Sjörapporten 3, 2022

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET

NR 3 2022

rapporten

TEMA

SAR

m Återhämtningens

tid för kryssningar

m Rederi Furetank

Högsäsong för Annikas livräddare

har fått grön kreditgaranti

m Sommarkorsord:

Vinn bok om Djurö fyrplats

AVGÅNG

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se

Redaktör Niklas Broweus, sjorapporten@sjofartsverket.se

Tryck Stema Specialtryck AB ISSN-1402-2028

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET

NR 3 2022

rapporten

Samtidigt, och året om, fortsätter sjön att vara en förutsättning för svensk konkurrenskraft och vår välfärd eftersom merparten av allt gods till och från vårt land går på vatten. Det krävs underhållna farleder och fyrar, uppdaterade sjökort och lotsar som finns redo att föra fartygen tryggt till och från hamnarna. För att nämna något av det vi på Sjöfartsverket levererar, och som gör mig stolt över att få vara sjöfartsverkare.

INNEHÅLL 04 06

25

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 3 2022 Omslagsbild: Malin Lövgren

Nästan alla våra bilder av den svenska sommaren innehåller vatten, både de fysiska och mentala. Det är stugan vid sjön, det är skärgård och saltstänkta klippor, det är stränder och båtliv. Eller en tur med kanoten en stilla afton när sjön är spegelblank och tystnaden total.

I och med det spända världsläget har beredskapsfrågan fått en rejäl skjuts uppåt på agendan. För beredskapssamordnare Nina Öberg handlar yrkesrollen mycket om att vara strategisk för att skapa nätverk och vägar för samverkan.

Redaktion Jimmy Eriksson, Joakim Malmberg, Tove Frisk, Agne Hörnestig, Consid Formgivning Consid

Ingen svensk sommar utan vatten

24

Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Niclas Härenstam

sjorapporten@ sjofartsverket.se

FOTO: AGNE HÖRNESTIG

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten?

32

Jag är också stolt över att vi är där när det inte går som planerat. När den trevliga båtturen slutar olyckligt och människor hamnar i sjönöd. Då samordnar vi räddningsinsatsen mellan olika aktörer och vi skickar ut våra helikoptrar och våra båtar. Oftast har vi god hjälp av alla frivilliga sjöräddare i Sjöräddningssällskapet som finns över hela landet beredda att rycka ut. Tack för att ni finns! I det här numret kan du läsa mer om hur vi jobbar med sjöräddning.

AVGÅNG: KLIMATARBETE Det Donsö-baserade rederiet Furetank har som första svenska rederi fått grön kreditgaranti av Exportkreditnämnden. Det möjliggör finansiering av ett nytt natur- och biogasdrivet fartyg som kommer att hålla ”yppersta miljöklass”.

TEMA: SJÖ- OCH FLYGRÄDDNING Sjöfartsverkets ansvar för den nationella sjöoch flygräddningstjänsten bygger på förmågan att samverka med andra samhällsviktiga funktioner och en ständig beredskap för att leda och koordinera effektiva räddningsinsatser var som helst i landet.

Det kan låta präktigt och du har hört det förr. Ändå tål det att upprepas. Du som ska ut på sjön i sommar kan själv förebygga en olycka och mildra konsekvensen om den ändå händer. Ha ett uppdaterat sjökort ombord, lägg mobilen i ett vattentätt fodral så den flyter och fungerar även i vatten och det är förstås en självklarhet att köra båt, eller kanot, nykter.

FORSKNING OCH INNOVATION: SAR-TEKNIK Heimdall, SOLO och Terrängpejlen – innovativa projekt när det gäller att använda modern teknik för att rädda människor i nöd. Här har Sjöfartsverket och Sverige kommit längst i världen.

Och sist men inte minst. Ni minns väl vår slogan? ”Den som inte använder flytväst måste vara korkad!”

Med det sagt hoppas jag att ni alla får en riktigt skön sommar. Både i och på vattnet.

K ATARINA NORÉN GENERALDIREKTÖR SJÖFARTSVERKE T

SOMMARKORSORD: VINN BOKEN OM DJURÖ FYRPLATS I VÄNERN Nu har Ulf Svedberg klurat ihop ytterligare ett klurigt korsord att lösa i hammocken eller ta med till stranden. Om du skickar in din lösning har du chansen att vinna ett exemplar av boken ”Djurö, mer än en fyrplats i Vänern”.

m Återhämtningens

tid för kryssningar

m Rederi Furetank

Högsäsong för Annikas livräddare 2

har fått grön kreditgaranti

m Sommarkorsord:

Vinn bok om Djurö fyrplats

SJÖRAPPORTEN 3/2022

DESSUTOM 03 AVGÅNG Kryssningstrafiken // 18 REPORTAGE Djurö fyrplats // 22 AKTUELLT Fyrdagarna 2022 // 31 OMBORD Ukrainske Daniil

FOTO: NICLAS FAST

TEMA

SAR

Återhämtningens tid för kryssningar?

Efter två tunga år tycks kryssningstrafiken nu ligga på en något långsam men stadig kurs framåt. Några aktörer i branschen ger sin syn på nuläge och framtid.

Kryssningsanlöp* till svenska hamnstäder 2022 avser prognos

411

< 400 296

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: COPENHAGEN MALMÖ PORT

37

Ynka 37 stycken. Så många kryssningsanlöp noterades under det

historiska bottenåret 2020. Sedan dess har passagerartrafiken till sjöss fått en kraftig uppgång, även om det är en bit kvar till 2019 års nivåer.

Rådande världsläge gör prognosen för 2022 extra osäker. Men en allt mer märkbar tendens som kryssningsbranschen ser är en ökande efterfrågan på kortare kryssningar i närområdet.

2019

2020

2021

2022

*Med kryssning avses en på förhand offentliggjord resplan som innebär dels att resan omfattar minst två hamnar utöver avgångshamnen, dels att resan omfattar minst 72 timmar.

Erika Janson, kommunikationschef Tallink Silja

Henrik Ahlqvist, kryssningschef Copenhagen Malmö Port (CMP)

Linn Milton, Managing Director Salén Ship Management

Ingen hade väl någonsin kunnat tro att pandemin skulle pågå under så lång tid och påverka hela samhället så mycket.

Vår bransch har fortfarande ett utmanande läge med kraftigt höjda bränsle- och råvarupriser som följd av kriget och oroligheterna i Ukraina.

Vi hyr kryssningskajen från Region Gotland och anordnar kryssningar till Visby, Stockholm och Göteborg. Med 116 anlöp var Visby den populäraste hamnen i norra Europa under 2021, trots pandemi och restriktioner. Till stor del är det stora intresset från tyska turister via framför allt Rostock och Kiel som ligger bakom framgången.

Vi har en fullspäckad sommar framför oss med tre fartyg i trafik – Island Sky, Hebridean Sky och Caledonian Sky. Vad gäller Skandinavien kommer Hebridean Sky göra flera resor i Östersjön och anlöpa ett antal svenska hamnar, vilket såklart är extra roligt.

Nu fokuserar vi på våra hemmamarknader då vi vet att våra gäster längtat efter att kunna åka till våra normala destinationer. Även kortare resor i närområdet kommer att få ett starkt uppsving.

Därför hoppas vi åter kunna erbjuda inrikeskryssningar till bland annat Visby, Höga Kusten och Ystad – små avstickare som varit otroligt uppskattade.

Det känns fint att kunna börja utveckla våra erbjudanden på riktigt.

Inför 2022 förväntade vi oss en normal säsong, men invasionen av Ukraina förändrade läget. Det mest påtagliga är att de amerikanska passagerarna försvann.

Kryssningsrederierna trafikerar inte Sankt Petersburg överhuvudtaget och vi ser också nedgångar gällande Baltikum.

Vi ser ändå en ljus framtid för kryssningsbranschen.

Efter pandemin märker vi en uppdämd reslust. En tydlig trend som jag tror på är resandet ”close to home”. Många av de mest populära områdena lämpar sig allra bäst att upptäcka med förhållandevis små fartyg som våra. Vi tror att pandemin också gjort att fler söker sig till upplevelsen på ett mindre fartyg där man inte trängs med andra.

Det är härligt att blicka framåt och fartygen har återigen scheman som sträcker sig flera år fram i tiden.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

3

AVGÅNG Klimatarbete Furetanks nya fartyg levereras i början av 2024 och får en lägre energiförbrukning än IMO:s målsättning för 2030.

Full fart framåt för gröna Furetank 4

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Furetank är det första svenska rederiet som fått grön kreditgaranti av Exportkreditnämnden för att finansiera ett fartygsbygge med högsta miljö- och klimatprestanda.

– Vi klarade det miljömässiga nålsögat! Vilket erkännande, säger Pär Karlsson, finanschef på Furetank.

TEXT: AGNE HÖRNESTIG FOTO: FURETANK

för framdrift med biogas och jag tror att många rederier vill följa med oss på vår gröna resa in i framtiden, summerar Pär Karlsson.

Furetank Furetank är baserat på Donsö i Göteborgs skärgård.

leveransklart i början av 2024, och blir 5-6 miljoner dollar dyrare än ett konventionellt fartyg. Det får en ny typ av skrov som kan köras på närmare hälften så mycket bunker som i ett vanligt fartyg.

Fartygets hybridlösning gör att

generatorer, som traditionellt är dieseldrivna, ersätts av batterier.

– Vi gör stora investeringar som leder till lägre bränslekostnader och minskade utsläpp. Vi märker av en allt större miljömedvetenhet i opinionen som leder till att vi får en starkare marknadsprofil. Vår bedömning är att förr eller senare dras hela branschen in i energiomställningen till sjöss. Just nu kan vi inte få ned energiförbrukningen mer, men vi jobbar på det.

Det är ett svenskt familjeägt rederi verksamt inom tanksjöfart från 1950-talet. Familjens förfäder har sedan 1700-talet varit kaptener, ägare och delägare på flera fartyg med Donsö som hemmahamn.

Furetank har sedan tidigare åtta fartyg i Vinga-klassen.

Nu byggs ytterligare två med leverans 2024, varav ett byggs till Thunbolaget, Lidköping.

Furetank har tillsammans med Thunbolaget grundat Gothia Tanker Alliance, en marknadsplattform för små och medelstora produkttankfartyg som driver 40 fartyg i europeiska vatten.

Frågan är om det går att räkna

hem ett sådant här bygge som är flera gånger dyrare än ett konventionellt fartygsbygge.

– Ja. När det fossila bränslet blir allt dyrare blir vårt miljövänliga alternativ allt mer intressant och dessutom räknar vi med att kunna köra båten i 20 år. Intresset ökar

Furetank har drygt 200 anställda och omsatte runt 400 miljoner kronor 2021.

också eko inom den internationella sjöfarten som följer utvecklingen, säger Anders Hermansson .

– Den typ av beslut som EKN fattar i dessa frågor är en förutsättning för omställningen och för att klara av att nå de klimat- och miljömål som politikerna satt upp.

S

ÖF

ART

miljö- och klimatarbete. Därför är den typen av garantier som Exportkreditnämnden, EKN, lämnar så viktiga för att redarna ska kunna göra nödvändiga investeringar.

