Sjöbefälen nr 2 2024

sjöbefälen

TIDSKRIFTEN

F Ö R S J Ö B E F Ä L U T G I V E N AV S J Ö B E F Ä L S F Ö R E N I N G E N N R 2 M A R S 2 02 4 Å R G Å N G 1 3

NYHETER

Wallenius satsar på svensk flagg INTERVJUN OSKAR NOLSTEDT

Sjölog blev välbesökt KULTUR/HISTORIA

Svensk vinst i fototävlingen

GET

RTA REPO

COACHANDE LEDARSKAP

BYTTE TILL KRYSSNINGSFARTYG EFTER DECENNIER I HANDELSFLOTTAN

TEMA

DEN NYA SIDENVÄGEN

SKA GÖRA KINA VÄRLDSLEDANDE • KÖPER IN SIG I TYSK CONTAINERTERMINAL • ”RÄKNA MED ÖVERVAKNING”

SJÖ BEFÄLSFÖR E NI NGE N M AR I TI M E OFFI C E R S’ ASSOC I ATI ON

SJ OB E FAL SFOR E NI NGE N . S E

L E DA R E

Dags att värna svensk sjöfart och svenska sjömän MARS I takt med att vår omvärld förändrats så har även vår syn på ­Sveriges beredskap förändrats. För oss i den svenska sjöfartsbranschen är den nya medvetenheten välkommen.Vi har ­predikat om vikten av svenska sjömän och svenskflaggade ­fartyg länge. För beredskap handlar naturligtvis inte bara om att öka försvarsanslagen och rusta för krig. Beredskap handlar om att vårt land ska ha en stabil infrastruktur som fungerar i både fred-, kris- och krigstider.

Sveriges marinchef Ewa Skoog Haslum uttalade sig häromdagen i Svenska dagbladet där hon myntade begreppet ”sjöblindhet” som en förklaring till varför spannmål som stoppas landvägen i Polen blir en stor nyhet, medan spannmål som stoppas till sjöss inte blir det. Tyvärr sträcker sig den där sjöblindheten längre än så. 90 procent av varorna som kommer till Sverige har någon gång gått på köl, ändå är det få svenskar som har några större kunskaper om sjöfartsbranschen. Det är ett problem, inte bara för kompetensförsörjningen till branschen (hur ska man veta att man vill bli sjöman om man inte vet att yrket existerar?) utan för hela branschens överlevnad (hur ska man veta att man behöver något som man inte vet finns?). Ett antal svenskar må reflektera över var deras varor kommer ifrån, men väldigt få reflek­ terar över hur de kommer hit.

Och det kanske man kan ha en viss förståelse för, sjöfarten är inte lika synlig i vårt samhälle som den varit.Vad som däremot är extremt oförståeligt är att denna sjöblindhet även verkar ha letat sig in i den, för transporter, ansvariga myndigheten Trafikverket.

LENNART JONSSON

2

För hur ska man annars förklara den pågående upphandlingen av Gotlandstrafiken? I en värld där alla andra ökar sin beredskap öppnar Trafikverket upp för att alla EU-flaggor ska kunna lägga anbud på nationell infrastruktur till Östersjöns strategiskt viktigaste ö.

I en debattartikel i Svenska dagbladet har Sjöbefälsföreningen tillsammans med Seko sjöfolk försökt få framförallt Trafikverket, men även riksdagen och regeringen, att få upp ögonen för ­faktumet: Det är bra om viktig svensk infrastruktur kontrolleras av svenska företag. Om infrastrukturen består av fartyg är det också bra om dessa är svenskflaggade samt bemannade av svenska sjömän. Även Försvarsmakten, Region Gotland och ett antal andra aktörer verkar tycka att detta är en bra idé. Och efter att frågan har fått medial spridning har Trafikverket förlängt anbudstiden en vecka och ändrat i skrivningen för upphandlingsunderlaget, där det nu säger att rederiet som lägger anbud måste finnas organisatoriskt i Sverige eller i ett land som Sverige har ett bilateralt säkerhetsskyddsåtagande med. Det återstår att se hur detta slutar.

Av förklarliga skäl har Ryssland varit ett stort fokus för Sverige den senaste tiden. Tyvärr är inte Ryssland det enda odemokratiska landet med expansiva planer. Temat i det här numret handlar om Kina och den nya sidenvägen, även kallad ”Belt and road initiative”. Det handlar om att Kina köper upp viktig infrastruktur som till exempel hamnar, vilket nyligen skedde i Hamburgs hamn. Experterna som intervjuas i temat menar att det finns en risk att den svenska god­trogenheten utnyttjas av auktoritära stater som Kina, till exempel när det gäller informationshantering.

Tyvärr är det nog så att Sverige behöver bli lite mer kritiska i sitt tänkande.Vi måste våga se de risker som finns och agera där­ efter, istället för att tro att det som fungerar idag även kommer att fungera imorgon, oavsett vad som händer i omvärlden. Eller att ingångna avtal alltid kommer att hållas, oavsett vem det är tecknat med.Var det något vi såg under pandemin så var det att blod är tjockare än vatten. Bryter det ut en kris av något slag, eller ännu värre, krig, då kan man nästan räkna med att flagg­ staten kallar hem sina fartyg. Så vill Sverige ha en fungerande varuförsörjning då är det dags att börja värna om svensk sjöfart och svenska sjömän.

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

10 sjöbefälen Nr 2 04 Nyheter Wallenius satsar på svensk flagg

Nordiska fototävlingen ”The Waiting Game” – Jmaurr Go, elektriker, Torm Singapore – Danmark

15

Grön omställning fokus på Transportstyrelsens sjöfartsdagar Riksrevisionen granskar utsläpp Fortsatt oroligt på Röda havet

08 Fackligt Ny guide för fackliga rättigheter

10 Reportaget: Coachande ledarskap Göran Peterson är befälhavare på Oasis of the Seas

15 Kultur/historia: Nordiska fototävlingen Svenske Språng sopade banan i fototävlingen

20 Intervjun: Oskar Nolstedt Studentmässan Sjölog blev välbesökt

22 Tema: Den nya sidenvägen Kina köper in sig i tysk containerterminal Ny handel ska göra Kina världsledande Flexibilitet krävs vid kinahandel Säkerhetsexpert: Räkna med övervakning

30 In English: Belt and Road Initiative Trade with China requires flexibility

Utkommer med åtta nummer per år Prenumeration 350 kr/år inkl moms Årgång 13 Utgivningsdag 15 mars 2024 Ansvarig utgivare Lennart Jonsson

FOTO HHLA/THIES RÄTZKE

22

Redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Layout Redaktören i samarbete med Trydells Tryckeri Adress Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Telefon 08-518 356 00 vx E-post sjobefalen@sjobefal.se Bankgiro 332-1478 ISSN 2001-3604 Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2024 Annonser Ola Tallbom 090 711 512 ola.tallbom@vkmedia.se Framsidesbild Göran Peterson är befälhavare på Oasis of the Seas Foto Stefan F Lindberg TS-kontrollerad upplaga 5 900 ex MEDLEM AV

NYHETER

Wallenius satsar på svensk flagg Wallenius har flera fartyg på väg in till svensk flagg.

Just nu bygger de två bilfartyg i Kina som ska chartras ut till Volkswagen. Dessutom har de, tillsammans med Greencarrier, startat rederiet Lakeway Link vars roro-fartyg M/S Lakeway Express fick svensk flagg i slutet av februari. TEXT SOFI CEDERLÖF FOTO LAKEWAY LINK Dennis Johansson Foto Wallenius Marine

S TO C K H O L M M A R S 2 0 2 4

Det nystartade svenska rederiet Lakeway Link, som ägs av Wallenius och Green­ carrier, har köpt roro-fartyget Miramar Express. Fartyget kommer att döpas om till M/S Lakeway Express och är just nu på varv i Gibraltar. Hon flaggades om till svensk flagg den 29 februari. I april är ­planen att hon ska börja gå mellan ­Gdynia i Polen och Södertälje i Sverige tre gånger i veckan.

– Idag transporteras en stor del av godset på lastbil där Lakeway Link ser en överflyttning av godset till fartyg i stället vilket kommer minska koldioxidutsläppen. Det talas mycket om överflyttning av gods från land till sjö just nu och förhoppningsvis går det bra så att Lakeway Link kan bygga ut verksamheten, säger Dennis Johansson, HR-chef på Wallenius Marine.

Rekryteringen till den första besättningen är färdig och intresset har varit stort.

M/S Lakeway Express är byggd 1999 och har en total längd på 153,38 meter och en lastkapacitet på 1 624 filmeter eller cirka 110 släpvagnar och man räknar med en besättning på 13 personer.

– Jag är oerhört glad att kunna med­ dela att vår förväntade tjänst mellan

4

Polen och Sverige nu lanseras i linje med tidigare aviseringar. Det är med höga ambitioner som vi introducerar den här nya tjänsten på marknaden, som inte bara möjliggör effektiva transporter utan också minskar miljöpåverkan genom att utnyttja vattenvägar, säger ­Fredrik Hermansson, vd Lakeway Link, i ett pressmeddelande.

Två nybyggen på gång Samtidigt bygger Wallenius Marine just nu två bilfartyg, Future Way och Way ­Forward, i Kina. Båda fartygen kommer chartras ut till Volkswagen. Future Way kommer levereras under våren och Way Forward senare under året. Båda kommer att få svensk flagg. Future Way kommer att ha en besättning på 17 personer och förmodligen gå i trafik mellan Europa och USA/Mexikanska golfen.

– Det är fantastiskt kul att det blir svensk flagg.Vi gillar svensk flagg så vi ­försöker ha svensk flagg där det är möjligt.Vi har gått från att ha 10 svenskflaggade fartyg år 2020 till att nu med dessa ha 18 svenskflaggade fartyg. Så det är en jättestor ökning hos oss, säger Dennis Johansson. Han fortsätter: – Vi har rimliga avtal med både Sjö­

Lennart Jonsson Foto Sofi Cederlöf

befälsföreningen och Seko Sjöfolk. Och vi hoppas att politikerna gör villkoren för den svenska sjöfartsnäringen ännu bättre.

Det är mycket hjärta i den svenska sjöfartsnäringen. Om vi inte har svenskflaggade fartyg, vad händer långsiktigt med den svenska sjöfartsnäringen då? Det handlar om ett långsiktigt tänk, vi tycker att det är viktigt.

Sjöbefälsföreningens vd Lennart Jonsson är glad över beskedet.

– Det känns jätteroligt att de satsar på svensk flagg. Det är alltid glädjande med nya arbetstillfällen för svenska sjömän, säger han. S C

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

NYHETER

Grön omställning fokus på Transportstyrelsens sjöfartsdagar Den 7-8 februari höll Transportstyrelsen ett ­sjöfartsseminarium i Stockholm.

Seminariet inleddes med att infrastrukturministern Andreas Carlson höll ett tal där han betonade vikten av konkurrenskraftig svensk sjöfart. Dagarna var uppdelade i två huvudteman; sjöfartsnytt och den gröna omställningen. Under den första delen fick deltagarna bland annat lyssna på Rikard Engström som presenterade sin utredning om stämpel- och tonnage­ skatten. Bland deltagarna fanns bransch­ aktiva personer från hela sjöfartssverige.

– Det var intressanta dagar där man fick ta del av flera aspekter av den gröna omställningen, träffa representanter från hela sjöfartsklustret och få en bild av hur Transportstyrelsen uppfattas från arbets­

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

givarhåll, säger Malin Persson, ombudsman på Sjöbefälsföreningen.

En stor del av segmentet om den gröna omställningen handlade om Skärgårds­ trafikens förutsättningar för att ställa om och deltagarna fick följa med på flera rederiers resa mot en mer miljövänlig skärgårdstrafik.

– Det är tydligt att viljan att ställa om finns och det verkar som att det mest är byråkratiska hinder som står i vägen.

Dock pratades det mycket om ekonomiska incitament för den gröna omställningen och inte så mycket om hur det påverkar förutsättningarna och villkoren för de som jobbar ombord, säger hon.

Infrastrukturministern Andreas Carlson höll invigningstal. Foto Malin Persson

5

Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar Whiteboard ersatt med digital säkerhetstavla På Foreseas M/S Aurora af Helsingborg har systemet för indelning av personal i säkerhetsgrupper digitaliserats.

Bakom idén står fartygets förste elektriker André Navgren som belönats med 20 000 kronor av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus för sin kreativitet.

