Issuu

TEMA TRÄNING: Bättre samhörighet ombord med regelbunden träning

sjöbefälen

№ 5 2026

Facklig tidskrift av Sjöbefälsföreningen

NYHET Oron i branschen efter Tjörnolyckan Ska sjömän inte kunna gifta sig? INTERVJUN Mark Dickinson om sina två bästa beslut NU & DÅ Rofyllt repslageri

Champagne, femrätters och ständig tillgänglighet Jonas Lyddby om jobbvardagen på kryssningsfartyg

LEDARE

Sjöfartens framtid börjar ombord

är jag tittar tillbaka på sommaren kan jag konstatera att den tragiska olyckan vid Tjörn, där en fritidsbåt och ett fraktfartyg kolliderade och två personer omkom, har påverkat oss alla. Det finns inget värre än att mista en familjemedlem och våra tankar går till familjen och deras anhöriga. Vi tänker också på befälhavaren och lotsen på fraktfartyget, som just nu säkerligen befinner i sig i en mycket svår situation. Många av oss som är verksamma i yrkessjöfarten vet hur ofta det kan uppstå situationer mellan fritidsbåtar och yrkesfartyg, och hur små marginalerna kan vara. I skrivande stund pågår både Haverikommissionens utredning samt en brottsutredning och vi vet ännu inte exakt vad som har hänt. Det är därför viktigt att avstå från att spekulera för att inte göra en tuff situation ännu värre för de inblandade. Sjöbefälsföreningen har stöttat Lotsförbundet på de sätt vi har kunnat och de har i sin tur har stöttat den berörda medlemmen. Oavsett vad utredningarna leder till är jag enig med Lotsförbundets ordförande som, i artikeln på sidan 5, säger att den här olyckan måste få beslutsfattarna att få upp ögonen för riskerna och vidta åtgärder.

I början av sommaren besökte jag Almedalen- där beslutsfattare, arbetsgivare, fackliga företrädare och branschorganisationer samlas. För en bransch som sjöfarten, som alltför sällan står i centrum för den politiska debatten, är det ovärderligt. Därför var det också glädjande att vårt seminarium om kompetensförsörjning och villkor väckte så stort intresse. För mig är sambandet självklart: det räcker inte att få fler fartyg under svensk flagg om det saknas människor som vill arbeta

ombord. Trots det hör vi gång på gång samma förenklade analys om att lösningen är att utbilda fler. Visst kommer svensk sjöfart behöva fler sjömän när flottan växer, men den verkliga utmaningen är att behålla dem vi redan utbildar. Alltför många lämnar utbildningen i förtid och många av dem som tar examen väljer bort svensk sjöfart för jobb utomlands eller i land där villkoren är bättre. Det är en mycket dålig affär för AB Sverige och borde vara en väckarklocka för hela branschen.

Arbetsmiljön måste dessutom upp på agendan på allvar. Hälsa och träning beskrivs ofta som trivselfrågor, som om de vore ett frivilligt tillägg. Så är det inte. För sjöfolk som arbetar långa pass och tar stort ansvar för säkerheten är goda möjligheter till träning och återhämtning en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb. Därför borde frågan betraktas som lika självklar som annan arbetsmiljöutrustning. Träning ombord är inte ”nice to have”. Det är ”need to have”.

Nu väntar en intensiv höst. Bland annat en extrakongress med anledning av Lotsförbundets intresse att ansluta sig till Sjöbefälsföreningen, vilket jag och hela styrelsen står enhälligt bakom. Möjligheten att samla en ännu större del av befälskåren under samma paraply känns både spännande och strategiskt viktigt.

Det talas ofta om fartyg, flaggor och regelverk när sjöfartens framtid diskuteras. Jag tycker att vi borde tala mer om människorna. För det är deras kompetens, erfarenhet och engagemang som bär branschen varje dag. Tar vi hand om dem tar vi också hand om sjöfartens framtid.

Peter Hellberg, VD, Sjöbefälsföreningen

Aktuella datum T 15 september håller Sjöbefäls-

föreningen en digital extrakongress, som ska ta ställning till ett förslag om att välkomna Lotsförbundet och dess medlemmar till Sjöbefälsföreningen.

T 6-7 oktober arrangerar Sjöbe-

fälsföreningen en avtalskonferens för att lägga grunden för vilka frågor som ska drivas i kommande avtalsrörelse. Avtalskonferensen riktar sig till klubbar och utsedda fackliga förtroendepersoner.

T 10-11 november har Sjöbefäls-

föreningen en facklig grundkurs i Stockholm. Den är öppen för alla medlemmar som vill lära sig mer om fackligt arbete, arbetsrätt och våra kollektivavtal.

Foto: Claes Hall

INNEHÅLL

Nyheter

4 Oro i branschen efter Tjörnolyckan 6 Arbetet till sjöss gör att han anklagas för skenäktenskap 8 Almedalen: Enad bransch i seminarium om rekrytering 9 X-kongress om samgående med Lotsförbundet

Intervjun 12 Mark Dickinson i intervju inför pensioneringen

Reportage 16 Kaptensvardag på lyxkryss: Passagerarna är svårast

Tema: Träning 24 SeaSportal: Träningsappen skapar sammanhållning 26 Så här tränar vi: Lättare ombord än på land 28 Gym = smart rekrytering 29 Så här kommer du igång 30 Träningsforskaren om varför vi ska träna

Foto: Agneta Slonawski

Training is the new black: Gemensamma tävlingar skapar ett kul arbetsklimat, och välutrustade gym ombord har blivit lockbete i rekryteringen. Läs mer på temasidorna om träning, sid 24-30

Nu & då 32 Rofyllt repslageri

Arbetsliv 34 Ögonblicket

�Gå med i facket� gott råd från Mark Dickinson, sid 16

35 Krönika: Ovärdigt Sverige 35 Fråga Ombudsmannen

In English 36 SeaSportal app for crew competition boost training

Radarpar i repslageriet finner ro i rep

Sjöbefälen är utgiven av Sjöbefälsföreningen. Tidningen utkommer med åtta nummer per år. Prenumeration: 350 kr/år inkl moms, Årgång 15, Utgivningsdag 4 sept 2026 Ansvarig utgivare: Peter Hellberg Redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare: Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Tf. redaktör: Malin Vive malin.vive@sjobefal.se

Adress: Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress: Flygfältsgatan 8 B Telefon: 08-518 356 00 E-post: sjobefalen@sjobefal.se Bankgiro: 332-1478 ISSN: 2001-3604 Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm 2026 Annonser: Maria Lindberg, 0950-40 29 41 maria.lindberg@vkmedia.se

Omslag: Jonas Lyddby, kapten på Azamara Pursuit. Foto: Christina Kabel TS-kontrollerad upplaga: 5 600 ex Medlem i Sveriges Tidskrifter

NYHETER

Kapten Nalle Dallner känner oro varje gång han går i de tätt trafikerade lederna utanför Göteborg.

”Man är livrädd” Den tragiska fartygsolyckan söder om Tjörn har satt spår. Ännu många veckor senare rapporteras om olyckan i nyhetsflödet och händelsen har skapat oro i branschen. Text: Malin Vive Foto: John Andersson

Det finns många som känner igen situationen: Regnigt, nedsatt sikt och trång farled. Fullastat och svårnavigerat fartyg, dessutom många oberäknerliga fritidsbåtar överallt. Det som inte fick hända, hände. På kvällen den 28 juli körde det norska fraktfartyget Misje Verde över en liten snipa mitt i farleden utanför ön Katten, strax söder om Tjörn. Snipan gick till botten och två familjemedlemmar dog. Fartygets ryska befälhavare häktades på sannolika skäl misstänkt för vållande till annans död, och den svenska lotsen som var ombord delgavs ett par dagar senare misstanke om vårdslöshet 4 Sjöbefälen Nr 5 2026

i sjötrafik och vållande till annans död, vilket är ovanligt, då lagen är tydlig om att befälhavaren bär yttersta ansvaret. Båda förnekar brott. Åtal måste väckas senast den 28 augusti.

Fartygsolyckan har påverkat hela sjöfartssverige och spridit oro i alla led, inte minst hos sjöbefäl och lotsar. Kapten Nalle Dallner på tankfartyget Vingaren är en av dem. Han har lätt att sätta sig in i situationen, vet precis hur det brukar vara uppe på bryggan och känner djupt med de drabbade – både fritidsbåtens familj och fartygskollegorna som ställts ansvariga.

– Rent emotionellt är det en fruktansvärt tragisk händelse, det har satt djupa spår. Jag är orolig varenda gång vi kör in och ut i Göteborg. Det är fullt av fritidsbåtar i farleden, trots att det finns en fritidsbåtled alldeles intill. Kommer man då med hundra meter båt och 5 000 ton olja, och någon ligger där och har missbedömt vår fart finns inte en chans att stoppa. Man är livrädd! Utanför Tjörn där olyckan inträffade är farleden trång och gör en krök nordväst om Älgön. Nalle Dallner har kört den vägen ut och in från Vallhamn flera gånger, både med och utan lots brevid sig. Senast var det bara ett par månader sedan. – Det var jag och överstyrman, ensamma, kolsvart. Det är ett hemskt ställe. Om det kommer en liten båt finns ju inget att göra när du ligger i svängen där. Han jämför med någon som har mörka kläder på sig och en ficklampa i handen och tänker korsa E4. – Vad har man att välja på? Att krascha upp på grund och orsaka ett väldigt stort oljeutsläpp eller köra rakt fram och hoppas att det går bra?

På samma plats, en sen kväll ett par månader senare står två personer uppe på Misje Verdes brygga, befälhavaren och en lots från Sjöfartsverket, och spanar ut i mörkret över fartygsleden. Förundersökningen visar att snipan gav utslag på radarn. Nalle Dallner är inte förvånad och beskriver hur arbetssituationen kan se ut: – Det är inte så lätt alltid. Det är jätte mycket att göra på bryggan, många skärmar som man måste ha koll på samtidigt, mycket information, radion tjatar, det är mörkt... och med dagens bemanningskrav och vilotidsregler kan det vara svårt att få hjälp med utkikar. Han ryser. – Det kunde lika gärna ha varit jag. Det är hemskt. Jag skulle tro att det finns en del kollegor som funderat på att kliva iland efter det här.

NYHETER

� Det finns nog många kollegor som funderat på att kliva i land efter det här.� Nalle Dallner, befälhavare

Ronny Löf, tf. ordförande i Lotsförbundet

Bemanningsfrågan och arbetsmiljöbrister ombord är ingen ny fråga. Misje Verde har fått hård kritik vid ett flertal kontroller, senast av ITF-inspektören Håkan André, som menar att fartygsbemanningen varit för låg, säkerhetsrutiner inte följts och att det varit falsk rapportering i besättningarnas arbets- och vilotidsjournaler. Seko sjöfolk har i flera år larmat om liknande missförhållanden på mindre torrlast fartyg. Lika skakade av olyckan är kollegorna på lotssidan. Den berörda lotsen togs ur tjänst så snart olyckan blev känd, och företagshälsovården kopplades in för krisstöd. Även Sjöbefälsföreningen har bistått Lotsförbundet med råd och stöd med expertis och kontakt med jurister. Ulf Eriksson, som är tillförordnad lotsområdeschef för Marstrand och Lysekil, har fått ta emot många samtal från kollegor som velat visa sitt stöd och ventilera egen oro. En återkommande fråga handlar om ansvaret, vilka situationer som lotsen ska axla. Ansvarsfördelningen mellan befäl havaren och lotsen blir också en av de stora frågorna i den fortsatta utredningen. Normalt är det befälhavaren som har ansvaret medan lotsen är rådgivande, men det finns undantag. Förundersökningen kommer bland annat undersöka om de internationella sjövägsreglerna COLREG har överträtts, bland annat regel 5 om att ha noggrann utkik och regel 13 om att upphinnande fartyg ska väja. Eftersom det var nedsatt sikt kan även regeln om ljudsignal bli aktuell.

Lotsarnas oro ekar ut i Europa Ronny Löf, mästerlots och tf ordförande i Lotsförbundet. Hur går dina tankar efter olyckan? – Det är en oerhörd tragedi för alla inblandade. Men den är inte helt förvånande heller, med tanke på trafikintensiteten och att man blandar yrkessjöfart med mindre fritidsbåtar. Jag jobbar som lots i Stockholm och generellt kan jag säga att vaksamheten från fritidsbåtar har utvecklingspotential.

Är medlemmar oroliga? – Ja, det är såklart att tankarna snurrar ju. Vi ser en oro med åklagaren som bedömer att befälhavaren och lotsen delar ansvaret. Det ger ekon i Europa och jag har även pratat med Empa [European Maritime Pilots’ Association, reds. anm.] som är bekymrade. Lotsarna har en unik roll på många vis. Juridiskt är vi en rådgivare men oftast är marginalerna för små för att stå och tipsa om att fartyget ligger fel i farleden. Det blir konstigt

att vi skulle dela ansvar med befälhavaren i och med att vi kommer ombord som gäst och har mindre möjlighet att påverka. Fackligt är det många som tänker att vi inte har betalt för att ta det här ansvaret, så kan man sammanfatta det hela.

Finns funderingar på att lämna yrket? – Ja, absolut. Jag har haft kontakt med den innersta kretsen som är väldigt påverkad. Jag tror vi kommer att se ringar på vattnet efter det här, det kanske finns förbättringspotential i juridiken, rekommendationer för fritidsbåtar så att det inte händer igen.

Vilken hjälp har den berörda lotsen fått? – Han har det oerhört kämpigt. Vi har begränsat antalet kontakter kring honom, så han har valt en kollega som kontaktperson. Vi har också hjälpt till med juridiska kontakter. Sofi Cederlöf

Nr 5 2026 Sjöbefälen 5

Foto: Privat

– Hade jag inte varit sjöman skulle vi kunna bilda familj. Nu vet jag inte hur det går, säger Henrik Johansson, teknisk chef på bogserbåten Boss.