För de svenska satsningarna ger

EN

Miljöinvesteringar är ofta svåra att räkna hem för sjöfarten. Det finns en låg betalningsvillighet från transportköparna och ny teknik är generellt sett dyrare och kan anses mer riskfylld av kreditgivarna.

– Detta är en otrolig utmaning för de rederier som går före i sitt

SV

Flera rederier är intresserade av EKN:s gröna kreditgaranti för att kunna genomföra investeringar, uppger Anders Hermansson, VD för Svensk sjöfart.

FOTO:

Miljöinvesteringar stor utmaning

SJ

K

Det nu beställda fartyget är

Stor omdaning

K

TA

– Våra fartyg går på norra Europa och de har en livslängd på 20 år

har alltid varit viktigt för Furetank. Pär Karlsson berättar att rederiet förekom lagbestämmelserna på området och var tidigt ute med dubbla skrov. Rederiet har också fått EU-stöd för att finansiera konvertering av fartyg som tidigare drivits av tjockolja till gasdrift.

Konverteringen tog drygt ett år och gav rederiet avgörande kunskaper samt erfarenheter inför framtiden.

Vid lastning och lossning används metangas (LBG/LNG) i stället för diesel för att förse fartyget med elektricitet. Det blir extra viktigt i tätbebyggda områden.

– Koldioxidutsläppen minskar med 55 procent och partikelutsläppen med 99 procent. Målet är att ha en fartygsflotta som drivs av biogas och bli helt klimatneutral.

RE

Beräknad livslängd 20 år

Säkerhet och teknik

FU

i ställningstagandet. Furetanks nya fartyg kan köras på både naturgas och biogas vilket innebär en energiförbrukning som redan i dag är lägre än IMO:s (International Maritime Organization) målsättning för år 2050. Kort sagt en satsning som håller ”yppersta miljöklass” enligt Exportkreditnämnden.

FOTO:

För EKN var det aldrig någon tvekan

innan de säljs vidare till andra marknader. Då är det viktigt att kunna se in i spåkulan, och göra en bedömning av utvecklingen på flera fronter samtidigt, förklarar Pär Karlsson , finanschef på Furetank.

N

D

en aktuella garantin innebär att Exportkreditnämnden, EKN, går in och borgar för aktuellt investeringslån med upp till 80 procent hos banken.

Denna gröna möjlighet infördes under 2021, men för att komma i fråga måste intressenten kunna uppvisa att målet är samhällsviktiga investeringar i hållbar industri. Till syvende och sist är det EU som via sitt bedömningsverktyg sätter upp kriterier för hur finansiering i ännu högre grad går till miljömässiga satsningar.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

5

FOTO: LLOYD HORGAN

TEMA Sjö- och flygräddning

6

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Search and rescue Från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder är det cirka 157 mil.

Sveriges landyta täcker 529 000 km2.

Lägg därtill sjöterritoriets gräns som sträcker sig maximalt 12 nautiska mil ut i havet. All denna yta omfattas av den nationella sjö- och flygräddningen som Sjöfartsverket leder och koordinerar. I alla uppdrag är samverkan med andra avgörande.

I detta nummers tema kan du läsa mer om det utmanande och viktiga arbetet inom sjö- och flygräddning.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

7

TEMA Sjö- och flygräddning

Ett uppdrag för samhällets trygghet TEXT: KARIN TORESAND FOTO: PATRIK NILSSON

över att kunna hjälpa andra vid behov, har sjöoch flygräddning främsta prioritet.

– Vid insatser till sjöss är enheter från SSRS och Kustbevakningen ofta snabbt framme. Tillsammans med Sjöfartsverkets transport- och farledsverksamhet, som är navet i den regionala beredskapen, hjälps alla åt för att rädda nödställda.

Sjöfartsverket tar även ansvar

för att utbilda de organisationer och människor som medverkar vid sjö- och flygräddning, som exempelvis Polisen, försvarsanställda, frivilliga sjöräddare, kustbevakare med flera. Syftet är att stärka den gemensamma beredskapen, oavsett om det gäller mindre incidenter eller större olyckor.

NIC

LA

S

ST

H

sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som leder och koordinerar enheter från olika delar i samhället. Resurserna kan också användas för andra samhällsviktiga uppdrag.

– Oftast gäller det att våra räddningshelikoptrar behövs för att stötta andra

Mattias Hyllert menar att även om man är stolt

FOTO:

Vid en insats är det Sjöfartsverkets

räddningstjänster eller sjukvården. En annan del vi kan bistå med när vi har möjlighet, är stabsfunktion och samband.

FA

M

.attias Hyllert är direktör för sjö- och flygräddning på Sjöfartsverket. Ansvaret för nationell sjö- och flygräddningstjänst innebär att det finns ett heltäckande system med kunniga personer, lämpliga resurser, stark ledningsförmåga och ständig beredskap för att när som helst kunna påbörja en räddningsinsats var som helst i landet.

– Vår erfarenhet och förmåga att samverka med alla samhällsviktiga funktioner gör att vi kan vara en effektiv nod mellan olika aktörer. Inte minst under skogsbränderna och pandemin, och mot bakgrund mot en allt sämre omvärldsutveckling.

” Sjö- och flygräddningens främsta syfte är att säkerställa den livsnerv som sjöfart och luftfart utgör för handel, industri och rekreation i hela Sverige.”

Mattias Hyllert, direktör för Sjö- och flygräddning, Sjöfartsverket

8

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Sjöfartsverkets avdelning för sjöoch flygräddningstjänst består av: m SAR Systemledning. m Sjö- och flygräddnings-

centralen (JRCC).

m Helikopterenheten.

När det krävs en fast hand vid rodret En liten enhet med stor expertis och efterfrågad kompetens.

SAR Systemledning jobbar både förebyggande och uppföljande för att säkerställa kompetensen i hela SAR-systemet.

TEXT: KARIN TORESAND

D

et dagliga arbetet på SAR Systemledning är uppdelat i tre huvuduppgifter; SAR-utbildning, samverkan och verksamhetsutveckling.

– Vår uppgift är att svara för hela SAR-systemet, att det finns personal över hela landet och att de är rätt utbildade, säger Carina Eriksson , chef för SAR Systemledning. Vi genomför utbildningar där deltagarna kommer från alla parter i samverkanssystemet.

Det finns tre utbildningsnivåer:

grundutbildningen SAR Basic, SAR Advanced, en påbyggnadsutbildning för befälhavare på räddningsenheter, samt SAR OSC, On-Scene Commander. Den sistnämna genomförs i simulatormiljön i Göteborg, medan övriga utbildningar är förlagda till Arkö kursgård i Arkösund utanför Norrköping.

Samverkan med andra sker såväl

regionalt som nationellt och internationellt. På regional nivå har SARsamordnare möten och övningar där Sjöfartsverkets sjögående personal samt räddningshelikopter

deltar tillsammans med SSRS, Kustbevakningen, Sjöpolisen, kommunal räddningstjänst, sjukvård med flera. Systemledning samverkar även med dessa aktörer på nationell nivå, liksom även med myndigheter som exempelvis MSB. – Internationellt samarbetar vi framför allt med våra grannländer och har nu täta avstämningar i och med pandemin och det spända världsläget. Dessutom representerar vi Sverige i internationella organ som ICAO (international Civil Aviation Organization) och IMO (International Maritime Organization).

Den tredje huvuduppgiften är

verksamhetsutveckling av arbetssätt och större utvecklingsprojekt inom SAR, ofta tillsammans med externa parter.

– Ett exempel är SAR UAS, ett drönarprojekt som vi driver tillsammans med bland andra Lunds universitet och FOI (Totalförsvarets

forskningsinstitut). Ett annat är SOLO*, start och landning från obemannade platser. Här har vi samverkan med annat samhällsviktigt helikopterflyg, som exempelvis sjukvården och Polisen.

Liten styrka, stor kapacitet

På SAR Systemledning arbetar 15 personer på heltid, sedan tillkommer bland annat 13 regionala SAR-samordnare och ett 25-tal instruktörer under utbildningsveckorna.

– Vi är inte så många, men vi får väldigt mycket gjort och vi gör skillnad, säger Carina Eriksson.

Behovet av insatser är större än resurserna och som enhetschef får jag se till att mina medarbetare inte tar på sig för mycket. Samtidigt är det stimulerande att vår kompetens är efterfrågad, många vill att vi ska vara med i olika sammanhang. * Läs mer om SOLO och andra forskningsprojekt inom SAR på sidan 25.

” Vår uppgift är att svara för hela SAR-systemet, att det finns personal över hela landet och att de är rätt utbildade.”

Carina Eriksson, chef för SAR Systemledning, Sjöfartsverket

3/2022 SJÖRAPPORTEN

9

TEMA Sjö- och flygräddning

Hjärtat i en effektiv sjö- o På JRCC, Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg, kan ett lugnt samtal över en kopp kaffe närsomhelst övergå till ett skarpt läge där samtliga medarbetare har fullt fokus på att koordinera insatsen – var i landet den än pågår.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: MALIN LÖVGREN

S

jö- och flygräddningens gemensamma central bildades 2010 och fick då benämningen JRCC (Joint Rescue Coordination Centre), en beteckning som följer internationell standard. Enhetschef sedan 2014 är Annika Vestergård , som har lång erfarenhet som bland annat räddningsledare inom flygräddning.

– Vårt uppdrag är att planera, koordinera och leda nationella sjö- och flygräddningsinsatser dygnet runt, året om. Vi ska även säkerställa årlig kompetenssäkring för räddningsledarna samt genomföra grundutbildning för nyanställda. Dessutom har vi omfattande operativ samverkan

med Sjöräddningssällskapet (SSRS), Kustbevakningen, Polisen, Försvarsmakten och olika flygtrafikledningsleverantörer.

Tiden mellan larmen ägnas åt en

mängd andra uppgifter, som exempelvis att handlägga diplomatiska tillstånd för statsluftfartyg åt Försvarsmakten och förmedla läkarkontakter till fartyg genom tjänsten TMAS, Tele Medical Assistance Service.

Alla har behörighet

Nyanställda genomgår först en utbildning på 15 månader och anställs därefter som sjö- eller flygräddningsledare. Medarbetarna varvar arbetspass som antingen räddningsledare, en övergripande roll med ansvar för de yttersta besluten, eller som biträdande räddningsledare, då man tar emot larmen. Det finns också en integrerad position som både sjö och flyg kan bemanna. Jobbet är av naturliga skäl tydligt säsongsbetonat.

– Att alla har samtliga behörigheter är mycket värdefullt när vi får in flera larm samtidigt. Vår och sommar ökar tillbuden inom framför allt fritidsbåtssektorn och allmänflyget. Under lågsäsong är incidenterna färre, men ofta allvarligare på grund av kyla och sämre väder.

Lågsäsong ger utrymme för

annan viktig verksamhet. Personal10

SJÖRAPPORTEN 3/2022

styrkan på 38 personer arbetar kontinuerligt med att utveckla ännu tryggare och mer effektiva arbetssätt baserat på delaktighet och dialog. Alla har egna uppgiftsområden inom enhetens verksamhetsutveckling.

