Sjöbefälen nr 6 2026

TEMA Befälsflykten från Sverige: De väntar på bättre villkor

sjöbefälen

№ 6 2026

Facklig tidskrift av Sjöbefälsföreningen

NYHETER Reaktionerna på domen efter Tjörnolyckan Lotsarna välkomnas in i Sjöbefälsföreningen INTERVJUN 16 års jobb för att dokumentera världens vackraste båt NU & DÅ Marint intresse på Bokmässan

Fixade bättre verkstad Besättningen på Stena Jutlandica tog saken i egna händer

LEDARE

Man måste se till hela kedjan

D

et är nu snart två månader sedan två människor miste livet i den förfärliga olyckan utanför Tjörn. I slutet av september kom domen från Göteborgs tingsrätt där både befälhavaren och lotsen döms för vårdslöshet i sjötrafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada och får villkorlig dom.

Domen väcker principiellt viktiga frågor om hur ansvaret ska fördelas när ett fartyg framförs under lotsning. I praktiken innebär domen att man likställer lotsens ansvar med befälhavarens. Det är en mycket betydelsefull förändring jämfört med hur ansvarsfördelningen traditionellt har upp­ fattats inom sjöfarten. Det gör att det blir ­oerhört viktigt att analysera hur ansvarsfördelningen mellan lots och befälhavare ska tillämpas fram­ över. Både lotsar och befälhavare måste ha tydliga roller och förutsättningar att utföra sina uppdrag utan att det råder osäkerhet kring ansvarsför­ delningen ombord. Men det är också viktigt att diskussionen efter domen inte stannar vid de enskilda individernas ansvar. Man måste se till hela kedjan, från lagstiftning och myndighetskrav till hur regelverken omsätts i rederiernas verk­ samhet och vilka resurser som finns ombord. Sjösäkerhet handlar inte bara om individu­ ella beslut utan också om de system och den organisation som omger dem.

En annan aktuell fråga är den om hur svensk sjöfart värderar och behåller den kompetens som branschen vilar på. ­Frågan står i centrum för den pågående debatten om kompetensförsörjning.

­ nligt statistik från Transportstyrelsen är det en­ E dast omkring 60 procent av de svenska sjöbefälen med aktiv behörighet som arbetar på svensk flagg. Vår utredning, som är grund till detta nummers tema, visar att en stor del av de resterande 40 procenten jobbar utomlands och i de flesta fall till högre lön och bättre villkor. Det här är inte bara statistik. Det är en signal om att det svenska sjöfartssystemet läcker kompetens. När samhäl­ let talar om vikten av svensk sjöfart handlar det mycket om hårdvaran men man tenderar att missa de män och kvinnor som faktiskt möjliggör att fartygen kan lämna kajen. Om Sverige menar allvar med att stärka den svenskflaggade flottan måste det också löna sig för besättningen att välja svensk flagg. Det räcker inte att hylla sjöfolkets betydelse i högtidstal samtidigt som lönegapet mot våra nordiska grannländer fortsätter att växa. Vi måste också göra det lättare för kvinnor att arbeta och trivas inom sjöfarten, det är ohållbart att vi till stor del fortfarande bara rekryterar från halva befolkningen. Därför är nästa stora sjöfarts­ politiska fråga inte hur vi utbildar fler. Den är hur vi behåller dem vi redan har och hur vi får tillbaka dem vi har tappat.

Att Sjöbefälsföreningen och Lotsförbundet nu går samman är en viktig del i arbetet för att samla och stärka svensk sjöfartskompetens. Lotsarna bär, liksom övriga befäl, på stor kompentens och en erfarenhet som måste värderas och tas till vara. Vi välkomnar lotsarna som medlemmar och ser fram emot att tillsammans bygga ett starkare fackförbund.­

Peter Hellberg, VD, Sjöbefälsföreningen

Aktuella datum T 10-11 november har Sjöbefäls-

föreningen en facklig grundkurs i Stockholm. Den är öppen för alla medlemmar som vill lära sig mer om fackligt arbete, arbetsrätt och våra kollektivavtal.

T 19-20 november är det dags

för jobb- och utbildningsmässan Kunskap och Framtid i Göteborg, där Sjöbefälsföreningen är på plats på Maritima torget för inspiration till framtida yrkesval.

T 25-27 november Saco stu-

dentmässa i Stockholm, Kista­ mässan. 20 000 ungdomar sonderar terrängen inför framtiden och vi är på plats för att infomera om sjöbefälsyrket.

INNEHÅLL

Nyheter

24-30

4 Domen: Delat ansvar i Tjörnolyckan 6 Lotsarna röstades in i Sjöbefälsföreningen 9 Fartygsdop och folkfest

Intervjun 10 Han gjorde en bok om den vackraste amerikabåten

Reportaget 14 Jutlandicas maskinpersonal byggde om sin verkstad

Tema: Befälsflykten 24 SBF:s rapport: Behöriga väntar på bättre villkor i Sverige 26 Hur får vi dem tillbaka? 27 Rapportens slutsatser 29 Bättre lön på supplybåten? 30 Så säger arbetsgivarna

Nu & då 31 Marin glädje på Bokmässan

Arbetsliv I detta nummer riktar vi förstoringsglaset på Sjöbefälsföreningens rapport om befälsflykten ur landet. Läs mer på temasidorna 24-30

34 Ögonblicket från Utö

10

35 Fråga Ombudsmannen

�Mitt i detta finns

det lyckligtvis några få oaser, och en sådan oas är Sjöfartsmontern.� författaren Anders Tidström i myllret på Bokmässan, sid 32

35 Krönika: Riskbedömningar måste ha innehåll

In English 36 From idea to reality: Engine crew rebuilt their workshop

Medlemssidor 39 Hitta ditt ombud här!

Ny bok om världens vackraste fartyg.

Sjöbefälen är utgiven av Sjöbefälsföreningen. Tidningen utkommer med åtta nummer per år. Prenumeration: 350 kr/år inkl moms, Årgång 15, Utgivningsdag 9 oktober 2026 Ansvarig utgivare: Peter Hellberg Redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare: Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Tf. redaktör: Malin Vive malin.vive@sjobefal.se

Adress: Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress: Flygfältsgatan 8 B Telefon: 08-518 356 00 E-post: sjobefalen@sjobefal.se Bankgiro: 332-1478 ISSN: 2001-3604 Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm 2026 Annonser: Maria Lindberg, 0950-40 29 41 maria.lindberg@vkmedia.se

Omslag: Svetsning ombord på Stena Jutlandica. Foto: Linda Sundgren TS-kontrollerad upplaga: 5 600 ex Medlem i Sveriges Tidskrifter

Foto: Ole Laursen

NYHETER

Även lotsen fälldes Både lotsen och befälhavaren ombord på Misje Verde fälldes av Göteborgs tingsrätt för olyckan utanför Tjörn i somras, då två personer omkom. Sjöbefälsföreningen menar att domen kan få långtgående konsekvenser för hur ­ansvarsfördelningen mellan lots och befälhavare ska tolkas i framtiden. Text: Malin Vive

Tingsrättens dom slog ner som en bomb i sjöfartsvärlden i slutet av september och Sjöbefälsföreningens vd Peter Hellberg är bekymrad. – Lotsen har en rådgivande funktion och är inte en del av fartygets organisa­ tion på samma sätt som befälhavaren. Domen riskerar att skapa stor osäker­ het kring hur lotsar ska agera i framti­ den, säger han. Det var den 28 juli som lastfartyget Misje Verde kolliderade med en fritids­ båt i Hakefjorden strax söder om Tjörn. Ombord fanns åtta besättningsmän. Befälhavaren och en lots från Sjöfart­ sverket befann sig på bryggan. När autopiloten slagits på lämnade befäl­ 4 Sjöbefälen Nr 6 2026

havaren över ansvaret och satte sig med administrativt arbete. Sikten var reducerad av en grävmaskin på fördäck och av fartygets trimning, och ingen noterade utslagen på fartygsradarn. Strax före halv tio på kvällen passerade fartyget ön Katten med tolv knops fart och körde in i en snipa som färdats framför dem. I rättegången framkom att snipan hade kapellet uppfällt och dålig sikt bakåt. Två personer omkom, två överlevde efter en omfattande räddningsinsats.

Olyckan har väckt stor uppmärksam­ het och lett till en bredare diskussion om sjösäkerhet, ansvarsfördelning på

bryggan och samspelet mellan lots och befälhavare. I rätten stod sjövägsreglerna 5 , 9 och 13 i fokus. Tingsrätten ansåg att olyckan hade kunnat undvikas om man hade haft bättre utkik, att Misje Verde som upphinnande fartyg hade väjningsplikt och att lotsen och befälhavaren ska dela det straffrättsliga ansvaret. Båda fälldes därför för samtliga åtalspunkter; vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårds­ löshet i sjötrafik. Lotsen fick villkorligt straff och dagsböter. Befälhavaren fick endast villkorligt då han suttit häktad. Åklagaren hade inte yrkat något straff för den olycksdrabbade båtföraren.

Enligt regelverket är det befäl­havaren som i alla lägen har det övergripande ansvaret för fartyg och framförande, medan lotsen bara ska ansvara för själva lotsningen och bidra med lokal kunskap om farleder och förhållanden. Peter Hellberg på Sjöbefälsföreningen menar att domen därmed väcker prin­ cipiellt viktiga frågor om hur ansvaret ska fördelas. – Domen innebär i praktiken att man likställt lotsens ansvar med befälhava­ rens, det är en stor förändring jämfört med hur ansvarsfördelningen tradi­ tionellt har uppfattats inom sjöfarten. Nu måste vi analysera hur ansvarsför­ delningen ska förstås och tillämpas framöver, säger han. ­ Lotssidan reagerade starkt på tingsrät­ tens dom. Ledningen på Sjöfartsverket tog beslut om att stänga lotsstationen på Marstrand några timmar på grund av situationen. – Det här blev på sätt och vis en ny verklighet att vakna upp i. Tingsrätten kan inte ha läst hur sjölagen är skriven. Hur ska vi arbeta nu, ska vi organisera utkik på bryggan, frågar sig Lotsför­ bundets tf ordförande Ronny Löf, som tycker att domen lämnar mycket kvar att diskutera. – Det finns så många dimensioner i domslutet som inte är omhändertaget, t ex att båten inte fick framföras på det sätt som den framfördes på. Och var kommer redarens ansvar in? Grunden till olyckan enligt mig är att trimmet varit felaktigt på båten. På tingsrätten håller man med om att ansvarsfrågan är oklar: – Det har inte varit tydligt vem som skulle hålla utkik och för det har befäl­ havaren det övergripande ansvaret. I det här fallet har lotsen tagit på sig ett större ansvar för fartygets framförande än vad som nödvändigtvis följer av ­lotsuppdraget, säger rättens ord­ förande chefsrådmannen Anne Rapp ­ i ett pressmeddelande. Därför har även lotsen ett ansvar att hålla utkik på det sätt som krävs. – Givet vikten av att hålla tillräcklig

� Det blir en ny verklighet att vakna upp i.� Ronny Löf, tf ordförande Lotsförbundet

utkik och att det har rört sig om en sjö­ resa i skärgårdsmiljö under sommaren har vi bedömt att befälhavarens och lotsens oaktsamhet inte är ringa, säger Anne Rapp. ­ Peter Hellberg lyfter nödvändigheten av att hela branschen nu pratar igenom konsekvenserna av domen. – Lotsar och befälhavare behöver ha tydliga roller och förutsättningar att utföra sina uppdrag utan att det råder osäkerhet kring ansvarsfördelningen. Han pekar också på behovet av en bredare diskussion om de förutsätt­ ningar som sjöbefäl har för att kunna axla allt ansvar som ingår i uppdraget. Många befäl arbetar under stor press, både vad gäller tid och personaltill­ gång. – Vi vet att bemanningen ofta är ansträngd och det är mycket admi­ nistration. När ansvaret för en olycka prövas måste man också ställa frågan om de haft rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Hellberg anser också att diskussio­ nen efter domen inte bör stanna vid de enskilda individernas ansvar. – Sjösäkerhet handlar även om de system och den organisation som omger dem. I slutändan handlar det om att dra lärdomar av den här tragiska olyckan och säkerställa att ansvar, roller och arbetssätt bidrar till högsta möjliga säkerhet till sjöss. Domen kommer att överklagas av alla parter.

