SB1_2012_high

sjöbefälen

Tidskriften

f ö r s j ö b e f ä l u t g i v e n av s j ö b e f ä l s f ö r e n i n g e n N r 1 f e b r u a r i 2 012 å r g å n g 1

SACOs extra kongress

uteslöt SBF-O

hamnen i norvikudden

Omstritt projekt börjar byggas the noble art

of sleeping

MEKONG VATTNETS MOdER

sj öb e fäl sför e ni nge n m ar i ti m e offi c e r s’ assoc i ati on s jo b e fa l s f o r e n i n g e n . s e

l e da r e

Saco utesluter sjöbefälsfacket FEBRUARI Sammanslagningen av Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening har mottagits positivt inte bara av medlemmarna i de båda organisationerna utan också av den fackliga omvärlden.

Det finns dock ett undantag. Saco kan inte acceptera den modell till sammanslagning som befälsorganisationerna efter två års förhandlande kunde enas om och har nu uteslutit SjöbefälsföreningenOffentliganställda vid en extra inkallad kongress. Anledningen till uteslutningen anges vara att SBF-O agerat illojalt.

Det illojala ligger i att SBF-O anses ha ett samröre med Ledarna, en organisation som i viss mån konkurrerar med Sacos medlemsförbund när det gäller rekrytering av medlemmar.

Sammanslagningen mellan befälsförbunden bygger på en överenskommelse som innebär att båda befälsförbunden kvarstår som självständiga juridiska personer men att samordning sker av den fackliga verksamheten för att öka effektiviteten och den fackliga styrkan.SBF-O är f d Sveriges Fartygsbefälsförening med medlemskap i Saco. SBF är f d Sjöbefälsförbundet, som är en självständig organisation med ett anslutningsavtal med Ledarna. Såväl SBF som SBF-O är således formellt självständiga organisationer med egna styrelser, egna stadgar och egen ekonomi.

Solidaritetsskäl bakom modellen Det finns många skäl till att befälsorganisationerna valde den beskrivna sammanslagningsmodellen. Ett skäl var att Sveriges Fartygsbefälsförening önskade ha kvar medlemskapet i Saco, bland annat

2

av solidaritetsskäl. Sjöbefälsförbundet, som har ett anslutningsavtal med Ledarna sedan 1979 ville bland annat av samma skäl inte lämna Ledarna.

’’Efter drygt sju månaders tystnad och när befälsorganisationerna redan inkallat till extra kongress tyckte Saco det var dags att tala om vad man egentligen tyckte om sammanslagningen.’’

Befälsorganisationerna informerade redan i februari förra året såväl Ledarna som Saco om sammanslagningsmodellen och hemställde om synpunkter.

Uppfattades som positiva Ledarna insåg vikten av en samlad befälskår och uttalade att man inte kommer att motsätta sig den föreslagna sammanslagningen. Befälsorganisationerna uppfattade också Saco som positiva till sammanslagningen, och en extra kongress inkallades till den 27 september för att besluta om sammanslagningen enligt den föreslagna modellen. Två veckor före

extra kongressen meddelade Saco att man ansåg att en sammanslagning utgör grund för uteslutning av Sveriges Fartygsbefälsförening. Det var ett förvånande besked, eftersom befälsorganisationerna redan den 8 februari informerat Sacos ledning om sammanslagningsplanerna.

Efter drygt sju månaders tystnad och när befälsorganisationerna redan inkallat till extra kongress tyckte Saco det var dags att tala om vad man egentligen tyckte om sammanslagningen.

Ledarna ett rött skynke Man kan fråga sig vad som hänt inom Saco från det man informerades om sammanslagningen tills man började hota med uteslutning.

Det enda synbara för en utomstående är att Saco under mellan­perioden bytt ordförande. Anna Ekström, som lyft upp Saco från att ha varit en ganska sunkig företeelse till en framåtsyftande och modern centralorganisation, slutade som ordförande för att bli general­direktör på Skolverket. En ny ordförande tillträdde, och det ligger nära tillhands att tro att detta skifte har spelat en roll i Sacos agerande. För den nya ledningen i Saco är tydligen Ledarna ett rött skynke som Sacos medlemsorganisationer inte får samarbeta med utan risk för uteslutning på grund av illojalitet.

Sacos negativa inställning till sammanslagningen av befälsorganisationerna luktar gammaldags revirtänk som inte hör hemma i en modern facklig verksamhet.

Det har befäls­organisationerna insett, och så småningom får vi hoppas att även Saco inser att samarbete är bättre än konfrontation.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

6

sjöbefälen Nr1

10

05 Ordföranden har ordet

Jörgen Lorén skriver om Saco och Costa Concordia

06 Befäl i Svitzer gillar enhetslönesystemet Nöjda med anställningsvillkoren under färöisk flagg

09 Europadomstolen försvarar yttrandefriheten Avskedad tysk sjuksköterska fick rätt i Europadomstolen

10 Mekong

Reportage från en sägenomspunnen flod med krigisk historia

13 Kallelse till ordinarie kongress

Första ordinarie kongressen äger rum 18–20 september 2012

14 Hamnen vid Norvikudden

Ett omstritt hamnprojekt har kommit i gång

17 Sacos extra kongress

En trist dag för svensk fackföreningsrörelse

20 Exempel på dåligt sjömanskap

Följderna har blivit dagsböter, ITF-uppvaktning och avsked

21 Gisslan hos pirater i ett år

Kidnapparna kräver sex miljoner dollar per sjöman

22 Sovandets ädla konst

Professor på Sahlgrenska beskriver sina forskningsresultat

27 Från föreningsstyrelsen

Referat från föreningsstyrelsesammanträdet 8–9 december 2011 Utkommer med åtta nummer per år Prenumeration 350 kr/år inkl moms Årgång 1 Utgivningsdag 14 februari 2012 Ansvarig utgivare Christer Themnér Redaktör Benkt Lundgren, 08-598 99 121 Layout Ankie Nilsson, 08-598 99 106 Adress Box 12100, 102 23 Stockholm

14

Besöksadress St Eriksgatan 26 Telefon 08-598 99 000 vx Telefax 08-651 08 48 E-post sjobefalen@ledarna.se Bankgiro 332-1478 ISSN 1650-2353 Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2 012 Annonser Ankie Nilsson, 0739-86 16 49 ankie_nilsson@hotmail.com Framsidesbild Mekongfloden i Sydostasien – vältrafikerad, mytomspunnen och omstridd. Foto Leif Hansson.

Medlem av MANUSSTOPP 2012

Nr 2 – 6/3 Nr 3 – 17/4 Nr 4 – 29/5 Nr 5 – 21/8 Nr 6 – 25/9 Nr 7 – 23/10 Nr 8 – 27/11

FA C K L I G T

Befälhavare och tekniska chefer som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas förhöra sig hos SBF angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur.

Passiva och interaktiva medlemmar i utlandet!

När ni betalar avgiften ska ni använda följande metod: Handelsbanken IBAN: 6000 0000 0005 4199 8668 SWIFT: HANDSESS Detta gäller er som nyligen blivit aviserade om att betala medlemsavgift till bankgiro 805-3803.

Informationen finns även på föreningens hemsidor: www.sfbf.se www.sbf.org.se

Avtal för skärgårdstrafiken SBF har träffat avtal med Almega Tjänsteföretagen bransch skärgård. Avtalet ger 2,6 procent i lönehöjning och en del förändringar i allmänna villkor. En stiftelse bildas för omställningsförsäkringen. Dessutom tillsätts två arbetsgrupper i frågor som rör sjukförmåner och lönesättningsmodeller.

Avtalet löper retroaktivt fr o m 1 januari 2012 t o m 31 december 2012.

Avtalskonferens Klubbordförandena och andra lokalt förtroendevalda uppmärksammas på att en avtalskonferens hålls på ännu ej fastställd plats 20–21/11. Det är bra om diskussioner påbörjas så fort som möjligt, så att alla rederier är representerade på konferensen.

Basbeloppen för 2012 Prisbasbelopp 44 000 kr Förhöjt prisbasbelopp 44 900 kr Inkomstbasbelopp 54 600 kr Prisbasbeloppet påverkar bland annat inkomsttaket vid sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar beräkningen av pensions­ poäng. Inkomstbasbeloppet påverkar bland annat inkomsttaket för pensionsgrundande inkomst.

4

Kortfilmare kan vinna 10 000 Duktiga amatörfilmare bland sjöfolk och sjöstuderande inbjuds till en kortfilmstävling, ”Sjö kort”, som anordnas av Film at Sea. Sjöfartens Kultursällskap sponsrar 10 000 kronor i förstapris.

Ytterligare 7 000 kr i andrapris och 3 000 kr i tredjepris sponsras av Sjömanskyrkan i Stockholm.

Dokumentärt eller spelfilm går lika bra. Maximal längd 15 minuter. Observera att 15 minuter är att betrakta som en lång kortfilm. Fem minuter eller kortare är ofta en bra längd.

Filmerna granskas av en jury med representant för bland annat Göteborg International Film Festival.

Man behöver inte ha en avancerad utrustning för att delta.

Det är kul att göra film!

Allt från digitala videokameror till en mobilkamera går bra att använda. Gratis redigeringsprogram som Windows Movie Maker till pc och iMovie till mac rekommenderas till redigeringsarbetet.

Läs mer om tävlingsreglerna och få inspiration här: www.filmatsea.com/ovriga_sidor/kortfilmstavling.html Bidragen skall ha inkommit till Film at Sea senast den 15 mars 2012.

Mejla mig gärna eller ring i förväg så kan vi komma överens om hur du/ni skickar in filmen – som länk eller dvd.

Film at Sea Nordic AB Ann Nordström Box 4256, 102 66 Stockholm tel 0708-16 88 00 ann.nordstrom@filmatsea.com

Medlemsmöten I april hålls medlemsmöten följande tider och platser: STOCKHOLM måndagen den 16 april kl 17.00 Katarina sjöfartsklubb, Glasbruksgatan 2 GÖTEBORG tisdagen den 17 april kl 17.00 Hotell Barken Viking, Gullbergskajen MALMÖ onsdagen den 18 april kl 17.15 (obs! tiden) Elite Hotel Savoy, Norra Vallgatan 62 KALMAR torsdagen den 19 april kl 17.00 Calmar Stadshotell, Stortorget 14 Föreningen bjuder på middag efter mötena, anmäl intresse senast 4/4 för Stockholm, 10/4 för övriga orter.

För dagordning se föreningens hemsida före mötet.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

ko l u m n o r df ö r a n de n h a r o r det

Saco, SRAT och italienska kryssningsfartyg Första numret av vår nya tidskrift!

På annan plats (sidorna 2 och 17) be­skrivs Sjöbefälsföreningen-Offentliganställdas uteslutning ur Saco. Jag hade det tvivelaktiga nöjet att på plats representera föreningen. Att komma till denna föreställning där allt redan från början var klart, kändes synnerligen surrealistiskt.

Vi yrkade på sluten omröstning, men då hävdades att detta stred mot stadgarna.

So what, man vågade således inte ha sluten omröstning, eftersom det då kanske var någon som vågade sätta sig upp mot de stora förbunden i Saco och faktiskt säga att man inte höll med. Man kan ju nu undra om det samarbete som ändock sker med Ledarna från en del Saco-förbund kommer att fortgå.Vågar man framgent samarbeta med Ledarna, med risk för att bli kallade illojal mot Saco och i och med detta riskera en uteslutning?

Vilken är SRAT:s roll?

En fundering jag själv haft gäller SRAT och dess agerande i frågan om vår uteslutning.Vilken är deras roll? Vi blev tidigare beskyllda för att locka över medlemmar från Lotsförbundet till dåvarande SFBF. Lotsförbundet organiseras i SRAT. Vi träffade representanter för dessa förbund, där vi klart beskrev den kommunikation vi hade haft med ett antal lotsar som var missnöjda med sitt förbund och dess representanter.Vi poängterade bestämt att vi ej bedriver eller kommer att bedriva någon kampanj för att locka över deras medlemmar till oss. Däremot var jag väldigt tydlig mot Lotsförbundets representant, att han kanske borde rannsaka sig själv och sitt förbund i deras agerande mot sina egna medlemmar, då man inte ens orkar besvara frågor. Att glömma medlemsnyttan med det man håller på med i sitt fackliga värv kan bli förödande.

Nu är det tydligen nya företrädare och ny ordförande för sagda förbund.Vad gör de nu då mot de lotsar som valt SBF att företräda sig? Jo, med lock och pock om att allt blir bättre, om de kommer tillbaka samt med hot om uteblivna löneökningar och pensionsvillkor som ej ska gälla de

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

som inte väljer Lotsförbundet. Man har tydligen inget lärt, och att dessutom fara med osanning känns unket och oseriöst.

En sak ska ni lotsar som valt SBF veta: Vi kommer även framgent att företräda er och svara på era frågor. Dessutom är vi den enda representanten i nautiska och tekniska frågor i internationella sammanhang, vad gäller arbetstagarorganisation på chefsnivå.Värt att veta är att i många av lotsarnas frågor i det internationella forumet kommer vi att samarbeta med Sjöfartens ledare i Danmark, där lotsarna ingår. Det kanske är tid för Lotsförbundet eller SRAT:s representanter att ta lärdom och komma ut i den internationella världen. SRAT har säkert någon duktig ombudsman som kan ta hand om sjöfartsfrågorna, om inte Lotsförbundet har någon att representera i IMO, ILO, ETF, ITF och NTF, för att bara nämna några organisationer som sätter dagordningen i sjöfartsvärlden.

Stabiliteten ett stort problem Olyckor händer inte, påstår en del. Ändock är det bara att se på statistiken de senaste åren och konstatera att fartyg brinner, kolliderar, går på grund samt sjunker i oväder. Costa Concordias grundstötning och sedermera evakuering är något som de flesta blivit berörda av. Otaliga ”experter” har uttalat sig i frågan. Utredningen hoppas jag blir seriöst utförd, så alla berörda får komma till tals.

Det jag hoppas innerligt granskas av utredningen är regelverket vad gäller byggnation av fartyg, i synnerhet kryssningsfartyg. Det är snart 100 år sedan Titanic sjönk till botten.Vi som känner till något om denna typ av fartyg med inträngande vattenmassor, så är stabiliteten ett problem, och det är enligt min mening ett alltför svagt regelverk vid byggnation av denna typ av fartyg. Myndigheter, klassningssällskap och inte minst redarna själva måste se till att en gång för alla rätta till problematiken kring läckstabiliteten på kryssningsfartyg. Dessutom är utbildning och träning av alla i besättningarna av yttersta vikt. Icke minst

ledningen ombord på ett fartyg måste vara vältränad och välövad för att fungera både med vardagsgöromålen ombord och vid extraordinära händelser. Förhoppningsvis förstår något fler personer att säkerhetsfrågorna i ett fartyg är av yttersta vikt. Det är inte bara något som besvärliga befälhavare hittat på, utan det handlar om att kunna klara av alla tänkbara krissituationer.

Kvinnor och barn Som avslutning kan jag inte låta bli att delge er en kommentar av Winston Churchill. Efter det att han gått i pension, kryssade hann runt i Medelhavet med ett italienskt kryssningsfartyg. Givetvis blev han intervjuad av italienska journalister, där frågan ställdes varför han just valt ett italienskt fartyg. Churchill svarade att det berodde på tre ting: ett var den oöverträffade kosten, två den magnifika servicen, och som avslutning sa han att i händelse av nöd, så är det inget trams med att låta kvinnor och barn komma först.

Med önskan om förliga vindar Jörgen Lorén Ordförande

”Svarte Petter”, som Jörgen Lorén kallade sig själv i talarstolen på Sacos extra kongress.