– Vi brukar säga att i centralen bygger vi erfarenhet, och under lågsäsong kompetenssäkrar vi oss, säger Annika Vestergård. Under högsäsong känner vi verkligen varför vi är här, men en regnig dag i november gäller det att behålla gnistan. Då fokuserar vi på andra aktiviteter som sammansvetsar oss och utvecklar verksamheten, som exempelvis teamstärkande övningar och årliga kunskapstester utifrån kraven från vår tillsynsmyndighet Transportstyrelsen.

och flygräddningstjänst Tekniska utmaningar

En ständig utmaning är utvecklingen av tekniska system och IT-stöd.

– Vi har inga särskilt avsatta ITresurser för just vår verksamhet, och Sjöfartsverkets IT-avdelning ska ju räcka till för alla. Men vi har flera innovativa och tekniskt duktiga medarbetare som bidrar till att utveckla våra system i dialog med IT.

– Vi strävar efter att ha en bra blandning av arbetslivserfarenhet, ålder och kön. Vi kan inte lära ut erfarenhet, de sökande behöver ha gedigen sjö- eller flygkunskap i grunden. Däremot kan vi lära ut metodik och rutiner. Simultankapacitet är bra, men ännu viktigare är att vara en lagspelare.

Det samhällsviktiga uppdraget

Helhetssyn och fingertoppskänsla

Som i många dygnet runt-verksamheter är personalen på JRCC sammansvetsad och vid rekrytering läggs stor vikt på personlig mognad.

” Vårt uppdrag är att planera, koordinera och leda nationella sjö- och flygräddningsinsatser dygnet runt, året runt.”

Annika lyfter sina proffsiga och

kompetenta medarbetare.

– Det är en ynnest att ha en personalstyrka som verkligen vill göra skillnad. Att få ha förtroendet att leda en verksamhet där fokus är att rädda liv, är en positiv utmaning.

Det är roligt att gå till jobbet.

JRCC – Joint Rescue Coordination Centre Bildat: År 2010 efter hopslagning av separata verksamheter för sjöräddning respektive flygräddning.

Placering: Käringberget, Västra Frölunda i Göteborg.

Antal medarbetare: 38 stycken.

Bemanning: Fem räddningsledare är i tjänst samtidigt, sex stycken under högsäsong majseptember.

Grundutbildning: Cirka 15 månader med både teori och praktik.

FOTO: EMELIE ASPLUND

Annika Vestergård, enhetschef JRCC

gör arbetet intressant och utmanande, menar Annika Vestergård.

– Det viktigaste i min roll som chef är att motivera medarbetarna att gemensamt utveckla verksamheten så att vi kan fortsätta leverera en proffsig och effektiv sjö- och flygräddningstjänst. För mig gäller det att jag inte grottar ner mig i detaljfrågor, utan behåller det övergripande perspektivet.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

11

TEMA Sjö- och flygräddning

Avgörande resurs med unik överblick Umeå

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar rycker ut när som helst, i vilket väder som helst. Totalt handlar det om cirka 400 larm om året.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: EMELIE ASPLUND

M

ed många år som helikopterpilot inom Försvarsmakten har Carl- Johan Malmberg landat vid skrivbordet och är sedan tre år flygchef på Sjöfartsverkets Helikopterenhet i Göteborg. Han saknar inte att flyga, men är glad att kunna använda sin nischkompetens.

– Här i Göteborg sitter enhetsledningen och vi har helikopterbaser i Umeå, Norrtälje, Kristianstad och Visby. Fem baser med totalt sju helikoptrar ger oss relativt bra täckning, även om något i underkant. Vi har för det mesta en helikopter i backup, men den behöver ofta flyttas om en ordinarie får ett fel och då får vi ett stillestånd tills den är på rätt plats. Diskussioner om en åttonde helikopter pågår, men vi tittar även på andra sätt att förbättra vår tillgänglighet.

En helikopterbesättning består av fyra personer; två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare. På varje helikopterbas finns fyra besättningar som jobbar fem dygn i sträck och är lediga femton på ett rullande schema.

Bemanningen kan ibland vara lite utmanande, menar Carl-Johan Malmberg.

– I nuläget har vi lite hög personalomsättning. Generellt har vi inga problem att rekrytera, men det handlar om kostsamma utbildningar vid varje rekrytering. En del utbildar vi själva, som exempelvis ytbärgare.

Där är de som söker ofta till exempel ambulanssjukvårdare eller har en bakgrund från räddningstjänst. Söker vi piloter måste de vara färdigutbildade och 12

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Norrtälje

ha en viss erfarenhet. Därefter typutbildar vi dem på vår helikopter och på de procedurer vi använder, till exempel vinschning.

När larmet går är det JRCC som kontaktar aktuell helikopterbas. Oftast handlar larmen om insatser till sjöss.

– Ett vanligt uppdrag är MEDEVAC, det vill säga evakuering av någon som blivit sjuk ombord på ett fartyg. Sommartid handlar det oftast om incidenter med fritidsbåtar. En annan av våra huvuduppgifter är flygräddning över svenskt territorium och här ingår också flygräddningsberedskap för försvarsmaktens flygverksamhet. När de flyger är vi alltså deras räddningsresurs.

Helikoptrarna används i en relativt liten del av alla insatser inom JRCC, men spelar en avgörande roll.

– En helikopter är mångsidig och kan komma till där andra inte har möjlighet, till exempel i fjällen eller en på bergssida. Besättningen kan vinscha upp en person på ett skonsamt sätt på en bår istället för att de ska bäras långt.

En minnesvärd insats är när en kvinna nyligen vinschades upp ur ett 25 meter djupt schakt i Bergslagen.

Räddningstjänsten hade inte möjlighet att få upp kvinnan och larmade JRCC för assistans.

– En helikopter är en fantastisk resurs här. Jag har flugit helikopter i 30 år och aldrig varit med om något som ens påmint om detta fall.

Det var väldigt glädjande att vi kunde göra en insats. Det är ju spänningen med vårt uppdrag – vi kan förutse mycket men långt ifrån allt.

Visby

Göteborg

Kristianstad

Arbetsområdet sträcker sig från Härnösand ända upp till Treriksröset.

Det innebär att besättningen på helikopterbasen i Umeå måste vara förberedd på det mesta.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: ERIK ZIENAU

R

.ami Rundgren , helikopterpilot på Sjöfartsverket och chef för basen i Umeå, menar att arbetsförhållandena ställer höga krav på en väl sammansvetsad personalstyrka där transparens och dialog är i fokus.

– När vi är i tjänst bor vi på basen och äter, sover och umgås i princip

Sjö, land och fjäll – ingen match för helikoptern i Umeå FOTO:

24 timmar om dygnet.

Eftersom vi annars bor utspritt blir de fem dygnen vi är i tjänst väldigt koncentrerade.

PR

I VA T

Av olika anledningar sker ibland

viss rotation i besättningen. Det innebär både för- och nackdelar att personal byts ut, menar Rami.

– Det är bra att vara flexibel och lära sig arbeta med nya människor, samtidigt känner man en stor trygghet i sin invanda grupp som också har lokalkännedom. Men vi har väldigt bra dokumentation och alltid samma rutiner att följa, så det är inget problem. Vi jobbar bra tillsammans och fattar kloka beslut.

Alltid på tå och redo

En vanlig dag på helikopterbasen i Umeå börjar med att befälhavaren stämmer av med JRCC i Göteborg och sedan går besättningen igenom sin morgonrutin.

– Vi checkar av hur vi mår enligt ORM, Operational Risk Management, som används överallt inom flyget, säger Rami Rundgren. Vi pratar om hur vi har sovit, ätit och mår i övrigt. Sedan graderar vi detta enligt färg, där grönt är riktigt bra, gult innebär att vi behöver ha extra koll på något och rött kan betyda att någon inte är i form att jobba alls den dagen.

Tiden mellan larmen ägnar besätt-

ningen bland annat åt flygövningar och fysisk träning på gymmet.

– Att vara vältränad och i god form är särskilt viktigt för ytbärgarna, men vi alla måste klara testerna vid den årliga läkarundersökningen.

Vädret är en ständig utmaning,

särskilt över fjällen där omständigheterna kan ändras snabbt. Därför är ett nära samarbete med SMHI avgörande, liksom med meteorologen på F21, försvarets flygflottilj i Luleå.

– Vi kan lyfta i nästan alla väder, men sikten är förstås avgörande.

Varierande förutsättningar kräver

olika förberedelser. Beräknar vi att ett uppdrag kommer ta lång tid, måste vi till exempel säkerställa att vi har möjlighet att fylla på bränsle för att ta oss tillbaka. Det kan vara en utmaning här uppe där avstånden är stora.

”Vi kan lyfta i nästan alla väder, men sikten är förstås avgörande.

Varierande förutsättningar kräver olika förberedelser .”

Uppdragen varierar tydligt efter

årstiderna. Sommartid handlar det mest om sjöräddning och fritidsbåtar, under vår och höst gäller det ofta incidenter kopplade till svaga isar och vintertid är det mer fokus på fjällräddning och eftersök.

– Vi vet aldrig vad vi ställs inför.

Det är utmanande att förbereda sig för olika scenarier, särskilt när vädret skorpar till sig, säger Rami Rundgren. Innan helikoptern kan

vara klar att lyfta ska vi göra en briefing och förbereda oss mentalt. Är förutsättningarna och väderförhållandena svåra kan det ta ett tag innan vi är på väg.

Vårdkompetens ger extra trygghet

Enligt en särskild överenskommelse mellan helikopterenheten och Region Västerbotten följer en sjuksköterska med på varje larm.

– Vi har inte så mycket vårdutrustning i helikoptern, men den extra kompetensen ombord ger ökad trygghet på våra utryckningar.

En liknande lösning är på gång för andra baser också. Även om Rami Rundgren trivs i

sin roll, är det svårt att hinna kombinera en chefstjänst och personalansvar med att vara i pilot i beredskap. Därför ska en ny baschef anställas i Umeå.

– Jag vill inte släppa pilotdelen.

Att hjälpa människor, om det så är efter ett flyghaveri i fjällen eller en segelbåt som gått på grund i skärgården, är ju det jag vill göra.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

13

TEMA Sjö- och flygräddning När larmet går är inställelsetiden 15 minuter.

Oavsett väder och förutsättningar är Sjöräddningssällskapet (SSRS) på Smögen redo att rycka ut när som helst under dygnets alla timmar. Och allt sker på frivillig basis.

SSRS – Svenska Sjöräddningssällskapet Ideell förening med 2 400 frivilliga sjöräddare på 74 räddningsstationer runt om i landet. Varje år deltar SSRS i mer än 80 procent av alla sjöräddningsuppdrag i Sverige.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: ERIK ZIENAU

Ideella krafter skapar trygghet på sjön

Syftet med eventet är förstås att

öka kännedomen om verksamheten och samla in pengar. Båtar, bränsle och utrustning är dyrt och SSRS är helt beroende av donationer och bidrag.

– Även om SSRS är en välkänd organisation, är pengar alltid en utmaning. Men människor är positivt inställda, intresserade och givmilda.

Vi känner att man verkligen uppskattar det vi gör.