Foto: Stena Line

NYHETER

Stenafärja evakuerades Det blev ett stort pådrag vid Stena Lines kaj i Rostock i mitten av september, när besättningen på Mecklenburg-Vorpommern upptäckte att det läckte ut vätska från en av godsvagnarna på lastdäck. Tåget man tagit ombord var lastat med hälsofarligt gods, och den tyska räddningstjänsten beslutade utrymma hela fartyget. 219 personer befann sig ombord, och 41 av dem tillhörde besättningen. Enligt Johan Live på Stena Lines pressavdelning bussades alla passagerare till terminalbyggnaden och togs omhand där under natten. Även större delen av besättningen evakuerades. Kvar ombord var befälhavaren och ett fåtal ur personalen. Fyra besättningsmedlemmar som hade kommit i kontakt med vätskan fördes till sjukhus för kontroll. Två av dem hölls kvar för observation men kunde lämna sjukhuset dagen efter. Lastdäcket undersöktes med kemskyddsutrustning, men inget utsläpp kunde bekräftas och vätskan analyseras nu av den tyska räddningstjänsten. Vid tvåtiden på natten kunde Mecklenburg-Vorpommern lämna hamnen. Då hade två turer fått ställas in. Händelsen orsakade förseningar även för M/S Skåne som fick ligga utanför och vänta, då Stena Line bara har en kajplats i Rostock för sina fartyg.

Nr 6 2026 Sjöbefälen 5

NYHETER

Ja till samgående med Lotsförbundet Det blev ett ja till samgåendet mellan Sjöbefälsföreningen och Lotsförbundet på de respektive förbundens extra­ kongresser. – Det är ett väldigt glädjande besked för hela befälskåren som nu får en starkare röst, säger Peter Hellberg, vd för Sjöbefälsföreningen. Text och foto: Sofi Cederlöf

Den 15 september höll Sjöbefälsföre­ ningen en extrakongress för att besluta om ett samgående med Lotsförbundet. 23 kongressombud och 10 styrelseleda­ möter deltog i kongressen. Samtliga röstade för ett samgående. Då sam­ gåendet krävde en ändring av stadgar­ 6 Sjöbefälen Nr 6 2026

na som berör andelen ombud som ska representera respektive yrkeskategori vid kongressen krävdes ett enhälligt beslut, vilket det också blev. – Alla lotsar börjar sin yrkesbana som sjöbefäl så det känns väldigt naturligt och otroligt roligt att kunna välkomna

dem in i Sjöbefälsföreningen. Tillsam­ mans kommer vi att bli ett större och starkare fackförbund och som alla vet så är numerären avgörande för facklig styrka, säger Sjöbefälsföreningens ordförande Mikael Johansson.

Under kongressen redogjorde Mikael Johansson för bakgrunden, nämligen att Sjöbefälsföreningen fick en fråga från Lotsförbundet i början av året om

Lotsförbundet

Lotsförbundet organiserar lotsar och har cirka 240 medlemmar. Anslutningsgraden ligger på runt 96 procent. De har tidigare varit anslutna till SRAT. Den 8 juni genomförde Lotsförbundet en omröstning där medlemmarna med överväldigande majoritet ställde sig bakom att gå samman med Sjöbefälsföreningen.

Foto: Claes Hall

NYHETER

� Alla lotsar börjar sin yrkesbana som sjöbefäl så det känns väldigt naturligt och otroligt roligt att kunna välkomna dem in i Sjöbefälsföreningen.� Mikael Johansson, ordförande Sjöbefälsföreningen

ett eventuellt samgående. Förbundsjurist Sandra Stens redovisade de föreslagna stadgeändringarna innan Mikael Johansson frågade kongressen om de ville bifalla beslutet om att inkorporera Lotsför­ bundet. Det blev ett rungande ja. – Med det här samgåendet stärker vi sjöbefälen som yrkeskår och får lättare att nå ut med vårt budskap, både mot politiker, myndigheter och arbetsgivare, säger Peter Hellberg. Han fortsätter: – Den svenska sjöfarten står inför en stor ut­­ma­­-­ ning när det gäller kompetensförsörjningen, det är brist på både sjöbefäl och lotsar. Många av nyckel­­-­ frågorna är gemensamma, vi behöver få arbets­ villkoren att bli så pass attraktiva att människor stannar i yrket och få unga personer att söka sig till befälsutbildningarna. Här spelar lönen en viktig roll, men även arbetsmiljön och avlösningssystemet.

Dagen innan, den 14 september, höll Lotsför­

Peter Hellberg

Ronny Löf

bundet sin extrakongress och även här röstade kongressen för ett samgående. – Lotsförbundet har genomfört en extrakon­ gress där kongressombuden enhälligt beslutade om att styrelsen får i uppdrag att genomföra en flytt från SRAT till Sjöbefälsföreningen. Samman­ taget var det en total uppslutning kring skiftet så nu ser vi fram emot att genomföra bytet på ett snyggt vis inom SACO, säger Ronny Löf, tf ord­ förande i Lotsförbundet. Förbunden kommer nu att formellt gå samman och överföringen av medlemmarna i Lotsför­ bundet till Sjöbefälsföreningen kommer att ske gradvis under hösten. Målet är att samgåendet ska vara klart i slutet av året.

Världssjöfartens dag – från teori till praktik Den 24 september firades Världssjöfartens dag på World Maritime University i Malmö i samarbete med Maritimt Forum. Årets tema, ”From Policy to Practice: Powering Maritime Excellence”, fokuserade på hur internationella regelverk och politiska beslut kan omsättas till praktik. Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av föreläsningar och paneldiskussioner om bland annat IMO:s regelutveckling, sjö- och cybersäkerhet, klimatarbetet inom sjöfarten, energieffektivisering samt framtidens utbildning och certifiering av sjöfarare. Dagen avslutades med exempel från företag och organisationer som visat hur innovativa lösningar och samarbeten kan omsätta kunskap till konkret förändring i branschen. – Diskussionerna om cybersäkerhet och gps-störningar var väldigt intressanta. Vi befinner oss nu i ett läge där detta inte längre bara är en fråga för IT-avdelningarna utan man måste hantera det som en reell säkerhetsfråga, säger Sjöbefälsföreningens ombudsman Malin Persson.

Paneldiskussion om hur företag genomfört förändringar i praktiken. Foto: Malin Persson

Nr 6 2026 Sjöbefälen 7

Foto: Malin Persson

NYHETER

Krigsseglardagen högtidlighölls

I två års tid har den tekniska chefen på Svitzer Boss, Henrik ­Johansson, försökt få hem sin marockanska fru. Först blev det avslag på grund av hans arbetstider ombord. Nu blev det nej igen för att de inte träffats tillräckligt mycket. – Kanske har vi kommit till vägs ände nu, det känns verkligen tungt, säger

Den första söndagen i september högtidlighölls Krigsseglardagen på flera platser i Sverige. Dagen uppmärksammas varje år för att hedra de svenska krigsseglare som under de båda världskrigen riskerade sina liv för att ­upprätthålla ­Sveriges försörjning och ­handelsförbindelser. Sjöbefälsföreningen deltog i ceremonier och kransnedläggningar i Helsingborg, Göteborg och Nynäshamn för att hedra krigsseglarnas minne. I Göteborg samlades ett 90tal personer i Smyrna frikyrka i Frihamnen. Författaren Lars Hansson höll ett föredrag om sin nya bok om de vita båtarna och Marinens Vänner stod för musiken. Efter ceremonin lade Sjöbefälsföreningens ord­ förande Mikael Johansson ned en gemensam krans med Seko Sjöfolk vid minnesmonumentet för krigsseglarna på Mariebergs kyrkogård. I Helsingborg hölls ceremonin vid krigsseglarmonumentet på Parapeten där sjömansprästen Tony Strepin höll tal. Ombudsman Malin Persson var på plats för att lägga ned en krans från Sjöbefälsföreningen.

Henrik Johansson i telefon dagen efter han tog emot det nya beskedet. I förra numret berättade Sjöbefälen om de gifta makarna Henrik och Olaya, som försöker flytta ihop, men myndig­ heterna sätter stopp. Hade han varit en kille med vanligt jobb i land så hade han kanske hittat kärleken på hemmaplan. Men Henrik och Olaya fann varandra på nätet, och eftersom hon bor i Marocko och han både har gård och sitt jobb att sköta som maskinchef ombord på Svitzer Boss i Lahälla, så håller de kontakten via telefon i väntan på att hon ska få tillstånd att komma. Olaya sökte först turistvisum, men fick avslag då man befarade att det fanns risk för att hon skulle stanna kvar hos Henrik och inte åka hem igen. – Då verkar de ha trott på att vi har en äkta relation, men det har de tydligen glömt nu, säger Henrik.

För två år sedan gifte de sig och hade

Foto: Johan Marzelius

8 Sjöbefälen Nr 6 2026

Nytt nej för Henrik och Olaya

gott hopp om att kunna flytta ihop. Men det blev avslag för det också, en av anledningarna var Henriks två­ veckorsschema ombord eftersom det finns en regel om att man inte räknas som sammanboende om någon part är hemifrån hälften av tiden. Det argu­ mentet resulterade i kraftiga fackliga reaktioner från Sjöbefälsförbundet, som menade att man inte kan utesluta en hel yrkesgrupp från att bilda familj. Men myndigheten ansåg också att paret hade träffats för lite och slog fast sina misstankar om skenäktenskap. –Men hur ska vi göra för att kunna träffas när hon inte får komma? Det är som Moment 22, säger Henrik.

Inte så lätt med kärlek på distans, konstaterar Henrik och Olaya.

I augusti överklagade de beslutet till Migrationsdomstolen, men även den här gången blev det alltså avslag. Nu har man backat om Henriks arbetstider, men fortsätter hävda att de behöver träffas mer och lära känna varandra bättre för att deras äktenskap ska vara trovärdigt. – Det känns helt galet. Jag är femtio år och har jobbat, betalat skatt och varit ordentlig i hela mitt liv. Nu vill jag flytta ihop med min fru och bilda familj, kan jag inte bara få det, säger Henrik uppgivet. Alternativen som står till buds för paret i dag är att processa ärendet på EU-nivå eller att göra om hela ansök­ ningen från början. Båda vägarna inne­ bär ytterligare mycket lång väntan. En gryende tanke hos Henrik är nu att undersöka sina arbetsmöjligheter i Tangers hamn, där det finns några Svitzerbåtar. Rederiet har uppmuntrat tillfälliga utbyten och om Henrik fick en sådan möjlighet skulle han kunna vara med sin Olaya åtminstone under några månader. Kanske gör det skillnad inför nästa ansökan. Malin Vive

Foto: Peter Hellberg

NYHETER

Farledsavgifterna oförändrade

Sjöfartsverket föreslår en höjning av farledsavgiften med cirka en procent enligt KPI-KS, men miljöincitamentsbetalningen minskar med en procent, vilket gör att avgifterna totalt sett är oförändrade, enligt Svensk sjöfart. – Det är positivt att avgifterna inte höjs mer. Sjöfarten har redan stora kostnadsökningar som påverkar konkurrenskraften, säger Niklas da Silva, rådgivare på Svensk sjöfart. Farledsavgifterna har ökat med 41 procent sedan 2019. Svensk Sjöfart vill att Sjöfarts– verket får mer anslag och att isbrytning täcks via anslag. De nya avgifterna gäller från 1 januari 2027.

Fartygsdop och folkfest På Donsö var det nyfikna köer och folkfeststämning när Sirius shippings svenskflaggade nybygge Marinus visades upp och döptes. Vd Jonas Back­ man uppskattade att över femhundra människor var på plats under dagen. Fartyget går nu in på charter med VaroPreem.

En annan uppmärksammad fartygs­ händelse är nybygget Fure Vasa, som döptes i Uddevalla inför många hundra gäster, orkester och festligheter. Fure Vasa är det artonde fartyget i Furetanks Vingaserie och är ritat av FKAB. De båda bolagen firade samtidigt 40 års samarbete. ­

Fyra nya svenska tankfartyg Fyra rederier från Sverige, Norge och Kanada beställer tillsammans fyra nya Vingafartyg. Det utökar Vingaserien till hela 26 fartyg och förstärker den svenska handelsflottan. Trots läget på oljemarknaden beställs tankers på löpande band. Den nya in­ vesteringen offentliggjordes i samband med namngivningen av Fure Vasa, som just anlänt till Europa från varvet i Kina. Två av fartygen kommer att ägas av FureBear, ett joint venture mellan kana­ densiska Algoma Central Corporation och svenska Furetank, som utvecklat Vingaserien. Ett fartyg går till norska rederiet O.H. Meling, och det fjärde går till Donsörederiet Älvtank. Enligt FN:s sjöfartsorganisation IMO är Vingaserien de mest energieffek­ tiva fartygen i sin klass globalt. De är utrustade för att drivas med landström när de ligger i hamn.

– I takt med att politiken och kunderna lägger allt större vikt vid miljöprestanda inom transport, tror vi att Vingadesignen står väl rustad för framtiden, säger Furetanks vd Lars Höglund i ett pressmeddelande. Fartygen byggs vid China Merchants Jinling Shipyard i Yangzhou med beräk­ nad leverans mellan 2028 och 2029. Samtliga kommer att ingå i Gothia Tanker Alliance och drivas kommersi­ ellt av Furetank Chartering. Alla fyra fartyg planeras få svensk flagg. Det innebär att Vingaserien kommer att utgöra nästan en femtedel av den svenska handelsflottan, som idag består av drygt 105 fartyg.