Som förste elektriker jobbar André Navgren över hela fartyget med att felsöka, underhålla och genomföra nyinstallationer av allt som rör elsystem och elektronisk utrustning. Och det finns mycket att omhänderta. Fartyget går sedan 2016 på batteridrift under den 20 minuter långa överfarten mellan Helsingborg och Helsingör och det finns såväl trådlös internetuppkoppling som intranät ombord. Något som däremot skötts helt manuellt är indelningen av intendenturpersonalen i fartygets SUV-grupper (sök, utrymning och vägledning), alltså de enheter som aktiveras i händelse av ett nödläge.

”Nu har systemet varit igång i ungefär ett år och det fungerar jättebra” Indelningen i grupperna har skett genom att personalen själva skrivit upp sig för hand på en whiteboardtavla. En dag när André Navgren passerade whiteboardtavlan slog det honom vilket ålderdomligt system de hade för något som rörde något så viktigt som säkerheten ombord.

– Jag sa till vår kapten att ’Borde vi inte kunna göra det på ett bättre sätt och installera en elektronisk tavla över SUV-grupperna?’ Han tyckte att det var en bra idé och bad mig att jobba vidare på den.

Eftersom intendenturarna redan registrerade sin närvaro elektroniskt med ett magnetkort när de kom ombord, fanns deras personuppgifter redan i digital form. Företaget Omborddata – som tillhandahåller närvarosystemet – ombads att programmera en vy som speglar den gamla whiteboardtavlan över SUV-grupperna medan André Navgren

Förste elektriker André Navgren har flera idéer på hur den digitala säkerhetstavlan ombord skulle kunna utvecklas vidare.

installerade den hårdvara som behövdes i form av en ny dator och en storbildsskärm.

– Nu har systemet varit igång i ungefär ett år och det fungerar jättebra, säger han. När magnetkortet dras blir man direkt ombedd att klicka i vilken avdelning man tillhör. Systemet ser automatiskt till att det blir tillräckligt många i varje grupp och det finns heller ingen risk att man råkar sudda ut eller flytta någon annans namn när man registrerar sin ankomst.

Parallellt med införandet av den digitala SUV-tavlan har man också installerat ett nytt fibernätverk som täcker hela fartyget samt ett trådlöst nätverk. Det ger möjligheter att utveckla den digitala SUV-tavlan ytterligare och göra den tillgänglig på fler platser på fartyget, säger André Navgren.

– Vi skulle kunna installera skärmar uppe på bryggorna så att de nautiska befälen kan se vem som ingår i vilken SUVgrupp. Det skulle också vara bra att ha en skärm i de utrymmen där personalen rör sig så att de själva kan påminna sig om vart de ska vara. Om det händer något vill man ju kunna få tillgång till den informationen så snabbt som möjligt.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2025 Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det. Det går redan nu att lämna in förslag till Belöning 2025. Läs mer om vår belöningsverksamhet på sjomanshus.se.

NYHETER

ILLUSTRATION AAKE NYSTEDT

APROPÅ RIKSREVISIONENS GRANSKNING AV UTSLÄPP:

Stift

med S och Katari

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

7

FA C K L I G T

Ny guide för fackliga rättigheter Arbetsrättsjuristen Stellan Gärde går igenom en ny guide från ITF som verkligen behövs.

Den internationella fackliga organisationen International transport workers’ federation, ITF, jobbar för goda arbetsvillkor inom sjöfarten. ITF har nu tagit fram en välbehövlig guide om fackliga och andra mänskliga rättigheter till sjöss, ”Respecting the human rights of seafarers in global supply chains”. Guiden är pedagogiskt uppdelad på nio sakområden.

Ett första avsnitt är ”Innan du går ombord”: Guiden ger goda råd om anställningskontrakt till sjöss och nämner att den bästa garantin är ett undertecknat kontrakt i enlighet med ett ITF-godkänt kollektivavtal. Råden är: Skriv aldrig på ett blankt kontrakt! Kontrakt ska hänvisa till kollektivavtal (CBA), och ändringar ska bara kunna ske efter samtycke. Grundlön och arbetstid ska vara tydligt definierade, rätt till kostnaderna för hemresa ska anges, full lön ska utges varje kalendermånad.

Mycket viktigt är att kontraktet anger den ersättning som kommer att betalas vid sjukdom eller skada, dödsfall, förlust av fartyget, förlust av personliga tillhörigheter och förtida uppsägning av avtalet.

Ett gått råd är: Få alltid en kopia av kontraktet. Lönen bör inte vara lägre än det som fastställs av ”Joint Maritime Commission” (JMC) som består av fartygsägare och sjöfolk som träffas vartannat år. För­ utom minimilönen, fastställs rättigheter för sjöfolk som arbetstimmar, ledighet, vila och övertid. Bra rekommendationer finns i guiden även om vart sjöfolk ska vända sig när lön inte betalas.

8

Skandalen med obetalda löner Guiden tar även upp skandalen med obetalda löner.Varje år klagar besättningsmedlemmar på hundratals fartyg till ITF att deras arbetsgivare inte betalar deras lön. Och varje år får ITF-inspektörer till­ baka enorma belopp. Bara under 2022 fick de tillbaka mer än 35 miljoner USD. ITF rekommenderar i guiden att varje sjöman ska ta fram information på maritima sociala medier om företaget och fartyget innan en position accepteras ombord.

Kontrollera även att bemanningsmyndigheten/agenten inte är rödlistad hos ITF. Några andra bra råd i guiden: Se till att du tekniskt ordnat för betalning, månadsvis, genom överföringar till bankkonto eller kontant ombord. Acceptera aldrig argumentet att pengarna blir säkrare hos redaren. Om en försäkran om betalning till ett visst datum inte hålls, kan företaget ha betydande problem eller lura dig. Se till att du har fått ut hela din utestående lön innan du lämnar fartyget.

Högriskområden Guiden tar upp ”Krigslika och högrisk­ områden”: Det är delar av världen där det finns en hög nivå av exponering för säkerhets- och livsrisker på grund av krig, militär spänning, fientlighet, pirataktivitet och andra omständigheter som orsakar omedelbar fara för besökande fartyg och besättningar.Vid konflikterna i Ukraina och Jemen har IBF:s och ITF:s listor över krigslika och högriskområden ändrats för

att inkludera tre nya beteckningar. Guiden stödjer sjöfolks rätt att inte fortsätta till ett sådant område och rätten till repatriering på företagets bekostnad och rätten till dubbel ersättning för invaliditet och dödsfall.Vidare rätten att få en bonus om 100 procent av grundlönen under hela fartygets vistelse – dock med minst fem dagars lön, med mera.

Guiden anger Maritime Labour Convention (MLC), Sjöarbetskonventionen, som hyllad rättighetsförklaring när den trädde i kraft i augusti 2013. Den fastställde för första gången de minimirättigheter som du bör förvänta dig som sjöfolk. I stora drag ger MLC sjöfolket rätten till en säker arbetsplats med rättvisa anställningsvillkor, anständiga levnads- och arbetsvillkor, inklusive socialt skydd, tillgång till sjukvård, hälsoskydd och välfärd. Två ändringar av MLC trädde i kraft 2017: där ges sjöfolk som har blivit övergivna, och vid dödsfall eller långvariga funktionshinder, rätten till ekonomisk säkerhet och kompensation. Flaggstater ska ha ett ekonomiskt säkerhetssystem för att ge ekonomiskt bistånd.

Ta reda på dina rättigheter! Guiden anger att sjöfolks rättigheter är ett komplext område eftersom rättigheter kan finnas på olika nivåer och de kan vara överlappande och ibland motstridiga. Om sjöfolk har juridiska problem måste råd sökas från fackförbund och jurist som kan diskutera den specifika situationen. Källorna till sjöfolks rättigheter är många. Både flaggstatslag, hamnstatslag, sjöfolkets hemstat, anställningsavtal, internationella lagar, kollektivavtal och mänsk­ liga rättigheter finns på internationell, nationell och regional nivå. S G

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

NYHETER

Riksrevisionen granskar utsläpp Riksrevisionen granskar just nu statens åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp. Riksrevisionen skriver på sin hemsida att granskningen görs ”efter indikationer på brister i statens ­insatser”. Riksrevisionen tittar på om det finns tillräcklig mottagningskapacitet för tvättvatten och andra skadliga ämnen i de svenska hamnarna. De kommer också att utreda om det görs utsläpp av skadliga ämnen i havet.

– Sjöfartens utsläpp i havet har uppmärksammats alltmer på senare tid. Nu vill vi ta reda på vad staten faktiskt gör på området – och om det kan göras mer effektivt, säger riksrevisor Helena Lindberg, i en artikel på Riksrevisionens hemsida.

Granskningen kommer att publiceras i en rapport som beräknas vara färdig i september i år.

TT-Line får avgift på 1,2 miljoner Kustbevakningen har skickat en vattenföroreningsavgift till TT-Line efter utsläppet av olja som gjordes då fartyget Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten i oktober 2023. Avgiften ligger på 1,2 miljoner kronor och är beräknad på utsläppets storlek som var 60 000 liter samt fartygets bruttodräktighet på cirka 16 000 brutto. Kustbevakningen skriver i ett pressmeddelande att de arbetar vidare på att sammanställa sina kostnader i samband med insatsen.

IFSMA firade 50 år I slutet av februari firade organisationen IFSMA, International Federation of Shipmaster’s Associations, 50 år. IFSMA är en icke statlig organisation som grundades 1974 med syfte att tillvarata befälens intressen. Vid den senaste generalförsamlingen valdes Sjöbefälsföreningens ombudsman Nils Brandberg in som vice president.

– IFSMA hade styrelsemöte i London i slutet av februari där jag deltog för första gången. Vid middagen blev IMO:s nye generalsekreterare Arsenio ­Dominguez invald som hedersmedlem. Han tillträdde på posten den första januari i år så det visar på att han ser ­IFSMA som en viktig part i det internationella arbetet med sjöfolk i fokus, säger han.

blev rätt Några sm Önskar l Dra upp vi Donsö trera höj webbadr mot det skirvs i s som ”19 Nytt kor Nära nu white_ch wave +1

Fortsatt oroligt på Röda havet I början av mars sjönk det brittiskägda bulkfartyget Rubymar i Röda havet efter att ha blivit attackerat av huthirebellerna tidigare i februari. Det skriver Sjöfartstidningen. Fartyget var övergivet men hade stora mängder konstgödsel i lasten, ­vilket riskerar att orsaka en miljökatastrof.

Sverige har tidigare aviserat att man skickar militär personal, fyra stabsofficerare, till EU:s insats i Röda havet för att skydda den civila sjöfarten.

IBF, The International Bargaining Forum, som är en sammanslutning av ITF och redarna, inkluderar numera Aden­ viken och närliggande vatten i högriskområdena. Detta innebär att sjömän som seglar på fartyg med IBF-avtal har rätt att vägra segla in i området samt få transport hem på företagets bekostnad och ersättning motsvarande två månaders grundlön eller bli flyttade till ett annat av rederiets fartyg.

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

Tillsammans är vi Donsötank www.donsotank.se

9

Befälhavare Göran Peterson på bryggan vid anlöp Nassau på Bahamas.

Coachande ledarskap När Göran Peterson blev erbjuden att gå över till kryssningssjöfarten efter decennier inom handelsflottan tvekade han inte en sekund. En helt ny värld öppnades. Arbetet som befälhavare på olika tankfartyg hade med åren blivit allt ensammare och han saknade den sociala biten. Nu styr han ett av världens största kryssningsfartyg, där interkulturell kompetens och coachning är det centrala i ledarskapet.

TEXT BARBRO VIVIEN FOTO STEFAN F LINDBERG

10

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

R E P O R TA G E T OASIS OF THE SEAS

M I A M I F E B RUA R I 2 0 2 4

Under vinterhalvåret anländer kryssningsfartyget Oasis of the Seas varje söndag till Miami hamn i Florida. Hon lägger till i gryningen och strax efter frukost är det dags för kryssningsresenärerna att tacka för sig. En strid ström av sommarklädda passagerare med rullande resväskor fyller upp kajområdet. Medan mat och passagerare lastas av och på, håller befälhavare Göran Peterson en genomgång med ansvariga bryggbefäl och manskap.

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

Avgångsplanen gås igenom och uppgifter delas ut. Kryssningsfartyget Oasis är 362 meter långt och 65 meter brett och har med sina systerfartyg lyckats hålla titeln världens största kryssningsfartyg i femton år. Så sent som i januari i år förlorades titeln till Icon of the Seas, rederiets nya kronjuvel, som gav sig ut på sin jungfru­ resa från samma hamn.

När Göran Peterson blev erbjuden jobb på olika kryssningsfartyg i Fjärran Östern tvekade han inte. Han tjänstgjorde inledningsvis som Chief Officer och som Staff Captain. En helt ny värld öppnades.