T

FO

TO

SJÖRAPPORTEN 3/2022

LE

14

ISO

Conroy . Vid sidan av sitt ordinarie arbete inom digital marknadsföring är han redaktör för sociala medier på RS Smögen. Att få vara på sjön och hjälpa människor är den största anledningarna till hans engagemang i Sjöräddningssällskapet.

– Och det gäller nog för alla, vi är här av samma anledning. Glädjen och lättnaden vi möter hos dem som vi hjälper, är värt så mycket.

Smögen och planerar nu för Sjöräddningssällskapets dag den 30 juli.

– Det blir nog sommarens största event i Bohuslän, säger han med ett leende. Vi får verkligen visa SSRS verksamhet och hur vi praktiskt arbetar i uppdrag tillsammans med exempelvis Sjöfartsverkets lots- och pilotbåtar, Sjöpolisen, Kustbevakningen och helikopterenheten inom SAR. Besökarna kommer att få en inblick i hur de olika enheterna samverkar och även få se hur det går till att vinscha en person upp ur vattnet.

FOTO:

En av medarbetarna är Daniel

Daniel Conroy är även eventansvarig på RS

TA

P

å Räddningsstation (RS) Smögen arbetar cirka 25 personer, alla ideellt.

Jourteamen om 5-9 personer viker var fjärde vecka till att assistera människor och båtar i behov av hjälp, från Käringön i söder till Bovallstrand i norr. Uppdragen utförs med hjälp av två båtar och en vattenskoter, en så kallad rescuerunner. Samverkan med andra aktörer, som Sjöpolisen, Kustbevakningen och framförallt Sjöfartsverket, är centralt i verksamheten. RS Smögen har även stort kunskapsutbyte med den norska sjöräddningen.

Effektiv koordinering av olika resurser är

oerhört värdefullt under sjöräddningsinsatser, menar Daniel Conroy. Han berättar om en särskilt minnesvärd händelse som till en början var allvarlig men slutade lyckligt.

– Vi fick larm om att en flicka i tonåren ramlat vid ett berg. När vi kom fram insåg vi att vi inte skulle kunna få ner henne på ett säkert sätt, så vårt fokus låg på att lugna och stabilisera. När helikoptern kom och kunde vinscha upp henne på bår, kändes det fint att vi tillsammans genomfört en så snabb och bra räddningsinsats.

Sjöräddningssällskapet vill gärna stärka

verksamheten och Daniel Conroy uppmanar fler människor att söka sig hit.

– Många tror kanske att man behöver förkunskaper, men det krävs ingen tidigare erfarenhet eller utbildning. Det får man genom SSRS. Är du frisk, vill hjälpa människor, gillar att vara på sjön och självklart står bakom SSRS policy om likabehandling, tycker jag du ska söka dig till oss. Vill du bara vara stödmedlem är det givetvis lika välkommet också.

Räddningstjänst till sjöss, sjöövervakning samt krisberedskap och totalförsvar – det är Kustbevakningens tre verksamhetsben. I nära samarbete med framför allt Sjöfartsverket och SSRS arbetar Kustbevakningens båtar och flygplan längs hela svenska kusten.

Kustbevakningen Civil statlig myndighet med huvudansvar för miljöräddning på statligt vatten som en del av uppdraget.

Utifrån visionen om en trygg, ren och levande havsmiljö för alla verkar Kustbevakningen vid 21 strategiskt placerade kuststationer i landet.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: KUSTBEVAKNINGEN

Med fokus på miljö, övervakning och beredskap I VA T

och organisationer ingår Kustbevakningen i CSSF (Centrala Samrådsgruppen för Sjö- och Flygräddning), ett forum för SAR-frågor på nationell nivå.

–Men lika viktig är regional och lokal samverkan, säger Daniel Franke. Våra kustbevakningstjänstemän arbetar kontinuerligt med att lära känna Sjöfartsverkets personal och

Kombinationstanken

Kustbevakningens verksamhet är uppdelad på tre ben: räddningstjänst till sjöss (huvudansvar för miljöräddning), sjöövervakning samt krisberedskap och totalförsvar. För att använda resurser effektivt präglas verksamheten av arbetssättet kombinationstanken.

– Det innebär att vi kombinerar vårt grunduppdrag att ha beredskap för miljöräddningstjänst med att självständigt och på uppdrag av andra myndigheter utföra olika insatser kopplat till räddningstjänst, sjöövervakning, brottsbekämpning och krisberedskap, förklarar Daniel.

På så sätt kan vi effektivisera våra resurser och skapa mervärde för samhället. Detta arbetssätt präglar planeringen och utförandet av vårt jobb.

PR

Tillsammans med en rad andra myndigheter

SSRS på lokal nivå. Att skaka hand och ta en kaffe ihop ger goda förutsättningar för fortsatta insatser tillsammans.

FOTO:

S

om räddningstjänsthandläggare på Kustbevakningen i Stockholm, arbetar Daniel Franke med att förebygga, planera och koordinera ärenden inom SAR-området.

I Kustbevakningens uppdrag ingår huvudansvar för miljöräddning på statligt vatten.

– Miljöräddning kan handla om allt från ett oljeutsläpp vid bunkring som skedde nyligen på västkusten till ovana fritidsbåtägare som sjösätter båten på våren utan att säkerställa att alla ventiler är stängda.

Kustbevakningens fartyg omfattar allt från

drygt 80 meter långa kombinationsfartyg

(utrustade för både miljöskydd och sjöövervakning) till snabba och smidiga vattenskotrar.

En annan viktig resurs är de tre flygplanen på Skavsta flygplats.

– Flygplanen är mångsidiga och kan täcka stora ytor snabbt för att exempelvis leta efter försvunna personer, agera koordinator för en helikopterinsats eller fälla en livflotte. Med våra sammantagna resurser är vi redo att agera vid alla typer av incidenter, från att någon sett en upp- och nedvänd kajak på en fjärd till att släcka en brand på ett 200 meter långt lastfartyg.

En utmaning är att Kustbevakningen under

lång tid upplevt personalbrist i förhållande till uppdraget, menar Daniel Franke. Fler kustbevakningstjänstemän behövs för att kunna hålla igång så många fartyg som möjligt.

– Nu ska vi äntligen påbörja en kraftig rekryteringsinsats, och kommer att utbilda aspiranter för att bli nya kustbevakare. Vi är väldigt glada för att fler ska få chansen till ett så utvecklande jobb där man verkligen kan göra skillnad.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

15

TEMA Sjö- och flygräddning Medlyssning på SOS-samtal gör att vi snabbare kan bistå kommunal räddningstjänst och korta tiden för undsättning.

Mattias Hyllert, direktör för Sjö- och flygräddning

Samverkansorganisationers medverkan 2021

78 %

33 %

SSRS

Sjöfartsverket

Andel sjöräddningsärenden

2021

Årsstatistik för sjö- och flygräddningstjänst 1 167

645

7 003 5 190

Sammanfattning av räddningsåret Både sjö- och flygräddningstjänstärendena har minskat något under 2021 jämfört med de fyra föregående åren.

De vanligaste sjöräddningsorsakerna är grundstötning och maskin- eller propellerhaveri.

Vissa typer av ärenden har minskat påtagligt sedan 2020 som en direkt följd av Coronapandemin. Tydligast gäller det sjuktransporter från fartyg.

Allmänflyg

Totalt 310 ärenden, vilket motsvarar knappt 50 procent av samtliga flygräddningsärenden.

25 % Militärt luftfartyg

168 ärenden, motsvarande drygt 25 procent av samtliga flygräddningsärenden

20 % Kommersiellt flyg

Antal sjöräddningsärenden Antal övriga ärenden

SJÖRAPPORTEN 3/2022

50 %

Motsvarande inom flygräddning är ej avslutad färdplan och varningslarm.

Antal flygräddningsärenden

16

Huvudsakliga objekttyper för flygräddningsärenden under året

114 ärenden, vilket motsvarar cirka 20 procent av alla flygräddningsärenden

20 %

6%

4%

2%

Kustbevakningen

Kommun/Region

Tillfällig

Polis

Försvarsmakten

FOTO: SSRS

FOTO: SJÖFARSVERKET

25 %

konkreta råd för en säker båtfärd 1 Säkerhet Använd alltid flytväst, och använd den på rätt sätt. En flytväst som bärs fel fyller ingen funktion. Den ska sitta bekvämt och inte glida omkring på kroppen. Flytvästen bör vara väl synlig i vattnet, gärna gul eller i starkt lysande färg. Låt barnen få öva på att ha flytvästen på sig i vattnet.

Sjöräddning

Flygräddning

~60 %

~40 %

av sjöräddningsärendena 2021 skedde under juni–augusti.

av flygräddningssärendena 2021 skedde under maj–augusti.

~22 %

~75 %

lägre antal ärenden för handelsfartygen 2021 än genomsnittet.

70 %

av alla sjöräddningstjänstärenden har rört fritidsbåtar.

av flygräddningsärendena infaller klockan 9–18.

50 %

av alla flygräddningstjänstärenden har rört allmänflyg.

2 Larma Det är viktigt att alla ombord har möjlighet att larma vid en eventuell olycka. Förvara till exempel mobiltelefonen i ett vattentätt skydd.

Ring 112 eller använd gärna 112-appen så att SOS Alarm och Sjö- och flygräddningscentralen får de bästa förutsättningarna för en snabb lokalisering.

3 Vädret Följ väderleksprognoserna och lär dig tolka vad olika väder kan innebära. Ladda hem Sjöfartsverkets väderapp Viva till din telefon.

4 Planering Det lönar sig att tänka ett par steg framåt på sjön. Meddela anhöriga dina planer och håll dem underrättade om förändringar i din planerade rutt. Var också beredd att planera om din rutt, beroende på väderomständigheter.

5 Underhåll Serva motor och rörliga delar inför varje säsong. Ta de första turerna i närheten av land.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

17

Ett isolerat liv mitt i sjön

Djurö fyr Placering: Djurö, Vänern Byggår: 1912 (En fyr byggd 1874 stod tidigare på platsen) Tornets höjd: 13,2 m Lyshöjd över havet: 17,9 m Lysvidd: 9,8 nm Automatiserad år: 1969 Avbemannad år: 1969

18

SJÖRAPPORTEN 3/2022

FOTO: STEFAN SVENSSON/MARIESTADS FYRSÄLLSKAP

REPORTAGE Fyrvaktare

FOTO: PRIVAT

Fyrvaktarbarnen Sven Torvaldsson och Karl-Erik Ottersten roar sig på styltor. Svens systrar Maja och Greta Svensson tittar på.

Mitt ute i Vänern ligger Djurö fyrplats . Att vara fyrvaktare här var ett ensligt liv – vid isläggning och islossning kunde ön vara avskuren från samhället i flera månader.

Extra dramatiskt blev det vårvintern 1915, när två barn blev strandsatta på ön i sex veckor efter att ett oväder separerat familjen.

Nu har Djurös fascinerande historia blivit bok.

FOTO: PRIVAT

TEXT: JOHANNA THORIN

P

å Djurös norra udde har bål eller grytpannor brunnit i århundranden för att visa vägen för sjöfarten på Vänern. 1874 byggdes den första riktiga fyren. 1912 revs den och ersattes med den nuvarande, byggd i vit kalksten och dekorerad med två röda bälten. Idag är fyren automatiserad, men under nästan ett sekel avlöste fyrvaktarfamiljerna varandra på ön.