Foto: Stena Line

Det har varit gott om fartygsfester på sistone. Inbjudningar till dop och nyheter om beställningar av svenska fartyg har avlöst varandra.

Stena beställer två nya hybridfärjor

Stena Line uppdaterar sin fartygsflotta genom att beställa två hybridfärjor av E-flexer-­ modell, som ska vara klara att sättas in i trafik 2030. De båda RoPax-färjorna är tänkta att gå som dagfärjor på danmarks­ linjen Göteborg - Fredrikshamn, och kan ta ombord 1 500 passagerare och 2 750 filmeter last. Fartygen använder hybridteknik för både bränsle och el, och har kapacitet för 100 procent eldrift när laddningsinfrastruktur finns tillgänglig. De nuvarande fartygen på denna rutt, Stena Danica och Stena Jutlandica, har varit i trafik länge; Danica sedan 1984 och Jutlandica sedan 1996. De nya fartygen byggs vid ­China Merchants Industry Weihai Shipyard i Kina, som redan har tillverkat 15 E-flexer-fartyg. Nr 6 2026 Sjöbefälen 9

Foto Lennart Johnsson

Berit Blomqvist är vd på Sveriges Skeppsmäklare och jobbar för att få till en förändring av reglerna. 27 Sjöbefälen Nr 1 2025

INTERVJU

�Hon hade så fantastiskt vackra linjer� Ända sedan David Lejdenborg som femåring fick se M/S Kungsholm ligga vid kaj i Göteborg har han fascinerats av ­ Svenska Amerika ­Liniens fartyg. 2010 började han samla fakta och nu, sexton år senare, ligger hans bok klar. Den sista ­amerikabåten ­fokuserar på interiör och formgivning, och Sjöbefälen fick en ­pratstund med en hängiven fartygsnörd. Text: Lennart Johnsson

Hur kommer det sig att du ägnat så många år av ditt liv till Kungsholmsprojektet? – Under lång tid har jag haft stort intresse för Svenska Amerika Liniens båtar och speciellt då den sista båten M/S Kungsholms unika interiör och design. Intresset går tillbaka till tiden för min uppväxt i Göteborg. Min gudmor märkte hur nyfiken jag var redan som femåring på ett vack­ ert fartyg som låg i hamnen. Det var Kungsholm. Hemma hade vi också mycket fartygsmodeller. Sjöfart fanns tidigt med i mitt liv även om vi inte har sjöfolk i släkten.

Varför valde du att forska om just Kungsholm? – Jag tyckte att fartyget hade fantastiskt vackra linjer. Senare såg jag också foton av fartyget på Sjöfartsmuseet i Göteborg och slukade Algot Mattssons böcker om Amerikalinien. I slutet på 1990-talet hade Nationalmuseum en utställning om formgivaren Sigvard Bernadotte. På utställ­ ningen fanns det med bilder på Kungsholms fantastiska salong som Bernadotte hade skapat. Mitt intresse för att forska kring fartygets design väcktes mer och mer.

Har du själv varit ombord på Kungsholm?

David Lejdenborg Yrke: chef för arkivoch registratur vid Kemikalieinspektionen Bakgrund: Designhistoriker, utbildad vid Konstfack Aktuell: med boken Den sista amerika­ båten, om M/S Kungsholm

– Ja, det har jag faktiskt. Sista året båten gick i trafik 2010 bokade jag en 14-dagars resa med henne till Nordkap. Ägarna var då ett tyskt rederi, och hon hette Mona Lisa. Jag tog med mig ett antal broschyrer om Amerikalinien. Befälet märkte mitt intresse och jag fick tillåtelse att i princip gå runt överallt i fartyget. Jag tog mängder med foton och blev förvånad över att så mycket av originalinredningen från 1966 när Kungsholm gick i trafik hade bibehållits 44 år senare. Det fanns till och med kvar skyltar på svenska med texter som ”observera endast 220 volt”.

När bestämde du dig för att det skulle bli mer än fotografier och en upplevelse? – När jag kom hem från resan kände jag att jag bara måste skriva en bok om detta vackra fartyg, och eftersom jag ville ha fokus på form­ givning och interiör började jag kartlägga vilka arkitekter som varit inblandade. En viktig person för Kungsholms utseende var Claes Feder på Broströms. Han koordinerade och formgav exteNr 6 2026 Sjöbefälen 11

Foto: Göran Lidén

INTERVJU

� citat här� Mark Dickinson

M/S Kungsholm *1965 + 2015

-riören och ansvarade även för att interiörerna harmoniserade. Jag ville titta närmare på hur han hade jobbat för att formge Kungsholm.

Att arbeta med en bok i 16 år är lång tid. Du har aldrig tröttnat på vägen under arbetets gång? – Nej, även om jag hållit på med projektet sedan 2010 har det hela tiden känts stimule­ rande. Jag har besökt flera designkontor som hade uppdrag med formgivningen och jag har hittat unika foton som aldrig visats tidigare. Så originalritningarna på Kungsholms design och den konstnärliga utsmyckningen finns publicerade i boken. Jag lyfter också fram många formgivare och konstnärer som var stora då och som idag har fallit i glömska, till exempel konstnären Carl Harry Stålhane, som gjorde en fantastisk konstinstallation som hette Midnatts­ sol i salongen på Kungsholm. Enligt min mening skapade Claes Feder och hans team ett tidlöst allkonstverk av det här fartyget.

Vad var ditt intryck när du var med på resan 2010? – Kungsholm var en grand old lady. Hon var långt ifrån nedsliten. Allt på fartyget var genom­ 12 Sjöbefälen Nr 6 2026

arbetat in i minsta detalj. I kravställningen hade man spaltat upp punkt för punkt hur man ville ha det, hur många hytter och sällskapsrum det skulle vara, hur många bilar som kunde följa med och så vidare.

Hur länge gick Kungsholm för Amerikalinien? – Från 1966 fram till konkursen 1975. Även om Kungsholm i huvudsak skulle gå i kryssnings­ trafik i tropiska farvatten byggdes hon för att även kunna gå i linjetrafik. Under 1970-talet var det en lång rad europeiska kryssningsrederier som la ner trafiken som French Line och Holland Amerika Line. Åtskilliga fina fartyg blev utkon­ kurrerade av flyget och försvann.

Hur har du fått fram det rikliga bildmaterialet i boken? – Jag har bland annat fått hjälp av Sjöfarts­ museet i Göteborg och även av Göran Lidén som fotograferade Kungsholm 1966 tillsammans med sin pappa. Även några av de då inblandade arki­ tektkontoren har bidragit med bilder. Tanken med boken är att läsarna ska få en fin överblick av hur det såg ut ombord.

Historik M/S Kungsholm Namn 1966–1979: Kungsholm 1979–1995: Sea Princess 1995–2002: Victoria 2002–2007: Mona Lisa 2007–2008: Oceanic II 2008–2010: Mona Lisa 2010–2015: Veronica

Ägare och flagga 1966–1975: Sv. Am. Linien ­(Sverige) 1975–1978: Flagship cruis. (Liberia) 1978–2002: P&O cruises (Storbrit.) 2002-2010: Leonardo ship. (Bahamas) 2010-2015: DMSE-Oman (Bahamas) Källa: Wikipedia

INTERVJU

Svenska Amerikalinjen

Du kan väl knappast fått betalt för allt ditt slit med boken? – Nej, verkligen inte. För mig handlar det om passion, och forskningen har givit mig värdefulla upplevelser. Jag fick till exempel tillfälle att besöka det idag nedlagda skotska varvet John Brown Shipyard där Kungsholm byggdes och 1965 döptes av Anna-Bella Broström.

Kortfakta T Svenska Amerika

Linien, från början med namnet Rederieaktiebolaget Sverige-Nordamerika, inledde sin trafik mellan Sverige och USA 1915. Från början handlade det främst om passagerartrafik.

Vad beräknas Kungsholm ha kostat? – Fartyget skulle enligt kontraktet inte kosta mer än 100 miljoner.

Hur känns det att få det färdiga verket i dina händer nu, då?

David Lejdenborgs bok om Kungsholm presenterades på Bokmässan i Göteborg.

T Första turen över

– Att vara klar efter att ha levt med Kungs­ holmprojektet i 16 år är en fantastisk känsla. Roligt är också att boken släpps på bokmässan i Göteborg. Samtidigt kommer det säkert också att kännas lite tomt. För mig är det ändå utan tvekan en livsdröm som förverkligats.

Vad hoppas du av boken, nu när den ges ut? – Vad jag hoppas bidra till är att bevara Kungs­ holm i design- och sjöfartshistorien, att visa vilket fantastiskt fartyg det var. Hon anses ju vara ett av de vackraste fartyg som har byggts efter andra världskriget.

Vad händer när du nu har gått i mål? – Först ska jag bara njuta av att ha blivit klar. Längre fram vore det intressant att skriva en bok om M/S Gripsholm ur samma perspektiv, att fokusera på det fartygets design och form­ givning. Gripsholm som levererades 1957 var Amerika­liniens näst sista fartyg. Förhoppnings­ vis behöver ett sådant bokprojekt inte ta 16 år.

Atlanten var i december 1915 under första världskriget med S/S Stockholm 1915. Ombord fanns 137 passagerare och 150 000 postförsändelser.

T En av grundarna var

Fakta M/S Kungsholm

Dan Broström. Fram till konkursen ingick rederiet i Broströmskoncernen.

Sjösatt I tjänst Öde

14 april 1965 17 mars 1966 Upphuggen 2015 i Alang, Indien Längd 201, 33 m Bredd 26,57 m Djup 8,56 m Tonnage Brt 26.777 Maskin 2 st Götaverken V6-9V dieslar 18.536 Kwh Max fart 21 knop Passagerare 713 st

T Efter andra världs-

kriget handlade det främst om kryssningstrafik. I samband med rederiets nedläggning 1975 såldes far­ tygen M/S Gripsholm och den sista Amerikabåten M/S Kungsholm. Omkring 1 200 ombord­anställda förlorade sina jobb.

Källa: SAL

For clear visibility without reflections

Market leading products built on long experience and made to the highest quality standards. info@bergaflex.com

bergaflex.com

Nr 6 2026 Sjöbefälen 13

M/S Stena Jutlandica En ropax-färja som byggdes år 1996 och trafikerar linjen Göteborg-Fredrikshamn. Maskinerna består av fyra Man B&W 9L48/54 dieslar. Tar 1 500 passagerare, 122 lastbilar och 55 bilar.

Förste fartygsingenjör Jonas Dahlberg har organiserat om stora delar av den tekniska avdelningen på Stena Jutlandica.

14 Sjöbefälen Nr 6 2026

REPORTAGE

Reglerbar arbetsbänk, separat rum för heta arbeten och noggrant uppmärkta skåp och lådor. Maskinbesättningen på M/S Stena Jutlandica har själva byggt om verkstad och förråd ombord för att optimera sin arbetsmiljö. Text och foto: Linda Sundgren

Ombyggd verkstad lyfte arbetsmiljön på Jutlandica Stena Lines M/S Stena Jutlan­ dica ligger förtöjd vid Mast­ huggskajen i Göteborg i väntan på eftermiddagens avgång mot Fredrikshamn på danska Jylland. I den tekniska avdel­ ningen passar man på att göra arbeten som kan vara svåra att utföra under gång, och på det 30 år gamla fartyget finns det alltid saker som behöver omhändertas. – Det börjar bli lite svårt att få tag i vissa reservdelar, men vi försöker laga och hålla liv i det vi har istället för att köpa in ny utrustning. Även om det kanske inte alltid ser så snyggt ut föredrar vi att behålla de gamla grejerna. Kvalitén på dem är mycket bättre jämfört med det som är nytillver­ kat, säger förste fartygsingenjör Jonas Dahlberg. Att genom planering, organisering och kre­ ativa lösningar göra det bästa av det man har, är något som Jonas Dahlberg tagit med sig från sina närmare 40 år till sjöss. När han kom till Jutlandica för åtta år sedan insåg han ganska snart att det visserligen fanns gott om utrymme i den tekniska avdelningen, men att den ogenomtänkta

inredningen i verkstaden gjorde det svårjobbat. Trots stora öppna ytor var det ändå trångt på sina ställen och hörnan för heta arbeten var avskild med en tung plastgardin med brännhål i. Taket saknade traverser för tunga lyft och i skåp och lådor låg reservdelar och verktyg huller om buller. – Några år efter att jag kom hit började jag skissa på en ritning för hur det skulle kunna se ut. Framför allt handlade det om att förbättra arbetsmiljön, men också om säkerhet och att skapa förutsättningar för folk att göra ett bra jobb, säger Jonas Dahlberg. Skisserna stämdes av med avdelningens övriga besättning och efter ett par år var ritningarna färdiga. Tekniske chefen Johan Stranne, som tidigt blev involverad i projektet, lade fram förslaget för rederiet som gav tummen upp.