– Fartyget var ett stort hotell med nöjespark, människor semestrade och var där för att ha roligt. Mycket olikt tankfartyg.

Jag anställdes på Royal Caribbean 2002 och har valt att vara kvar. Jag trivs mycket bra.

Göran Peterson gick över till kryssningen efter att ha arbetat i decennier inom handelsflottan. Fartygets storlek spelar mindre roll för en befälhavare, menar Göran, ansvaret är lika övergripande på ett mindre tankfartyg med liten besättning, som på ett stort kryssningsfartyg med tusentals ombord. Den största skillnaden ligger i själva arbetsuppgifterna.

Det traditionella kaptensarbetet upptar en fjärdedel av arbetsdagen. Resterande arbetstid går till uppstyrning av de andra verksamheterna ombord: underhållningen, restaurang- och hotellverksamheten, maskintekniken och inte minst till eko­ nomin. Kryssningsfartygets befälhavare behöver vara synlig och deltar därför i många olika sociala funktioner. Och det var arbetets sociala karaktär inom kryssningen som avgjorde saken för Göran.

– När jag började till sjöss brukade en mindre styckegodsare ha en besättning på 25–30 personer. Det var socialt väldigt kul och spännande, där många intressanta personligheter kunde samlas. Men med åren har besättningarna blivit allt mindre och mer multinationella. Under mina år som befälhavare på olje- och kemtankers var jag ofta den ende svensken ombord.

Jag hade polsk, rysk, lettiskt och ukrainsk besättning. Den sociala parten blev lite torftig, antingen jobbar man eller så sover man. Under sin lediga tid satt de flesta i sina hytter och tittade på videor. Det blev ett rätt ensamt liv.

Ser till att styrmännen får erfarenhet Ett hundratal besättningsmedlemmar av de 2 200 anställda mönstrar av och lika många mönstrar på. Sjutusen människor

ska lämna fartyget och kajområdet känns för tillfället en aning kaotiskt, trots schema­ lagd ilandstigning. Om några timmar kommer sjutusen nya semesterfirare att följa med Oasis på en karibisk rundkryssning med stopp på Bahamas, Jamaica och ­Haiti. Ombord samsas närmare niotusen människor i ett temporärt självstyrande samhälle, det är ungefär lika många in­­ vånare som Sigtuna.

På däck och i maskin arbetar 220 personer, resterande tvåtusen i besättningen finns inom hotell, städ, restaurang och underhållning. Styrmännen navigerar på rullande schema och man använder en dynamisk bemanning på bryggan. Om förutsättningarna skulle ändras, som ökad trafik eller minskad sikt, adderas fler styrmän för att kunna hålla fokus och en jämn arbetsbelastning.

”

Ett blankt och stilla hav skapar inga duktiga sjömän, det är när det blåser hårt man lär sig som mest.

– Ombord på Oasis är det inte bara jag som manövrerar fartyget till och från kaj. Jag lär ut tekniker och ser till att styrmännen får erfarenhet och växer. Om jag har en styrman som manövrerar och det inte går exakt efter plan så är det okej, så länge fartyget eller något annat inte utsätts för fara. Det viktiga är att han eller hon observerar misstaget och korrigerar det. Ett blankt och stilla hav skapar inga duktiga sjömän, det är när det blåser hårt man lär sig som mest, säger Göran Peterson.

Varje dag filmas befälhavare Peterson för att producera informationsfilmer som sänds ut till alla gäster via hytternas TV. Det kan handla om olika evenemang, säkerhetsrutiner eller vilken hamn som är den nästa. I befälhavarens dagliga arbetsrutiner ingår att vara synlig och öppen för samtal med passagerare och besättning.

Under resans gång brukar det också bli ett antal framträdanden på de olika ­scenerna i samband med shower och andra evenemang. De flesta passagerarna ombord på Oasis kommer från USA, men alla världsdelar finns representerade, inte minst Sverige med ett hundratal gäster.

11

R E P O R TA G E T OL JAREN

Första stoppet på kryssningen är Nassau på Bahamas.

Befälhavare Göran Peterson presenterar passagerare med högst kryssningspoäng.

Tillfälligheter att han gick till sjöss Göran Peterson minns att det var tillfälligheter som fick honom att gå till sjöss. ­Ingen i hans familj hade någon koppling till sjön. Inspirerad av sin far, som var en passionerad amatörkock, hade han haft siktet inställt på att bli just kock. När Göran var femton år tog han jobb som mopedbud på rederiet Johnsonlinjen och det blev första kontakten med sjövärlden.

Två år senare mönstrade han för första gången på som jungman. Med stycke­ godsarna Rio de Janeiro och Santos fick han se både Centralamerika och sjölivet från sin bästa sida.

– För mig var det otroligt spännande och lärorikt. Jag upptäckte att yrket skiljer sig rätt mycket från arbetet iland. Jag blev lockad av hur annorlunda det var och jag tror inte att yrket passar för alla. Tycker man halvbra om sjölivet, blir man nog inte kvar. Själv köpte jag hela idén och blev förälskad i sjömanslivet.

Matroslivet var fantastiskt och han hade inte en tanke på att bli befäl när han bör-

12

Aquashow – ett av många underhållningsprogram under kryssningen.

jade segla. Men när en styrman lärde honom att navigera med sextant ute på Atlanten ombord på styckegodsaren Bahia Blanca, fick han mersmak. Tjugotre år gammal bestämde han sig för att plugga till sjöbefäl.

– Jag arbetade på lastfartyg och färjor mellan åren 1976–1999, med de fyra sista åren som befälhavare på kem- och oljetankers. Men så började jag undra vad som skulle komma härnäst. Jag var ju på toppen av min maritima stege.

Göran Peterson blev erbjuden ett landjobb och kände att det kom helt rätt i tiden. Han anställdes på Stena Line som trafikchef för skandinaviska hamnar och landade så småningom i Trelleborgs hamn. Familjen med fru och två döttrar bodde i närheten och nu slapp han att veckopendla till Göteborg. Men trots fördelarna med att kunna vara hemma mer med familjen trivdes Göran aldrig iland.

Arbetsuppgifterna var intressanta och lärorika men längtan till sjölivet gick inte över.

– Som befälhavare har jag relativt stor frihet att planera min arbetstid. Jag förstod att mycket inom sjömansyrket passade mig personligen. Ombord är jag ständigt närvarande och delaktig eftersom jag är på plats hela tiden. Jag har jobbat tjugotvå år på lastfartyg och lika länge inom kryssningssjöfart. Det blir fyrtiofyra år på böljan den blå.

Ville utveckla sitt ledarskap 74 olika nationer finns representerade inom besättningen ombord på Oasis.

Flest kommer från Filippinerna, därefter Indien och Indonesien.Tre svenskar är påmönstrade ombord; befälhavaren, överstyrman och en dykinstruktör. Göran Peterson minns sitt första möte med en besättning av annan nationalitet än svensk.

– En vän och hans bror köpte in sig i ett rederi och blev partredare i ett tankfartyg.

De ville att jag skulle köra som överstyrman och jag tackade ja. Fartyget hade en polsk besättning och jag hade bara arbetat med svenska besättningar.Vi hade en

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

R E P O R TA G E T OL JAREN

massa filosofiska diskussioner om hur vi ville driva fartyget efter svenska normer med medbestämmande och ansvars­ tagande. Det fungerade inte alls på den polska besättningen. De var vana vid ett befäl som gav direkta order och med en dagsplan fastställd och klar. Jag fick lära mig att vara tydlig och att hålla distans mellan befäl och manskap för att det skulle fungera.

Han konstaterar samtidigt att det var andra tider då, mycket har hänt sedan dess i många besättningar. Intresset för ledarskapsfrågor hade väckts och Göran kände att han ville utveckla sitt ledarskap.

Han började att studera idrottspsykologi och blev så småningom certifierad coach.

Han kände att han hade fått många bra nycklar och verktyg, men upptäckte att den kommunikativa delen var en särskilt viktig faktor i ledarskapsfrågorna och tog därför steget vidare att studera neurolingvistisk programmering (NLP).

– Det handlar om hur man använder språket och hur det kan påverka motivationen och självkänslan. Fokus ligger på hur frågan ställs. Med vissa ordval kan ­frågan upplevas som fientlig eller ned­ sättande. Ställs frågan i stället öppen, med intresse och vilja till stöttning, blir resul­ tatet mer konstruktivt.

Göran Peterson förklarar att en vanlig ledarskapsstil kan vara att komma med färdiga lösningar. Men här läggs i stället fokus på att skapa förutsättningar för personen att själv reflektera och komma fram till lösningen.

– Det ger ägarskap till lösningen, vilket stärker självförtroendet. Ja, det öppnar upp för mycket positivt. Det ska finnas glädje i att utforska och lära sig själv.

Inga planer på att bli landkrabba Det börjar bli dags att hälsa de nya resenärerna välkomna ombord. Oasis är fullbokad och besättningen har kastat loss och påbörjat manövreringen bort från Miami hamn. Befälhavare Göran Peterson reflekterar över sin framtid. I år fyller han 65 år. Men än har han inga planer på att bli landkrabba.

– Men när jag väl slutar till sjöss kommer jag inte att sitta i en park och mata duvor. Coachning och ledarskap ligger mig varmt om hjärtat och jag vill ge vidare min kunskap och erfarenhet. Jag har sett hur det kan hjälpa människor att utvecklas och prestera bättre. Genom det trivs människor bättre med sig själva och livet.

Det motiverar mig. B V

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

Förberedelser inför lotsens ankomst.

Nästa hamn är Labadee på Haiti.

Andre styrman Nikolay Shekov med manskap har förberett inför anlöp i Falmouth, Jamaica.

Det blir stressigt under lunchen, Oasis rymmer 18 restauranger.

13

Nu är hon borta!

Med din hjälp kommer hon åter!

Vårt kära fartyg, Norrtäljes stolthet måste renoveras till en kostnad av ca12 miljoner kronor.

Allt för att hon ska kunna ligga kvar vid kaj som ett landmärke och symbol för Norrtälje i ytterligare 100 år. Renoveringen genomförs under hösten/vintern 2023/24.

I skrivande stund befinner hon sig i Stockholm och Beckholmen där de gamla bottenplåtarna ska bytas ut mot nya.

Vi har tacksamt fått hjälp i detta stora projekt av Norrtälje Kommun som bidragit med fyra miljoner kronor, Roslagens Sparbanks Stiftelser som vi nyligen fick ett bidrag på en miljon av.

Tack Roslagens Sparbank för all generös finansiell hjälp att få detta projekt att flyta på och alla våra sponsorer (se nedan) som tycker att båtens närvaro är viktig för staden.

Vi är också oerhört glada för alla de spontana små och stora bidrag som vi hittills fått till oss från såväl privatpersoner som kommunens näringsliv och inte minst för allt utrymme som Norrtelje Tidning hjälpt oss med.

Betala med Swish MEN som du säkert redan räknat ut så fattas det fortfarande en del i finansieringen.

Nu vänder vi oss till dig med förhoppning om att även du kliver med ombord.

Inget bidrag är för litet och inget bidrag är för stort!

Du kan välja att swisha eller använda bankgiro, gör det som är lättast.

123-548 12 39

Swisha här!

Eller sätt in på LängeLeveSSNorrtelje BG 5229-2968

Stort tack för ditt bidrag hälsar den ideellt arbetande Stiftelsen och Vänföreningen

Sponsorer Kategori Styrman Ocab, Roslagens Sparbank, ICA Supermarket Norrköp, ICA Supermarket Kryddan, ICA Kvantum Flygfyren, Kopparhus, Norrtälje Energi, Mäklarhuset, Tillvext, Index Residence Sponsorer Kategori Gastar & Matroser Fagerstömföretagen, Försäkringsmäklare B. Lönning, Söderlinds Vedspisar, HLE Fastigheter, Länsförsäkringar, Star Center, Eckerölinjen, Rosättra Båtvarv, DKLBC, Edsbergs Möbler, Elkonult H. Norberg, Campus Roslagen, Knuttes Rör, Tebex, Roslagens Styrinstallationer

K U LT U R / H I S TO R I A NORDISKA FOTOTÄVLINGEN

Svenske Språng sopade banan i fototävlingen S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

1a pris 15

K U LT U R / H I S TO R I A NORDISKA FOTOTÄVLINGEN

Juryns motivering

NORDIC

PHOTO CONTEST FOR SEAFARERS

1a pris

”100% humidity” – Jörgen Språng, kock, Bitflower – Sverige ”Klassisk svartvit bild. Stillsam i ­stunden. Fantastisk komposition som inte lämnar någonting åt slumpen!”

2a pris

”Standby” – Jörgen Språng, kock, Bitflower – Sverige ”För känslan och närvaron som bilden förmedlar. Skärpan ligger rätt och som betraktare bjuds vi med i stunden.”