5

Befälen i Svitzer Oden:

”Bara fördelar med enhetslönesystem” Svitzer Oden Byggd 2005 i Singapore Längd 38,4 m Bredd 4 m Storlek 670 gt 6

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 Maskin 2xMAK 8M25 à 5 280 kW

H ANDEL S F LO T T AN SVITZER ODEN

Befälen i de bogserbåtar som ägs av danska Svitzer har numera ett rent enhetslönesystem. De båda befälen i Svitzer Oden, befälhavare Daniel Magnusson och tekniske chefen Joakim Lundqvist, ser bara fördelar med det.

– Jag ser mig som en vinnare, som vid min ålder kan jobba ihop till en bra pension, säger Daniel som är född 1978. Eftersom avsättningarna är förmånliga kan även de som är betydligt äldre få en bra pension.

Samtidigt är det viktigt med en bra sjukförsäkring, och Euro Accidents försäkring är extremt förmånlig.

var bestämt, men de visste inte när. Detta är för övrigt ganska vanligt när det gäller tankeruppdrag, särskilt i dagens situation med överetablering på tankmarknaden.

Så besättningen – förutom befälen mat­ ros Magnus Benholm och befälseleven Peter Johansson Breeze – har inte fått mycket sömn den här natten.

Daniel har bland annat varit i Stena tidigare och konstaterar den stora kontrasten i det här avseendet.

– Där var dagarna styrda nästan ner till minuten! säger han.

SB:s reporter går ombord i Svitzer Oden vid Nya varvet i Göteborg strax före ett av de typiska uppdrag som ges åt ett bogserfartyg. Hon ska eskortera 399 meter långa containerfartyget Edith Mærsk ut från kaj.

I snitt har de tre uppdrag varje dag, ibland med väldigt kort varsel, varför ett av bog­ serfartygen i Göteborg alltid måste ligga i beredskap.

Det här fick befälhavaren Daniel Magnusson reda på när han mönstrade på dagen före. Sent på kvällen ringer han reportern och berättar att jobbet blivit tidigarelagt en timme, vilket är ganska

ovanligt. Förseningar är mycket vanligare, särskilt när uppdraget gäller en tanker.

– Det händer att man har pumpat ombord en stor mängd bensin, för att sent upptäcka att det var fel oktantal, berättar Daniel.

– På containerfartyg har det hänt att de varit stenhårda med att hålla avgångstiden. Då kan de gå utan att ha hunnit med att lasta alla containrar, och hamnen har tvingats betala skadestånd, eftersom de ansetts ansvariga för att inte ha hunnit sitt jobb.

Bara ett par timmar efter telefonsamtalet, vid tretiden på natten, fick de rycka in och eskortera en tanker. Det uppdraget

Behöver inte koppla Eskorten av Edith Mærsk går snabbt, eftersom vi inte behöver koppla någon tross.

Det sköter kollegan Svitzer Trym om i aktern. Svitzer Oden behöver bara trycka emot fartygssidan, först på utsidan för att Edith Mærsk ska ligga stabilt mot kajen.

Sedan hon gått ut en bit från kaj går vi till den andra sidan för att underlätta det stora fartygets babordsgir ut mot Kattegatt.

Efter fullgjort uppdrag går vi tillbaka till Nya varvet för lite frukost. Förutom befälhavarrollen brukar Daniel ofta vara kock ombord, särskilt när de ligger still.

– Jag tycker det är ganska kul, säger han, medan han med van hand snabbt vispar ihop en välsmakande skinkomelett med tomater.

Nästa bestämda uppdrag är inte förrän på kvällen, så det finns tid för underhållsarbete och, inte minst viktigt efter en sådan här natt, lite vila. Daniel tror att

Daniel Magnusson befälhavare i Svitzer Oden.

Joakim Lundqvist teknisk chef i Svitzer Oden.

Christer Green marine manager på Svitzer Sveriges kontor.

text OCH FOTO benkt lundgren

G Ö T E B OR G ja n ua r i 2 0 1 2

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

7

H ANDEL S F LO T T AN SVITZER ODEN

Även om de är nöjda med lönesystemet medger Joakim att det finns åtminstone en nackdel med utflaggningen.

– Det är att vi inte omfattas av ITP-Sjö, så vi kan inte ta ut tidigarepension. Men å andra sidan har vi bra försäkrings- och pensionsvillkor i övrigt.

– Ja, vi är nöjda med utflaggningen.Vi har ju samma förmåner som tidigare med föräldraledigt, vab etc, och vi betalar skatt i Sverige precis som innan och kan utnyttja ränte-, rot- och rutavdrag som alla andra, tillägger Daniel.

Daniel Magnusson hoppar gärna in i rollen som kock.

Ett speciellt fartyg Därefter övergår de till att beskriva det lilla men ganska säregna fartyg de hanterar.

Det speciella framdrivningssystemet gör att den kallas för voith eskortbåt. Hon har en fena, vinsch och fem stora paddlar till aggregatet som är kopplat till varje maskin, som styrs mekaniskt från bryggan.

En eskortbåt fungerar som ett roder eller

för att stoppa det fartyg man assisterar, om detta skulle få något fel på framdrivningen eller rodret.

– Det är mycket ”köra båt” i det här fartyget, och det är det man gillar! konstaterar Daniel.

Joakim har tidigare varit många år i Wallenius och trivdes bra även där.

– Men man måste pröva på något nytt, säger han. Å andra sidan har det blivit lite för allvarligt under senare år med alla papper, regler och förordningar.

– Trivseln ombord är viktig, inflikar Daniel. I det här jobbet umgås man mer med arbetskamraterna än med familjen.

Det är bland annat därför, anser han, som det inte är aktuellt att byta ut de svenska manskapen mot filippinska.

Att anställa en ensam filippinare fungerar inte. Svitzers ledning har också flera gånger fastslagit att detta inte kommer att ske. B L

man slarvar mer med sömnen under vederlagsledigheten hemma, då det finns så mycket annat att ”hitta på” såsom gräsklippning etc. Å andra sidan brukar förmågan att ta igen förlorad sömn bli sämre med åren.

Saknar inte gamla lönesystemet De jobbar 1-1-system med 14-dagars­törnar.

Men jämfört med sjömän i andra sjöfartssektorer kan de ha möjlighet att även under ombordtiden hinna åka hem en sväng, i varje fall om de bor nära hemmahamnen.

Daniel bor på Tjörn, så det är en bit att åka.

– Och det är ingen större vits att åka hem ett par timmar för att bara säga ”hej då, nu åker jag igen!” när det är läggdags för barnet, konstaterar han som själv har en son på två och ett halvt.

Daniel och tekniske chefen Joakim Lundqvist kan inte komma på någon nackdel med det enhetslönesystem Svitzer tillämpar. De saknar inte alls det gamla lönesystemet från Röda bolagets tid, med en låg grundlön och sedan ett nästan oöverskådligt batteri av diverse tillägg.

– Men Seko krånglar i den här frågan, konstaterar Daniel. Jag kan inte förstå det.

Rederiet har flaggat ut till Färöarna men erbjudit sig att ta med hela besättningen, även manskapet. Hur vanligt är det? Risken finns att de tröttnar och anställer manskap från Norge eller Danmark i stället.

8

foto svitzer sverige ab

Intern och extern navigatörsutbildning Svitzer Sverige AB har sitt huvudkontor vid Nya varvet i Göteborg. Härifrån dirigerar de sin skandinaviska flotta på 25 bogserbåtar plus ett par arbetsbåtar.

Här utbildar de också kaptener i konsten att köra bogserbåt. Det är både internt och externt. Det senare riktar sig ofta till Sjöfartsverkets lotsar.

– Även om lotsarna är erfarna sjökaptener, är de inte alltid experter på att

hantera bogserbåtar, påpekar Christer Green, som tillsammans med Börje Jensen ansvarar för utbildningen.

För att effektivt kunna bedriva utbildningen har Svitzer investerat 1,5 miljoner i en simulatoranläggning. Här får man möjlighet till manöverträning av olika bogserbåtstyper samt assistans av en mängd olika fartygstyper i verkliga hamnmodeller. B L

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

a r b e ts r ä tt E U R O PA D O M S T O L E N

Europadomstolen försvarar yttrandefriheten I Tyskland, där det inte finns någon Lex Maria eller Lex Sarah, blev en sjuksköterska avskedad för att hon anmält sin arbetsgivare, ett privat äldreboende, för långvarig underbemanning. Den tyska rättsapparaten stödde arbetsgivaren. Först när hon vänt sig till Europadomstolen fick hon upprättelse, berättar Stig Gustafsson i denna artikel. text STIG GUSTAFSSON

Europadomstolen

S T O C K H OLM ja n 2 0 1 2

företagens intresse av att skydda sitt rykte och affärsintresse.”

Nu har frågan om avskedande av en arbets­tagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats även prövats av Europadomstolen. Fallet gällde en sjuksköterska vid ett privat äldreboende i Tyskland. Hon anmälde sin arbetsgivare till åklagare för bedrägligt beteende på grund av långvarig underbemanning.

Hon hade vid upprepade tillfällen påtalat problemet utan att arbetsgivaren vidtagit åtgärder. Hon avskedades på grund av sin åtalsanmälan, och de tyska domstolarna accepterade arbetsgivarens avskedande och vägran att återanställa henne.

Upprepade påpekanden Arbetstagaren hade flera gånger uppmärksammat arbetsgivaren på missförhållandena utan att arbetsgivaren vidtagit någon åtgärd vilket enligt Europadomstolen gjorde det befogat att göra en anmälan till åklagare. Det fanns inte heller någon anledning tvivla på sanningshalten i informationen eller på att arbetstagaren hade ”goda avsikter” med sitt handlande.

Domstolen konstaterade också att hon utsatts för den strängaste sanktion som fanns att tillgå när hon avskedades. Detta hade negativa återverkningar inte bara för henne personligen utan kunde också få en avkylande effekt på andra vårdanställdas vilja att anmäla missförhållanden.

Detta är mycket allvarligt för samhället i dess helhet, inte minst på grund av att äldre ofta inte själva kan försvara sina rättigheter, framhöll domstolen. Avskedandet ansågs därmed vara oproportionerligt hårt, och den sammanlagda bedömningen blev att en kränkning av arbetstagarens yttrandefrihet hade ägt rum.

Starkt allmänintresse Europadomstolen däremot fann att avskedandet utgjorde en kränkning av hennes yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Visserligen har arbetstagaren en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren men avslöjandet av missförhållandena motiverades av ett starkt allmänintresse och detta ansåg domstolen var viktigare än lojalitetsplikten.

Europadomstolen framhöll i sin dom att ”i samhällen där en allt större andel av den äldre befolkningen blir föremål för institutionell vård är avslöjanden om kvalitén eller missförhållanden i vården av central betydelse för att förhindra övergrepp med tanke på att dessa patienter är särskilt sårbara, då de ofta inte själva kan fästa uppmärksamheten på sådana brister. Detta allmänintresse väger tyngre än

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

ska inte vara någon skillnad i skyddet för en arbetstagare om han/hon är anställd hos Carema eller landstinget. Men rege­ ringen har lagt utredningsförslaget på hyllan. Det är dags att ta fram och damma av det – inte minst mot bakgrund av Europadomstolens dom. Även svenska arbetstagare kan nämligen nu stödja sig på denna dom. S G

Intressant för svenska förhållanden Europadomstolens dom har även för svensk del sitt klara intresse inte minst mot bakgrund av bland annat Caremaskandalerna. Det är mer än tio år sedan en statlig utredning lade fram förslag om en lag till skydd för yttrandefrihet och meddelarskydd för anställda i all offentligfinansierad välfärdsverksamhet – alltså även den som drivs av privata företag. Det

förväxlas ofta med EU-domstolen. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg är den domstol som har till uppgift att pröva ärenden om brott mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och är inrättad av Europarådet. Europarådet bildades 1949 och har som högsta organ Ministerrådet och en parlamentarisk församling bestående av parlamentsledamöter från medlemsstaterna. Medlemmar är idag så gott som alla europeiska stater. Europarådet kan utfärda rekommendationer och konventioner samt diskutera ekonomiskt, kulturellt, socialt och vetenskapligt samarbete. Den viktigaste konventionen är Konventionen om de mänskliga rättigheterna. En enskild klagande liksom en stat som är medlem av Europarådet kan under åberopande av bland annat denna konvention kräva att domstolen ska ta upp ett ärende till prövning. En avkunnad dom är slutgiltig och bindande för en stat som är medlem av Europarådet. I domstolen ingår en domare från varje medlemsstat.

EU-domstolen – eller Europeiska unionens domstol som är det fullständiga namnet – är ett överstatligt organ inom EU som har till uppgift att lösa tvister om EU-reglers tillämpning till exempel mellan EU-stater, mellan företag och en EU-institution eller mellan en medlems­stat och ett EU-organ. Vidare tolkar domstolen tillämpningen av de fördrag inom EU som reglerar förhållandet mellan EU och medlemsstaterna. Domstolen prövar inte mål som gäller mänskliga rättigheter. Domstolen är helt obunden av medlemsstaterna och de andra EU-organen. I själva verket är domstolen EU:s mäktigaste organ, eftersom den alltid har sista ordet och t o m kan överpröva EU-kommissionens beslut. Domstolen består av domare från alla medlemsstater och har sitt säte i Luxem­burg.

9

Primitiv chief på Mekong

Kaptensmössan är en skitig armékeps som Din bär med stolthet.

10

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

u t l a n d s r e p o r ta g e MEKONG

Myter, krig och dagligt bröd för miljoner. Mekong är en sägenomspunnen flod med blodig historia som sett några av de mest brutala konflikterna i vårt århundrade. Idag är det lugnare, men än färdas det ljusskygga individer upp och ned längs Vattnets Moder. text PETER AHLGREN foto LEIF HANSSON

m e ko n g decembe r 2 0 1 1

Jag plirar trött och nyfiket på våra brokiga medpassagerare, som stiger ombord på den rangliga turistbåten i det skarpa morgonljuset. Det är tidig, tidig morgon men solen gassar redan obarmhärtigt från en klar himmel över kajen vid Tonle sap, ett av Mekongflodens tillopp, i Phnom Penh.

Vi och de andra passagerarna ska, av olika anledningar, färdas från Kambodja till olika destinationer i Vietnam på Mekong.

Källa till strider Den mytomspunna floden ringlar från sin omdiskuterade källa i Kina genom Burma, Laos, Thailand, Kambodja för att slutligen smyga ut i Sydkinesiska havet och där avsluta sin någonstans mellan 4 500 och 4 900 kilometer långa resa. Man är som sagt rejält oense om var Mekong egentligen börjar. Precis som man är oense om vissa anslutande vattendrag ska anses vara till- eller frånlopp, var gränser går och så vidare. Det är en av anledningarna till att Mekong är unik. Länder längs stora floder brukar ha ett gemensamt intresse av att hålla sams, man vill inte helt enkelt inte att den viktiga vattenvägen ska störas. Mekong har nästan alltid fungerat tvärtom och utgjort skälet till och frontlinje för flera väpnade konflikter – från Khmerimperiets sammanbrott, vid tiden då vi nordbor seglade vida omkring och ställde till med elände, till i dag då skärmytslingar mellan Thailand, Kambodja och Laos är, om inte vardagsmat, så i alla fall vanliga.

Fast tillbaka till vår transport och passagerarna som utgör levande liknelser över Mekongs motsägelsefullhet och historia.

Blandat passagerarklientel Här har du det unga amerikanska paret som på sin tur genom Sydostasien nu ska pricka av floden i guideboken. Här är det

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

något udda brittiska paret som försökt ta sig in i Vietnam för en knapp vecka sedan men blivit skickade till Kambodja, eftersom det visum de köpt på Internet visat sig vara falskt. Fransyskorna som ska leta upp släktplantagen i norra Vietnam, som övergavs någon gång under 1950-talet. Du har den stormrike ryssen med sin kambodjanska ”sekreterare” och australiensiska kompanjon som letar ”affärsmöjligheter” i regionen. Det luktar ljusskygg smugglingsverksamhet lång väg, fast det är inget ovanligt i gränstrakterna mellan Kambodja och Vietnam, som mer påminner om ett ingenmansland än en av världens mest intressanta fiskbiotoper, vilket det faktiskt är. Det talas om över 800 arter bara på den här korta sträckan och uppemot 1 700 i hela floden.

