delaktiga. Det ska bli kul att få vara med och utveckla stiftelsen till en ännu bättre organisation och arbetsgivare.

ek kottet för proj Nu har star ts ånga öar och att besöka m g ja er r jag m m r 18 år. Det se Framöver ko llt barn unde ra t ta fö at m tid fra r , or ha människ hoppas att ni g Ja . ot r. ne em ar och visio verkligen fram ed er av tank m la de h oc emot mig skärr i vår vackra bor och leve m h so oc ga tid un rka er nu Nu har alla ni med och påve ra ra fö va en t ls at t te tif he ss gård möjlig av Skärgård p äl hj ed . m t rd m at till åtgä framtid geno r som ska leda ar och åsikte fram era tank behöver för reda på vad ni ta t at är ska ål vudm Detta projekt Projektets hu lvaro på er ö. til t e ig ttr kt vi bä t nu och då är de att ha en än h förändring oc ga g ån lin m nd ha t ha leda till kommer at viktig del, från början. Vi att ni är med n där ni blir en ge vä s ng lä rs ne rt pa samarbets n viktigaste! till och med de sa? förändringsre ed på denna tycka till? h oc ed Vill du vara m m som vill vara n go dig. nå ed du m t Känner jag kontak la mig, så tar ai m en ig nl Vä stiftelsen.se w w.skargards w på t te ek oj Följ pr gmärket. och här i Stån ar, Sandra Glada hälsning lsen.se skargardsstif te n@ sandra.lofgre

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

Utnyttja din Flytträtt, Samla dina penSioner på ett Ställe. För mer information om hur du får ditt kapital att växa gå in på www.jensensjoqvist.se eller ring oss på 08 - 728 22 80.

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

NOTERAT

BOKTIPS

Catharina Erlich är kursan­ svarig på KTH för de studen­ ter som nu gör sitt Kandidat­ examensarbete hos Skärgårds­ stiftelsen. Stiftelsens Jonathan Alm, är initiativtagare till samarbetet.

Böcker för ett lyckat båtliv Snart, mycket snart fylls skärgården av fritidsbåtar. För att båtlivet ska bli så innehållsrikt och njutbart som möjligt får du här tips på lite läsning inför säsongen! Misse Ljungström

Den omöjliga isresan Eric Boye och Birgitta Boye-Freundenthal. 255 sidor. Nautiska Biblioteket/Norstedts. Cirkapris 320:-. Hur kallt och eländigt det än är när du är ute i båten, så gläd dig! Det kan aldrig bli värre än hur det var när de vana långfärdsseglarna Eric Boye och Birgitta Boye­ Freudenthal seglade genom Nordvästpassagen. Boken beskriver hur de med båten Ariel IV som första svenska segelbåt sommaren 2010 tar sig fram från starten i hemmahamnen Råå till Göteborg, via Färöarna, Island, Grönland, och så norr om Kanada och Alaska i den så kallade Nordvästpassagen, genom Berings sund till slut­ målet Kodiak Island söder om Anchorage. En färd med isberg, valrossar, isbjörnar, vågor och sinande förråd; ganska stora strapatser jämfört med en söndagssegling i Stockholms skärgård en sommardag!

Smällar man får ta! Vågstycken från Medelhavet och Europas kanaler Peter Lindblom. Norstedts. 246 sidor. Cirkapris 180:-. Efter tre års segling återvänder Peter och Monica Lindblom med segel­ båten Bottin II till Europa. Vi följer med genom Medelhavet och Europas kanaler och besöker platser längs vägen. Färden är kantad av både missöden och lyckliga tillfälligheter – som en riktig resa ska vara. Seglar­ livet bjuder på många spännande möten och många historier. Kanske är alla människor och deras berättelser om sig själva och andra medseg­ lare på livets ocean den största behållningen av resan? Peter Lindblom återger några märkliga och säregna öden, skeppar­ historier vars främsta syfte är att underhålla. Han har knutit samman dessa anekdoter med parets egen resa och flätar ihop berättelserna med varandra genom fiktiva möten. För tydlighetens skull är dessa möten egna kapitel och kunde dessutom ha försetts med den italienska varningstexten: Non è vero, è ben trovato (är det inte sant, så är det åtminstone välfunnet).

Öl och vänner – den härliga konsten att kombinera öl och mat Magnus Svensson och Michael Björkman. 160 sidor The Bearded Lady/Nygren & Nygren. Cirkapris 200:-. För alla som gärna tar en öl på sommaren är boken Öl och Vänner en kul inspiration. Den är skriven av kocken/sommelieren/ fil kand. i måltidskunskap/kreative ledaren på Restaurangakademien; Magnus Svensson. Här beskriver han ölets histo­ ria, ölets olika smaker – en informativ smakkarta där olika öl och öltyper presenteras. Grundsmakerna förklarar den stora konsten att kombinera öl och mat och hur man hittar rätt i matens smakdjungel. Titta på läckra bilder och roliga recept som kocken Michael Björkman tagit fram och dröm om att servera dem i båten i sommar! Kantarelltoast med en mörk lager eller smakrik ale… Mums!