För ett och ett halvt år sedan var ombyggnationen klar. Jonas Dahlberg visar runt på avdelningen och berättar om det som har gjorts. Inne i förrådet har rader med höga plåtskåp monterats. På varje skåpdörr finns en kod kopplad som talar om vad skåpet innehåller. Nr 6 2026 Sjöbefälen 15

REPORTAGE

Lådor och hyllor med tydlig märkning gör det lättare att hitta det man behöver.

� Skyddsutrustning är något vi aldrig snålar med och det finns alltid gott om grejer i en massa olika storlekar.� Jonas Dahlberg

Jonas Dahlberg

– Och när man tar något härifrån skriver man upp det på listan, säger Jonas Dahlberg och går bort till en hylla precis innanför dörren. På det sättet håller vi vårt lagersaldo uppdaterat i vårt underhållssystem Amos. Man är ju trots allt ganska utsatt ute på sjön, men om grejerna finns ombord och de är lätta att hitta ökar chansen att vi kan undvika ett haveri. Även omklädningsrummen har byggts om med nya skåp och ny färg på väggar och golv. Man har också byggt ett bås för den som inte vill byta om tillsammans med andra. Utanför omklädnings­ rummet, precis innan man kommer in i verk­ staden, har en plåtmodul med ett antal mindre låsbara fack monterats på skottet. Här förvaras den personliga skyddsutrustningen. – Man ska inte behöva gå in i omklädningsrum­

16 Sjöbefälen Nr 6 2026

Motorman Elias Ekeroth tycker att det blivit betydligt mer lättarbetat sedan ombyggnationen.

met för att få med sig skyddsutrustningen, den ska vara lättillgänglig. Jag tror också att man blir bättre på att ta hand om utrustningen om man bara kan lägga den här på vägen ut, säger Jonas Dahlberg och fortsätter: – Skyddsutrustning är något vi aldrig snålar med och det finns alltid gott om grejer i en massa olika storlekar. Men det är klart att det är bra om man är rädd om grejerna också. Låter man dem ligga framme blir de lätt repiga och förstörda.

Den största omvandlingen på avdelningen har skett inne i verkstaden. De opraktiskt placerade arbetsbänkarna har rivits ut och ersätts med nya. ­ I taket har det monterats upp balkar med traver­ ser och taljor för tunga lyft och verktygen finns lättåtkomliga på verktygstavlor. Belysningen har förbättrats och man har monterat golvfasta skåp för förvaring av smörjoljor och annat som är bra att ha nära till hands. – Som du ser har vi svetsat upp arbetsbänkarna på skotten, säger Jonas Dahlberg och lägger han­ den på arbetsytan. Vi ville inte ha några ben på bänkarna för att det ska vara lätt att städa under dem. Den skrymmande arbetsbänken som tidigare

stod mitt i rummet har ersatts av en mindre bänk för ökad framkomlighet. Den nya bänken är dess­ utom höj- och sänkbar vilket innebär både bättre arbetshöjd och att tunga lyft underlättas. – Den här kan lyfta 1,5 ton och kommer man med pallen sänker man bara ner bänken och skju­ ter över grejerna eller lyfter på dem med en talja. Sedan hissar man upp bordet till önskad höjd och börjar arbeta, säger Jonas Dahlberg. Han ställer sig vid ena kortändan av bänken och fortsätter: – Här har vi hydraulpressen och den kan man vrida på om man behöver, säger han och fäller ut den rödmålade stålkonstruktionen i en vinkel från bordet. Det gör att man kan jobba med den från det håll som passar en bäst.

Förste reparatör Benny Mantere står vid skruvstädet i verkstaden och bygger dräneringsrör.

dämpar ljudet både ut till övriga lokalen och för dem som arbetar inne i rummet. – Jag hade beställt färdigskurna längder så det var bara att sätta upp dem. Det tog någon vecka att få dem på plats, säger Jonas Dahlberg. Förutom en arbetsbänk har svetsrummet en golvfast och vridbar slip liksom skåp för förvaring av material och skyddsutrustning. Ventilationen har försetts med ljuddämpare och anslutningen till utsuget har dragits om så att föroreningarna numera tas omhand av ett filter istället för att

Något som Jonas Dahlberg och hans kollegor är särskilt nöjda med är rummet för svetsning och andra heta arbeten. Tidigare var det en hörna som var avskild med enbart ett plastdraperi och bullret från vinkelslipar och andra motordrivna verktyg gick rakt ut i lokalen. Eftersom rörledningarna till utsuget dessutom var felkopplade spred sig rök, sot och partiklar ut i hela avdelningen. Nu är utrymmet avdelat med isolerade plåtväggar som

Blev belönade av Sjömanshusstiftelsen På Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belöningsdag i maj 2025 t­ illdelades maskinbesättningen på Stena ­Jutlandica en arbetsbelöning på

60 000 kronor för ombyggnationen. För pengarna har de hittat på gemensamma aktiviteter tillsammans utanför arbetet.

Nr 6 2026 Sjöbefälen 17

REPORTAGE

Reparatör Magnus Pettersson säger att luften i svetsrummet har blivit mycket bättre sedan ledningen till punktutsuget drogs om.

spridas ut över avdelningen. Jonas Dahlberg sträcker sig upp och drar med fingret ovanpå ett vitmålat rör. Fingertoppen blir täckt av ett fint gråsvart damm. – Sådant här stålpulver hade vi i hela verkstaden förut och även i förrådet, men nu slipper vi det. Det är stor skillnad på arbetsmiljö och renlighet sedan vi byggde om. Och bullernivån. Det går nästan inte att jämföra med hur det var här innan, säger han.

En av dem som brukar använda svetsrummet är reparatör Magnus Pettersson. Han håller med om att det blivit stor skillnad efter ombyggnationen. – Förr var man ofta svart i näsan när man snöt sig efter ett arbetspass och alla drabbades. Nu är det mycket bättre, säger han. I den tekniska avdelningen arbetar elva personer, varav fem befäl inklusive en elingenjör. Jonas Dahlberg berättar att hela ombyggnationen gjordes vid sidan av ordinarie trafik, utan externa firmor eller varvsbesök. Det tog ungefär ett och ett halvt år innan allt var klart och hela maskin­ besättningen deltog i arbetet. 18 Sjöbefälen Nr 6 2026

� Det är stor skillnad på arbetsmiljö och renlighet sedan vi byggde om. Och bullernivån. Det går nästan inte att jämföra med hur det var här innan.� Jonas Dahlberg, förste fartygsingenjör på Stena Jutlandica

– Vi försökte avsätta en reparatör som fick hålla på med det här i stort sett på heltid och sedan hjälpte vi andra till när vi hade en stund över. Alla har varit väldigt positiva och jag är imponerad över hur man har ställt upp, säger Jonas Dahlberg. Att ombyggnationen medförde en hel del mer­ arbete har inte varit något problem, säger Magnus Pettersson. – Det har varit roligt att hålla på, särskilt när man sett hur bra det har blivit. Allt man gör som blir till det bättre blir man ju glad av.

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell medStiftelsen Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Stockholms Sjöfartshotell Erbjuder och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk medbraSjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell Erbjuder bra och besök billigt oss. boende mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom Du ärsamt alltiden välkommen! Telefon 08-640 94 96 med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

Villklubben@katarinasjofartsklubb.com du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail - www.katarinasjofartsklubb.com Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb E-mail klubben@katarinasjofartsklubb.com -om www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan Porten vänster Sjöfartshotellets entré Telefon - Hotellbokning 08-517 Vill du kom2,och besök oss. Du är alltid välkommen! 08-640 94 96 349 00 Du veta hittarmer, oss ring äveneller på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten vänster om Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 00 E-mail klubben@katarinasjofartsklubb.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten vänster om Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 00

Nr 6 2026 Sjöbefälen 19

Utbilda dig ombord på nordens modernaste utbildningsanläggning! Centralt i Stockholm

Alltid start-garanti

Refresh-Bas nästan varje vecka

Kombinera efter behov

GRUNDKURSER BASIC SAFETY

ADVANCED FIRE FIGHTING

16-18 sep 28-30 sep 14-16 okt 26-28 okt

17-18 sep 15-16 okt 10-11 dec

11-13 nov 23-25 nov 9-11 dec m.fl.

MARITME CREW RESOURCE MNG På begäran

MEDICAL FIRST AID 7 sep 23 sep 21 okt

2 nov 18 nov 16 dec

REF

SURVIV RESCU

SJÖSÄKERHETSUTBILDNING INRE FART 10 sep 6 pkt 2 nov 1 dec

SÄKERHETSUTBILDNING FISKEFARTYG 16-17 sep 9-10 dec 14/15 okt m.fl. 11-12 nov

SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 4 sep 21 sep 8 okt 8 sep 24 sep m.fl. 10 sep 1 pkt 14 sep 2 okt 15 sep 6 okt

SHIP SECURITY OFFICER

MEDICAL CARE

På begäran

7-8 sep 23-24 sep 5-6 okt 21-22 okt

FAST RESCUE BOAT 9-10 sep 8-9 dec 22-23 sep m.fl. 7-8 okt 3-4 nov

CROWD & CRISIS MNG 3-4 sep 26-27 nnov 1-2 okt m.fl. 23-30 okt

PFSO På begäran PSO På begäran

2-3 nov 18-19 nov 16-17 dec m.fl.

14 sep 21 sep 12 okt 19 okt 2 nov 9 nov 16 nov

www.sngruppen.se | info@sngruppen.se | 08-410 215 50

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 1 MÅNDAG

ONSDAG

TISDAG SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 8 sep 15 sep 6 okt 13 okt 10 nov

BASIC SAFETY

1 dec 8 dec m.fl.

8-9 sep 15-16 sep 6-7 okt 13-14 okt 10-11 nov

1-2 dec 8-9 dec m.fl.

ADVANCED FIRE FIGHTING 9 sep 2 dec 16 sep 9 dec 7 okt m.fl. 14 okt 11 nov

CROWD & CRISIS MNG 4 sep 2 okt 30 pkt 27 nov

FRESHVECKA, ALTERNATIV 2 MÅNDAG

VAL CRAFT & UE BOATS

7 dec 14 dec 21 dec m.fl.

TISDAG BASIC SAFETY 14-15 sep 9-10 nov 21-22 sep 16-17 nov 12-13 okt 7-8 dec 19-20 okt 2-3 nov

14-15 dec 21-22 dec m.fl.

ADVANCED FIRE FIGHTING 15 sep 17 nov 22 sep 8 dec 13 okt 15 dec 20 okt 22 dec 3 nov m.fl. 10 nov

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

MEDICAL CARE (INKL STYRD PRAKTIKDAG) 23-25 sep 21-23 okt 18-20 nov

16-18 dec m.fl.

MEDICAL FIRST AID 23-25 sep m.fl. 21-23 okt 18-20 nov 16 -18 dec FAST RESCUE BOAT 23 sep m.fl. 4 nov 9 dec

Hitta din kombination och fler tillfällen på vår hemsida!

Med reservation för eventuella ändringar

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

De ökade internationella spänningarna har väckt politikernas engagemang för svensk sjöfart. Men problemet med kompetensförsörjning växer när regelförändringar leder till inflaggningar. Av svenska sjöbefäl med aktiv behörighet arbetar bara cirka 60 procent på svensk flagg. I en medlemsenkät uppger dock en majoritet av de tillfrågade att de kan tänka sig att komma tillbaka till svensk flagg – under rätt förutsättningar. Det visar en utredning från Sjöbefälsföreningen. Text: Jan Östlund Foto: Sofi Cederlöf

22 Sjöbefälen Nr 6 2026

Nr 6 2026 Sjöbefälen 23

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

Befälen utomlands väntar på bättre villkor i Sverige Samtidigt som svensk sjöfart skriker efter folk söker sig många sjöbefäl utomlands för att få högre lön och bättre arbetsvillkor. I juni släpptes Sjöbefälsföreningens rapport �En attraktiv svensk flagg� som visar att det finns en potential att locka tillbaka en del av befälen. Text: Jan Östlund

E

ndast cirka 60 procent av svenska sjöbefäl med aktiv behörighet jobbar under svensk flagg. Men det är inte alla som har försvunnit långt bort. 17 procent jobbar i något av de nordiska grannländerna Norge, Danmark eller Finland. Resterande 23 procent är okända och jobbar antingen utanför dessa eller har gått iland. För de nyexaminerade sjöbefälen är det knappt hälften som jobbar på svenskflaggat. Av de nautiska befäl som fick ut sin behörighet mellan 2017 och 2021 är det endast 42 procent som har mönstrat på ett svenskflaggat handelsfartyg år 2025. Motsvarande siffra för de tekniska befälen ligger på 50 procent. Detta visar en utredning som Sjöbefälsföre­ ningen gjort och som presenterades vid ett panel­ samtal under Almedalsveckan i juni. För första gången gjorde föreningen en enkät riktad bara till medlemmar med arbete på utländsk flagg, som en del av underlaget till utredningen. För sjöbefäl är utlandsarbete sällan en tillfällig fas i karriären, som det kan vara i andra yrken. Den som börjat utomlands blir ofta kvar länge. Av de utlandsanställda sjöbefäl som svarade på enkäten uppger 44 procent att de arbetat 11–20 år utomlands och 13 procent ännu längre tid.