3e pris

130 fotograferande sjömän skickade tillsammans in 819 bidrag till tävlingsarrangörerna under 2023. Det visar på ett stort engagemang och förhoppningsvis har arrangemanget bidragit till en mer meningsfull tillvaro ombord. TEXT JIMMY ERIKSSON, SJÖFARTSVERKET, SJÖMANSSERVICE S TO C K H O L M F E B RUA R I 2 0 2 4

75 bilder skulle bedömas och endast fem vinnare utses när den Nordiska Fototävlingen för Sjöfolk 2023 avgjordes i ­början av februari i år. På museifartyget isbrytaren Sankt Erik, utanför Vasamuseet i Stockholm, samlades arrangörerna och juryn, som i år bestod av Anneli Karlsson, fotograf på Sjöhistoriska museet och Mikael Dunker, kommunikatör på Vrakmuseet.

Juryn berättade att de var väldigt ense från första början till dess att pristagarna skulle väljas ut. De tittade först på samt­ liga bilder, var och en för sig, för att bilda sig en uppfattning. Sedan gick de till­ sammans systematiskt igenom bild för bild.

– Alla bilder har fått full attention, vilket vi tycker är respektfullt mot alla som ­lämnat in bidrag och kommit så här långt i tävlingen, säger Mikael Dunker.

Sedan vände de, i flera omgångar, bort de bilder som inte höll måttet i kvalitet,

16

form och komposition. Då stod de kvar med 20 bilder. Från dessa korades de fem vinnarna och även fem heders­ omnämnanden.

– Överlag var det väldigt fin kvalitet på bilderna och det var svårt, men mycket roligt, att göra urvalet. Tidigt i processen var det en bild som var en självklar vinnare för oss båda och vi tycker jättemycket om den, säger Mikael Dunker.

När juryn presenterat sitt urval stod det klart att plats fyra och fem gått till norrmännen Håkon Sunde respektive Rune Larsen och att en och samma fotograf tagit plats ett till tre – nämligen Jörgen Språng från Bitflower, som tidigare också vunnit många priser i tävlingens historia. Än mer spektakulärt är det att samma ­bilder från Språng premierades av den svenska deltävlingens jury, som ju bestod av helt andra personer.

– Nämen oj! Är det sant? Otroligt! Vi ­pratade om att det skulle kunna bli så, men vi har ju ingen aning, sade juryn i mun på varandra. J E

”Frame bearings” – Jörgen Språng, kock, Bitflower – Sverige ”Mannens fokus i den ruffa, tuffa ­miljön drar blicken till sig. Komposi­ tionen, skärpan och kontrasten är ­perfekt!”

4e pris

Håkon Sunde, förste styrman, ­Normand Frontier – Norge ”En bild som låter sig undersökas länge. Arbetarna utstrålar ett lugn men för betraktaren ser miljön farlig och dramatisk ut. Trots ett ’stökigt’ motiv så sitter tekniken.”

5e pris

”Tankskipet Marie S passerer vakre Torungen fyr utgående fra Arendal” Rune Larsen, statslots – Norge ”Två bilder förenas i en självklar kom­ position, där struktur och natur möts i harmoni. Fin färgton!”

Hedersomnämnande

”Björn” – Rasmus Kristenson, ­mässman, MS Origo – Sverige ”Vilket häftigt ögonblick! Blicken ­säger ’vem hälsar på i mitt territori­ um?’. Man blir bara glad när man ser den. Perfekt skärpa i denna fina ögon­ blicksbild som ändå lyckats fånga ­frosten i björnens ögonfransar.”

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

K U LT U R / H I S TO R I A NORDISKA FOTOTÄVLINGEN

2a pris

5e pris

3e pris

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

4e pris

17 Hedersomnämnande

Utbilda dig ombord på nordens modernaste utbildningsanläggning!

Centralt i Stockholm

Alltid start-garanti

Refresh-kurser varannan vecka

Kombinera efter behov

GRUND-KURSER 2023/2024 BASIC SAFETY

ADVANCED FIRE FIGHTING

20-22 mar 2-4 apr 17-19 apr 23-25 apr 15-17 maj 21-23 maj

18-19 apr 13-14 jun 29-30 aug

28-30 maj 12-14 jun 25-27 jun m.fl.

17 jun 1 jul 15 jul 20 aug

SÄKERHETSUTBILDNING FISKEFARTYG På begäran

På begäran

MEDICAL FIRST AID 3 apr 29 maj 26 jun

REF

SURVIV RESCU

SÖSÄKERHETSUTBILDNING INRE FART 9 apr 22 apr 6 maj 20 maj 3 jun

MARITIME CREW RESOURCE MNG

SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS 19 mar 27 maj 13 aug m.fl.

9 apr 4 jun 16 apr 11 jun 7 maj 24 jun 14 maj 9 jul

SHIP SECURITY OFFICER

MEDICAL CARE

På begäran

3-4 apr 29-30 maj 26-27 jun

FAST RESCUE BOAT 10-11 apr 3-4 jul 15-16 maj 21-22 aug 12-13 jun

CROWD & CRISIS MNG 18-19 mar 10-11 jun 15-16 apr 8-9 jul 13-14 maj 26-27 aug

PFSO På begäran PSO På begäran

27 maj 17 jun

www.safetygruppen.se | info@safetygruppen.se | 08-410 215 60

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 1 MÅNDAG

ONSDAG

TISDAG SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS

CROWD & CRISIS MNG 8 apr 6 maj 3 jun 1 jul 19 aug

19 mar 9 apr 16 apr 7 maj 14 maj

4 jun 11 jun 7 jul 27 aug

TORSDAG

BASIC SAFETY

FAST RESCUE BOAT

19-20 mar 9-10 apr 16-17 apr 7-8 maj 14-15 maj 4-5 jun

11 apr 15 maj 13 jun 4 jul 22 aug

11-12 jun 9-10 jul 13-14 aug 20-21 aug 27-28 aug

ADVANCED FIRE FIGHTING 20 mar 10 apr 17 apr 8 maj 15 maj 5 jun

12 jun 10 jul 14 aug 21 aug 28 aug

FRESHVECKA, ALTERNATIV 2 MÅNDAG

VAL CRAFT & UE BOATS

TISDAG BASIC SAFETY 27-28 maj 17-18 jun 24-25 jun

ADVANCED FIRE FIGHTING 28 maj 18 jun 25 jun

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

MEDICAL CARE (+ STYRD PRAKTIK SOM TREDJE DAG) 3-4 apr 29-30 maj 26-27 jun

MEDICAL FIRST AID 3 apr 29 maj 26 jun

Hitta din kombination och fler tillfällen på vår hemsida!

*med reservation för eventuella ändringar

K O N G R E S S VA L E T

Välbesökt studentmässa 20

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

I N T E RV J U N OSKAR NOLSTEDT

Årets studentmässa Sjölog på Chalmers i Göteborg lyckades återigen slå utställarrekord med 76 företag på plats och cirka 700 besökare. Projektledare Oskar Nolstedt går andra året på Internationell logistik och är väldigt nöjd med mässan.

– Vi har sagt att Sjölog är en mässa av studenter, för studenter, säger han. TEXT OCH FOTO SOFI CEDERLÖF G Ö T E B O R G F E B RUA R I 2 0 2 4

Hur har dagen gått?

– Jag är jättenöjd hittills, man är alltid nojig om det ska komma någon, men vi hade 100 personer i kö när vi öppnade och nu är det ännu fler så det känns jättebra. Jag var företagsvärd förra året och fick blodad tand och blev sugen på att bli projektledare. Det är ganska vanligt att man har varit företagsvärd förut.

Var det något särskilt som du kände att du ville ändra på till i år?

– Vi har sagt att Sjölog är en mässa av studenter, för studenter.Vi ville ha fler ­platser på banketten för studenterna, ­därför har vi subventionerat dem så att man ska kunna gå även på en studentbudget.Vi har sålt cirka 60–70 procent fler student­biljetter till banketten än förra året.

Hur har ni finansierat det?

– Mässan finansieras genom monter­ avgifter.Vi fick feedback från företagen som var här förra året att det inte var så många studenter på banketten. Man får spara in på andra ställen, studenterna är det vi ska satsa på. Och det är också dem företagen vill träffa.

Förra året var det utställarrekord på Sjölog med 74 utställare, hur ser det ut i år?

– Vi har ungefär samma antal företag.

Vi har 68 montrar och 76 företag på plats.

Hur många besökare kom till Sjölog i år?

– Enligt våra egna siffror hade vi cirka 700 besökare, men det är en ganska osäker siffra. Oavsett antal så kändes det som att det var väldigt mycket folk här, något även företagen har påpekat.

Hur har er planering sett ut?

– Projektgruppen sattes för tio månader

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

sen, i mars-april förra året. I början hände det inte så mycket, vi började kolla på lokalen och spikade den i september.

Sen började säljarbetet, katalogen och allt som ska göras.Vi har haft möte en gång i veckan, och jag har försökt att inte peta så mycket i andras arbete utan låtit dem ha sin frihet och litat på att de har tagit det ansvaret. Och det har gått ­jättebra, jag är jättenöjd med projekt­ gruppen.

Hur har ni delat upp arbetet?

– Vi är åtta personer i projektgruppen.

Jag är projektledare, sen har vi en vice projektledare, Tilda Karlsson, som har gjort minst lika mycket som jag.Vi har tre företagskontakter som har hand om montrarna. En PR-ansvarig som skött ­katalog och sociala medier och en ­person som är ansvarig för företagsvärdarna. Även en ekonomiansvarig som har hand om allt det ekonomiska.Vi har 30 platser för företagsvärdar och vi hade 54 sökanden så vi fick lotta. Företags­ värdarna sköter kontakten under dagen med de företag de blivit tilldelade. Emma, PR-ansvarig, och Lukas, företagsvärds­ ansvarig, sköter alla upprop under dagen och agerar även konferencierer på banketten.

Det låter som att det har varit ett stort intresse att vara med och hjälpa till med Sjölog?

– När man håller på så hamnar man lite i en bubbla i projektgruppen, då är det svårt att känna av intresset. Men det ser onekligen ut som att det finns ett stort intresse. Jag tror det beror lite på vilka som är med i projektgruppen, att man är med i det övriga studentlivet så att det blir en spridning. Lucas, som är ansvarig för företagsvärdarna, var ordförande i mottagningskommittén för ettorna och jag var också lite involverad i det. Så det gav oss en bra spridning av budskapet.

Vad har varit roligast?

– Det roligaste är nu, att man känner att allt arbete har lett någonstans. När man är inne i det så är det svårt att veta hur bra det går. Så nu känner man att man kan slappna av. Det har varit bra stämning i projektgruppen och det har varit kul, men nu kan man skörda sitt ­hårda arbete. Är det något som inte har gått som det skulle?

– Nej, egentligen inte. Det största strulet är att vi har en deadline till Science park, där mässan hålls, och så kommer folk efter det och vill lägga till saker. Då får man ringa runt och fixa. Men det är inget unikt för det här, så är det i alla projekt.

Och det har löst sig bra.

Har det varit svårt att få in företag?

– Nej, egentligen inte när man väl har fått tag på dem.Vi har ringt de som inte svarat på mail, då har det gått bra. Man känner av att branschen vill komma hit, det är kul.

Hur har stämningen varit under dagen?

– Jag tycker att det känns jättebra. I ­stora salen har det varit knökat med folk och hög ljudvolym så det känns jättebra.

Och de företag jag pratat med har varit nöjda med att det är mycket folk.

Har du några tips till nästa års projektgrupp?

– Vi kommer ha överlämning och ta med smågrejer som man kan ta med sig, som att vara mer effektiv med mailen.

Och försöka komma igång lite tidigare.

Det är svårt, jag har aldrig projektlett en mässa förut, jag antar att nästa projekt­ ledare inte har det heller. Men det är ­väldigt givande. Lägg ner lite extra i ­jobbet så blir det bra.

Hur kommer det sig att du ville bli projektledare?

– Det var mycket för att jag kände att jag kan ha det på cv:t och det kan vara givande att ha gjort. En bra erfarenhet. Är du sugen på att vara projektledare igen?

– Det hade varit enklare att göra det igen, men jag vill ge någon annan chansen att göra det. Det blir mer värdefullt om någon annan får den erfarenheten och kanske väljer att göra saker annor­ lunda än vad vi har gjort. S C

21

A M E T

A Y N N DE

N E G Ä V N E D I S

Det kinesiska projektet Den nya sidenvägen, även kallat Belt and Road Initiative, BRI, är världs­historiens största infrastrukturprojekt.