Hans jobbschema gör att de misstänks för skenäktenskap Sjömansfällan: Han hittade drömtjejen i Marocko, de gifte sig för två år sedan men har ännu inte kunnat flytta ihop. Som sjö ingenjör på bogserbåt har Henrik Johansson tvåveckorstörn, vilket blev ett argument för att avslå hennes uppehållstillstånd. – Ska man inte kunna bilda familj om man är sjöman eller måste jag gå iland, frågar sig Henrik. Text: Malin Vive

Äntligen hade han hittat rätt, tycke uppstod och hon sade ja. Olaya och Henrik gifte sig i Marocko i november 2024 och bestämde att bosätta sig i Sverige, där han har ett bra jobb och stor gård att ta hand om. En månad efter bröllopet ansökte de om uppehållstillstånd. Det visade sig bli en lång och tålamodskrävande resa. Efter intervjuer, handläggning, skrivelser och kompletteringar kom ett besked strax före sommaren: Avslag. I beslutet konstaterar Migrationsverket att Henrik och Olayas äktenskap visserligen är giltigt, både enligt marockansk lag och i Sverige. Men de slår fast att makarna inte har för avsikt 6 Sjöbefälen Nr 5 2026

att leva tillsammans – på grund av Henriks arbetstider. Han har ett klassiskt 1–1-schema med två veckor ombord och två veckor hemma, men i myndighetens ögon måste man bo ihop mer än hälften av tiden för att räknas som samman boende. I beslutet ifrågasätts att Olaya ska vara ensam under de veckor Henrik jobbar. – Jag blev helt paff. De menar att jag är hemifrån för mycket – ändå är jag hemma halva året. Jag har ju fler hemmadagar än alla som jobbar iland!

Henrik Johansson har just gått av passet på bogserbåten Svitzer Boss

i Lahälla strax norr om Lysekil. Han har jobbat som teknisk chef på Svitzer sedan 2021 och trivs väldigt bra. Helst skulle han vilja behålla jobbet ombord, men nu vet han varken ut eller in. Ännu två år efter bröllopet finns ingen Olaya som väntar därhemma med middag och mys nu när törnen är slut. Hon är fast i Marocko och de får som vanligt nöja sig med att höras och ses över videotelefon på kvällen. – Inte precis det äktenskap jag hade hoppats på, kommenterar Henrik.

Han har arbetat till sjöss i över trettio år, först som motorman, därefter fartygsingenjör, förste fartygsingenjör och sedan teknisk chef. Alltid med samma slags sjöarbetstider. Under intervjuerna förstod han att Migrationsverket reagerade på hans arbetstider och erbjöd sig därför att gå iland, men det känns ju inte heller bra: – Ska jag behöva lämna ett yrke jag haft hela mitt liv för att få leva med min fru? Ska inte sjömän kunna gifta sig och ha samma rättigheter som andra yrkesgrupper?

NYHETER

�Ett äkta par hade vidtagit åtgärder för att sammanbo mer.� ur Migrationsverkets beslut

För Olayas del har det varit jobbigt. Marocko är en auktoritär stat högt upp på korruptionslistan där polis, militär och myndigheter har en stark ställning, och hon var väldigt nervös under intervjun. De ville veta mycket, bland annat skulle hon redovisa vilka arbetsuppgifter Henrik har. – Hon är ju inte teknisk chef precis, det var ju inte så lätt att förklara exakt vad jag gör om dagarna. När hon var osäker ansåg de att det var bevisat att vi inte hade någon kontakt.

Avslaget var tungt att ta emot. Henrik åkte till Marocko för att träffas och förklara. – Usch så tråkigt det var. Man blir ju ledsen alltså. Olaya var så olycklig över den där intervjun och undrade vad hon gjort fel och om vårt äktenskap var upplöst. Hon vet ju inte hur det går till i Sverige och hur det funkar med myndigheter. I sitt beslut ifrågasätter Migrationsverket att de inte träffats oftare. De skriver ”ett äkta par hade vidtagit åtgärder för att kunna sammanbo mera”, och avfärdar relationen som skenäktenskap. För Henrik känns det som Moment 22, eftersom det är själva ansökningsprocessen som gör att de inte kan träffas: Turistvisumet hon sökte fick avslag. Och ansökan om uppehållstillstånd måste göras från hemlandet. Nu efter avslaget kan hon inte komma ut alls.

De pratas vid och ses i videosamtal varje dag men efter sitt bröllop, när ansökningsprocessen började, har de inte kunnat träffas mer än sammanlagt ett trettiotal dagar. – En resa till Marocko kostar över tio tusen kronor. Jag hade gärna åkt dit varje månad, men det är inte ekono-

miskt hållbart. Jag är inte miljonär, säger Henrik.

Från fackligt håll reagerar Sjöbefälsföreningens ordförande Peter Hellberg kraftigt på Migrationsverkets resonemang om arbetstiderna. – Det är en upprörande historia. Det är ju så här sjömanslivet ser ut, man är borta minst halva året. Det går ju inte att utesluta en specifik yrkesgrupp från att bilda familj. Jag hoppas att det begåtts något misstag någonstans, annars är det ju en väldigt viktig fråga att ta upp på myndighetsnivå. På Migrationsverkets tillståndsprövningsenhet sitter David Pettersson. Han har inte varit beslutsfattare i detta ärende, men svarar på generella frågor. Han tycker det låter märkligt att arbetstider skulle ligga till grund för ett avslag. – Kraven är att man ska bo i Sverige, att man har för avsikt att bo tillsammans och dela ett gemensamt hem. Det ska inte påverka om en av parterna har ett jobb där man är hemifrån två veckor i månaden. – Vad som är bra med vårt system i Sverige är möjligheten att överklaga. Oftast får våra beslut medhåll i Migrationsdomstolen, men det händer ju att det blivit fel någonstans och domstolen gör en annan bedömning, säger David.

Henrik och Olaya önskar inget högre än att få flytta ihop och bilda familj. Han hoppas att han inte ska tvingas byta jobb för att få leva med sin fru. Tills vidare är de hänvisade till mobilen.

Henrik och Olaya har nu överklagat till migrationsdomstolen. De har kompletterat med dokumentation från sin dagliga kontakt och Henrik har också filmat ombord på Boss, så att Olaya ska kunna beskriva vad han sysslar med. Men han undrar samtidigt hur många andra par som behöver filma sina jobbsysslor för att visa att de har ett äktenskap.

I Migrationsverkets beslut lyfts enriks arbetsschema upp som H ett argument för att paret inte har för avsikt att bo tillsammans. Han hade också behövt styrka sina möjligheter att få jobb på land.

Nr 5 2026 Sjöbefälen 7

NYHETER

Budskapet från seminariet var tydligt: svensk sjöfart måste inte bara utbilda fler sjöbefäl. Den måste också skapa förutsättningar för att de som väljer yrket vill stanna kvar.

Bra fart i Almedalen om befälsrekrytering

Frågan hur svensk sjöfart ska lyckas rekrytera och behålla sjöbefäl lockade folk till Sjöbefälsföreningens seminarium i Almedalen, och i centrum stod föreningens uppmärksammade rapport. Text: Malin Vive Foto: Madeleine Fagerström

– Utan svenska sjömän har vi ingen svensk sjöfart! Med det budskapet inleddes panelsamtalet om en av sjöfartens mest avgörande framtidsfrågor: hur Sverige ska lyckas utbilda, rekrytera och behålla kompetent sjöfolk. Under ledning av Sjöbefälsföreningens ombudsman Malin Persson och biträdande förhandlingschef Sandra Stens samlades företrädare från fack, näringsliv och politik på Maritima mötesplatsen i Almedalen i slutet av juni för att diskutera lösningar på den växande kompetensutmaningen. I panelen deltog Johanna Rantsi (M) ledamot i trafikutskottet, Lars Höglund vd på Furetank, Mikael Lindmark kassör och ombudsman för Seko Sjöfolk samt Sjöbefälsföreningens vd Peter Hellberg.

Seminariets utgångspunkt var Sjö befälsföreningens nya utredning En attraktiv svensk flagg – så behåller vi befälen, som visar att många svenska sjöbefäl väljer att arbeta utomlands eller byta yrke. De främsta anledningarna är högre löner, bättre avlösningssystem och mer attraktiva villkor. Samtidigt visar undersökningen 8 Sjöbefälen Nr 5 2026

att nästan sextio procent av dem kan tänka sig att återvända till svensk flagg om villkoren förbättras, vilket engagerade panelens samtal om behovet av bättre ekonomiska villkor. Peter Hellberg förordade en modern variant av det tidigare sjö inkomstavdraget, och Seko sjöfolks ombudsman Mikael Lindmark pekade även på behovet av bättre pensions villkor för sjöanställda: – Vi ser en tragisk trend där många lämnar för jobb med bättre pensionsavsättningar. Det måste vi göra något åt. Möjligheten att kombinera yrket med familjeliv ventilerades också; svårigheterna kring föräldraledighet, anpassad barnomsorg och de höga kostnaderna kring behörighetsförnyelse efter en tids frånvaro. Moderaternas Johanna Rantsi sa att hindren för svensk sjöfart behöver undanröjasoch lovade ta med sig frågor som förskola, graviditetspenning och behörighetskrav i sitt fortsatta arbete.

Ett annat engagerande ämne var svårigheten att behålla nyutexaminerade sjömän i Sverige. Lars Höglund, vd på Furetank, beskrev frustrationen hos

rederierna som tar emot och utbildar elever: – Vi har många gånger tagit ombord juniorbefäl och försett dem med behörigheter och sedan går de till Norge, det är inte roligt. Det vore bra att kunna göra ett avtal med elever som man anställer, att de får stanna i tre år. Vi behöver hitta en lösning där, sade han med blick till Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen. Peter Hellberg avslutade panelsamtalet med en uppmaning om fortsatt gemensamt arbete i branschen: – Vi behöver utveckla avtalen, arbetsmiljön och utbildningen, och det är tillsammans som vi ska gå; arbetsmarknadens parter och beslutsfattare.

Kortfakta om rapporten Sjöbefälsföreningens undersökning visar i vilken utsträckning svenska sjöbefäl arbetar internationellt, vilka drivkrafter som får dem att söka sig utomlands och vad som krävs för att de ska vilja återvända till svensk flagg. Några viktiga insikter från undersökningen: T Många svenska befäl är idag verksam-

ma i våra nordiska grannländer.

T Lönen är den i särklass största driv-

kraften för att välja ett arbete utomlands. T En majoritet är positiva till att arbeta på

svensk flagg igen, om villkoren förbättras. T Det råder sannolikt inte brist på kompe-

tens, utan snarare brist på konkurrenskraftiga villkor i Sverige. T Lösningen handlar inte enbart om att

utbilda fler, utan lika mycket om att ta tillvara på och behålla den kompetens som redan finns i branschen.

NYHETER

Foto: Malin Persson

21 befäl lämnar Stena Vinga Det blev till slut något färre befäl än befarat som förlorar jobbet när Stena Vinga i november överlåts till DFDS.

I samband med försäljningen av Stena Vinga till DFDS varslades tjugofemtalet befäl, men resultatet efter sommarens förhandlingar mellan fack och arbetsgivare blev att något färre behövde gå; tolv tekniska befäl och nio på nautikersidan. På cateringsidan lyckades man undvika uppsägningar, och inte heller fartygens elektroingenjörer omfattas av arbetsbristen. – Den kompetensen är svår att ersätta och därför behåller man dem trots att de egentligen är övertaliga, säger Stenaklubbens ordförande Åke Karlsson. Stena Vinga, som sedan mars 2025 varit charterhyrd av DFDS, lämnas över den 3 november och flaggas om. Fram till överlämnandet har all personal garanterats fortsatt arbete ombord.

Trots det tunga ämnet tycker Åke Karlsson att förhandlingarna mellan Stena Line och de fackliga organisationerna genomförts i en konstruktiv anda. – Vi hittade svar tillsammans och blev eniga snabbt. Jag tycker att vi fått gehör för våra synpunkter och har inte behövt släppa något väsentligt, säger han. Samtidigt beskriver Åke Karlsson en utbredd trötthet bland medlemmarna efter flera år av omorganisationer, neddragningar och förändringar inom Stena Line. – Först försvann Saga under pandemin, sedan var det förändringarna på Karlskrona/Trelleborgslinjen, införandet av pec-styrmansavtalet, försäljningen av Nautica och nu Vinga. Många har fått byta arbetsplats flera gånger på kort tid och är väldigt besvikna, så det finns ett uppdämt missnöje sedan tidigare. För facket har det varit många tunga besked på kort tid och mycket oro att hantera. – Nu hoppas vi att det inte blir något mer stök efter det här, säger Åke Karlsson. Malin Vive

Alla behåller jobbet när Nautica går till Eckerö När Stena Nautica går över till sin nya ägare Eckerö Line står det klart att ingen av de anställda behöver lämna rederiet. Den övertalighet som uppstod i samband med försäljningen och nedläggningen av linjen Halmstad-Grenå har lösts efter fackliga förhandlingar, genom att berörd personal erbjudits plats i en driftpool. För de övertaliga befälen innebär överenskommelsen att alla kan behålla sin anställ ning inom Stena Line, trots att fartyget försvinner ur flottan. Driftpoolen innebär att man går in och jobbar där det behövs förstärkning inom Stenaflottan. När permanenta tjänster blir lediga ska personalen i driftpoolen få möjlighet att återgå till ordinarie placeringar.

