MEDBORGAR-
BLADET 1/2022 3/2020
Det ska vara enkelt att få hjälp när du har det som svårast.
NU ÄR DET VAL IGEN! Bekanta dig med SFP:s kandidater i välfärdsområdesvalet 2022. s. 10
GRUNDAT 1943 | SPRÅKRÖR SRPÅKRÖR FÖR SFP
LE DARE
NU ÄR DET VAL IGEN! FREDRIK GUSEFF
”Nu är det viktigt att du går och röstar i det här valet. Men också att du tar grannen med dig och rösta.”
PA R T I S E K R E T E R A R E
Även om det inte är mer än drygt ett halvt år sedan kommunalvalet så gäller det att vässa sina pennor igen och förbereda sig på att gå till valurnorna. Den här gången handlar det om det unika välfärdsområdesvalet. Valet är på så vis unikt att det är enda gången som det här valet ska hållas som ett separat val. Från och med 2025 kommer det att hållas i samband med kommunalvalet. Men för att de nya välfärdsområdena ska kunna börja arbete fr.o.m. januari år 2023 så behöver valet hållas nu för att vi ska ha demokratiskt valda organ som fattar besluten om hur verksamheten ska startas. Det att det här valet är nytt och handlar om en ny struktur innebär att det finns en stor osäkerhet ute på fältet; vad innebär det för vården?, var får jag rösta?, varför ska jag rösta? Först och främst vill jag säga att målsättningen är att du som invånare inte ska märka av någon större förändring: vården och räddningstjänsterna ska finnas där som tidigare för dig då du behöver vård eller brandkåren. I det här valet får alla som också är röstberättigade i kommunalval rösta. Det räcker alltså att man är bosatt i en kommun – man behöver inte vara finländsk medborgare. Men i det här valet måste man inte rösta på en kandidat från
2 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
sin egen kommun, utan man kan rösta på vilken SFP-kandidat som helst från regionen – eller välfärdsområdet som det heter. Undantaget är dock Helsingfors (och landskapet Åland) där val inte ordnas. Orsaken är den att Helsingfors ensamt utgör ett välfärdsområde och då räcker det med kommunalval i Helsingfors. I den här tidningen kan du bekanta dig med vilka kandidater vi har i de olika områdena. Men varför ska jag då rösta? Jo, för att det har en betydelse vem som fattar besluten som berör vården, omsorgen och räddningsväsendet. Som invånare är du värd att ha goda beslutsfattare som gör de rätta besluten och som förstår att det har en betydelse att patienterna ska kunna känna sig trygga och bli förstådda på sitt modersmål. Svenska folkpartiet har 115 års erfarenhet av att vara med och fatta goda beslut. Men inga röster kommer av sig själv – nu är det viktigt att du går och röstar i det här valet. Men också att du tar grannen med dig och rösta. Det är endast de avgivna rösterna som räknas och exempelvis i kommunalvalet var det flera kommuner där några enstaka röster påverkade antalet SFP-mandat. Så lämna ingenting åt slumpen – din röst kan vara den avgörande i det här valet!
INNEHÅLL
4 7
NR. 1/2022
VAALIT ON TAAS! FREDRIK GUSEFF
ALUEVAALEISSA TARVITAAN SINUN ÄÄNTÄSI ANNA-MAJA HENRIKSSON
KANDIDATER I 10 SFP:S VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET Bektanta dig med SFP:s kandidater i valet.
21 22
ALSTER FRÅN ARKADIABACKEN ANDERS ADLERCREUTZ
DANS PÅ DISTANS Då nedstängningen kom började SPF dela ut Zoomlicenser till sina föreningar. SUSANNE SKATA
28 30
NU FÅR VI MER RÄDDNINGSPERSONAL PÅ SVENSKA
STÄRKER VI NATIONALSPRÅKEN 30 NUI FINLAND
Regeringen har utarbetat en ny nationalspråksstrategi som ska stärka svenskan och finskan i Finland.
34
EN NY KLIMAKTERIEPORTAL PÅ SVENSKA I FINLAND FREDRIKA BISTRÖM
ANDERS WIKSTRÖM
MÄNNISKAN SOM POLITISK VARELSE RICKARD DAHLBÄCK
ÅT E R K O M M A N D E T E M A N
5 ORDFÖRANDE 27 SVENSK UNGDOM
MEDBORGARBLADET Grundat 1943. Georgsgatan 27, PB 430, 00101 Helsingfors Tfn (09) 693 070 CHEFREDAKTÖR Fredrik Guseff
REDAKTION Sofia Jern, 050 3456 548 redaktion@sfp.fi LAYOUT Sofia Jern
ADRESSÄNDRINGAR May Myrberg, 045 657 96 91, may.myrberg@sfp.fi TRYCKERI UPC, Vasa
33 NILS TORVALDS 40 KRYSSET
UTGIVNING 2022 1/22 10.1 2/22 8.4 3/22 22.6 4/22 14.10 5/22 16.12
MB
MEDBORGARBLADET NR1 2022 |
3
PÄ Ä K I R J O I T U S
VAALIT ON TAAS! FREDRIK GUSEFF
”Äänet eivät tule itsestään – siksi on tärkeää, että juuri sinä käyt äänestämässä näissä vaaleissa. Mutta on myös tärkeää, että otat naapurisi mukaan äänestämään.”