Satsningen ska säkerställa ett väl fungerande globalt kinesiskt handelsnätverk. Investeringar i hamnverksamhet genom ägande eller samarbeten är en avgörande framgångsfaktor för BRI. Förra året köpte kinesiska Cosco in sig i Hamburgs containerhamn. I skuggan av satsningen förekommer kritik mot att ökad kinesisk närvaro i framförallt västvärlden riskerar kinesisk kartläggning av känslig företags- och militär säkerhetsdata. TEXT JOHAN ERICHS FOTO HHLA/THIES RÄTZKE

22

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

23

TEMA FA C K K L U B B E N

Kina köper in sig i tysk containerterminal

Det kinesiska rederiet Cosco har köpt in sig i hamnen i Hamburg förra året, men ägarandelen har begränsats efter politiska påtryckningar. Hamburg är den näst största containerhamnen i Europa och Kina är den största handelspartnern. TEXT JOHAN ERICHS FOTO HHLA/THIES RÄTZKE H A M B U R G N OV E M B E R 2 0 2 3

Det statsägda kinesiska rederiet Coscos, China Ocean Shipping Company, köp i en av Hamburgs containerhamnar är politiskt omstritt. I den tyska riksdagen var köpet ett ämne för debatt under flera månader. Coscos ursprungliga avsikt var att köpa 35 procent av containerterminalen Tollerort, en av fyra containerhamnar i Hafen Hamburg. I Tollerort omlastas år­­

24

ligen drygt en miljon containrar av sammanlagt närmare nio miljoner containrar som årligen hanteras i Hamburgs fyra containerterminaler. Hamburg är sedan länge ett nav för kinesisk handel i Europa och budet kunde därför ses som en naturlig del i en statlig kinesisk affärsstrategi kallad ”Belt and Road Initiative” som går ut på att köpa in sig i, eller på egen hand anlägga, infrastrukturprojekt på kommersiellt lukrativa orter i olika världsdelar.

Kräver godkännande från regeringen Alla utländska investeringar i Tyskland som överstiger en ägarandel på tio procent kräver ett godkännande från rege­ ringen. Flera ministrar i den tyska koalitionsregeringen (SPD, De gröna och FDP) var tveksamma till att godkänna affären med Cosco. Även den tyska underrättelsetjänsten BND varnade för att ingå ett avtal med Cosco. För en rad tyska företag är handeln med Kina av avgörande intresse.

Adidas,Volkswagen och halvledartillverkaren Infineon med flera, har en betydande del av sin försäljning på den kinesiska marknaden. Tyskland får en rad viktiga insatsvaror från Kina för exempelvis produktion av fordon och vindkraftverk.

Dilemmat inför affären var att handelsutbytet med Kina är av stor vikt för Tyskland, samtidigt som politikerna inte ville ge den kinesiska staten alltför stort infly-

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

TEMA D E N N YA S I D E N V Ä G E N

tande i ett nationellt klassat strategiskt viktigt inslag i den tyska infrastrukturen, Hamburgs hamn.

Får inte äga mer än 25 procent Till slut godkände den tyska regeringen försäljningen av delar av terminalhanteringen i Tollerort men med begränsningen att ägarandelen inte fick överstiga 25 procent. Bakgrunden var att Cosco som minoritetsägare därmed hindras från att formellt få inflytande över drift, beslut och ledningsansvar för terminalen och den operativa verksamheten. Den hårda infrastrukturen, som hamnanläggningarna, är fortfarande till 100 procent ägd av staden Hamburg.

Idag äger Cosco 24.9 procent av terminalen Tollerort. Detta innebär att Cosco och den kinesiska staten inte får något inflytande i de strategiska beslut som ­fattas eller tillgång till detaljerad handelsoch kunddata.

Mathias Schulz är kommunikations­ ansvarig för Hafen Hamburg. Han menar att affären med Cosco var nödvändig för att hamnen inte skulle riskera att Kina drar ned på sin handel genom Hamburg.

– Kina är idag den mest betydelsefulla partnern för hamnen i Hamburg.Var tredje container som hanteras på våra hamnterminaler har en anknytning till Kina, berättar Mathias Schulz.

Märkt en viss nedgång Han är dock inte helt övertygad om att Kina kommer behålla denna position i framtiden.

– En hel del pekar mot att Kina även i framtiden kommer att vara vår viktigaste handelspartner men länder som Thailand,Vietnam, Indonesien och Indien ­börjar bli allt större producenter inom ­vissa sektorer och därmed växer deras export, vilket märks även i Hamburg.

På sikt kan det bli möjligt att benämna ­Hamburgs hamn som en Asian Gateway i Europa.

Covid-pandemin, Ukraina-kriget och global ekonomisk försvagning har dock dämpat Kinas export.

– Vi har märkt en viss nedgång de senaste åren men handeln är nu på väg mot tidigare nivåer. Det är konsumtion som styr och så länge konsumenterna inte ändrar sitt köpbeteende så kommer handeln med Kina att vara fortsatt viktig.

Han har svårt att förstå kritiken mot att Cosco och kinesiska staten får stort inflytande på hamnverksamheten i Tollerort

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

– Vi ser samarbetet med Cosco som en naturlig utveckling på ett över tid långt handelsutbyte men även som en garant för att hamnen står rustad inför en lågkonjunktur, säger Mathias Schulz, kommunikationsansvarig för Hafen Hamburg. Foto: Hafen Hamburg

och att hamnen på sikt riskerar att säljas ut till Kina.

– Det är absolut nonsens, det saknas helt belägg för dessa påståenden.

Vidmakthåller sin position Mathias Schulz ser Coscos investering som ett sätt för Hamburgs hamn att vidmakthålla sin position även i en lågkonjunktur.

– Skulle vi hamna i ekonomisk kris eller om den globala handeln drabbas av någon utmaning så menar jag att Cosco först och främst är måna om att driva ­trafik och handel till de terminaler som

de är delägare i, säger Mathias Schulz och fortsätter: – Spänningarna mellan Kina och Taiwan kan leda till sanktioner och vi ­följer givetvis utvecklingen men ser idag ingen risk för en mer ansträngd konflikt.

Hamburg har lång erfarenhet av den kinesiska affärskulturen. Cosco hade sitt första anlöp till Hamburg 1982.

– Det har hänt mycket de senaste tio åren, stark rationalisering har gjort att Kina nått europeisk standard inom många områden. Eldrivna fordon och digitalisering är områden där de ligger långt framme, säger Mathias Schulz. J E

Kinesiska statsägda rederiet Cosco har förvärvat andelar i flera europeiska hamnar. Köpet av Tollerort i Hamburg godkändes först efter lång politisk debatt och krav om gräns av ägarandel.

25

TEMA D E N N YA S I D E N V Ä G E N

Ny handel ska göra Kina världsledande Belt and Road Initiative ska på sikt trygga kinesisk närvaro och handel i stora delar av världen. Målet är att skapa ett internationellt handelsnätverk som ska göra Kina till den globalt ledande handelsnationen. Sjöfarten har en bärande del i satsningen som enligt plan ska vara genomförd 2049. TEXT JOHAN ERICHS FOTO LUNDS UNIVERSITET L U N D N OV E M B E R 2 0 2 3

än hälften av världens samlade BNP på något sätt omfattas av projektet. BRI ­presenterades för första gången 2013 av president Xi Jinping. Den kinesiska ambitionen är att genom infrastruktursatsningar i hamnar, järnvägar, bilvägar, flygplatser och energianläggningar med mera, anlägga ett effektivt transportnät i syfte att stimulera handel och skapa en motor för kinesisk handel och export.

Tabita Rosendal är doktorand vid Cent­ ret för öst- och sydöstasiatiska studier vid

Belt and Road Initiative, BRI, kallas även populärt den nya Sidenvägen. En efter­ följare till den klassiska Sidenvägen som år 119 före Kristus öppnade upp för handel mellan Kina och dåtidens Europa. BRI är världshistoriens största infrastrukturprojekt. Den senaste officiella uppgiften är att 155 länder på något sätt har valt att ansluta sig till BRI. Det uppskattas att 75 procent av världens befolkning och mer

Beijing controls roughly 10 percent of European throughput Chinese ownership of container terminals in European Union Terminals with China Merchants Port (CMP) ownership* Euromax Terminal (Rotterdam)

Terminals with COSCO ownership Negotiations with COSCO for minority stake underway

Rotterdam World Gateway CSP Zeebrugge Terminal Terminal Des Flandres

Netherlands

Container Terminal Tollerort at the Port of Hamburg

Antwerp Belgium Gateway

Terminal De France and Terminal Nord

Germany

Terminal Du Grand Ouest France CSP Bilbao Terminal

Vado Reefer Terminal

Italy

Terminal de Méditerranée

Spain

Port of Thessaloniki

CSP Valencia Terminal

Greece

Karta som visar Coscos ägarintressen i europeiska hamnanläggningar. Karta: MERICS

Shares owned by CMP:

Malta Freeport Terminal

Piraeus Container Terminal**

Malta

Tabita Rosendal

Lunds universitet. Hon har under lång tid forskat om Kinas stora handelssatsning.

– BRI har nyligen firat tioårsjubileum där projektets utveckling belystes. Det övergripande under mötet var att Kina menade att man nått vissa ekonomiska mål men kommit ännu längre när det gäller vägen mot att uppnå olika politiska mål. Det kan handla om inflytande, men också att ha lyckats med att bygga upp en god image i synnerhet i länder inom det vi kallar det globala syd, det vill säga Sydasien, Sydostasien, Afrika och Sydamerika, säger hon.

En stor förändring på kort tid Vilken potential finns i projektet?

– Det som syns konkret är att när Kina går in i projekt i exempelvis en hamn någonstans i Afrika så inträffar det på kort tid en stor förändring. Ekonomin blir generellt bättre, hamnarna får en högre ”portranking” och Kina bidrar även med en bättre styrning av verksamheten. Kina vill ses som en motpol mot väst och G7-länderna. Landet vill gärna uppfattas som en ansvarstagande global stormakt som fullt ut ska kunna jämföras med USA och gärna medverka till en ”win-win situation” med de medverkande länderna, berättar Tabita Rosendal.

Kina har hittills investerat runt en biljon dollar (en biljon är tusen miljarder) i ­projektet.

Shares owned by COSCO:

26

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

44.6%

24.5%

24.5%

24.5%

100%

85.5%

51%

40%

Kirkenes

TEMA FA C K K L U B B E N

Akureyri Arkhangelsk

Yekaterinburg

Rotterdam Antwerp London Dunkirk Le Havre Paris Montoir-de-Bretagne

Novosibirsk Minsk

Ulan Bator

Budapest Yuzhne

Venice

Bilbao

Vado Marseille

Sofia

Madrid Valencia

Aktau Port

Ambarli Istanbul

Uzen

Ashdod

Chengdu

Dammam Riyadh

Chongqing

Gwadar Abu Dhabi

Kunming Dhaka Calcutta Payra Sittwe Kyaukphyu

Karachi

Mecca

Nouakchott

Xi'an Wuhan

Beihai Vientiane

Existing

Vladivostok Rason Chongjin

Planned / under construction Railroads

Dandong

Qingdao

Mashhad

Medina

Conakry

Beijing

Isfahan

Baghdad Suez

Ndiago Dakar

Hunchun

Ürümqi

Tashkent

Tehran

Malta

Jiamusi

Daqing Harbin

Alashankou

Lanzhou

Cherchell

Tanger

Almaty

Baku

Kars

Ankara

Piraeus

Casablanca

Irkutsk

Astana

Warsaw Nuremberg Strasbourg

Krasnoyarsk

Kazan

Moscow

Klaipéda Hamburg Berlin

Lianyungang

Oil pipeline

Busan

Gas pipeline

Shanghai Ningbo

Fuzhou Quanzhou Guangzhou Zhanjian Haikou

Port Silk Road Economic Belt

Massawa Djibouti

Bamako Kaduna Lagos

Libreville

Lobito

Sjörutter, landvägar och handelsområden knutna till Belt and Road Walvis Bay Initiative. Karta: MERICS

Bujumbura

Lamu Mombasa

Luau

Bagamoyo Dar es Salam Mtwara

Maritime Silk Road

Laem Chabang Colombo Malé

Juba

Abijan Lomé Aboadze Tema Kribi São Tomé

Aden

Addis Ababa Abuja

Sihanoukville

Economic Corridor

Hambantota Kuala Lumpur Malacca

Kuantan

AIIB member states

Singapore

Jakarta Darwin

Kapiri Mposhi Beira

Maputo

Newcastle

– Avkastningen ska främst utgöras av att Kina lättare får in sina varor på olika marknader genom de hamnar och anläggningar de äger eller opererar i.