Jättefiskar – än så länge Vad som är säkert är att ingen annan flod kommer ens i närheten av att hysa så många gigantiska fiskarter. Här hittar man bland annat flodkarpar, som kan väga över 300 kilo, och sötvattensrockor med

’’Mekong betyder Vattnets moder på thai och khmer.’’

Mekong flyter genom sex länder och miljontals människor är beroende av floden för sin försörjning.

Idag är det relativt lugnt men floden har sett mängder av krig och konflikter allt sedan de första människorna bosatte sig i området för över 5 000 år sedan.

ett vingspann på över fyra meter samt flera olika krokodilarter. Den som är rädd för att sticka tårna i vattnet av rädsla för att någon gigantisk fisk ska missta dem för maskar kan, tyvärr, vara lugn. De stora fiskarna är extremt ovanliga och krokodilerna tros vara på gränsen till utrotning.

Anledningen? Vi människor genom vår utfiskning och miljöförstöring.

Jag tänker på det när vi, med viss möda, krånglat oss ombord den rangliga farkosten som ser ut som ett hemmabygge innehållande lika delar flygplan, motorbåt och vad som skulle kunna tänkas vara ett biltak. Att det inte är världens säkraste farkost visar sig relativt omgående när Leffe, fotografen, kliver sönder luckan till motorn. Nu spelar det mindre roll, eftersom vi läcker olja, och vår kombinerade tekniske chef och allt-i-allo Kun fyller på med van hand från en skitig tiolitersdunk.

Något han sedan får göra med jämna mellanrum under den cirka fem timmar långa resan. Efteråt sitter han och jag och delar en cigarrett ovanpå motorn som med sina envetna skakningar och brist på ljuddämpning gör det lilla akterdäcket till en passagerarfri och relativt skuggig

11

u t l a n d s r e p o r ta g e MEKONG

frizon. Inte för att det gör så mycket, Kuns engelska är minst sagt begränsad och min khmer om möjligt ännu sämre. Efter att vi justerat våra respektive teckenspråksdialekter visar det sig dock att han ursprungligen kommer från de norra delarna av Kambodja och var tvingad att flytta hemifrån redan som barn, eftersom fisket var dåligt. Nu siktar han på att ta över kaptenshatten (en skitig militärgrön keps med Vietnams röda stjärna på) från sin kollega. Fast först måste han lära sig Mekong.

– Very dangerous waters here, you know.

Kun has to learn not to sink boat.

Bedrägligt lugn Strömmarna som riskerar att dra iväg fartygen och sätta dem på något av de ständigt skiftande sandgrunden, drivved, obelisker med mera gör att vattnet i den på ytan förrädiskt lugna Mekongfloden är besvärliga och ibland farliga att navigera i. Efter ett tag tröttnar Kun på den handviftande västerlänningen och hoppar upp på taket där han spenderar resten av resan, förutom de obligatoriska oljepåfyllningarna.

Jag sitter och tittar på vattnet där strömmarna skapar sandblommor – sandigt skum som kan se ut som tvättsvampar eller smutsiga näckrosor. Jag ser fiske­ båtar, turistbåtar och transportfartyg i varierande storlekar pila upp och ned längs stränder som ser öde ut. Fast det är bara en synvilla. Den täta vegetationen gör att alla eventuella spår av människor, hus och byar effektivt döljs från spejande ögon.

Europeer har spritt elände Här, mitt på en av de mest mytomspunna floderna i världen, hamnar man lätt i ett

slags meditativt tillstånd. Tiden verkar flyta iväg och verklighet blandas med dröm.

Det är lätt att förstå att floden givit inspiration till och fått utgöra bakgrundskuliss i flera böcker och filmer. Bara för att nämna några namn så var Marguerite Duras hela författarskap präglat av hennes uppväxt i Indokina, och ”Apocalypse Now” må vara ett åbäke till film, men Coppola lyckades, antagligen helt omedvetet, bitvis fånga absurditeten och magin som Mekongfloden utstrålar i sin mastodontfilm.

Den filmen för oss osvikligen rakt in i det som utgör Mekongflodens mörka hjärta för många; krigen, konflikterna och folkmorden under 1900-talet.Vi européer kan, som vanligt, ta åt oss en stor del av den tvivelaktiga äran att ha lagt grunden till dem. Första gången vi, i det här fallet portugiser, kom till Mekongflodens stränder var i mitten av 1500-talet. De följande århundradena var vårt intresse svalt med bara en och en annan forskningsexpedition. Fast det ändrade sig när fransmännen bestämde sig för att stärka sin närvaro i regionen vid mitten av 1800-talet.

1863 erövrade man Saigon och la grunden till det som i början av 1900-talet blev Franska Indokina. Det är ett imperiebygge som genom Indokinakonflikterna 1959 kom att utveckla sig till Vietnamkriget, vilket inte tog slut förrän slokörade amerikaner skrev under vapenstilleståndet 1975.

Pol Pot-regimen kulmen på eländet Kriget hade då satt hela regionen i brand och bäddat för bland annat Röda khmererna och Pol Pots skräckregim i Kambodja, som sägs ha dödat omkring 1,8 miljoner människor. Om siffrorna stämmer skulle det betyda att Pol Pot och hans gelikar mördade en betydande del av

Kambodjas dåvarande befolkning, något som skulle göra honom till den värsta folkmördaren i världshistorien och få exempelvis Hitler och Stalin att framstå som duvungar. Det sägs att Mekongfloden tidvis var full av döda kroppar vid den här tiden. Det är nog bara sant i vietnamesisk propaganda, men vad som är sant att är Vietnam invaderade Kambodja 1978, trötta på Polpotregimens ständiga gränsräder och efter mindre än ett år hade den, efter krigstriumfen mot USA, självsäkra vietnamesiska armén gjort processen kort med en av vår tids mest brutala regimer.

Floden en gudinna Fast allt det där är historia, om än nutidshistoria, tänker jag när vi stilla smyger intill anläggningsplatsen vid passkontrollen i Vietnam. Här förstår jag varför vissa av våra medpassagerare, som inte verkar bry sig det minsta om vare sig Mekong, historia eller livet längs floden, valt den här vägen in i Vietnam. Kontrollanterna må titta på våra pass och visum. Fast ingen tittar på oss. Alla resehandlingar samlas in och kommer tillbaka med en prydlig stämpel utan att någon brytt sig om att kontrollera att bilden i passet ens tillförnärmelsevis liknar den person det sägs föreställa.

Fast antagligen beror det på den fata­ listiska inställningen som folk i regionen har till livet i stort och till Mekong i synnerhet. Eller som Srey, min ständigt leende och ständigt kaffeserverande gode vän, sa kvällen innan jag skulle ge mig iväg.

– Mekong är Vattnets Moder och vad ger oss futtiga människor rätt att ifrågasätta vad vår moder väljer att ge eller ta från oss. P A

Djonker, små fiskebåtar, turisttransportörer av varierande storlek och kvalitet. Mekongfloden är bitvis rejält trafikerad.

’’Leoniseraaturion deicumetsina explisireterquied’’ anders johansson, transportstyrelsen

12

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

fa ck l igt ko n g r esskallelse

Sjöbefälsföreningen och Sjöbefälsföreningen-O kallar till ordinarie kongress på Grand Hotel Saltsjöbaden 18–20 september 2012 Ungefär samtidigt med detta nummer av Sjöbefälen skickas valsedlar för val av kongressombud till aktiva och interaktiva medlemmars bostadsadresser och till fartygen.

Utnyttja rösträtten för att se till att kongressen har högsta representativitet!

För ytterligare information kontakta föreningens kansli, se kontaktuppgifter på sidan 29.

NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal.

Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering.

Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbetena ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv.

Kurs & Tider Praktisk kylteknik

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

År 2012

Vecka 13, 22

Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens.

Kursen omfattar 3 dagars utbildning.

2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning).

1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.

Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).

Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1

År 2012

Vecka 8, 12, 14, 16, 21 ,24

Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kur­ sen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.

Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1

År 2012

Vecka 11, 15, 19, 25

Plats: Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson e-mail: ann-marie@kylservice.nu Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23

13

omstritt hamnprojekt Nu är den efter många förseningar på gång, den nya storhamnen StockholmNynäshamn Port med placering på Nor­vikudden en bit norr om den nuvarande hamnanläggningen i Nynäshamn. Närmaste grannar till den nya hamnen blir Nynäs AB:s raffinaderi och AGA:s nya LNG-terminal.

Diskussionens vågor har gått höga kring detta hamnprojekt, som drivs av Stockholms Hamnar och som började projekteras redan i slutet av 1980-talet.

I december 2010 kom dock beskedet från Miljööverdomstolen att den nya godshamnen för rullande gods och containers får byggas. text Peter Lorin FOTO Stockholms hamnar

14

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

S T O C K H OLM - N Y NÄs H AMN POR T h am n p r ojektet N O R V I K U D D E N

Glädjen över domstolsbeslutet grumlas dock något över den överklagan av Miljööverdomstolens dom som ett antal närboende sakägare lämnat in till Högsta Domstolen.

– Rättsprocessen ligger just nu hos Högsta Domstolen sedan ett knappt år, då Miljööverdomstolens dom överklagats.

– Vi väntar på att HD ska besluta om man ger fallet prövningstillstånd eller inte, och detta beslut skulle ha kommit ”under hösten 2011” enligt HD, berättar Ann Sofie Bäck, PR-ansvarig vid Stockholms Hamnar.

Vid SB:s pressläggning har det ännu inte kommit.

– Om HD väljer att inte ge prövningstillstånd återgår fallet till Mark- och miljödomstolen för fastställning av villkoren för hamnbygget.Vi planerar för byggstart hösten 2012. Första delen av bygget beräknas ta tre år, så vi kan ta emot det första anlöpet 2015, hoppas Ann Sofie Bäck.

Frihamn i centrala Stockholm. Frihamnen ska drivas vidare så länge som det krävs innan den nya storhamnen i Nynäshamn står klar att successivt ta över trafiken.

Stockholms Hamnars främsta motiveringar till miljardsatsningen i Nynäshamn handlar om den förväntade snabba befolk­ningstillväxten i Stockholms/Mälardalsområdet, det faktum att godsfartygen växer sig allt större samt om ett allmänt miljöperspektiv.

Stockholm-Mälardalsregionen har idag cirka 3,2 miljoner invånare, som tros växa till 3,5 miljoner år 2030.

Stockholms Hamnar pekar på att den globala containertrafiken femdubblats sedan 1990 och att den år 2020 väntas bli dubbelt så stor som idag.

Snittkapaciteten hos nybyggda containerfartyg har också ökat mycket snabbt, från 4 000 TEU 2009 till beräknade 7 000 TEU 2012.

Sjöfartens Analysinstitut räknar för sin del med att den totala containergodsmängden ska öka med 7,6 procent per år fram till 2020.

Nästan alla mer än 100 år Av de hamnar som Stockholms Hamnar driver byggdes majoriteten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kapellskärs hamn utanför Norrtälje är yngst med 50 år på nacken.

Stockholms Hamnar betonar tre viktiga skäl för byggandet av Norviks hamn, som när den står klar ska ersätta Stockholms

Fördubblad kapacitet på fyra år Enligt Stockholms Hamnar visar också statistiken över beställda fartyg hos världens alla varv att medianfartygets hanteringskapacitet för containrar ökat från 3 000– 4 000 containrar 2004 till 5 000–6 000 containrar 2008.

Containerhanteringen i Östersjöområdet ökar främst mycket snabbt i europeis-

n y n ä sh a m n decembe r 2 0 1 1

ka Ryssland, Baltikum och Polen, medan den bara pekar långtsamt uppåt på de mer mogna marknaderna i Finland och Sverige.

I detta sammanhang konstaterar Stockholms Hamnar att det i dagläget inte finns någon svensk hamn på ostkusten som kan ta emot de stora fartyg som redan trafikerar andra delar av Östersjön. Inloppen är för långa, kajerna för korta och farlederna otillräckligt djupa.

I den nya hamnen på Norvikudden i Nynäshamn blir vattendjupet som mest 16,5 meter och hamnens yta fullt utbyggd hela 44 hektar med 1 400 kajmeter, sju kajplatser (varav fyra i en första bygg­etapp) och fyra–fem containerkranar. 300 000 containrar per år blir kapaciteten på sikt.

Byggs i tre etapper Hamnprojektet omfattar tre etapper, där marknadens efterfrågan får avgöra den fortsatta utbyggnadstakten när väl etapp ett står klar.

I den första etappen byggs hamnområdets centrala delar och kajplatserna 3–4 och 6–7, omfattande två containerkajer och två roro-lägen. Även järnvägsanslutning och järnvägsterminal liksom kontorsoch servicebyggnader byggs ut i etapp ett.

I direkt anslutning till hamnen bygger NCC även en separat logistik- och företagspark.

Containerverksamheten ska drivas av Hutchison Port Holdings (HPH), en av världens största terminaloperatörer, som

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

15

S T O C K H OLM - N Y NÄ S H AMN POR T h am n p r ojektet N O R V I K U D D E N

även får ansvaret för kranar och övrig hanteringsutrustning. HPH driver redan sedan 2009 containerterminalen i Stockholms Frihamn i samarbete med Stockholms Hamnar, och har verksamhet i 47 hamnar i 24 länder runtom i världen.

Roro-terminalen vid Norviks hamn ska däremot drivas av Stockholms Hamnar.

Inga statliga pengar Totalkostnaden för Norvikprojektet beräknas i dagsläget till cirka två miljarder kronor (i 2010 års penningvärde) och sprids över 12–15 år utan behov av statliga infrastrukturpengar. Hela satsningen finansieras av Stockholms Hamnar och dess moderbolag Stockholms Hamn AB, som i sin tur ägs av Stockholms stad.

Enligt Stockholms Hamnar ska den nya storhamnen på Norvikudden bli en av Europas mest miljöanpassade godshamnar. Fartygen ska bland annat erbjudas möjlighet till elanslutning. Det ska också gå att ta emot svart- och gråvatten från fartygen samt att källsortera fartygens sopor.

Omstridd i flera år Behövs då verkligen nya Norviks hamn?

Den till synes provocerande frågan diskuterades i medierna redan 2008, där flera företrädare för näringslivet hävdade att hamnprojektet i Nynäshamn egentligen är ett onödigt prestigeprojekt och att nuvarande hamnar i Stockholmsregionen mycket väl skulle klara av att hantera den förväntade ökningen av godstrafiken till sjöss till och från Stockholmsområdet.

I Svenska Dagbladet den 27 november 2008 sade t ex Håkan Friberg, vd för Sveriges Redareförening, så här: – Egentligen finns det för mycket hamnar, men vi är inte motståndare till Norvik.

I dag vill Håkan Friberg på en direkt förfrågan från Sjöbefälen inte lämna några kommentarer alls i frågan.

Kanske allra skarpast i sin kritik mot Norvik som en i grunden obehövlig investering är Södertälje Hamns vd Erik Froste.

Froste hävdade redan för tre år sedan i Svenska Dagbladet att Södertälje hamn har kapacitet nog att ta över all containertrafik från Stockholms Frihamn när den väl stängs.

– Vi klarar enkelt Stockholms volymer.Vi skulle behöva anställa fem personer och köpa in en truck för tre miljoner kronor.

Det är allt, hävdade Erik Froste i november 2008.