4 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
Vaikka kuntavaaleista on vain runsas puoli vuotta niin nyt on aika teroittaa kynät ja valmistautua lähtemään vaaliuurnille. Tällä kertaa on kyse ainutlaatuisista aluevaaleista. Vaalit ovat ainutlaatuiset siksi, että tämä on ainoa kerta kun ne pidetään erillisinä vaaleina. 2025 lähtien ne pidetään kuntavaalien yhteydessä. Vaalit on pidettävä nyt, jotta uudet hyvinvointialueet voivat aloittaa työnsä tammikuusta 2023. Tarvitsemme demokraattisesti valittuja elimiä jotka tekevät päätökset siitä, miten toimintaa aloitetaan. Kun on kyse uusista vaaleista ja uudesta rakenteesta, kentällä esiintyy suurta epävarmuutta: mitä tämä tarkoittaa hoidolle ja hoivalle?, missä saan äänestää?, miksi minun tulisi äänestää? Ensiksi haluan sanoa, että tavoite on, että sinä asukkaana et huomaisi suurempaa muutosta. Terveyspalveluiden ja pelastuspalveluiden on oltava saatavilla sinulle kuten aikaisemminkin kun tarvitset hoitoa tai palokuntaa. Näissä vaaleissa saavat äänestää kaikki jotka myös ovat äänioikeutettuja kuntavaaleissa, eli riittää että asuu jossain kunnassa – ei tarvitse olla Suomen kansalainen. Näissä vaaleissa ei kuitenkaan tarvitse äänestää oman kunnan
P U O LU E S I H T E E R I
ehdokasta, vaan voi äänestää ketä tahansa RKP-ehdokasta hyvinvointialueella. Poikkeuksena on kuitenkin Helsinki ( ja Ahvenanmaan maakunta) missä vaaleja ei järjestetä. Syy on se, että Helsinki itsessään muodostaa hyvinvointialueen ja silloin kuntavaalit riittävät. Tässä lehdessä voit tutustua meidän ehdokkaisiin eri alueilla. Miksi minun tulisi äänestää? Siksi, että sillä on väliä kuka tekee päätökset hoidosta, hoivasta ja pelastuslaitoksesta. Asukkaana sinulla on oikeus hyviin päättäjiin jotka tekevät oikeat päätökset ja ymmärtävät, että potilaalle on tärkeää tuntea turvallisuutta ja tulla ymmärretyksi omalla äidinkielellään. Suomen ruotsalaisella kansanpuolueella on 115 vuoden kokemus olla mukana tekemässä hyviä päätöksiä. Mutta äänet eivät tule itsestään – siksi on tärkeää, että juuri sinä käyt äänestämässä näissä vaaleissa. Mutta on myös tärkeää, että otat naapurisi mukaan äänestämään. Ainoastaan annetut äänet lasketaan ja esimerkiksi kuntavaaleissa oli monta kuntaa jossa yksittäiset äänet vaikuttivat RKP:n paikkamäärään. Joten älä jätä mitään sattuman varaan – sinun äänesi voi olla ratkaisevassa asemassa näissä vaaleissa!
ORDFÖRANDE
I VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET BEHÖVS DIN RÖST! ANNA-MAJA HENRIKSSON SFP:S ORDFÖRANDE
Den 23 januari 2022 är en historisk dag. Då går vi nämligen till valurnorna för att rösta i det första välfärds områdesvalet någonsin. Ett val som handlar om din och min trygghet. De kommande fullmäktige ska bygga upp de nya välfärdsområdena, där man kommer att fatta beslut om var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska organiseras och hur man ska trygga vården på såväl svenska som finska i livets alla skeden. Det handlar i grund om botten om hur din och min vård ska se ut i framtiden.
lågtröskelmottagningar. För SFP är det viktigt att du får den vård du behöver då du behöver den, utan att bollas från lucka till lucka. Vi vill att vårdköerna kortas ner så att du snabbare får vård. I detta arbete behövs såväl den offentliga vården som den privata samt tredje sektorn. Vi vill därför öka användningen av servicesedlar. En välfungerande vård och omsorg kräver tillräckligt med personal och ett arbetsklimat där vårdpersonalen mår bra. Situationen idag oroar mig och coronapandemin har lagt ytterligare press på läget. Vårdare söker sig bort och vårdarbristen är ett faktum på många orter. Det ligger i allas intresse att hitta lösningar för att förbättra situationen. Ett tillräckligt antal utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, jämställdhet, och konkurrenskraftiga löner är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschen.
Alla har rätt till god vård. När du är sjuk så ska du snabbt kunna få en tid till läkaren, när du ringer 112 ska du bli förstådd oberoende av om du talar finska eller svenska, när du blir äldre ska det finnas ett tryggt hem som väntar dig då du behöver det, när du befinner dig i en ny livssituation som förälder ska rådgivningen stöda dig och din familj i rätt tid, och när du mår psykiskt dåligt ska det finnas tillräckligt med psykologer och terapeuter som kan hjälpa dig. Vården ska finnas nära dig då du be- När vi nu ska bygga upp de nya välfärdsområdena, höver den, oberoende av var i Finland du bor. där man kommer att fatta beslut om var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska orFör SFP är det viktigt att vården och omsorgen nu blir ganiseras, hur räddningstjänsterna ordnas och hur man smidigare då social-, hälso- och sjukvården flyttas över ska trygga en god vård, ja då behövs Svenska folkpartiet till välfärdsområdet. Vi vill trygga dagens hälsocentral- med vid de borden. Därför är det så viktigt att rösta på er. Det behövs fler händer överlag, och fler läkare och SFP. Jag är stolt över den kandidatbukett på 306 kandisjukvårdare till hälsocentralerna. Där servicen inte idag dater som vi går till val med i 16 välfärdsområden runt finns tillgänglig kunde vi ta i bruk till exempel mobila omkring i Finland. Jag är säker på att du bland våra kanlösningar som hälsobussar. Också de digitala tjänster- didater i just ditt välfärdsområde hittar någon att lägna ska utvecklas och du ska i framtiden kunna få kon- ga din röst på. En röst på SFP är en röst för ett trygtakt med en vårdare via chatten. De mentala problemen gtsamhälle, en välmående befolkning och vård på ditt har ökat och därför behövs ett bredare nätverk med modersmål.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 |
5
VÄ L F Ä R D S O M R Å D E S VA L
VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL
2022
Som ett resultat av social- och hälso vårdsreformen kommer vi den 23 januari 2022 att gå till valurnorna för att rösta i ett alldeles nytt val, välfärdsområdesvalet. Det är en av de största reformerna i Finland sedan självständigheten. Vi får ett nytt system i Finland då hela social- och hälsovården samt räddningsväsendet flyttas till välfärdsområdena 1.1.2023. Totalt 21 välfärdsområden och Helsingfors stad kommer att ta hand om social- och hälsovården samt räddningsväsendet i Finland. Hur dessa tjänster i framtiden kommer att se ut bestäms av ett fullmäktige, välfärdsområdesfullmäktige. Det är det högsta beslutande organet i välfärdsområdet – och de väljs i valet den 23.1.2022. Observera att Helsingfors stad ändå utgör ett eget område, där går man inte till val utan stadsfullmäktige sköter även dessa frågor.
6 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
VEM FÅR RÖSTA I VALET? Röstberättigade i välfärdsområdesvalet är den som senast på valdagen 23.1.2022 fyller 18 år och vars hemkommun 51 dagar före, dvs. den 3.12.2021, är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga. Är man medborgare i ett land utanför EU ska man ha bott två år i Finland för att få rösta.
HUR RÖSTAR MAN? I välfärdsområdesvalet kan du rösta på själva valdagen i din vallokal eller rösta på förhand på vilket som helst av de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands. Den egentliga valdagen är söndagen den 23 januari 2022. Förhandsröstningen pågår i Finland under tiden 12–18.1.2022 och utomlands 12–15.1.2022.