Anna­Klara Hagberg och Malin Alros, ska undersöka förutsättningarna för solpaneler på Finnhamns vandrarhem Utsikten. Solpaneler som värmer kranvatten för duschar. Eftersom allt är olje­ och eluppvärmt idag finns det möjlighet att spara mycket koldioxidut släpp. Foto: Anna Ehn.

Stiftelsen får miljöhjälp av KTH­studenter Jonathan Alm som till vardags arbetar hos stiftelsen med projekt Green Islands har i samarbete med sin tidigare handledare på KTH, Catharina Erlich sett till att stiftelsen får välbehövlig hjälp med sitt miljöarbete. Under våren kommer åtta studenter från högskolan att göra sitt Kandidatexamensarbete hos stiftel­ sen. Arbetet görs ungefär halvvägs in i studierna och är en 20­veckors kurs på halvtid. Det som undersöks är: • Solvärme i Utö gästhamn av Johanna Stålered och Johan Jakobsson • Kylsystemen på Utö värdshus av Victor Hoffman och Anton Marmsjö • Biogas – miljö och ekonomisk vinst av Elin Lindblad och Therese Camaj Ericson • Sol/pelletsvärme Finnhamn av Anna­Klara Hagberg och Malin Alros – Ett fantastiskt bra initiativ som kommer att ge oss mycket viktig information för att kunna driva miljöarbetet framåt, säger stiftelsens miljöchef Karin Strandfager.

Stor satsning på infrastruktur Renoveringen av Grinda södra brygga är nu i full gång. En Waxholmsbåt körde sommaren 2010 på bryggan och orsakade stora skador. Till våren ska en delvis ny brygga fi nnas på plats. Bryggbygget är den första större åtgärden i Skärgårdsstiftelsens infrastrukturprojekt, som fått bidrag från EG:s Strukturfonder. Under de kommande 2,5 åren kommer en rad andra åtgärder att genomföras som till exempel förbättringar av avlopp, vattenanläggningar, vägar och bryggor. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

Vill du bli vår nästa

TILLSYNSMAN?

Hyr stuga,

Skärgårdens bygghandel

kajaker eller cyklar

i skärgården

www.lscab.se 073-655 67 00 MER INFORMATION WWW.VASSARO.SE

www.bokajak.se 070-280 54 42

Låt oss hjälpa till att förverkliga ditt drömboende där land möter hav.

Öppettider brädgården: måndag - fredag 7 - 16, lördagar 9 - 13 Vindö Landsväg 45 • 08-571 630 66 • info@vindobyggvaror.se Besök oss på nätet dygnet runt och läs mer! Webshop med priser:

www.vindobyggvaror.se

Just nu: 30% på Tanums Fönster & 25% på Bordörren samt finfina erbjudanden

för dig som ska bygga bastu eller friggebod i vår. Gäller mars månad 2012.

Skärgårdsintresserade!!

Upplev Upplev en en vinterdag vinterdag ii skärgården! skärgården!

KYMMENDÖ INTERNETBOKHANDEL

Varmt väkomna! Varmt väkomna!

litteratur, musik-CD mm från hembygdföreningars och små förlags produktion, såväl som från de etablerade förlagen. Även antikvariatböcker och gamla sjökort.

För mer information om aktuella erbjudanden och bokning För mer information om 12, aktuella erbjudanden och bokning 08-542 462 www.finnhamn.se 08-542 462 12, www.finnhamn.se

erbjuder

www.kymmendointernetbokhandel.se

Din fastighetsmäklare i södra skärgården Din fastighetsmäklare i södra skärgården

Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

NOTERAT

en toppnotering med över 10 miljoner gästnätter under 2011. Något som har renderat Stockholm en plats på Europas 10 i topplista över de mest besökta städerna. Däremot har skärgården inte alls hängt med. Här har ut­ vecklingen stagnerat och stått still under en längre tid. Bättre boendestandard och enklare informationsvägar för resenärer är några av sakerna som står på önskelistan. I en förstudie till den slutliga Stockholmsstrategin kallad ”Skärgårdsstrategin – Utveckling av besöksnäringen i Stockholms skärgård, för en stärkt besöksnäring året om” ska förutsättningar, gemensamma mål och prioriteringar för utvecklingen av destinationen Stock­ holms skärgård göras. Projektägare för förstudien är Stockholm Visitors Board och projektledare Erika Rosander som i samar­ bete med bland annat Skärgårdsstiftelsen, Skärgårdskom­ munerna, Stockholms stad, Landstinget, Waxholmsbolaget, Öppen Skärgård och SIKO ska ta fram underlag och strategier.

Stora Kalholmen. Foto: Anna Björkman.