Som fyrvaktare levde man vid

fyren året runt, i alla väder. Ibland var det idylliskt och fridfullt, andra gånger närmast livsfarligt, när vågorna och vinden piskade mot de karga klipporna.

Djurö ligger nästan mitt i Vänern.

Västerut är det elva kilometer till fastlandet på Värmlandsnäs, österut ligger Brommö närmast, åtta

kilometer bort. Idag kommer man dit på under två timmar med motorbåt, men kring förra sekelskiftet fick man ro, och då tog det runt åtta timmar att ta sig ut.

Dessutom har vädrets makter gjort Djurö till en än mer svåråtkomlig plats.

Under sommarhalvåret när sjön

var öppen kunde fyrvaktarna relativt enkelt ta sig in till närliggande orter för att inhandla mat och annan proviant. Svårare blev det när isen lade sig inför vintern – då uppstod långa perioder av isolering, i väntan på att den skulle bli stadig nog att stå på. Detsamma gällde på vårvintern, då isen smälte.

Fyrvaktarfamiljen behövde därför göra ett gediget jobb med att fylla skafferiet inför vintern. Det var inte ovanligt att de var avskurna från omvärlden under flera månader.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

19

REPORTAGE Fyrvaktare till ön målar de upp historier om hur livet sett ut för generationer av fyrvaktare.

Inuti boken finns också en ny-

O

FOTO: PRIVAT

TH

Inte heller nästa dag tillät vädret en överfart. Och inte dagen därpå. Det skulle dröja hela sex veckor innan Frans Persson kunde ro över och slutligen återse sina barn. Klara och Lars hade mat och ved så att det räckte, men mörkret och ensamheten var skrämmande för de två tonåringarna, berättade Klara i tidningsartikeln.

Varje morgon andades barnen

på fönsterrutan för att frosten skulle tina på en liten fläck. De kikade ut över sjön, och tvingades

FOTO: PRIVAT

Klara föddes 1899, lillebror Lars 1901. Föräldrarna Frans och Rika Persson tog över fyrvaktaruppdraget år 1900, så Klara och Lars kom att tillbringa hela sin barndom på Djurö. 1915 var det dags att flytta tillbaka till fastlandet för att de äldsta barnen skulle kunna börja arbeta.

En morgon i mars lastade pappa Frans roddbåten full med ägodelar och gav sig av till fastlandet.

NA

Sex veckor ensamma på ön

AN

utgåva av Gun Jacobssons roman Ensamma på ön, ursprungligen utgiven på 80-talet. I boken möter läsaren Katrin och Per, två fyrvaktarungar som blir fast på en ö och tvingas klara sig helt ensamma under sex kalla vinterveckor.

Ensamma på ön är förvisso skriven i romanform, men barnen har funnits på riktigt, och det som berättas hände just på Djurö vårvintern 1915.

Hustrun Rika och de två yngsta barnen fick plats i båten, men Klara och Lars fick stanna kvar själva över natten för att bli upphämtade dagen därpå.

– Men på natten slog vinden om till nordan och det blev storm. På morgonen var vattnet täckt av drivis och vi insåg att pappa och farfar inte kunde komma den dagen, har Klara berättat i en odaterad tidningsartikel, som återges i den nyutgivna boken om Djurö.

– Vi kunde se isflaken torna upp sig som segel ute på sjön.

FOTO: J OH

Senvinterns islossning kunde göra färden till fastlandet svår. Ibland kunde invånarna på Djurö vara avskurna från omvärlden i flera månader.

Isoleringen förstärktes ytterligare av att Djurö aldrig nåddes av vare sig telefonledningar eller elektricitet.

– Djurö är nog den mörkaste plats jag har varit på. När kvällen kommer är det bara fyren som lyser.

När jag var där i höstas satt jag på bryggan och funderade på hur det var på 1800-talet, när det bara fanns fotogenlampor att lysa med när man gick över ön, säger Stefan Svensson .

Han är fotograf och engagerad i Mariestads fyrsällskap, och har varit delaktig i att ta fram boken Djurö – mer än en fyrplats i Vänern tillsammans med skribenten Amanda Hessle och Bo Björk , ordförande i fyrsällskapet.

Genom att läsa gamla tidningsklipp, bläddra i fotoalbum och intervjua personer med anknytning

N

Klara Eriksson, som blev strandsatt på ön i sex veckor som barn 1915.

”Den mörkaste plats jag varit på”

RI

”Vi kunde se isflaken torna upp sig som segel ute på sjön.”

Sommaren 1905. Till vänster står fyrvaktarhustru Rika Persson, jämte henne syns barnen Klara, Lars och Hanna. Klara och Lars är de barn som senare ska komma att bli isolerade på ön i sex veckor vintern 1915.

20

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Trivsamt liv på ön

Amanda Hessle har i arbetet med boken intervjuat släktingar till Klara och Lars, men också andra personer med anknytning till Djurö.

– Jag har blivit så berörd av att höra de här historierna, säger Amanda.

En återkommande detalj i berät-

telserna från ön är hur bra man trivts ute på den lilla ön i Vänern. Det var ont om lekkamrater, men barnen roade sig med sina syskon och hittade lekmöjligheter i det mesta.

– Det fanns inte en tråkig stund, säger Gunhild Ottersten i boken.

Hon tillbringade delar av sin uppväxt på Djurö och berättar om hur hon och syskonen ofta fick följa med sin pappa till fyren, hjälpa till att

Besöka Djurö Transport: Till Djurö finns ingen reguljär båttrafik, men lokala aktörer kör chartrade båtturer. Det är även möjligt att lägga till med egen båt.

Boende: Två av husen på Djurö går att hyra för övernattning. Tältning är tillåten kortare perioder på anvisade platser.

Mat: På ön finns ingen matförsäljning. Friluftskök och medhavd grill får användas.

Eldning är bara tillåten på anvisade platser.

Toalett: Finns vid nationalparkens fyra entréer.

Besöksinformation: Djurö är en nationalpark. Läs mer på sverigesnationalparker.se/ djuro

fiska och andra spännande vardagssysslor. Pappa Karl-Erik snickrade små jollar till barnen, och satte en spark under en båt så att den skulle både kunna gå både på isen och i sjön.

De gamla fotoalbumen från fyr-

vaktarfamiljerna ger en inblick i gemenskapen på ön. Här syns trivsamma julfiranden, lekfulla barn balanserades på styltor och härliga badstunder vid klipporna.

– Ingen av de jag pratat med har haft något negativt att säga om Djurö, konstaterar Amanda Hessle.

Amanda har också noterat ett annat fenomen: Påfallande många av de som tillbringat många år på Djurö har börjat skriva texter, skapa musik eller något annat kreativt.

Kanske är det de långa perioderna av isolering som gjort något speciellt med människorna som bott där, funderar hon.

Amanda Hessle jobbar även som

guide, och tar då och då med sig grupper av besökare ut till Djurö.

Hon tycker sig märka att det händer något speciellt med stämningen när gruppen kommer ut på ön.

– Mitt på ön finns ett grönskande, öppet område med lövträd och gammal jordbruksmark. När vi kommer upp dit blir det ofta alldeles knäpptyst. Ingen pratar när man

”Det är helt magiskt att komma dit.”

Amanda Hessle, som skrivit boken om Djurö.

går genom grönskan. Det är något speciellt med den ön. Det är helt magiskt att komma dit.

En enslig nationalpark

Idag är Djurö ett besöksmål både för den gamla fyrplatsen och för sina höga naturvärden. Längs sjön möts man av kala hällar och klapperstensstränder, men längre in blir vegetationen tätare och bitvis ganska fuktig. Här finns ett rikt fågelliv: Fiskgjuse, storlom, kråka, korp, fiskmås, gråtrut och tärna är typiska arter på Djurö, liksom flera sorters änder. Här finns också ett tjugotal dovhjortar, som härstammar från djur som inplanterades under en period på 1900-talet då ön användes för jakt.

Området blev nationalpark 1991, och på ön finns en tydligt uppmärkt promenadslinga som på någon timme tar besökare förbi både fyren, huset som kallas bondgården och ängen som en gång i tiden var jordbruksmark.

Djurö går att besöka året om, men

precis som för hundra år sedan är sjön nyckfull, och det är klokt att vara försiktig under sen höst, vinter och tidig vår. Och glöm för all del inte ficklampan om du tänkt övernatta – för när mörkret faller kan Djurö kännas väldigt, väldigt enslig.

FOTO: STEFAN SVENSSON/MARIESTADS FYRSÄLLSKAP

dag efter dag konstatera att sjön fortfarande var för tuff för en överfart. Tills den lyckliga dag, sex veckor efter att familjen rest, när sjön låg isfri och faderns båt äntligen skymtade ute på sjön.

– Vi sprang hem och satte in en fläskpannkaka i ugnen. Pappa måste ju vara hungrig som rott så länge, resonerade vi. Sedan gick vi ner till stranden och väntade. När båten hade kommit närmare reste sig pappa upp. ‘Lever ni än, barn’, ropade han. Det ögonblicket glömmer jag aldrig, berättade Klara i artikeln.

Tre böcker i en Djurö, mer än en fyrplats i Vänern är en ny bok som givits ut av Mariestads Fyrsällskap.

Den består av tre delar. Den första är en historisk berättelse om fyrvaktarlivet på Djurö, där intervjuer, tidningsklipp och fotoalbum ger inblickar i livet på ön.

Den andra delen är en nyutgåva av Gun Jacobsons roman Ensamma på ön – baserad på den verkliga berättelsen om två barn som blev strandsatta på Djurö i sex veckor vårvintern 1915.

Romanen gavs ut för första gången 1988, men har inte funnits tillgänglig i handeln på länge.

– Gun Jacobsson dog 1996, men vi har fått kontakt med hennes barn, som gett oss tillstånd att publicera boken på nytt, berättar Bo Björk, ordförande i Mariestads Fyrsällskap.

Bokens tredje del är en rundvandring på ön som den ser ut idag, med många nytagna bilder.

Intresserad av att köpa boken?

Hör av dig till Bo Björk, bo@mariestadsfyr.se eller 076-619 15 10.

VINN BOKEN! På sidan 32 i Sjörapporten kan du tävla om ett exemplar av Djurö, mer än en fyrplats i Vänern.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

21

TEXT: NIKLAS BROWEUS, FREDRIK STRÖMBÄCK, AGNE HÖRNESTIG

Fyrdagarna augusti 2022

H

elgen den 20-21 augusti anordnar Svenska Fyrsällskapet tillsammans med de lokala fyrarna Internationella fyrdagarna. Syftet med dagarna är att ge kunskap om det liv som levdes på fyrplatser runt om i Sverige förr i tiden, och berätta om tekniken som var sin tids högteknologi samt ge besökarna en härlig dag i naturen.

Svenska Fyrsällskapet vill skapa opinion för att bevara fyrar för att de ska fortsätta att lysa i tider då antalet fyrar minskar i takt med att satellitnavigering med bland annat GPS tar över.

Fyrdagarna brukar locka omkring 10 000 personer varje år till omkring 70 öppna fyrar.

Toppnoteringen var år 2019 då cirka 18 000 personer besökte fyrar runt om i landet.