P U H E E N J O H TA J A
ALUEVAALEISSA TARVITAAN SINUN ÄÄNTÄSI! ANNA-MAJA HENRIKSSON R K P : N P U H E E N J O H TA J A
23. tammikuuta 2022 on historiallinen päivä. Silloin me nimittäin suuntaamme kohti vaaliuurnia äänestääksemme aluevaaleissa ensimmäistä kertaa koskaan. Näiden vaalien keskiössä on sinun ja minun arjen turvallisuus. Tulevat aluevaltuustot rakentavat uusia hyvinvointialueita, joissa päätetään missä terveyskeskukset sijaitsevat, miten palvelu asukkaille järjestetään ja miten hoiva ja hoito turvataan elämän kaikissa vaiheissa sekä suomeksi että ruotsiksi. Pohjimmiltaan on kyse siitä,miten sinun ja minun hoito ja hoiva toimivat tulevaisuudessa.
lisääntyneet ja siksi tarvitaan laajempi verkosto matalan kynnyksen vastaanottoja. RKP:lle on tärkeää, että saat hoitoa silloin kun tarvitset sitä, ilman pompottelua luukusta luukulle. Haluamme lyhyemmät hoitojonot, jotta saisit palvelua nopeammin. Tähän työhön tarvitaan mukaan sekä yksityistä että kolmatta sektoria. Haluamme siksi lisätä palvelusetelien käyttöä. Toimiva terveydenhuolto vaatii riittävästi henkilökuntaa ja työilmapiirin, jossa hoitohenkilökunnalla on hyvä olla. Tämän päivän tilanne huolestuttaa minua ja koronapandemia on luonut lisää painetta. Hoitajia hakeutuu pois ja hoitajien puute on tosiasia monella paikkakunnalla. On kaikkien etu löytää ratkaisu tilanteen parantamiseksi. Keskeisiä seikkoja hoito- ja hoiva-alan houkuttelevuuden kannalta ovat riittävä määrä koulutuspaikkoja lääkäreille, sairaanhoitajille ja lähihoitajille; hyvinvointi ja viihtyvyys työelämässä, hyvä johtajuus, kilpailukykyiset palkat ja tasa-arvo.
Kaikilla on oikeus hyvään hoitoon ja hoivaan. Kun olet sairas, sinun tulee nopeasti saada aika lääkärille, soittaessasi hätänumeroon sinun pitää tulla ymmärretyksi riippumatta siitä puhutko suomea vai ruotsia. Vanhetessasi pitää löytyä turvallinen koti joka odottaa sinua, kun sitä tarvitset. Kun uutena vanhempana olet uudessa elämäntilanteessa sinun ja perheesi pitää saada tukea oikeaan aikaan. Kun voit henkisesti huonosti pitää löytyä riittävästi psykologeja ja terapeutteja, jotta saat Kun nyt lähdemme rakentamaan uusia hyvinvoinapua. Hoidon tulee olla lähellä sinua, riippumatta missä tialueita, joissa päätetään siitä, missä terveyskeskukset päin Suomea asut. sijaitsevat, miten palvelu asukkaille organisoidaan, miten pelastuspalvelut järjestetään ja miten hyvä hoito taRKP:lle on tärkeää, että terveydenhuolto muut- ataan, niin on selvää, että RKPtarvitaan mukaan näihin tuu joustavammaksi nyt, kun sosiaalihuolto, terveys- ja pöytiin. Siksi on tärkeää äänestää RKP:tä. Meillä on yhsairaanhoito siirtyvät hyvinvointialueelle. Haluamme teensä 306 ehdokasta kuudellatoista hyvinvointialueella turvata jo olemassa olevat terveyskeskukset. Tarvitaan ympäri Suomea ja olen ylpeä tästä joukosta. Olen varma lisää käsipareja yleensä sekälisää lääkäreitä ja sairaan- siitä, että sinä löydät sopivan ehdokkaan, jolle haluat anhoitajia terveyskeskuksiin. Alueilla, joissa ei tänä päivänä taa äänesi meidän ehdokkaiden joukosta juuri sinun hyvole palvelua voisimme ottaa käyttöön liikkuvia ratkaisu- invointialueellasi. Ääni RKP:lle on ääni turvallisen yhteija kuten terveysbusseja. Myös sähköisten palvelujen tu- skunnan, hyvinvoivan väestön ja omalla äidinkielellä lee kehittyä ja sinun tulee tulevaisuudessa saada yhteys saatavan hoidon puolesta. hoitajaan chatin kautta. Mielenterveysongelmat ovat
MEDBORGARBLADET NR1 2022 |
7
VÄ L F Ä R D S O M R Å D E S VA L
Läs av QR-koden med din telefon för att komma till SFP:s kandidatwebbsida!
VÅRDEN SKA FINNAS NÄRA DIG. HOIDON TULEE SIJAITA LÄHELLÄ SINUA. 88 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
VÄ L F Ä R D S O M R Å D E S VA L
SFP:S KANDIDATER I VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET
2022
MEDBORGARBLADET NR1 2022 |
9
ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
252 AHLBÄCK JENNI
253 AHLNÄS ANNA-LENA
Korsholm
BORG JOHANNA
268
262 EHNSTRÖM PATRIK
263
FORTH-SNELLMAN ÅSA-BRITT
268 FRANTZ HANS
272 GÄDDA MIKAEL
HEMMING HEIDI
KAPTENS GUN
10 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
275
279
283 KJELLMAN REBECCA
276 HELLSTRÖM MATILDA
Vasa
280 JUNGELL IDA-MARIE
281 JUSSLIN GUNILLA
Vörå
Jakobstad
284 Korsholm
GRANLUND GUN
HEIR KJELL
Vasa
271 Närpes
Vörå
HÖGSTRÖM SANDRA
Pedersöre
Larsmo
FROSTDAHL STEVEN
HAUTALA RASMUS
HOLMÄNG JOHANNA
Närpes
Nykarleby
Vasa
266 FORSÉN ”MÖKÖ” MARJA
270
274
278
282 JUTHBORG JOHANNA
FREDMAN MIKAEL
HALDIN ANNICA
Malax
DAHL NICLAS
265
269
273
277
261 Jakobstad
Pedersöre
Korsholm
Jakobstad
Korsholm
BYSTEDT RAINER
Vörå
FORSBLOM GREGER
Vasa
Vasa
Korsholm
260