Skärgården ska lyftas för att locka besökare till Stockholm Den 23 januari hölls det presskonferens och presentation av den nya Stockholmsstrategin, med syfte att öka besöksnäringen i Stockholm med 50 procent till 2020. Målen är högt satta med en ökad omsättning på 80% i det ekonomiska inflödet från besöksnäringen, en ökad sysselsättning inom turistsektorn från 18 000 anställda idag till 27 000 år 2020 och mycket därtill. Stockholmsstrategin berör också skärgården eftersom stort fokus i strategin kommer att ligga på att just utveckla skär­ gården som besöksmål och destination. Staden Stockholm har under många år gått allt bättre ur besöksnäringsperspektiv med

Skärgården var väl representerat under pressträffen för lanseringen av Stockholmsstrategin och förstudien Skärgårdsstrategin. Från vänster Ulla Hamilton, Företagar, trafik­ och arbetsmarknadsborgarråd, Katarina Kämpe, tf Landshövding i Stockholms län, Kjell Jansson, kommunstyrelsens ord förande Norrtälje samt styrelse­ ledamot i Skärgårdsstiftelsen, Gustav Andersson, Miljö­ och skärgårdslands­ tingsråd och ordförande i Skärgårds­ stiftelsen samt Lars Sandberg, Ordförande SHR.

Foto: Erik Aspson

Fo to : Ulrik a Pa

lmblad

Besöksstatistik Nu har tillsynsman Britten Hjertstrand samlat in besöks­ statistiken från våra områden 2011. Inga större avvikelser kan noteras utan vi konstaterar att besökssiffrorna ligger ganska jämt från tidigare år. Under 2011 hade vi nästan 500 000 besökare i våra naturhamnar och 32 000 över­ nattningar på våra skärgårdsvandrarhem. Gålö som ligger i topp när det gäller antalet besökare hade bara under maj­ sept 2011 cirka 750 000 besökare. Hela listan är publice­ rad på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Ny sugtömningsstation för båttoaletter på Utö Södra Utö gästhamn, har fått en flytande sugtömningsstation av Haninge kommun. Stiftelsen ansvarar för anslutning till renings­ verket och drift och underhåll. Driftstart blir till säsongen 2012. Vid leveransen av den pontonen hade man tur med vädret då det var stiltje över Mysingen. Däremot var det lågt vattenstånd vilket gjorde att färjan fick bottenkänning och inte kunde lägga pontonen på plats. Situationen löstes genom att man lyfte ned pontonen i vattnet med kranen och tillsynsman Erik Aspson bogserade in den till land med sin båt. Därefter lyfte man upp sugtömningsstationen med traktorn. Nu ligger den på land och till våren kommer den att lyftas ned med hjälp av en mindre färja som kan gå in grundare i hamnen. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

Ett unikt tillfälle att förvärva en egen skärgård, en av ytterskärgårdens största fastigheter om ca 410 ha belägen i en av skärgårdens vackraste delar i havsbandet utanför Dalarö strax nordost om Fjärdlång Denna arkipelag ca 400 ha vatten, ca 10 ha mark omfattar ön Måskläppan med undantag av en mindre avstyckad fastighet på öns sydvästra sida, Vitskärsgrunden, Lilla Måskläppan, Måskläppagrunden, Långkobbarna och Långa grunden. Huvudön Måskläppan med sin bekväma låglänta, vackra, variationsrika natur har flera naturvikar med fina släta berghällar, ett vackert läge i havsbandet med vidsträckt sjöutsikt över horisonten mot Norsten och ner mot Huvudskär. Huvudbebyggelsen på nordvästra sidan består av Finnbohus 60 m², 3 r o k samt ca 46 m², 2 r o k, vedeldad bastu, gästfrigga, rejäl brygganläggning och slip. På östra sidan ca 40 m², 3 r o k, strandstuga, gästfrigga, vedeldad bastu, bodar, bryggor och stenpir. El, vatten saknas. Avstyckningsbar. Nära Dalarö med egen båt, reguljär båtförbindelse från intilliggande Kymmendö, Fiversätraön och Fjärdlång. Fastigheten som omnämns i Strindbergs ”Hemsöborna” har varit i samma familjs ägo sedan 1940-talet. Pris 22 milj eller högstbjudande.

Ett drömboende för den stora familjen på ön Furuholmens södra udde ca 15 min båtfärd från Nynäshamn en pedantiskt välskött skärgårdsidyll med avskilt läge samt underbar milsvid utsikt över vackra Mysingen Långsträckt vy i väster över Mysingen från den fräscha huvudbyggnaden 111 m², 3 r o k, nytt duschrum och altaner. Den omsorgsfullt planerade tomten 10 110 m², varav vattenområde 2 480 m², har stora gräsytor och bastu/sjöbod vid den långgrunda sandstranden i skyddad vik samt tre brygganläggningar varav en med segelbåtsdjup. Gästhus, 26 m², gästhus/verkstad/förråd 26 m². Samtliga byggnader och anläggningar i bästa skick. Fantastiskt skärgårdsboende intill vackra närbelägna öar som Nåttarö, Rånö, Ålö och Utö med fina sandstränder, strövområden samt restauranger och butiker. Reguljär båtförbindelse till grannön Norrö. Pris 6,5 milj eller högstbjudande.

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE