Sjöbefälen nr 8 2025

sjöbefälen

TIDSKRIFTEN

F Ö R S J Ö B E F Ä L U T G I V E N AV S J Ö B E F Ä L S F Ö R E N I N G E N N R 8 D E C E M B E R 2 02 5 Å R G Å N G 1 4

NYHETER

Sjöfartsmonter lockade unga på utbildningsmässor TEMA NYA HANDELSVÄGAR

Osäker position för den globala sjöfarten JULSPECIAL: BOKTIPS

Spännande sjöfartsläsning i jul TAGE R O P RE

STYRSÖBOLAGET NY MODELL SKA STÄRKA DET FACKLIGA INTRESSET

SJÖ BEFÄLSFÖR E NI NGE N M AR I TI M E OFFI C E R S’ ASSOC I ATI ON

SJ OB E FAL SFOR E NI NGE N . S E

L E DA R E

Med önskan om en mer hållbar och stabil värld DECEMBER När du läser dessa rader är vi bara dagar från jul. Kanske firar du hemma och är mitt i julstöket med klappar som ska köpas, mat som ska lagas och lussebullar som ska bakas. Eller så firar du ombord med dina kollegor. Att få slippa undan julstressen kan vara både skönt och tråkigt, men framförallt en stor saknad efter nära och kära.

Så här i slutet av året är det naturligt att både blicka bakåt och framåt. Min tid som vd för Sjöbefälsföreningen har än så länge varit kort, men intensiv och lärorik. Blickar vi fram­ åt finns det många viktiga frågor att ta tag i nästa år. Frågan på allas läppar inom sjö­ farten är kompetensförsörjning och ur vårt perspektiv handlar den frågan fram­ förallt om hur yrkena ombord ska bli så pass attraktiva att fler vill söka sig till sjöfarten. I somras hade Sjöbefälsföre­ ningen ett seminarium i Almedalen om att det måste gå att kombinera ett yrke som sjöbefäl med att ha familj och den frågan är verkligen inte löst utan behöver arbetas vidare med. ­Problemet med sjömän som inte kan mönstra av på grund av Kustbevakning­ ens tolkning av EU:s regler om gräns­ övergångar fortsätter och den behöver politikerna ta på allvar och lösa snarast.

Nästa år är det också val i Sverige och oav­ sett vilken regering vi får är det av största vikt att de prioriterar sjöfartens och sjö­ befälens frågor.

Riktigt långt bakåt blickar vi i det här numrets historiska artikel, som handlar om Svenska Amerika Linien och deras julbåtar som du kan läsa om på sidan 28. När Grips­ holm och Kungsholm var på väg in PETER HELLBERG 2

mot Göteborg på 1920-, 30- och 40-talen med svenskar på väg hem till julfirandet i Sverige från USA, åkte journalister ut med fritidsbåtar för att genskjuta dem vid Vinga fyr. Intervjuerna med passagerarna blev förstasidesrubriker i de stora dagstidningarna och sjöfarten var närvarande och syntes i människors liv. Idag är det sällan sjöfarten skapar förstasidesrubriker i några nationella medier. På centrala kajer i våra städer byggs det bostäder och sjöfarten flyttas allt längre ut från städernas centrum. Få vet hur varorna de köper i butik har kommit till hyllan och ännu färre är medvetna om att 90 procent av alla importerade varor i Sverige någon gång har fraktats på ett fartyg.

De senaste åren har dock fler fått upp ögonen för sjöfarten – tyvärr av tråkiga skäl – som pandemin, kriget i Ukraina och nu senast Trumps handelstullar. Plötsligt blir det tydligt hur samman­ flätad världen är och hur beroende vi är av andra länder, men också att alla är sig själv närmast i en kris- eller krigssituation.

Som du kan läsa i temat på sidan 20 så har Trumps olika utspel kring handelstullarna skapat en osäkerhet som gör det svårt för sjöfarten att fatta långsiktiga beslut.

Världen står inför en hel del utmaningar; krig, klimatförändringar och ett förändrat geopolitiskt läge. Om jag skulle få ha några önskningar till det nya året så är det just önskan om en hållbar, långsiktig och stabil värld. En värld där vi kan få till en rättvis och långsiktig fred i Ukraina, en värld där svensk sjöfart växer och får stabila och konkurrenskraftiga villkor och en värld där svenska sjöbefäl värdesätts för sin kompetens och sin erfarenhet och att detta återspeglas både i lön och arbetsvillkor. Svenska redare har länge pratat om hur staten måste ge dem a ­ ttraktiva villkor för att de ska flagga in. Det är dags att också ­prata om hur svenska redare måste ge sina anställda attraktiva villkor för att kunna behålla och attrahera personal.

Som sjöman offrar man mycket av sin tid med familjen när man arbetar ombord och jul är tiden då det ofta känns som allra mest. Trots det vill jag önska er alla en riktigt god jul – var i ­världen ni än befinner er.

God jul och Gott nytt år!

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

4 sjöbefälen Nr 8 04 Nyheter Sjöfartsmonter lockade unga på utbildningsmässor

12

Jobbar på back-up vid GPS-störningar Ny ordförande på Sacos kongress Kritik mot höjda farleds- och lotsningsavgifter

10 Insänt Många fantastiska minnen att vårda Lampan lyser fortfarande

12 Reportaget: Styrsöbolaget Ny modell ska stärka det fackliga intresset

16 Julspecial: Boktips Spännande sjöfartsläsning i jul

20 Tema: Nya handelsvägar Nya tullar styr om handel och sjöfart Tillväxten fortsätter – trots nya tullar Osäker position för den globala sjöfarten

28 Kultur/historia: Julbåten Den svengelska julbåten

30 In English: New trade routes Global shipping in an uncertain phase

Utkommer med åtta nummer per år Prenumeration 350 kr/år inkl moms Årgång 13 Utgivningsdag 19 december 2025 Ansvarig utgivare Peter Hellberg Redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare Sofi Cederlöf, 08-518 356 50

28

Layout Redaktören i samarbete med Trydells Tryckeri Adress Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Telefon 08-518 356 00 vx E-post sjobefalen@sjobefal.se Bankgiro 332-1478 ISSN 2001-3604 Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2025 Annonser Ola Tallbom 090 711 512 ola.tallbom@vkmedia.se Framsidesbild. Andreas Irwe är befälhavare på Styrsöbolaget.

Foto: Claes Hall TS-kontrollerad upplaga 5 600 ex MEDLEM AV

NYHETER

Sjöfartsmonter lockade unga på utbildningsmässor I november slog utbildningsmässorna Kunskap & ­Framtid och Saco studentmässa upp sina portar och tusentals gymnasieelever och föräldrar strömmade genom mässhallarna för att upptäcka framtida karriärvägar. Då det råder stor brist på såväl matroser och motormän som sjöbefäl fanns även den maritima ­näringen representerad. Sjöbefälsföreningen fanns på plats för att tidigt informera om vikten av ett ­medlemskap i facket. TEXT OCH FOTO MADELEINE FAGERSTRÖM

I år samlades nu dessa sex aktörer igen på det Maritima torget under Kunskap & Framtid-mässan, denna gång även med sällskap av Sveriges Skeppsmäklare och Skärgårdsredarna. Under tre dagar besök­ te tusentals unga den gemensamma mon­

Rebecka Fransson är medlemsråd­ givare på Sjöbefäls­ föreningen.

G Ö T E B O R G N OV E M B E R 2 0 2 5

Först ut i ledet av mässor var Kunskap & Framtid, en jobb- och utbildningsmässa som hölls i Göteborg den 20–22 novem­ ber. Där samlades utbildningar, bransch­ organisationer och myndigheter för att möta och inspirera unga människor på väg ut i arbetslivet. Förra året var just ­denna mässa startskottet för en ny sats­ ning inom sjöfartsbranschen då sex aktö­

4

rer från den maritima näringen samlades i en monter under det gemensamma namnet Maritima torget. Sjöbefälsföre­ ningen ställde då ut tillsammans med Seko Sjöfolk, Satsa på Sjöfart, Svensk Sjö­ fart, Sjöfartsverket och Svenskt marintek­ niskt forum. Tillsammans visade dessa sex aktörer upp bredden av yrken som finns inom sjöfartsbranschen och det stod klart redan efter första dagen att det var ett lyckat initiativ.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

NYHETER

tern där de fick testa på aktiviteter som simulatorkörning och prata med studen­ ter på sjöfartshögskolorna, yrkesverksam­ ma befäl och andra representanter från branschen för att lära sig mer om de olika karriärvägarna.

– Det har varit ett mycket större intresse för sjöfarten i år än vad jag någonsin upp­ levt tidigare på denna mässa, vilket är superroligt. Det är många unga som redan vet att de vill bli sjökapten eller sjöingen­

jör i framtiden men vill ha vägledning kring utbildningsalternativ och informa­ tion om löneläget och arbetsmiljön. Det är extra roligt att så många unga tjejer också visar intresse, säger hon. M F

Större intresse än någonsin Den 26–27 november slog Saco student­ mässa upp portarna i Stockholm för att välkomna över 20 000 unga från Stock­ holmsområdet och Mellansverige. Sjö­ befälsföreningen stod under denna mässa tillsammans med de andra Sacoförbunden på Saco-Torget för att infor­ mera om sjöbefälsyrket och arbetsmark­ naden.

– I år har det varit extra kul att stå på Sacos studentmässa, säger Rebecka Fransson, medlemsrådgivare på Sjöbefäls­ föreningen. Hon fortsätter:

Jobbar på back-up vid GPS-störningar GPS-störningarna i Östersjön har blivit ett allt större problem. Sjöfartsverket arbetar, tillsammans med andra länder runt Östersjön, på att ta fram ett system som ska kunna fungera som back-up om GPS-signalen störs.

– När systemet är i full drift räknar vi med att få en positions­ noggrannhet mellan tio och 100 meter. Det är tillräckligt bra för navigering på öppet hav fram till farled där det finns fysiska sjö­ märken när satellitnavigering inte är tillgänglig, säger Johnny Menard, systemingenjör på Sjöfartsverket.

TEXT SOFI CEDERLÖF FOTO SJÖFARTSVERKET

Systemet som tas fram bygger på radio­ sändare på land som skickar synkroni­ serade signaler till fartygen.

– Landstationer skickar synkroniserade signaler till fartyg på mediumfrekvens cirka 300 kHz och även på VHF-bandet via framtida AIS VDES-stationer. Mediumfrekvens har lång räckvidd och VHF har mer kustnära räckvidd. Fartyget tar emot minst tre stationer och ombordsystemet räknar ut positionen, säger Johnny Menard. Han fortsätter: – Om skillnaden är för stor jämfört med mottagen GNSS-signal från satelliter så ger systemet en varning. Om man är ute på öppet hav så kan man då välja att nödnavigera med sämre noggrannhet in till en farled där man kan använda traditionella sjösäkerhetsanordningar, säger Johnny Menard.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

Vad krävs det för utrustning ombord på fartygen för att ta emot signalerna?

– Ombord förses fartyget med en kombinerad MF-RMODE och GNSSmottagare samt ett system som kan bearbeta data och ge en varning visuellt på det elektroniska sjökortet, säger Johnny Menard.

Använder teknik som redan finns Sjöfartsverkets roll i projektet är att tillhandahålla tre landstationer och installera teknik som möjliggör ett införande.

Fördelen med systemet är att det till stor del använder teknik som redan finns, vilket gör att systemet blir billigare och enklare att införa.

Började projektet som ett svar på de ryska GPS-störningarna i Östersjön?

– Egentligen inte men man insåg ti-

digt att man inte Johnny Menard kan förlita sig på enbart en position från GNSS. När tror du att systemet kan ­användas fullt ut av den svenska handelssjöfarten?

– Om det tas ett gemensamt beslut av Östersjöländerna att använda det här systemet så ligger det några år fram i tiden. Anläggningar ska moderniseras, systemet ska övervakas och driftas av en gemensam organisation. Standardisering/certifiering av utrustningen ombord tar också tid. Projektet tar fram en prototyp. En produkt samt färdigt system ligger längre fram i framtiden, säger Johnny Menard. S C

Fakta om projektet Projektet ORMOBASS, Operational Ranging Mode Baltic Sea System, är ett gemensamt projekt mellan myndigheter och organisationer i Östersjöområdet och har pågått i tre omgångar sedan 2014. Målet är att skapa ett robust och pålitligt navigationssystem i södra och mellersta Östersjön som kan stödja sjöfarten även när satellitsystemen störs.

Projektet leds av luft- och rymdstyrelsen i Tyskland. Tester ombord på fartyg kommer att genomföras under 2026 och ett operationellt system ska vara framtaget till juni 2027.

5

NYHETER

Ny ordförande på Sacos kongress

Sacos avgående ordförande Göran Arrius tillsammans med nya ordförande Sofia Rydgren Stale.

I mitten av november hölls Sacos kongress där Sofia Rydgren Stale valdes som ny ordförande efter Göran Arrius. Kongressen fick även besök av statsminister Ulf Kristersson och Socialdemokraternas partiordförande Magdalena Andersson. TEXT SOFI CEDERLÖF FOTO MIKAEL JOHANSSON

jag fått och går in i uppdraget med både stolthet och ödmjukhet. Mitt engagemang har alltid handlat om att utveckla och för­ bättra. Jag drivs av viljan att stärka akade­ mikernas roll i att utveckla Sverige, för ett hållbart och mer kunskapsbaserat sam­ hälle, säger Sofia Rydgren Stale i ett press­ meddelande. Hon fortsätter: – Vi måste nu få ett ännu starkare genomslag för att utbildning och forsk­ ning inte bara är investeringar i individer utan i hela vårt samhälles framtid. Profes­ sionell kunskap måste värderas och tas till vara. Det gynnar i slutänden oss alla.

Sjöbefälsföreningen representerades av ordförande Mikael Johansson.

– Kongressen har diskuterat och be­­ handlat ett antal motioner för att stärka den akademiska rollen och perspektivet i våra professioner samt antagit ett upp­ daterat samhällspolitiskt program. Kon­ gressen har diskuterat ämnen som till exempel AI och dess framtida påverkan, kompetensutveckling och ”Slow Politics”, säger han. S C

S TO C K H O L M N OV E M B E R 2 0 2 5

Temat för årets Saco-kongress var ”Ett smartare Sverige” som går i linje med kampanjen Slow politics som Saco har drivit de senaste åren och som uppmunt­ rar en saklig debatt grundad i fakta och

eftertänksamhet. Under kongressen läm­ nade Sacos ordförande Göran Arrius, som haft posten i fjorton år, över till Sacos nya ordförande Sofia Rydgren Stale som när­ mast kommer från posten som förbunds­ ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Jag är väldigt glad över det förtroende

Fakta Saco är Sveriges akademikers centralorganisation och samlar närmare en miljon medlemmar i 21 fackförbund där Sjöbefälsföreningen är ett av dessa.

Ny isbrytare kan komma från Sydkorea Sjöfartsverkets nya isbrytare kan komma att byggas i Sydkorea.

Sjöfartsverket har gjort en ­upphandling och det vinnande anbudet kom från varvet HD Hyundai Heavy Industries i Sydkorea. Kostnaden för en ny isbrytare skulle bli närmare 350 miljoner USD. FOTO SJÖFARTSVERKET – Vi fick in fyra anbud där Hyundai Heavy Industries la det bästa av dem.

Nu överprövas vårt tilldelningsbeslut och vi väntar på att domstolen ska meddela om vi kan gå vidare eller inte.

6

För oss är det viktigt att påbörja för­ nyandet av vår isbrytarflotta, säger Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket i ett pressmeddelande.

De andra anbuden kom från Norge och Finland. Sjöfartsverket skriver att

anbuden ”bedöms utifrån flera förutbestämda faktorer där pris är en av de viktigaste”. På sikt behöver fler isbrytare bytas ut, fem Erik av Sjöfartsverkets Eklund sex isbrytare är byggda på 1970- och 80-talen och ­kräver mycket underhåll på grund av sin ålder.

– Hela vår isbrytarflotta är behov av förnyelse. Detta är ett första steg och steg två ligger nu i nationell plan med budget för ytterligare isbrytare, säger Erik Eklund.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

NYHETER

Omställningen går för långsamt

Foto Valdemar Lindekrantz/Kustbevakningen

Nytt system för blåljuskommunikation Systemet Rakel, Radiokommunikation Effektiv Ledning, som används för blåljuskommunikation av bland annat Kustbevakningen, kommer att bytas ut mot det mer moderna systemet Swen, Swedish Emergency Network. Det ­skriver Kustbevakningen i ett pressmeddelande.

– Rakel är utvecklat i samma tids­ anda som de tidiga mobiltelefonerna, robust och tillförlitligt, men med begränsad funktionalitet. Swen är som att gå från en gammal Nokia till en smartphone. Det är en helt ny nivå av kommunikation och samverkan, säger Christian Inerfeldt, sambandsansvarig på Kustbevakningen, i ett pressmed­ delande.

Swen är ett nytt nationellt system

som kommer att ligga under MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Swen kommer att kunna hantera både tal, video och data.

– Förutom Rakel för myndighetssamverkan använder vi VHF till sjöss och tjänstetelefonen för samtal och ­appar.

Ambitionen framåt är att samla dessa funktioner i ett gemensamt system.

Målet är att ha ett verktyg som är enkelt att bära, lätt att använda och tillräckligt kraftfullt för att klara hela vårt kommunikationsbehov, säger Christian Inerfeldt.

Flera myndigheter deltar i utvecklingen av Swen, bland annat Försvarsmakten, Polismyndigheten, Sjöfartsverket, SMHI och Tullverket. Rakel kommer att avvecklas senast år 2030.

Höga kostnader, osäkra tidsplaner och svaga politiska signaler gör att omställningen till gröna fartygsbränslen riskerar att gå långsammare än vad som krävs för att nå klimatmålen. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som kom i början av december.

– Sjöfarten är en av de branscher som har svårast att ställa om till fossilfri drift.

Vår rapport visar att vätgasbaserade elektrobränslen – som elektroammoniak och elektrometanol – på sikt kommer att vara centrala för att nå klimatmålen, säger sjöfartsforskaren Linda Styhre vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Produktionen av elektrobränslen är kostsam och osäkerheten kring hur stor efterfrågan blir och vilken bränsletyp som kommer dominera gör att energibolag och hamnar inte vågar investera, trots att de ser de nya bränslena som nödvändiga på lång sikt.

– Regleringarna är avgörande, men är i dag otillräckliga. För att kunna bygga de första stora produktionsanläggningarna behövs finansiellt stöd och riskdelning, tydligare styrmedel och snabbare tillståndsprocesser. Så kan vi accelerera omställningen och nå klimatmålen i tid, säger Karl Jivén, sjöfartsexpert vid IVL.

Stift

med S och Katari

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

7

NYHETER

Kritik mot höjda farleds- och lotsningsavgifter Sjöfartsverket går vidare med höjningar av farledsoch lotsavgifterna från den 1 januari 2026 trots kritik från branschen. Det skriver Svensk sjöfart i ett pressmeddelande. TEXT SOFI CEDERLÖF FOTO SVENSK SJÖFART Farledsavgifterna höjs med 3,65 procent vilket är 0,10 procent lägre än vad som tidigare föreslagits.

– Vi kan glädjas åt att Sjöfartsverket har lyssnat på vårt och andra remiss­ instansers synpunkter och kritik mot de föreslagna försäm­ ringarna av rabatt­ satserna för de mest miljöeffektiva fartygen. Att så kraftigt sänka rabattsatserna och miljöincitamenten Niklas da Silva för fartyg och rede­

rier som gjort stora investeringar för att minska fartygens miljö- och klimatpåver­ kan skulle få direkt motsatt effekt mot vad miljökompensationen syftar till, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart i ett pressmeddelande.

Lotsavgifterna höjs med 10 procent, där höjningen görs med 15 procent av start­ avgifterna och 5 procent av de rörliga lotsningsavgifterna.

– Att Sjöfartsverket fortsatt tvingas höja sina avgifter så kraftigt beror på Sjöfarts­ verkets bristfälliga finansieringsmodell, där myndighetens ökade kostnader finan­ sieras genom konstant höjda avgifter. Trots

att regeringen tillförde ytterligare 159,5 miljoner i budgetpropositionen för 2026 med motiveringen att stärka Sjöfartsver­ kets ekonomi långsiktigt och förbättra ­förutsättningarna för sjöfarten verkar det inte ha påverkat myndighetens behov att höja avgifterna, vilket är olyckligt, säger Niklas da Silva.

Svarar på kritiken Sjöfartstidningen skriver att Sjöfartsver­ kets generaldirektör Erik Eklund svarade på kritiken om höjningen i samband Sjö­ fartsverkets sjöfartsdag 2025: – Vi har ingen avsikt att sänka avgiften om vi inte får öronmärkta pengar för det.Vi har ett stort behov av att få in de pengarna för att kunna bedriva den här verksam­ heten på ett bra sätt.Vi klarar knappt av det som det är, men vi har ju behov av mycket mer för att kunna göra vidare investeringar, sa Erik Eklund, enligt Sjöfartstidningen. S C

Skatteverket håller webbinarium för Sjöbefälsföreningens medlemmar Inför deklareringsperioden 2026 bjuder Sjöbefälsföreningen in Skatteverket för att hålla två digitala informationstillfällen för Sjöbefälsföreningens medlemmar. Syftet är att fånga upp de skattefrågor som är mest aktuella och att de ska besvaras av Skatteverkets Sjökoncentration. Båda webbinarierna kommer sändas via Teams.

Webbinarium om Nordiska skatteavtalet med fokus på arbete för utländsk arbetsgivare inom offshoreindustrin.

När: Den 5 mars kl. 10.00-11.30.

Var: Digitalt via Teams.

Webbinarium om Oceanfartsregeln och säkerhetsventilen, inklusive arbetsgivarens verkliga hemvist.

När: Den 10 mars kl. 10.00-11.30.

Var: Digitalt via Teams.

Vi vill lyfta dina frågor! Vilka regler tycker du är oklara? Vad är svårt att göra rätt? Finns det andra skatterättsliga teman du vill att vi planerar in framöver? Dina frågor behandlas under webbinarierna och hjälper till att skapa relevant innehåll. Skatteverket kommer dock inte att kunna besvara frågor rörande enskilda specifika ärenden under dessa webbinarium.

Anmäl dig via Sjöbefälsföreningens hemsida senast torsdag den 8 januari 2026. Vid för få deltagare kommer webbinarierna att ställas in.

8

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

NYHETER

Sverige invald i IMO:s råd I slutet av november valdes Sverige in i rådet för IMO, FN:s internationella sjöfartsorganisation. Rådet är IMO:s ­verkställande organ och har 40 medlemmar. Som rådsmedlem kan Sverige påverka hur IMO styrs, dess budget och ­strategiska inriktning. Sverige valdes för mandatperioden 2026–2027.

– Sverige har en lång tradition som sjöfartsnation. Genom platsen i IMO:s råd kommer Sverige verka för en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart. Som rådsmedlem i IMO och värdstat för World Maritime University (WMU) i Malmö kommer Sverige också fortsätta vara en stark röst för en effektiv och inkluderande internationell regelutveckling, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i ett pressmeddelande.

Regeringen har lagt slutligt förslag på ny tonnageskatt I mitten av november kom regeringen med sitt slutliga förslag på ny tonnageskatt. Förslaget har aviserats i budget­ propositionen för 2026 och regeringen har lämnat en lagrådsremiss. I den föreslår regeringen bland annat: • att systemet utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, • att möjligheterna för tonnagebeskattade verksamheter att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning utökas, • att förutsättningarna för att ett fartyg ska vara kvalificerat ändras och • att regelverket förtydligas och anpassas för att det bättre ska överensstämma med EU:s regler om statligt stöd.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Färre uppsagda från Birka Gotland Det blir färre uppsagda från Birka Gotland än som ursprungligen varslades. Det skriver tidningen Sjömannen.

Det var i september som Viking Line varslade 41 personer på Seko sjöfolks kollektivavtalsområde på grund av den rådande lågkonjunkturen och att fler väljer bort resor och nöjen.

I början av november blev förhandlingarna klara och enligt Sjömannen blev det ”betydligt färre” som blir uppsagda.

– Vi har lyckats minska antalet personer som sägs upp ­markant, säger Oskar Lindskog, ombudsman på Seko sjöfolk till tidningen Sjömannen. Vi är aldrig nöjda när någon anställd sägs upp på grund av arbetsbrist, men vi har lyckats minska antalet personer som berörs.

– Att betydligt färre än de varslade 41 personerna nu sägs upp beror delvis på naturliga avgångar, pensioner och andra individuella lösningar, säger Lena Marcus, sjöpersonalchef på Viking Line, till tidningen Sjömannen.

Birka Gotland har just nu cirka 180 anställda på Seko sjöfolks avtalsområde.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

2026

Varmt välkomna till SJÖLOG 2026 Vi firar 20 års jubileum i år!

En mässa där ni besökare får möjligheten att träffa företag från sjöfartsnäringen.

De kommer ut för att visa vad de arbetar med och ni ges möjligheten att träffa potentiella framtida arbetsgivare, kollegor och kunder.

-

Var: Lindholmen Science Park När: 29 jan 10.00–15.00 2026 Fri entré för besökare!

För mer information se vår hemsida: www.sjolog.se 9

INSÄNT

Insänt: Många fantastiska minnen att vårda En gång i tiden var rederiet ett av Sveri­

ges största. Rederi AB Nordstjernan starta­ des 1890 av grosshandlaren Axel Johnson och det första fartyget hette Annie Therese, namngiven efter den blivande storreda­ rens hustru. Rederiet byggde upp linjesjö­ fart mellan Skandinavien/Kontinenten och Sydamerika, senare utökat till Nord­ amerikas västkust. Sedermera startades även linjesjöfart i Fjärran Östern mellan Japan och Persiska viken.

Johnson Line började med container­ sjöfart redan i slutet av 1960-talet och utvecklades till ett ledande container­ rederi med mycket moderna och snabba fartyg – som havens vinthundar kunde de hålla en marschfart på 24 knop. För att kunna lasta och lossa fartygen, montera­ des containerkranar ombord eftersom hamnarna saknade egna containerkranar på den tiden. Man byggde även kemikalie­ tankers och utvecklade samarbeten med flera andra rederier inom olika segment.

I början av 1980-talet övertog man Stock­ holms Rederi AB Svea, och därmed gav man sig in i färjebranschen.

Rederiet hade verkat i 114 år Ägarna beslutade i början av 1990-talet att under ordnade former avveckla sjö­ fartsverksamheten. Det anrika rederiets sista linjefartyg, Bo Johnson och Rosa

Styrelsen i Johnsonseglarna. Fr v: Thore Hansson, Olle Noord, Tor Carlsen, Ulf Hansén, Göran Petersson, Jan Strand och Lars Norrby.

Blanca, såldes båda under 1993. Passage­ rarverksamheten, som mot slutet drevs tillsammans med finska EFFÅA under namnet EFFJOHN, såldes av bit för bit och avslutades helt 2004.

Rederiet hade således verkat i 114 år och hade under denna tid ägt samman­ lagt 122 fartyg, samtliga med mycket ­spännande historik. MEN det finns många sjömän och landanställda, från denna storslagna rederiepok, som har mycket som förenar och många fantastiska min­ nen att vårda. Därför bildades föreningen ”Johnsonseglarna” 2004. Föreningen är i högsta grad aktiv och har idag över 90

medlemmar. En del har passerat de 90 medan andra är fortfarande aktiva till sjöss. En av höjdpunkterna är årsmötet som hålls varje år i slutet av april. Dessutom anordnas ofta olika aktiviteter utöver års­ mötena. Sommaren 2025 var man, som exempel, på Vinga och fick en egen guid­ ning om denna högintressanta fyrplats.

Alla som seglat i rederiet eller arbetat iland, oberoende av befattning, är mycket välkomna att bli medlemmar i föreningen.

Föreningen har en hemsida som heter Johnsonseglarna.se där man kan anmäla sitt intresse av att bli medlem.

Styrelsen

Insänt: Lampan lyser fortfarande När denna lampa byttes ut, av ålders­skäl, var inte sopsortering ­vanlig i handelsflottan. Jag är osäker på om datumet är 2001 eller 2003?

Spelar inte så stor roll. Fick denna lampa av styrman för att ta hem och lägga i el-avfall. Eftersom den ännu lyste, tänkte jag låta den lysa till slut.

Minns att den lyste några mörka, strömlösa nätter vid stormen Gudrun 2005. Har sen legat till sig. Hittade den nu och den lyser. Åke Nyholm, Everöd

10

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

CODAN MARINE

www.codanmarine.com

www.thun.se

MARINE INSURANCE ENTREPRENEURS

0862174.indd 1

REDERI AB TRANSATLANTIC • BOX 32 • 471 21 SKÄRHAMN TEL: 0304 - 67 47 00 • FAX : 0304 - 67 47 70 WWW. RABT. SE

2022-12-07 09:04:27

www.svitzer.com

0346-150 95 • info@falkel.se www.falkel.se

www.sjomanshus.se

God Jul & Gott Nytt År www.siriusshipping.eu

Telefon 08-550 858 80 Fax 08-550 809 71 E-post info@scancool.se www.scancool.se

www.swedishclub.com

www.chris-marine.com

www.floatel.se

God Jul & Gott Nytt År önskar JOWA

www.trydells.se

www.thun.se www.jowa.com

www.katarinasjofartsklubb.com

God Jul och Gott Nytt År www.walleniusmarine.com

www.scanunit.se

önskar Sjöbefälen och våra annonsörer

R E P O R TA G E T ST YR SÖBOL AGET

Ny modell ska stärka det fackliga intresset Styrsöbolagets lokala klubb genomför en process för att öka intresset för fackligt arbete.

– Det krävs en del förändringar både för att öka intresset men också för att stimulera nyrekryteringen, menar den tillfällige ordföranden Andreas Irwe, vars arbetsgivare Styrsöbolaget just nu är inblandad i en utdragen upphandlingsprocess som sätter visst avtryck på stämningen ombord. TEXT JOHAN ERICHS FOTO CLAES HALL G Ö T E B O R G N OV E M B E R 2 0 2 5

Anrika Styrsöbolaget har, i olika former och i stora drag, trafikerat Göteborgs ­södra skärgård sedan 1922. Numera trafi­ kerar rederiet även Göta Älv genom färje­ linjen Älvsnabben.

Styrsöbolagets elhybridfärja Eloise är ett av Styrsöbolagets fartyg som opererar det livliga trafikområdet i centrala Göta Älv. På sin rutt mellan Stenpiren och ­Lindholmen i centrala Göteborg, samsas hon med sightseeingbåtar, inte sällan

v­ ilsna hyrbåtar och ibland även större handelsfartyg. Men en driven och rutine­ rad besättning gör att Eloise lugnt och tids­effektivt glider fram mellan sina två ­destinationer.

Trafikavsnittet inramas av två klassiska och prydliga landmärken. Den ståtliga byggnaden Navigationsskolan, med sitt stiliga klocktorn, (från 1951 kallad Sjö­ befälsskolan) från 1862 i norr och i söder statyn Kvinna vid havet, populärt kallad Sjömanshustrun, på sjömanstornet utan­ för Sjöfartsmuseet.

Fram och tillbaka under ett arbetspass.

– Jag förstår att det kan uppfattas som monotont. Men det händer ofta något som skiljer turerna åt, skiftande väderlek och nya passagerare, säger Andreas Irwe.

12

Smidigt för pendlare Hållplatsen Stenpiren lever verkligen upp till sitt namn. En vacker gråskiftande sten­ beläggning och långa havsslitna träbän­ kar ger ett inbjudande intryck. Stenpiren används inte bara som på- och avstig­ ningskaj för pendlare utan är även en uppskattad samlingsplats sommartid. ­Terminalbyggnaden, till stor del byggd i stora glaspartier, är en trivsam plats att söka skydd i vid dåligt väder i väntan på kollektivtrafikresan. Ombord på Eloise, med kapacitet för 298 passagerare, är de flesta arbetspendlare som tar sig vidare till fots eller med spårvagn eller buss.

Det märks att det är ett vant passagerar­ klientel som åker med Eloise. Knappt två minuter vid kaj räcker för att alla ska hinna ta sig ombord, några cyklister till och med cyklar in på färjan. En bred grön filtmatta, utsträckt längs angöringsplatsen, förhindrar att någon halkar när de går på eller av.

Utdragen upphandling Sedan 2004 är Styrsöbolaget ett dotter­ bolag till den franska trafikkoncernen Transdev Group som på uppdrag av huvudmannen Västtrafik bedriver passa­ gerartrafik i Göteborgs södra skärgård och över Göta älv.

Styrsöbolaget har under hösten befun­ nit sig i en upphandlingsprocess där Väst­ trafik, för Västra Götalands räkning, ska handla upp trafiktjänster för den kom­ mande 15-årsperioden i södra skärgården i Göteborg. Processen har varit utdragen och beslut om tilldelning har överklagats i olika rättsinstanser. Styrsöbolaget och det norska rederiet Torghatten är de två anbudsgivarna för uppdraget.

Hur har den här utdragna upphandlingen påverkat er som är ombord?

– Det är något vi talar om. Först när Torghatten vann, tyckte man att det var tråkigt. Framförallt att vår arbetsplats ­skulle delas och en del kollegor skulle jobba på annat håll när trafiken i skär­ gården hamnar hos ett annat bolag och älvtrafiken blir kvar hos oss, kändes trå­

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

R E P O R TA G E T

Ö S T AärNett V Ibärande K Eloise, och Styrsöbolagets andra färjor på linjen Älvsnabben, inslag för att knyta ihop kollektivtrafiken i centrala Göteborg.

– Det finns planer på att bygga en bro men oavsett så tror jag att ett par färjor kommer att finnas kvar i trafik, säger Andreas Irwe, befälhavare på Eloise.

kigt. Det har funnits en liten oro, i synner­ het bland dem som jobbar i skärgården.

Men det var nog ingen oro för att bli av med sin sysselsättning, många var nog beredda på att byta arbetsgivare om beslutet blev till Torghattens fördel. Men ovissheten om hur allt kommer att bli, den finns definitivt, säger Andreas Irwe, som till största del är befälhavare på ­Eloise som är ett av fartygen i älvtrafiken.

När upphandlingen gjordes om vann Styrsöbolaget, men eftersom Torghatten har överklagat beslutet om tilldelning till Förvaltningsrätten så blir det ytterligare en juridisk runda.

Andreas Irwe Befattning: Befälhavare Ålder: 39 Bostadsort: Göteborg Familjeförhållanden/Civilstånd: Gift och två barn Utbildning: Fartygsbefälsklass Vll hos Chalmers Hur länge i branschen: 16 år Hur länge hos Styrsöbolaget: sedan 2009

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

Oväntat val Det var mest en slump som gjorde att Andreas Irwe valde sjöfarten som sin arbetsplats.

– Jag har släkt som bor på Styrsö och har alltid varit nära havet. Men ingen i min släkt har jobbat med sjöfart och jag hade heller ingen plan alls om att arbeta på sjön. Det var mer syokonsulenten i grund­ skolan som föreslog, när hon förstod att jag gillade båtar, att jag skulle söka till Lindholmens Gymnasium och läsa till matros. Jag sökte in och det var en väldigt kul utbildning och på den vägen är det.

Det valet är inget jag ångrat, berättar han.

Sedan blev det Chalmers och utbildning till fartygsbefäl klass VII. Första uppdraget blev hos Styrsöbolaget, först som matros på Vesta och sedan styrman på Rivö.

– Jag har hela tiden hållit mig till Styrsö­ bolaget och trivs väldigt bra där, inte minst med kollegorna.

Pendelbåtarna över älven på linjen Älvsnabben startar på vardagar kl 5.30 och avslutar vid midnatt. Arbetspassen är vanligtvis mellan åtta-nio och en halv timme. Under ett dygn transporteras cirka 4 000 passagerare. Besättningen utgörs av ett befäl och en däcksman.

Hur gör man för att bibehålla en god stämning i en så liten besättning?

– Det gäller att ha trivsamt ombord och både öppna sig själv och visa intresse för andra. Det skapar en god gemenskap och det känns nästan lite familjärt.

Rollen har förändrats Under sina år hos Styrsöbolaget tycker han att rollen som befälhavare har för­ ändrats en del.

– Förr var jag bara renodlad befälhava­ re. Nu känns det som att jag både ska vara befälhavare och chef och ha ett större ansvar för personalen och för verksam­ heten.

Fartygsdrift är ett hett ämne och många rederier som går kortare turer överväger att konvertera sina fartyg till eldrift.

– Så är det även här. Det är elektrifiering som gäller. Det fartyget jag oftast kör är Eloise och hon är fullt elektrisk.

Vilken är den stora skillnaden för dig mellan konventionell drift och eldrift?

– Även om det känns tryggt så går det inte att komma ifrån att man ibland får lite ”range anxiety”, och funderar på om elen ska räcka.Vi har ju inte obegränsat med el ombord. Jag vill inte säga att det

13

R E P O R TA G E T ST YR SÖBOL AGET

är stressigt men ändå något som man hela tiden märker och noterar inte minst vid de tillfällen som batterinivån sjunker väldigt snabbt i samband med kyla och blåst.Vi har en dieselgenerator som backup men tankarna är där ändå kring batte­ riernas laddning.

Men Andreas Irwe vill ändå lyfta fram att fördelarna med eldrift överväger.

– Vi har det tystare och renare och färre vibrationer ombord och det gillar både vi och passagerarna. Det är en klart för­ bättrad arbetsmiljö.

Folk gillar båt som trafikslag Styrsöbolaget har totalt 18 fartyg och mål­ sättningen hos ägaren Transdev är att samtliga fartyg ska vara elektrifierade till december 2027.

– I älven kommer det nog att gå ännu fortare. Redan i december i år ska samt­ liga fartyg på pendellinjerna drivas av el.

Hur ser framtiden ut för trafiken i älven och i södra skärgården?

– I södra skärgården kommer trafiken nog att finnas kvar för lång tid. När det gäller älvtrafiken kommer den nog att ­finnas kvar men i vilken omfattning det återstår att se. Det finns planer på att ­bygga en kombinerad cykel- och gångbro

nära det avsnitt vi trafikerar. Men även om det blir en bro kommer nog ändå något pendelfartyg att finns kvar, säger Andreas Irwe och fortsätter: – Folk gillar att åka båt som trafikslag, jag tror att det växer i popularitet, det är avslappnande, bekvämt och trevligt.

Ett annat inslag som kommer att för­ ändra trafikutrymmet på älven är det pågående bygget Skeppsbron alldeles invid älvstranden som tagit en bit av älven. Fashionabla bostäder, butiker, ­restauranger och kontor med ännu ej bestämt inflyttningsdatum.

– Vi kallar bygget ”lilla Dubai” med anspelning på den förväntade pris- och hyresnivån för lokalerna.

Idag kör Andreas Irwe treskift.

– Tre rullande veckor med en bland­ ning av arbete och fritid. Som mest hel­ ledigt tre dagar i rad.

Trots turer över älven på omkring 50 gånger under ett arbetspass så uppfattar han inte uppdraget som uttalat enformigt.

– Det är klart att det är inrutat men ingen dag är den andra lik.Vädret skiljer sig ofta och det är skillnader i passagerarströmmar­ na. Det blir såklart lite enformigt men ruti­ nerna passar mig som människa bra.

Det är en munter och trygg stämning

ombord och det märks knappt att fartyget gör fart genom vattnet, så tyst och smidig är hon.

Kör mer ekonomiskt idag Ni tillhör en större koncern,Transdev. Hur är möjligheten att komma med påpekan­ de och förslag som rör den egna verksam­ heten och få respons för synpunkter? Är det någon som lyssnar på er?

– Både ja och nej, men kanske mest nej.

Vi är en liten aktör och det är Transdevs övergripande system och processer som gäller.

Västrafik har uttalade mål för klimat­ förbättringar, det gäller allt från minskade koldioxidutsläpp på 90 procent fram till 2035 från 2006 års nivå, till minskat buller och energianvändning i samband med drift.

– Vi kör mer ekonomiskt idag och är betydligt mer observanta för att se hur mycket diesel som förbrukas, inte minst när vi tvingas ladda med dieselgenerator när batterierna inte räcker till. Målet är att, utifrån väder och vind, hela tiden opti­ mera körningen och minimera energi­ åtgången. Det blir lite av en spännande utmaning att alltid försöka ligga på en bra förbrukningsnivå och nå de mål som

För cykelpendlarna utgör färjorna ett utmärkt transportsätt, kort resa och lite tid för att fixa med packning, kolla mobilen eller ta en snabb kopp kaffe.

Bra planläggning gör att det är möjligt att cykla på och av färjorna.

14

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

R E P O R TA G E T ST YR SÖBOL AGET

– Vi har alltid en bra stämning ombord. När man är så få i besättningen gäller att det att skapa en bra atmosfär och bry sig om varandra, menar Andreas Irwe. Här med Elias Krabbe i bakgrunden.

Karin Rosenberg, befälhavare på bland annat Eloise, trivs bra med uppdraget men är bekymrad för framtiden.

– Vi märker att det är svårt att rekrytera besättning till skärgårdsbåtarna.

varje fartyg har för den årliga förbruk­ ningen, berättar Andreas Irwe.

En tur över älven tar sex minuter, kan det bli en press att hålla tiderna när passa­ gerarna ska passa andra tider till kollektiv­ trafik, arbete, hämta på förskolan med mera?

– Inte så farligt när vi har tre fartyg i ­trafik men när vi bara kör två fartyg under lunchruschen och det är mycket folk ombord på båda håll, då är passagerarna lite mer avslappnade och det tar längre tid att komma på och av. Då tvingas vi gasa på lite för att hålla tidtabellen.

Styrsöbolaget har, i likhet med andra kundnära verksamheter, en prioritering där man lyfter fram kundnöjdhet som ett viktigt inslag. Hur ser man till att kunderna får en bra upplevelse?

– Vår prioriteringsordning är säkerhet, turlista och miljö. När det gäller kunderna så är det mycket upp till däcksmannen och dennes engagemang. Förutom det basala fokuset att båtarna alltid ska gå i tid tror jag det är viktigt att ge passagerar­

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

Däcksman Elias Krabbe är även styrman på fartygen Rivö och Valö.

– Det är kul att jobba här, trevligt och ganska omväxlande.

na det där lilla extra.Vara uppmärksam och hjälpa till när så behövs, spåra bort­ tappade tillhörigheter, ge information om tidtabeller för andra förbindelser med mera. Det är ett inslag som de flesta av oss tycker är trevligt eftersom det är ett serviceyrke vi sysslar med.

Ny fördelning Den lokala klubben heter kort och gott Styrsöklubben. Andreas är vice ordförande och trädde in när den tidigare ordföran­ den Linda Öhrbom lämnade uppdraget.

– Det fungerar bra även om mycket känns nytt för mig. Nu när vi saknar ordi­ narie ordförande så blir det en del om­­ struktureringar för att fördela ansvars­ områden bland våra medlemmar i syfte att underlätta uppdraget för en framtida ordförande.Vår tidigare ordförande tog mycket ansvar själv men jag tror att det kan bli betungande i längden och kanske kan avskräcka medlemmar från att kandi­ dera till ordförandeposten. Nu vill vi för­ enkla, delegera ansvar och förhoppnings­

vis på så sätt väcka medlemmarnas engagemang.

Kandiderar du själv?

– Ja, jag är mer intresserad nu än tidigare.

Framförallt om vi lyckas fördela ansvars­ bördorna och uppgifterna i klubben så att det fackliga arbetet blir mer praktiskt hanterbart att kombinera med, som för mig själv, familjeliv. Att sitta som ordföran­ de och vara med i klubben är också ett sätt att bidra till att driva våra intressen och få inflytande och det känns bra.

Hur är den fackliga temperaturen idag?

– Den känns lite sval. Många tycker att facket är viktigt men tydligen inte i den omfattningen att de vill engagera sig. Är det någon fråga som känns extra angelägen att driva?

– Frågan om föräldrapenningtillägg i kollektivavtalet, den har vi inte som anställda inom skärgårdstrafiken medan storsjöfarten har den i sitt avtal. Den frå­ gan är viktig, inte minst för att stimulera fler kvinnor att söka sig till yrket, säger Andreas Irwe. J E

15

JULSPECIAL BOKTIPS

Spännande sjöfartsläsning i jul Även om den svenskflaggade handelsflottan sedan länge kämpar i motvind fort­ sätter det att komma ut mängder med nya böcker om sjöfart. År 2025 är inget ­undantag. I årets utgivning finns en lång rad intressanta fackböcker, nya romaner och novellsamlingar med anknytning till sjöfart. TEXT LENNART JOHNSSON Jake, Elwood och jag En av romandebutanterna är Lars Hallin med boken Jake, Elwood och jag (Antarctica Publishing). Det är en svindlande och humoristisk berättelse som delvis bygger på Hallins eget liv både till sjöss, i Sydamerika och runt om i värl­ den. Med sina många mustiga skrönor påminner den både om Ove Allanssons för­ fattarskap eller den uppmärksammade boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Lars Hallin bodde i barndomen några år i Sydamerika och det märks att han fort­ farande har en kärlek till denna del av världen. Så här skildrar han till exempel chilen­ ska Valparaiso (Valpo): ”De flesta städer är vackra i ljuset av nattens lampor… Men Valpo är extra vackert att ­närma sig från havet efter solens nedgång. Ljusen från hus och gatlyktor klättrar högt upp på bergssluttningen och även om du vet att det är en illusion som kommer att brista så snart solen går upp igen så låter du dig gärna luras.”

Det är en imponerande och mycket underhållande debutroman av Lars Hallin. Förutom alla episoder till sjöss hoppar handlingen från Sydamerika till Göteborg och USA. Att följa Lars Hallins fortsatta skrivande blir spännande. Han skriver redan på uppföljaren till Jake, Elwood och jag.

Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde Intresset för historia är idag stort. Många historiska böcker blir storsäljare. Ett nytillskott i genren är Nordsjö­ imperiet – Vikingarnas välde (Bonnier fakta) av arkeologen Kristina Ekero Eriksson och historikern Bo Eriksson.

Författarna redovisar, genom en omfattande forskning, intressanta fakta om de nordiska vikingarnas ofta framgångsrika härjningar. Främst var det danska vikingar som en tid styrde över en stor del av England inklusive London och områden i Frankrike. Några historiska vikingakungar som lyfts fram i boken är Harald Blåtand, Sven Blåskägg och Knut den store. Med flottor på ibland flera hundra fartyg genomförde vikingarna sina grymma härjningar. De var skickliga sjömän. ”Den stora flotta som Knut nu ledde var resultatet av danernas långa erfarenhet av marin verksamhet.

Danmark var ett flottrike, skeppen var grunden för allt; försvar, attacker, plundring och handel. Det gällde att hålla flottan i trim, krigarna måste träna sig i stridstaktik och man såg till att skepp och utrustning var i sin ordning.”

Vikingarnas härjningar pågick i över 250 år och upphörde först i och med att kristendomen tog över som den dominerande religionen i Norden. Myterna är många om vikingarna och inte minst Richard Wagner bidrog till detta genom sina operor på 1800-talet. Men den bild som Kristina Ekerö Eriksson och Bo Eriksson redovisar i sin faktaspäckade bok om Nordsjö­ imperiet ligger långt från Wagners romantise­ ring av vikingatiden.

16

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

JULSPECIAL BOKTIPS

Titanic & Wiehe och andra betraktelser Novellsamlingen Titanic & Wiehe och andra betraktelser (Breakwater ­ ublishing) är Thomas Abrahamssons andra bok.

P Thomas Abrahamsson, som till vardags är senior advisor på det globala transportfacket ITF, har en underfundig humor med en ofta samhällskritisk udd. Novellerna i den nya boken har tidigare ­blivit publicerade men är delvis omarbetade. Titelnovellen Titanic och Wiehe är en ”kritisk” analys av texten till Mikael Wiehes sång Titanic som ingår i LP:n Sjömansvisor.Thomas Abrahamsson ifrågasätter om det, som det står i sången, stämmer att folk vid kollisionen gick till baren och fick gratis champagne. Baren på White Star Lines passagerarfartyg stängde nämligen halv tolv på söndagskvällarna så serveringen a ­ vslutades tio minuter före kollisionen. Samtidigt konstaterar han att många efter katastrofen tröstade sig med alkohol. ”Bland annat berättas om en amerikansk kongressledamot som halsade ett helrör Gordons gin, en vådlig åtgärd utan tonic, vidare att en irländsk eldare söp sig så full på konjak att han drattade överbord i fyllan och villan, plockades turligt nog upp av en livbåt men väckte stor förargelse bland de andra i båten med sitt druckna skrålande.”

Mikael Wiehe blev så förtjust efter att ha läst novellen att han valde att lägga ut hela ­texten på sin hemsida.

Andra noveller i samlingen har titlar som ”Kungliga nummer och tal”, ”Klasskamp” och ”Resan är inte halva nöjet”. Förhoppningsvis kommer det inte att dröja allt för länge innan Thomas Abrahamssons nästa samling noveller kommer. Hans torra humor behövs i den dystra värld vi befinner oss i idag.

Kameleonten För kanske första gången någonsin är en kvinnlig sjöpolis huvudperson i en bok. Med thrillern Kameleonten (Breakwater Publishing) författardebuterar Ulrica Hellichius. Handlingen utspelar sig både i Göteborg och i stadens södra skärgård. Tiden är 2001, före och efter de så kallade Göteborgskravallerna.

Bokens sjöpolis och huvudperson Luka Rosén är liksom Hellichius bosatt på Brännö. Här lever Luka till synes idylliskt med sina barn men brottas med personliga problem. Att uppleva Göteborgskravallerna blir traumatiskt för henne och många andra poliser. Samtidigt med detta hamnar Luka mitt i jakten på en seriemördare.

Gradvis skruvas spänningen upp fram till den dramatiska och oväntade upplösningen där även Lukas barn hotas.

Det märks att Ulrica Hellichius kan både Göteborg, Brännö och farvattnen i södra skärgården. Miljöerna är skild­ rade på pricken. Kameleonten är en thriller som håller hög klass. Det blir intressant att i Ulrica Hellichius nästa bok kunna följa hur det går för Luka framöver.

44 fyrar En gång fanns det över 1 000 aktiva fyrar i Sverige. Men idag är det bara ett mindre antal obemannade fyrar som fungerar som vägledning för sjöfarten.

Under många år har författaren John Brovik och fotografen Britt-Marie Brovik varje månad presente­ rat en fyr i Göteborgsposten. Nyligen kom de också ut med boken 44 fyrar (Breakwater Publishing), ett antal betraktelser om fyrar längs våra kuster. Författarna presenterar både kända fyrar som Vinga och Nidingen och mindre kända som Subbe och Bläckhall. Det märks att paret Brovik brinner för ämnet.

Fängslande berättelser om fyrarna kompletteras med fina foton. Så här inleds texten om fyren Buskärs Knöte vid västra inloppet till Göteborg: ”Fyra obrydda sälar tittade på mig. Resten på skäret sysslade med att balansera på magen och snart kom vi tätt intill fyren Buskärs Knöte. Det röda betongtornet ser nästan precis ut som fyren på Väderöbod.”

Utan tvekan är det viktigt att lyfta fram fyrarnas stora betydelse genom åren både för sjöfarten och numera som kulturarv och det har paret Brovik lyckats med genom sin bok.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

17

Utbilda dig ombord på nordens modernaste utbildningsanläggning!

Centralt i Stockholm

Alltid start-garanti

Refresh-Bas nästan varje vecka

Kombinera efter behov

GRUNDKURSER BASIC SAFETY

ADVANCED FIRE FIGHTING

21-23 jan 28-30 jan 4-6 feb 18-20 feb 25-27 feb 4-6 mar

29-30 jan 26-27 feb 26-27 mar

11-12 mar 25-27 mar 8-12 apr m.fl.

På begäran

MEDICAL FIRST AID 21 jan 18 feb 11 mar 15 apr

6 maj 10 jun m.fl.

REF

SURVIV RESCU

SJÖSÄKERHETSUTBILDNING INRE FART 19 jan 16 feb 19 mar 13 apr 17 apr

23-24 apr 28-29 maj m.fl.

MARITIME CREW RESOURCE MNG

27 apr 11 maj 25 maj m.fl.

SÄKERHETSUTBILDNING FISKEFARTYG 27-28 maj 4-5 feb m.fl.

4-5 mar

SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 8 jan 10 feb 9 mar 13 jan 16 feb m.fl.

19 jan 24 feb 27 jan 2 mar 2 feb

SHIP SECURITY OFFICER

MEDICAL CARE

På begäran

21-22 jan 18-19 feb 11-12 mar 15-16 apr

FAST RESCUE BOAT 20-21 jan 15-13 maj 17-18 feb 9-10 jun 17-18 mar m.fl.

14-15 apr

CROWD & CRISIS MNG 26-27 jan 25-26 maj 23-24 feb m.fl.

23-24 mar 20-21 apr

PFSO På begäran PSO På begäran

6-7 maj 10-11 jun m.fl.

19 jan 2 feb 16 feb 2 mar 9 mar 30 mar 13 apr

www.sngruppen.se | info@sngruppen.se | 08-410 215 50

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 1 MÅNDAG

ONSDAG

TISDAG SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 13 jan 27 jan 10 feb 24 feb 24 mar

BASIC SAFETY

21 apr 19 maj m.fl.

13-14 jan 27-28 jan 10-11 feb 24-25 feb 24-25 mar

21-22 apr 19-20 maj 2-3 jun m.fl.

ADVANCED FIRE FIGHTING 14 jan 22 apr 28 jan 20 maj 11 feb 3 jun 25 feb m.fl.

25 mar

CROWD & CRISIS MNG 27 jan 26 maj 24 feb m.fl.

24 mar 21 apr

FRESHVECKA, ALTERNATIV 2 MÅNDAG

VAL CRAFT & UE BOATS

27 apr 4 maj 11 maj m.fl.

TISDAG BASIC SAFETY 19-20 jan 13-14 apr 2-3 feb 24-28 apr 16-17 feb 4-5 maj 2-3 mar 11-12 maj 9-10 mar

8-9 jun 15-16 jun m.fl.

r ADVANCED FIRE FIGHTING 20 jan 14 apr 3 feb 28 apr 17 feb 5 maj 3 mar 12 maj 10 mar m.fl.

31 mar

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

MEDICAL CARE (+ STYRD PRAKTIK SOM TREDJE DAG) 21-23 jan 18-20 feb 11-13 mar 15-17 apr

6-8 maj 10-12 jun m.fl.

MEDICAL FIRST AID 21 jan m.fl.

18 feb 11 mar FAST RESCUE BOAT 21 jan 15 apr 18 feb m.fl.

18 mar

Hitta din kombination och fler tillfällen på vår hemsida!

Med reservation för eventuella ändringar

A M E T

R A G Ä SV L E D N A H A NY

20

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

Tullar och tullutspel, handelskonflikter och geopolitisk instabilitet sätter sina avtryck i världshandeln och ­hastigt förändrade förutsättningar utsätter sjöfarten för utmaningar. Experter inom handel och logistik menar dock att sjöfarten har goda förutsättningar att hantera situationen. TEXT JOHAN ERICHS FOTO MAERSK

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

21

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

Nya tullar styr om handel och sjöfart De amerikanska handelstullarna skapar oreda inom den globala sjöfarten. Nya utspel om tulltaxor och förändring av tullsatser minskar möjligheten till överblick och logistisk optimering.