264 FAGERSTRÖM LISBETH
Vasa
267
Kaskö
Jakobstad
ERICKSON STURE
Vasa
259
256 BONDÉN MIRIAM
Vörå
BRÄNNKÄRR-FRIBERG NINA
Korsholm
255 BACKULL ANN-BRITT
Kristinestad
BROMAN SAMUEL
Närpes
Korsnäs
ANTFOLK HENRIK
Vasa
257
254
285 KULLAS JOHAN
Vasa
286 KÄLLBERG BIRGITTA
Kronoby
ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
287 LINDBERG MARJA
288 LINDGREN HANS-ERIK
Kristinestad
Kronoby
292 MATTUS RASMUS
297
298
302 RAY JAN
303
Korsnäs
300
304
SJÖSKOG LINA
308 SJÖSKOG NICLAS
305 SANDBACKA JOACIM
312 STRAND JOAKIM
Vasa
313
317 SVEDJEBÄCK KARL-GUSTAV
Närpes
314 SUND ROLF
318 TOKOU MARIA
Kronoby
Pedersöre
Vasa
315 SUOJOKI MARCUS
316 SUOMELA NADJA
Jakobstad
319 VIKSTRÖM KENTH
311 SOMPPI SARI
Korsholm
Korsholm
Vasa
310 SMEDS JOHANNA
Närpes
STRÖMSHOLM EVA-MARIA
Vasa
309
306 SIRÉN-AURA MONICA
Kronoby
SJÖSTRÖM ROBERTH
Pedersöre
Vasa
301
Nykarleby
Vasa
307
296 NYLUND LARS-ERIK
PELTORINNE-CEDERSTRÖM RAGNÄS PATRICK Krisitnestad PAULIINA
SALOVAARA-KERO ANNE
Korsholm
Vasa
295
299 Nykarleby
RODAS MARGARETA
Larsmo
Korsholm
Nykarleby
PALM MARIA
Malax
291 MAHDI RAMIEZA
NYHOLM STEVE
Jakobstad
OLLIKAINEN MIKKO
Jakobstad
290 LITHÉN CAROLA
294 NYBERG ERIK
Korsholm
NÄS KATARINA
Närpes
293 NEDERGÅRD KENTH
Oravais
289 LINDQVIST HANS-ERIK
Korsholm
320 VILLANEN FRANS
Vasa
321 WEST MARKUS
Malax
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 11
ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
322 WEST MIA
323 WILLMAN GÖSTA
YLI-PELKOLA KIM
Nykarleby
Malax
324 Jakobstad
VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
594 ADOLFSSON LEA
633 AF HÄLLSTRÖM NINA
Raseborg
AHLEFELT ANNE
598
599 ANDLER NICLAS
604 BERGMAN JOHN
Esbo
BLOMBERG HÅKAN
609 BRASKÉN PETER
Esbo
613 Esbo
618 ENGLUND GREGER
12 Kyrkslätt
FALLENIUS BEATRICE
Kyrkslätt
610
615
619 GOTTBERG BERNDT
612 CARLBERG YVONNE
Raseborg
616 EKHOLM TORBJÖRN
617 EKLUNDH TOM Esbo
Hangö
620 Sjundeå
Esbo
Esbo
Raseborg
607 BLOMBERG ANDERS
BÅSK GUSTAV
DAHLÉN ANNI
Esbo
606
611
614 CHRISTENSEN HANNE-GRETE
Raseborg
Kyrkslätt
Kyrkslätt
602 BERGLUND VILLE
BJÖRK TONY
BÄCK BEATRICE
Raseborg
CEDERLÖF KARIN
605 Ingå
608
601 Ingå
BERGMAN-AUVINEN MARIE
Grankulla
Kyrkslätt
BACKMAN TOM
Raseborg
603 BERGMAN ANDERS
600
597 AINTILA ANNA
Esbo
BACKMAN RALF
Esbo
Esbo
596 AHOLA MARIANNE
Esbo
Esbo
ANDERSSON RAINER
595
621 GRÖNHOLM PATRICIA
Ingå
622 GUSTAFSSON STEFAN
Kyrkslätt
VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
623 GÄSTRIN EVA-LENA
624 HEDBERG HANS
Esbo
Kyrkslätt
628 HIMMANEN HEIDI
629
634 INGMAN ANNE
635 Esbo
639 KORHONEN ANNA
644 Raseborg
MANNFOLK NIKLAS
MÄKINEN JENNY
Esbo
654 NYLUND MATS
Kyrkslätt
Grankulla
647
651
655 NYSTEN PATRICK
Esbo
648 MALMÉN MAJ-BRITT
Raseborg
652 NYGÅRD PIA
653 NYHOLM MIKAELA Esbo
Raseborg
656 PALOMÄKI PEKKA M.
LINDFORS EDVARD
Esbo
Esbo
643 Hangö
MAILAPARAMPIL MATHEW
NEVANLINNA ANNA-SOFIA
Kyrkslätt
642
646
650
KOLLIN SUSANNE
LASSUS JOHAN
LUNDÉN RASMUS
638 Hangö
Esbo
Esbo
Raseborg
649
KJERIN ULF
Sjundeå
LINDSTRÖM EVA-MARIA
637
641
645
Raseborg
Kyrkslätt
LAAKSONEN MERJA
Esbo
LINDHOLM-WIRTANEN RITA
KARLSSON-FINNE ANNA LENA
632 HOLMSTRÖM SINIKKA
Raseborg
Grankulla
KREUS HARRI
Esbo
631
636
640
Esbo
HOLMBERG SVEN
Sjundeå
JAKOBSSON CHARLOTTA
Raseborg
630
627 HERTZBERG TOVE
Esbo
HOLMBERG JOHAN
Raseborg
626 HELLE EVA
Esbo
HINDRÉN ANDREAS
Lojo
625 HEINRICHS MARTIN
657 RANTALA FREDRIK
Hangö
658 REHN-KIVI VERONICA
Grankulla
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 13
VÄSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
659 ROLIN PETER
660 ROOS ROGER
Esbo
RÄIHÄ HENRIK
Raseborg
664 SEDERHOLM LINDA
665
670 STARCK GUNILLA
SEPPÄLÄ HEIDI
671 STIGZELIUS CLAES
675 STÅHLE JULIA
Kyrkslätt
680 TOLVANEN SEBASTIAN
Raseborg
TÖRNQVIST-BJÖRKLUND MARIKA
Raseborg
WALLS ANDERS
WIIK URBAN
WINBERG HENRIK
14 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
674 STRAUSS METTE
Esbo
678
679 TEGENGREN JENS
Grankulla
Raseborg
682 UNNÉRUS HANS-ANDERS
683 VALTONEN MARTIN
Raseborg
686 Raseborg
691 WIRTANEN LEIF
687 WESTERHOLM ANITA
Kyrkslätt
Lojo
669 VON SMITTEN KARL
Kyrkslätt
Ingå
690 Esbo
673
SÖDERSTRÖM AMANDA
WELANDER GUSTAF
Grankulla
689 Esbo
SÖDERMAN MARKUS
685 WASELIUS FREDRIK
Raseborg
SJÖBERG LILIAN
Kyrkslätt
Esbo
668 Raseborg
STRANDELL EMIL
677
681
684
SIIVOLA NINA
Esbo
SUNDELIN CHRISTINA ”MY”
Esbo
667
672
676
Kyrkslätt
Esbo
STORGÅRDS EVA
Esbo
Raseborg
666
663 SANDFORS ELIN
Lojo
Vichtis
Esbo
662 RÖNNBERG JANINA
Esbo
SEDIGHI SANIEH
Esbo
661
688 WICKSTRÖM HENRIK
Ingå
ÖSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
125 AHLFORS MIKAEL
126 AHMED ABDIRISAK
Borgå
Borgå
130 ANDERSSON OTTO
131
135 BRUCE MARINA
136
140 ENGÅRD BENNY
FAGERBERG CHARLOTTA
Borgå
145 GRUNDSTRÖM BEN
HÄLLFORS CHRISTOFFER