– Norvik ligger felplacerat. Jag fattar inget – det är ett mysterium att Stockholm dri-

16

ver den här frågan.Vi (Södertälje Hamn) ligger fem minuter från motorväg och det skulle inte behövas byggas någon ny järnväg (Nynäsbanan) för en miljard, menade Froste vid samma tillfälle.

Står fast vid sin åsikt Har då möjligen Erik Froste ändrat åsikt under de senaste tre åren?

– Nej, jag står absolut för det fortfarande, svarar Froste när Sjöbefälen kontaktar honom för en kommentar.

– För fem år sedan var Stockholms Frihamn en betydligt större containerhamn än Södertälje.

I december när vi räknar ihop året som gått kommer Södertälje att ha hanterat 80 000 TEU och Stockholms Frihamn kanske 25 000.

– Vi har inga problem att hantera den sista skvätten också.

– För oss i Södertälje är det tydligt att marknaden har insett fördelarna med Södertälje Hamn och vi ser att överflyttningen snarare går snabbare nu än för 1–2 år sedan, sammanfattar Erik Froste, vd för Södertälje Hamn.

Mycket hyschhysch Det finns fler tvivlare inom näringen, men liksom Sveriges Redareförening är inte alla beredda att offentligt säga sin mening.

Så här yttrade sig exempelvis Ulf Stenberg, dåvarande vd för det tyskägda rederiet Team Lines Sverige, i Svenska Dagbladet den 27 november 2008: – Nynäshamn ligger för långt ifrån närmarknaden och är ett miljömässigt dåligt alternativ. Södertälje, dit vi går en gång i veckan, skulle kunna ta över allt.

Team Lines Sveriges nuvarande vd Johan Wallén vill däremot inte uttala sig i frågan.

– Vi har inga kommentarer att tillföra, konstaterar Johan Wallén kort.

Team Lines är sedan flera år också en av de största kunderna hos Stockholms Frihamn. Med början i september i år introducerade Team Lines dessutom en ny direktlinje mellan Rotterdam och Frihamnen, förutom de tidigare linjerna till Hamburg och Bremerhaven i Tyskland.

En ljummen grundinställning till Norvikprojektet märks även från Bransch­ föreningen Tågoperatörernas sida, som redan i augusti 2006 författade en särskild kommentar till dåvarande Banverkets idéstudie om Nynäsbanans järnväg mellan Stockholm och Nynäshamn.

I rapportens sammanfattning förklaras

det att Branschföreningen Tågoperatörerna är tveksamma till prognoserna om ökade fraktvolymer i Norviks hamn och att man är avvaktande inför anpassningen av Nynäsbanan till godstrafik.

Det var företaget Green Cargo som på Tågoperatörernas uppdrag sammanställde den aktuella skrivelsen – Jag ser ingen anledning att ändra ställningstagandena som vi gjorde för fem år sedan, förklarar Green Cargos nuvarande infrastrukturchef Pelle Andersson på en direkt förfrågan från Sjöbefälen.

Det förefaller alltså som om bara framtiden kan utvisa om projektet StockholmNynäshamn Port blir vad Stockholms Hamnar och i slutänden Stockholms stad hoppas på. P L

Klubbombildning

SBF:s klubb i Tallink/Silja håller liksom andra klubbar bl a på med att genomföra samgåendet lokalt. Ett årsmöte med styrelseval ska genomföras under våren. På bilden talar Gretel Aronsson och Göran Berg, personalpurser resp 1e fartygsingenjör i Silja Symphony, med ombudsmännen Lennart Runnegård Jonsson och Mikael Huss (med ryggen mot kameran). Foto Benkt Lundgren.

Facklig grundkurs hålls preliminärt under vecka 46 (12–14 november). Exakt tid och plats med­delas senare. Erfarenhetsmässigt har deltagarna stort utbyte av kursen, även de som har facklig erfarenhet.Kursen bjuder också på trevlig samvaro. De som inte gått kursen rekommenderas att pricka in datumen i almanackan redan nu.

För preliminär anmälan kon­takta Anita Isaksson på kansliet telefon 08-598 99 112 eller e-post sbf@ledarna.se.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Sacos extra kongress beslöt att utesluta Sjöbefälsföreningen-O med röstsiffrorna 97–1. Om de två övriga rösterna var nedlagda eller följden av felräkning av rösträknarna klargjordes aldrig

Sacos extra kongress – ett transportkompani Inga invändningar gjordes. Inga frågor ställdes. Ingen utom SBF-O:s ombud Jörgen Lorén röstade emot. Efter en dryg timme avslutad med en matt applåd åt ordföranden Göran Arrius sluttal hade Sacos extra kongress för första gången i Sacos historia kastat ut ett medlemsförbund – Sjöbefälsföreningen-Offentliganställda. text och foto Benkt Lundgren

Den 31 januari samlades 100 ombud för 23 Saco-förbund i det enda syftet att utesluta ett av de 23 ur gemenskapen: SBF-O. Bakgrunden till den pinsamma processen och SBF/SBF-O:s kommentar till saken kan läsas i ledaren på sidan 2.

Stämningen i Spårvagnshallarna i Stockholm var nästan Kafkaartad. Åtskil­ liga deltagare kom fram till SBF-O:s vd Hans-Dieter Grahl, hälsade hjärtligt och uttalade ”hur tråkigt” det hela var. Det var som om det handlade om ett ödesbestämt naturfenomen i stället för ett medvetet beslut av levande människor.

Medvetet och medvetet. När SB efteråt ringer ett par slumpvis utvalda kongressombud, blir den förstas reaktion så här: – Det där tycker jag du ska fråga någon i vår styrelse om!

SB: – Ja, men du var ju själv kongressombud och röstade?

– Jaja, men tala med någon i styrelsen!

Av barmhärtighet nämner vi varken personens namn eller förbundstillhörighet.

Man får intrycket att kongressen agerade

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

”transportkompani” åt stadgekommittén.

Vi erinrar oss, när TCO 1998 uteslöt Ledarna, för att Ledarna proklamerat ”fri konkurrens” om medlemmarna. Det beslutet stöddes av bara fyra TCO-förbund, men eftersom det var de fyra största hade de majoriteten av kongressombuden!

Om något positivt ska sägas om Sacos ordförande Göran Arrius, så är det att han var ärlig: att det avgörande i processen var den alltför nära anknytningen till Ledarna. Det var ett indirekt erkännande att de övriga anförda orsakerna (att SBFO inte har full kontroll över sin ekonomi m m) var enbart dimridåer.

Ett annat påstående från Arrius var bestickande. Sacos styrelse diskuterade i början av juni 2011 den samgåendeöverenskommelse som antagits av styrelserna i dåvarande SBF och SFBF. – Men Sacos styrelse godkände inte alls överenskommelsen utan var kritisk på flera punkter, sa Arrius.

Men detta viktiga faktum delgavs inte SFBF. När SB ringer upp Arrius, kan han

heller inte bekräfta mer än att Sacos kanslichef efter mötet i juni meddelat SFBF att Sacos stadgekommitté skulle granska överenskommelsen. Ändringar hade kunnat göras Tre månader senare var detta klart, och stadgekommittén hotade med uteslutning, om SFBF:s extra kongress antog överenskommelsen. Detta kom som en blixt från en klar himmel för SFBF och skedde alltså först 7 september – knappt tre veckor före SFBF:s extra kongress.

Spelar det någon roll? Enligt ledande röster i SBF/SBF-O är svaret obetingat ja.

Hade de haft hela sommaren på sig, hade det funnits en chans att ändra skrivningarna och detaljerna i överenskommelsen till något Saco kunnat acceptera. Jörgen Lorén –”Svarte Petter”, som han kallade sig i talarstolen – påpekade att SBF-O föreslagit Saco att utreda någon form av avtal, som skulle förhindra att Ledarna fick insyn i Sacos interna arbete.

Men kanske hade ”beröringsskräcken” för Ledarna ändå i slutändan avgjort saken. Det kommer vi aldrig att få veta.

31 januari var en trist dag för svensk fackföreningsrörelse – särskilt för Saco.

SBF-O klarar sig ändå. För de medlemmar, främst i vägfärjorna, som hittills haft avtal genom Saco-S har redan kontakt tagits med Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Det är en kartell med 14 medlemsförbund – varav för övrigt fem tillhör Saco.

BL

17

s j öb e f ä l sfö r e n i n g e n

Här är Sjöbefälsföreningen - Vi arbetar för din skull Den 1 oktober förra året gick SFBF och SBF ihop och bildade Sjöbefälsföreningen och Sjöbefälsföreningen-Offentliganställda. Nu är den nya kansliorganisationen klar och här kan du läsa om oss som arbetar i Sjöbefälsföreningen och vad vi har för arbetsuppgifter. Vår gemensamma e-postadress är sbf@ledarna.se.

CHRISTER THEMNÉR, verkställande direktör i Sjöbefälsföreningen, SMBF Service AB och Nordic Oriental Shipmanagement AB samt vice vd i Sjöbefälsföreningen-Offentliganställda.

Ansvarar för den finansiella verksamheten i för­ eningen och i bolagen samt för TAP-avtalen.

Telefon: 08-598 99 110

HANS-DIETER GRAHL, verkställande direktör i Sjöbefälsför­ eningen-Offentliganställda och vice vd i Sjöbefälsföreningen.

Ansvarar för centrala löne- och avtalsförhandlingar.

Representerar SBF i ITF Seafarers’ Section, ILO, ETF, NTF och NFBK. Telefon: 08-598 99 478

INFORMATION MARIE HALVDANSON, informationschef Ansvarar för extern och intern information som presskontakter, nyhetsbrev, hemsida, sociala medier och omvärldsbevakning.

Telefon: 08-598 99 288

OMBUDSMÄN MIKAEL HUSS, ombudsman Ansvarar för IT-avtal, Europaavtal, enhetsavtal och övriga rederivisa specialavtal, kontakter med sjö­ ingenjörsstudenterna på sjöfartshögskolorna, SBF:s representant för teknisk utbildning på sjöfartshögskolorna, representerar Sjöbefälsföreningen i ITF Seafarers’ Section, ITF MSC, IMO MSC, IMO FP, IMO STW, IMO DE, NMF och SAN. Telefon: 08-598 99 109 JOHAN MARZELIUS, ombudsman i Göteborg Ansvarar för västkustrederierna, bogseravtalen, SBF:s representant för nautisk utbildning på CTH, representerar Sjöbefälsföreningen-O i SAN. Telefon: 031-12 80 50, 08-598 99 097

LEIF PALM, ombudsman Ansvarar för den offentliga sektorn samt skärgårdsavtalen.

Telefon: 08-598 99 108

BENKT LUNDGREN, redaktör Redaktör för tidskriften Sjöbefälen. Ansvarig för proceduren i samband med valet av kongressombud. Sammankallande i SBF:s och SBF-O:s valberedning.

Telefon: 08-598 99 121

LENNART RUNNEGÅRD JONSSON, ombudsman Ansvarar för färjeavtalen, kontakter med sjökaptensstudenterna på sjöfartshögskolorna, SBF:s representant för nautisk utbildning på sjöfartshögskolan i Kalmar, representerar Sjöbefälsföreningen i IMO STW, IMO COMSAR och IMO NAV. Telefon: 08-598 99 143

ANKIE NILSSON, layout och web Gör layouten i tidskriften Sjöbefälen och övriga trycksaker. Webmaster för hemsidan. Ansvarar för prenumeranter, friexemplar och fartygsregister.

Telefon: 08-598 99 106

MATS JOHANSSON, förbundsjurist Ansvarar för enskilda medlemsärenden, ITP-Sjö och facklig utbildning. Representerar Sjöbefälsföreningen i ILO. Telefon: 08-598 99 092

18

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

s j öb e f ä l sfö r e n i n g e n

SENIOR ADVISOR CHRISTER LINDVALL, senior advisor Representerar Sjöbefälsföreningen i internationella frågor som gäller sjösäkerhet, samt som president i IFSMA, International Federation of Shipmasters’ Associations.

Telefon: 0705-10 71 33

LINDA PALM, personnel officer Ansvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i SMBF Service AB. Telefon: 08-598 99 687

MADELAINE EDLUND Bokar resor till medlemmar anställda i SMBF Service AB och fakturerar. Timanställd. Är fotbollsproffs och spelar forward i Tyresö FF:s damlag och i svenska landslaget.

Telefon: 08-598 99 605 MEDLEMSSERVICE OCH ADMINISTRATION REBECKA FRANSSON, medlemsrådgivare Ansvarar för SBF:s medlemsservice, sköter medlemsfrågor.

Telefon: 08-598 99 095

ELAINE ESTRELA MOURA Bokar resor till medlemmar anställda i SMBF Service AB och fakturerar. Timanställd. Är fotbollsproffs och spelar mittfältare i Tyresö FF:s damlag och i brasilianska landslaget.

Telefon: 08-598 99 061

AGNETA HÄLL, administratör Har hand om SFBF:s kvarlåtenskap och allt som rör Sjöbefälsföreningen Offentliganställda. Sköter uthyrningen av SBF:s fritidshus och lägenhet. Delar föreningens medlemsservice med Anita Isaksson och Rebecka Fransson.

Telefon: 08-598 99 204

ANITA ISAKSSON, administratör Har hand om styrelsens ärenden som kallelser, handlingar, resor etc. Sköter uthyrningen av SBF:s fritidshus och lägenhet. Delar föreningens medlemsservice med Agneta Häll och Rebecka Fransson.

Telefon: 08-598 99 112

JOHANNA BRIDING, personnel officer Ansvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i SMBF Service AB. Telefon: 08-598 99 583

CHARLOTTE LINDBERG, personnel officer (tjl) Ansvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i SMBF Service AB. Telefon: 08-598 99 111

MARGARETHA NORLING, personnel officer Ansvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i SMBF Service AB och i Nordic Oriental Shipmanagement AB. Telefon: 08-598 99 161

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

EKONOMI INGA BERGENMALM, redovisningsekonom Ansvarar för Sjöbefälsföreningen-Offentliganställdas samt dess fonders och stiftelsers ekonomi, samt för vissa delar av redovisningen i SMBF Service AB och Sjöbefälsföreningen.

MARIETTE GRANKULL, redovisningsekonom Ekonomiansvarig för SMBF Service AB. Betalar löner, skatter och gör utlandsinbetalningar gent­ emot bolagets uppdragsgivare.

Telefon: 08-598 99 030

SHERLY JOSEPH, redovisningsekonom Redovisnings- och ekonomiansvarig för Sjöbefälsföreningen, Göteborgsstiftelsen, Stödfonden, Nordic Oriental Shipmanagement AB och vissa delar av SMBF Service AB. Telefon: 08-598 99 031

ALMA ZUBCEVIC, redovisningsekonom Handhar allt löpande på ekonomiavdelningen. Är backup för Madelaine Edlund och Elaine Estrela Moura när de är borta.

Telefon: 08-598 99 659

19

j u r i d ik g r u n dst ö t n i n ga r

Dåligt sjömanskap i slitet fartyg Nyttjandeförbud, dags­ böter, dryga lönekrav och lång väntan på varv. Allt detta är följder av att befälhavaren var ouppmärksam, tog fyren på fel sida och gick på grund. text PER TURESSON

Torrlastfartyget Freyfaxi byggdes 1966 och är på knappt 1 400 dödviktston. Norsk ägare men panamansk flagg. Dansk befälhavare. Övrig besättning: fyra polacker och en ryss.

Freyfaxi gick på lätten i Kalmarsund, på resa från Wismar till Oskarshamn. Tidigt på morgonen den 4 december kom fartyget ur fyren Skansgrundets vita sektor och in i den röda – och gick på grund.

Enligt Kustbevakningen bidrog tre saker till grundstötningen: l Det fanns ingen planerad rutt dokumenterad. l Befälhavaren använde bara ett elektroniskt sjökort, som inte var avsett för navigering. l Han var ensam på bryggan, trots att fartygets vaktschema föreskrev utkik under dygnets mörka hälft.