– Ryckigheten och osäkerheten är de faktorer som är mest störande för den globala sjöfarten, menar Johan Woxenius, professor i logistik på Göteborgs universitet.

TEXT JOHAN ERICHS FOTO CLAES HALL

G Ö T E B O R G N OV E M B E R 2 0 2 5

De globala handelsaktörerna håller andan i väntan på nya tullutspel från den amerikanska administrationen. Föränd­ ringar i tullsatser ändrar förutsättningar som det, i ett kort perspektiv, kan vara svårt att ta höjd för och som i ett längre perspektiv kan få betydande inverkan på handelsvägar och handelsmönster.

– Generellt är tullar inte av godo för sjö­ farten. Alla kostnader som gör det dyrare att handla påverkar i princip sjöfarten negativt men det skapar också nya förut­ sättningar och förändrade handelsflöden, säger Johan Woxenius, professor i sjöfar­ tens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs univer­ sitet.

Försörjningskedjor, och de transportked­ jor som betjänar dem, är satta under press av tulltaxor som används både som ett finansiellt- och handelspolitiskt verktyg.

– Ett starkt syfte med de amerikanska tullarna är att lokalisera och stärka den produktion som är möjlig till USA. Tullar som skyddar den nordamerikanska mark­ naden, inte minst inom jordbruket, har förekommit under ganska lång tid. Det som hänt nu är att tullarna har blivit ett mer generellt verktyg som inte alltid har med handeln i sig att göra eftersom tullar

22

även används som politiskt verktyg för att påverka andra icke direkt handels­ politiska områden. Ett exempel är att USA använder hot om tullar för att pressa länder att fördröja IMO:s straffavgifter för rederier om de inte uppfyller IMO:s mål om att minska CO2-utsläpp, säger han.

Containersjöfarten tar mest stryk Det spekuleras i att en omfattande om­­ lokalisering av produktionsenheter och därigenom kortare försörjningskedjor kan påverka delar av sjöfarten negativt genom en minskning i transportvolymen.

Hur påverkas rederierna av oförutsäg­ barheten?

– Containersjöfarten är den del av sjö­ farten som tar mest stryk eftersom den transporterar många av de varuslag som beläggs med särskilda strafftullar. När nya tullsatser aviseras kanske man ska hinna lasta före ett visst datum eller köra fortare för att hinna med en extra vända. All den här ryckigheten i ett storskaligt process­ orienterat system är av ondo, menar Johan Woxenius.

Planeringen och framförhållningen ­utifrån en traditionell handelskalender blir allt svårare på en marknad med oför­ utsägbara handelspolitiska ingrepp och utspel.

– Tidigare utmärktes sjöfartssäsongen

av en puckel tidig höst där container­ fartygens uppdrag var att transportera gods för att fylla på lager med konsu­ mentvaror till Black Friday och julhandel.

Sedan var det en handelspuckel före det kinesiska nyåret för att producerande företag skulle kunna bunkra upp med komponenter under den tid kineserna firade nyår. Dessa högsäsonger har nu för­ ändrats då många transportköpare inte litar på att godset kommer fram utan skeppar ut till exempel tomtedräkter allt tidigare för att vara säkra på att de inte kommer fram i januari. Det blir därmed svårt för rederierna att planera transport­ systemet inför en förväntad efterfrågan, förklarar Johan Woxenius. Östersjön kan öka i betydelse Det talas också om en förflyttning av ­produktionsenheter till olika delar av världen i syfte att trygga varuförsörjning och skydda sig mot oväntade pålagor, exempelvis tullar. Den förvärrade pro­ blembilden präglad av transportstörning­ ar, tullar, tullutspel och diverse handels­ sanktioner kan öka företagens intresse att koncentrera sina produktionssystem inom en region, främst Europa, Asien eller Nordamerika, med eller utan USA. Enkelt uttryckt kan en regionalisering innebära att det blir minskad förflyttning av gods eftersom fler steg i en försörjningskedja samlokaliseras i en region. Byggs det flera europeiska försörjningskedjor kan det, enligt Woxenius, medföra en lokalisering av tillverkning i östra Europa vilket tyder på att Östersjön, och RoRo- och RoPax­trafiken där, kan öka i betydelse.

– Men situationen idag är så svårbe­ dömd och det handlar om investerings­ tunga och långsiktiga beslut för närings­ livet att lägga om försörjningskedjorna.

Man utvärderar nu sina alternativ men få tar steget till beslut och handling. Många tillverkningsindustrier är idag starkt bero­

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

Globaliseringen riskerar att tappa tempo efter nya tulltaxor och hot om nya tullnivåer.

– Men även om USA:s roll i världshandeln minskar så finns det förutsättningar för ökad handel mellan andra regioner och länder, menar Johan Woxenius, professor i logistik.

”

ende av insatsvaror som enbart tillverkas

konsekvenser kan en sådan ordning få

för en globalt organiserad handel? i Asien.

Situationen – Jag ser det som ett lite naivt utspel, I en aktuell rapport av Woxenius mfl, framförallt det här med skeppsbyggnad publicerad av den maritima forsknings­ idag är så svår­ plattformen Lighthouse, spekuleras i vilka eftersom det inte byggs några större han­ bedömd och det delsfartyg i USA. En produktion av han­ konsekvenser en ökad regionalisering av startas inte upp i en handvänd­ produktionssystem och kortare försörj­ handlar om investe- ningskedjor skulle kunna få för sjöfarten. delsfartyg ning eftersom den kräver hög teknologisk kompetens och dessutom är det långa – Vi ska ändå komma ihåg att vi redan ringstunga och ledtider att bygga fartyg. Men framförallt nu handlar mest med våra grannländer.

Det är bara ungefär elva procent av flödet krävs varvskapacitet. Det skulle bli en långsiktiga beslut genom Sveriges allmänna hamnar som är mycket dyr satsning, förmodligen alltför dyr, säger Johan Woxenius. som i regel transporterar för näringslivet att containertrafik Många av de fräna politiska utspelen gods från eller till andra kontinenter. Men i sammanhanget måste man komma ihåg om olika slags tulltaxor har idag sitt lägga om försörjursprung i främst USA, men även Kina att handeln utanför Europa är ekono­ skramlar med tullvapnet. Är det dessa miskt väldigt viktig för Sverige då den ningskedjorna. nationer som också kommer att lida mest utgörs av högvärdiga varor, förklarar i en situation av en eskalerande handels­ Man utvärderar nu Johan Woxenius. konflikt kryddad med olika tullutspel?

– Nej, det tror jag inte. Även andra delar Naivt utspel om hamnavgifter sina alternativ men Det har från amerikanskt håll rests krav i världen och även Sverige kommer att få tar steget till be- om höga avgifter för kinesiskt ägda fartyg påverkas. Kina har byggt upp en väldig produktionsapparat och är idag starkt eller kinesiskt byggda fartyg som anlöper slut och handling. USA-hamnar. Är det realistiskt och vilka beroende av att sälja sina varor utom­

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

23

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

Tullar, geopolitik och sanktioner.

Världshandeln är under press.

– Många industriaktörer kommer att försöka förenkla försörjningskedjorna och minska den geografiska spridningen av försörjningsvaror, tror Johan ­Woxenius.

lands. Det som nu händer är att landet, istället för att sälja till USA, intensivt kom­ mer att försöka sälja sina varor bland annat på den europeiska marknaden.

Drabbas hårt Är det realistiskt att tala om nya handels­ vägar och ett nytt handelsmönster i köl­ vattnet av tullarna och framtida tullutspel i syfte att på så sätt undvika en spelplan som styrs utifrån USA:s tullagenda?

– Det är inte bara tullar som styr utan även den säkerhetspolitiska och geopoli­ tiska situationen i världen och sanktioner påverkar. Riskbegreppet är betydligt star­ kare laddat idag än tidigare. Många indu­ striaktörer har för avsikt att förenkla för­ sörjningskedjorna och minska den geografiska spridningen av försörjnings­ varor. De handelsvägar vi har idag har byggts upp utifrån ett rationellt ekono­ miskt perspektiv. Men att bygga handels­ vägar utifrån svårtolkad och snabbt skif­ tande politisk rationalitet är betydligt svårare.

Vilka konsekvenser kan en eventuell omställning till ett nytt handelmönster få för sjöfarten?

– De snabba rycken som förkommit på senare tid klarar inte linjesjöfarten av eftersom rederierna har långa ledtider för att förändra sina nätverk. Man ska dock veta att sjöfarten har hanterat större glo­ bala kriser än denna. Men handlar det om en långsiktig väg bort från globalise­ ring så kan det bli jobbigt för container­ trafiken eftersom containerfartygen i snitt har en livslängd på omkring 25 år och containerrederierna kommer med dagens flottor att riskera att stå med en betydande överkapacitet.

Pågår förhandlingar utan USA Mycket av diskussionerna kring handel i en nära framtid är idag fokuserade på USA och landets påverkan på den ­globala handeln.

– Men det pågår även förhandlingar där USA inte är direkt inblandat. Exempelvis har Europa och sydamerikanska länder kommit långt i sina handelsförhandlingar och även om det är lite gnissel mellan EU och Kina finns det goda utsikter för en ökad handel mellan Europa och Kina.

Kina är ett land som har goda chanser att bli en dominerande aktör i världshandeln eftersom USA nu, enligt mig, spelar bort en hel del kort som tidigare utgjort en stark stomme i deras handel med övriga delar av världen, både som ekonomiskt

24

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

och demokratiskt föredöme. Kina är på frammarsch och tar mer plats i internatio­ nella organisationer när USA väljer att ­träda tillbaka.

Den stora faran som Johan Woxenius ser om handelskonflikterna fortgår och till och med tilltar, är en sjunkande inves­ teringsvilja.

– Vi kan hamna i en situation där ingen vågar investera i nya fartyg. Det var job­ bigt nog innan när man inte var helt på det klara med vilka regelverk och vilket bränsle fartygen skulle byggas för. Vet man inte heller vilken långsiktig marknad fartygen ska byggas för är det givetvis ännu svårare att fatta beslut om investe­ ringar.

Tillväxten fortsätter – trots nya tullar Mycket pekar på att USA:s tullutspel kommer att dämpa den globala tillväxten. Exportkreditnämndens chefsekonom Stefan Karlsson är ändå smått positiv och tror att tillväxten i världsekonomin, trots nya förutsättningar, kommer att tuffa på. TEXT JOHAN ERICHS FOTO JENNY THÖRNBERG S TO C K H O L M N OV E M B E R 2 0 2 5

Kriser föder nytänkande Kriser föder i regel nytänkande och inno­ vationskraft. Är det någon förändring inom sjöfarten som går att skönja i dagsläget?

– Redan pandemin påverkade. Under den så digitaliserade sjöfartsaktörerna sina lednings- och kundsystem eftersom man låg efter i sin digitalisering vilket undergrävde möjligheten till en effek­ tivare logistik. Nu kan det handla om att man ska positionera varulager på vissa strategiska ställen för att snabbt kunna agera och transportera mindre gods­ mängder, om det öppnar sig ett kort tids­ fönster för att undvika höga tullar, säger Johan Woxenius.

Går det att tala om vinnare respektive förlorare med tanke på dagens marknads­ situation?

– Konsumenter i USA blir sannolikt för­ lorare om allt som president Trump öns­ kar ska drivas igenom. Det kan bli väldigt dyrt att framöver handla på Walmart [USA:s ledande dagligvarukedja, reds. anm.]. Någon vinnare ser jag faktiskt inte eftersom det blir så mycket effektivitets­ förluster i hela systemet. Historien upp­ visar få vinnare på handelskrig.

En fråga för spåkulan. Hur ser de globa­ la handelsförutsättningarna ut om fem år?

– Jag tror att det är att förenkla resone­ manget kring den globala handelns fram­ tidsutsikter att se Trumps andra president­ period som en parentes i historien. Tullutspelen riskerar att fortsätta även med en annan amerikansk administration.

Men när väl effekterna av tullarna blir märkbara och ifrågasätts i väljarleden, då kan vi kanske gå mot en tillnyktring och en återgång till en mer normaliserad han­ del.Världshandeln har helt enkelt oerhört stora fördelar, säger Johan Woxenius. J E

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

Regeringsskiftet i USA innebar en rejäl omsvängning i handelspolitiken. Under kampanjperioden återkom president Trump ofta till betydelsen av ”tarifs” det vill säga tulltaxor. Med tulltaxor som vapen är Trumps avsikt att försöka minska USA:s handelsunderskott och öka den inhemska industriproduktionen och på så sätt slå vakt om jobb och få fart på sysselsättningen. En markant omsväng­ ning från USA:s tidigare roll som före­ trädare för den fria handeln.

– Det som nu hänt är inte särskilt över­ raskande utan Donald Trump var inför valet väldigt tydlig med sina avsikter om att ändra den amerikanska handels­ politiken.Vår analys är att i synnerhet utvecklingen för den globala varuhan­ deln kommer att dämpas under slutet av innevarande år och under 2026. Det är en dystrare bild än tidigare men man måste samtidigt komma ihåg att världshandeln inte minskar även om tillväxten dämpas något, säger Stefan Karlsson, chefseko­ nom hos Exportkreditnämnden, EKN. Inte bara USA Stefan Karlsson understryker att efter andra världskriget har det funnits en ­konstant och konsekvent strävan mot avreglering och avskaffande av handels­ hinder.

– Den växande frihandeln har varit en enorm ”boost” för handeln. Även om USA pekas ut som igångsätta­ re av den pågående handelskonflikten så förekommer även tullutspel från andra nationer och handelsområden.

– Vi ser även tendenser i EU att man lagt höga tullar mot kinesiska elbilar och det

är diskussioner om tullar på stål och lägre kvoter för stål som kommer från bland annat Kina.