Peter Hellberg vd Sjöbefälsföreningen.

Hannes Örberg Kätterer, ombudsman Sjöbefälsföreningen

� Det finns en stor potential att göra något här, att locka tillbaka befäl till svensk flagg.� Peter Hellberg, vd Sjöbefälsföreningen

24 Sjöbefälen Nr 6 2026

En stor del av de som inte arbetar i Sverige är i tjänst på fartyg i de danska eller norska fartygs­ registren. Det handlar om ungefär 600 personer i vardera Norge och Danmark och under 30 personer i Finland. Det visar registeruttag från de nordiska grannländerna. Det innebär att det finns över 1 200 behöriga sjöbefäl som arbetar i våra närmaste grannländer. Samtidigt beklagar sig arbetsgivare i Sverige över att det är svårt att rekrytera och att det är brist på kompetent perso­ nal, särskilt i vissa yrkesgrupper. Även Arbetsför­ medlingen talar i sin kommunikation om att det är svårt för rederierna att hitta svensk personal. De närmaste årens pensionsavgångar väntas bli utmanande. – Det finns en stor potential att göra något här, att locka tillbaka befäl till svensk flagg. Vi måste tänka på vår egen kompetensförsörjning. Vi kan inte fortsätta att utbilda befäl åt andra länder, det är en väldigt dålig affär för AB Sverige, säger Sjöbefälsföreningens vd Peter Hellberg. Enligt undersökningen är löneskillnaderna ­mellan Sverige och övriga nordiska länder en ­växande utmaning för den svenskflaggade sjö­ farten. Tre av fyra i Sjöbefälsföreningens enkät svarade att högre lön var en av orsakerna till att ­ de valt att arbeta under utländsk flagg. Hela 80 procent uppgav att de fick högre lön när de bytte från svensk till utländsk flagg. Av de som fick ­högre lön angav nästan hälften att de fick upp ­ sin nettolön i intervallet 21–60 procent. Nio ­procent uppgav att de fick upp sin lön med 100 procent eller mer. I takt med att lönen stiger blir det sedan ännu svårare att vända tillbaka till Sverige. I enkäten svarar ett befäl att: ”Svensk handels­ flotta har inte erbjudit arbetstillfällen tidigare och nuvarande villkor är inte tillfredsställande. Även om man trivs med sitt jobb vill man ha en rimlig lön för att vara borta från familj/hem halva året. Villkoren för svenskt befäl är inte bra i ett internationellt perspektiv.” Ett annat befäl svarar: ”Anledningen till att jag sökte mig ifrån svensk flagg var främst på grund av bättre lön. Sen så har jag sett att de andra sakerna också är mycket bättre, bättre avlösningssystem, gym, mat, socialt liv ombord, internet med mera. Listan kan göras lång, tyvärr.”

Floatel är ett av bolagen där svenska befäl arbetar på utländsk flagg. Bolaget har flera bostadsplattformar som hyrs ut till bland annat oljebolag när de ska bygga, reparera eller montera ner en oljerigg. Då används bostadsplattformen för att bo på av de som jobbar på själva oljeriggen. Bostadsplattformen är ett fartyg som sitter ihop med oljeriggen via en gångbro. Fartyget är alltid i drift och kan närsomhelst dra in gångbron och köra iväg från oljeriggen. Foto: Patrik Sundquist

Svenska rederier har allt svårare att konkurrera om arbetskraften när utländska arbetsgivare kan erbjuda betydligt högre löner och mer attraktiva villkor. Det konstaterar Hannes Örberg Kätterer, ombudsman i Sjöbefälsföreningen och en av de ansvariga bakom föreningens rapport. – Skillnaden mellan svenska villkor och de arbetsvillkor som erbjuds i våra nordiska grann­ länder får inte vara så stor som den har varit under lång tid. Dessutom har gapet växt över tid, räknat i kronor, säger Hannes Örberg Kätterer. Han betonar att det finns flera fördelar med att arbeta på svenskflaggade fartyg, men menar samtidigt att medlemmarna förväntar sig en rimlig ersättning för sitt kvalificerade arbete och de långa perioder de tillbringar borta från familj och hem. – Våra medlemmar utför ett högkvalificerat arbete och tillbringar mycket tid till sjöss. Då är det naturligt att många söker sig till arbetsgivare som erbjuder konkurrenskraftiga löner och goda anställningsvillkor, säger han.

TEMA

En annan vanlig anledning till arbete under utländsk flagg är att man söker sig till en typ av sjöfart som inte finns i Sverige. Det är till exempel glest mellan lyxkryssare och supplybåtar till olje­ plattformar i det svenska registret. Det är sam­ tidigt två av branscherna som har särskilt goda förutsättningar att betala konkurrenskraftiga löner. Också bättre avlösningssystem uppges av de som svarat på enkäten som en av de främsta orsakerna till att man valt utlandstjänst. Enkäten visar också att många av de svarande är Så gjordes enkäten missnöjda med hur sjöfarten En enkätundersökning genomoch sjömän behandlas i fördes bland Sjöbefälsföreningens medlemmar med anställning Sverige. För en del kan det vara i utländska rederier. Enkäten en bidragande orsak till att skickades ut i februari 2026 till söka sig till utländska arbets­ 427 personer, varav 182 svarade. givare i stället för att arbeta på Detta motsvarar en svarsfreksvenskflaggade fartyg. vens på 43 procent. Hannes Örberg Kätterer beklagar att många upplever Nr 6 2026 Sjöbefälen 25

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

� 1:2 rotation med en lönenivå som inte är för långt under den som erbjuds på norska båtar skulle i alla fall få mig att överväga svensk arbetsmarknad.� Anonymt befäl ur enkäten

situationen på det sättet, men menar samtidigt att bilden behöver nyanseras. – Jag delar inte uppfattningen att det generellt är så illa. Däremot finns det en stor kunskapsbrist, både bland allmänheten och inom politiken, kring vad det innebär att arbeta till sjöss. Många system och regelverk är utformade utifrån ett landbaserat arbetsliv och tar inte alltid hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för sjömän, säger han. Enligt honom leder det ibland till att sjö­ anställda hamnar mellan stolarna när myndig­ heter tillämpar regler som inte är anpassade till yrkesgruppen. – När våra medlemmar hamnar i kläm gent­ emot myndigheter får vi ofta gå in och driva frågorna för att säkerställa att deras situation och villkor förstås och hanteras på ett rimligt sätt, säger Hannes Örberg Kätterer. Frågan är om det går att vända utvecklingen, så att sjöbefäl får uppleva att deras yrkeskompetens är uppskattad och rimligt värderad i Sverige. Det visar sig av medlemmarnas enkätsvar att en majoritet av de som jobbar utomlands idag kan tänka sig att jobba under svensk flagg i framtiden, under förutsättning att villkoren här blir bättre. Ytterligare en knapp tredjedel svarar att de kanske kan tänka sig att komma tillbaka till svensk flagg. Svaren är kopplade till att man löser orsakerna till att de lämnade Sverige från första början. Knappt tre fjärdedelar menar att det behövs högre löne­ nivåer i Sverige för att de ska komma tillbaka. På frågan vad som skulle kunna få dig att komma tillbaka till svensk flagg svarar ett befäl: ”Avlösningssystem och löner måste förbättras inom svensk sjöfart för kommande yngre genera­ tioner om det ska finnas befäl inför framtiden på svenskflaggade fartyg.” En annan medlem säger: 26 Sjöbefälen Nr 6 2026

Enkätsvaren visar att en majoritet av de som jobbar utomlands idag kan tänka sig att jobba under svensk flagg i framtiden, under förutsättning att villkoren här blir bättre.

”1:2 rotation med en lönenivå som inte är för långt under den som erbjuds på norska båtar skulle i alla fall få mig att överväga svensk arbetsmarknad.” En av de svarande kan tänka sig att gå ner i lön för att få ett bättre avlösningssystem: ”Ni måste matcha lönenivå netto. Eventuellt så kan ett avlösnings­ system uppväga en förlust i nettolön men den nyttan bör ju vara i paritet med lönebortfallet.” Generellt är många av de svarande skeptiska till att utvecklingen kommer att vända. Peter Hellberg, vd på Sjöbefälsföreningen håller med om att något stort måste göras. – Villkoren måste bli mer konkurrenskraftiga och lönerna måste upp. Då måste alla hjälpa till. Både arbetsgivarna och politikerna måste göra vad de kan. En möjlig väg framåt är att se över beskatt­ ningen för svenska sjömän. Sjöbefälsföreningen vill höja både sjöinkomst­ avdraget och skattereduktionen för sjöinkomst, som infördes 1998 när den särskilda sjömansskat­

Foto: Sofi Cederlöf

Sjöbefälsföreningens ombudsman Hannes Örberg Kätterer menar att en lösning på problemet är att höja sjöinkomstavdraget. – Om nettolönen ökar får det en stor effekt för den enskilde sjömannen, samtidigt som rederiets lönekostnader förblir oförändrade. Det är ett sätt att förbättra villkoren och göra svenska arbetsgivare mer konkurrenskraftiga i kampen om kompetensen, säger han.

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

Rapportens viktigaste slutsatser

❶

60 procent av befälen jobbar svenskflaggat Under mätperio­

❷

17 procent av befälen finns i Norden Av de resterande 40

❸

Lönen viktigast Enligt enkät­

❹

Fick högre lön 80 procent av de

❺

Är öppna för att komma tillbaka

den fanns det 7 312 svenska befäl med en giltig behörighet. Endast 60 procent av dessa tjänstgjorde på ett svenskflag­ gat fartyg.

procenten arbetar cirka 17 procent av de svenska befälen i Norge, Danmark och Finland. För 23 procent är syssel­ sättningen okänd.

undersökningen är lönen den viktigaste faktorn för att inte jobba svenskflaggat. 76 procent uppger att högre lön är en anledning till att de arbetar utomlands.

ten avskaffades. Sedan dess har nivåerna i stort sett stått stilla och inte följt inflationens utveck­ ling. Det innebär att de skattelättnader som ur­-­ ­ sprungligen var tänkta att kompensera för den slopade sjömansskatten successivt har urholkats i takt med stigande löner och ökade levnadskost­ nader. Enligt Hannes Örberg Kätterer skulle en höj­­ning av avdraget kunna stärka svensk sjöfarts konkur­ renskraft utan att öka rederiernas kostnader. – Om nettolönen ökar får det en stor effekt för den enskilde sjömannen, samtidigt som rederiets lönekostnader förblir oförändrade. Det är ett sätt att förbättra villkoren och göra svenska arbets­ givare mer konkurrenskraftiga i kampen om kompetensen, säger han.

svarande i enkätundersökningen uppger att de fick högre lön när de bytte från svensk flagg. För en stor an­ del handlar det om ca 20-60 procent mer.

60 procent av de svarande anger att de kan tänka sig att arbeta under svensk flagg igen, intresset är särskilt framträdande bland seniora befäl.

❻

Bättre avlösningssystem Högre nettolön, närheten till familjen och bättre avlösningssystem är några av de mest framträdande faktorerna för att återrekrytera dessa till svensk flagg.

Det förändrade säkerhetsläget i omvärlden, med växande internationella konflikter och kriget i Europa, har bidragit till att rikta politikernas blickar mot sjöfarten. Allt fler beslutsfattare inser att en robust svenskflaggad handelsflotta, med Nr 6 2026 Sjöbefälen 27

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

Under senare tid har några svenska rederier upp­ märksammats både inom och utanför branschen för att de tagit in fartyg i det svenska registret. Den svenskflaggade handelsflottan har enligt statistiken börjat växa igen. Än så länge handlar det bara om ett fåtal fartyg, men utvecklingen markerar ett trend­ brott efter många år av tillbakagång. I takt med att flottan växer har arbetsgivarsidan åter lyft fram svårigheterna att rekrytera svensk arbetskraft till fartygen. Ett återkommande förslag är att öka antalet utbildningsplatser för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Men en sådan lösning är både kostsam och tidskrävande. Dessutom visar rapporten att en stor del av de nyutbildade sjöbefälen inte blir kvar i den svenska sjöfarten. – Vi ser att endast omkring hälften av de som tar ut sin behörighet stannar kvar i Sverige. Resten lämnar antingen för arbete i andra länder eller väljer att lämna sjöfarten helt och gå iland, säger Hannes Örberg Kätterer. Själv ser han en betydligt snabbare väg till fler svenska befäl på svenskflaggade fartyg. – Vår undersökning visar att många av de befäl som i dag arbetar under utländsk flagg kan tänka sig att återvända till svensk sjöfart om villkoren förbättras. Lösningen finns redan på bordet. Nu är det upp till politikerna och arbetsgivarna att avgöra om, och hur, de vill agera, säger Hannes Örberg Kätterer. 28 Sjöbefälen Nr 6 2026

”Det jag får i fickan varje månad är helt klart högre.” Foto: Privat

olika fartygstyper och i huvudsak svensk besättning, är en förutsättning för Sveriges försörjnings­beredskap och motståndskraft i kris och krig. Det är ett växande intresse som Sjöbefälsföreningen vill ta vara på i sitt fackliga påverkansarbete. – Vi har ett tidsfönster just nu. Politikerna lyssnar verkligen på branschen, och jag tror att vi har goda möjligheter att få gehör för våra förslag, säger Hannes Örberg Kätterer. Samtidigt är han medveten om att även arbets­ givarsidan ser möjligheterna i det ökade politiska intresset och arbetar för att påverka beslutsfattarna utifrån sina perspektiv. – Vi kan inte låta redarna sätta hela agendan. Hannes Örberg Kätterer välkomnar de politiska åtgärder som redan har genomförts för att stärka rederinäringens konkurrenskraft, men betonar att insatserna måste omfatta mer än företagens villkor. – De åtgärder som har genomförts för rederierna är viktiga och positiva. Men minst lika viktigt är det att politiken skapar förutsättningar för svenskt sjöfolk att vilja arbeta på svenskflaggade fartyg. Utan kompe­ tenta sjömän finns det ingen svensk sjöfart att stärka, säger han.