– Det är jag nöjd med, det känns bra att vi kunde hitta en lösning där alla får stanna kvar, säger ordförande i Stenaklubben Åke Karlsson efter förhandlingarna, där även Johan Marzelius deltog som ombudsman för Sjöbefälsföreningen, tillsammans med företrädare för den lokala klubben. Stena Nautica har under sommaren legat ”ljummen” i Fredrikshamn i väntan på leverans, med avlönad personal ombord som nu placeras ut på andra fartyg. Den 6 augusti övertogs hon formellt av Eckerö Line, och ska efter vissa anpassningar sättas in på rutten mellan Nådendal och Långnäs. Enligt rederiet kommer hon att fortsätta segla under svensk flagg och i huvudsak användas för gods transporter. Malin Vive

Nr 5 2026 Sjöbefälen 9

NYHETER

Sjöbefälsföreningen och Lotsförbundet vill gå samman

Internationella federationen för fartygsbefälhavare (IFSMA) kräver starkare skydd för handelsfartygsbesättningar i väpnade konflikter. Organisationen, som företräder över 16 000 fartygsbefälhavare världen över, slår fast att civila sjömän aldrig får betraktas som legitima militära mål. Bakgrunden är de senaste attackerna mot handelsfartyg i konfliktområden, där besättningsmedlemmar har mist livet. IFSMA betonar att sjömän transporterar livsviktiga varor som mat, energi och mediciner, men saknar inflytande över många av de kommersiella beslut som för dem in i risk områden. Organisationen kräver att sjömän får tydlig information om säkerhetsrisker och rätt att tacka nej till tjänstgöring i högriskområden utan att riskera uppsägning eller ekonomiska förluster. Om de väljer att tjänstgöra ska det ske frivilligt och med fullgott skydd, försäkring och ersättning. IFSMA uppmanar FN, IMO, ILO, stater, redare och andra aktörer att omedelbart stärka skyddet för handelsfartyg och deras besättningar. Samtidigt understryker organisationen att fartygsbefälhavare måste ha rätt att avbryta eller om dirigera resor när säkerheten inte kan garanteras. Budskapet är tydligt: Ingen sjöman ska behöva förlora livet bara för att göra sitt jobb. 10 Sjöbefälen Nr 5 2026

Sjöbefälsföreningens styrelse fattade i juli ett enhälligt beslut om att kalla till en digital extra kongress. Kongressen ska ta ställning till ett förslag om att välkomna Lotsförbundet och dess medlemmar till Sjöbefälsföreningen. Beslutet är en följd av flera månaders dialog mellan förbunden. På Lotsförbundets initiativ har parterna under våren diskuterat förutsättningarna för ett samgående. Sjöbefälsföreningen har analyserat de formella förutsättningarna och tagit fram förslag till nödvändiga stadgeändringar. – Styrelsen står enad bakom beslutet att låta kongressen pröva frågan. Vi ser stora möjligheter i att samla fler delar av befälskåren inom samma organisation och därmed stärka sjöbefälens gemensamma röst, säger Mikael Johansson, ordförande i Sjöbefälsföreningen. Sjöbefälsföreningen är Sveriges enda fackförbund med ett renodlat fokus på sjöbefäl och sjöbefälens villkor. – Ett samgående skulle innebära att lotsarna får ett förbund med bred maritim kompetens och etablerade nationella och internationella kontakt ytor. Samtidigt stärks Sjöbefälsföre ningen genom den kunskap, erfarenhet och sjöfartsinsyn som lotsarna bidrar med, säger Peter Hellberg. Lotsförbundet genomförde en medlemsomröstning i juni där cirka 95 procent av de 240 medlemmarna ställde sig bakom ett samgående. – Vi tycker att det är bra att komma in i en förening som har sjöfartskun-

Foto: Claes Hall

Handelssjömän får inte bli krigets offer

Frågan om ett eventuellt samgående mellan Sjöbefäls föreningen och Lotsförbundet kommer att diskuteras på Sjöbefälsföreningens extrakongress den 15 september. – Målet är att bli ett starkare fackförbund, säger Peter Hellberg, vd för Sjöbefälsföreningen.

Mikael Johansson, ordförande i Sjöbefälsföreningen

Ronny Löf, tf ordförande i Lotsförbundet

nande som specialitet, säger Ronny Löf, tf ordförande i Lotsförbundet. Förbunden har mycket gemensamt och står inför flera gemensamma utmaningar, bland annat när det gäller rekrytering och återväxt. – Förhoppningen är att vi kan sätta sjöfarten lite bättre på kartan. Vi samlar ihop krafterna och kan påverka politiken på ett annat sätt. Framåt så har vi jätteutmaningar med återväxten. Jag delar visionen om att vi tillsammans ska lyckas nå längre än vi gör idag, säger Ronny Löf. Även lönenivåerna är en gemensam fråga. – Lönerna för lotsarna ligger rejält på efterkälken så det är en del av rekryteringsproblematiken. Lotsförbundet håller extrakongress den 14 september, följt av Sjöbefäls föreningens extrakongress den 15 september. Om båda kongresserna röstar ja kommer samgåendet att ske så snart som möjligt. Sofi Cederlöf

NYHETER

Foto: Patrik Nilsson

Uppsagda befäl

Fyra befäl på fartyget M/V

Josefin har sagts upp på grund av arbetsbrist då fartyget har sålts. Sjöbefälsföreningen har genomfört en MBL-förhandling med Skaw crewing där befälen var anställda.

Abisko på plats – leveransen dröjer Räddningen riskerar hamna i kläm om Kustbevakningen tar över, skriver Sjöbefälsföreningen i sitt remissvar.

Marin enighet om att sjöräddningen ska vara kvar En statlig utredning kom i våras med förslaget att flytta sjö- och flyg räddningen från Sjöfartsverket till Kustbevakningen. Men många av remissinstanserna är kritiska, däribland Sjöbefälsföreningen. Det var i maj i år som regeringen tog emot utredningen ”En ny hemvist stärker sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige”. För att utnyttja resurserna mer effektivt, stärka räddningstjänstens förmåga och minska administrativa kostnader föreslås att Kustbevakningen tar över det operativa ansvaret för sjö- och flygräddningen, inklusive helikopterresursen och räddningscentralen JRCC, och att Myndigheten för civilt försvar får ansvar för bland annat utbildning, samordning och tillsyn. Sjöbefälsföreningen är tveksam till förslaget. I sitt remissvar skriver före ningen bland annat att det riskerar bli intressekonflikter, då Kustbevakningen har ett brett uppdrag till havs med ansvar för miljöskydd, tillsyn och brottsbekämpning. Vid miljöolyckor där det behövs både sjöräddning, sanering eller andra ingripanden, kan det uppstå målkonflikter mellan olika uppdrag. Sjöbefälsföreningen

menar att det är av största vikt att livräddning ges högsta prioritet utan konkurrerande intressen. Även branschorganisationen Svensk sjöfart ser en risk för målkonflikter. I ett pressmeddelande skriver de: ”Ledningen av sjö- och flygräddningen bör även fortsättningsvis ha en tydligt civil och humanitär hemvist. Kustbevakningens växande polisiära och brottsbekämpande uppdrag riskerar annars att skapa målkonflikter. Vid en räddnings insats måste räddningen av människoliv alltid vara den överordnade uppgiften.” Sjöfartsverket vill behålla sjö- och flygräddningen, men ser gärna att Myndigheten för civilt försvar tar över ansvaret för övergripan de utveckling och miljöräddning till sjöss. Sista dagen att lämna in remissvar var den 14 augusti. Regeringen kommer nu att analysera förslagen i utredningen samt remissvaren och sedan bestämma hur de går vidare. Sofi Cederlöf

I mitten av augusti kom Tra-

fikverket Färjerederiets andra nya eldrivna färja, Abisko, till Sverige från Holland Shipyards varv i Nederländerna. Men det är fortfarande oklart när leveransen kan ske, skriver Sjöfartstidningen. – Vi gläds åt att hon är i Sverige och att varvet kan påbörja tester och intrimning på plats. Färjan ägs fortfarande av varvet och vi bistår i arbetet mot leverans och trafikstart, skriver Färjerederiets rederichef Ellen Norrgård i ett sms till Sjöfartstidningen. Leveransen av de nya elfärjorna Alvaret och Abisko har präglats av förseningar och missnöje bland de anställda, något som Sjöbefälen skrev om i nr 1 2026. Alvaret skulle ha levererats sommaren 2024 och Abisko sommaren 2025. Fortfarande går ingen av färjorna i trafik. – Varvet arbetar parallellt med både Alvaret och Abisko för att nå färdigställande och leverans så snart som möjligt, skriver Ellen Norrgård.

Rättelse

Korsordet i Sjöbefälen nr

4 2026 så stod det felaktigt FRANKRIRE i facit. Det ska naturligtvis vara FRANKRIKE. Sjöbefälen ber om ursäkt för felet och ger ett stort tack till Thomas Ahl som var uppmärksam och upptäckte det. Nr 5 2026 Sjöbefälen 11

Foto: Nautilus International

INTERVJU

Berit Blomqvist är vd på Sveriges Skeppsmäklare och jobbar för att få till en förändring av reglerna. 27 Sjöbefälen Nr 1 2025

INTERVJU

Mark Dickinsons två bästa beslut:

�Börja segla och gå med i facket� Mark Dickinson, generalsekreterare i det brittiska sjöbefälsförbundet Nautilus International, är en välkänd och respekterad person i globala sjöfackliga sammanhang. Han har arbetat inom sjöfarten hela sitt liv, både till sjöss och som facklig företrädare, men nu väntar pensionen. Text: Lennart Johnson

Berätta lite om din bakgrund, du har arbetat med sjöfart i hela ditt yrkesliv, men var kommer engagemanget från? – Jag växte upp nära Liverpool i en fackligt och politiskt aktiv familj. Min pappa och flera andra släktingar arbetade till sjöss och för mig var det självklart att följa i deras fotspår. Min första påmönstring som kadett gjorde jag 16 år gammal. Efter flera års studier och kadettjänstgöring ombord började jag segla som styrman. Redan första veckan ombord gick jag med i dåvarande brittiska befälsfacket som då hette MMOA. Det är ett av de bästa och viktigaste besluten jag gjort i mitt liv. Även om jag under mina nio år till sjöss ofta var långt hemifrån visste jag att jag tack vare facket aldrig skulle behöva ’walk alone’. [You will never walk alone är fotbollslaget Liverpools inmarschlåt, reds. anm.].

Vart gick första resan? –Det var på lastfartyget Crestbank, vi gick via Panamakanalen över ekvatorn och tillbaka till England via Suezkanalen. För en ung arbetarpojke som knappt hade varit utanför stan förut var det en otrolig upplevelse. Även om jag trivdes under mina nio år till sjöss kände jag samtidigt tidigt att jag ville arbeta fackligt och verka för bättre villkor för sjöfolket.

Varför gick du iland? – På 1980-talet blev det sämre ekonomiska tider och svårt att få sjöjobb. Jag bestämde mig för att läsa vidare, tog examen på ett universitet i Wales och började sedan på ITF.

Mark Dickinson Yrke: Generalsekreterare i det brittiska sjöbefälsförbundet Nautilus International och tidigare biträdande generalsekreterare för ITF. Aktuellt: Går i pension efter över 40 år i sjöfartsfackligt arbete.

Det gick fort där, du blev biträdande general sekreterare med ansvar för sjöfartsfrågor redan 1992? – Ja, jag var ju förhållandevis ung och att jag utsågs till biträdande generalsekreterare redan då berodde delvis på ITF:s sjöfolkssektions dåvarande ordförande, Anders Lindström. Han poängterade att det måste vara en person med sjöerfarenhet som fick det uppdraget.

Är det något särskilt du minns från dina tolv år på ITF? – Derbyshireexpeditionen glömmer man inte. Det var en expedition som försökte lokalisera vraket efter det stora bulkfartyget Derbyshire som gick under 1980 med 44 man ombord. De brittiska sjöfacken hade försökt få den dåvarande konservativa regeringen att söka efter fartyget, utan resultat, så man bestämde sig för att finansiera en egen expedition som jag fick leda. De lyckades hitta vraket som låg på över 4 000 meters djup i Stilla Havet. En undersökning avslöjade allvarliga konstruktionsfel, samma fel Nr 5 2026 Sjöbefälen 13

INTERVJU

� Vi som fackliga företrädare måste fortsätta verka för att förbättra villkoren för världens sjöfolk� Mark Dickinson

hade tidigare lett till att flera andra bulkfartyg gått under. Tack vare denna upptäckt kunde vi förmå IMO att agera och verka för att konstruktionen av bulkfartyg skulle förbättras och bli säkrare. Det kändes väldigt bra.

Är det flera saker du idag kan känna dig nöjd över att ha fått igenom? – Med hjälp av flera medlemsförbund lyckades vi blåsa nytt liv i kampanjen mot bekvämlighets sjöfarten. Bekvämlighetssjöfarten är värsta sortens avreglering. Fortfarande är de sämsta fartygen under bekvämlighetsflagg ett hot både mot säkerheten och miljön, och de har som regel bedrövliga villkor för sjöfolket. Det är väldigt viktigt att få bukt med det. – MLC-konventionen känns viktig också. Jag har deltagit i arbetet med att ta fram FN:s arbetsmarknadsorgan ILO:s Maritime Labor Convention, MLC-konventionen, som antogs 2006. Det innebar en rejält förbättrad minimistandard för världens 1,5 miljon sjömän. I dag har MLC-konventionen ratificerats av 110 länder och täcker 97 procent av världshandelsflottan. En imponerande och glädjande siffra. Vi som fackliga företrädare måste oförtrutet fortsätta verka för att förbättra villkoren för världens sjöfolk.

När du började segla fanns inget sjöfartsfackligt förbund för befäl, hur startade det? – Det tog flera år och åtskilliga juridiska hinder innan vi 2009 var i mål med bildandet av världens första internationella fackförbund för sjöbebfäl, först Nautilus International och senare Nautilus Federation. Idag är Nautilus International ett fackförbund för sjöbefäl både i Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Tack vare att vi representerar flera länder har vi ett större inflytande på internationell nivå i organisationer som ITF och ETF.

Hur blir livet nu som pensionär, kommer du ha något jobb vid sidan av? – Ja, idag är jag både talesman för sjöfolket i ILO och vice ordförande i ILO:s speciella treparts kommitté inom sjöfarten. De uppdragen kommer jag att ha kvar även efter min pensionering. 14 Sjöbefälen Nr 5 2026

Hur viktigt är det att sjöfackliga organisationer arbetar både nationellt och internationellt? – Enligt min mening är det helt nödvändigt med tanke på att sjöfart är en global näring. Mina många år till sjöss och i fackförenings rörelsen har lärt mig att för att förbättra löner, arbetsvillkor och säkerheten för sjöfolket måste vi arbeta kollektivt över nationsgränserna. Ensam är inte stark.