Mer noggranna var de investerar Finns det någon utveckling som kan sätta käppar i hjulet för projektet?

– Kinas egen ekonomiska situation och geopolitiska spänningar kan utgöra ett hinder. Men landet är idag skickligare än tidigare på att agera proaktivt.

I dagsläget upplever Kina en nedgång i ekonomin, minskad export, fallande priser på fastighetsmarknaden och ökad arbetslöshet. Hur påverkas BRI av det?

– Den påverkar och Kina börjar bli mer noggranna med var och hur man inves­ terar. Satsningar ska väljas med större omsorg och gärna omfattas av hållbarhet och synsättet ”clean, green and lean”. Det pekar mot ett större humant fokus där en diplomati som riktar sig mot det lokala samhället och den lokala befolkningen blir viktig, det kan handla om att stödja samhällsservice och individer i syfte för Kina att bygga upp en mer mänsklig ­image och bygga ett varumärke med hjälp av sociala aktiviteter och hållbara satsningar, förklarar Tabita Rosendal.

Konkurrerande länder och företag ser

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

med både tvivel och rädsla på BRI. Det enda G7-landet som anslutit sig, Italien, har aviserat att de kommer lämna BRI under 2024.

– Planerna för BRI har inte blivit realiserade i väst, här har Kina inte lyckats fullt ut. När det gäller Italien känner nog landet att de inte fått ut tillräckligt av sam­ arbetet och därför hoppar av. En del beror på kinesiska löften som inte infriats. BRI var nytt och spännande när det startade för tio år sedan. Nu börjar kraven från medlemsländerna att växa och det är inte helt lätt för Kina att hantera, berättar Tabita Rosendal.

Mycket uppmärksamhet riktas mot fysisk infrastruktur men det finns också en underliggande digital silkesväg som Kina har ambition av att rulla ut.

– Processerna kring Huawei och upphandlingen av 4G- och 5G-nätverk har lett till restriktiv hållning mot digitala ­system och hårdvara levererad från Kina, inte minst i Europa. Det finns idag ett europeiskt motstånd mot att släppa iväg samhällskontrollen av kritisk infrastruktur till kinesiska intressen.

Finns en risk att data samlas in Hur påverkas informationsflödet i hamnar och i terminalarbeten av BRI?

– I de hamnar där Kina är majoritets­ Melbourne ägare i terminalerna så finns det en risk för att data och information kopplad till olika aktiviteter samlas in och bearbetas av kinesiska intressen. Men det är inget som idag empiriskt kan stödjas.

Hur viktiga är hamnarna i ett perspektiv av ett fungerande BRI-nätverk?

– I de hamnar där Kina är majoritets­ ägare eller dominerar det operativa arbetet medför dessa positioner att Kina lättare får inflytande på beslut som fattas även utanför deras kärnverksamhet. Det handlar om att ingå allianser och strategiska partnerskap, säger Tabita Rosendal.

Vilket kinesiskt intresse finns för skandinaviska hamnar?

– Kina har visat intresse men hittills har Skandinavien varit avvisande till Kina.

Inte minst hamnar nära den arktiska silkesvägen är intressanta för Kina. Projekt har diskuterats men ingen större satsning har blivit verklighet. Det finns mindre projekt men något BRI-knutet samarbete finns inte idag. Men kanske tiden talar för Kina. I Hamburg har man nyligen köpt in sig i en containerterminal, det hade nog inte varit möjligt för fem år sedan, menar Tabita Rosendal.

Den maritima silkesvägen och dess hamnprojekt har också mött kritik.

27

TEMA D E N N YA S I D E N V Ä G E N

– En teori inom geopolitisk diskussion är att Kina bygger upp strategiska hamnprojekt för att underlätta transporter av specifikt råvaror men underliggande spekuleras det i att Kina avser att bygga ett nätverk av flottbaser, så kallat ” string of pearls”.

Sårbarhet i järnvägar Sedan kriget i Ukraina startade har den maritima silkesvägen växt i betydelse.

– Det finns en sårbarhet i att anlägga järnvägar som plötsligt av olika anledningar inte blir farbara. Sankt Petersburg var tidigare en stor knutpunkt för Kinas järnvägstrafik men tappar nu i betydelse.

I det stora hela inser man nu hur sårbar järnvägen är i jämförelse med sjöfarten*.

En annan orosfaktor är spänningen mellan Kina och Taiwan.

– Kina har en idé om att Taiwan ska återförenas med Kina senast 2049. Skulle något form av väpnat angrepp utföras kommer det att ge ett enormt stort bakslag för Belt and Road Initiative. I likhet med Ryssland kommer Kina att drabbas negativt och isoleras handelsmässigt. Men det kan bli en svår sits för många länder eftersom Kina är så betydelsefullt för många västerländska ekonomier.

Vad talar för att projektet till fullo blir genomfört?

– Det har varit många utmaningar för Kina under de första åren. Projekt har blivit avbrutna, alla mål har inte uppnåtts och det har varit många omförhandlingar.

Det har förekommit protester, både lokala och internationella. Kritiken bottnar i Kinas försök att få stort inflytande i internationell handel genom att äga och bygga internationell infrastruktur. Samtidigt lär sig Kina hela tiden hur projektet ska styras för att utvecklas bättre och skapa goda långsiktiga relationer där samarbetande länder gynnas genom ökad sysselsättning och framgång i handel och genom olika sidoprojekt. Redan idag är BRI en realitet som kommer att leda till uppbyggnad av infrastruktur, samhandel och politiskt in­­ flytande. Men Kina hoppas att nå mycket längre och förverkliga sin ambition om att bli den ledande globala handelnationen under de närmaste tio åren, säger Tabita Rosendal. J E *Sjöfartens sårbarhet är ofta av över­ gående karaktär och kan till viss del förhindras, exempelvis drönar- och robot­ attackerna mot handelsfartyg i Röda Havet, utanför Jemens kust.

28

Flexibilitet krävs vid kinahandel Kina är en allt viktigare handelspartner för Sverige och kinesiska aktörer visar ett stigande intresse för investeringar i Sverige. Hamnar och terminalverksamheter är, enligt forskaren och kinakännaren Christer Ljungwall, i blickpunkten. TEXT JOHAN ERICHS FOTO GÖTEBORGS UNIVERSITET G Ö T E B O R G N OV E M B E R 2 0 2 3

Handeln med Kina har varit stabil men inte ökat nämnvärt de senaste åren. Pandemin, lågkonjunktur och konflikter har globalt dämpat den ekonomiska utvecklingen.

– I synnerhet för de stora svenska traditionella industriföretagen är Kina en ­viktig handelspartner. Trots att det finns politiska tveksamheter i att handla med Kina kan inte svenskt näringsliv minska utbytet eftersom det skulle riskera att ­försämra möjligheterna för import och export, förklarar Christer Ljungwall, som har en bakgrund som forskare vid Pekings Universitet och Vetenskapsråd vid Sveriges Ambassad i Peking.

Utifrån geopolitiska och globala ekonomiska aspekter ser underlaget för de företagsekonomiska besluten annorlunda ut idag än tidigare.

Christer Ljungwall

– Svenska företag planerar för att olika scenarier kan inträffa. Därför säkrar man upp logistiken och har lösningar om man tvingas flytta från Kina och lägga produktion någon annanstans. För de svenska företagen gäller det att vara flexibla och finna en balans som tillåter både expansion och ökad flexibilitet inför delvis okända framtida situationer.

Hur är handelsrelationen idag mellan Sverige och Kina?

– Den är relativ god och på väg att ­återhämtas efter en period med negativa diskussioner för några år sedan om kinesiska investeringar.

Men enligt Christer Ljungwall kan situationen snabbt förändras.

– EU och Taiwan håller nu på att förhandla om ett bilateralt handelsavtal.

Kina har redan aviserat att de kommer med motåtgärder om ett avtal ingås och situationen kan förändras snabbt. Då är risken stor att det blir mycket svårare för svenska företag att bedriva handel med Kina, menar Christer Ljungwall.

Svenska företag är godtrogna Kinesiska företag och aktiviteter utomlands kopplas inte sällan ihop med företagsspionage, infiltration och övervakning. Är det befogat?

– Det är det. Det handlar om informationsinhämtning som i de flesta fall är helt legal, den är ofta väl organiserad och kineserna är väldigt duktiga på det. För svenska företag kan det vara svårt att inse, här finns inte sällan en godtrogenhet och en öppenhet som ofta utnyttjas. Säkerhet är en fråga som svenska företag kontinuerligt måste arbeta med. Kina driver sitt

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

TEMA D E N N YA S I D E N V Ä G E N

Belt and Road Initiative vilket bland annat innebär en rad investeringar i hamnar världen över, bland annat i Europa.

– Logistiska nav är betydelsefulla inslag i Kinas långsiktiga ambition att bygga ett globalt nätverk för effektiv handel

”

I synnerhet för de stora svenska traditionella industriföretagen är Kina en viktig handelspartner.

och där är en satsning på strategisk infrastruktur och kontroll av hamnar ett sätt att säkra närvaro runt om i världen. Det kan även gälla Göteborgs hamn där ett kinesiskt företag exempelvis kan lägga ett bud i samband med en kommande upphandling av containerhanteringen.

Militär närvaro Christer Ljungwall tvivlar inte på att det kinesiska ”Belt and Road Initiative” kommer att genomföras.

– Internationell handel bygger vårt och andra länders välstånd och det kräver en effektiv logistik. Men västvärlden har delvis varit undermålig i att bygga infrastruktur i vissa delar av världen. Där kommer Kina in som en injektion och genomför infrastrukturprojekt som gynnar och förenklar handeln. Men samtidigt finns det givetvis ett strategiskt inslag att Kina vill skapa starka handelsvägar för sin egen handel.

Möjlighet till ökad kinesisk militär närvaro i olika delar av världen är en annan faktor som diskuteras i kölvattnet av BRI. – Marina aktiviteter, exempelvis i form av ökad global närvaro av kinesiska stridskrafter blir indirekt möjliga genom ökad kinesisk etablering.

Kan den kinesiska expansionen kopplas ihop med en ambition om militärt ­inflytande?

– Jag tror inte det dröjer länge innan vi ser ett kinesiskt flottbesök i ryska Murmansk med avsikt att öka sitt inflytande och sin möjlighet att patrullera Nordatlanten och Nordostpassagen. Det scenariot ser jag som mest säkerhetshotande. Kinesiska marina enheter som etableras i ett av världens mest strategiska områden när det gäller strategiska råvaror och transportrutter, säger Christer Ljungwall. J E

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

Säkerhetsexpert: Räkna med övervakning För aktörer med koppling till sjöfarten kan det vara viktigt att genomlysa säkerhetsrisker i syfte att minimera möjligheten för intrång, infiltration och spionage vid samarbeten med ­utländska företag, däribland kinesiska.

TEXT JOHAN ERICHS FOTO ULF BÖRJESSON/ERNST HENRY PHOTOGRAPHY AB

Kina är en betydelsefull aktör för svenskt näringsliv. Under många år­ tionden har länderna haft ett ökande handelsutbyte och byggt allt starkare handelsrelationer. Men eftersom det kinesiska samhället är så annorlunda uppbyggt jämfört med det svenska så finns det anledning att vara förberedd och vaksam för att stärka den egna verksamhetens säkerhet.

– Kina utvecklas mot ett mer auktoritärt samhälle med ökad kontroll i syfte att främja politiska mål och att bli världsledande inom handel. Det pågår en ökad maktkoncentration och den statliga kontrollen av de ­kinesiska företagen ökar, förklarar ­Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv.

Kartlägg risker Johan Sjöberg menar att man som rederi eller annan verksamhet måste vara fullt medveten om de risker och den sårbarhet ett samarbete kan innebära.

– Men det betyder inte att man ska undvika handel med kinesiska ­företag, då skjuter man sig lätt i ­foten ­eftersom Kina är en så viktig handels­aktör.

Enligt Johan Sjöberg är skydds­ nivån generellt för låg hos svenska företag.

– Det gäller att identifiera risker och stärka skyddsnivån inte minst inom cybersäkerhet. Industrispio­ naget och den illegala tekniköver­ föringen ökar, många länders underrättelseverksamheter är i högre grad än tidigare inriktade på spionage och subversiv verksamhet mot företag, säger Johan Sjöberg.

Kina visar ett ökande intresse för

utlandsinvesteringar, Belt and Road Initiative är ett exempel.

– Investeringar är av godo och ­oftast nödvändiga för Johan att utveckla Sjöberg en verksamhet. Men det gäller att göra noggranna analyser och bakgrundskontroll innan det fattas beslut om samarbeten och investeringar med en ny utländsk aktör. Det går inte att vara naiv. Är det något handelsflottan och dess befäl och besättning specifikt ska tänka på inför anlöp i exempelvis en kinesisk hamn eller en hamn med starka kinesiska intressen?