Under förmiddagen drog en bogserare loss Freyfaxi och vidare in till Kalmar. Där gick dykare ner och konstaterade stora skador på skrovet, bland annat en läcka in till maskinrummet.

I Kalmar mötte även fartygsinspektör Mårten Dahl upp. Han fann en lång rad brister, tre av dem så allvarliga att fartyget fick nyttjandeförbud: l Lejdarna till livflottarna var sönderruttnade. l Ballastlinan till ballastpumpen var rostig och läckte vatten till maskinrummet. l Fartygets ISM-system var dåligt implementerat.

– Sedan man provisoriskt tätat läckorna gav jag tillstånd för en enstaka resa till Oskarshamnvarvet, berättar Mårten Dahl.

Där ligger Freyfaxi ännu i mitten av januari.

20

– Hon ska dockas och bottenbesiktigas i nästa vecka. Sedan får försäkringsbolaget avgöra om det blir skrotning eller reparation, berättar Oskarshamnvarvets vd Lars Almqvist.

Skälet till att torrsättningen dröjt en och en halv månad stavas pengar.

– Först nu har vi fått dem i förskott, men inte från rederiet utan från försäkringsbolaget, säger han. Det är mycket ovanligt att en dockning drar ut så långt på tiden.

Dessutom obetalda löner När Mårten Dahl inspekterade fartyget uppdagade han inte bara de allvarliga säkerhetsbristerna utan även att besättningen inte fått ut sin lön; ett fall för ITFinspektör Sven Save.

– Ingen i besättningen hade fått lön för

oktober och november, totalt drygt 200 000 kronor. De hade blivit lovade sina pengar så snart rederiet fått betalt för frakten. Men sedan jag ingripit fick manskapet sin lön, medan befälhavaren och chiefen ville ordna upp saken direkt med rederiet, säger han.

Besättningen, bortsett från en man som ser till fartyget, har rest hem.

Det rättsliga efterspelet gick snabbt.

Redan två dagar efter grundstötningen skrev kammaråklagare Thomas Hagman ut ett strafföreläggande på 80 dagsböter för vårdslöshet i sjötrafik, vilket befälhavaren gick med på.

Enligt åklagaren hade han ”brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka, genom att brista i uppmärksamhet och sätta fartyget på grund”. P T

Böter och sparken Styrmannen var berusad, somnade på sin vakt, missade en girpunkt och gick på grund. Det renderade honom 120 dagsböter samt avsked. text PER TURESSON M/S Anke Angela hade lastat virke i Jätters­ön utanför Mönsterås för Wicklow på Irland och skulle ta lots strax norr om Ölandsbron kl 2 på natten den 12 januari.

Men en kort stund före somnade styrmannen och missade en girpunkt. Lotsen, som just skulle gå ut, såg detta och kallade upp fartyget på VHF – men fick inget svar.

Och så gick fartyget på grund öster om Masknaggens fyr, nära Ölandskusten.

Enligt Kustbevakningen fanns varken någon planerad rutt dokumenterad eller tillfredsställande bryggrutiner. Styrmannen var ensam, utan utkik.

Båda däcksbefälen berusade Befälhavaren låg och sov på sin frivakt när Anke Angela gick på grund.

Ett par timmar senare togs utandningsprov på både honom och styrmannen.

Styrmannen hade då 0,39 milligram alkohol i utandningsluften (motsvarande 0,78 promille i blodet) och kaptenen 0,65 milligram (1,30 promille). Båda greps, misstänkta för vårdslöshet i sjötrafik samt sjöfylleri.

I förhör erkände styrmannen att han somnat och tog på sig ansvaret för grundstötningen. Enligt honom hade man en rutin att sätta utkik vid behov. Men han hade inte bedömt det som nödvändigt vid denna resa.

Endast styrmannen får bära det rättsliga ansvaret för grundstötningen. Han fick, och godkände, ett strafföreläggande på 120 dagsböter för vårdslöshet i sjötrafik samt för sjöfylleri av normalgraden.

Enligt kammaråklagare Thomas Hagman bestod vårdslösheten i att han ”brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka, genom att fortsätta vakten i uttröttat tillstånd, utan att vidta någon åtgärd, och somna in”.

– Efter händelsen fick både styrmannen och kaptenen sparken, berättar han.

Anke Angela byggdes 1984 och är på 1 735 tdw. Hon ägs av ett tyskt bolag, befraktas av ett danskt och är registrerad i Gibraltar. Fram till grundstötningen bestod besättningen av tysk kapten, rysk styrman samt två man från vardera Ukraina och Kap Verde. P T

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

s ä k e r h e tsf r å g o r pi r ate r

Gisslan sedan ett år – rederiet kan inte betala

Søfartens Ledare. Men organisationen har ändå stött Eddy Lopez familj. Däremot har man inte haft någon kontakt med Sören Lyngbjörns anhöriga.

Sedan ett år tillbaka sitter sex män från det danska fartyget Leopard fängslade av pirater i Somalia. Rederiet Shipcraft kritiseras för att inte ha gjort tillräckligt för att få gisslan frigiven och mot den bakgrund polisanmälde Søfartens Ledare rederiet i somras. text Christer Källström ILLUSTRATION Aake nystedt Den 12 januari i fjol angreps Leopard av pirater utanför den somaliska kusten. De sex ombord – varav två är danska befäl och fyra filippinska manskap – tvingades lämna fartyget. Gisslan befinner sig nu någonstans i södra Somalia.

Fartygets kapten Eddy Lopez, som sägs vara sjuk, och styrmannen, Sören Lyngbjörn, är nu de danskar som suttit längst fängslade som gisslan. Kaparna har framfört ovanligt hårda krav för att gisslan ska släppas fri: sex miljoner dollar per sjöman, vilket blir totalt 250 miljoner svenska kr.

Det lilla rederiet Shipcraft har inte dessa pengar. Det är också osäkert om Shipcraft har den finansiella styrka som behövs för att betala för den nödvändiga assistans och rådgivning, som behövs i en sådan situation. Det är oklart om det för närvarande förs några som helst förhandlingar mellan kaparna och rederiet.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

– Det är ett mycket stort belopp som piraterna kräver, mycket större än vad som är vanligt, säger den kommunikationsansvarige på Søfartens Ledare, Jakob Wandel, till Sjöbefälen.Vi har vädjat till kaparna om att de måste ta hänsyn till att Shipcraft är ett litet rederi som inte har pengar i den omfattning som krävs. Men piraterna tror tydligen att så snart det rör sig om ett skandinaviskt rederi, så är det bara som att skära guld med täljkniv.

– Vi kan bara uppmana rederiet att utnyttja professionell hjälp och rådgivning för att få löst situationen så snabbt som möjligt. I somras, den 29 juni, polisanmälde vi Shipcraft för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra ett piratangrepp och för att inte ha gjort tillräckligt för att få gisslan fri, säger Jakob Wandel.

Varken Sören Lyngbjörn eller dansk-chilenaren Eddy Lopez är medlemmar i

Kritik från Rederiforeningen Danmarks Rederiforening kritiserar nu Shipcraft kraftigt: – Här har du ett rederi som seglar ned utan att förbereda sig, utan att teckna alla nödvändiga försäkringar och utan att vara klart att hantera den situation som uppstår, säger vicedirektör Jan Fritz Hansen i Danmarks Rederiforening.

För att motverka att en sådan här situation ska uppstå igen vill nu en rad sjöfartsorganisationer införa en industristandard, som ska säkra sjöfolk och rederier på bästa möjliga sätt vid ett angrepp.

Shipcraft tillbakavisar nu den kritik som riktas mot rederiet: – I samarbete med våra professionella rådgivare har vi under hela detta år arbetat ihärdigt med att förhandla oss fram till en lösning med piraterna, säger direktör Claus Bech i Shipcraft. Men förhandlingarna har försvårats av att besättningen inte längre är på fartyget, utan på land.

Dessutom har förhandlingarna strandat på grund av piraternas orealistiska krav på lösensumma – krav som Shipcraft tyvärr inte klarar att uppfylla. Men vi arbetar fortsatt med att finna en lösning, så att vi snarast kan få hem besättningen.

För att skydda sig mot pirater betalar danska rederier årligen mellan en och två miljarder kronor. Det handlar bland annat om beväpnade vakter ombord, vilket har blivit allt mer vanligt på senare tid. Danmark har för närvarande ett krigsfartyg, Absalon, utanför den somaliska kusten samt ett övervakningsflyg.

Danska myndigheter har inte engagerat sig i fallet Leopard, annat än att utrikesminister Villy Sövndal har uttryckt sin oro över situationen. Det är också huvudregeln i sådana här situationer, att myndigheterna inte går in i gisslanaffärer. Det är en sak för rederierna att ta ansvar för, menar regeringen.

I dag sitter mer än 200 sjöfolk från olika delar av världen som gisslan i Somalia. C K

21

s ä k e r h e tsf r å g o r s ö m n fo r sk n i n g

Sovandets ädla konst Sömn är inte bara viktig som återhämtning för att vi ska orka vara vakna och prestera. Den har även en stor betydelse för inlärningsförmågan och vår livskvalitet. text CLAES HINDENFELT, METRA REPORTAGE

Medan vi sover arbetar hjärnan med flera olika och viktiga uppgifter. Bland annat städar och sorterar den bland alla den vakna tidens intryck och upplevelser.

Efter insomnandet når vi ganska snabbt den viktiga djupsömnen. Den är en av tre sömnstadier som tillsammans bildar cirka 90 minuter långa sömncykler. Under djupsömnen sorterar och organiserar hjärnan alla intryck fram till den första REM-sömnfasen, då vi börjar drömma. Under REMsömn är kroppen helt avslappnad samtidigt som den relativa ordning som hjärnan har uppnått organiseras om igen.

Djupsömn i början Fördelningen med djupsömn för sortering av intryck och REM-sömn med drömmar och omsortering av det nystädade pågår hela natten med allt kortare perioder av djupsömn och längre perioder av drömsömn.

– Denna växelverkan mellan REM- och non-REM-sömn är viktig för inlagring av minnen vilket man kan se i inlärningsförsök. Om sömnen störs har det stor inverkan på minnesinlagringen, säger Jan Hedner, professor och sömnforskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Idealsömnen är ytterst individuell. Den är också beroende av vår dygnsrytm och genetiska disposition. Den cirkadiska sömnrytmen, eller mer populärt vår biologiska klocka, anger vanligtvis ett idealt sömnfönster mellan klockan 22 och 09.

Detaljerna regleras dock av en liten grupp nervceller i hjärnan som därmed styr en rad funktioner i kroppen. Bland annat påverkas på detta sätt blodtryck, kroppstemperatur och produktionen av många hormoner.

Viktigt vara ostörd Utifrån det tillåtna sömnfönstret ligger en del människor tidigt, en del mitt i och vis-

22

sa sent i dygnsfasen. Ur det kommer begreppet morgon- och kvällsmänniskor.

Dessutom har alla individuella sömnbehov, en del klarar sig utmärkt med sex timmar medan andra kan vara helt slut trots åtta timmars sammanhängande sömn per dygn.

Oavsett hur länge vi sover strävar sömnen alltid efter att svänga mellan REMoch non-REM-faser. Bland annat därför är det viktigt för hjärnans återhämtning att sömnens egen organisation inte störs.

– Kvalitativt sett är det därför mindre effektivt att sova utanför det optimerade sömnfönstret. De flesta kan somna ändå men tenderar att helt klart få en mindre organiserad och strukturerad sömn. Effekten varierar, och man får stor respekt för de enorma individuella variationerna, säger Jan Hedner.

Kvaliteten viktigast När det gäller sömn är kvalitet viktigare än kvantitet. Här kan det uppstå problem för vaktgående befäl speciellt om frivakten störs av arbete och påverkar vilotiden. Även längre perioder av vaktgång kan påverka prestationen.

– Hjärnan tenderar att vänja sig vid kortare sömn över tid och svarar till viss del med att sova effektivare. Är sömnbristen för stor kan den dock inte helt kompensera för den uteblivna sömnen, säger Jan Hedner.

– Vid återhämtningssömn agerar den på likartat sätt genom att öka intensitet och omfattning av djup- och REM-sömn. Hjärnan reglerar detta själv för den vet var behoven ligger och där sker en återhämtning. Men det kan ta flera dygn innan man återfått full prestationsförmåga efter en period av extrem trötthet. Och det går inte att låta bli att betala tillbaka en sömnskuld.

Samtidigt är påverkan av för lite sömn större för dem med längre sovbehov medan de som normalt sover mindre klarar sig bättre.

Insomningstabletter och alkohol, även i små mängder, ger visserligen en snabbare insomning men minskar samtidigt sömnens kvalitet. Det är främst för att organisationen störs genom en urlakning av sömnstadierna och mindre organiserad sömn.

Det är också svårt att få fram säkra mätresultat, och det är inte alltid sömnstadierna speglar kvalitet och prestation. Men sömnstadierna är idag det bästa måttet forskarna har tillsammans med kunskapen att det för de flesta är viktigt att sömnen är sammanhängande.

Omstridd tupplur I vissa sammanhang har man valt att få två sömnperioder under dygnet, till exempel siestasovande människor. Även flera kortare perioder kan ge fullgoda sömnstadier. Detta uppnår man dock inte med en tupplur, som väldigt sällan ger djupsömn och aldrig dröm/REM-sömn. Ändå känner sig många helt återhämtade efter en tupplur vilket ytterligare speglar ett mysterium med återhämtningsfunktionen.

En egen vetenskap med teorier kring hur man kan styra sin sömn i perioder över dygnet växte fram i början på 1900-talet, så kallad polyphasic sleep, ofta använt av ensamseglare, se nedan.

Hur ska man veta om man sover tillräckligt? Det visar sig helt enkelt i prestationsförmågan under arbetet eftersom det inte finns några exakta mätbara enheter för hur mycket eller lite var och en behöver sova.

– De flesta prioriterar att vara vakna eftersom det finns så mycket viktiga och intressanta saker att göra. Men sömnen är en aktiv process, och utan att sova ordentligt saknar vi förmågan att prestera fullt under vår vakna tid, säger Jan Hedner.

CH

REM = Rapid Eye Movement. Skillnaden mellan REM- och non-REM-sömn syns alltså genom att observera hastigheten i ögonrörelserna.

Läs mer Mer kunskap om den biologiska klockan finns på en.wikipedia.org/wiki/Circadian_rhythm Information om polyphasic sleep finns på en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

S a f e ty m a tt e r s i n fo r matio n i n e n glis h

The noble art of sleeping Sleeping is important not only for recovery, so we can be awake and perform. It also has a big effect on our capacity of learning and quality of life.

While we are asleep the brain is working with several different and important tasks.

Among other things it cleans up and organize all the impressions and experiences we have had during the time of wakefulness.

Deep sleep at first A fairly short time after falling asleep we go into the important deep sleep. It is one of three sleep stages, that together form about 90 minutes of sleep cycles. During the deep sleep the brain assorts and organizes all impressions until the first stage of REM sleep, when we start dreaming.

During REM sleep the body is totally relaxed, and at the same time the relative order the brain has achieved is reorganized.

The dividing with deep sleep for orga­ niz­ing the impressions and REM sleep with dreams and reorganizing the clean­ ed materia is going on the whole night with shorter and shorter periods of deep sleep and longer periods of REM sleep.

– This interaction between REM and non-REM sleep is important for storing of memories, which you can see in memorization attempts. If the sleep is disturbed, it has big effect on the storing of memory, says Jan Hedner, professor and sleep researcher at the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.