Hur ser din fritid ut? – Trots många resdagar i mitt yrkesliv har jag alltid försökt att träna, även om det inte längre blir några maratonlopp. Och det blir många långpromenader med vår Russel terrier Billy. Fast Billy börjar bli gammal, så promenaderna är numera långsammare. Det har inte blivit mycket tid över för att läsa skönlitteratur, tyvärr. På mitt nattduksbord ligger nu Kapitalet i tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty och John Maynard Keynes standardverk Employment, Interest and Money. En favoritförfattare är annars Tim Marshall, vars böcker om geografins makt jag läst från pärm till pärm. Ser man på musik så älskar jag 80-talsmusik, som Human Touch, Spandau Ballet, Depeche Mode, David Bowie, The Police och Elvis Costello. Plus att vi så klart har nästan alla Beatles skivor. Självklart följer jag också mitt favoritlag i fotboll, Liverpool. Även om du som fackligt aktiv aldrig är riktigt ledig har jag så mycket som möjligt försökt vara med på mina barns olika aktiviteter också.

Har du någon gång ångrat att du valde sjömans livet och att bli fackligt engagerad? – Nej, inte en sekund! De två bästa beslut jag gjort i mitt liv är att börja segla och att gå med i facket. I dagens polariserade värld behövs fackligt engagemang mer än någonsin. Den globala fackföreningsrörelsen har alltid slagits för alla människors lika värde. Idag har fack förbunden en viktig roll i att vara en motkraft till de högerpopulistiska, rasistiska och anti demokratiska rörelser och partier som har vuxit sig starka runt om i världen, säger Mark Dickinson.

Mark Dickinson Kortfakta T Utsågs 1992 till

biträdande general sekreterare på ITF med ansvar för sjöfartsfrågor. Därefter fick han samma befattning på brittiska Sjöbefälsförbundet Numast, senare Nautilus International. T Låg bakom initiativet

till Nautilus International som bildades 2009. Det är ett unikt sjöbefälsförbund med drygt 18 000 medlemmar från Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Några år senare bildades Nautilus Federation, en global paraplyorganisation för befälsförbund från hela världen. En av medlemsorganisationerna är Sjöbefäls föreningen. T Styrelseordförande

2024-2025 i den brittiska fackliga central organisationen TUC, Trade Union Congress. T Behåller efter pensio-

neringen sina uppdrag som talesman för sjöfolket i ILO och vice ordförande i ILO:s speciella trepartskommitté inom sjöfarten. T Han är nu även ord-

förande i det brittiska sjöfolkets pensionsstiftelse.

Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar

En enande kraft inom sjöfarten Berit Blomqvist är mässjäntan som blev vd för Sveriges skeppsmäklare. I 50 år har hon varit engagerad inom sjöfarten och kämpat för bättre villkor för både ombordanställda och skeppsmäklare. I maj tilldelades hon Stiftelsen Sveriges Sjömanshus hedersbelöning för sina insatser. När Berit Blomqvists avtackades i mitten av juni deltog såväl hennes kollegor från tiden som mässjänta på M/S Tor Scandinavica som riksdagspolitiker och ett 30-tal utländska skeppsmäklare. Blandningen av gäster återspeglar den samlande kraft som Berit Blomqvist varit genom åren där hon fört samman företrädare för sjöfartsbranschen och politiker för att gemensamt hitta vägar framåt för att stärka svensk sjöfart. – När jag började inom sjöfarten var det väldigt ovanligt att facken och redarna gick samman och ordnade saker. Men det är tillsammans som vi blir starka och faktiskt kan åstadkomma en förändring, säger hon.

”Mest stolt är jag nog över Världsjöfartens dag som nu är inne på sitt 34:e år och för Sjöfartsentusiastdagen” Hennes första större projekt blev återinförandet av Världsjöfartens dag i Sverige 1994. Evenemanget hade lagts ner på grund av falnande intresse, men Berit Blomqvist såg potentialen i en sådan dag. – Jag ville att det skulle bli en dag som förde samman hela näringen, inklusive de ombordanställda. Ibland har jag lite skämtsamt sagt att det är mässjäntan i mig som styrt mig vidare i karriären, men det ligger faktiskt något i det, säger hon. Parallellt med arbetet på Tor Scandinavica utbildade sig Berit Blomqvist till journalist, och som reporter skrev hon mängder av artiklar om sjöfart. När hon sedan tog en mastersexamen vid Nautiska institutionen på Chalmers tekniska högskola, fick hon jobb på nystartade Sjöfartsforum (idag Maritimt Forum). – En av de första saker jag gjorde på Sjöfartsforum var att starta Riksdagens maritima nätverk. Jag ville att politikerna skulle

Berit Blomqvist har under sin karriär drivit igenom flera förändringar inom sjöfarten. Fotograf: Anna Derkum lära sig mer om sjöfartens frågor och vi ordnade utbildningar, frukostmöten, studiebesök och en massa annat, säger hon. Berit Blomqvist har också varit engagerad i flera föreningar och sällskap inom sjöfarten. Hon har varit ordförande i Wista Sweden och i Göta Älvklubben, och hon var med och grundade Sjöfartens kultursällskap. Genom åren har hon även arrangerat en rad välbesökta sjöfartsevent, däribland sjöfartens Entreprenörsdag. – Mest stolt är jag nog över Världsjöfartens dag som nu är inne på sitt 34:e år och för Sjöfartsentusiastdagen. Vi har haft många intressanta föredragshållare som ställt upp med sin tid och delat med sig av sina erfarenheter och massor av deltagare. De senaste 24 åren har Berit Blomqvist varit vd för Sveriges Skeppsmäklare med huvudkontor i centrala Göteborg. Skanna QR-koden för att se en film om hur Stiftelsens arbete stöttar sjöfolket.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2027 Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det. Det går redan nu att lämna in förslag till Belöning 2027. Läs mer om vår belöningsverksamhet på sjomanshus.se

Arbetsvardagen som kryssningskapten ser lite annorlunda ut. Här serverar Jonas Lyddby crêpes Suzette till sammans med med fartygets hotelldirektör Ryszard Gusmann.

16 Sjöbefälen Nr 5 2026

REPORTAGE

Jonas Lyddby har provat det mesta till sjöss: Marinkadett, styrman på containerskepp och lots i Stockholms skärgård. Men det är först som befälhavare på kryssningsfartyget Azamara Pursuit som han fått ett liv till sjöss med tid att gå iland och råd att ha tre personer på bryggan om natten. Text och foto: Christina Kabel

” Passagerarna är det svåraste” – Har ni verkligen inga vapen ombord? Hur kan ni försvara oss mot banditer och pirater då?! Tokyo En vapenglad amerikansk VIP-passagerare är mållös över att försvaret på kryssningsfartyget Azamara Pursuit består av några vattenkanoner och tre par handfängsel som aldrig har använts. – Varken vi eller myndigheterna tycker att det är bra med pistoler ombord. Vi har länge undvikit att segla i Suezkanalen och Röda havet på grund av risken och vi räknar inte med att möta pirater här mellan Japan och Alaska, säger Jonas Lyddby lugnande till sin amerikanske passagerare.

Det är nu 18 timmar sedan Azamara Pursuit gled ut ur Tokyos hamn på den 12 dagar och nästan 3 000 sjömil långa resan till Whittier i Alaska. En liten grupp VIP-passagerare från de dyraste sviterna är inbjudna till ett exklusivt besök på bryggan. Var och en har betalat upp mot 180 000 kronor för resan, och en viktig del av Jonas Lyddbys uppgift som befälhavare är att ge dem en upplevelse för livet. Som 54-åring har Jonas Lyddby seglat det mesta, från minsvepare som ung sjöfartskadett till att

bli utbildad lots i Stockholms skärgård. – Jag började på den gamla Finlandsfärjan Birger Jarl och seglade sedan chartrade containerskepp för tyska NSB, mestadels i Asien. Men det blev mer och mer utsvultet och jag fick kämpa för att behålla min utkik på bryggan om natten, som man ville prioritera bort. Jag bad kaptenen om en ”written command” om att utkik inte var nödvändig. Den fick jag naturligtvis aldrig – ingen vill stå med ansvaret. Så utkiken fick vara kvar.

År 2008 sökte sig Jonas Lyddby till Star Cruises och fick jobb som styrman på Superstar Libra, och sedan dess har han bara seglat kryssningsfartyg, med undantag för fyra år som lots i Stockholms skärgård. – Jag trodde nog att jag skulle vara lots fram till pensionen, men det är väldigt ensamt och det är mycket samma sak hela tiden. På kryssningsfartygen är det nya hamnar, nya rutter och nya människor. Och vi är alltid tre man på bryggan om natten, en utkik och två officerare, för det händer mycket mer på ett passagerarfartyg. Efter ett par hektiska veckor upp och ner längs Japans kust med fullt fartyg – knappt 700 pax och en ny hamn varje dag – är det bara 440 passagerare Nr 5 2026 Sjöbefälen 17

REPORTAGE

Jonas seglar oftast med samma befäl, Luka och Emil. Arbetsvillkoren ombord skiftar. Fartygets tre högsta befäl är ute sex veckor och lika lång tid hemma. De övriga är ute fyra månader och två hemma.

� Vi är alltid tre man på bryggan om natten, för det händer alltid så mycket på ett passagerarfartyg.� Jonas Lyddby, befälhavare på Azamara Pursuit

med på stillahavskryssningen, och 391 anställda i besättningen ska ta väl hand om dem. – Till skillnad från lastfartygen handlar det inte om att komma så snabbt och billigt som möjligt från A till B. Här spelar komforten också en stor roll. En sjösjuk passagerare är ingen glad passagerare så om vi kan göra överfarten bekvämare genom att ta en omväg på 100 nautiska mil så gör vi det, förklarar Lyddby, som har en stående order på bryggan om att stabilisatorerna ska ut om fartyget rullar mer än två grader. De kommer snabbt till användning på turen över Stilla havet.

”Wagyu sashimi, följt av sake granité och Peking duck roll”, därtill champagne och utvalda viner. Det är lite skillnad mellan vanlig mässmat och de fem rätter som kökschefen och sommeliern dukar upp till middagen. På varje kryssning bjuds passagerarna från toppsviterna in till en VIP-middag, där Jonas Lyddby och de tre högsta befälen sitter med. De tillåter sig en centimeter av champagnen och vinerna – precis nog för att kunna skåla med gästerna. Enligt anställningskontraktet får fartygets anställda inte ha mer alkoholpromille i blodet än när man kör bil i Sverige. Hela besättningen – inklusive befälhavaren – undergår ett alkoholtest där 20 slumpvis valda namn skickas från rederikontoret en gång i månaden. Alltid vid ett nytt datum och en ny tidpunkt. Kvällens middag är bara en av fyra VIP-middagar på den här kryssningen som Jonas Lyddby är 18 Sjöbefälen Nr 5 2026

värd för. Och i huvudrestaurangen står Captain’s table alltid dukat och klart, det är många passagerare som gärna vill se kaptenen. – Att vara synlig och tillgänglig är något som rederiet efterfrågar, och jag tror också att det skapar trygghet för passagerarna. Men egentligen är jag nog lite introvert – jag är i alla fall inte så himla glad för alltför personliga frågor, säger han.

När Jonas Lyddby sökte jobbet som styrman hos Star Cruises skickades han till en psykolog i Halmstad med specialisering på sjöfolk. – Det är ett rätt vanligt grepp inom kryssningssjöfarten, rederiet ville vara säkra på att jag hade rätt personlighet för jobbet. De vänder verkligen ut och in på en. Men jag passade tydligen in i profilen. På containerskeppen var han i regel chef för en besättning på 15–20 personer. På Pursuit är han högsta chef för nästan 400. De flesta kommer från Asien – huvudsakligen Filippinerna, Indonesien och Indien – medan befälen ofta är europeiska. – I vardagen är jag egentligen bara chef för fyra personer direkt, de är sedan chefer för de andra. Det gör chefsrollen mer hanterbar. Men att disciplinen ombord upprätthålls är ytterst mitt ansvar, och om någon ska sägas upp är det mitt jobb. Det är aldrig särskilt trevligt, ofta är det för att de har brutit mot rederiets drog- och alkoholpolicy. Vi är bara en dagsresa från Kodiak när det ropas

REPORTAGE

Johan Lyddby på Azamara Pursuits däck. Under som maren seglade de längs med Alaskas kust.

”Det är stor skillnad på att vara kapten på lyxkryss ningsfartyg jämfört med jobben jag haft tidigare. Att ständigt vara tillgänglig och tillmötesgående mot passagerarna är den svåraste delen”, säger Jonas Lyddby.

tad riktning. Från helt stilla till 60 knops vind på en minut. Alla våra 12 förtöjningstrossar sprang, då har de ändå 100 tons brottstyrka vardera. Det var ett par vilda minuter innan vi fick motorerna igång och kontroll på fartyget. Vi stötte i kajen och fick en liten buckla, så våldsamt var vädret, berättar han.

Azamara Pursuit

Efter tolv dagar till havs glider Pursuit in till kaj code red från huvudrestaurangen. En manlig passagerare har svimmat efter lunchen. Inom några minuter är fartygets läkare och de två sjuksköterskorna på plats. Ombord finns ett litet men väl utrustat sjukhus och efter några timmar kan passageraren skrivas ut igen. – Det är lyckligtvis inte så ofta vi har en code red. Även om många av våra passagerare är till åren, tar de flesta väl hand om sig själva, säger Lyddby.