Läs mer på www.fyr.org

22

SJÖRAPPORTEN 3/2022

New York nästa F

arledsprojektet Skandiaporten i Göteborg planeras och genomförs i samverkan mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn AB. Projektet ökar möjligheterna för att ta emot större fartyg än vad som går att göra idag. Trots pandemin och containerbrist ökade varuexporten via container till USA med nio procent från 2020 till 2021, enligt Göteborgs Hamn.

I slutet av mars startades den nya direktlinjen från Göteborgs hamn till USA. Det är MSC, ett av världens största containerrederi, som står bakom den nya direktlinjen.

Det är en mycket efterlängtad förbindelse säger Maria Sturgis på MSC Sweden i ett pressmeddelande från Göteborgs hamn.

– Den nya direktförbindelsen mellan Östersjön och USA:s östkust har varit mycket efterfrågad och är idag den enda på mark-

naden. I och med den nya slingan stärker vi även vårt erbjudande via Göteborg, något som vi ser mycket positivt på.

Svensk export av gods som transporteras i containers till USA har ökat med i snitt fyra procent per år de senaste fem åren, skriver Göteborgs hamn.

– USA är Sveriges största exportmarknad utanför Europa, och dessutom en växande marknad. Den här direktlinjen är ett otroligt välkommet tillskott som ytterligare stärker Göteborgs hamn som garanten för näringslivets access till omvärlden, säger Claes Sundmark , försäljningschef på Göteborgs Hamn AB. Den nya linjen kommer att gå enligt följande slinga: Klaipeda – Gdynia – Göteborg – Bremerhaven – New York – Philadelphia – Norfolk – Klaipeda.

FOTO: MSC

FOTO: LINDA HOLMQVIST

AKTUELLT

FOTO: SJÖFARTSVERKET

Ökad säkerhet när projekt Strömstad avslutas

N

är den fjärde nya fyren lyftes på plats avslutades byggentreprenaden inom projektet Strömstad för Sjöfartsverkets del. Nu får farleden ökad säkerhet, tillgänglighet och kapacitet till lägre pris än budgeterat.

Försäljningsrekord av övningssjökort

Nya fartygsleveranser

Övningssjökorten finns i tre varianter för att passa västkust, ostkust samt för den lite mer avancerade kursen kustskepparexamen. Sjökorten är i princip kopior av de officiella sjökorten med inlagda märken som uppgifterna i läroböckerna utgår från. Övningssjökorten uppdateras inte heller som Sjöfartsverkets övriga produkter utan har samma utseende under lång tid. Produkterna säljs via de återförsäljare som säljer Sjöfartsverkets sjökort.

FOTO: STENA RORO

S

jöfartsverket sålde cirka 24 200 övningssjökort till återförsäljare under förra året.

Det är en kraftig ökning mot tidigare år där motsvarande siffra för 2020 var omkring 16 700 stycken. Det ökande intresset för båtliv syns inte bara i försäljningen av övningssjökort utan även via den båtlivsundersökning som gjordes av Transportstyrelsen år 2020 som visar att båtägare i allt högre grad har en utbildning än tidigare.

Bakgrunden till projektet var att simuleringar i Sjöfartsverkets simuleringscenter visat att säkerhetsmarginalerna kunde förbättras vid hård vind för färjetrafiken mellan Strömstad och norska Sandefjord.

Den ”felande länken” var passagen av Bulthålan, ett grund mellan öarna Flatskär och Holmen.

2019 togs ett nytt, större och mer miljövänligt, fartyg i bruk av ett rederi som påverkades av den dåvarande farledsbredden om cirka 115 meter vid grundet. Den begränsade bredden ledde till förseningar och inställda turer som följd.

– Nu är byggdelen av projektet avslutat för vår del och vi har redan fått uppskattande reaktioner från sjöfarten som upplever farleden betydligt säkrare, säger projektledaren Edin Maslesa .

FOTO: AGNE HÖRNESTIG

Stena RoRo och det kinesiska varvet CMI Jingling har levererat den första av de två förlängda E-Flexerfärjorna till Stena Line. Stena Estelle kommer i juli att sättas i trafik mellan Karlskrona och Gdynia. Färjan har kapacitet för upp till 1 200 passagerare och nästan 3 600 filmeter med frakt. Dessutom finns plats för 200 bilar på ett eget däck i anslutning till passagerarutrymmena.

Produkt- och kemikalietankfartyget Bit Wind, systerfartyg till Bit Wave som levererades i april, överläts till rederiet Tarbit Shipping i slutet av maj.

Bit Wind är på 13 823 ton och är byggd av kinesiska Jiangsu New Yangzi Shipbuilding.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

23

YRKET Beredskapssamordnare TEXT: TOVE FRISK FOTO: AGNE HÖRNESTIG

N

ina Öberg började som beredskapssamordnare på Sjöfartsverket i augusti 2021. Innan jobbade hon på Finspångs kommun i en liknande roll.

– När den här tjänsten på Sjöfartsverket dök upp blev jag väldigt nyfiken.

Det kändes som en spännande roll där jag skulle få möjlighet att bredda mina kunskaper och dessutom jobba utifrån ett större nationellt perspektiv. Inget svårt beslut, jag stortrivs verkligen, berättar Nina.

Hur blev du beredskapssamordnare?

– Jag har jobbat med blåljusverksamhet och har en examen i beteendevetenskap.

Och den kombinationen är lyckosam i det här uppdraget. Många beredskapssamordnare har en bakgrund inom just polis, räddningstjänst eller ambulans, men även som statsvetare, kommunikatörer eller från försäkringsbranschen. Det finns ett stort utbud av kurser inom krisberedskap och totalförsvar för att fördjupa sin kunskap, framförallt hos MSB och Försvarshögskolan. Jag har gått några av dessa kurser och kan varmt rekommendera dem.

Vad innebär då jobbet som beredskapssamordnare?

– Man är en ledare, men ingen chef. Man har en överblick över verksamheten och jobbar strategiskt. Det gäller att kunna sälja in beredskapsfrågorna så att de blir en naturlig del för cheferna i verksamhetsutvecklingen. Det handlar också om att underlätta arbetet och driva på när det behövs.

Nina berättar att hennes arbete har förändrats utifrån det nuvarande säkerhetsläget i Europa. Pandemin och kriget i Ukraina har höjt beredskapsfrågornas legitimitet.

– Tidigare fick man nästan slåss för att frågorna skulle få plats på agendan, men nu har de fått en ordentlig skjuts. Det har blivit väldigt tydligt att beredskaps- och verksamhetsfrågor hänger ihop. En direkt förändring utifrån nuvarande säkerhetsläge är det nya kravet på totalförsvarsplanering. Arbetet påbörjades redan 2015, men nu när alla myndigheter har fått extra medel så har arbetet eldats på rejält.

Nina lyfter fram några olika egenskaper som är lämpliga för yrket som beredskapssamordnare:

Säkerhetsläget påverkar Ninas arbete En beredskapssamordnare fungerar lite som en ledare.

Möt Nina som brinner för sitt yrke och som har en tydlig målsättning med sitt uppdrag.

24

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Det handlar mycket om att skapa nätverk, gilla det sociala och vara strategisk.

Att kunna sätta sig in i rapporter och styrande dokument och ofta ta sig an rollen som projektledare.

Vad är det roligaste med jobbet?

– Det som tilltalar mig allra mest är variationen. Ingen dag är den andra lik. Att få samverka på olika nivåer och få insyn i olika projekt är väldigt stimulerande.

Det gör att jag ständigt får fördjupa och bredda mina kunskaper.

Vad skulle du vilja utveckla?

– Den interna samverkan har verkligen förstärkts, vilket är otroligt positivt. Vi träffas mer frekvent nu mellan avdelningarna och diskuterar vilka frågor som vi kan hjälpas åt med. Vi är överens om är att vi måste öva mer. Vi måste öva smått och ofta, vilket ofta underskattas. Det i kombination med större övningar ger ofta det bästa resultatet. En annan viktig målsättning för mig är att integrera beredskapsfrågorna i verksamheten och försöka koppla ihop frågorna med verksamhetens årshjul. Om vi lyckas med det kan vi förenkla och göra arbetet ännu mer tydligt.

FORSKNING OCH INNOVATION SAR-projekt

”AI-teknologin är här för att stanna. Det här är bara början och endast fantasin sätter gränser för hur långt den kan ta oss.”

Ulf Svedberg, projektledare för Heimdallprojektet.

Sjöfartsverket i framkant när det gäller SAR S

– Ingen annan sjöräddningsorganisation i världen har kommit lika långt. Så fort någon ropar på hjälp plingar det till samtidigt som nödropet visas i textform på en särskild monitor hos operatören, berättar projektledaren Ulf Svedberg .

Systemet är just nu en fullt fungerande prototyp och kommer att vara i drift parallellt med den ordinarie nödradiopassningen fram till hösten. Då sker en utvärdering om det ska tas i drift.

MA TS

DE

RB

ERG

Den AI-baserade nödradiopassningen

L

funktion (artificiell intelligens) som sedan den 30 mars i realtid kan lyssna av samtliga utsändningar på kanal 16 runt hela Sveriges kust. JRCC (Sjö- och flygräddningscentralen) larmas inom två sekunder när någon befinner sig i nöd.

Projektet har snabbt rönt stort intresse. Både den svenska kustbevakningen, amerikanska US Coast Guard och flera av våra grannländer har hört av sig för att se om det går att anpassa systemet till deras behov.

Sverige längst fram i världen

F OTO:

Heimdallprojektet har tagit fram en unik AI-

TEXT: PETER STRÖM

AN

jöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddningen i Sverige i de 14 SARområden (Search And Rescue) som finns i landet. För att utveckla och förädla denna verksamhet ytterligare ligger man långt framme när det gäller användning av modern teknik vilket dragit omvärldens blickar till sig.

Innovativa satsningar som Heimdall, SOLO och Terrängpejlen är tydliga exempel på hur modern teknik kan användas för att rädda människor i nöd.

Här ligger Sjöfartsverket och Sverige mycket långt fram.

minskar risken avsevärt att missa rop på hjälp från fartyg i nöd. Genom maskininlärning av språk (engelska och svenska) har ”triggerord”

programmerats för att identifiera och texta det som sägs till operatörerna. Några exempel på ord är mayday, Sweden rescue, help, sjöräddningen och distress.

Heimdallprojektet Arbetsmiljön för operatörerna förbättras väsentligt då oron för att missa ett samtal kommer att dämpas.

Förmågan att lyssna av kanal 16 stärks betydligt.

Nödropet kommer i textform vilket är till ovärderlig hjälp i den fortsatta dialogen.

Idag saknas korrekt statistik över alla nödrop. AI:s förmåga att ”lyssna parallellt” på all inkommande trafik ger exakta fakta till grund för strategiska beslut.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

25

FORSKNING OCH INNOVATION SAR-projekt

”Tack vare projekt SOLO siktar vi på att kunna genomföra betydligt fler räddningsuppdrag än idag.”

Jan-Åke Tälle, projektledare för SOLO-projektet.