Vilka kommer att drabbas hårdast av tullarna och handelskonflikterna?

– Primärt är det USA själv och inte minst deras närmaste och största han­ delspartners Kanada och Mexiko. Europa har möjligheter att fortsätta låta handeln växa med andra delar av världen.

Vilken roll kan Kina tänkas spela i den framtida världshandeln?

– Kinas ekonomi är idag lika stor som EU:s. Kina driver en handelspolitik som nu alltmer inriktas på handel med andra tillväxtländer och utvecklingsländer i övriga delar av Asien, delar av Afrika och Latinamerika vilket medför att handeln växer ganska mycket i dessa delar av ­världen.

Hur aktiva är EU för att få till stånd nya handelsavtal?

– Nyligen undertecknades ett handels­ avtal med Indonesien och det förhandlas med Indien och Australien.

Nya tankegångar USA:s aktuella protektionistiska hållning till handeln ska, enligt Stefan Karlsson, inte bara lastas president Trump och den republikanska administrationen.

– Tendenserna till en ökad protektio­ nism och startpunkten för en annan han­ delspolitik har synts långt tidigare än tid­ punkten för när Trump tillträdde och förslagen har drivits av både demokrater och republikaner. Men Trump har tagit handelspolitiken till en annan nivå och gjort den till en av sina huvudfrågor och använder dessutom tullar som påtryck­ ningsmedel i frågor som inte direkt rör handel.

25

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

– Världsekonomin lär tuffa på trots de amerikanska tullarna. Företag och handelssamarbeten är skickliga på att agera flexibelt och kommer att hitta nya partners och vägar för handel när USA:s betydelse som handelspartner minskar, menar Stefan Karlsson, chefsekonom hos Exportkreditnämnden.

Vad tullarna betyder praktiskt är givet men hur påverkas verksamheter och ­handelssamarbeten utvecklingsmässigt av tullarna?

– Tullarna kan tvinga fram ett ökat ratio­ naliseringstempo hos de företag vars pro­ dukter beläggs med tullar vilket kan ses som positivt medan de företag som skyd­ das bakom en tullmur ofta blir mindre benägna att effektivisera och rationali­ sera, vilket sannolikt leder till att ameri­ kanska företag på lång sikt tappar kon­ kurrenskraft på världsmarknaden.

Går det idag att peka på någon för­ väntad förändring som kan inträffa i ambi­ tionen att rationalisera en varas flöde från producent till slutkonsument?

– Det som är på väg att ta fart är digitali­ sering av hela dokumentkedjan även om det finns nationell lagstiftning som brom­ sar. En rationalisering mot ökad digitalise­ ring kommer att spara både tid och kost­ nader. Det är lite märkligt att det inte redan har genomförts inom en bransch som sjöfarten, menar Stefan Karlsson.

Ingen minskning 60 procent av den globala tillväxten sker enligt Internationella valutafonden, IMF, i Asien genom Kina, Indien, Indonesien med flera. Finns det anledning att tro att

26

världen genom tullarna får en fortsatt till­ växt med Asien som ett ännu starkare draglok?

– Vi kommer att få se en fortsatt tillväxt i den globala ekonomin men kanske inte med samma ökningstal som tidigare. Men det kommer inte att bli någon minskning, tror Stefan Karlsson.

Hur kommer den globala sjöfarten att påverkas?

– Sjöfarten visade under pandemin en förmåga att snabbt ställa om och föränd­ ra sin trafik.Världshandeln och skepp­ ningen på haven kommer att fortgå men det kan bli en viss omstyrning av trafiken.

Sjöfarten har goda förutsättningar att anpassa sig även om flöden och rutter påverkas.

Tullarna blir en intäkt för den amerikan­ ska statskassan men var kommer kostna­ derna för tullarna att hamna?

– Amerikanska banker har tagit fram en generell bedömning som visar att 60 pro­ cent av de ökade kostnader som tullarna innebär, har hamnat hos importören med­ an den amerikanske konsumenten och den utländske exportören har tagit var­ dera 20 procent. På sikt kommer alltmer av kostnaden att skjutas över på konsu­ menterna, säger Stefan Karlsson.

Finns det något mer i pipelinen när det

gäller dramatiska amerikanska tullutspel?

– Jag tror att vi har sett ”peaken” vad det gäller USA och tuffa tullutspel. Kanske kan enskilda produkter drabbas av nya höga tullar men generellt tror jag inte att vi får några större förändringar från dagens generella tullnivåer på 15 procent mellan USA och EU. Fortsatt framåt Till sist, finns det något hopp att luta sig mot i en tid då världen och världshandeln drabbas av olika slags kriser?

– Trots vissa tuffa omvärldsfaktorer så växer världsekonomin. Det är imponeran­ de och prognoserna för i år och nästa år är runt tre procents tillväxt, enligt IMF. Världsekonomin har inte på något sätt lagt in backen. Europa ligger lite pyrt till och växer långsammast av alla, knappt en procent. Men annars tycker jag att man kan se framtiden an med tillförsikt. Att världsekonomin är där den är idag är en förtjänst av alla avregleringar som lett till att vi har en betydligt effektivare marknad idag jämfört med för 30-40 år sedan. Det finns en hög grad av flexibilitet i de flesta stora ekonomier och både företag och konsumenter lär sig successivt att hantera de svårigheter som vi nu brottas med, säger Stefan Karlsson. J E

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

TEMA N YA H A N D E L S V Ä G A R

Osäker position för den globala sjöfarten Världshandeln har sedan det kalla krigets avslutning präglats av ett växande globaliseringsfokus. Globala försörjningskedjor och världsomspännande logistik har etablerats och vuxit sig allt starkare i syfte att trygga varuförsörjning, transporter och produktion.

USA har länge varit en drivande aktör och en ledande spindel i det globala handelsnätet. Men kanske är deras roll nu på väg att blekna. TEXT JOHAN ERICHS FOTO TRAFIKANALYS

S TO C K H O L M N OV E M B E R 2 0 2 5

Sjöfarten är en aktör som påverkas starkt av konsekvenserna från de amerikanska tullarna och övriga länders tullutspel. De uppblossande handelskonflikterna med­ för sannolikt en nedgång i den länge täm­ ligen stabila kurvan av stigande världs­ handel. Det spekuleras nu om att USA:s minskade betydelse som handelsnav kommer att leda till färre uppdrag och transporter för den globala sjöfarten.

– Situationen med USA känns idag väl­ digt bekymmersam men samtidigt måste man komma ihåg att USA inte är hela världen. Under senare år har det varit 10-15 procent av den globala handeln som berört USA. Den övervägande delen av den globala handeln finns kvar och det måste man ha med sig i ett resone­ mang om vilka konsekvenser en minskad trafik på USA kan få, säger Gunnar Eriks­ son, kvalificerad utredare på myndighe­ ten Trafikanalys och med lång erfarenhet av omvärldsanalys.

En annan tumregel som enligt Gunnar Eriksson är bra att ha med sig i en analys, är att vi tenderar att överskatta det som händer i stunden.

– På lite längre sikt kanske allt det som händer nu inte spelar så stor roll.

Hur ser du på situationen för den globala sjöfarten?

– Min bedömning är ändå att situatio­ nen för sjöfarten är historiskt osäker och det handlar inte bara om USA och tullar­ nas påverkan utan även om klimatpoliti­ ken och Ukrainakriget som bland annat leder till en växande skuggflotta för trans­ porter av olja. Det är tre osäkerhetsfakto­

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

rer som sammantaget får stor påverkan på den globala sjöfarten.

Riskerar sänkt innovationstakt Vad kan denna situation mer konkret leda till för sjöfarten som näring?

– Branschen riskerar en sänkt utveck­ lings- och innovationstakt under de när­ maste åren i synnerhet när det gäller ­trafik på USA eftersom ingen aktör idag vågar utveckla fartyg eller logistikkedjor anpassade till den amerikanska markna­ den, menar Gunnar Eriksson.

Hur förberedd och kompetent är sjöfar­ ten för att agera flexibelt utifrån oväntade händelser som plötsliga tullutspel och sanktioner?

– Sjöfarten är generellt skicklig på att hitta lösningar på problem och utmaning­ ar. Nu finns det säkert en viss försiktighet i att utveckla logistiskkedjor anpassade till handel med USA och tillmötesgå de krav och önskemål som amerikanska handelsaktörer i den pågående situatio­ nen kan tänkas ha. Det handlar för sjö­ farten om att bygga in flexibilitet och ha fartyg som kan användas i trafik på andra marknader än USA, säger Gunnar Eriksson.

Myndigheten Trafikanalys har ett ­uppdrag att arbeta fram kunskapsunder­ lag till beslutsfattare inom transportpoli­ tiken och i dessa analysera transport­ politikens om­­värld och dess framtida förutsättningar.

Består de amerikanska tullarna och osäkerheten om nya tullutspel från USA och andra nationer och handelsunioner, bör det leda till att handelns aktörer, däri­ bland sjöfarten, söker sig till andra mark­

nader utom USA och andra osäkra handelsområden.

Hur är förutsätt­ ningarna för att upprätta nya han­ delsvägar?

– Situationen idag är så svår­ Gunnar Eriksson bedömd att jag är övertygad om att många aktörer skjuter upp sina beslut innan man riktigt vet var vi landar med hänsyn till omvärldssitua­ tionen. De närmaste årens utveckling kommer att visa var vi hamnar. Det går inte att dra några bestämda slutsatser idag eftersom den globala handelskrisen precis börjat, menar Gunnar Eriksson.

Han fortsätter: – Sjöfarten har en stor fördel av att infrastrukturen är på plats och kostnaden för att upprätta nya handelsströmmar är förhållandevis låg.

Fungerar inte långsiktigt Hur långt går det att titta in i framtiden för att bilda sig en uppfattning om vilka scenarier som väntar?

– Jag är övertygad om att det vi ser i USA nu inte är långsiktigt. Det har inte amerikansk ekonomi råd med. Ska den amerikanska ekonomin och det ameri­ kanska näringslivet inte tappa i styrka och innovationskraft kan dagens amerikanska handelspolitik inte fortsätta. Kanske blir det en förändring redan i samband med nästa administration. En ekonomi kanske med fortsatt höga tullar men i så fall genom en stabil politik och givna förutsättningar som underlättar planering exempelvis för sjöfartens aktörer. Osäkerheten stör väl­ digt mycket, menar Gunnar Eriksson.

Kan det bli svårt för USA att få pendeln att svänga tillbaka?

– Kunderna kommer tillbaka om det blir stabilitet i handelspolitiken men det kan dröja innan förtroendet är återskapat.

Vilka tidsperspektiv kan gälla?

– Säg att det tar fem-tio år innan kun­ derna kommer tillbaka men det kommer kanske att dröja upp till 20–25 år innan osäkerhet och skepsis att handla med USA lägger sig. Det kommer att ta tid att till fullo reparera ”goodwill-skadan”, säger Gunnar Eriksson. J E

27

K U LT U R / H I S TO R I A JULBÅTEN

Den svengelska julbåten När passagerarfartygen Gripsholm och Kungsholm lade till i Göteborg i december på 1920-, 30- och 40-­­­talen var det en stor händelse. Julbåten var en viktig för­ bindelselänk mellan Amerika och Sverige. Tidningarna rapporterade på förstasidorna om hemvändare och filmstjärnor som berättade om sina erfarenheter från möjligheternas land. TEXT CURT ISAKSSON FOTO SJÖHISTORISKA MUSEETS ARKIV GÖTEBORG

Från 1820 till 1930 utvandrade 33 miljoner européer till Nordamerika; historiens största folkvandring. I slutet av 1860-talet var det svår missväxt i Sverige och allt fler svenskar började emigrera från fattig­ domen och otryggheten.

I en utredning i början av 1900-talet berättade svenskamerikaner varför de utvandrat. En värmländsk kvinna hade i sin ungdom tjänat som piga. Arbetsdagen började klockan fyra på morgonen och i en avlägsen framtid hägrade fattighuset.

När värmländskan gick ombord på ­emi­grantfartyget var det ”en befrielsens timme”.

Sammanlagt emigrerade 1,3 miljoner svenskar från mitten av 1800-talet till 1930.

De blev farmare och cowboys i Mellan­ västern och flyttade till snabbt växande amerikanska metropoler. I början av 1900talet bodde fler svenskar i Chicago än i Göteborg.

Svenska redare insåg att det gick att tjä­ na pengar på färden över havet och 1915 bildades Svenska Amerika Linien. Resorna mellan New York och Göteborg blev mer komfortabla och de stora sovsalarna er­ sattes av hytter med två eller fyra bäddar.

Redarna gjorde en storsatsning på 1920talet och sjösatte fartygen Gripsholm och Kungsholm. På var och en av båtarna fanns en kapacitet för cirka 1600 passagerare.

Inspiration från kungaborgen I marknadsföringen för Gripsholm skrev man att inredningen inspire­ rats av andan i den gamla kunga­ borgen. Den konstnärliga utsmyck­ ningen var i rokoko och empire, på väggarna hängde porträtt av Gustav II Adolf och Karl XII och skorstenarna hade målningar av det svenska riksvapnet.

Dekoren i Kungsholm var mer modern. Stora konstverk visade Stockholms och New Yorks silhu­ etter. I skylinen till den svenska huvudstaden avtecknade sig tor­ net till Stadshuset, där demokra­ tiskt valda politiker arbetade.

Men satsningen på passagerar­ båtarna handlade inte bara om utsmyckning utan också om teknik. Gripsholm hade ett spe­ ciellt maskineri. För första gången använde ett atlantfar­

28

tyg dieselmotorer. Restiden över Atlanten var cirka 10 dygn och hastigheten 17 knop.

Julbåten var inte alltid en behaglig upp­ levelse. När de nordliga stormvindarna låg på mot New Foundland kunde vågor­ na bli 15 meter höga.