Passagerarna är annars den svåraste delen av jobbet på ett kryssningsfartyg, tycker han. – Ibland är vädret inte rätt och man behöver berätta att vi inte kan komma in till Nordkap eller någon annan plats som de alltid drömt om att se. Det är svårt när man vet att många slitit i åratal för att skrapa ihop pengar till sin drömresa. Det krävs både mod, erfarenhet och kunskap för att sätta den gränsen rätt och det är det svåraste i det här jobbet. Jonas vet precis hur snabbt det kan gå från lugnt väder till en nära-nog-olycka. I juni 2018 var han kapten på kryssningsfartyget Mein Schiff 3, som låg förtöjt i Honningsvåg i norra Norge. Fartyget hade 2 600 passagerare ombord. Hälften var på en utflykt mot Nordkap, själva drömresmålet, och den andra hälften väntade på sin tur. – Vädret var fint, men prognosen varnade för hård vind. Jag satt i min hytt och tittade på tv och väntade. Och sedan kom den, men från en ovän-

i Whittier, en liten stad mellan snötäckta berg i Alaska. Det är första gången Jonas Lyddby är i området, men redan innan avgången från Tokyo förberedde han sig på de nya hamnarna, vädret och myndigheterna. På fartyget används bara lots när det krävs, som vid avgången från Tokyo och i alla hamnar i Alaska. – Lotsen in till Whittier kostade över 130 000 svenska kronor för åtta timmar! När jag jobbade som lots hemma i skärgården fick jag jobba flera månader för att komma upp till det, säger Jonas. I dag tjänar han bra som kapten på passagerarfartyg, uppskattningsvis dubbelt så mycket som en skeppare på ett containerskepp.

T Typ:

Eftersom Azamara Pursuit inte varit i USA på åtta

T Bruttotonnage:

år har den amerikanska sjöfartsmyndigheten flugit in och står redo på kajen för kontroll. För besättningen väntar en extra tuff förmiddag, där de ska visa myndigheterna att alla kunskaper sitter som det ska med brandövningar, evakuerings övningar och sjösättning av livflottar. Samtidigt ska det göras klart för de nya gästerna, som om ett par timmar ska hälsas välkomna med champagne, nystädade hytter och ett tal från kaptenen. Under sommaren seglar fartyget upp och ner längs Alaskas kust. För Jonas Lyddbys del slutar två och en halv månaderstörnen i Vancouver och när han kliver ombord igen i september ligger Pursuit i Busan i Sydkorea.

Kryssningsfartyg (R-klass) T Varv:

Chantiers de l’Atlantique, Saint-Nazaire, Frankrike T Byggd: 2001.

Sjösattes som R Eight; tidigare namn Royal Princess och Adonia T Flagg: Malta

30 277 GT T Längd:

180 m, bredd 25 m T Däck:

11 st, varav 8 är passagerardäck T Marschfart

18,5 knop

T Kapacitet:

702 passagerare och 408 i besättning

Nr 5 2026 Sjöbefälen 19

Utbilda dig ombord på nordens modernaste utbildningsanläggning! Centralt i Stockholm

Alltid start-garanti

Refresh-Bas nästan varje vecka

Kombinera efter behov

GRUNDKURSER BASIC SAFETY

ADVANCED FIRE FIGHTING

16-18 sep 28-30 sep 14-16 okt 26-28 okt

17-18 sep 15-16 okt 10-11 dec

11-13 nov 23-25 nov 9-11 dec m.fl.

MARITME CREW RESOURCE MNG På begäran

MEDICAL FIRST AID 7 sep 23 sep 21 okt

2 nov 18 nov 16 dec

REF

SURVIV RESCU

SJÖSÄKERHETSUTBILDNING INRE FART 10 sep 6 pkt 2 nov 1 dec

SÄKERHETSUTBILDNING FISKEFARTYG 16-17 sep 9-10 dec 14/15 okt m.fl. 11-12 nov

SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 4 sep 21 sep 8 okt 8 sep 24 sep m.fl. 10 sep 1 pkt 14 sep 2 okt 15 sep 6 okt

SHIP SECURITY OFFICER

MEDICAL CARE

På begäran

7-8 sep 23-24 sep 5-6 okt 21-22 okt

FAST RESCUE BOAT 9-10 sep 8-9 dec 22-23 sep m.fl. 7-8 okt 3-4 nov

CROWD & CRISIS MNG 3-4 sep 26-27 nnov 1-2 okt m.fl. 23-30 okt

PFSO På begäran PSO På begäran

2-3 nov 18-19 nov 16-17 dec m.fl.

14 sep 21 sep 12 okt 19 okt 2 nov 9 nov 16 nov

www.sngruppen.se | info@sngruppen.se | 08-410 215 50

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 1 MÅNDAG

ONSDAG

TISDAG SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 8 sep 15 sep 6 okt 13 okt 10 nov

BASIC SAFETY

1 dec 8 dec m.fl.

8-9 sep 15-16 sep 6-7 okt 13-14 okt 10-11 nov

1-2 dec 8-9 dec m.fl.

ADVANCED FIRE FIGHTING 9 sep 2 dec 16 sep 9 dec 7 okt m.fl. 14 okt 11 nov

CROWD & CRISIS MNG 4 sep 2 okt 30 pkt 27 nov

FRESHVECKA, ALTERNATIV 2 MÅNDAG

VAL CRAFT & UE BOATS

7 dec 14 dec 21 dec m.fl.

TISDAG BASIC SAFETY 14-15 sep 9-10 nov 21-22 sep 16-17 nov 12-13 okt 7-8 dec 19-20 okt 2-3 nov

14-15 dec 21-22 dec m.fl.

ADVANCED FIRE FIGHTING 15 sep 17 nov 22 sep 8 dec 13 okt 15 dec 20 okt 22 dec 3 nov m.fl. 10 nov

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

MEDICAL CARE (INKL STYRD PRAKTIKDAG) 23-25 sep 21-23 okt 18-20 nov

16-18 dec m.fl.

MEDICAL FIRST AID 23-25 sep m.fl. 21-23 okt 18-20 nov 16 -18 dec FAST RESCUE BOAT 23 sep m.fl. 4 nov 9 dec

Hitta din kombination och fler tillfällen på vår hemsida!

Med reservation för eventuella ändringar

TEMA TRÄNING OMBORD

Träning till sjöss ökar välbefinnandet, minskar stress och stärker dig fysiskt och mentalt. Även samhörigheten ombord gynnas av att träna tillsammans. Sjöbefälen har gjort en djupdykning i temat, besökt träningspass på flera fartyg och även tagit en titt på SeaSportal, Sjöfartsverkets digitala plattform som lockar till träning ombord. Text: Johan Erichs Foto: Claes Hall

Vikten av att träna ombord

TEMA TRÄNING

Målsättning: Att få fler i besättningen att träna Att tävla mot andra fartyg kan ge extra motivation att träna. Med träningsportalen SeaSportal vill Sjöfartsverket få fler sjömän att röra på sig, men det går lite trögt. Trots flera års satsning jobbar man på att nå den stora grupp som ännu inte deltar. Text: Johan Erichs Foto: Claes Hall

drottstävlingar mellan fartyg och rederier har anor ända från 1950-talet. För att stimulera träning och tävling till sjöss lanserade Sjöfartsverket 2020 den digitala motionsportalen SeaSportal, där sjöfolk kan registrera sina träningspass och tävla mot kollegor och andra fartyg, både i lag eller individuellt. En av deltagarna är Alice Lund, som är befäls elev hos Furetank. – Det är jättekul att tävla mot de andra fartygen. Jag tror att just tävlingsmomentet är viktigt för att höja motivationen att träna, säger hon. Det är framför allt styrketräning som gäller för Alice när hon är ombord. På Fure Vyl, som är ett modernt fartyg från 2024, finns ett välutrustat gym där det går att träna både kondition och styrka. – För mig betyder styrketräningen att det blir lättare att klara av jobbet. Jag blir glad och nöjd. Dessutom gör träningen att jag sover bättre.

Seasportal är en del av Sjöfartsverkets Sjömans-

Alice Lund, befälselev på Furetank

service, som arbetar för en meningsfull fritid för sjöfolk genom aktiviteter och tävlingar inom idrott och motion. Man har arbetat länge för att få fram det här verktyget. – Vår förhoppning är få fler inom sjöfarten att ägna sig åt någon eller några former av motionsaktiviteter, säger Jimmy Eriksson, som är operativ samordnare för Sjömansservice på Sjöfartsverket. Med programmet i mobilen kan man föra träningsdagbok och hålla koll på hur kollegor på andra fartyg och medarbetare ligger till i tävlingen. Jimmy Eriksson berättar att det går att synka andra träningsappar också, exempelvis Strava och Polar Flow, till SeaSportal. På Seasportals hemsida hittar man också träningstips, hälsotips, övningsvideor och dessutom en hälsoportal, där det går att hitta träningsprogram, artiklar och föreläsningar.

1 400 konton – men de flesta är vilande

Seasportals app heter ”Active at sea” och kan synkas med andra träningsappar i mobilen.

24 Sjöbefälen Nr 5 2026

Intresset för att registrera sina motionsaktiviteter på SeaSportal är på uppgång, men det breda genombrottet har ännu inte inträffat. – Vi har idag cirka 1 400 konton men många är tyvärr vilande. I tävlingen där fartyg tävlar mot varandra har vi idag närmare 250 stycken aktiva individuella deltagare, fördelat på 60–70 olika fartyg, berättar Jimmy Eriksson. Det låter som en hel del, men som jämförelse finns det nästan 16 000 yrkesverksamma och aktiva svenska sjömän inom den svenskregistrerade handels flottan, enligt Transportstyrelsen, så förbättrings potentialen är god.

TEMA TRÄNING

Gym with a view: Få kan träna med sådan utsikt som ombordanställda. Här kör Axel Eliasson ett pass på M/S Skåne på väg mellan Rostock och Trelleborg.

� Det vore önskvärt att fler rederier såg fördelarna med Seasportal� Jimmy Eriksson, Sjömansservice

För att hålla satsningen vid liv skickar Sjöfartsverket ut nyhetsbrev och uppmuntrar deltagarna att träna i grupp, eftersom det oftast känns lättare att hålla fast i sin satsning då. Även olika former av belöningar har testats. – Vi körde kvartalsvinnare i vår tävling och premierade dessutom nya användare som hållit sig aktiva. De kunde få en liten belöning som ett träningsband, för att motiveras att fortsätta hålla igång, berättar Jimmy Eriksson.

Rederierna spelar en viktig roll för att få fler att delta, berättar Jimmy. När ett rederi valt att engagera sig ser man en betydligt ökande ström av nya deltagare i SeaSportal. På Sjöfartsverket hoppas man att fler rederier ska ansluta sig.

Länk till appen

Seasportal och länk till appen hittar du på Sjöfarts verkets idrottsida: https:// idrott.sjofartsverket.se/ next/page/home

– Det vore önskvärt att fler rederier såg fördelarna med Seasportal, inte minst genom det värde fysisk träning har för att nåmålen för branschstandarden HMS (Hälsa, miljö och säkerhet) säger Jimmy Eriksson. Det har dock varit en utmaning att nå alla sjömän med informationen om att Seasportal finns och hur programmet funkar. – Vi har bara kontaktuppgifter till de som är med i SeaSportal och det vore ju fint att nå även alla de som inte är med. Jag hoppas därför att rederierna kan hjälpa till att sprida information om det här motionsverktyget. Det finns ju utrymme för fler än 250 användare, säger Jimmy Eriksson. Nr 5 2026 Sjöbefälen 25

TEMA TRÄNING

– Bra om vi som är vana att träna hjälper nybörjare att komma igång med träningen, tycker Fredrik Jonsson, befälhavare på M/T Ramelia och på bilden under joggingtur till Vardetangen, Norges västligaste fastlandspunkt.

”Jag har hållit på med träning sedan barnsben” Fredrik Jonsson är befälha vare hos Rederi AB Älvtank och jobbar bland annat på M/T Ramelia. För honom har fysisk träning blivit ett självklart inslag i vardagen. – Jag tränar nog fem dagar i veckan. Men är jag ombord och har haft ett pass med mycket jobb, då är det inte alltid jag går till gymmet.

Vad gör du då istället?

– Då kan jag ta en promenad på däck eller något enklare rörelsepass, det viktiga är att jag får till någonting så att det känns bra både kroppsligt och mentalt. Annars är det styrketräning i fartygets gym eller en tur på löpbandet som gäller: – När vi får tillfälle att gå iland så tar jag gärna en löptur. Det fungerar bra i mindre hamnar men är såklart svårare i en hamn som Rotterdam. Det är skönt att komma ut i naturen och höra fåglar och känna dofter. Det är också ett trevligt sätt att bekanta sig med nya ställen. Hemma blir det vanligtvis gym, gruppträning på Friskis & Svettis eller padel. 26 Sjöbefälen Nr 5 2026

”Lättare ombord än i land” ”Jobbet blir enklare när jag tränar. Träningen ger energi.”

– Jag försöker variera, det är roligt och känns bra för kroppen med omväxling.

Hur får du motivation till att träna?

– Träningen har blivit en del av livet för mig. Jag kan inte tänka mig en tillvaro utan någon form av fysisk aktivitet. Jag blir piggare, gladare och känner mig bättre rent fysiskt och mentalt. Ombord har träningen fått stor social betydelse, berättar Fredrik Jonsson. – Hos oss har det blivit så populärt med gymträning att man nästan får boka tid. Vi är många som håller igång och träningen svetsar ihop oss när vi snackar och peppar varandra.

Vad har du för tips till en sjöfartsanställd som vill komma igång att träna men har svårt att ta första steget?

– Hjälp varandra att komma igång. De som är rutinerade kan dela med sig av sin er farenhet så att det blir lättare för en nybörjare att undvika de misstag som är lätta att göra som ny i träningslokalen.

Johan Löwenhamn båtsman, M/S Gotland Johan Löwenhamn, 38 år och båtsman på Destination Gotlands M/S Gotland, ligger på överlägsen förstaplats i SeaSportals cykeltävling och Lag Gotland toppar lagtävlingen. – Jag har ända sedan tonåren gillat att röra på mig även om det idag är mer organiserad träning än när jag var barn, säger Johan Löwenhamn. Ombord finns ett gym med en träningscykel som Johan gärna använder. Via internet och digitala träningsplattformar kan han lägga upp träningsprogram med exempelvis distans, backe, berg eller sprint. – Konditionen förbättras och det känns bra att vara stark och ha kondition eftersom jobbet är hyfsat slitigt. Jag får energi och mår bättre. Johan menar att rederierna kanske borde ställa mer långtgående krav på besättningens kondition och styrka. – Alla skulle vara vinnare på det. Många skulle må bättre av att komma igång och träna. Det gäller att våga börja och sedan är det lätt att bli biten.