”Min förhoppning är att komma tillbaka till svensk flagg”

För Christian Engström blev det danska internationella registret ett alternativ till svensk flagg 2019 när rederiet flaggade ut hans fartyg och resten av flottan. Då fick alla anställda söka om sina tjänster om de ville följa med. Nu arbetar han åt Stena Rederi A/S som befäl­ havare på ett rorofartyg i Medelhavet. – Det kändes bra. Vi fick bra löner, med nettolönesystem. Den delen gillar jag. Det jag får i fickan varje månad är helt klart högre. Nu i efterhand hade han ändå hellre varit kvar på svensk flagg, med större säkerhet som han säger. – Min förhoppning är att komma tillbaka till svensk flagg. Men då måste jag få ett jobberbjudande som är likvärdigt den arbetsplats jag har, med liknande villkor och arbetsmiljö. Han har svårt att tro att lönerna i Sverige kommer att gå upp så mycket. – Det skulle i sin tur kräva en stabil sjöfartspolitik som håller flera mandatperioder. Nu när blocken inte är överens om sjöfartspolitiken kan rederierna inte planera mer än fyra år framåt. Det han är mest negativ till med arbetet utanför svensk flagg är hur det blir med pensionen. – Vi som arbetar ihop pension i utlandet får svårare att förutse hur pensionen kommer att bli. Anställda på DIS-flagg ligger utanför det statliga danska pensionssystemet. Vi har en dansk tjänstepension som bolaget betalar in till och även vi själva. – Det som är osäkert är hur den danska pensionen kommer att beskattas när den betalas ut. Det är svårt att veta. Nu har Christian Engström ännu bara arbetat i ett annat land men tänker på hur komplicerat det skulle bli om han skulle byta flagg flera gånger och till slut få pension från ett antal länder. – Frågorna finns, men det är ingen som ger ett bra svar. Jag har lite svårt att se att någon kommer att vilja ta det övergripande ansvaret för det här.

Foto: Privat

”Jag ligger påtagligt högre i lön”

Orvar Ekström har arbetat tjugo år i Norge. Han är teknisk chef, sedan tio år på ett kryssningsfartyg i det norska internationella registret, innan det inom offshore. Det var främst lönen som gjorde att han sökte sig från Sverige. – I Norge fick jag i princip dubbla lönen efter skatt. Med dagens valutakurser är det inte lika stor skillnad. Men jag ligger ändå påtagligt högre i lön. En svensk kollega jag talade med hade samma lön före skatt som jag har efter skatt. Han sammanfattar att löneläget är generellt högre i Norge och skatten är lägre. Så har han utöver det lägre kostnadsläge i Sverige. Att det är så stora skillnader i villkoren mellan länderna menar Orvar Ekström beror på att den politiska viljan saknas i Sverige. Efter Ukrainakrisen har det blivit mer fokus på behovet av svensk sjöfart. – Men det är en lång bit kvar innan politikerna på regeringsnivån förstår vad det handlar om. Det är ingen politiker som förstår vad en sjöman är. Det omtalas aldrig i Sverige. Orvar Ekström lägger mer ansvar på politikerna än på rederierna. – Rederierna måste vara konkurrenskraftiga. Det är inte svenska redares fel att det ser ut så här, utan det är spelreglerna som gör att det inte funkar. De har inte mycket annat att spara på än lön och mat till besättningen. En nackdel med kontraktet han har nu är att turerna är tio veckor långa, följt av tio veckors ledighet. Det är inte så eftertraktat bland yngre sjömän, enligt Orvar Ekström. Nu när hans egna barn blivit äldre fungerar det för honom. – Det är lite länge, det är det. Men jag uppskattar de långa ledigheterna. Det skulle absolut vara ett alternativ för honom att arbeta svenskflaggat i framtiden. Det blir lite tyngre på annan flagg, som att man måste hantera behörigheter från två håll. – Då skulle lönen och pensionen behöva vara likvärdiga med det jag har nu. Jag tror inte det kommer att hända.

Foto: Privat

”På supplybåten har jag betydlig rimligare lön för det jobb jag gör” Martin Mustonen Gilljam arbetade som svetsare efter gymnasiet och utbildade sig sedan till fartygsingenjör. Han var 33 år när han började jobba till sjöss, för fem år sedan. Nu är han förste fartygsingenjör på en supplybåt inom norsk offshore. – Lönen jag hade haft som svetsare var ungefär samma som jag fick när jag började som andremaskinist i Sverige. Jag jobbade några turer på ett svenskt rederi i cirka ett år. Sedan insåg jag att jag måste flytta på mig för att tjäna några pengar. Han menar att fartygsingenjörer måste få mer i plånboken än man får om man arbetar som ingenjör på land, till exempel i industrin.

– På supplybåten har jag betydlig rimligare lön för det jobb jag gör och kompensation för att jag inte kan välja vad jag vill göra på min fritid. Sedan finns det andra för­ delar också. – Redan efter två år här blev jag uppmönstrad till förste maskinist. Det kan vara väldigt trögt i Sverige. Då fick jag upp lönen lite till. – Här har vi bättre budget för underhåll, så det är lättare att beställa fram reservdelar. Det är min erfarenhet. Med rätt lön skulle Martin Mustonen Gilljam kunna tänka sig att arbeta svenskflaggat igen. Men han tror inte det kommer att hända de närmaste åren. – Då skulle det bli enklare att deklarera också, säger han. Nr 6 2026 Sjöbefälen 29

TEMA BEHÖRIGHETSFLYKTEN

”Staten behöver ändra skattereglerna” Hanna Mahaffey, AdMare

Lars Höglund, Furetank

Två arbetsgivare som Sjöbefälen talat med önskar sig båda att staten gör mer för att höja svensk sjöfarts konkurrenskraft, samtidigt som de ser möjligheter att själva göra mer än hittills. Men varken Furetank eller AdMare Ship Management öppnar upp för generella lönehöjningar till norsk nivå. Text: Jan Östlund Foto: AdMare Ship Management/ Furetank

30 Sjöbefälen Nr 6 2026

– Vi alla i branschen delar ansvar för att befälen söker sig utomlands, säger Lars Höglund, vd och huvudägare på Fure­ tank. Jag kan inte svära mig fri från det. – Staten måste göra det mer gynn­ samt att flagga svenskt, säger Hanna Mahaffey som är säkerhetschef på AdMare Ship Management. Vi jobbar med fartyg i flera register och den svenska flaggen är helt klart den svåraste att ha att göra med. Båda tycker det är viktigt med svensk personal på svenskflaggade fartyg, om vi ska ha en svensk sjöfart. Utan det förlorar vi viktig kompetens som behövs på många håll och kan bli ännu viktigare i framtiden. Furetank söker hela tiden efter svensk personal, men det är många gånger inte lätt att konkurrera. Det har varit extra aktuellt på sistone när rede­ riet tagit leverans av flera nybyggen som fått svensk flagg. För AdMare som tillsatt flera svenska juniortjänster på sistone är det särskilt svårt att få tag på maskinpersonal, där det utbildas färre. Det är lättare att rekrytera de yngre, säger Lars Höglund. Han ser även en relativt god möjlighet att behålla unga föräldrar, i åldern 25–40 år, i alla fall papporna. De kan värdesätta saker som svensk föräldraledighet och vettiga avlösningssystem. – Vi försöker få fler tjejer att stanna hos oss och jobba. Kvinnornas tid till sjöss brukar bli kortare än männens. Vi gör allt vi kan, som att erbjuda bra internetuppkoppling så man säga god natt till barnen på video. Lars Höglund ser däremot ingen möjlighet att göra några kraftiga löne­ höjningar för att locka hem befälen som redan finns utomlands. – Om vi skulle höja lönerna till nivån de har på sina utländska jobb, då är vi inne i en spiral som leder helt fel i det långa loppet. Du kan inte höja för en utan att höja lönen för alla. I det läget skulle vi tappa vår konkurrensförmåga och kunderna skulle vända sig till andra rederier. Men löneskillnaden kan

inte vara för stor. Därför skulle staten behöva ändra skattereglerna. Skillna­ den mellan sjömansskatt och landskatt är för liten som det är nu. Hanna Mahaffey på AdMare Ship Management är inne på att alla inblan­ dade borde lyfta fram allt positivt det finns i att jobba på svensk flagg med svensk arbetsgivare, jämfört med osäk­ ra utländska kontraktsanställningar. – Facken, rederier och skolor borde lyfta fram sådant som trygghet vid sjukdom, rätt till föräldraledighet och anställningstrygghet, säger hon. Vi berättar om det när vi är ute på högskolorna. Hela sjöfartsklustret får fortsätta framhäva svensk sjöfart på alla sätt vi kan. För de unga mammorna som börjat sin befälskarriär till sjöss försöker Fur­ etank erbjuda lämpligt arbete på land efter föräldraledigheten, om de vill ha det. Svenska sjöbefäl är en rekryterings­ bas till arbete med sjöfartsfrågor på land, där utländsk personal inte är gångbar på samma sätt som de är ombord. – Sjöbefäl som gått iland behövs på många håll, till exempel på myndig­ heter, försäkringsbolag, banker och på rederier. Jag tror vi har tolv sjökaptener och sjöingenjörer bara på vårt kontor, säger Lars Höglund. För alla som gått iland och senare vill mönstra på igen till exempel när barnen blivit äldre behövs bättre möjligheter. – Det finns inget bra system för att återaktivera behörigheten, säger Lars Höglund. Det tar för lång tid och kostar för mycket för den enskilde. Vi har räk­ nat ut att det kan kosta 200–300 tusen kronor att få sin refreshment. Både Lars Höglund och Hanna Mahaffey menar att vi måste fortsätta utbilda nya befäl trots att så många fortsätter utomlands efter några år. – Vi har inget val, annat än att ta in fler icke-svenskar ombord, säger Hanna Mahaffey. – Vår arbetsmarknad är fri, konstaterar Lars Höglund. Vi kan inte låsa in någon.

NU & DÅ

Ove Allanssonsällskapets kulturstipendiat Anastasia Grivogiannis gjorde ett inspirerat framträdande i Sjöfartsmontern. Anastasia kompades av musikgruppen KAL när hon sjöng några av sina Alf Robertsontolkningar.

Många nylanseringar i sjöfartens monter på Bokmässan Applåderna ville aldrig ta slut efter det att den svensk-­ grekiska sångerskan Anastasia Grivogiannis framträtt i Sjöfartsmontern på årets bokmässa i Göteborg. Hon gjorde det efter att ha tilldelats Ove Allanssonsällskapets stipendium och det var lång kö för att få signering på hennes nya skiva. Text och foto: Lennart Johnsson

På den kritikerrosade plattan Göteborg sjunger Alf tolkar Anastasia Grivogi­ annis countryartisten och den tidigare sjömannen Alf Robertsons musik. – Jag är otroligt hedrad och överras­ kad över att på bokmässan få ett stipendium av Ove Allanssonsällska­ pet, säger Anastasia Grivogiannis.

Roligt var också att för första gången bli kompad av musikgruppen KAL. Även författaren och folkbildaren Torgny Karnstedt fick Ove Allansson­ sällskapets stipendium på 15 000 kronor. Efter debuten med romanen Slamfarmen 1977 har Torgny Karnstedt skrivit en lång rad böcker. I närmare 50

år har han även besökt svenska skolor och föreläst om vikten av att läsa böcker. Allanssonstipendiet ska enligt stadgarna gå till kulturarbetare som verkar i det svenska sjöfolkets meste författare Ove Allanssons anda. – Utan tvekan stämmer det in på Anastasia och Torgny, säger författaren och konstnären Gunwor Nordström som är styrelseledamot i Ove Allansson­ sällskapet. Gunwor Nordström lanserade själv sin precis utkomna bok, det rikt illustrerade praktverket Kvinnoliv vid Idefjorden på mässan. – Jag fortsätter följa min släkts historia i norra Bohuslän, denna gång med tonvikt på kvinnorna som blev kvar när männen ofta gick till sjöss. Nr 6 2026 Sjöbefälen 31

NU & DÅ

Dessutom lyfter jag bland annat fram hur viktigt stenhuggeriet en gång var för människorna i denna del av Bohus-­ län, berättar Gunwor Nordström.