– Du ska alltid utgå från att någon försöker avlyssna dig i syfte att göra en kartläggning av bland annat ett företags verksamhet och svensk sjöfart. Var försiktig med all kommunika­ tion som rör information om rutter, laster, försörjningskedjor, information som rör hamnkapacitet och uppgifter som kan underlätta kartläggning av nationell strategisk viktig verksamhet.

Hur kan en sjöfartsverksamhet bli mer kompetent inom området säker­ het och skydd?

– I grund och botten handlar det om cyberhygien och att gradera skyddsvärd information utifrån känslighet. Viktigt är att ta upp säkerhetsfrågorna på bordet och belysa dem.

Frågan om företagsspionage är ange­ lägen och borde diskuteras mycket flitigare, säger Johan Sjöberg. J E

29

IN ENGLISH B E LT A N D R O A D I N I T I AT I V E

Trade with China requires flexibility China is an increasingly important trading partner for Sweden and Chinese players are showing a growing interest in investments in Sweden. According to ­researcher and China expert Christer Ljungwall, ports and terminal operations are in their sights.

TRANSLATED BY ALAN CRANMER PHOTO GÖTEBORGS UNIVERSITET

“It is relatively good, recovering after a period of negative discussions a few years ago regarding Chinese investments.”

According to Christer Ljungwall, how­ ever, the situation could change quickly.

“The EU and Taiwan are currently negotiating a bilateral trade agreement. China has already announced it will retaliate if an agreement is reached, which could mean a radical shift. There would then be a large risk that Swedish companies would find it much more difficult to trade with China,” says Christer Ljungwall.

Trade with China has been stable with ­little significant increase in recent years.

The pandemic, the following recession and various conflicts have all dampened global economic development.

“China is an important trading partner, especially for the large, traditional industrial companies in Sweden. Despite the fact that there are political doubts about trading with China, Swedish industry ­cannot reduce its exchange for fear of worsening opportunities for imports and exports,” explains Christer Ljungwall, who has been a researcher at Peking ­University and is Research Counsellor at the Swedish Embassy in Beijing.

From geopolitical and global economic perspectives, the basis for business decisions has changed from the past.

“Swedish companies are planning for different scenarios. Logistics have been secured and solutions put in place in case they are forced to move from China and locate production elsewhere. It is important for them to be flexible and find a balance that allows for expansion as well as increased flexibility in the face of unpredictable future situations.”

What is the current trade relationship between Sweden and China?

Information Chinese companies and their operations are often suspected of corporate espionage, infiltration and surveillance in other countries. Is this justified?

“It is, although it is largely a matter of gathering information, which in most cases is completely legal, often well organized and the Chinese are very good at it.

For Swedish companies, this can be difficult to deal with since they are often trustful and their openness may be exploited.”

Security is an issue that Swedish companies must continuously improve. China is pushing its Belt and Road Initiative which includes investments in various

180821_Merics_Silkroad-Map_CMYK.pdf 1 08.02.2019 10:25:34

Kirkenes

Akureyri Arkhangelsk

Yekaterinburg

Vado Marseille

Yuzhne

Aktau Port

Ambarli Istanbul

Ashdod Suez Medina Riyadh

CY

Nouakchott

Conakry

Beihai Vientiane

Lianyungang

Railroads Oil pipeline

Busan

Gas pipeline

Shanghai Ningbo

Fuzhou

Port

Quanzhou Guangzhou Zhanjian Haikou

Silk Road Economic Belt

Massawa Djibouti

Bamako Kaduna Lagos

São Tomé

Aden

Colombo Malé

Juba

Libreville

Lobito

Bujumbura

Lamu Mombasa

Luau

Bagamoyo Dar es Salam Mtwara

Kapiri Mposhi Beira

Walvis Bay Maputo

Maritime Silk Road

Laem Chabang

Addis Ababa Abuja

Abijan Lomé Aboadze Tema Kribi

Sihanoukville

Economic Corridor

Hambantota Kuala Lumpur Malacca

Kuantan

AIIB member states

Singapore

Jakarta Darwin

Sea routes, land routes and trade areas linked to the Belt and Road Initiative Map: MERICS Newcastle

Melbourne

30

Planned / under construction

Military Presence Christer Ljungwall has no doubt that the Chinese Belt and Road Initiative will be implemented.

“International trade lies behind Sweden’s and other countries’ prosperity and it requires efficient logistics, but the West has not always been good at building infrastructure in some parts of the world.

That’s where China comes in with an injection of capital to back infrastructure projects that benefit and simplify trade.

At the same time, of course, there is a ­strategic goal for China to create strong trade routes for itself.”

The possibility of increased Chinese military presence in different parts of the world is another factor that is discussed in the context of the BRI. “Naval activities in the form of an increased global presence of Chinese armed forces will be possible indirectly through increased Chinese establishment.”

Can Chinese expansion be linked to goals for military influence?

“I don’t think it will be long before we see a Chinese naval visit to Murmansk in Russia, with the intention of increasing Chinas influence and the possibility of patrolling the North Atlantic and the Northeast Passage. This is the scenario that I see as most threatening to security – Chinese naval units becoming established in one of the world’s most strategic areas in terms of vital raw materials and transport routes,” says Christer Ljungwall.

This is a translation of the article on page 28-29.

© merics, March 2018

Ndiago Dakar

Kunming Dhaka Calcutta Payra Sittwe Kyaukphyu

Karachi

Mecca

CMY

Xi'an Wuhan

Chongqing

Gwadar Abu Dhabi

Vladivostok Rason Chongjin Dandong

Qingdao

Mashhad Chengdu

Dammam

MY

K

Beijing

Isfahan

Baghdad

Y

CM

Existing

Hunchun

Ürümqi

Tashkent

Tehran

Malta

Jiamusi

Daqing Harbin

Alashankou

Lanzhou

Cherchell

Tanger

Almaty

Uzen

Baku

Kars

Ankara

Piraeus

Casablanca

M

Ulan Bator

Budapest Sofia

Madrid Valencia

Irkutsk

Astana

Venice

Bilbao

C

Novosibirsk Minsk Warsaw

Nuremberg Strasbourg

Krasnoyarsk

Kazan

Moscow

Klaipéda Hamburg Berlin

Rotterdam Antwerp London Dunkirk Le Havre Paris Montoir-de-Bretagne

ports around the world, including Europe.

“Logistical hubs are important parts of China’s long-term goal of building a global network for Christer efficient trade, and Ljungwall investing in strategic infrastructure and the control of ports is a way to secure its presence around the world. This may also apply to the Port of Gothenburg, where a Chinese company could make a bid for container handling which is coming up for procurement.”

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

KO R S O R D

RÄCKER UT TUNGAN DESINFI- PAROLCERA LERNA

GÅR RUNT MJÄLL

RÄTTSKIPARDON SORTERNA GALA OCH ALICE LÖFTESMAN TRÄGEN HÄFTIG SINNESRÖRELSE

K A T T

FULL

METALLISKT GRÖNA TÄTTTINGAR

FÅRAD SKRYM- JUPIÖVER- LOSSOCH SLENA TERMÅ- DRIVNA NINGSNE SLITEN PLATS

MUNCH- MARKMÅLNADSNING FÖRT

SKÄMMA BORT

IDEOLOGIER RENTJURAR

SIBIRISK STAD FJUN 16 FEB.

FÖRSVAGAS ALPIN UTSIDA

HUVUDBRY ARKMAN

HASSE I RUTAN FARTFYLLT

MÅTT VILL UPP SOM FYLLD

RYSSVALUTAN LARA ...

BEHRAMI

HANDLANDE FÖRSTA & SISTA RÄKEL FRIDFULLT PARADIS

TAR UT SIN RÄTT ZEDONG

HÖNSHJÄRNOR STUT

I PARIS I ÅR MOT MARKEN

FÖRLED FÖR ONDSKA KLUMPIG

SORKJÄGARE

SYRE OCH URAN

SKIVA FÖR BL A MUSIK LÄSK

TA EN DAGENS FIRAS 21 JUNI

SNED-

FÖDER UPP EN NYFÖDD

SISU I KEMI

DÖTT

TANDSKYDD SAMFÄLLD

FÖRMODA

SYSSLA MED EBBAPARTI

PÅSTÅ ROVFÅGEL

LÄGGER NACKDEL SIG TLL VINTERN ÖRNGOTT

EFTERFORSKA STORSJUKHUS

SES PÅ MÅNGEN JULTALLRIK

BLIR UPPRÖRD

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, 128 04 ­Bagarmossen. Märk kuvertet ”Aprilkrysset”. Det går också bra att maila in hela din lösning till sjobefalen@sjobefal.se Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 16/4 2024. Vinnarna belönas med en trisslott vardera.

Anställ­da på Sjöbefälsföreningen eller ­Trydells Tryckeri får ej delta i denna tävling.

BALDER OCH BRAGE

OX XUDDE 11-24

KONSTRUKTION OXUDDE MEDIA

SPELNING ÅNGBAD

ONDSINT TA EN CIGARR

TILLTALAS VI MED ISRÄNNA

TEXTILFABRIK

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

BOMMA FÖR PLACERA I KASSAVALVET

VÅRDS- VRIDS LÖST GILLAR

TIDNING I VASALOPPSMÅL

TORRT OMRÅDE I USA

Namn Gatuadress Postadress

31

SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS FRITIDSHUS

Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus. För bokning och ­upplysningar, gå in på vår webbplats, www.sjobefalsforeningen.se eller skriv till e-postadressen sbf.stugor@sjobefal.se. Sista anmälningsdatum för lottningen av fjällstugorna är den 31/5 2024, de veckor som lottas är veckorna 52–53 och 1–16. Lediga veckor finns på vår webbplats.

TEGEFJÄLL Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för åtta personer i varje.

I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem.

Vecka 1–16 17– 53

Pris 6 500 kr* 4 500 kr* *inklusive städning

Vecka 1– 16 17–53

Pris 4 500 kr 3 500 kr

IDRE Huset har två stora lägenheter med fullt möblemang, säng­­ut­rust­ning, två WC, dusch och bastu. Sängutrymme finns för sex–åtta personer i den ena lägenheten (våning B) och åtta–tolv personer i den andra (våning A).

Sänglinne och handdukar med­föres av den som hyr huset.

Vecka 1– 16 17–53

Vån B 4 500 kr 3 500 kr

Vån A 5 500 kr 3 500 kr

SÄLEN Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbel­säng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två WC, dusch och bastu. Huset är fullt möblerat, och sängutrustning (ej sänglinne och handdukar) finns för åtta personer.

Lägenheterna i Spanien går inte att boka Sjöbefälsföreningens två lägenheter i Spanien går inte att boka.

Anledningen är att de just nu håller på att renoveras. När renoveringen är färdig kommer bokningen att öppnas igen.

32

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

M E D L E M S I N F O R M AT I O N

BLI MEDLEM!

Sjöbefälsföreningen – en förening inom Saco

08-518 356 00 sbf@sjobefal.se Verkställande direktör Lennart Runnegård Jonsson – 08-518 356 30

Ekonomi Inga Bergenmalm – 08-518 356 65 Elin Mehlqvist – 08-518 356 20

Ombudsmän i Stockholm Karl Huss – 08-518 356 10 Nils Brandberg – 08-518 356 02

SMBF Service Jimmy Nilsson – 08-518 356 97 Charlotte Lindberg – 08-518 356 95

Förbundsjurister i Stockholm Sandra Stens – 08-518 356 40

Expeditionen i Stockholm Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck Telefon 08-518 356 00 Expeditionstid 8.00–16.00 lunchstängt 11.30–12.30 E-post sbf@sjobefal.se www.sjobefalsforeningen.se

Ombudsman i Göteborg Johan Marzelius – 031-12 80 50 08-518 356 35 Ombudsman i Helsingborg Malin Persson – 08-518 356 66 Redaktör/informatör Sofi Cederlöf – 08-518 356 50 Madeleine Fagerström – 08-518 356 03 Medlemsservice & Administration Rebecka Fransson – 08-518 356 55 Madelen Jensen – 08-518 356 60

Expeditionen i Göteborg Kungsportsavenyen 3 411 36 Göteborg Expeditionen i Helsingborg Sundstorget 2 252 21 Helsingborg

Observera att alla kopplingar mellan förbundsmedlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlems­ avgiften dit.

Aktivt medlemskap Detta alternativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/EES-land. Som aktiv ­medlem har man självfallet fullständiga med­lems­­ rättigheter som stöd gent­emot motparten, rösträtt och v ­ albarhet till kongress, rätt att teckna förmånliga försäkringar, söka medlems­lån m m. Avgift är 274 kronor per månad.