KARLSSON MIKAEL
155 Sibbo
FORSBLOM ANNETTE
GRANDELL BARBARA
HAVILA MALIN
Askola
GRANDELL BEATRICE
148 HENRIKSSON FRED
152 KARLSSON TOBIAS
153
157 Sibbo
Lovisa
154 LILJESTRÖM HELENE Sibbo
Lovisa
LINDGREN HANS-PETER
149 HINTTANIEMI JONNA
LILJESTRAND TOM
Borgå
144 Lovisa
Sibbo
156 LIND PETRA
ENGBLOM CHARLOTTA
Sibbo
Lovisa
Borgå
139
143
147
151 Lovisa
Sibbo
LILJESTRÖM TOBIAS
EKBLOM SEBASTIAN
Sibbo
150
Borgå
Borgå
Borgå
134
138
142
146 GÜNSBERG-SANDSTRÖM LAURA
Lovisa
137
141
Borgå
BLOMQVIST-VALTONEN ELIN
Borgå
Borgå
129 ANDERSSON ELIN
133 BJÖRKMAN PATRIK
EDGREN BERNHARD
Borgå
Lappträsk
132 Lovisa
DUSHI FLORENTA
Lovisa
Borgå
BAUMGARTNER PIA
Borgå
128 ANDERSSON CHRISTER
Borgå
ANTMAN SOFIA
Lovisa
127 ANDERSIN STEFAN
158 LINDGÅRD STINA
Borgå
159 LINDQVIST KAJ
Sibbo
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 15
ÖSTRA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
160 LIPPONEN BENITA
161 LUND BODIL
Sibbo
MONTONEN NIKLAS
166
170 OLLIKAINEN HANNU
171
175 ROSENBERG THOMAS
176
180 SIGFRIDS FRIDA
SJÖHOLM MARKUS
185 SUNDBÄCK TOM
SUNDQVIST BJÖRN
Sibbo
190 SÖDERBERG JOHAN
TUOMOLIN INGALILL
Borgå
16 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
183
187
191
STENMAN LOTTE Lovisa
SVEHOLM SHARIE
189 SÅGBOM IRINA
Borgå
UTUJIJE-HABIYAKARE JACQUELINE
184
188
192 Borgå
Sibbo
Lovisa
Borgå
179 SEGERSTRÅLE MARTIN
STENBERG PAMELA
SVEHOLM PEHR
Borgå
178
182
186
Borgå
SAVIN CHARLOTTA
Sibbo
174 REIJONEN OTSO
Borgå
SKOG MIMI
Lovisa
173
177
181
NYLANDER MIKAELA
Sibbo
Sibbo
169 Borgå
RAILILA MARIKA
SANDSTRÖM STEFAN
Sibbo
Borgå
172 Borgå
RÖMAN MICAELA
Lovisa
168 Lovisa
PYNNÖNEN KRISTEL
Lovisa
Borgå
NYGÅRD EMIL
Mörskom
PAAKKANEN PETRA
Sibbo
167
164 MELLIN-KRANCK GIA
Borgå
MÅRTENSON JESSE
Borgå
163 LÖNNFORS HANNA
Borgå
MUNKBERG TOVE
Borgå
Borgå
LÖKFORS OSCAR
Borgå
165
162
Borgå
193 VÄYRYNEN TINA
Borgå
194 WALLÉN GUN
Lappträsk
195 WALLÉN GÖRAN
196 WECKSTRÖM BODIL
Lappträsk
197 WIDE ROGER
Sibbo
Lovisa
EGENTLIGA FINLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
643 ADOLFSSON MI
644 BACKAS CARITA
Pargas
FREDRIKSSON MERJA
Kimitoön
648 GUSTAFSSON ÅSA
649 KOIVUSALO FREDRIK
653 SID CATHERINE
GRANROTH VEERA
650 KOSKINEN REGINA
654
GUSEFF NIKLAS
651
655
Reso
656 VARJO VILLE
Lundo
652 PAUL ROBERT
Åbo
SOLIN HENRIK
Nådendal
647 Åbo
KÄLDSTRÖM VILLE
Pargas
SIPILÄ MARJO
Åbo
646 Åbo
Pargas
Salo
S:t Karins
645
657 WENNSTRÖM KJELL
Letala
Åbo
MELLERSTA ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
2 BJÖRKGREN MAGNUS
3 BRANDT MATS
Karleby
LUKKARINEN MARGITA
8 MATTILA INA
12 STORBACKA-KOIVUNEN NATALIE
NYBERG ANDERS
STRÖM LISA
JAKOBSSON LEIF
10 SILVANDER MATS
Karleby
6 Karleby
Karleby
9
13 Karleby
5 HONGA JOAKIM
Karleby
Karleby
Karleby
Karleby
BÄCK NANCY
Karleby
7
4
Karleby
11 SNELLMAN HANS
Karleby
14 TIMONEN MARLÉN
Karleby
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 17
VANDA-KERVO VÄLFÄRDSOMRÅDE
157 BÄCKSTRÖM CAROLA
158 DAHLMAN ULF
Vanda
EKLÖF JAN-ERIK
Vanda
162 HOLMBERG-SOTO HANNA
163 KARLSSON PATRIK
160 ELFGREN THOMAS
Vanda
164
Vanda
165 SJÖROOS JAN-PETER
Kervo
HOVÉN-KORPELA NINA
380 WAGNER-NYMAN NINA
Hyvinge
381 WARELIUS HEIDI
Vanda
Nurmijärvi
Tusby
PÄIJÄNNE-TAVASLAND VÄLFÄRDSOMRÅDE
479 HONKANEN TOMI
480 TAPIOLA JUHA
Lahti
481 TYYSKÄ PIA
Lahti
Lahti
SATAKUNTA VÄLFÄRDSOMRÅDE
322 JÄRVINEN JUHANI
323 SUSI IDA
Nakkila
Björneborg
EGENTLIGA TAVASTLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
2 KALEVA PETTERI
Tavastehus
3 PLUTÉN GUNILLA
Tavastehus
18 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
382 ÖNGÖRÜR MESUT
Mäntsälä
166 SUHONEN-MALM ANNA-STINA
Kervo
MELLERSTA NYLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
379
161 FORSBLOM-PRITTINEN FRIDA
Vanda
NIEMINEN JOUKO
Vanda
Vanda
159
BIRKALAND VÄLFÄRDSOMRÅDE
217 LÖFBERG HENRIK Tammerfors
KYMMENEDALENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
109 BARDY JOHAN
110 BJÖRKQVIST CAMILLA
Kotka
Pyttis
NORRA SAVOLAX VÄLFÄRDSOMRÅDE
325 HÄYRYNEN TOMMY
326 KAMALAKANAN SURAINDRAN
Kuopio
Kuopio
MELLERSTA FINLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
369 HONKONEN SANNA
Jyväskylä
NORRA ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
204 AHO JARI
205 HELANEN VERONICA
Pyhäjärvi
206 KUKKONEN PERTTI
Uleåborg
207 MIINALAINEN MARJO
Muhos
Uleåborg
LAPPLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE
333 HARJU TERO
Inari
334 KUSTULA KIRSTI Inari
335 NÄKKÄLÄJÄRVI KLEMETTI
Enontekiö
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 19
A K T U E L LT
VÄRM DIG MED VÅR MÖSSA! Nu kan du äntligen beställa den efterlängtade SFP-mössan. Beställ den genom länken nedan på sidan eller genom att avläsa QR-koden med din smarttelefon. Mössan är till verkad i Finland.