Matborden hade en flera centimeter hög kant som skulle hindra serviserna från att falla i golvet. En passagerare berättade att medresenärer ibland hastigt tvingades återvända till sina hytter ”för att ge ifrån sig den intagna lunchen” när båten började rulla.

Möte vid Vinga fyr På 1920- och 30-talen gick pressens ­representanter tidigt på morgonen ut i den gropiga sjön i en liten farkost för att i skärgården möta Amerikabåtarna som var på ingång. Detta för att hinna inter­ vjua kända och okända passagerare som skulle fira den svenska julen.

Ibland lade farkosten till vid Vinga fyr.

Här dök de flytande palatsen upp vid horisonten och hyttventilernas ljus blänk­ te i morgondimman. Fallrepstrappan ­fälldes ner från de vita skroven och jour­ nalisterna klättrade mer eller mindre fukt­­ skadade ombord. Nu var det dags för intervjuer.

Här fanns barn som var födda av ­svenska föräldrar, men som själva aldrig sett Sverige och äldre män och kvinnor som i sin ungdom strävat på åkrarna i ­olika hörn av den svenska landsbygden.

De spejade mot land och Amerikaskjulet vid Stigbergskajen, där fartyget skulle ­lägga till.

I slutet av 1920-talet reste några pågar hem med Gripsholm. En av dem hette vid utvandringen Nils Jönsson. Efter sju års arbete på en farm lystrade svenskameri­ kanen till namnet Nels Johnson. Nu åter­ vände mr Johnson till Sverige för att gifta sig. Därefter skulle han tillsammans med hustrun resa tillbaka till North Dakota.

Hem till föräldrarna På samma båt fanns en norrlänning som några år tidigare utvandrat från arbets­ lösheten och bitterheten i Sverige och som nu jobbade i byggtraden i Chicago.

Byggnadsarbetaren ville ännu en gång

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

K U LT U R / H I S TO R I A JULBÅTEN

Gripsholm lämnar hamnen i New York för en resa över Atlanten mot Sverige och Göteborg. Ombord finns en besättning på 320 man, varav de flesta arbetar i intendenturen.

träffa ”mor och farsgubben” och skulle därför fira jul i Östersund.

I december 1937 arrangerades en press­ konferens ombord på Gripsholm vid Vinga. Greta Garbo kom farande från drömfabriken i Hollywood. Den världs­ berömda skådespelerskan vägrade näs­ tan alltid att ställa upp på intervjuer, men nu gjorde hon alltså ett undantag.

Ett 40-tal journalister hade klättrat om­­ bord och under en kvart svarade den skygga aktrisen på frågor. Hon överraska­ de med sin ärlighet.Vad tyckte Garbo om sin senaste film, där hon spelade huvud­ rollen i ett drama om en polsk grevinna som levde på Napoleontiden? Den intres­ serade henne inte särskilt mycket. Söder­ flickan från Blekingegatan var i början av sin karriär elev på Dramatens elevskola.

Längtade filmstjärnan efter att åter stå på scen för att få direktkontakt med publi­ ken? Hon tänkte efter ett ögonblick och svarade: ”Jag törs inte!”

Eskort av poliser När landgången lagts ut eskorterades ­Greta Garbo av ett tiotal poliser förbi ny­ fikna åskådare på kajen till det väntande tåget och gardinen till hennes kupéföns­ ter fälldes snabbt ner.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

I lastrummen fanns hundratals post­ säckar. Julklappar, julkort och brev sorte­ rades under resan över Atlanten för att så snabbt som möjligt skickas vidare till adressater runt om i Sverige.

I julkorten blandades engelska glosor med den gammalsvenska stavningen.

Emigranterna önskade sina svenska anförvanter A Merry Christmas och Ett Godt Nytt År.

Den svenska emigrationen till Amerika upphörde i slutet av 1920-talet. När ut­­ vandrarna från början av 1900-talet avled blev banden till Sverige svagare.

Den legendariske kåsören och journa­ listen Torsten Ehrenmark reste i början av 1960-talet från New York till Göteborg.

Han konstaterade att de svenskamerikan­ ska tidningarna blivit allt färre och att jul­ båten inte längre var en stor händelse.

Det fanns dock något som på ett plåg­ samt sätt var sig alldeles likt.Vädret. När Ehrenmark gick till bords i den vackra matsalen på Kungsholm började båten vagga som en gungbräda. Sillen, kalv­ syltan och grisfötterna for i golvet och en servitör sopade undan köttbullarna med en piasavakvast.

Svenska Amerika Linien upplöstes 1975 när de sista fartygen såldes. C I

Källor: Bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. ­Amerikabåtarna. Bok av Christer Winberg.

Enligt reklamen var första klassens matsal på Gripsholm något av det mest magnifika som kunde finnas på ett fartyg.

29

IN ENGLISH NEW TRADE ROUTES

Global shipping in an uncertain phase Since the end of the Cold War, there has been a growing including those in shipping, looking for markets outside the US and other turbu­ focus on globalisation in world trade. Global supply lent trade areas.What are the options for chains and worldwide logistics have been established establishing new trade routes?

“The situation today is so difficult to and consolidated in order to secure the supply of goods, assess that I am convinced many actors transport and production. The United States has long will postpone decisions until they know where things are heading in global terms. been a driving force and a leading actor in the global Developments within the next few years trade network, but their role may now become weaker. will indicate the outcome. It’s just not pos­ TRANSLATED BY ALAN CRANMER PHOTO TRANSPORT ANALYSIS

Shipping as a sector has been badly affected by the effects of US tariffs and other countries’ tariff proposals. The flareup of trade conflicts is likely to lead to a downturn in what has been a relatively stable curve of rising world trade. It is now feared that the declining importance of the United States as a trading hub may lead to fewer contracts for global ship­ ping.

“The situation with regard to the United States is very worrying at the moment, but at the same time you have to remem­ ber that the US is not the whole world. In recent years, only 10-15 percent of global trade is related to the United States. Most global trade remains intact, and this must be remembered in any discussion about the consequences of reduced traffic via the United States,” says Gunnar Eriksson, a qualified investigator at the Swedish Transport Analysis Agency who has extensive experience of business intelli­ gence.

According to him, another rule of thumb to bear in mind is that we tend to overestimate what is happening at the present moment.

“In the longer term, what is occurring now may not influence the future as much as we think.”

How do you see current circumstances for global ­shipping?

“My assessment is that shipping conditions have always been uncertain; it’s not only about the United States and the effect of the Gunnar Eriksson tariffs but also

30

about climate politics and the war in Ukraine, which has lead to a growing shadow fleet for transporting oil. These are three uncertainty factors that have a major impact on global shipping.”

Risk of slower development In more concrete terms, what might this situation mean for shipping as an industry?

“There is a risk of slower development and innovation in the next few years, especially for traffic to and from the ­United States, as companies are unwilling to develop ships or logistics chains adapt­ ed to the American market,” says Gunnar Eriksson.

Is the shipping industry prepared and able to act flexibly when unexpected events occur, such as sudden tariffs or sanctions?

“Shipping companies are generally good at finding solutions to problems and challenges. At the moment some are cautious about developing logistics chains adapted to trade with the United States and meeting requirements and conditions that American players may have. The shipping sector needs to have flexibility and vessels that can be used in markets other than the US,” says Gunnar Eriksson.

The situation is difficult to assess The Swedish Transport Analysis Agency has a commission to produce data for decision-makers in transport policy and to analyse business intelligence for trans­ port policies and their future conditions.

If US tariffs persist and uncertainty about new tariff proposals from the US and other nations and trade partnerships remain, it will probably result in traders,

sible to draw any definite conclusions right now because the global trade crisis has only just begun,” says Gunnar Eriks­ son. He continues: “Shipping has a big advantage since the infrastructure is already in place and the cost of establishing new trade flows is ­relatively low.”

Time perspective How far can we see into the future in terms of upcoming scenarios?

“I’m convinced that what we are seeing in the United States at the moment is not the long-term picture, simply because the American economy cannot afford it. If American finance and industry want to retain their strength and innovation, then current American trade policy cannot continue. Perhaps a change will come already with the next administration, ­maybe with continued high tariffs, but with a stable policy and conditions that facilitate planning for shipping compa­ nies and others. The uncertainty is very disturbing,” says Gunnar Eriksson.

Could it be difficult for the United States to swing the pendulum back again?

“Customers will return if there is some stability in trade policy, but it may take time before confidence is restored.”

What sort of time perspectives do you foresee?

“Let’s say it takes five to ten years before customers come back, but then it could take up to 20-25 years before the uncer­ tainty and scepticism about trading with the US disappears. It will take time to fully repair the damage to goodwill,” concludes Gunnar Eriksson.

This is a translation of the article on page 27.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

KO R S O R D

GER SKÄRMOMVÄX- MÖSSA BOR I LING LÄGER

GRÄNSAT TILL

TRÅNGA VATTENLEDEN EJ VÅR

BESITTA

TYPSNITT

FÖRUTSÄTTER RUVAR EJDERÄGGEN

ENKEL RELING INSÅG

MACK- RODONEN AR

BLEV SÄTTER NORFÄRG PÅ UPP- KRÄFTKA- SKT LÄN RYMD LASET?

NELLT

KÄND LINDFORS GRYTEN

ARGON FÖRKASTA

PÅVEKRONOR FÖR AVYTTRING

PRO-

MUNK FESSIO-

VÄRK KONSTRUERADE

SATYR OX XUDDE 75-25

NÄSSELDJUREN PLAGG UTSIRADES BORICKORNA

BER DEN OM SOM VILL TALA

UTSLAGSPLATS TON

HOPTRASSLAD

4:E JANUARI AKTIV VULKAN

TRYNENA ANGAV PÅ SLANG

JUPITERMÅNE KB

FÖRÄLSKADE SIG ZEUS I?

TVÅ VOKALER

FÖRMIDDAG PÅ IRLAND

KUSTOMRÅDE

MÅRDDJUR ADEPT

SMÅ BAKVERK PUBLICERADES

VASSBÅT EJ NATURLIG

REPSTEGE REGELBUNDEN HAMMARBY FILMBOLAG LADDAS NED I MOBILEN

GRÄDDA PROFET I GT

SÄNDER I ETERN

UTÖVER DETTA

ÄKTA

OSTADIG

BERGSEGELMATELINA RIAL

JOBBAR HÅRT

PRILLIG

TRÖST HAMNAR NOG I ELDEN?

KAN ATLE BRYTA

RYTMEN I RÖRELSEN PUR PÅ BIL I JERUSALEM

NATIONELLT UTDÖD

KRAFTTRÄNING

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, 128 04 ­Bagarmossen. Det går också bra att maila in hela din lösning på korsordet till sjobefalen@sjobefal.se Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 13/1 2026. Vinnarna belönas med en trisslott vardera. Anställ­da på Sjöbefälsföreningen eller T ­ rydells Tryckeri får ej delta i denna tävling.

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

SYRE FLUOR

NYTTJAR ÅRORNA

100 KVM

KONSTRUKTION OXUDDE MEDIA

DURKSLAG

Namn Gatuadress Postadress

31

SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS FRITIDSHUS

Boka fjällstuga eller fritidshus i Spanien Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus. För bokning och u ­ pplysningar, gå in på vår webbplats, www.sjobefalsforeningen.se eller skriv till e-postadressen sbf.stugor@sjobefal.se.

Inför vintersäsongen 2025/2026 kommer endast de fyra sportlovsveckorna att lottas ut (v.7–10). Det går att anmäla sitt intresse för lottningen från och med den 1 maj 2025. Sista anmälningsdatum för att vara med i lottningen är den 30 juni 2025. ­Resterande veckor kommer att släppas den 1 maj 2025 och då är det först till kvarn som gäller.

ÅRE TEGEFJÄLL Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för åtta personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem.

Pris per vecka (inklusive städning) 1-16: 7 800 kronor 17-53: 5 700 kronor

IDRE Huset ligger i området Dähliebyn och det är ski in and ski out nästan hela säsongen. Huset har två stora lägenheter med två WC, dusch och bastu. Sängutrymme finns för sex–åtta personer i B-lägenheten och åtta–tolv personer i A-lägenheten.

Pris per vecka

Lgh A

Lgh B

1-16:

6 700 kronor

5 700 kronor

17-53:

5 700 kronor

4 500 kronor

SÄLEN

TORREVIEJA, SPANIEN

Huset ligger mellan Tandådalen och Hundfjället med utsikt över båda anläggningarna. Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbel­säng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två WC, dusch och bastu.

Huset har sovplats för sex-åtta personer.

Pris per vecka

SBF:s hus ligger i södra delen av Torrevieja, alldeles intill havet.

Huset har två lägenheter. Den övre lägenheten hyrs ut till SBF:s medlemmar från och med mars 2025. Det finns två sovrum med två sängar i varje och ett sovrum med en säng samt en bäddsoffa för två i allrummet. Badstränder finns på promenadavstånd åt båda hållen. Hela lägenheten renoverades 2024-2025.

1-16: 5 700 kronor

Pris per natt (minst fem nätter, max två veckor)

17-53: 4 500 kronor

700 kronor

32

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

M E D L E M S I N F O R M AT I O N

BLI MEDLEM!

Sjöbefälsföreningen – en förening inom Saco

08-518 356 00 sbf@sjobefal.se Verkställande direktör Peter Hellberg – 08 518 356 05 Senior advisor Lennart Runnegård Jonsson – 08-518 356 30 Ombudsmän i Stockholm Karl Huss – 08-518 356 10 Nils Brandberg – 08-518 356 02 Hannes Kätterer – 08-518 356 11 Förbundsjurist i Stockholm Sandra Stens – 08-518 356 40 Ombudsman i Göteborg Johan Marzelius – 031-12 80 50 eller 08-518 356 35 Ombudsman i Helsingborg Malin Persson – 08-518 356 66 Redaktör/informatör Sofi Cederlöf – 08-518 356 50 Madeleine Fagerström – 08-518 356 03

Medlemsservice & Administration Rebecka Fransson – 08-518 356 55 Madelen Jensen – 08-518 356 60 Ekonomi Inga Bergenmalm – 08-518 356 65 Elin Mehlqvist – 08-518 356 20 SMBF Service Charlotte Lindberg – 08-518 356 95 Expeditionen i Stockholm Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck Telefon 08-518 356 00 Expeditionstid 8.00–16.00 lunchstängt 11.30–12.30 E-post sbf@sjobefal.se www.sjobefalsforeningen.se Expeditionen i Göteborg Kungsportsavenyen 3 411 36 Göteborg Expeditionen i Helsingborg Sundstorget 2 252 21 Helsingborg

Observera att alla kopplingar mellan förbundsmedlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlems­ avgiften dit.