– AI-teknologin är här för att stanna. Det här är bara början och endast fantasin sätter gränser för hur långt den kan ta oss. Troligen kommer både lotspassning, VTS och hamncentraler att kunna använda denna funktion i sina verksamheter, säger Ulf Svedberg.

Det myndighetsgemensamma, och av MSB

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Den senaste GPS-tekniken för instrumentflygprocedurer samt meteorologisk övervakning används.

Projektet omfattar såväl okontrollerade flygplatser som övriga platser och syftar ytterst till att förbättra den flygande krisberedskapen.

I VA T

26

Har som mål att öka möjligheten att genomföra operationer för samhällsviktig helikopterverksamhet under instrumentflygförhållanden i dåligt väder i Sverige.

av MSB och bygger på att använda pejlar i oländig terräng. Man genomför samverkande övningar tillsammans med centrala myndigheter och andra aktörer för att hitta bästa möjliga tillvägagångssätt för att hitta nödställda, flygplan eller personer med nödsändare.

– Vi har ansvaret för att lokalisera exempelvis en havererad luftfarkost. Om det sker i fjällvärlden är det därefter polisen som är ansvarig efter att vi har lokaliserat haveriet. För polisen är det av stort intresse att vi gör detta då det skett en del haverier i fjällvärlden, berättar projektledaren Fredrik Kokacka och tillägger att det är svårt att lokalisera ett haveri när inte PR

och installera väderobservationssystem på

SOLO

Terrängpejlen är ett projekt som finansieras

F OTO:

I projektet ingår också att kravställa, anskaffa

I VA T

Procedurerna kallas LLR (Low Level Routes) och PinS (Point in Space). LLR omfattar ett heltäckande nätverk av flygvägar som knyter startoch landningsplatserna samman för att möjliggöra flygning på lägsta möjliga höjd, cirka 300 meter, för att väsentligt minska risken för isbildning. PinS-procedurerna gör det sedan möjligt att starta och landa under instrumentflygförhållanden under betydligt sämre väderförhållanden än vad de visuella flygreglerna kräver.

PR

Procedurer ett viktigt steg på vägen

F OTO:

finansierade projektet SOLO löper fram till och med 2024 och ska göra det möjligt för samhällsviktig helikopterverksamhet att kunna genomföra helikopteroperationer i dåligt väder med hjälp av den senaste GPS-tekniken. Målet är att höja den flygande krisberedskapen.

I dag krävs en öppen flygplats för start och landning under instrumentflygförhållanden.

Få öppna flygplatser begränsar antalet räddningsuppdrag med helikopter vid dåliga väderförhållanden. För att nå målet krävs också att specifika procedurer tas fram.

framtagna start- och landningsplatser för att få väderunderlag inför och under flygningen.

Målsättningen är att dessa system kopplas ihop med SMHI:s ordinarie prognostjänst.

– En PinS-procedur kan etableras på exempelvis en sjukhusplatta, en helikopterbas, en stängd flygplats eller till och med en gräsyta i terrängen och tack vare projekt SOLO siktar vi på att kunna genomföra betydligt fler räddningsuppdrag än idag. Trots att framdrivningen är tidskrävande och omfattas av ett digert regelverk kan vi redan under nästa år påbörja operationer på några få bolagsgodkända procedurer som redan finns framtagna i väntan på projektets slutliga resultat, säger projektledare Jan-Åke Tälle .

”Fjällräddarna använde en pejl för att lokalisera den aktiverade nödsändaren som sände på nödfrekvensen 121,5 MHz.” Fredrik Kokacka, projektledare för Terrängpejlen.

Sjöfartsverkets SAR-helikopter eller någon annan kan flyga av olika orsaker.

Samma principer som till sjöss

Fredrik berättar att det är fullt möjligt att använda pejling på samma sätt som redan i dag sker med exempelvis lotsbåtar i skärgården, fast med pejlarna placerade på exempelvis en skoter eller bil istället. Projektet bygger på att med hjälp av pejl kunna hitta en haverist, genom att pejla nödfrekvensen 121,5 MHz som alla flygande enheter är utrustade med för att uppfylla gällande lagkrav, fortsätter Fredrik som nyligen kom hem från Kiruna där han övade tillsammans med kollegor från bland annat polisen.

Under projektet planeras fem övningar.

I början av maj genomfördes den tredje av

dessa i form av en samverkansövning i Kiruna.

Här drillades hela larmkedjan och räddningsledare från JRCC och RLC Nord (Polisens regionledingcentral Umeå) var på plats och ledde räddningsinsatsen.

Realistiskt scenario

Det scenario som genomfördes i Norrland handlade om en privat flygare som fick problem efter start från Kiruna flygplats och behövde vända tillbaka.

Kontakten med flygplanet bröts och JRCC fick ett automatiskt nödmeddelande från flygplanets nödsändare. Den exakta positionen var dock okänd och för att lokalisera haveristen behövdes hjälp med pejling från marken, då vädret försämrats så att SAR-helikoptern inte kunde lyfta.

– Fjällräddarna larmades via RLC. De startade ett eftersök i ett sökområde som räddningsledarna på JRCC hade upprättat. Fjällräddarna

använde en pejl för att lokalisera den aktiverade nödsändaren som sände på nödfrekvensen 121,5 MHz, berättar Fredrik vidare.

Fjällräddarna fångade upp nödsignalen och

kunde rapportera bäringar tillbaka till JRCC som därmed kunde bestämma positionen på det havererade flygplanet.

– Forskare från Linköpings universitet fanns på plats för att utvärdera övningen, och efter en första preliminär utvärdering kunde de konstatera att det fungerade mycket bra. Förbättringsområden som identifierades var bland annat en metod för hur effektiv pejling ska genomföras.

Det kommer vi att öva vidare på under hösten, avslutar Fredrik med tillägget att man inom ramen för projektet även ska komma med förslag på hur Terrängpejlen ska byggas ut och användas.

Terrängpejlen Samverkansprojekt där man använder pejlar i oländig terräng för att hitta och lokalisera nödställda, flygplan eller personer med nödsändare.

Grundprincipen är densamma som när pejling används till sjöss.

Projektet löper över två år och finansieras av MSB.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

27

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

Boktips från sjömansbiblioteket Daniel Mendelsohn: En odyssé: en far, en son och ett epos (Natur & Kultur Allmänlitteratur)

Jack Werner: Ormen Friske (Albert Bonniers Förlag) Den fascinerande berättelsen om det moderna vikingaskeppet Ormen Friske är idag bortglömd av de flesta. Sommaren 1950 satte en grupp unga frisksportare segel för att besöka det Europa som så nyligen härjats av kriget.

När de lämnade Sverige hyllades de, men när resan inte gick enligt planerna blev det tyst.

Ormen Friskes öde blev en besvärande faktor i det spända läge som rådde under kalla kriget. Jack Werner riktar nu efter år av undersökningar ljuset mot en brytningstid i Sveriges historia, då femton människoöden avgjordes.

Lotta Kühlhorn, Håkan Östlundh: Fixa fest!

(Polaris fakta)

BOK

Vi är många som har längtat efter större sociala tillställningar under de senaste åren. Och nu kan vi äntligen få samlas igen – och fira stort som smått! Formgivaren Lotta Kühlhorn och författaren Håkan Östlundh är på sin fritid erfarna och passionerade festfixare och i boken Fixa fest har de samlat sina bästa tips på hur man fixar just fest.

När åttioårige Jay Mendelsohn bestämmer sig för att anmäla sig till en kurs om Odyssén på Bard college, som hans son, författaren och antikvetaren Daniel Mendelsohn håller, blir det början på ett hisnande intellektuellt och känslomässigt äventyr.

För Jay, en pensionerad forskare som ser världen genom en matematikers oförlåtande ögon, är kursen en möjlighet att möta den fantastiska litteratur han inte fick chansen att utforska i sin ungdom – och en sista chans att bättre lära känna sin son.

De två männen utforskar motvilligt Homeros värld tillsammans – först i klassrummet, där Jay är en besvärlig student som gång på gång utmanar sin sons tolkningar – och senare på en resa i den grekiska övärlden. Begravda familjehemligheter kommer snart upp till ytan, och det blir tydligt att Daniel har mycket att lära sig av sin far också.

En odyssé är en personlig berättelse om en far och sons transformativa resa genom att läsa – och återuppleva – Homeros episka mästerverk.

Idrottsbelöning

T

orsdagen den 5 maj samlades många sjöanställda på anrika Hotell Hasselbacken i Stockholm, för att ta emot penningbelöningar vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus traditionella belöningsdag. Bland annat delade stiftelsen ut en mängd så kallade arbetsbelöningar, för innovationer som genast kan användas i praktiken, en sjöräddningsbelöning och en idrottsbelöning.

Idrottsbelöningen för 2022 tillföll Magnus Dahlström , befälhavare på Stena Jutlandica, för hans ”förmåga att skapa laganda och genuina intresse för hälsa och trivsel ombord”. Vi på Sjömansservice gratulerar Magnus Dahlström och alla andra belönade.

TEXT OCH FOTO: JIMMY ERIKSSON 28

SJÖRAPPORTEN 3/2022

Hedersgästen Dr. Cleopatra Doumbia-Henry delade ut priset till Magnus Dahlström.

Till höger syns stiftelsens kanslichef Karl Karell.

FILM

När Jackass slog igenom och inget var försent TEXT: JOAKIM MALMBERG FOTO: PARAMOUNT PICTURES/MTV ENTERTAINMENT STUDIOS

Det finns dock bara ett MTV-

fenomen från den där tiden som på riktigt lever kvar och tittar ni i vårt hyrfilmsutskick för juni kommer ni att förstå vilket.

Genomslaget Jackass fick var

enormt. Jag själv befann mig i den absoluta kärnmålgruppen när programmet började visas i Sverige.

Tillsammans med min jämngamla omgivning, rycktes jag som färsk tonåring automatiskt med i de amerikanska stolleproven. Varningstexten som i början av varje avsnitt avrådde tittarna från att själva prova på stuntsen hjälpte föga. Och visst, man var kanske inte supersugen på att kasta sig huvudstupa ner i en rhododendronplantering, men sånt förväntades av en kille i 13-årsåldern på den tiden.

Mycket av det man upplevde precis

I filmen Jackass Forever återsamlas gänget som tidigare presterat både serier och långfilmer, fyllda med idiotiska stunts. Att vishet kommer med ålder är inget som märks när frontmannen Johnny Knoxville låter sig stångas av en tjur.

U

nder sena lördagskvällar när millenniet fortfarande var ungt gick det ibland ett program på tv som hette Bionytt. Programmet leddes av filmkritikerna Nils-Petter Sundgren och Hans Wiklund och gick ut på att de båda herrarna diskuterade aktuella filmer med varandra för att slutligen ge dem varsitt betyg. Under en av dessa kvällar var det dags för filmen Jackass: The Movie att få sina fiskar varma.

Med reservation för sviktande

minne gick det hela till på följande vis: Klippet som visades för oss

tittare föreställde en scen där Steve-O , en av seriens stora stjärnor, iförd endast vit suspensoar och en skejthjälm i guld skulle gå på lina över en pool med alligatorer. Superbra går det inte, för snabbt tappar han balansen och blir hängandes i repet varpå hans kollega, möjligen Chris Pontius sätter fast köttstycken i suspensoarens baksida.