Beställ via www.lyyti.fi/reg/sfpmossa – eller genom att avläsa QR-koden ovan.
20 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
ALSTE R FR ÅN ARK ADIABACKE N
”VÄLFÄRDSVALET HANDLAR JUST OM DETTA: OM MÖTEN, OM OMSORG FÖR MÄNNISKAN.” ANDERS ADLERCREUTZ SVENSKA RIKSDAGSGRUPPENS ORDFÖRANDE
Nästan 20 år av arbete kulminerar i dessa dagar i välfärdsområdesval. Den ena regeringen efter den andra har stångat huvudet blodigt i paragrafer och grundlagsbekymmer i sina försök att skapa en social- och hälsovårdsreform som klarar en grundlagsgranskning. En granskning som i grunden går ut på att vi måste ha en reform som på bästa möjliga sätt säkrar både god vård för alla och en stark demokratisk struktur. Denna reform klarar det testet. Och nu inom några dagar kommer reformen att utmynna i att vi igen samlas kring valurnorna. När ni läser detta är valkampanjen inne på slutrakan. Många plättar har stekts. Många glöggmuggar druckits. Men framför allt har många människor mötts. Och välfärdsvalet handlar just om detta: om möten, om omsorg för människan. I den frågan är SFP bättre rustad än de flesta. Devisen ”nära dig” som vi har använt i flera val kommer nu till sin fulla rätt. Vård handlar om att vara nära, att se sin medmänniska, att se styrkor, att se svagheter – att se behov. Ett parti som värnar om minoriteter är också sällsynt lämpat att bära ansvar i dessa frågor. För när man är sjuk, svag, så är man en minoritet. Man är den som behöver lite extra stöd, som behöver hjälp. En politik som i årtionden strävat till att se till att alla i samhället ses och tas omhand har de lösningar som krävs för att vården skall fungera. För att man skall få den hjälp man behöver när man inte kan tuta och köra på som förr.
Därför är jag säker på att det här valet kommer att gå bra. Men det gäller att köra på också de sista dagarna. Och som så ofta så brukar det lag som har roligast klara sig bäst. Och om det är någonting som är säkert i valsammanhang inom vårt parti så är det det, att det brukar vara roligt. Så jag inväntar valnatten med tillförsikt. Efter det börjar sedan arbetet. Och det första året kommer säkert att kräva en hel del. Att flytta över en verksamhet som omsätter 20 miljarder euro går inte så där bara. Det kommer säkert en del överraskningar på vägen – kanske både i positiv och negativ bemärkelse. Men jag vågar påstå, att ju fler SFP:are som fattar beslut i dessa frågor, desto bättre kommer det att gå. I riksdagen väntar det sista året innan nästa val. Och som alltid så kan man förvänta sig en hel del utmaningar här också. Trots att vi med vilka som helst mått mätt har fått igenom en uppsjö reformer finns det ännu en hel del att göra. Och val som närmar sig har ibland tendensen att skruva upp både tryck och temperatur en aning. Sen hoppas jag uppriktigt att det också skall komma lite människovärme in i riksdagen. Det har varit ont om kolleger i huset den senaste tiden. I skrivande stund vet ingen hur det ser ut i början av februari när arbetet inleds igen, men jag hoppas verkligen att man igen skall kunna trängas i hissen och ha flera stolar kring varje lunchbord.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 21
Görel Borgmästars har tittat på alla SPF:s livesända konserter och danser på sin skärm. Ibland har kvasten fått agera danspartner.
22 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
Svenska kulturfonden
DANS PÅ DISTANS
D
et var som en märklig föraning när personalen på Svenska pensionärsförbundet (SPF) i december 2019 förberedde ett verksamhets år med rejält utökat IT-stöd till sina medlemmar. Då nedstängningen kom i mars 2020 började SPF dela ut Zoom-licenser till sina föreningar och transformerade blixtsnabbt evenemang från fysiska till digitala. Det återkommande bidraget, förbundspaketet, från Kulturfonden är centralt i SPF:s verksamhet och har redan i ett par års tid använts till digitalisering.
TEXT: FOTO:
SUSANNE SKATA MONICA SANDSTRÖM
I Svenska pensionärsförbundets normala verksamhet sänder verksamhetsledaren Berit Dahlin ut ”Förbundsnytt” – ett infobrev till förtroendevalda i föreningarna och förbundet – ungefär fem gånger per år. Det blev sjutton år 2020. Sjutton digitala. – Vi blev inte tagna på sängen med pandemin, säger Berit. Vi ställde raskt om verksamheten och eftersom vi för ett par år sedan anställde en IT-koordinator var våra medlemmar redan inne i en process att ta till sig information digitalt. Vi har lyckats bra med omställningen och tycker det är jätteroligt. Det första större digitala evenemanget blev en karantändans den 28 mars. Dansbandet Guns Rosor ställde sig framför kamerorna och Svenskfinlands pensionärer hade tipsats om dansen via SPF:s sociala medier, tidningen God tid, Förbundsnytt, e-post och sms. En IT-stödperson fanns tillgänglig och svarade på frågor om hur och var man kunde se sändningen. Responsen blev enorm. ”När är nästa?” Berit och hennes kollegor fick bekräftelse på att de var på rätt väg.