The ideal sleep is very individual. It also depends from our circadian rhythm and genetic disposition. The circadian rhythm, or more popularly expressed our biological clock, normally has an ideal sleep window between 10 pm and 9 am. The details are however regulated by a small group of nerve cells in the brain, that run several functions in the body. Among other things blood pressure, the body temperature and the production of many hormones are affected by this.

Based upon the allowed sleep window, some people are placed early, some in the middle and some late in the twentyfourhour phase. From that we can draw the conclusion that some people perform

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

best in the morning and others in the evening. Furthermore, all people have individual needs of sleep. Some can manage quite well with sex hours while others can be totally exhausted, although they have had eight hours continuous sleep.

Irrespective of how long we are asleep, the sleep always alters between REM and non-REM stages. For that reason, among other things, it is important for the recovery of the brain that the organization of the sleep is not disturbed.

– From a qualitative point of view it is less efficient to sleep outside the optimiz­ ed sleep window. Most people can fall asleep, but there is a clear tendency that the sleep is less organized and structured.

The effect varies, and you get big respect for the enormous individual variations, says professor Hedner.

Quality of sleep most important When it comes to sleep quality is more important than quantity. This can cause trouble for officers at watch, especially if the off-duty watch is disturbed by work and affects the time of resting. Long periods of watch can also affect the performance.

– The brain has a tendency to become used to shorter periods of sleep and can partly react by sleeping more efficiently.

But if the lack of sleep is to big, it can not fully compensate the missed sleep, says professor Hedner.

– When you try to recover your sleep it acts in a similar way by increasing the intensity and length of deep and REM sleep. The brain regulates this itself, as it knows what needs to be done, and start the recovery. But it can take several days before you regain full performance after a period of extreme fatigue. And you can’t ignore to pay back a dept of sleep.

Besides, the effect of too little sleep is bigger for those with need for longer sleep, while those who normally sleep less can handle it better.

Sleeping pills and alcohol, even in small quantities, make you fall asleep fas-

ter, but at the same time the quality of the sleep is lowered. The reason is mainly that the organization is disturbed by a leaching of the sleep stag­es and less organized sleep.

It is also difficult to get reliable results of measuring, and the sleep stages don’t always reflect quality and performance.

But the sleep stages is still the best measure for the scientists, combined with the knowledge that for most people it is important that the sleep is continuous.

A nap is not enough Sometimes people have chosen to take two periods of sleep per twenty-fourhours, e.g. those who take a siesta. Also a few short periods can have satisfactory stag­es of sleep. But you don’t reach that goal with a nap, that very seldom gives deep sleep and never dream/REM sleep.

In spite of this many people feel fully recovered after a nap, which also reflects a mystery with the functions of recovery.

A science of its own with theories about how to control the sleep in periods over twenty-four-hours was established during the beginning of the 20th century, so called polyphasic sleep, often used by lonely sailors, see below.

How will you know that you get enough sleep? It is simply shown by the performance during work, as there are no exact measurable units for how long or how short sleep every single person needs.

– Most people give priority to wakefulness, as there are so many important and interesting things to do. But sleeping is an active process, and without real sleep we miss the ability to fully perform during the time we are awake, says professor Hedner.

This is a translation of the article at page 22.

REM = Rapid Eye Movement. The difference between REM- and non-REM-sleep is shown by observing the speed of the eyes’ movements.

Read more More facts about the biological clock: en.wikipedia.org/wiki/Circadian_rhythm Information about polyphasic sleep: en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

23

s j ö m a n shist o r i a po r t r ätt av mat h ias h olme r s

Kapten Mathias Holmers. Foto Johan Jonsson/Statens maritima muséer.

”På en röfwareplats” 24

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

s j ö m a n shist o r i a po r t r ätt av mat h ias h olme r s

I Sjöhistoriska muséets arkiv finns spännande personliga berättelser, levnadsbeskrivningar och dagböcker, många flera hundra år, författade med gammal stil på grånat papper. En del sticker ut mer än andra, som fältskären Schedvins, kadettpojken Marchanders och Kinaseglaren kapten Mathias Holmers. Här följer berättelsen om den sistnämnde. text OCH FOTO JOHAN HENRIK NILSON

S T O C K H OLM decembe r 2 0 1 1

Mathias Holmers är känd för en trängre krets av sjöhistoriskt intresserade. Han är fattigpojken från Roslagen som blev en välbeställd kapten och köpte herrgården Lidö på Arholma, hemmasocknen där föräldrarna gjort dagsverken.

Så börjar han sin berättelse, En sann och Uppricktig Lefvernes Beskrivning och Personal. Holmers föddes 1712 och gick till sjöss jämförelsevis sent, 24 år gammal.

Säkert var han sjövan som skärkarl i Ro­slagen då han följde sitt första fartyg från Stockholm hösten 1737. Resan blev kort, skeppet förliste efter några månader på Nordsjön men Holmers räddade sig iland på norska kusten.

Ganska snabbt efteråt anställdes han på Svenska Ostindiska Kompaniet som kvartermästare på skeppet Riddarhuset. Första resan till Kina och åter till Göteborg varade hela 31 månader, mot vanligen 18 månader, då fartyget nödgades ligga still i Indonesien, ”Måste mot vår vilja ligga öfwer i 6 månar på en Röfware plats, der wi natt och dag måste gå med laddade gewär”. För att hitta föda vadar de i vatten bland grymma ”Crokedyler”.

Storm, politik och sjukdomar På de följande resorna på Kompaniets fartyg avancerar han snabbt till styrman och till sist kapten. Han upplever många äventyr. Det stormar på Nordsjön och Biscaya vintertid, då seglingarna brukade utgå, master och rår bryts, och de är nära skeppsbrott. I Surat på Indiens västkust, dit fartygen gick in ibland, hamnar de vid ett tillfälle mitt i en explosiv storpolitisk konflikt mellan européer och indier, på toppen av det en förödande tropisk storm. Sjukdomar och brand är ej heller att förglömma.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Intressant är den remarque, anmärkning för navigation, där Holmers till de skrivna nautiska angivelserna gjort fina tecknade och färglagda kustlinjer för vägen till Kina. Superkargen var högst i rangen ombord, med det ekonomiska ansvaret.

Kapten var navigatören, men han och de andra befälen hade även utrymme för privat handel.

Hämtade hem lyxvaror Holmers noterade noga både inköp för skeppet och sina egna. Bland dokumenten på Sjöhistoriska muséet finns hans bevarade kassaböcker med noggranna noteringar över privata inköp och penninglån till besättning, bodmerilån (lån med säkerhet i lasten) men även till Kompaniets tjänstemän.

Svenska Ostindiska Companiet 1731– 1813 av Sven Källberg, är en ypperlig bok

Svenskt Ostindiefartyg. Detalj ur Mathias Holmers nautiska anvisningar.

för den som vill fördjupa sig i allt om Kompaniets historia. Ernst Klein har skrivit om Mathias Holmers i Svenska Kulturbilder 1931.

I Kanton köpte Holmers en mängd kinesiska lyxvaror för sig och med sin blivande hustru i åtanke kan man tänka sig, bland annat möbler, textiler och porslin.

1767, efter 30 år, tog han avsked av sjön och slog sig ner på Lidö herrgård, en frälsegård som kungen lät honom överta.

Som 58-åring gifte han sig med Arholmaprästens 16 åriga dotter, fick fem barn med henne och många barnbarn. En fin och sann livshistoria. J H N

”En Sann och Upricktig Lefvernes Beskrifning och Personals” - Första raderna av kaptenen Mathias Holmers levnadsbeskrivning

25

N o tis e r

Ingen brittisk militär ombord

Tonnageskatt ett gynnsamt system

Brittisk militär kommer inte att gå ombord i civila handelsfartyg för att skydda dem mot piratangrepp, fastslår Försvarsdepartementet.

Både underhusets handelskommitté och sjöfartens parter hade begärt detta hellre än att rederierna ska anlita privata vaktbolag. Regeringen har tidigare förklarat att den tillåter privata beväpnade vaktstyrkor ombord i brittiska fartyg.

En sjöfartskälla konstaterar att branschens förhoppning om militärt skydd var ”förståelig men naiv”.

– Ungefär 2 000 resor i månaden görs i Adenviken av hundratals rederier, sa den anonyma källan. Tre till sex mili­ tärer ombord i varje fartyg skulle bli minst 12 000 man. Det kan man inte förvänta sig att Försvarsdepartementet ska erbjuda. (Lloyd’s List)

De flesta rederier i det brittiska tonnageskattesystemet betalar mellan 0,5 och 2% i skatt. Det framgår av en rapport från revisionsfirman KPMG:s transportgrupp. Författaren Michael Everett ger som exempel en naturgastanker med en vinst på 3–4 miljoner pund. Den betalar högst 60 000 pund i skatt.

Enda nackdelen är att tonnageskatten måste betalas även under förlustår. Manskapsfacket RMT:s generalsekreterare Bob Crow anser att systemet är ”obscent”.

– Systemet har inte skapat ett enda manskapsjobb, säger han.

Mer än 40% av fartygen i systemet för inte brittisk flagg.

Flera kryssningsfartyg flaggade ut nyligen för att undvika stämning för diskriminering av EU-medborgare. RMT påpekar att flera rederier betalar lägre löner än den lagstadgade minimilönen i Storbritannien. (Lloyd’s List)

Skärpt granskning i indiska hamnar ITF beslöt i december att förlänga den inspektionskampanj federationen fört under hösten. Tonvikten under den förlängda perioden låg på hamnar i östra och södra Indien, bland annat Mumbai. Inspektörerna skulle granska förhållandena särskilt ombord i fartyg ägda av rederier i Förenade Arab­ emiraten och Kina.

– Åtskilliga av dem anklagas för att förvägra de ombord­ anställda grundläggande rättigheter i undermåliga fartyg med dåliga löner och arbetsvillkor, sa Mahendra Sharma, ordförande i ITF:s region i Sydasien. Även tyska och grekiska redare brukar finna ursäkter att slippa teckna ITF-avtal för sina fartyg.

Dessutom ägnades uppmärksamhet åt fartyg ägda av den koreanska STX-gruppen. Bakgrunden är STX delägarskap i hamnen i Longview i USA, där hamnarbetarna råkat i konflikt med hamnägarna. (Lloyd’s List)

Rostig livbåtsvajer orsakade dödsfall En indonesisk sjöman i Hollandsflaggade Volendam omkom, sedan en livbåtsvajer rostat sönder och gått av. Olyckan skedde i Lytteltons hamn i Nya Zeeland under rutinmässigt underhållsarbete. Haverirapporten avslöjar att ytterligare 10 vajrar i fartygets dävertar var så rostiga att de måste bytas ut. Utformningen av dävertarna försvårade en effektiv smörjning av vajrarna, och detta problem hade inte uppmärksammats under fartygets 10 år. Olycksvajern hade suttit på plats i fyra år. Under den tiden hade den aldrig besiktigats ordentligt, trots att fartyget genomgick en inspektion fem månader före olyckan.

Nyazeeländska haverikommissionen uppmanar tillverkaren av den aktuella däverten (SPTDL-150P) att informera alla som köpt den om olyckan och uppmana dem att genast inspektera och vid behov renovera systemet.

En annan detalj är att personal som jobbar utanför relingen alltid ska bära flytutrustning. Den omkomne sjömannen hade kanske överlevt, om han burit livväst. (Telegraph)

För låga krav på befäls kompetens Brittisk-holländska befälsfacket Nautilus uttrycker stor oro över systemet för bedömning av utländska certifikat för befäls tjänstgöring i brittiska fartyg. Bakgrunden är en kollision i Östkinesiska sjön mellan brittiskflaggade containerfartyget Cosco Hong Kong och ett fisktransportfartyg. Kollisionen ägde rum i mars i fjol, och 11 man ombord i fisktransportfartyget omkom.

Haverikommissionen MAIB rapporterade att det finns starka belägg att Cosco Hong Kongs andre styrman inte var kompetent att handha vakten på bryggan på rätt sätt. Bland annat tvingades ett annat fartyg till en undanmanöver, trots att denna skulle ha gjorts av Cosco Hong Kong. I ett kritiskt läge med tät trafik och svåra väderförhållanden tillät han den matros som skulle ha hållit utkik att lämna bryggan för en

26

brandövning. En halvtimme senare skedde den ödesdigra kollisionen.

MAIB drar slutsatsen att det finns ett generellt problem inom Cosco Maritime-koncernen när det gäller att tillhandahålla vidareutbildning åt däcksbefälet.

Nautilus generalsekreterare Mark Dickinson är mycket upprörd över olyckan.

– Detta är bara det senaste i en lång rad exempel på incidenter med brittiskflaggade fartyg, där det finns anledning att betvivla kompetensen hos utländska befäl. Det handlar om kvaliteten i hela den brittiska handelsflottan, och vi undrar om kustbevakningen har ambitionen och resurserna att kontrollera systemet ordentligt. (Telegraph)

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

fa ck l igt

Många förhandlingsfrågor Sjöbefälsföreningens styrelse hade 8–9 december 2011 sitt första ordinarie sammanträde och behandlade bland annat nedanstående frågor. Även om det centrala storsjöavtalet löper t o m 31 januari 2013 finns åtskilliga lokala förhandlingsfrågor, som upptar SBF/SBF-O:s förtroendevalda och ombudsmän. Här är några exempel som rapporterades på sammanträdet. l Försök att ensa skärgårdsavtal. I skärgårdstrafiken finns i dag tre olika avtal. SBF försöker i förhandlingar med Almega att ensa dem till ett enda avtal, så långt det är möjligt. l Sjuklöneöverläggningar. I det centrala avtalet beslöts att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp för att utreda sjuklönesystemet. Gruppen har sammanträtt tre gånger.

Arbetsgivarna vill införa landsystemet rakt av, vilket facken har sagt nej till. Efter detta har arbetsgivarna trots uppmaning inte presenterat någon skriftlig sjukstatistik och heller inte lagt fram något konkret förslag till nytt sjuklönesystem. l Avtal med Rederi AB Värmdö. Förhandlingarna med detta rederi, som inledningsvis inte var med i Sarf, har varit besvärliga, eftersom redaren uteblivit vid flera tillfällen.

Sedan de tecknat avtal med Sarf har dock förhandlingar genomförts och ett avtal med i snitt 18,2 procent lönelyft tecknats. Detta avtal godkändes. l Två olika avtal i Tallink Silja. SBF förhandlar med rederiet om att driftbefälen i Galaxy och Silja Symphony ska få ett liknande avlösningssystem som driftbefälen i Sea Wind. l Scandlines till central förhandling. I Scandlines har flera tvistefrågor förts vidare till förhandlingar på central nivå.

Det gäller bland annat framförhållning vid schemaläggning och schemaläggning vid varvsbesök. l Avtal för TAP-arna. Lönerna för TAP-befäl höjs med 1,7 procent 1 januari 2012. Taket i sjukvårdsprogrammet HMO höjs till 300 000 filippinska pesos. Avtalet godkändes.