Interaktivt medlemskap Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrät­tig­he­ter, inklusive rätten att teckna försäkringar och söka med­lemslån.

Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

Passivt medlemskap – man är inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d sjöfartsanställd som gått i land per­manent eller ­pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Avgift 180 kronor per år.

Studerandemedlemskap – man studerar vid sjöfartshögskola. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongress­ ombud. Man har rätt att teckna försäkringar.

Avgift 180 kronor per år.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter: n Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt n Tidskriften Sjöbefälen med åtta num­mer per år

Frågor om försäkringar?

n Annan skriftlig medlemsinfor­ma­tion; dock sänds viss information, som endast berör yrkes­ aktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar.

Wavelink Försäkringsförmedlare – www.wavelink.se

Jenica Rhodes – 0761-45 00 99 Madelaine Edlund – 0702-33 38 59

Planerar du att arbeta utomlands?

Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet?

Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

För att bli medlem, gå in på www.sjobefalsforeningen.se och fyll i m ­ edlemsformuläret.

Eller kontakta kansliet på 08-518 356 00 eller sbf@sjobefal.se så skickar vi ett medlemsformulär!

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta Rebecka Fransson, 08-518 356 55 eller gå in på www.sjobefalsforeningen.se

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

33

S J Ö B E F Ä L S F Ö R E N I N G E N S K L U B B O R D F Ö R A N D E N E L L E R K O N TA K T P E R S O N E R I R E D E R I E R N A

Här nedan kan du hitta kontaktuppgifter till klubbordföranden eller kontaktpersonen i ditt rederi.

Saknar du ditt rederi i listan och kan tänka dig att bli kontaktperson eller starta klubb? Hör av dig till Sjöbefälsföreningens ombudsman Malin Persson på malin.persson@sjobefal.se eller 08-518 356 66.

AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA Vakant BLIDÖSUNDSBOLAGET Daniel Almgren tel 070-7446986 e-post blidosundsklubben@sjobefal.se DESTINATION GOTLAND Reine Pettersson, tel 0702-22 83 77 e-post dgklubben@sjobefal.se DFDS SEAWAYS Niklas Öhrn (kontaktperson) tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post niklas.eagle@gmail.com

SJÖVÄGEN Fabian Carlander tel 070-952 12 09, e-post sjovagenklubben@sjobefal.se STENA LINE Mikael Johansson tel 0739-42 16 94, e-post stenaklubben@sjobefal.se STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Stefan Boye tel 0705 23 45 29 e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se STRÖMMA Vakant

KLUBB DJURGÅRDSFÄRJAN Stefan Boye tel 0705 23 45 29 e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se

STYRSÖBOLAGET Linda Öhrbom Tel: 073-939 47 42, e-post: styrsoklubben@sjobefal.se

ECKERÖLINJEN Joakim Nordberg tel 00358 407 164 716, e-post eckeroklubben@sjobefal.se

SVENSKA ISBRYTARFLOTTANS FACKKLUBB Patrik Holgersson tel 0735-76 33 15, e-post isbrytarklubben@sjobefal.se

EUROVIK SHIPPING Per Ringbom (kontaktperson) tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post pringbom@hotmail.com

SVITZER SVERIGE Vakant

FINNLINES Fredrik Nylund e-post finnlinesklubben@sjobefal.se FLOATELKLUBBEN Patrik Sundqvist e-post floatelklubben@sjobefal.se FORSEA FERRIES Krikor Wartanian e-post auroraklubben@sjobefal.se FÄRJEREDERIET/TRAFIKVERKET Kenneth Toresson tel 010-123 80 36, e-post farjerederietklubben@sjobefal.se KUNGÄLVS KOMMUN MARSTRANDSFÄRJAN Björn Hjelmér (kontaktperson) tel 0762-06 74 98, e-post bjorn.hjelmer@hotmail.com LULEÅ BOGSERBÅT Conny Smedkvist (kontaktperson) tel 0703-00 96 07, e-post conny.smedkvist@portlulea.com ORNÖ SJÖTRAFIK Charles Listam (kontaktperson) tel 073-932 23 47, e-post charleslistam@hotmail.com OSM CREW MANAGEMENT Christopher Nislander tel 0708-39 35 59, e-post christopher.nislander@gmail.com RESSEL Niclas Jornèe tel 070-287 38 18 e-post: resselklubben@sjobefal.se SAND & GRUS AB JEHANDER Victor Söderlund (kontaktperson) tel 0733-14 01 73, e-post victor.soderlund@gmail.com

TALLINK SILJA Gretel Aronsson tel 0702-27 08 78, e-post siljaklubben@sjobefal.se TERNTANK Vakant TT-LINE Ricky Söderberg tel 073-730 54 66, e-post ttlineklubben@sjobefal.se WALLENIUS Jens Forsman (kontaktperson) tel 0708-61 05 85, e-post jensforsman@hotmail.com VENTRAFIKEN Michael Olsson tel 073-340 35 69, e-post ventrafikklubben@sjobefal.se VIKING LINE Oskar Fahlén e-post vikinglineklubben@sjobefal.se ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN & LOGISTIK Daniel Berglund tel 0702-843434, e-post danielb83@hotmail.com ÖCKERÖ BÅTTRAFIK Per Ishøy (kontaktperson) tel 0733-27 77 48, e-post perkais@hotmail.com SJÖFARTSHÖGSKOLAN CHALMERS-LINDHOLMEN e-post ordf@shipping.sjosektionen.se SJÖFARTSHÖGSKOLAN KALMAR Karljin Brouwer e-post ordforande@lambdastudentforening.se

SIRIUS SHIPPING Jonas Levin tel 073-913 18 12, e-post levin@hush.com SJÖFARTSVERKET/LOTSAR Håkan Björk (kontaktperson) tel 0708-77 71 92, e-post hakan.bjork@sjofartsverket.se Jesper Svensson (kontaktperson) tel: 070-691 16 20 e-post sbf.sjofartsverket@sjobefal.se

34

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

M E D L E M S I N F O R M AT I O N

Propeller­ smycke

Sjökaptensring Sjöingenjörs- & Sjöbefälsföreningen kan i samarbete sjökaptensring med Svenskt Guldsmide AB erbjuda

Jag har med hjälp av en guldsmed ­tagit fram en propeller­ modell i rödguld, vitguld och silver för de som arbetar i maskin till sjöss. Ingraverat namn enligt vad beställaren vill ha, på det ena bladets baksida, och ­personnumret ingraverat på ett ­annat blad. I mitten på hubben blir ett löpnummer ingraverat. Guld­priset är ­väldigt varierande i dag, så priserna nedan är flytande.

sjökaptensringar till ett förmånligt pris.

Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 14 310:inkl porto.

Sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 11 983:-

18 K rödguld/vitguld à 15750:- inkl porto.

Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 8 023:-

I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui.

Guld­priset är v­ äldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

Svenskt Guldsmide ­levererar en ­exklusiv ring av högsta k­ valitet, ut­ förande och finish. Som en e ­ xtra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel.

Stor propeller i rödguld ca 5,5 gram 12 600:i vitguld ca 5,2 gram offert lämnas i silver 990:-

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefälsföreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

Liten propeller i rödguld ca 3,5 gram 7 998:i vitguld ca 3,4 gram offert lämnas i silver 790:-

LÖSNING TILL KORSORDET I SJÖBEFÄLEN NR 1/2024

Ä KUDDMAT OENIGHET

DRA NISCH LINJER FÖR PREMISBÄDD SER

Karl Gauffin Bunkeflostrand Patrick Loftemark Torslanda Barbro Tunvald Kungälv Dessa har belönats med en trisslott.

Sjöbefälen gratulerar!

S J Ö B E F Ä L E N N R 2 2 02 4

GRUNDBOKHÖGLOSS HAR STÖTSKÅPSOCH NING LJUDDA MISSAT FÖRESKYDDA FÅGLAR BÅTEN SKRIFTER BORT

U

STYR BÅTEN

R

I

T

BRYGGSTÖTTARE

L Ä R K N A U T

RHODE ISLAND KORT IHOP

T E

A V T A R

VÄNDER UT OCH IN

PÅ BIL I MASHAD UTGÅNG TILL PLAN LÄRARE

A

DRYCK SJÖRESAN

Å K L A G A R F O L

STRUKTURERADE

I R

HÖGT ROP INSPELNING

DAGÖBO

R E G L

VILSELEDD RÖRHÖNA

N

KARPFISKARNA UNION

I G E N ÄNNU EN GÅNG

ÄR NATTAKTIVA

L

N

A V K O M M A

KOL EVA HAMILTON

C

BENKIRURG AB I ÅBO

O R T O

SAMMANFOGA

I

PROFANA 2 SLAG UNDER PAR

TANKEAKT UTAN TAKT

KNORR I BREV KORT KAPTEN

ÖVERLYCKLIGA

P S

N K E A

O A N D L

V R Ä N G A R E

INKOGNITO

Ö G

I

RASANDE ASAGUD

E S T FARGALT LÅTER FÅ

A R G A FIRAS 4 JULI LAVIN

O R N E KLENTROGEN

BRUTEN

UPPEHÅLL

POJKE I SKOLAN LURAS

PÅSLAGEN

ÄR XUDDE NARCIS- OX 3-24 SISTISK

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefäls­föreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

GRUYÈRE

ÄVJA

SÄTTA SIG PÅ

D Y

S K E P T I S K GRANSKAR I TV NÄSTE

U G

FÖRMODA

A N T A

O S T

STARKT I JAPAN

KRYP I EMMENTALER

Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i för­eningen.

Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan eller beställas från kansliet.

Studiestipendium Sjöbefälsföreningen erbjuder ­studerandemedlemmar som genomgår den fyraåriga utbildningen ett stipendium på 100 kronor per omborddag under viss ombordpraktik, totalt max 15 000 kronor per elev. En av förutsättningarna är att man varit medlem i minst ett år före praktiken.

KAN GÅ TILL BOTTEN

T Ä N D U

A V B R O T T

U G G L O R

I

O L A

U L R I K A

L U R A D

I D A R N A TITTAR MER ÄN LOVLIGT

BOATIAN I KINA

TRIVS BRA SOM HÄCK

S K R

G A T E

Ö

HUNDVALP

I ORKANENS MITT

V I N N A R E N TAR HEM RUBB OCH STUBB

Ringarna levereras inom fem veckor ­efter beställ­ning.

I

N G E G E R D

I

P E D A G O G SLUTEN

Guld­priset är v­ äldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

I O

BUBBLOR

O H L Y

I K E R FIRAS SJUNDE NOVEMBER

BEDARRAR

R

LEDDE V 2004-12 TILL RÖKNING

JUPITERMÅNE DOLT

T

JURISTERNA

D E L T A G A R R E K O R D LÖVTRÄD I TALL VÄXTFAMILJ

BRUKADES SOM SEDLAR FÖRR HAR ORV SOM SKAFT

R A V I O L

S P L

Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut:

I priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. Frakt/porto tillkommer.

Margareta & Rickard Zedelers fond

För vidare info och beställning se www.thim.n.nu Jan-Åke Thim, sjöingenjör.

F

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med AB Sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet:

O R

S A K E

Studerande på den treåriga utbildningen som varit medlem i minst ett år kan få behovsprövat stipen­ dium eller förmånliga lån av förbundet. Det kan gälla den som har dubbel bosättning och/eller hemmavarande barn under 18 år.

35

Avs. Sjöbefälen Box 4040 128 04 BAGARMOSSEN

Sjöbefälsföreningens inkomstförsäkring Medlemmar i Sjöbefälsföreningen kan teckna en inkomstförsäkring som är speciellt framtagen för sjöbefäl.

20+

95 %

100 - 200

100 000 kr Välj själv hur hög lön du vill försäkra upp till 100 000 kr/mån.

års erfarenhet

av våra kunder får snabb respons

dagars ersättning

Accept har arbetat med inkomstförsäkringar sedan 1998 och var först i Sverige med produkten.

När du ansöker om ersättning, får du återkoppling från en handläggare inom tre arbetsdagar.

Du väljer själv hur lång ersättningsperiod du vill ha.

försäkrad lön

Inkomstförsäkringen är ett komplement till ersättningen som en nordisk a-kassa lämnar vid ofrivillig arbetslöshet. Det betyder att du, tillsammans med den svenska a-kassans ersättning, kan få upp till som mest 80 % av din lön. Försäkringen kan endast tecknas av medlem i Sjöbefälsföreningen som omfattas av nordisk a-kassa.

Besök www.accept.se/sjobefal eller scanna QR-koden för att läsa mer.