TEMA TRÄNING

att träna – Träningen ger mig så mycket att det idag skulle vara svårt att vara utan den, säger Joakim Ottingius, andre styrman på M/T Ramelia.

Axel Eliasson, matros, M/S Skåne – Jag kör gärna ett par träningspass under de veckor jag är ombord. Ska jag vara ärlig så är det lättare att hinna köra ett pass när jag har ledig tid ombord än när jag är i land. Axel tycker det är skönt att hålla igång. Han är 28 år och har kört styrketräning sedan 2022, det brukar bli två till fyra pass i veckan. Ro-Paxfärja M/S Skåne har ett ljust och välutrustat gym på cirka 70 kvadratmeter med all nödvändig utrustning för både styrke- och uthållig hetsträning. I anslutning till gymmet finns omklädningsrum, dusch och en fin bastu. – När vi är många kan det bli lite trångt i gymmet men det brukar lösa sig. Just att det är så lättillgängligt är en stor fördel, säger Axel Eliasson.

Vad betyder formen styrketräning för dig? – Jag känner mig starkare och mår bättre. Även psykiskt känner jag att styrkträningen påverkar positivt, jag känner mig i balans. Efter träningen känner jag mig klar i skallen och det är en väldigt skön känsla. Axel gillar bäst att träna på egen hand, så att han själv kan styra sina pass och tidpunkt för träningen. När han är i land tränar han på ett gym med hjälp av friskvårdsbidrag från rederiet. Sjöfartsverkets satsning SeaSportal använder både han och många kollegor ombord: – Det är alltid kul att tävla och försöka slå de andra fartygen och rederierna.

Vilka tips har du till de som vill börja träna men inte kommer loss? – Kör igång, det tar inte många pass förrän du känner effekt. Viktigt är att köra i sin egen takt och inte dras med av andras tempo och vikter.

”Styrketräning och löp turer är bästa starten” Till skillnad från många andra som inleder sin motionskarriär ville Joakim Ottingius, andre styrman på M/T Ramelia, öka sin vikt istället för att minska den. – Jag ville bygga muskler för jag tyckte att jag var smal. Det har gått bra, jag har kört regelbundet under åtta års tid, framför allt styrketräning men även lite löpning, berättar Joakim Ottingius. Ombord blir det oftast löpband, men när Joakim är hemma tar han sig helst ut i friska luften. En annan av motivationsfaktorerna som fått honom att hålla igång är Sjöfartsverkets digitala motionsverktyg SeaSportal. –Det är några gånger per månad som jag kanske inte är jättesugen på att köra ett pass, då får jag inspiration av att samla poäng och hålla eller förbättra min position i SeaSportals tävling och även i Älvtanks interna tävling. Det är kul att jämföra sig själv med andra i den svenska handelsflottan, säger han.

För Joakim Ottingius har det blivit en självklar vana att gå till gymmet fem gånger per vecka. – Jag märker att jag annars inte mår så bra som jag skulle kunna göra. Träningen stärker välbefinnandet, tveklöst är det så. Kroppen mår bra och mitt psykiska mående blir också bättre med träning.

Hur fungerar det att träna ombord?

– Det är utmärkt, vi har ett välutrustat gym med bland annat fria vikter, löpband och spinningcyklar.

Knäckfrågan för många är att komma igång med träningen?

– Då är styrketräning och löpturer perfekt att börja med eftersom det är låga kostnader för utrustning och gymmedlemskap i land. Man kan börja från sin egen nivå och märker ganska snart att man gör framsteg och att man mår bättre. Det borde räcka som motivation för den som vill köra igång med fysisk träning, säger Joakim Ottingius. Nr 5 2026 Sjöbefälen 27

TEMA TRÄNING

Foto: Malin Vive

Gym ombord bra rekryteringsstrategi För några decennier sedan var det få som tränade ombord. I dag är träningsaktiviteter och gym närmast en självklarhet på många fartyg. För rederierna handlar det inte bara om bättre fysik, utan också om trivsel, gemenskap och att kunna attrahera och behålla personal. Text: Johan Erichs

Stena Line var tidigt ute med att bygga upp gym ombord, långt innan dagens träningsvåg tog fart. I dag finns gym på samtliga av deras fartyg. – Även på vissa av våra terminaler i land har vi egna gym eller samarbeten med gym som ligger i närheten, säger Mattias Adolfsson, personalchef på Stena Line. Han ser det som en självklarhet att det ska finnas möjlighet till fysisk träning ombord. – Det är inte bara viktigt ur ett fysiskt hälsoperspektiv, träning har ju också en positiv inverkan på stress. Och en annan väldigt fin effekt är att träningen efter arbetspasset även stärker gemenskapen och trivseln ombord.Många är självgående när det gäller att hålla igång med fysisk träning. Mattias Adolfsson nämner också gänget som inte är särskilt träningssugna, att det är viktigt att rederiet gör vad de kan för att nå ut till alla med motivation att röra på sig: – Det handlar om att i olika samman28 Sjöbefälen Nr 5 2026

Mattias Adolfsson. personalchef på Stena Line

hang lyfta fördelarna med fysisk aktivitet och belysa vilka hälsofrämjande effekter det blir för den som tränar, till exempel bättre hälsa och minskad risk för vissa sjukdomar. Och det går inte att komma undan med argumentet att man rör sig mycket i jobbet på arbetstid: – För personer med fysiskt krävande arbeten är det ofta särskilt viktigt med träning för att kroppen ska må bra, understryker Mattias Adolfsson.

Även hos Älvtank är man väl medveten om de positiva effekterna av träning och hälsa ombord. Rederiet har nu installerat gym på samtliga av sina fartyg. – Många av våra nya fartyg har stora gymsalar på upp till 60 kvadratmeter och de är så välutrustade som de bara

TEMA TRÄNING

� Träning efter jobbet stärker trivseln och gemenskapen ombord.� Mattias Adolfsson, HR-chef på Stena LIne

kan vara för styrke- och konditionsträning, säger Anders Boman, som är säkerhetschef på Älvtank. Det har blivit ganska populärt i Älvtanks besättningar att vara med i Sjöfartsverkets motionssatsning SeaSportal och lagtävlingen Sports League – och det beror mycket på att rederiet satsat på motivationsutskick, tror Anders Boman: – Vi har under många år jobbat aktivt för att få våra medarbetare gå med i tävlingen. Det har fungerat bra, i dag är det nästan 50 procent av våra anställda som deltar. Älvtank erbjuder också livsstils programmet ”Well at Sea” ombord, ett internationellt program som är öppet för alla. Fokus med det är att inkludera rederiets filippinska sjömän.

På ledig tid i land kan Älvtanks medarbetare använda friskvårdsbidraget till gymkort och annat för att hålla träningen vid liv. Sedan finns det alltid några som inte brukar vara så pigga på fysisk träning. Att få igång dem kan vara en utmaning. Älvtank har utarbetat en taktik som givit resultat även här, berättar Anders Boman.

– Belöningar och priser är ett bra sätt att motivera insatser. I ”Well at Sea” går det till exempel att samla poäng och de bästa belönas med rederisponsrade presentkort på nätbutiker, det brukar vara populärt.

Vilka fördelar ser du med fysisk träning för medarbetarna? – Bättre fysik, men även ett bättre psykiskt välmående. Men inte minst så stärks gemenskapen när man tränar ihop och pratar om träning, det är betydelsefullt för arbetsmiljön. Även matens betydelse för alla ska må bra ombord lyfts fram. –Det har skett en stor förändring av mathållningen till sjöss under de senaste 20 åren. Idag är det mycket mer grönt och fler lågkaloriprodukter. Kockarna är duktiga och hittar en lagom balans, så maten är god och nyttig. Anders Boman menar att sjöfarts världen har i dag en helt annan medvetenhet om hälsa än tidigare, både bland de anställda och hos rederierna. – När jag gick till sjöss på 80-talet var det ingen som tränade. Idag är det annorlunda och gym ombord är nästan ett krav för att få nöjda medarbetare och attrahera ny personal.

5 tips! Träningsforskaren Michail Tonkonogis fem tips för den som vill komma igång med träningen:

❶ ❷

Hitta den träningsform

❸

Ändra din livsstil och

❹

Det är inte hela världen

❺

När det blir motigt

som passar dig.

Var inte för överambi tiös i början.

Viktigare än vad du tror!

satsa på bättre kost och bättre sömn.

att missa ett träningspass.

så gör klart för dig själv varför du tränar: Din träningsinsats är ett lågt pris för de vinster som den ger.

Träning för livet

Nuförtiden är gym ombord nästan ett krav för att få nöjda medarbetare.�

Det är aldrig för sent att börja träna, säger Michail Tonkonogi, professor i idrotts fysiologi

Anders Boman, safety manager på Älvtank

Nr 5 2026 Sjöbefälen 29

TEMA TRÄNING

Michail Tonkonogi, träningsforskare:

”En värdefull investering” – Vissa fastnar för fysisk aktivitet och t räningen blir närmast en slags terapi. Andra är livsnjutare och vill inte ”plåga” sig med träning. Till dem måste man ställa frågan vad som är viktigt att göra i livet och om de vill fortsätta med det även när de närmar sig övre medel åldern och pensionsåldern? Blir svaret ja är lösningen enkel. Bli fysiskt aktiv!

Sätt igång att träna när du kan och har möjlighet. Träning som vuxen kan ge stora hälsomässiga fördelar när du blir äldre, säger fors karen Michail Tonkonogi. Text: Johan Erichs

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi och har i flera forskningsstudier belyst vuxnas träning utifrån kapacitet och behov. Han menar att många vuxna förbiser vikten av att träna. – Många mellan 30 och 60 år inser att de inte riktigt lever som de borde men mår ändå relativt okay. Krämporna har inte kommit och livet rullar på. Men det kommer inte alltid att vara så. Forskningen visar att de som inte ägnat sig åt fysisk aktivitet har lättare att drabbas av ohälsa och sjukdomar senare i livet. Men det är inte alla som har lätt att komma igång. 30 Sjöbefälen Nr 5 2026

Hur mycket tid ska man som otränad investera i träningen per vecka? – Till en början åtminstone 30 minuter per vecka. Det räcker inte på längre sikt men det räcker för att komma igång.

Vilken nivå bör man ligga på sedan, om man vill få ut god effekt av träning? – WHO rekommenderar två-tre styrkebetonade pass per vecka och minst 150 minuters konditionsträning under en vecka.

Utmaningen för många som vill börja träna är hur de ska komma igång? – Bara börja träna och upplev att du ganska snart blir starkare och ökar din uthållighet.

Vilken träningsform är lämplig att starta med för att få resultat? – Gym, crossfit, aerobics, cirkelträning med mera. Det viktigaste är att du i början provar olika träningsformer och hittar någon som passar just dig. Många överviktiga har svårt med löpning. Välj då styrketräning som inkörs port till fysisk aktivitet och upplev att du faktiskt är ganska stark. Sedan går det att efterhand kompletterna med

exempelvis konditionsträning, säger Michail Tonkonogi och fortsätter: – Det är helt avgörande att hitta en träningsform som man tycker om och känner att det finns en möjlighet att bli bättre och utvecklas.

Många som tränar berättar att de upp lever en välbefinnandekänsla efter ett träningspass. Hur lång tid tar det att få den? – Inte särskilt lång tid. Efter bara något pass så mår du bättre och känner dig nöjd. Det tar inte så lång tid innan du känner dig starkare och lite snabbare.

Michail Tonkonogis tips till nybörjaren är att starta med styrketräning: – Där märks effekten snabbast och efter bara ett par veckor känner man resultat. Vill man gå ner effektivt och var aktigt i vikt är det bästa tipset att kombinera träning och kosthållning. – Om en överviktig person tränar regelbundet och följer sina kostråd är det fullt möjligt att gå ned omkring ett kilo i månaden. Det kanske inte låter så mycket men på ett år blir det tolv kilo. Men man bör inte minska kaloriintaget med mer än 20 procent eftersom kroppen behöver energi för att orka träna. Han ser stora fördelar med att många fartyg numera har gym. – Det är utmärkt men om det nu inte skulle finnas ett gym på båten så kan man lätt träna ändå. Det finns trappor, räcken och rep att köra med. Det går alltid att komma på lämpliga övningar, bara fantasin sätter gränser.

San-konferensen 2026

SAN 70 ÅR

Effektiva metoder för riskminimering

Anmäl dig senast 9 oktober!

Vill du förkovra dig i ämnet riskminimering och få tillfälle att mingla med branschkollegor? Då ska du anmäla dig till årets San-konferens i Göteborg. Dagen bjuder på föreläsningar om bland annat psykisk hälsa, riskbedömning i praktiken och vettingsystemets inverkan på arbetsmiljön ombord. Även San:s 70-årsjubileum kommer att uppmärksammas.

Dag: Den 20 oktober

Skanna koden och anmäl dig!

Plats: Clarion Hotel Post i Göteborg Anmälan: Senast den 9 oktober. Program och formulär för anmälan finns på vår hemsida san-nytt.se

Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, San, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. San verkar för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar som en knutpunkt för arbetsmiljöarbetet inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt, anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket annat. På san-nytt.se kan du läsa mer om oss.

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell medStiftelsen Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Stockholms Sjöfartshotell Erbjuder och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk medbraSjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell Erbjuder bra och besök billigt oss. boende mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom Du ärsamt alltiden välkommen! Telefon 08-640 94 96 med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

Villklubben@katarinasjofartsklubb.com du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail - www.katarinasjofartsklubb.com Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb E-mail klubben@katarinasjofartsklubb.com -om www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan Porten vänster Sjöfartshotellets entré Telefon - Hotellbokning 08-517 Vill du kom2,och besök oss. Du är alltid välkommen! 08-640 94 96 349 00 Du veta hittarmer, oss ring äveneller på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten vänster om Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 00 E-mail klubben@katarinasjofartsklubb.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten vänster om Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 00

Nr 5 2026 Sjöbefälen 31

NU & DÅ

Pontus Fallqvist och Bernt Larsson är ett radarpar på repslageriet. Nu är alla hant verkskunskaper överförda från mästare till lärling.