Varje år delar Stiftelsen Sveriges Sjö­ manshus ut sitt årliga författarpris på mässan. Årets pristagare är Göteborgs­ författaren och journalisten Kristian Wedel. Han har gett ut ett tiotal böcker och är sedan många år en uppskattad skribent och kåsör på Göteborgsposten. Flera av hans böcker lyfter fram sjö­ farten som Donsöredaren på Skeppsbron och Göteborg 400 år. I prismotiveringen står det att Kristian Wedel levandegör platser och människor och visar hur den historiska utvecklingen lett fram till där vi befinner oss idag.

– Att få det här fina priset förpliktar till att skriva ännu fler böcker om sjöfartens stora betydelse för rikets andra stad, säger Kristian Wedel. Över 20 författare presenterade denna gång nyheter i Sjöfartsmontern. De flesta av böckerna som lanserades var utgivna av sjöfartens eget bokförlag Breakwater Publishing. Hur kommer det sig att Breakwater samtidigt som förlagsbranschen talar om en kris för läsandet lyckas komma med så många nyheter? – En anledning är att många större projekt vi jobbat med en längre tid ­ kom ut kort tid före bokmässan, berättar Fredrik Thor, förlagschef ­ på Breakwater. Ett par exempel är praktverken Den sista Amerikabåten ­ av David Leidenborg och Ibb Jessens

Gunwor Nordström signerar sin nya bok Kvinnoliv vid Idefjorden.

32 Sjöbefälen Nr 6 2026

och Rickard Sahlstens Ekensbergs varv. – Allt detta bidrog till att det för oss blev rekord av boklanseringar. Sam­ tidigt är det en tuff bransch där upp-­ lagorna minskar. Det krävs mycket ­ slit för att ekonomiskt få ett bokprojekt att bli lönsamt. Konkurrensen är stenhård. Tror du att den tryckta boken har en framtid? – Även om mycket konkurrerar med läsandet idag är jag optimist och hoppas och tror att bokläsandet aldrig helt försvinner. De många besökarna varje år på bokmässan visar att läsintresset fortfarande finns. I år ­ kom det över 105 000 besökare och ­ det genomfördes drygt 4 000 olika program.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris tilldelades i år Göteborgsjournalisten och författaren Kristian Wedel (mitten). Han flankeras av stiftelsens ordförande Kenny Reinhold t.v. och kanslichefen Karl Karell t.h.

NU & DÅ

�Mitt i detta finns det lyckligtvis några få oaser, och en sådan oas är Sjöfartsmontern. Hit vägleds du av en högrest fyr mot yttervärlden. För mig kändes det därför rätt att presentera min första sjöroman här. � Anders Tidström, författare till boken Kapten på ett flaskskepp

En av många författare som lanserade en ny roman på bokmässan var Anders Tidström. Hans bok Kapten på ett flaskskepp skildrar en 15-årig pojkes upplevel­ ser till sjöss en sommar. – Jag skildrar en tid då det var stora besättningar i fartygen och långa tider i hamnarna. Min huvudperson hinner uppleva både Polen under järnridåns tid och höra spännande musik i New York. Hur upplever du det är att framträda på bokmässan?

– Egentligen är allt folkmyller och trängsel på mässan inte riktigt min grej, svarar Anders Tidström. Det är mycket kommers och människoströmmar, snabbt tempo och hög puls under några intensiva dagar. – Mitt i detta finns det lyckligtvis några få oaser, och en sådan oas är Sjöfartsmontern. Hit vägleds du av ­ en högrest fyr mot yttervärlden. För mig kändes det därför rätt att presen­ tera min första sjöroman här. Tidigare

har jag skrivit några fackböcker, säger han.

Nästa års bokmässa äger rum den 23–27 september 2027. – Vi har redan bokat plats till Sjöfartsmontern på nästa års bokmässa, säger Stiftelsen Sveriges Sjömanshus kansli­chef Karl Karell. Det är viktigt att fortsätta lyfta fram den rika sjöfarts- och sjöfolkskulturen och medverkan på bokmässan är därför självklar för näringen.

Ur arkivet: 1946 Nautisk tidskrift nr 12

”För den som vill iaktta tidens tecken, äro dessa nog så tydliga. Numera räcker det inte, som sekr. Gerentz i sitt ovan citerade föredrag konstaterade, att hänvisa till stolta traditioner eller gammal sedvänja inom släkten för att förmå ynglingar att gå till sjöss. Det måste beredas dem arbets- och levnadsvillkor, som äro i görligaste mån likvärdiga med dem som erbjudas anställda i land. Om det är nödvändigt att segla, så är det icke möjligt utan navigatörer.”

Nr 6 2026 Sjöbefälen 33

ARBETSLIV

Ögonblicket

Det har varit högt på gymnasiemässor­ na. Först ut i ledet av karriärsförbere­ dande mässor var Kunskap ”UTÖ” & även sex aktörer frånBilden den maritima är tagennäringyrken, vid passagen ­ sam monter namnet ”Maritima utunder från Gruvbryggan på Utö. torget”. Sjöbefälsföreningen, monter på Foto: Johan Nilsson, befälhavare Waxholm 2, Blidösundsbolaget. under namnet ”Maritima torget”. ­ Vill du ha din bild publicerad här? Maila till Sjöbefälsföreningen, sjobefalen@sjobefal.se. Två biobiljetter Seko sjöfolk, Svensk sjöfart,bidrag. Sjöfart­ för publicerade still näringen. Rebecka Fransson, detta kommer bidra till att fler svenska befäl kommer ut på fartygen. – Det är jättekul att se så många studet branschen. Det still näringen. Rebecka Fransson, detta känns unikt, Namn Efternamn

34 Sjöbefälen Nr 6 2026

Foto: Norman Wulf

Rubrik till notisen här

ARBETSLIV

KRÖNIKA

Flest riskbedömningar vinner

G

enom åren har jag sett riskbedöm­ ningar för många olika saker. De flesta har handlat om sådant som man kan förvänta sig: maskiner, kemikalier, fallrisker och ergonomi. Men jag har också sett riskbedömningar av tepåsar, julgransglitter och kulhammare. Det låter som ett skämt, men det är det tyvärr inte. Visst går det att hitta risker även i de mest vardagliga saker men när jag ser den typen av riskbedömningar kan jag inte låta bli att fundera över syftet. Vad är det här bra för? Att regelbundet undersöka och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall är grunden i ett funge­ rande arbetsmiljöarbete. Men riskbedömningen får inte reduceras till en rutin som går på autopilot, där det viktigaste är att vi sparar den i rätt mapp på intranätet; processen är genomförd och rutan kan kryssas i. Check på den. Men vad var det som blev bättre? Minskade risken? En riskbedömning visar ibland att det inte finns någon risk, eller att de åtgärder som redan finns fungerar. Det är ett bra resultat. Men då bör risk­bedömningen ha gett oss nya insikter, ökad kunskap, eller åtminstone en bekräftelse på att det vi gör faktiskt fungerar. En riskbedömning som inte leder till något är i bästa fall bortkastad tid. I värsta fall ger den oss en falsk känsla av att vi har gjort gjort jobbet säkrare. Det vi behöver undvika är nonsensriskbe­ dömningar. Bedömningar som görs för att de ska göras, snarare än att hjälpa oss att upptäcka och hantera verkliga risker. När formen blir viktigare än resultatet riskerar säker­ hetsarbetet att stå i vägen för det säkra arbetet. Frågan är inte hur många riskbedöm­ ningar vi har gjort i år. Frågan är om någon har fått det säkrare på jobbet. ­

Fråga ombudsmannen Har du en fråga du vill ställa till en av våra ombudsmän? Skicka den till: sjobefalen@sjobefal.se.

Jag jobbar som intendenturbefäl på färjeavtalet. Jag kan inte hitta regler om uppsägningstider i avtalet, kan ni hjälpa mig?

Ja, det kan vara lite förvirrande att hitta rätt bland våra avtal. Uppsägningstider regleras inte i Färjeavtalet (formellt Avtal för fartyg med passagerar­ certifikat). Anledningen är att Färjeavtalet är en bilaga till Storsjöavtalet, som fungerar som grundavtal. De särskilda bilagorna innehåller främst de regler som avviker från eller kompletterar grundavtalet. Det innebär att om du arbetar på ett fartyg som omfattas av Färjeavtalet gäller Storsjö­ avtalets regler i de frågor som inte regleras särskilt i bilagan. Eftersom uppsägningstider inte finns reglerade i Färjeavtalet är det alltså Storsjöavtalets bestämmelser om uppsägningstid som gäller.

frågan inte regleras i något av avtalen får man gå vidare till lagstiftningen. Men för att svara på din fråga så vid egen uppsägning har du två månaders uppsägningstid om du har varit anställd kortare än fem år. Om du har varit anställd fem år eller längre så har du tre månaders uppsägningstid. Om din arbetsgivare säger upp dig så beror din uppsägningstid både på hur gammal du är och hur lång anställningstid du har. Den kortaste uppsägningstiden är två månader och den längsta är sex månader. Har du svårt att hitta det du söker är du alltid välkommen att kontakta din lokala klubb, eller oss centralt på Sjö­ befälsföreningen om det inte finns någon lokal klubb på din arbetsplats. Malin Persson, Ombudsman

Ett bra sätt att leta efter en viss regel är att börja i det mest specifika avtalet och sedan arbeta dig uppåt. Finns regeln inte i ett lokalt avtal, tittar du i Färjeavtalet och därefter i Storsjöavtalet. Om

Cecilia Österman Nr 6 2026 Sjöbefälen 35

IN ENGLISH

Engineering crew rebuilt the workshop to improve working conditions An adjustable workbench, a separate room for hot work, and well labelled cabinets and drawers. The ­engine crewmembers on M/S Stena Jutlandica have redesigned and rebuilt the ship�s workshop to create a safer and more efficient working environment. Text & Photo: Linda Sundgren Translation: Malin Vive

M/S Stena Jutlandica, owned by Stena Line, is moored at Masthuggskajen in Gothenburg, awaiting the afternoon departure to Frederikshavn on Den­ mark’s Jutland peninsula. The engi­ neering department takes the oppor­ tunity to do work that could be more challenging underway, and there is always maintenance work to be done on a 30-year old ship. When first engineer officer Jonas Dahlberg started work on Jutlandica eight years ago, he quickly realised that although the engineering department had plenty of space, the workshop’s poorly planned layout made work unneces­ sarily difficult. Despite the large open areas, some sections were cramped, and the hot-work area was separated only by a heavy plastic curtain covered with holes burned in it. There were no overhead cranes for lifting heavy parts, and there were tools and spare parts jumbled together all over in cabinets and drawers.

“A few years after I arrived, I star­ ted sketching ideas to improve the workshop,” says Jonas Dahlberg. “The primary thing was to improve the wor­ king environment, but it was also about safety and creating right conditions for people to do a good job.”

The plans were discussed and refined together with the rest of the depart­ ment and after a couple of years, the drawings were completed. The chief Engineer Johan Stranne, who had been involved in the project at an early stage, presented the idea to the shipping company, which gave its approval. The renovation was completed a year and a half ago. Inside the sto­ reroom, rows of tall steel cabinets have been installed and each cabinet door has a code indicating its contents. “And whenever something is taken from storage, you write it down on the list,” says Jonas Dahlberg and walks over to a shelf just inside the door. “Like

At the same time, it’s important to take care of the equipment. If you leave things lying around, they quickly be­ comes scratched and damaged.” The biggest transformation was inside the workshop. The awkwardly positioned workbenches have been replaced with new ones. Overhead beams equipped with cranes and hoists have been installed to facilitate heavy lifting, and tools are now kept accessible on tool boards. Lighting has been improved, and floor-mounted cabinets have been installed for storing lubricating oils and other frequently used items.

The large, cumbersome workbench that once stood in the middle of the room has been replaced by a smaller unit, improving accessibility. The new workbench is also height-adjustable, providing better working height as well as easier heavy lifting. “This bench can lift up to 1.5 tonnes. When a pallet arrives, you just lower the bench and slide the things across or lift them with a hoist. Then you raise the table to the desired height and start working,” says Jonas Dahlberg. One feature that Dahlberg and his colleagues are particu­ larly pleased with is the new room for welding and hot-works. Previously, hot work was done in a corner separated only by a plastic curtain, allowing the noise from angle grinders and other power tools to spread throughout the workshop. In addition, poorly confi­ gured extraction ducts spread smoke, soot and airborne particles across the entire department. The area has now been enclosed

”We wanted to create right conditions for people to do a good job”

36 Sjöbefälen Nr 6 2026

this we keep our inventory updated in our maintenance management system, Amos. At sea, you are naturally more dependent on the spare parts available on board, and if the necessary parts are easy to find, the chances of preventing a breakdown increase significantly.” Dahlberg continues: “Personal protective equipment is something we never cut corners on, and we always keep a good supply in different sizes.