Ett större utbud digitalt I Pedersöre svepte pensionären Görel Borgmästars omkring på vardagsrumsgolvet med sin röda kvast under karantändansen. Den man hon var gift med i 50 år gick bort för fem år sedan och med honom den självklara danskavaljeren. Väninnorna har tagit med henne till paviljongerna och det passionerade intresset har fortsatt förgylla livet. – Då jag hör tonerna från ett dansband går det en rysning genom mig, säger Görel. Dansen har format mig som människa, så det är klart att “innelivet” i soffhörnet med bara tv som sällskap kändes jobbigt då coronan kom. Görel tyckte ändå att pensionärerna blev väl omhändertagna av regeringen, att det var en fin gest att de ville skydda de äldre. Pensionärsförbundets digitala evenemang tog hon emot med öppna armar. – Då man vet premisserna får man hitta på något, säger hon. Man kan inte sitta och tycka synd om sig själv. Så jag rullade ihop mattorna, tog fram kvasten och dansa-
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 23
de med Guns Rosor på plattan. Svenska pensionärsförbundets medlemmar blev långt hänvisade till nätet i och med pandemin. De erbjöds föreläsningar om hur mötesappar fungerar, hur man kan använda sociala medier för att umgås, hur molntjänster och bankappar underlättar vardagen. Lika snabbt var SPF igång med att tipsa om motionsövningar som kan göras hemma eller ute; möten och frågesporter ordnades via Zoom och recept för den som ville prova på nya maträtter publicerades på webbplatsen. Under våren sändes antikrunda, allsångs- och morsdagskonsert på SPF:s Youtube-kanal. – En medlem ringde en dag och sa att hon inte kunde titta på konserten då den sändes live men att hon skulle se den senare, berättar Berit. Då blir man varm om hjärtat. Det intressanta är också att det inte bara är pensionärer som tittat, även yngre har hittat våra plattformar. Så förbunds- och verksamhetsbidragen har under 2020 nått många fler än våra ordinarie medlemmar.
Drive-in-konsert med säkerhetsavstånd Då sommaren närmade sig satt en frustrerad dansbandssångare med avbokade spelningar i kalendern. Tom Käldström ville ut och spela med sitt band Tommys. Publiken ville ut och dansa och lyssna. Men restriktionerna och rädslan gjorde det svårt att ordna dans för de äldre. Tom och SPF:s ombudsman i Österbotten, Patrick Ragnäs, kläckte idén om en drive-in-konsert. I samarbete med Lillby ungdomsförening ordnades ett live-evenemang. – Det var en hjärtesak att det skulle vara tryggt men att man skulle få göra något tillsammans och träffa folk, säger Tom. De som kunde fick komma till dansplatsen Klacken med bil, en trygg resa med egen partner, vän eller familj. Väl på plats satt man kvar i bilen och kunde höra konserten via sin bilstereo, genom ett tillfälligt dagstillstånd för att sända via FM-sändare.
24 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
– Den här gången kunde ingen klaga på att vi spelade för högt, skrattar Tom. På en storbildsskärm såg publiken Tommys på scen. Samtidigt kunde alla SPF:s medlemmar runt om i Finland se konserten digitalt. – Vi fick ha max 500 personer på plats i Lillby, berättar Patrick. Och det var nästan 500 där, men via nätet har tiotusentals sett konserten. Görel var fysiskt på plats med en vän. De kom i god tid och valde att stå bredvid sin bil och se Tommys spela. Det ryckte i benen och mot slutet av konserten dansade par intill sina bilar här och där. – Det var en vacker afton och så underbart att få åka iväg på något, minns Görel. Man kunde gå och köpa kaffe. Vi satte oss vid ett bord och drack vårt kaffe, men sedan gick vi tillbaka till bilen. Vi vågade inte umgås desto mera; jag uppskattar respekten folk visade varandra. Även om det inte blev några danssteg för Görel tyckte hon det var värt att åka på en drive-in-konsert. – Absolut! Öronen fungerar precis som förr, skrattar hon. Musiken väcker något i en. För dansbandet Tommys blev drive-in-konserten också en speciell upplevelse. – Vi är vana att folk rör på sig då vi spelar, att blickar möts, berättar Tom. Nu tutade de med bilarna och applåderade friskt. Då vi tog paus satt folk och spolade tillbaka på Youtube, tittade och ropade åt oss ”oj, vad det låter bra”! Deras leenden är sommarens starkaste minne.
Fördelarna med det digitala På pensionärsförbundet droppade det in allt fler förslag på digital verksamhet. Medlemmarna fick under 2020 ta del av fem konserter och tiotals, nästan hundra, andra digitala evenemang. I december ordnades en föreläsning på temat ”äldres kost”. Folk från hela Svenskfinland deltog. De chattade, skickade sms och e-post. – Vi fick inte slut på diskussionen, säger Berit.
Svenska kulturfonden
Dansen var det första som togs bort och det sista som kommer tillbaka. Dansbandssångaren Tom Käldström spelade och sjöng av hjärtats lust då de fick ordna en drive-in-konsert. MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 25
Det gav mersmak att de var så aktiva. På en föreläsning ser du bara folks ryggar, på Zoom ser du ju allas ansikten. Du blir mera med i det som händer. Pensionärsförbundet fortsätter utveckla sin digitala verksamhet, men man är också medveten om att alla inte vill eller kan umgås via en skärm. – Vi lever i en konstlad situation, säger Berit. Klart folk vill träffas. För dem som inte har dator blir det mycket ensamt; vi jobbar på att möta dem. Dels genom utbildningar så att de blir digitala och dels genom mindre gruppträffar så gott det går. Görel har hängt med på SPF:s alla live-sända konserter. För varje dag lär hon sig mer om hur mångsidigt hon kan använda telefon och platta. Hon hänger mycket på sociala medier och ser de som en värdefull öppning ut mot världen. – Kvasten är tyst, snäll och nykter, fast jag vill känna ”dansfeeling” och saknar det fysiska, konstaterar hon. Men vad skulle jag gjort utan sociala medier? Suttit och tittat på klockan? Nej. Facebook har gett mig ett bra liv!
SVENSKA KULTURFONDENS FÖRBUNDSPAKET Föreningar och förbund – tredje sektorn – är en viktig del av det svenska i Finland. Svenska kulturfonden beviljar årligen betydande bidrag både för att säkra den fortlöpande verksamheten och för att möjliggöra utveckling och innovation i organisationerna. Bidragen delas ut till centralorganisationer som fördelar dem mellan sina medlemsföreningar.