Repslagarkunskap hålls vid liv För sex år sedan besökte Pontus Fallqvist Repslagarmuseet i Älvängen, för första gången. Det sa klick. I dag är han Sveriges yngsta repslagare. Här används fortfarande gamla tiders hantverk, samtidigt som det är ett levande museum. Text och foto: Agneta Slonawski

Tänk er en kylig höstmorgon, soldiset letar sig in mellan brädorna längs den 300 meter långa repslagarbanan. Det är tyst, det doftar svagt av tjära, det är som att gå igenom en portal – hundra år tillbaka. Maskinerna är desamma och hantverket likaså. – Just det här med att få göra saker med sina händer och vara med i hela 32 Sjöbefälen Nr 5 2026

processen, det har betytt jättemycket för mig. Jag har hittat ett slags lugn, eftersom det inte går att stressa fram rep. Det får ta den tid det tar för att det skall bli bra, konstaterar Pontus Fallqvist som deltar både i tillverkningen av rep och håller i guidningar på repslagarmuseet. En kväll kom han på sig själv med att

sitta och splitsa en ögla hemma i soffan. Och insåg att han var biten av repslageriet. Problemet var att det inte fanns någon utbildning. Men Hantverks akademin kunde hjälpa till med den saken. Bara de fick en studieplan. – Jag var nyinflyttad här och var bara förbi museet och kollade en gång, för jag gillar gamla saker. Jag visste inte vad en repslagarmaskin var, men jag såg det mekaniska. Det gillade jag. Nu har det gått sex år och jag kan kalla mig för repslagare, konstaterar Pontus Fallqvist. P.A. Carlmarks Repslageri, som ligger en bit norr om Göteborg, var ett bland de största på sin tid. Det startade 1848 i Åmål. Storhetstiden var efter andra världskriget. När företaget lades ned i början av 90-talet så räddades repslagarbanan av entusiaster. Arbets förmedlingen lotsade dit folk och i dag har runt 700 personer passerat repslageriet. Så också radarparet Pontus Fallqvist och Bernt Larsson. Den senare har

NU & DÅ

� Det går inte att stressa fram ett rep.� Pontus Fallqvist, repslagare

verkat över 30 år på museet och nu överfört sina kunskaper till den yngre. Sedan dess har de hållit hantverket igång, tagit emot beställningar, tagit emot busslaster och tagit emot skol– klasser för att visa hur det går till att göra rep. Besökarna är oftast fascinerade av de gamla maskinerna, som tuggar på samma sätt som de alltid har gjort. Ibland får de prova på konsten att göra rep. – Hantverket innehåller hela tiden små utmaningar, eftersom inget rep är det andra likt. Det kan vara för löst eller för hårt slaget, påpekar Bernt Larsson.

I repslageriet i Älvängen görs i dag rep i alla tjocklekar; alltifrån 5 millimeter till 95 millimeter. Materialen har många namn; hampa, sisal, jute och kokos, bland andra. De importeras långväga ifrån och har en konkurrent i det billigare och syntetiska polyrepet. Det innebär inte bara en stor hant verksskicklighet, utan många och stora leveranser till ostindiefararen Götheborg. Där pratar vi tjärad hampa och

Gamla trossar av naturmaterial tillverkas fortfarande för fullt i repslageriet, men polyrepet är en billigare konkurrent.

kablar på 93 till 94 millimeter i tjocka. Det lilla tjäreriet med över hundra år gamla och fungerande maskiner, är det enda i Norden i dag. – Ostindiefararen har varit den röda tråden. Där kan vi prata om rep från Älvängen till Kina. Tack vare det fick vi både utmärkelser och möjlighet att åka dit, minns Bernt Larsson som tillägger att han är tacksam över att fått ha Pontus vid sin sida och fått överföra sina kunskaper till en yngre förmåga.

Kortfakta T Repslagarmuseet är inrymt i det gamla

anrika företaget P.A. Carlmarks fabrikslokaler i Älvängen, där hundraåriga maskiner fortfarande är i drift. T Repslagarmuseet tillverkade 25 ton

tågvirke och trossar till Ostindiefararen Götheborg. T Det finns två fungerande repslag-

ningsmaskiner från 1920-talet och ett unikt, fullt fungerande tjärverk. T Läs mer på: www.repslagarmuseet.se

Vrak viktiga led trådar till vår historia

Vraken, ruvande på historia och hemligheter: Havet och yrkessjöfarten är kanske mindre närvarande idag än tidigare, men att vraken fortfarande förtjänar intresse visar en rad forskare i den här antologin. Skeppen var en gång sinnebilden för mänsklighetens framsteg inom vetenskap, handel, imperiebyggande. Carl Thompson menar att de som vrak förvandlas till symboler för våra begränsningar och civilisationens bräcklighet. Den brittiska konsten fascinerades på 1700-talet av förlisningar, då nationens välstånd till stor del byggde på handelsflottan och sjömännen fick offra livet för att allmänheten ville njuta av lyxvaror. Ibland bidrar vraken till en historia som måste pusslas samman och tolkas. Johan Rönnbys berättelse om det holländska flöjtskeppet ”Jungfru Catharina” som 1748 strandade vid Salvorev norr om Fårö är ett spännande exempel. Under de senaste decennierna har intresset för havet ökat. Vårt ansvar för miljö och klimat har gjort tydligt att vi måste bry oss mer, också om moderna vrak som ibland läcker olja. Både dessa och äldre sjunkna skepp påminner om hur sköra våra liv är. Fredrik Borneskans

Nr 5 2026 Sjöbefälen 33

ARBETSLIV

Foto: Norman Wulf

Rubrik till notisen här Det har varit högt på gymnasiemässorna. Först ut i ledet av karriärsförberedande mässor var Kunskap & även sex aktörer från den maritima näringyrken, sam monter under namnet ”Maritima torget”. Sjöbefälsföreningen, monter under namnet ”Maritima torget”. Sjöbefälsföreningen, Seko sjöfolk, Svensk sjöfart, Sjöfartstill näringen. Rebecka Fransson, detta kommer bidra till att fler svenska befäl kommer ut på fartygen. – Det är jättekul att se så många studet branschen. Det still näringen. Rebecka Fransson, detta känns unikt, Namn Efternamn

Ögonblicket ”LIVET OMBORD” Första bilden på en nyckelpiga ombord. Hur glad blir man inte när ett litet väsen hittade tillflykt på båten istället för att drunkna. Norman Wulff

34 34 Sjöbefälen Sjöbefälen Nr Nr 55 2026 2026

ARBETSLIV

KRÖNIKA

Ovärdigt svensk arbetsmarknad

et går inte att vara anställd av sig själv. Men du har säkert sett reklam för så kallade egenanställningsföretag. ”Fakturera utan eget företag” sägs det i reklamen. Ett egenanställningsföretag är en mellanhand mellan den som behöver få ett arbete utfört och den som utför arbetet. Upplägget gör det möjligt för den som annars skulle ha behövt registrera ett företag och betala F-skatt att i stället låta egenanställningsföretaget fakturera beställaren, betala lön och göra avdrag för a-skatt, det vill säga skatt för arbetstagare. Men det är bara i dessa delar som egenanställningsföretaget anser sig vara arbetsgivare. Något ansvar för arbetsvillkor, arbetsmiljö, utbildning, rehabilitering och andra viktiga arbetsgivarfunktioner tas inte. Riktigt illa blir det när konstruktionen används för dem som utför arbete under osjälvständiga former, tänk matbud. Matbuden får sina uppdrag via matleveransföretagets digitala plattform. De står själva för kostnaden för fordon och bränsle och får ersättning per leverans oavsett tidsåtgången. Ersättningen är inte sällan skamligt låg och pressas ytterligare nedåt om många matbud är inloggade och tillgängliga för att ta en leverans, alltså ren underbudskonkurrens. Det här är ett oanständigt utnyttjande av människor. EU-regler om plattformsarbete kommer inom kort att genomföras i Sverige och Arbetsdomstolen har bedömt att ett egenanställningsföretag ska anses vara ett bemanningsföretag. Detta är verktyg som vi måste använda. Usla villkor är inte värdigt vår arbetsmarknad.

Fråga ombudsmannen Har du en fråga du vill ställa till en av våra ombudsmän? Skicka den till: sjobefalen@sjobefal.se. Hej, jag jobbar som skeppare i ett skärgårdsrederi på timbasis och har ett kontrakt som löper mellan maj och augusti. Sedan min anställning påbörjades har jag inte kunnat se på mina löne specifikationer att någon semesterersättning har betalats ut. Vad beror det på? Denna fråga är vanlig vid denna tid på året, när säsongen i skärgårdstrafiken börjar lida mot sitt slut. I Styrsö-och Strömmaavtalet, vilka är de centrala kollektiv avtal som vi tecknat med Almega, står det under punkt 8.6 resp. 8.7 att semesterersättningen utbetalas i samband med anställningens upphörande. Alltså kommer semester ersättningen troligtvis betalas ut månaden efter att ditt kontrakt löper ut. I ditt fall med största sannolikhet i samband med septemberlönen. Semesterersättningen för timanställd utgår med 12 procent av den timanställdes kontanta ersättningar. Malin Persson, Ombudsman

Annett Olofsson Arbetsrättsjurist på LO-TCO Rättsskydd

Nr 5 2026 Sjöbefälen 35

IN ENGLISH

Physical exercise improves well-being on board SeaSportal is an ongoing ini tiative to improve the health and well-being of seafarers. Employees on different ships can record their exer cise on the app and it also allows crews on different ships to compete with each other. Anyone can take part and choose the right kind of exercise based on their interest and knowledge.

“The SeaSportal app can also be connected with other training apps such as Strava and Polar Flow. Results put into Strava are then automatically synchronised with the training diary in SeaSportal.”

The purpose of SeaSportal, like other

Text Johan Erichs Translation: Alan Cranmer

The portal was created by the Swedish Maritime Administration in 2020, but the idea of sports competitions between different ships and shipping companies dates back to the 1950s. The digital SeaSportal provides the shipping industry with a modern, user-friendly tool for seafarers to record their training sessions and compete against other ships, either with their colleagues or individually.

“It makes things easier to keep

to train individually and keep their results in a training diary, while others prefer to compete and collect points for their ship in the team competition.”

How does the Swedish Maritime Administration reach out to employees on Swedish ships with the SeaSportal? “Our best marketing is through those who already use the app. In addition, our site representatives visit ships and talk about the portal.”

And how do you maintain interest? “We send out newsletters and encourage people to train in groups, because it’s easier to keep it up if you work out together. One successful initiative was to select competition winners every three months, and we also rewarded new users who continued to do at least ten training sessions a month. They were given a token gift, such as an exercise band, to keep up their motivation,” says Jimmy Eriksson.

”To be honest, it’s easier to find time to train on board than when I’m ashore”

a training diary using an app on your phone, where you can also keep track of colleagues and other ships in the competition. When we launched the app, there was a clear spike of interest in using the SeaSportal,” says Jimmy Eriksson, Operations Coordinator for the Seafarers’ Service business area at the Swedish Maritime Administration. 36 Sjöbefälen Nr 5 2026

initiatives provided by the Seafarers’ Service, is to encourage meaningful leisure pastimes for seafarers, including activities and competitions related to sports and exercise. “We hope that SeaSportal will inspire more seafarers to take up new sorts of exercise, based on their own abilities and interests.” The app and website include training tips, health tips, exercise videos and so on which help to achieve effective, satisfying exercise routines. All SeaSportal participants also gain access to the health portal, which provides training programmes, interesting articles and lectures. More employees have started using SeaSportal to record their exercise activities, but the big breakthrough has not happened yet.

“We have about 1 400 accounts at the moment, but unfortunately many are inactive. In the competition between ships, we now have almost 250 active participants from around 60–70 different ships, calculated by year. We’ve noticed that some people are content

Axel Eliasson, a sailor on M/S Skåne from Stena Line, likes to do a couple of training sessions during the weeks he is on board.

“To be honest, it’s easier to find time to train on board than when I’m ashore,” he says. M/S Skåne is a Ro-Pax ferry between Trelleborg and Rostock. It has a bright, well-equipped, rather compact gym of about 70 square metres, but which has all the necessary gear for strength training as well as cardio exercise. “It can get a little crowded when there are many of us training, but it usually works out OK. The fact that the gym is so easily accessible is a big plus,” says Axel Eliasson. “There are showers, a changing room and a nice sauna next to the gym.”

your own pace, don’t get carried away by other people’s pace and weights.”

Alice Lund is a trainee officer at Furetank. She sees some great sides to the SeaSportal idea. “It’s great fun to compete with the other ships, and I feel the competitive part is important for boosting your own motivation to train,” she says. Alice has been doing physical exercise for several years and when she is on board she concentrates on strength training. “For me, strength training means that it’s easier to cope with my job. The dopamine and endorphins make me feel happy and satisfied. On top of that, training makes me sleep better.” Fure Vyl is one of Furetank’s modern ships built in 2024 and has a wellequipped gym. “You can do cardio and strength training in the gym.”

What does strength training do for you? “I feel stronger and the endorphins released make me feel better. I also feel that strength training has a positive effect, both mentally and psychologically. You feel good, like you are in balance. My head is clear after training, which is a very nice feeling. That sensation after training is enough motivation to continue,” he explains.

What advice would you give to some one who can’t quite decide whether to start training?

Do you have any tips for people who want to start training but find it difficult to get going?

“Try out different activities and do the sort of exercise that suits you, then you’ll be motivated to continue,” says Alice Lund.

“Just go for it, you’ll feel the positive effects after only a few sessions. Train at

FLUOR

MOSSFORSKARE

BÖR EJ SAKNAS I GISTEN EKA

Ö S K A R

MOTORSPORT

R A L L Y

SITTER 237 CENTIMETER FRÅN VISS PILKASTARE?