Foto: Linda Sundgren

IN ENGLISH

The engineering department at Stena

They carried out the workshop reconstruction during regular crossings, and got a cleaner, safer and more functional working environment aboard. It took about a year and a halv and the whole engine crew was involved in the work.

with insulated metal walls that reduce noise both inside the room and in the surrounding workshop. “I ordered the steel sections pre-cut, so it was simply a matter of installing them. It took about a week to put eve­ rything in place,” says Jonas Dahlberg. In addition to a workbench, the welding room has a floormounted rotating grinder, as well as cabinets for storing materials and protective equip­ ment. The ventilation system has been fitted with silencers, and the extraction system has been rerouted so that con­ taminants are now captured by a filter

NEDSÄNKNING I VATTEN

I DET DRIVFRIA KRAFKÄND TER GÅGATA

FOTO: Dan Ljungsvik, Stena Bulk

L

FIRAS 4 JULI

MENAGERI

SOLOSPEL

Ö K E N L O

AGGREGATIONSFORM

G A S

OX XUDDE 51-26

SKILDA BIBELDEL ETT

SKYDD

S

O L

H Ä G N SEGLAR PÅ BILDEN? KONTEMPLATION

ANDNINGSBILJUD

KAN TALA SORANI FRUKT

I

TÅG MAKT I VÄST

VISADE ÖMHET

E

VULPES VULPES FÖRSÄNDE

O

M E

G E N T

S K E R

R A

SÄLLSYNT HJORTDJUR

R A R

TVÅ LIKA

INOMHUSSPORT REGNBÅGSHINNA TRÄD

ÄR SÄLLARNA POLLINERARE

A S E N

HÄSTKRAKE

TIDSÅLDER

E R A

VIKT KORT LIDANDE

POPULÄR I SMART MOBIL

PJÄSDEL ÅSIDOSÄTTANDE

LÄT GNISSLANDE

I N N E

K G

MOT KÄRNA OLLONTRÄD

I N

A

HAR SYNTAGMATORG

D E M O K R A INTE VÅR

ANKRINGSPLATSEN BARM- SERIEHÄRTIGT BJÖRN

E R

@ I UK GER INFO OM UPPHOV

Ö K

R Å A

A T

R E D D E FLADDERMUSART

I A

ISRÄNNOR

I R I S VILL FRILUFTSIVRARE?

ELASTISK MASSA

LJUSHUVUD SE GLAD UT

G E L

U T

YTTERLIGARE

G E N BESTÅR AV AMORFT & VÄTE

Award for the project The engineering crew of Stena Jutlandica was awarded SEK 60.000 for the rebuilding project at the Swedish Seamen’s House Foundation’s Awards Day in May 2025. The prize money has been used for leisure activities with the crew.

Lösning till korsordet i S ­ jöbefälen nr 5/2026 Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut: Sture Axelsson i Öxnevalla, Anders Lindberg i Klintehamn och Anders E ­ riksson i Bureå, som alla har belönats med en trisslott. Grattis!

T

A K T

TVÄRBROMSA

B A D M I N T O N

Ä N T R I N G E N DJURKADAVREN

VILL HA FOLKSTYRE SKAKAR

G

B A R N B A R N E N

I L A

B E L G A R E SOLGUD OMBORDGÅENDET

BERÖMMELSE

K A R A V A N E R

A B LIVETS EFTERRÄTT? OKARINA

E

P A T I E N S

K U R D GRUPP KAN SES BLÅ VID ÖGAT?

EXPEDITIONEN

R Ö D R Ä V

T U G G

S T E N A S U E D E PÅ BREV TILL MAINE SÄRATS

RINNER OVANPÅ MARKEN

L A N T E R N A

R O S S E L

A N D A K T GIVMILDA FLANDERNBO

HÄNDER DÄCKRENGÖRA

U

GRÖN PÅ STYRBORD

H O R M U Z S U N D E T KARAKAL

LÅTA FÅ SKUTORTSFÄRDEN

O B E S T Å N D

TUNG DYKAND VARDAGSMAT

ÄR DET LÄGGS MELLAN PÅ EXTRA K OCH O TRYCK AXLAR- DISKUSNA PÅ? SION

U

LIKVIDITETSPROBLEM

E J D E R OSÄKER PASSAGE SOM STENA BULK PASSERAT UNDER MÅNGA ÅR?

instead of being spread throughout the department. Jonas reaches up and runs his finger across the top of a white-­ painted pipe. His fingertip is covered in a fine grey-black dust. “We used to have this kind of steel dust throughout the workshop and even in the storeroom, but not any longer. The improvement in clean­ liness and working conditions has been remarkable since the reno­ vation, and noise level as well. It is almost impossible to compare the workshop today with what it was like before,” he says.

Jutlandica consists of eleven people, including five officers and an electrical engineer. According to Jonas Dahlberg, the entire renovation was carried out alongside normal ferry operations, without the involvement of external contractors or the need for shipyard visits. It took approximately eighteen months to complete, and every mem­ ber of the engineering crew contribut­ ed to the project. “We tried to have one fitter to work on the renovation almost full-time, while the rest of us helped whenever we had time available. Everyone has been very positive, and I am impressed by the commitment shown by the whole team,” says Jonas Dahlberg.

Svenska sjöräddare smiter från jobbet. Tack alla arbetsgivare som låter våra sjöräddare släppa allt för att rädda liv till sjöss när larmet går. Läs mer på sjoraddning.se

I

S O T

E X T R A

Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Nr 6 2026 Sjöbefälen 37

KORSORD LEDTRÅDAR KRAMAS TILL I MAGMA HANDEN

KAN VISA KULTUR INOM KONDITORTRADITIONEN ÖMTÅLIG PARADIS

MÅLAS IBLAND GICK STILLA

GRAM MEXIKANSK RÄTT

TAVERNAN KOLMONOXID

SKYFFELN

SKYDD

RUTSCHAS I?

BLÖTDJUR GÄLLER BARA DEKOÅT ETT RERAR HÅLL

SLÄPPER EFTER

FÖRFRISKA DELSTAT

KATT I TRÄ- PÅ BIL TILLVISSA TRÄD NINGS- I MANI- SPÅR TALAR SAMMANTYP LA HANG

LÅNG PERIOD AVMÄTT MÄNGD

SYNTETLINA

SIKTAS PÅ I SKEET

GÅR DÅLIGT

HAND

ROTAR

JÄRTECKEN AVBÖJER

STÖRRE SKÄRM MERITLISTA

JÄTTELÄGE I MATCH FÖRBAND

PÅMINNELSEN OM SKULD

UKRAINASTAD I VÄST DELAS

UTMÄRKT OX XUDDE

60-26

FRAMRÖSTNING BUSKE

KÄNDE STARK FRUKTAN

FÖRESKRIFTER

BAR

VRIST

PENNSYLVANIAPENG LÄTTA

NÖDSIGNAL

ÄR ALKOHOLHALTIG RUTIGA MINNESLAPP

SCHEMA

ARISTOKRATI ERFAREN

FÖRFATTARELIOT SKÅLTAL

MAKRILLARNA GRAM KLOCKAN KORT

SEVÄRDHET I ATEN

AKTIV VULKAN

SPORRAR

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, 128 04 ­Bagarmossen. Märk kuvertet ”oktoberkrysset”. Det går också bra att maila in hela din lösning till sjobefalen@sjobefal.se. Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 22 oktober 2026. Vinnarna belönas med en trisslott vardera. Anställ­da på Sjöbefäls­föreningen eller ­Trydells Tryckeri får ej delta i denna tävling.

38 Sjöbefälen Nr 6 2026

BÖRJAN TILL LIMPA VINK

BUTTRA ÄLDRE MÄN? BATTERI

BEIRUTBO DUGGA TÄTT

SOM F.D.

TANGERAR

GLÄNSA

KASKELOT

BÅTSTOLPE

Namn: Gatuadress: Postadress:

SVAVEL

FÖRENING

Ditt medlemskap i Sjöbefälsföreningen

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till stöd, råd och förmåner anpassade för livet inom sjöfarten. Här ser du vilket ­medlemskap som passar dig och vilka tjänster som ingår. Verkställande direktör Peter Hellberg, 08-518 356 05 Ombudsmän i Stockholm Karl Huss, 08-518 356 10 Hannes Kätterer, 08-518 356 11 Förbundsjurist i Stockholm Sandra Stens, 08-518 356 40 Ombudsman i Göteborg Johan Marzelius, 031-12 80 50 08-518 356 35 Ombudsman i Helsingborg Malin Persson, 08-518 356 66 Redaktör/informationsansvarig Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Kommunikatör Madeleine Fagerström, 08-518 356 03

Medlemsservice & Administration Rebecka Fransson, 08-518 356 55 Kristina Rosén, 08-518 356 60 Ekonomi Inga Bergenmalm, 08-518 356 65 Elin Mehlqvist, 08-518 356 20

Frågor om försäkringar? Wavelink Försäkrings-­ ­förmedlare, wavelink.se Jenica Rhodes, 0761-45 00 99 Madelaine Edlund, 0702-33 38 59

Interaktivt medlemskap För svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. ­Begränsat partsstöd, övriga rättigheter kvarstår. 67 kr/mån. Passivt medlemskap För tidigare sjöfartsanställda/pensionärer. Ingen rösträtt eller valbarhet. 180 kr/år.

Planerar du att arbeta utomlands? Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

SMBF Service Charlotte Lindberg, ­ 08-518 356 95

Frågor om arbetslöshet? Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

Expeditionen i Stockholm Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck Box 4040, 128 04 Bagarmossen Telefon, 08-518 356 00 Expeditionstid 8.00–16.00 lunchstängt 11.30–12.30 E-post sbf@sjobefal.se sjobefalsforeningen.se

Förändringar Ska du söka inträde, byta ­arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänst­ledighet, byta medlemsform? Kontakta Rebecka Fransson, 08-518 356 55 eller gå in på sjobefalsforeningen.se

Expeditionen i Göteborg Kungsportsavenyen 3 411 36 Göteborg

Kontaktvägar Behöver du komma i kontakt med föreningen eller hitta uppgifter till din klubbordförande? Aktuella kontaktuppgifter finns alltid på sjobefalsforeningen.se.

Expeditionen i Helsingborg Sundstorget 2 252 21 Helsingborg

Aktivt medlemskap För sjöbefäl/chefer med svensk arbetsgivare inom EU/EES. Fulla medlems­ rättigheter, inklusive försäkringar och medlemslån. 274 kr/mån.

Studerandemedlemskap För studerande vid sjöfartshögskola. Ingen rösträtt/valbarhet. 180 kr/år. Gäller alla medlemmar • Mötesrätt (yttra & föreslå) • Tidskriften Sjöbefälen • Medlemsinformation (yrkesrelaterad info skickas inte till passiva/studerande) Inte medlem ännu? Ansök på vår webbplats eller kontakta kansliet: 08–518 356 00 sbf@sjobefal.se

Förmåner för dig som är medlem Semesterhus för medlemmar Njut av vårt havsnära sommarhus i Torrevieja i Spanien eller våra fjällstugor i Idre, Åre och Sälen.

Fler erbjudanden online Upptäck alla medlemsförmåner, rabatter och aktuella ­er­bjud­anden på vår hemsida.

Nr 6 2026 Sjöbefälen 39

Avs: Sjöbefälen Box 4040 128 04 BAGARMOSSEN

Sjöbefälsföreningens inkomstförsäkring Medlemmar i Sjöbefälsföreningen kan teckna en inkomstförsäkring som är speciellt framtagen för sjöbefäl.

20+

års erfarenhet

95 %

av våra kunder får snabb respons

100 - 200

110 000 kr

Accept har arbetat med inkomstförsäkringar sedan 1998 och var först i Sverige med produkten.

När du ansöker om ersättning, får du återkoppling från en handläggare inom tre arbetsdagar.

Du väljer själv hur lång ersättningsperod du vill ha.

Välj själv hur hög lön du vill försäkra upp till 110 000 kr/mån.

dagars ersättning

försäkrad lön

Inkomstförsäkringen är ett komplement till ersättningen som en nordisk a-kassa lämnar vid ofrivillig arbetslöshet. Det betyder att du, tillsammans med den svenska a-kassans ersättning, kan få upp till som mest 80 % av din lön de första 100 dagarna, därefter gäller 70 %. Försäkringen kan endast tecknas av medlem i Sjöbefälsföreningen som omfattas av nordisk a-kassa. Besök www.accept.se/sjobefal eller scanna QR-koden för att läsa mer.