Aktivt medlemskap Detta alternativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/EES-land. Som aktiv ­medlem har man självfallet fullständiga med­lems­­ rättigheter som stöd gent­emot motparten, rösträtt och v ­ albarhet till kongress, rätt att teckna förmånliga försäkringar, söka medlems­lån m m. Avgift är 274 kronor per månad.

Interaktivt medlemskap Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrät­tig­he­ter, inklusive rätten att teckna försäkringar och söka med­lemslån.

Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

Passivt medlemskap – man är inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d sjöfartsanställd som gått i land per­manent eller ­pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Avgift 180 kronor per år.

Studerandemedlemskap – man studerar vid sjöfartshögskola. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongress­ ombud. Man har rätt att teckna försäkringar.

Avgift 180 kronor per år.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter: n Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt n Tidskriften Sjöbefälen med åtta num­mer per år

Frågor om försäkringar?

n Annan skriftlig medlemsinfor­ma­tion; dock sänds viss information, som endast berör yrkes­ aktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar.

Wavelink Försäkringsförmedlare – www.wavelink.se

Jenica Rhodes – 0761-45 00 99 Madelaine Edlund – 0702-33 38 59

Planerar du att arbeta utomlands?

Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet?

Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

För att bli medlem, gå in på www.sjobefalsforeningen.se och fyll i m ­ edlemsformuläret.

Eller kontakta kansliet på 08-518 356 00 eller sbf@sjobefal.se så skickar vi ett medlemsformulär!

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta Rebecka Fransson, 08-518 356 55 eller gå in på www.sjobefalsforeningen.se

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

33

S J Ö B E F Ä L S F Ö R E N I N G E N S K L U B B O R D F Ö R A N D E N E L L E R K O N TA K T P E R S O N E R I R E D E R I E R N A

Här nedan kan du hitta kontaktuppgifter till klubbordföranden eller kontaktpersonen i ditt rederi.

Saknar du ditt rederi i listan och kan tänka dig att bli kontaktperson eller starta klubb? Hör av dig till Sjöbefälsföreningens ombudsman Malin Persson på malin.persson@sjobefal.se eller 08-518 356 66.

AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA Vakant BALLERINA Björn Berg e-post sjovagenklubben@sjobefal.se BIRKA GOTLAND/DRIFT Reine Pettersson, tel 0702-22 83 77 e-post dgklubben@sjobefal.se BIRKA GOTLAND/INTENDENTUR Alexander Skoglund (kontaktperson) e-post vikinglineklubben@sjobefal.se BLIDÖSUNDSBOLAGET Daniel Almgren tel 070-7446986 e-post blidosundsklubben@sjobefal.se DESTINATION GOTLAND Reine Pettersson, tel 0702-22 83 77 e-post dgklubben@sjobefal.se DFDS SEAWAYS Niklas Öhrn (kontaktperson) tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post niklas.eagle@gmail.com DJURGÅRDSFÄRJAN Per Westergren e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se ECKERÖLINJEN Joakim Nordberg tel 00358 407 164 716, e-post eckeroklubben@sjobefal.se EUROVIK SHIPPING/ADMARE Per Ringbom (kontaktperson) tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post pringbom@hotmail.com FINNLINES Fredrik Nylund e-post finnlinesklubben@sjobefal.se FLOATEL Patrik Sundqvist e-post floatelklubben@sjobefal.se FÄRJEREDERIET/TRAFIKVERKET Kenneth Toresson tel 010-123 80 36, e-post farjerederietklubben@sjobefal.se KUNGÄLVS KOMMUN MARSTRANDSFÄRJAN Björn Hjelmér (kontaktperson) tel 0762-06 74 98, e-post bjorn.hjelmer@hotmail.com LULEÅ HAMN Conny Smedkvist (kontaktperson) tel 0703-00 96 07, e-post conny.smedkvist@portlulea.com ORNÖ SJÖTRAFIK Charles Listam (kontaktperson) tel 073-932 23 47, e-post charleslistam@hotmail.com

Svenska sjöräddare smiter från jobbet.

Tack alla arbetsgivare som låter våra sjöräddare släppa allt för att rädda liv till sjöss när larmet går.

Läs mer på sjoraddning.se

OSM CREW MANAGEMENT Christopher Nislander (kontaktperson) tel 0708-39 35 59, e-post christopher.nislander@gmail.com RESSEL Niclas Jornèe tel 070-287 38 18 e-post: resselklubben@sjobefal.se SAND & GRUS AB JEHANDER Victor Söderlund (kontaktperson) tel 0733-14 01 73, e-post victor.soderlund@gmail.com SIRIUS SHIPPING Jonas Levin (kontaktperson) tel 073-913 18 12, e-post levin@hush.com SJÖFARTSVERKET/LOTSAR/ISBRYTARE Håkan Björk (kontaktperson) tel 0708-77 71 92, e-post hakan.bjork@sjofartsverket.se Jesper Elfvorn (kontaktperson) tel: 070-691 16 20 e-post sbf.sjofartsverket@sjobefal.se Anders Wallin tel 0735-76 33 15, e-post isbrytarklubben@sjobefal.se STENA LINE Mikael Johansson tel 0739-42 16 94, e-post stenaklubben@sjobefal.se STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Stefan Boye tel 0705 23 45 29 e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se STRÖMMA Vakant STYRSÖBOLAGET Andreas Irwe, vice ordförande tel 0736-16 89 22, e-post: styrsoklubben@sjobefal.se SVITZER SVERIGE Fredrik Söderberg e-post: sjobefalen.svitzer@gmail.com TALLINK SILJA Gretel Aronsson tel 0702-27 08 78, e-post siljaklubben@sjobefal.se TERNTANK Vakant TT-LINE e-post ttlineklubben@sjobefal.se WALLENIUS Jens Forsman (kontaktperson) tel 0708-61 05 85, e-post jensforsman@hotmail.com VENTRAFIKEN Michael Olsson tel 073-340 35 69, e-post ventrafikklubben@sjobefal.se ÖCKERÖ BÅTTRAFIK Per Ishøy (kontaktperson) tel 0733-27 77 48, e-post perkais@hotmail.com ÖRESUNDSLINJEN Krikor Wartanian e-post auroraklubben@sjobefal.se ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN & LOGISTIK Daniel Berglund tel 0702-843434, e-post klubbulvon@sjobefal.se SJÖFARTSHÖGSKOLAN CHALMERS-LINDHOLMEN e-post ordf@shipping.sjosektionen.se SJÖFARTSHÖGSKOLAN KALMAR e-post ordforande@lambdastudentforening.se

Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

34

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

M E D L E M S I N F O R M AT I O N

Propeller­ smycke Jag har med hjälp av en guldsmed ­tagit fram en propeller­ modell i rödguld, vitguld och silver för de som arbetar i maskin till sjöss. Ingraverat namn enligt vad beställaren vill ha, på det ena bladets baksida, och ­personnumret ingraverat på ett ­annat blad. I mitten på hubben blir ett löpnummer ingraverat. Guldpriserna är väldigt varierande nu, därför är det svårt att sätta ett pris som blir aktuellt här.

Stor propeller i rödguld ca 5,5 gram offert lämnas i vitguld ca 5,2 gram offert lämnas i silver 990:-

Sjökaptensring Sjöingenjörs- & Sjöbefälsföreningen kan i samarbete sjökaptensring med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris.

Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 14 310:inkl porto.

Sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 11 983:-

18 K rödguld/vitguld à 15750:- inkl porto.

Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 8 023:-

I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui.

Guld­priset är v­ äldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

Svenskt Guldsmide ­levererar en ­exklusiv ring av högsta k­ valitet, ut­ förande och finish. Som en e ­ xtra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel.

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefälsföreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

Liten propeller i rödguld ca 3,5 gram offert lämnas i vitguld ca 3,4 gram offert lämnas i silver 790:-

LÖSNING TILL KORSORDET I SJÖBEFÄLEN NR 7/2025

SVAVEL TILLHÖR POTATISVÄXTERNA

S

Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut:

Birger Harrysson Målilla Michel Franzén Vällingby Dessa har belönats med en trisslott.

Sjöbefälen gratulerar!

S J Ö B E F Ä L E N N R 8 2 02 5

VÄGER HÖBUNT FÖR ÖOCH EMOT GRUPP

KLÄMMA FÖR KIRURGEN

B

P

GETTS UTSLAG

KORT STORA KROPPSNUMPULSMER ÅDRORNA

LUFTUTTRYCK FROSSARESTEN?

O P A L

SVITERNA

R A D E R N A

BRONSPLATS AMBITIÖS

ÄTS UR EN VISS KOPP PÅSTOD

T R E T JÄMNAR MED MARKEN UTSLAG

N

HJÄLPORGAN

T E A

GALAKLÄNNING

KAPSEJSA GROVT REP

R K

PLATTI DEN VÄNDA- DOMIRE NERAR FÖRSYN FUROR

T

URIHÅSKILJER LIGT NÖTSTRÅ HANE

FÅR MAN RO I? VINNA

E K O

R A S E R A R

S E R

L

FÖRSVARSKONCERN

D

VÄCKS VID FÅNERI

L Ö J E

G A S E L L BIFALL FRÅN LAVROV PUMPS HAR PIGMENTBRIST

D A

VARIERAD

DRUCKEN SÅNG TENN

EXALTERADE NÖT

HAKFORMAT REDSKAP KILOBIT

K R A

GRANSKA

RÄKNAS SOM SMÅKNUTAR

A L B I N O TAMSVINEN RUTENIUM

LIGGPLATS I HÖNSHUS UTSLAG

FÅR DU NOG I GISTEN EKA

Ö

HAR MER ÄN EN KANAL

S T E R E O

FÖRÅNGA

X

S O

FÄLJUD GÅR RUNT PÅ URTAVLA

M U

EN SUNDHAGE LJUDER FRÅN KYRKOR UNDERSÖKT

E

BETALD FÅ TAG I AVOCH DRAGSKLAR KVINNA

HÄST FRÅN DALHEM GRÖN Ö

N Å

P I A

OFRUKTBART FINGRAR PÅ

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefäls­föreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i för­eningen.

Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan eller beställas från kansliet.

NORTH SÄLAVDAKOTA KOMMA KORT

OX XUDDE 66-25

PASSÉ

FÖRST

V A D

GRUND PÅ SJÖKORTET

Studiestipendium Sjöbefälsföreningen erbjuder ­studerandemedlemmar som genomgår den fyraåriga utbildningen ett stipendium på 100 kronor per omborddag under viss ombordpraktik, totalt max 15 000 kronor per elev. En av förutsättningarna är att man varit medlem i minst ett år före praktiken.

UPPRÖRT

K A G

K U T

S L Ö A N D E T

A V D U N S T A

PARTI OCH VÄDERSTRECK

O R G L A R

G R I S A R N SURA PÅ BENBAKSIDA

VISKAN I SKENE

R U S S

V Ä R P R E D E LOJA PASSIVITETEN

N

K A N T R A

U P P S P E L T A

S K R Å L

D A M S K O STÖRRE SKÄRM

MORSGRIS MÅNGFALD

R

Ä G G E T

I S K

FIRAS 23 SEPTEMBER

KAN BLI 1 500 ÅR

S J Ö F A R T S M O N T E R N DVÄRGANTILOP

Ringarna levereras inom fem veckor ­efter beställ­ning.

A E R O

F E S T B L Å S A D

Guld­priset är v­ äldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

T O M A T E R N A

ÄDELSTEN

N I

ÄR BÄRBARA APPARATER?

I priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. Frakt/porto tillkommer.

Margareta & Rickard Zedelers fond

För vidare info och beställning se www.thim.n.nu Jan-Åke Thim, sjöingenjör.

Agneta Dahlberg Västra Frölunda

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med AB Sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet:

FEM FÖR CAESAR

R E V

Studerande på den treåriga utbildningen som varit medlem i minst ett år kan få behovsprövat stipen­ dium eller förmånliga lån av förbundet. Det kan gälla den som har dubbel bosättning och/eller hemmavarande barn under 18 år.

35

Avs. Sjöbefälen Box 4040 128 04 BAGARMOSSEN Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

”Det var mitt i juli och vi hade följt med några vänner ut på havet. Plötsligt hände något, det kom vågor från två håll och vi slog runt. Jag sögs in i segelbåten och blev fast i en luftficka. Det var kallt och mörkt, runt mig f löt skor, väskor och alla våra grejer. Otroligt nog höll jag telefonen hårt i handen och kunde larma 112. De sa till mig att vara stilla, det var farligt att röra sig. Jag trodde att jag skulle dö.

Och det kändes som en evighet innan en sjöräddare dök ner.

Han såg att jag satt fast i en lina, skar loss mig och hjälpte mig ut. Alla berömde mitt lugn, men det var som en mardröm.

Jag hade aldrig kunnat ta mig ut själv.”

Wilma Karlsson 16 år, Örnsköldsvik

Vill du hjälpa oss att rädda liv till sjöss? Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som är beroende av gåvor, donationer och testamenten för vår verksamhet. Om du ger en gåva eller tänker på oss i ditt testamente bidrar du direkt till att våra frivilliga sjöräddare kan fortsätta rädda liv i framtiden.

Läs mer på sjoraddning.se/testamente eller ring 031-761 62 00.

HJÄLP OSS RÄDDA LIV I FRAMTIDEN OCKSÅ. TESTAMENTERA EN GÅVA.