Alligatorerna följde väl sina instinkter och gjorde vad de kunde för att få tag på köttet. Hans Wiklund, då cirka 38 år, tyckte att filmen var kanon och menade att Jackassgänget var en modern version av Charlie Chaplin . Nils-Petter, då cirka 73 år, höll inte med.

När ett nytt fenomen dyker upp

och direkt blir älskat av de yngre och lika snabbt hatat av de äldre, har man med all sannolikhet att göra med en succé. Jackass började sändas på MTV under hösten 2000.

Det blev bara tre korta säsonger, men det kändes som minst 140 för MTV fortsatte sända dem regelbundet under många år. Jackass fick otaliga spinoffs och blev tillsammans med bland andra Cribs, Pimp my ride och The Osbournes fanbärare för en ny era av realityformat som skulle bli stilbildande för tv-utvecklingen under mycket lång tid.

i den där skarven mellan barndomen och ungdomen kan lätt få ett särskilt skimmer över sig och sedan ha en benägenhet att leva kvar i en. Det är sannerligen fallet med Jackass, så det var med en alldeles speciell glädje som jag slog mig ner i biosalongen under början av året för att se den senaste installationen.

Om en films främsta uppgift är att framkalla känslor hos tittaren, är Jackass Forever den bästa filmen som någonsin gjorts. Jag kan inte minnas att jag vid något annat biobesök har skattat, skrikigt, hållit andan, blundat och bara häpnat över den stora kreativa verkshöjden som väldigt mycket av deras innehåll har.

Trots att nygammal kärlek åter-

uppstod så kvävde jag ändå impulsen att hoppa ner i grannens Rhododendron på vägen hem. Det kändes väl lite dumt att riskera menisken i onödan. Visst gjorde det ont ibland för 20 år sedan också, men vad spelade det för roll då?

För Jackass hade precis slagit igenom, man var 13 år och inget var försent.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

29

OMBORD

Seafarers Open Golf 2022 TEXT: JARI RAMINEN FOTO: HARRI JOENSUU

Ä

ntligen är pandemin i stort sett över. Sent på vårvintern vågade vi ta beslut att planera för årets golftävling i Stockholm, som sedan 2007 arrangeras i samarbete med Stiftelsen Katarina sjöfartsklubb. Med gemensamma krafter går det lättare att organisera arrangemanget, samtidigt som man har resurser att sköta den dagliga verksamheten. Årets Seafarers Open gick på

I Stockholms sjöfartsgolf, Seafarers Open, gömmer sig flera små tävlingar. Till exempel ”Närmast hål”, som den här gången vanns av Björn Johnson på Silja Symphony. Sjömansservice platschef Jari Raminen (t.h.) delar ut priset.

Mälarö Skytteholm GK. I flera år har vi fått möjlighet att spela på en av landets finaste banor – Bro Hof GK – tack vare tävlingens mångåriga ”skyddsängel” Gerth Gardsäter . Gerth jobbade länge inom sjöfartsbranschen innan han började som golfvärd, men

gick dessvärre ur tiden i höstas efter lång tids sjukdom.

Tävlingsdagen bjöd på varmt och

soligt väder och banan var i kanonskick. Troligtvis den enda klubben runt Stockholm som har lyckats få banan i sommarskick redan nu, trots den hårda och kalla våren.

Resultaten var överlag väldigt

bra. ”Best Seafarer” blev Roland Helle från Viking Line, med 66 slag netto. Det ledde till att han fick den första inteckningen på vårt nya vandringspris. En spelare med tre inteckningar får behålla priset. Hela tävlingen vanns av Konstantin Bakircioglu , med 42 poäng, följd av Roland Helle på 40 poäng. På tredje plats kom Kennet Åman , med 39 poäng.

MOTION

I gymmet på Älvtanks Ramanda är det ofta hög aktivitet. Fartyget vann Älvtanks interna tävling 2021, som baseras på resultaten från fartygstävlingen Sports League i träningsverktyget SeaSportal. Ett smart och enkelt sätt att öka träningsmotivationen ombord.

Älvtank Sports League Awards TEXT: JIMMY ERIKSSON FOTO: MARCUS CARLSSON

R

ederiet AB Älvtank gjorde under 2021 en egen tävling av tävlingen. När flera i den sjögående personalen använder Sjöfartsverkets SeaSportal som träningsverktyg, var det enkelt att fortsätta på det spåret. Initiativet kom från Anders Boman , som själv arbetat till sjöss och deltagit i sjöfolkidrottandet, och som nu har titeln Safety manager, 30

SJÖRAPPORTEN 3/2022

med fokus på HSEQ-frågor (Health, safety, environment and quality).

– Lastägaren har krav på att vi ska ta hand om vår personal och det har vi gjort sedan länge. Det syns inte minst i hur länge anställda stannar kvar inom rederiet. Men det är kul att kunna visa upp det och träningsdeltagande är faktiskt ett av våra mål numera, säger Anders Boman.

Ombord på fartygen har de fina

gym och många som tränar. Förra året lottades priser ut bland de 32 deltagare som registrerat minst tio träningstillfällen i SeaSportal under året. Det motsvarar 40 procent av personalstyrkan ombord. I år är målet satt till 39 personer, vilket motsvarar 50 procent. För att promota tävlingen, skickar Anders Boman ut ett cirkulär med den aktuella

resultatlistan några gånger om året och tillbringar också en del tid i båtarna, där han kan informera om den interna tävlingen.

– Vi följer upp på fartygsnivå men har valt att lotta ut priserna på individnivå. Det tog mig bara en kvart att gå in i SeaSportal och hämta upp siffrorna efter årets slut, så i det här fallet var det bara att plocka de lågt hängande frukterna, säger Anders Boman.

Ukrainske Daniil på väg hem till kriget TEXT: JIMMY ERIKSSON FOTO: PATRIK NYMAN

M

ed jämna mellanrum har feederfartyget CT Daniel besökt Göteborg. Sjömansservice platsombud Patrik Nyman har i arbetet fått kontakt med den ukrainske 23-åringen Daniil Abelit som jobbar som tredje styrman. Ju fler gånger de träffats, desto djupare har samtalen blivit och Patrik känner starkt medlidande för Daniils situation.

– När vi hade kontakt, den 28 februari, frågade jag Daniil hur det gick med hans avmönstring som skulle ha skett den veckan. Svaret blev ”Mitt rederi vill inte släppa mig, så jag stannar ombord och arbetar för att kunna skicka hem pengar”, berättar Patrik.

Då hade Daniil redan varit ombord i sex

månader, och hade bara två veckor tidigare stolt berättat att han snart skulle mönstra av för att åka hem och köpa en lägenhet med sin flickvän.

Därefter skulle de troligen börja bygga på drömmen om en familj. Så blev det inte.

– Den 23 februari firade jag min födelsedag ombord. När jag gick min 06-vakt morgonen därpå kunde jag inte tro på det nyheterna visade.

Bara två timmar tidigare hade Ryssland attackerat mitt hemland. Jag var helt chockad, sade Daniil.

25 mars träffades Patrik och Daniil på nytt.

Då reflekterade Daniil över att Ukraina under en månad av krig lyckats hindra fienden från att ta kontroll över landet. Ukrainarna fortsätter att kämpa för sin frihet. Det trodde nog ingen.

– När ryssarna började bomba civila objekt blev jag väldigt orolig och stressad för min familj.

Nu lever de under rysk ockupation och är troligen säkra för stunden, men jag kan inte sluta oroa mig över deras säkerhet. Varje morgon när jag vaknar är jag rädd att jag ska få ett meddelande om att de är döda, sade Daniil.

Daniil har gjort klart för rederiet att han kommer

att lämna fartyget och de låter honom mönstra av när de kommit till Hamburg. Där planerar han ta bussen till den Ukrainska gränsen, där en kompis hämtar upp honom. Tillsammans ska de sedan bege sig till militärskolan för en månads utbildning, innan de ska ut i krig för att försvara sitt Ukraina.

– Jag ska försöka försvara mitt land, men det värsta är att jag inte kan åka hem och försvara min familj, eftersom staden är under belägring och gränserna är stängda tills kriget är över, sade Daniil.

Han berättar också att han natten innan inte

fick någon sömn alls. Meddelanden strömmade in om nattliga räder strax utanför hemstaden.

Ryssarna har börjat plundra folks hus och invånarna är obeväpnade och har därmed inget att sätta emot.

Här i Sverige har Daniil mött människor

som tänker och känner på samma sätt som det ukrainska folket. Han har upplevt att många här delar deras smärta och frihetskärlek. Att det svenska folket öppnat sina hjärtan och visat stöd i alla hamnar han besökt sedan krigsutbrottet.

– Sverige har bidragit med stor humanitär hjälp. Stort tack till alla svenska bröder och systrar, som ställer upp i dessa svåra tider!

– Tillsammans är vi starka, avslutar

Daniil Abelit.

3/2022 SJÖRAPPORTEN

31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

SOMMARKORSORD

NAMN

Tre lyckliga korsordslösare vinner boken ” Djurö, mer än en fyrplats i Vänern”. Vill du vara med i utlottningen? Din lösning ska vara Sjöfartsverket tillhanda senast 20 augusti. Lycka till!

Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping

Pump- Skyddar Kan nog firma skor och nallen?

Har besitt- Svänger på nings sjön rätten

Hyllad komiker med hjälm

axlar

Alien

Utan ringar

Belägrad

Angår På plåtburk från Urk

Virus

Värdera

Gör påg ål

Ranka Led Förra frun Likgiltiga

Modulationstyp för etern

Är novis

Ölandshamn

Ost

Ren

Ingen nybörjare

Lurvig

Kryddad vätska

Riktning

Folkslag

Eufori

Torg Myrmedel

Potatis

Blandad Instrument

Penthouse trädgård

Kan man sig

Rederi

Snaps

Kärl

Gruyère

Zelenskyj

Titta i Motala

IPA

Sparform

Målarort

Tyg

Referens

Fjäll plagg

Gl So ad öns mmar kar

Kärra

Lånar ut pengar

Ko

Cevapcici

Svärs

Irakier

Kaxig Havsbad

Okokt

Grillas

Norge förr

Det negativa Skruvskalle

Har Ingo

På bilden till vänster

På Tjörns fiskebåt

Ett varv

Kunna

Ställe

Gösen på bilden ovan

1952

Ofta Kan inte med fasa Putin och

Kr pr yss202icken 2

Skrud

Eterneller

Dynasti

Kåre

Smäller i Ukraina

Syns ofta på lastbilar

Sjukdom

Ung

Kan kalkylera

Nuddas

Drag

Blocker

Behållare

Offerföremål

En negativ vision

Växelort

Bokbålare

Är Dakota och Puch

Kväde

Slagkraftig spis

Gör hål Speciella

Speciell

Är inte Lavrovs stil

En eljest en

Förmanar

Smak till steken Kvinnokliniken

Möjliggör doppet

Båten i skärgår´n

Dölja

Kuslig Dalsänka

Rutt

Numerisk beskrivning

Croft

Återstår av Mariupol?

Närkestad Fyrplats

Kommun i väst

De där

Försäkrar

KORSORD: ULF SVEDBERG

ADRESS