Bland övriga ärenden på styrelsesammanträdet kan nämnas: l Fler arbetslösa nautiker. Antalet arbetssökande fartygs­ befäl klass V (nyexaminerade sjökaptener) har ökat från 17 till 31 sedan i september 2011. l IMO:s svavelregler ska genomföras. Turerna kring IMO:s och EU:s regler om minskade svavelutsläpp från 2015 rapporterades. Regeringen anser att samma regler ska gälla i hela EU men har inte utvecklat hur de ska driva det kravet. l MLC till riksdagen. Regeringen har överlämnat Maritime Labour Convention 2006 (MLC) till riksdagen för ratificering. För att konventionen ska träda i kraft krävs att 30 länder och 33 procent av världshandelstonnaget ratificerar den. Hittills har 22 länder gjort det. Målet om minst 33 procent av världshandelstonnaget har redan uppnåtts.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

l Färöisk flagg foc-förklarad. Det färöiska registret FAS är förklarat som bekvämlighetsregister, vilket beskrevs i Sjöbefäl nr 8/2011. Under punkten påpekades att medlemsförbunden i Nordiska Maskinbefälsfederationen (NMF) har enats om att förhandlingsrätten i fartyg med nordisk flagg ligger i ägarlandet. l Ökade STCW-krav på manskap. SBF diskuterar med Transportstyrelsen om de ökade krav på manskap som ställs i STCW 2010. För befälen blir det små skillnader, och nuvarande certifikat gäller tills de går ut. l Två konkursärenden. Vargön Shipping AB försattes i konkurs i juli. De anställda har fått en del av sina lönefordringar från den statliga lönegarantin och kommer troligen att få ut återstoden från den auktion på fartygen som gjordes i november. Även Weissfjord har begärts i konkurs, och i så fall ska medlemmarna få ut fordringarna från den statliga lönegarantin. l Ordinarie kongress. Beslöts att Sjöbefälsföreningens första ordinarie kongress hålls 18–20/9 2012 på Grand Hotel Saltsjöbaden. l Visingsötrafiken till Trafikverket. Visingsötrafiken, färjorna mellan Gränna och Visingsö, övertas från årsskiftet av Färjerederiet inom Trafikverket.

Sex sjömän omkom i utdömt fartyg Brittisk-holländska befälsfacket Nautilus har skrivit till sjöfartsministern Mike Penning om bekvämlighetsflaggade Swanlands förlisning i Irländska sjön i december i fjol. Sex av de åtta ryska sjömännen omkom trots omfattande räddningsinsatser.

Swanland, som var både ägt och bemannat av brittiska bolag, var 34 år gammalt. Enligt både Lloyd’s Lists incidentrapportering och databasen Equasis hade fartyget fått allvarliga anmärkningar vid upprepade tillfällen under de senaste fyra åren. Bland annat hade man tvingats söka bogserhjälp till hamnen i Falmouth efter maskinhaveri.

– Det finns frågor att besvara om varför ett sådant fartyg över huvud får trafikera brittiska farvatten, säger Nautilus generalsekreterare Mark Dickinson.

I brevet till ministern uttrycker Nautilus sin oro över aviserade nedskärningar i anslagen till kustbevakningen och haverikommissionen MAIB. Detta kan få konsekvenser i form av ytterligare försämrad säkerhet, befarar Nautilus. MAIB utreder bara 20–30 olyckor årligen, jämfört med över 100 per år för 20 år sedan.

– Fallet Swanland belyser behovet av en kompetent och välutrustad räddningstjänst, påpekar Dickinson. Jag fruktar att den kommer att dräneras av de aviserade nedskärningarna, vid en tidpunkt när behovet av inspektioner och räddningsinsatser snarast ökar. (Telegraph)

27

s j öb e f ä l sfö r e n i n g e n s f r iti d sh u s

Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus i Idre Fjäll, Sälenfjällen, Tegefjäll eller Torrevieja i Spanien.

Tegefjäll

sälen

Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje.

I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem.

Vecka 2– 6 7–16 17– 51 52–1

Pris 3 500 kr 5 000 kr 2 000 kr 5 000 kr

Torrevieja Fritidshuset ligger 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter – den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg.

Vecka 1– 16 17–49 50– 52

Pris 2 500 kr 1 000 kr 2 500 kr

Vån B 3 500 kr 2 000 kr 3 500 kr

Vån A 5 000 kr 3 000 kr 5 000 kr

idre Säsong Låg Hög*

*15 april-30 sep

28

Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbel­säng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två WC, dusch och bastu. Huset är fullt möblerat, och sängutrustning (ej sänglinne och handdukar) finns för åtta personer.

Övervåning 2 500 kr 4 000 kr

Undervåning 2 200 kr 3 500 kr

Huset har två stora lägenheter med fullt möblemang, säng­­ut­rust­ning, två WC, dusch och bastu. Sängutrymme finns för sex–åtta personer i den ena lägenheten (våning B) och åtta–tolv personer i den andra (våning A).

Sänglinne och handdukar med­föres av den som hyr huset.

Vecka 1– 16 17–49 50– 52

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

m e d l e m si n f o r m a ti o n

För bokning och upplysningar om fritidshusen och lägenheten i Stockholm, kontakta Anita Isaksson på telefon 08-598 99 112 eller Agneta Häll på telefon 08-598 99 204. stockholm, hägersten I en av Sjöbefälsföreningen ägd fastighet på Kamrerarvägen 10–12 i Hägersten i sydvästra Stockholm finns en lägenhet inredd och möblerad för korttidsuthyrning. Totalt finns fem sängplatser.

Kompletta sängkläder plus två handdukar per person ingår men debiteras med 75 kr per person (100 kr om ingen är medlem).

Rabatt 500 kr 300 kr 1 200 kr

Weekend 2 nätter Dygn söndag–torsdag Vecka max 7 nätter

Ej rabatt 750 kr 500 kr 2 000 kr

Rabatten erhålles om minst en hyresgäst är medlem.

Planerar du att arbeta utomlands?

Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet?

Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

Telefontid mån–tors 9–16, fre 13–16 Ledarnas a-kassa 0200-87 12 12 Telefontid mån–fre 9–11 Talsvar dygnet runt på 08-441 37 82

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta Rebecka Fransson, 08-598 99 095 eller använd blanketten på sidan 35.

Allmän e-postadress: sbf@ledarna.se Den adressen kan användas av alla som vill kontakta någon på kansliet, oavsett ärende, allifrån medlemmar som söker en ombudsman till prenumeranter på tidskriften som vill anmäla adressändring. Sådan post registreras som inkommen och läses samma dag eller – om det är skickat helg eller kvällstid – nästkommande vardag. Sedan vidarebefordras det till berörd handläggare.

Vill du komma med på sändlistan för föreningens nyhetsbrev och annan information? Skicka din egen e-postadress till sbf@ledarna.se och meddela detta!

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Sjöbefälsföreningen förening inom Ledarna

Sjöbefälsföreningen – O

Verkställande direktör Christer Themnér – 08-598 99 110 Vice verkställande direktör Hans-Dieter Grahl

Verkställande direktör Hans-Dieter Grahl – 08-598 99 478 Vice verkställande direktör Christer Themnér

Ombudsmän i Stockholm Mikael Huss – 08-598 99 109 Mats Johansson – 08-598 99 092 Leif Palm – 08-598 99 108 Lennart Runnegård Jonsson – 08-598 99 143 Ombudsman i Göteborg Johan Marzelius – 031-12 80 50 08-598 99 097 Informationschef Marie Halvdanson – 08-598 99 288 Medlemsservice & Administration Rebecka Fransson – 08-598 99 095 Agneta Häll – 08-598 99 204 Anita Isaksson – 08-598 99 112 Johanna Briding – 08-598 99 583 Charlotte Lindberg (tjl) – 08-598 99 111 Margaretha Norling – 08-598 99 161 Linda Palm – 08-598 99 687 Rocio Arevalo Perez (tjl) – 08-598 99 090 Madelaine Edlund – 08-598 99 605 Elaine Estrela Moura – 08-598 99 061

Ekonomi Inga Bergenmalm – 08-598 99 149 Mariette Grankull – 08-598 99 030 Sherly Joseph – 08-598 99 031 Alma Zubcevic – 08-598 99 659 Expeditionen i Stockholm Box 12100, 102 23 Stockholm Besöksadress S:t Eriksgatan 26 Telefon 08-598 99 000 vx Telefax 08-651 08 48 E-post sbf@ledarna.se Internetadress www.sjobefalsforeningen.se Bankgiro 332-1478 Expeditionstid 8.00–16.10 Expeditionen i Göteborg Prinsgatan 12, 3 tr 413 05 Göteborg Telefon 031-12 80 50 Telefax 031-704 95 20

29

m e d l e m si n f o r m a ti o n

Dyrt att bli sjöbefäl i Storbritannien Blivande sjöbefäl i England, Wales och Nordirland kan bli tvungna att själva betala uppemot 15 000 pund (cirka 160 000 kronor) för en treårig utbildning. Bakgrunden är den avgift andra högskolestudenter måste betala. Regeringen har beslutat att slopa de statliga anslagen till högskoleavgifter i september, och inget i beslutet antyder något undantag för sjöbefälsutbildningarna.

Det finns en särskild fond för maritim utbildning (kallad Smart), men den fick minskade anslag med 20 procent redan i fjol.

Studenter i Skottland, där många sjöbefäl utbildas, undantas enligt beslut av det skotska regionstyret.

Befälsfacket Nautilus fruktar att utgiften kan avskräcka brittiska ungdomar från att söka sig till yrket.

– Det är ett av de mest destruktiva förslag jag har hört, säger Nautilus generalsekreterare Mark Dickinson. Varför inte ta in pengarna från aktieägarna eller de som drar nytta av tonnageskattesystemet i stället?

(Lloyd’s List, Telegraph)

Margareta & Richard Zedelers fond Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsför­ ening.

För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom, eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.

Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.

Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan www.sfbf.se eller beställas från Sjöbefäls­föreningens kansli Inga Bergenmalm, tel 08-598 99 149, e-post inga.bergenmalm@ledarna.se.

30

Förmånsvärden 2012 Förmånsvärdet för fri kost under 2012 har fastställts av Skatteverket. Det blir 200 kronor per dag (frukost 40 kr + lunch 80 kr + middag 80 kr).

Parterna har enats om en kontant kostersättning under 2012 på 131 kr per dag.

Ovanstående innebär att det fria vivret under 2012 (det sammanlagda värdet av fri kost ombord och kostersättning) blir 4 965 kronor per månad.

Sjökaptensring Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris.

Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 7 300:- (+ postförskott) 18 K rödguld/vitguld à 7 725:- (+ postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui.

Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen.

För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll, Sjöbefälsföreningen, tel 08-598 99 204, e-post agneta.hall@ledarna.se.

Sjöingenjörsring och sjökaptensring Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med AB Sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet: Sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 5 796: Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 4 840:I priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. Frakt/porto tillkommer.

Ringarna levereras inom fem veckor efter beställning.

För ytterligare information och beställning kontakta Anita Isaksson, Sjöbefälsföreningen, tel 08-598 99 112, e-post anita.isaksson@ledarna.se.

Förbundsringen

beställs från Guldsmedsmästarn AB, Korsgatan 8, 411 16 Göteborg, tel 031-13 67 83.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

K OR S ORD

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 12100, 102 23 Stockholm. Märk kuvertet ”Februarikrysset”.

Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 6/3 2012. Vinnarna belönas med en penninglott vardera. Anställ­da på Sjöbefälsföreningen/Ledarna får ej delta i denna tävling.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Namn Gatuadress Postadress

31

B RAND S K Y DD S U T B I LDN I N G

LÖSNING TILL JULRKRYSSET I NAUTISK TIDSKRIFT NR 8/2011

Brandskyddsföreningens kurser V 15 V 38

Grundkurser 10–13 april Göteborg 17–20 september Helsingborg

Fortbildningskurser V 8 20–21 februari Göteborg V 10 5–6 mars Göteborg V 11 12–13 mars Kalmar V 12 19–20 mars Göteborg V 13 26–27 mars Helsingborg V 14 2–3 april Göteborg V 15 12–13 april Kalmar V 16 19–20 april Göteborg V 17 23–24 april Helsingborg V 18 3–4 maj Kalmar V 19 7–8 maj Göteborg V 20 14–15 maj Helsingborg V 21 21–22 maj Göteborg V 22 31 maj–1 juni Göteborg V 35 27–28 augusti Göteborg V 36 3–4 september Kalmar V 37 10–11 september Göteborg V 39 24–25 september Helsingborg V 40 1–2 oktober Göteborg V 41 8–9 oktober Kalmar V 42 15–16 oktober Helsingborg V 43 22–23 oktober Göteborg V 44 29–30 oktober Kalmar V 45 5–6 november Helsingborg V 46 12–13 november Kalmar V 47 19–20 november Göteborg V 49 3–4 december Göteborg

Lyckliga vinnare till två dubbeltrisslotter vardera, i det allra sista NT-krysset, är Alvar Stridfeldt Påläng Elisabet och Dan Feldt Sävedalen Lars Blom Strömsnäsbruk Stort grattis!

Trisslotterna kommer med posten.

LÖSNING TILL JULRKRYSSET I SJÖBEFÄL NR 8/2011

PÅ BENEN

Advanced Fire Fighting V 11 12–15 mars Helsingborg V 22 28–31 maj Helsingborg V 40 1–4 oktober Helsingborg V 43 26–29 november Helsingborg För anmälan och ytterligare information kontakta:

Gunilla Friberg Svenska Brandskyddsföreningen 115 87 Stockholm Telefon 08-588 474 94 Fax 08-662 35 07 E-post gunilla.friberg@svbf.se www.brandskyddsforeningen.se

32

R

Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut: Lars Fejde Väring

S HAR ELDSJÄL

R

E

N E

Ö

K

A

UTGÖR EN NISCH

A

DEN DRAR TILL SJÖSS

O

Å

ÄR DET SOM HAR KNORR GEMENA

V

Lars Nilsson Vikbolandet Ola Berg Stockholm

SKAKADE HAND

Sjöbefäl gratulerar!

Å

STIGANDE

SÄTTS NER SPRANG I LUFTEN

Dessa har belönats med en penninglott.

P

MUDDRA ÄR DEN RAK KANT SOM STÅR I PANNA I BLOCKEN

S AB-BAS

V

R

ELITKAMP

D

RÅTTFÅNGARNA

R ANITA I REGERING 82-91 FICK NER

S V

L U

I

K

E

A

K

P

L

E

G N A

ÄR DE SOM LIGGER I

B

E

KAN DET UR NÄSAN PÅ FÖRKYLD

R

G G L

O

R

N

BÖNA TAGIT EN SVÄNG PÅ SJÖN

A T

ARGON HAR SOM MÅL

A

R

A

D

I

V S

BETALAR JAPAN MED

I

KALLAS ÖVERSKOTT MODERNT

N Y

G T

I BLEV DU SÅDANA GÅR PÅ RUTIN

V

A

A

N G E

E

N

TANKLÖS

O

HÖJA TILL SKYARNA

S SÅDAN SLOGS PÅ FÄLT FÖRR STICKORD

A

R

N A

D

E

S

STYRDE I FN

A

N N A

L

HYVLAS VID BORD VISAT RÖDA SIFFROR

O

S

T

GRUPP AV LIKASINNADE LÄSER NOLLÅTTA

K

R

E

T

E

T

T

A

N D

E

Ö

R

K

E

S

A

MÅTT PÅ LANDET

A

R

BALMAT

H Ö

S

K

E

E

L

A

A

T

H A L

E

T

E

D SITTER PÅ MUGGEN

INGÅNGSAVGIFTER

M E

HEMMASEGER STRYKA MED

T

Ä

KORT FÖR KVÄVE

R

FÅR SINA UTBROTT I ITALIEN

OBSERVERA

A

A

BRYTA NER

N N A N I

SÄTTA DIT

L

KALLAS FRIIDROTTARE

G

Ä

M N

E

LÄKARE

T A

R

L

FATTAS VID SOPPLUNCH

T L

Ä

HA FÖR AVSIKT

R

KUTTRASJU

ÄR DE SOM ÄR RÖRDA

N T

M A D

E NATTADE DEN BRYTS PÅ VINTERN

U

O

TANKEVÄRLD

ÄR MÅL SOM UTSATTS FÖR ANGREPP

E

T

E

MASKA

D

A

R

FRAMFÖRDE

GEMENSAMT UTNYTTJA

P

GÖRS NÄR DUM© Melon PADES I EN PERSON ProdukBOSTONS SKICKAS tion HAMN UR LANDET

T

G I ÄR HELT KNÄCKT

GIVIT ÅTERKLANG

PÅ GRÖN KVIST

G R SPOLAS VID HOVET

KÄRLEN MED VÄTSKA

R KAN DET VID VATTENFALL

GER AVTRYCK

FÖRTÄR VAL

MINNESPENG

HÅLLA FÖR SANT

U

SKRIVSAL TASS I SVERIGE

R

N S BESTÅR AV FALLNA STJÄRNOR

RYMMER KVASTSKAFT

V

I

S

A

N

KNALLE

S

J

Ö

N

EN SÅDAN ÄR BARKEN

U

PÅ SÅDAN MÄTER MAN SINA KRAFTER

A

U

L

A

S

EDER

E

R

T

E

I FIKAPÅSE EJ DELBAR MED TVÅ

N

ÄR REST EFTER VÄGG

R

U

I

N

A

HAR DIKTER OM NORDISK MYTOLOGI

E

D

D

A

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

s j öb e f ä l sfö r e n i n g e n s k l u bb o r d fö r a n d e n e l l e r k o n t a kt p e r s o n e r i r e d e r i e r n a