MÄTER VATTENDJUP KÄLT

E K O L O D

KASTAT BORT

G N A NORSKA HYTTER STYRA I VALSEN

LOGI FÖR KRYP

PRÅLIG BERGARTSEXPERT

D I G I KÄNSELTRÅD KRAFTSLAGET KVARLEVORNA OCH VIRUS

DE ÄR ÖVERKÄNSVILLLIGRÅDIGA HETEN

T G

TERAGRAM

SKÄMDA SKÅDEPLATSEN

UNDERGÅNG SORKJÄGARE

RENSA BLÅGULT LAND

BAGAGE FULLKOMLIGA

SAMLINGSSALAR

MINDERÅRIG

UTSIKT

HYLLNING VÄDERSTRECK

OTYDLIGT DALAORT

V A G T

STOR MÄNGD VID ROTBLÖTA

19 APRIL HEMLIGA FÖRBEHÅLL

CAPSULA ARTICULARIS

O L A

TVÄRSLÅ ROYAL SOCIETY

N A R ELDNINGSREST

MÅTT I RECEPT SNEAKER

D L

A S K A

R E S V Ä S K A ÄR TRÖGFLYTANDE

RÖNTGEN

FISKEREDSKAP

A N G E L

NYTTJAR ONLINECASINO LOCKFÅGELN

DYNASTIN

I A

FÖR KAFFETÅREN

FRUKTTRÄD

VARDAGLIG VÄN

K O P P MORSGRIS KIRURGKLÄMMA

S O

A P E L

N Ä T S P E L A

O V A T I

L A R V A N D E KROMOSOMTYP

L A

S V A R S B R E V SVERIGES LÄRARE FÖRR

A U L O R

T E L N I N G

A L N

F Ä

G A L L R A

R U I

H A G A R

K E N O TRAMS UNDERARMSMÅTT

RESPONS PÅ POST NATRIUM

U N K N A

T O R G

ULLFIBERBEARBETNING

Lösning till korsordet i s jöbefälen nr 4/2026 Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut: Michael Franzén Vällingby, Per Henriksson Linköping, Patrik Loftemark Torslanda, som alla har belönats med en trisslott. Grattis!

S T U G O R

L E M U R E R

I K E R N

S K O G A

BARN SPEL TYP SOM BINGO

MADAGASKARDJUR NEON

S O L E N E

ÄR DJUPA I VÄRMLAND

KO DIGILIGATALT GULDTUR I MEDDE- SMEDDANSKA LANDE ERNA

SKYNDA GRUVRASMITT

T A L A S J Ö K O R T

N E R V

R E L

ÖPPNA PLATSER

KROKODILTYP

GRIPDON

KNALLORD

P A

DECIBEL

Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjöräddning.se. Du kan också ringa 077-579 00 90.

T O V A N D E

V A T T E N

FÄRGMODELL PÅ SKÄRM

R G B

OX XUDDE 40-26

Nr 5 2026 Sjöbefälen 37

Foto: Claes Hall

IN ENGLISH

KORSORD NEDSÄNKNING I VATTEN LIKVIDITETSPROBLEM

LÅTA FÅ SKUTORTSFÄRDEN

I DET DRIVFRIA KRAFKÄND TER GÅGATA

RINNER OVANPÅ MARKEN

GRÖN PÅ STYRBORD

EXPEDITIONEN TUNG DYKAND VARDAGSMAT

OSÄKER PASSAGE SOM STENA BULK PASSERAT UNDER MÅNGA ÅR?

FOTO: Dan Ljungsvik, Stena Bulk

ÄR DET LÄGGS MELLAN PÅ EXTRA K OCH O TRYCK AXLAR- DISKUSNA PÅ? SION

FIRAS 4 JULI

MENAGERI

BERÖMMELSE

VULPES VULPES FÖRSÄNDE

TIDSÅLDER

VISADE ÖMHET

LÄT GNISSLANDE

SOLOSPEL PJÄSDEL ÅSIDOSÄTTANDE HÄNDER DÄCKRENGÖRA

KARAKAL AGGREGATIONSFORM OX XUDDE 51-26

SKYDD

VIKT KORT LIDANDE

ANDNINGSBILJUD

MOT KÄRNA OLLONTRÄD

TÅG MAKT I VÄST

SKILDA BIBELDEL ETT

HAR SYNTAGMATORG

KAN TALA SORANI FRUKT

VILL HA FOLKSTYRE SKAKAR

SEGLAR PÅ BILDEN? KONTEMPLATION

POPULÄR I SMART MOBIL

@ I UK GER INFO OM UPPHOV

INTE VÅR GRUPP KAN SES BLÅ VID ÖGAT?

PÅ BREV TILL MAINE SÄRATS

GIVMILDA FLANDERNBO

ANKRINGSPLATSEN BARM- SERIEHÄRTIGT BJÖRN

TVÅ LIKA LIVETS EFTERRÄTT? OKARINA

ÄR SÄLLARNA POLLINERARE

FLADDERMUSART

ISRÄNNOR

INOMHUSSPORT SOLGUD OMBORDGÅENDET

SÄLLSYNT HJORTDJUR

REGNBÅGSHINNA TRÄD

LJUSHUVUD SE GLAD UT BESTÅR AV AMORFT & VÄTE

ELASTISK MASSA DJURKADAVREN

HÄSTKRAKE

VILL FRILUFTSIVRARE?

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, 128 04 Bagarmossen. Märk kuvertet ”Septemberkrysset”. Det går också bra att maila in hela din lösning till sjobefalen@sjobefal.se. Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 17/9 2026. Vinnarna belönas med en trisslott vardera. Anställda på Sjöbefälsföreningen eller Trydells Tryckeri får ej delta i denna tävling.

38 Sjöbefälen Nr 5 2026

YTTERLIGARE

Namn: Gatuadress: Postadress:

TVÄRBROMSA

FÖRENING

Ditt medlemskap i Sjöbefälsföreningen

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till stöd, råd och förmåner anpassade för livet inom sjöfarten. Här ser du vilket medlemskap som passar dig och vilka tjänster som ingår. Verkställande direktör Peter Hellberg, 08-518 356 05 Ombudsmän i Stockholm Karl Huss, 08-518 356 10 Hannes Kätterer, 08-518 356 11 Förbundsjurist i Stockholm Sandra Stens, 08-518 356 40 Ombudsman i Göteborg Johan Marzelius, 031-12 80 50 08-518 356 35 Ombudsman i Helsingborg Malin Persson, 08-518 356 66 Redaktör/informationsansvarig Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Kommunikatör Madeleine Fagerström, 08-518 356 03

Medlemsservice & Administration Rebecka Fransson, 08-518 356 55 Kristina Rosén, 08-518 356 60 Ekonomi Inga Bergenmalm, 08-518 356 65 Elin Mehlqvist, 08-518 356 20

Frågor om försäkringar? Wavelink Försäkrings- förmedlare, wavelink.se Jenica Rhodes, 0761-45 00 99 Madelaine Edlund, 0702-33 38 59

Interaktivt medlemskap För svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Begränsat partsstöd, övriga rättigheter kvarstår. 67 kr/mån. Passivt medlemskap För tidigare sjöfartsanställda/pensionärer. Ingen rösträtt eller valbarhet. 180 kr/år.

Planerar du att arbeta utomlands? Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

SMBF Service Charlotte Lindberg, 08-518 356 95

Frågor om arbetslöshet? Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

Expeditionen i Stockholm Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck Box 4040, 128 04 Bagarmossen Telefon, 08-518 356 00 Expeditionstid 8.00–16.00 lunchstängt 11.30–12.30 E-post sbf@sjobefal.se sjobefalsforeningen.se

Förändringar Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform? Kontakta Rebecka Fransson, 08-518 356 55 eller gå in på sjobefalsforeningen.se

Expeditionen i Göteborg Kungsportsavenyen 3 411 36 Göteborg

Kontaktvägar Behöver du komma i kontakt med föreningen eller hitta uppgifter till din klubbordförande? Aktuella kontaktuppgifter finns alltid på sjobefalsforeningen.se.

Expeditionen i Helsingborg Sundstorget 2 252 21 Helsingborg

Aktivt medlemskap För sjöbefäl/chefer med svensk arbetsgivare inom EU/EES. Fulla medlems rättigheter, inklusive försäkringar och medlemslån. 274 kr/mån.

Studerandemedlemskap För studerande vid sjöfartshögskola. Ingen rösträtt/valbarhet. 180 kr/år. Gäller alla medlemmar • Mötesrätt (yttra & föreslå) • Tidskriften Sjöbefälen • Medlemsinformation (yrkesrelaterad info skickas inte till passiva/studerande) Inte medlem ännu? Ansök på vår webbplats eller kontakta kansliet: 08–518 356 00 sbf@sjobefal.se

Förmåner för dig som är medlem Semesterhus för medlemmar Njut av vårt havsnära sommarhus i Torrevieja i Spanien eller våra fjällstugor i Idre, Åre och Sälen.

Fler erbjudanden online Upptäck alla medlemsförmåner, rabatter och aktuella erbjudanden på vår hemsida.

Nr 5 2026 Sjöbefälen 39

Avs: Sjöbefälen Box 4040 128 04 BAGARMOSSEN

AKTIVITETER I SJÖFARTSMONTERN Välkomna till oss. Vi finns i monter B05:02 under Bokmässan i Göteborg 2026.

FREDAG 25 SEPTEMBER 12.00

13.00

14.00

15.00

16.00

16.30

18.00

Lotsning och lotsbåtar

K-A Sundin är uppvuxen på varv och har stor kunskap om lotsar. Tillsammans med Ulf Svedberg presenterar K-A sin bok Lotsning och lotsbåtar. Arrangör: Breakwater Publishing

LÖRDAG 26 SEPTEMBER 10.00

Musikgruppen KAL

11.00

Ove Allanssonsällskapet delar ut stipendier Detta året till två kulturarbetare som verkar i Ove Allanssons anda. Prisutdelare Lennart Johnsson. Arrangör: Ove Allanssonsällskapet

Kapten på ett flaskskepp

I ett samtal med Lennart Johnsson berättar Anders Tidström om sin bok Kapten på ett flaskskepp och om Tidströms egen tid till havs. Arrangör: Breakwater Publishing

12.00

Historiska fartygskatastrofer

Författaren och Titanicexperten Claes-Göran Wetterholm samtalar med Lennart Johnsson.

Röd bikt

Linda Sundgren presenterar sin nya Vaxholmsdeckare i ett samtal med Lennart Johnsson.

13.00

I sjöfolkets tjänst i mer än 150 år Cecilia Pettersson, samordnare för Sjömanskyrkan i Göteborg berättar om den viktiga verksamheten för sjöfolket under mer än 150 år i ett samtal med Lennart Johnsson. De talar också om arbetet med att ta fram en jubileumsbok om kyrkan.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus delar ut sitt årliga litteraturpris. Årets pristagare är den folkkära Göteborgsjournalisten och författaren Kristian Wedel. Kristian är i år aktuell med flera nya böcker om Göteborg. Efter prisutdelningen blir det mingel i montern. Arrangör: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Författaren, journalisten, folkbildaren, dramatikern och Dylankännaren Stig Hansén berättar för Lennart Johnsson om sitt författarskap och vänskap med Ove Allansson. Arrangör: Ove Allanssonsällskapet Textilkonstnären och författaren Gunwor Nordström är tillbaka på bokmässan! I ett samtal med Lennart Johnsson berättar hon om sin nya bok Kvinnoliv vid Idefjorden. Arrangör: Breakwater Publishing

15.00

Fiskelycka

16.00

12.00

Ekensbergs varv

13.00

TIMEX – Tramprederiet i Broströms skugga

Kvinnoliv vid Idefjorden

Sos

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris

Gustaf Wasa

Allemans djävul

14.00

Den sista amerikabåten

David Leidenborgs Den sista amerikabåten fokuserar på Amerikalinjens sista och vackraste fartyg. Tillsammans med Dick Henriksson berättar David om fartygets historia. Arrangör: Breakwater Publishing

Musikgruppen KAL öppnar lördagen. Arrangör: Ove Allanssonsällskapet

SÖNDAG 27 SEPTEMBER 11.00

Författaren Aino Trosell intervjuas om sin nya roman Sos av Lennart Johnsson. I bokens återvänder Aino till temat från hennes första roman Socialsvängen om den tuffa vardagen för socialarbetare. Arrangör: Ove Allanssonsällskapet

Anders Winters bok Gustaf Wasa är en jubileumsbok för att fira båtens 150 år i tjänst. Boken berättar om fartygets historia och uppkomst. Presenteras av Rickard Sahlsten. Arrangör: Breakwater Publishing Ibb Jessen och Rickard Sahlstens bok om Ekensbergs varv berättar om ett av de största varven som funnits i Stockholm. På bokmässan pratar författarna om boken och dess uppkomst. Arrangör: Breakwater Publishing

Författaren Göran Sändare berättar om sin nya bok i ett samtal med Lennart Johnsson. Arrangör: Båtdokgruppen 14.00

The sinking of Pandora

Ny bok av pseudonymen N K Percywald (Erik Sundin) om den brittiska fregatten HMS Pandora som förliste 1791 på väg att tillfångata myteristerna på HMS Bounty.

Anders Nicanders bok Fiskelycka är en underbar kokbok och guide till hur man fångar, lagar och äter sin egen fisk. Boken presenteras genom ett samtal med redaktören David Anthin. Arrangör: Breakwater Publishing

Kattegatt

Som ett kärleksbrev till havet berättar Carl-Magnus Stolt i boken Kattegatt om allt som gör ett hav till ett hav – från historia och tragedier till flora och fauna. Arrangör: Breakwater Publishing

Bli medlem i Sjöfartens Kultursällskap Kostnaden är 300 kronor per år. Betala till bankgiro 231-8691. I medlemskapet ingår en biljett till bokmässan (värde: 240 kr) samt inbjudan till alla arrangemang som Kultursällskapet och Ove Allanssonsällskapet anordnar.

Medarrangörer: Breakwater Publishing Båtdokgruppen Ove Allanssonsällskapet Sjöbefälsföreningen Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell Stiftelsen Sveriges Sjömanshus