Affärsverken Karlskrona AB Håkan Varenhed (kont p), Solskensvägen 12, 371 52 KARLSKRONA tel 0455-288 65, 0708-78 30 04 e-post hakan.varenhed@affarsverken.se Blidösundsbolaget Per Westergren, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM tel 08-641 59 34, 0706-76 44 16, e-post perwestergren@telia.com Bolling & Norling Rederi AB Fredrik Sundgren (kont p), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel 0705-59 07 95, e-post fredrik.sundgren@telia.com Broström Ship Management Johan Juhlin, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING tel 0171-871 42, 0704-22 53 67, e-post johan.juhlin@live.se Destination Gotland Annelie Hamberg, tel 0702-22 83 77 e-post Annelie.Hamberg2@destinationgotland.se Ingela Örnberg, Källunge Skäggstäde 225, 621 79 VISBY tel 0498-21 35 72, 0702-22 84 22 e-post ingela.ornberg@destinationgotland.se DFDS Seaways Jonas Tunstad (kont p), Rostock 230, 442 91 ROMELANDA tel 0303-22 36 08, e-post jtunster@gmail.com Niklas Öhrn, Anders Ståhls väg 9, 271 57 YSTAD tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post sbfk.dfds@gmail.com Finnlines Thomas Brundin, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel 040-611 61 62, 0706-269431, e-post t.brundin@yahoo.se Mikael Sjögren (kont p), Regnbågsvägen 11, 141 32 HUDDINGE tel 08-680 01 33, 0703-71 41 62, e-post mickechief@hotmail.com Klaveness (Cementa) Mats Andersson (kont p), Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ tel 08-38 23 21, 0707-48 70 54, e-post nobleisland@hotmail.com Per Ringbom (kont p), Fleringe Hau 647, 624 60 LÄRBRO tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post pringbom@hotmail.com Kungälvs kommun Marstrandsfärjan John Erixon (kont p), Hagarnevägen 39 D, 451 33 UDDEVALLA tel 0522-821 18, 0735-02 92 51, e-post John.Erixon@yahoo.com Nmm Bulk Sonny Andersson (kont p), Runhällsgatan 41, 423 48 Torslanda tel 031-56 14 26, 0730-68 70 84, e-post sonny.r.andersson@telia.com, cheng.stenaprimorsk@nmm.stena.com Ornö Sjötrafik Johnny Karlsson (kont p), Djurgårdsvägen 51, 132 46 SALTSJÖ-BOO, tel 08-715 30 59, e-post alfageln@telia.com Rederi Allandia AB Kjell Karlsson (kont p), M/S Birger Jarl, Rederi Allandia AB, Box 1151, 118 81 Stockholm, tel 0709-19 76 12, e-post maskinrum.bj10@ymail.com Rederi AB Eckerö Kjell Holmström (kont p), Sikvägen 4, AX-22100 MARIEHAMN, Åland e-post ombord comkeeper@birkaparadise.com Joakim Nordberg (kont p), Nötövägen 189, AX-22710 FÖGLÖ, Åland tel +358 407 164 716 Ressel Rederi Ingemar Larsson (kont p), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ tel 0704-15 48 09, e-post ingemar.larsson@ressel.se Sand & Grus AB Jehander Leif Själander (kont p), PL 12, 760 41 ARHOLMA tel 0176-581 08, 0706-27 19 14, e-post leif.sjalander@telia.com Scandlines Nils Dewár, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel 0705-18 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se Gerth Sternhagen, Svedalavägen 138 B, 238 41 OXIE tel 040-54 40 10, 0705-18 62 61, e-post gerth.sternhagen@glocalnet. net, sbf.klubb@scandlines.se Sea Wind Monica Rönnqvist (kont p), tel 0942-460 35, 0702-73 86 26, e-post mo.nica@live.se Sjöfartsverkets Rederi Mattias Peterson, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR tel 0480-41 19 24, 0703-59 96 81

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Sjöfartsverket/Lotsar Daniel Svanström (kont p), Almgatan 2, 305 64 GULLBRANDSTORP tel 035-597 55, 0706-98 14 72, e-post hbksmguld00@hotmail.com Stena Line Sandro Chiesi, Riksdalersgatan 5 C, 414 81 Göteborg tel 0704-85 95 95, e-post sandrochiesi@hotmail.com Jörgen Lorén, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel 0707-65 58 16, e-post jörgen.loren@stenaline.com Stockholms Sjötrafik AB Mikael Stein, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA tel 08-773 46 36, 0706-24 80 01, e-post micke.stein@bredband.net Stockholms Skärgård Hans Anderson, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING tel 0155-26 80 40, 0706-40 30 00, e-post h.anderson@comhem.se Styrsöbolaget Bengt Gollunberg, Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA tel 031-56 33 53, 0707-34 71 80, epost bengt.go@spray.se Svitzer Sverige Börje Jensen (kont p ), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ tel 031-96 96 25, 031-96 97 18, e-post borje.jensen@rodabolaget.se Anders Wimnell, Hvitfeldtsvägen 58, 471 33 SKÄRHAMN tel 0304-67 41 19, 0705-91 25 36, e-post anders.wimnell@telia.com Tallink Silja Gretel Aronsson, tel 0702-27 08 78, e-post ppu.symphony@tallinksilja.com Göran Berg tel 0703-50 66 93, e-post inm.symphony@tallinksilja.com Transatlantic Per Johan Jonsson, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS tel 033-27 72 16, 0704-71 02 22, e-post sfbfklubben@rabt.se TT-Line Patrik Fridlund, Murargatan 2 B, 754 37 UPPSALA tel 0706-41 59 26, e-post pan.fridlund@gmail.com Jan Svensson, Ronnebygatan 16, 214 38 MALMÖ tel 040-23 71 60, e-post locket101@hotmail.com Tynningö Sjötrafik AB Bo Andersson, (kont p), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS tel 08-571 513 98, 0702-99 51 48 Tärntank Rederi AB Bert Dahlberg (kont p), Box 4120, 227 22 LUND tel 046-32 07 40, 0708-32 07 50, e-post bert.dahlberg@pbhome.se Wallenius Jan Ekström, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN tel 0730-40 14 33, e-post ekstrom2@telia.com Mats Högblom, Box 4172, 422 04 Hisings Backa tel 031-58 59 60, 0705-58 59 60, e-post hogblom@telia.com, mats.hogblom@walleniusmarine.com Viking Rederi AB Ralf Karlsson (kont p), Tvärgränd 1, AX-221 00 MARIEHAMN, Åland e-post ralle@aland.net Visingsötrafiken Jimmi Franzén, Näs 13 Andersgård, 560 34 VISINGSÖ tel 0390-400 28, 0702-36 72 46, e-post jimmy.franzen@telia.com Vägfärjorna Stig Karlsson, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ tel 031-96 54 44, 0703-96 44 55, e-post stig.karlsson-a@trafikverket.se Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Patrik Norgren, (kont p), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN tel 0660-22 40 24 Fartyg under INT-avtal Anders Leimalm, (kont p ), Dalahöjdsvägen 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel 0520-742 26, 0708-38 92 62 e-post leimalm@telia.com Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Filip Feurst, Sten Sturegatan 28, 412 52 GÖTEBORG tel 0702-91 19 35, e-post vords@sjosektionen.se Sjöfartshögskolan Kalmar André Svensson, Jungs väg 63, 392 43 KALMAR tel 0733-99 35 39, e-post felax40@hotmail.com

33

FYRA OLIKA MEDLEMSFORMER

Lärobok i teknisk engelska för sjöbefäl Modul

inkl moms och frakt 1 The Scania Engine (Function Description) 2 Successful Test of the First K98MC Engine at Hyundai Heavy Industries 3 Overhaul of Exhaust Valve 4 The Loss of the OBO-carrier Derbyshire 5 Building the Largest Common-Rail Engines 6 Shuttle Tanker Navion Britannia 7 Shuttle Tanker Propulsion 8 Overhaul of Piston with Rod and Stuffing Box 9 Common Rail at Sea: The Sulzer RT-flex Engine 10 The Intelligent Engine: Development Status and Prospects (MAN B&W)

Technic Marine al English Engine ers Ulf Lan

dgren

Pris SEK

Antal

100

___

100 100 100 100 100 100 100 100

___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

100

___

Paketpris Modul 1-10

Grammar Adjectives and Adverbs Grammar Prepositions Grammar Subject-Verb Agreement

800

___

Paketpris Grammar modul

Formal Letters, Resumés and Curricula Vitae One Hundred and Eighty-Seven Illustrated Tools

200

___

50 150

___ ___

Hel pärm

80 80 80

___ ___ ___

950 ___

Så här beställer du Privatperson sätt in beloppet på bg 5236-0351. Glöm inte att skriva vilka moduler du vill ha samt namn och adress.

Företag skicka beställningen till SMBF Service AB, se adress nedan, så fakturerar vi.

Observera att alla kopplingar mellan förbundsmedlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlemsavgiften dit. Dock kan du på ansökningsblanketten på nästa sida kryssa i önskemål om inträdesblankett till Ledarnas a-kassa eller AEA. Aktivt medlemskap – man är med­lem även i Ledarna. Detta alternativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/ EES-land. Som aktiv medlem har man självfallet fullständiga med­lemsrät­tigheter som stöd gentemot motparten, rösträtt och valbarhet till kongress, rätt att teckna förmånliga försäkringar genom Ledarna, söka medlems­lån m m. Avgift fr o m 1 januari 2009 är 274 kronor per månad.

Interaktivt medlemskap – man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen.

Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrät­tig­he­ter, inklusive rätten att teckna försäkringar genom Ledarna och söka med­ lemslån. Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

Passivt medlemskap – man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen och inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d sjöfartsanställd som gått i land per­manent eller pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Avgift 180 kronor per år.

Studerandemedlemskap – man studerar vid sjöfartshögskola och är bara med i Sjöbefälsföreningen. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Man har rätt att teckna försäkringar genom Ledarna. Ingen medlemsavgift erläggs.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter:

Företag

n Delta på medlemsmöten med yttrandeoch förslagsrätt

Namn

n Tidskriften Sjöbefäl med åtta num­mer per år

Avdelning Gatuadress Postnr Ort Land E-post

SMBF Service AB Box 12100, 102 23 Stockholm Telefon 08-598 99 106 eller 08-598 99 112, Fax 08-651 08 48, E-post smbf@ledarna.se Bankgiro 5236-0351

n Tillgång till lösenord för intern information på förbundets hem­sida www.sbf.org.se n Annan skriftlig medlemsinfor­ma­tion; dock sänds viss information, som endast berör yrkesaktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar.

Önskar inträde fr o m:

Sjöbefälsföreningen Box 12100 102 23 STOCKHOLM 08-598 99 000

som: q Aktiv medlem q Interaktiv medlem q Passiv medlem q Studerandemedlem

Befälskategori: q Nautiskt befäl q Tekniskt befäl q Intendenturbefäl

Inträdesansökan (Observera att ansökan om inträde i a-kassan görs på separat blankett)

q Jag önskar ansökningsblankett för inträde i Ledarnas a-kassa q Jag önskar ansökningsblankett för inträde i AEA – Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Personalia Efternamn

Förnamn (tilltalsnamnet understruket)

Bostadsadress

Postadress Telefon

Nuvarande medborgarskap

E-postadress Mobil

Personnummer

Nuvarande anställning Fartyg Rederi Befattning Utbildning

och behörighet

Senast avlagd examen/yrkesutbildning

Sjöfartshögskolan i

År

Annan utbildning

Läroanstalt och ort

År

Är f n elev vid sjöfartshögskolan i

Beräknar avlägga examen som

Den

Svenskt behörighetsbevis

Utländskt behörighetsbevis

Medlemskap i facklig organisation Ev utträde ur annat fackförbund fr o m ______________________________________________ Är för närvarande passiv/interaktiv medlem i Sjöbefälsföreningen

q Ja

q Nej

Samtycke

q Jag har tagit del av och godkänt Ledarnas personuppgiftspolicy (PUL) Välj betalningssätt (gäller

Personuppgiftslagen, PUL För att administrera Ditt medlemskap i Sjöbefälsföreningen och Ledarna behandlar vi Dina personuppgifter i våra register. Sjöbefälsföreningen och Ledarna ansvarar för de personuppgifter som registreras om Dig som medlem. Vi lagrar de personuppgifter som behövs för att vi ska kunna fullgöra våra åtaganden gentemot Dig. För dessa ändamål kan uppgifter även lämnas ut för behandling, såsom exempelvis vid administration av kollektivavtalade försäkringar och för att kunna erbjuda Dig övriga tjänster och produkter som är kopplade till Ditt medlemskap. Specificering av Din avgift skickas separat

ej studerandemedlem)

q Löneavdrag q Autogiro q Inbetalningskort Bank (endast vid autogiro)

Clearingnummer Kontonummer

____________________________________________________________________________________

_______________ – ________________________________

Jag ansöker härmed om medlemskap i Sjöbefälsföreningen Datum Namnteckning ________________________ _______________________________________________________

POSTTIDnInG B Avs Sjöbefälen Box 12100, 102 23 STOCKhOLM

Styrsöbolaget är ett rederi som bedriver passagerar- och frakttrafik i Göteborgs södra skärgård och hamn. Med våra 14 fartyg reser årligen 3,3 miljoner passagerare.

Till semesterperioden (vecka 23-34) söker vi vikarierande befälhavare.

befälhavare • Fartygsbefälsbehörighet lägst klass VI • CCM-behörighet • Radiocertifikat lägst SRC • Sjukvårdsutbildning: Första hjälpen med HLR

Du söker tjänsten via vår hemsida www.styrsobolaget.se under Arbeta hos oss/Lediga jobb.

Urvalet sker löpande och vi vill gärna ha din ansökan så snart som möjligt, dock senast den 5 mars.

För mer information eller frågor om tjänsten – kontakta personalansvarig, Anna Lithell, tfn 031-69 64 03.

inbjudan till en utbildningsdag

”handledarträff ” - avseende fartygsförlagd utbildning

inTresserad av aTT annOnser i

sjöbefälen

tidSkriFten

Är du involverad i fartygsförlagd utbildning för blivande sjökaptener och sjöingenjörer?

Välkommen till en utbildningsdag på Sjöfartshögskolan i Kalmar den 6 mars.

Dagen kommer att innehålla såväl teoretiska moment som erfarenhetsutbyte. Program för dagen finns på vår hemsida, www.sjofartshogskolan.se

F Ö r S J Ö b e F Ä l u t g i v e n av s j ö b e f ä l s f ö r e n i n g e n

kOnTakTa ankie nilssOn 0739-86 16 49 ankie_nilsson@hotmail.com

Anmäl dig redan nu!

Skicka namn, personnummer, mobilnummer och befattning till Mikael Andersson, e-post: mikael.e.andersson@lnu.se Anmäl dig senast 1 mars.