Texten har också publicerats i Svenska kulturfondens årsbok 2021.
På en drive-in-konsert blir det ett naturligt avstånd mellan deltagarna. På Klacken i Lillby kunde man se Tommys på scen och lyssna till musiken via sin bilradio.
26 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
K USNVTAVA E N S KA U L INTG2D0O2M 1
VI ÄR REDO ATT AXLA ANSVAR FRIDA SIGFRIDS ORDFÖRANDE, SVENSK UNGDOM
Var tredje högskolestuderande i Finland lider av antingen ångest- eller depressionssymtom. Det framkommer i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i mitten av december. Orsakerna till att så många unga lider av psykisk ohälsa är mångfacetterade och kan inte enbart åläggas coronapandemin, utan handlar om större strukturella problem. Trots det lyser åtgärderna inom mentalvården med sin frånvaro. Att en tredjedel av studerande lider av psykisk ohälsa tyder på ett bredare strukturellt problem än bara avsaknaden av terapigarantin eller långa köer till Studenthälsan. Visserligen behövs också dessa åtgärder, men samtidigt behöver vi se över vårt samhälle ur ett bredare perspektiv. Den stundande sote-reformen och välfärdsområdesvalet är en ypperlig chans att göra det. Vi måste tänka om mentalvårdstjänsterna men också inse påverkan av det prestationssamhälle vi lever i och hur vi kunde minska pressen speciellt bland unga. För att i praktiken kunna bevaka också mentalvårdstjänserna och ungas specifika behov behöver vi unga beslutsfattare också i välfärdsområdesfullmäktigena. Svensk Ungdom har ett flertal kandidater som vill arbeta för tillgäng-
liga mentalvårdstjänster och för den generation som nu håller på att falla mellan stolarna. Vi pratar ofta om generationspolitik och att också de yngre och kommande generationerna ska beaktas i beslutsfattadet. Siffrorna talar sitt tydliga språk om att det verkligen behövs. Vi vill att mer fokus ska ligga på det förebyggande arbetet, men vi behöver också resurser att ta itu med mer allvarliga problem just nu. Vi behöver en terapigaranti där alla som behöver vård också får det inom en specifik tid. Det skapar en trygghet i vårt välfärdssamhälle. Ingen ska behöva köa i sex månader för att få den vård de är i behov av. Jag utmanar dig att i det kommande välfärdsområdesvalet rösta på en ung kandidat. Det skapar framtidstro och visar att också SFP tar unga på allvar. Svensk Ungdoms unga kandidater ställer inte upp för att skapa sig en profil inför framtida val. Svensk Ungdoms kandidater har valt att ställa upp i välfärdsområdesvalet för att de är redo att axla ansvar och ge en röst åt den generation som just nu håller på att falla mellan stolarna. Jag hoppas att också du är redo att ge en ny generation en chans i det politiska beslutsfattandet.
MEDBORGARBLADET NR1 NR3 2022 2021 | 27
R Ä D D N I N G S VÄ S E N D E T
”DET ÄR ÅRATAL SEDAN DEN SENASTE RÄDDNINGSUTBILDNINGEN ORDNADES I FINLAND OCH BEHOVET ÄR SKRIANDE.” ANNA-MAJA HENRIKSSON
28 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
R Ä D D N I N G S VÄ S E N D E T
Nu får vi mer räddningspersonal på svenska F
inland har i nuläget en stor brist på räddningspersonal som kan svenska, i synnerhet brandpersonal. Regeringen beslöt i november att 1,6 miljoner euro ska riktas till svenskspråkig räddningsutbildning i den kompletterande budgetpropositionen.
ÄNTLIGEN, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson om beslutet. Enligt Regionförvaltningsverket är det nio år sedan Räddningsinstitutet ordnade utbildning av räddningsmanskap på svenska. – Det är åratal sedan den senaste räddningsutbildningen ordnades i Finland och behovet är skriande. SFP har arbetat hårt för resurser till en svenskspråkig utbildning. De här resurserna förbättrar tillgången till svenskspråkig räddningspersonal också i framtiden, både på fastlandet och på Åland, säger Henriksson. DEN SVENSKSPRÅKIGA kursen startar år 2022 med 30 studerande. Behovet av räddningspersonal är stor i hela landet – vi behöver över 1000 personer under de kommande 10 åren. Av dessa 1000 borde närmare 300 vara svensk- eller tvåspråkiga. RÄDDNINGSVÄSENDET genomgår, vid sidan om social- och hälsovården, också en reform i samband med vårdreformen i
Finland. I och med vårdreformen ansvarar de nya välfärdsområdena och Helsingfors stad för ordnandet av räddningsväsendet, från ingången av 2023. Räddningsverken kan fortfarande producera prehospital akutsjukvård för hälsooch sjukvården men är fortfarande en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet. ATT EN svenskspråkig räddningsutbildning nu ordnas ligger i tiden då bristen på svenskspråkig personal är stor. Brandmansutbildningen finns för tillfället i Kuopio och ordnas enbart på finska. Brandmansutbildning på svenska ordnades senast 2012 i Kuopio. SFP vill att den svenkspråkiga räddningsutbildningen nu ska anordnas i Helsingfors. EN JÄMLIK tillgång till räddningstjänster i hela landet och tillräckligt med svenskspråkig personal inom räddningstjänsterna är avgörande för vår trygghet.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 29
FILOSOFI
ÄNNISKAN SOM POLITISK VARELSE 30 | NR1 NR5 2022 2020 MEDBORGARBLADET
FILOSOFI
TEXT:
RICKARD DAHLBÄCK
Hannah Arendt (1906–1975), som på grund av sin judiska bakgrund var tvungen att fly Nazityskland och leva som statslös under flera år, var en av de mest färgstarka politiska teoretikerna under sin tid. Hon är svår att placera rent ideologiskt eftersom hennes tänkande präglas av ett existentiellt förhållningssätt till politiska problem, vilket leder henne till att använda begrepp på sätt som kan överraska och förvirra vid första anblick. Som följd har vissa av hennes iakttagelser missförståtts och väckt onödig kontrovers, vilket jag tror är fallet med hennes kritik av mänskliga rättigheter som politiskt begrepp i texten “Rätten till rättigheter”. Jag tror att varje människa, oberoende av politiska, moraliska eller filosofiska uppfattningar, kommer finna olika aspekter av Arendt både tankeväckande och frustrerande. Min förhoppning är ändå att denna korta redogörelse av en del av hennes tänkande kring de mänskliga rättigheternas natur ska demonstrera vikten av att tänka kritiskt kring också de mer centrala institutionerna i samhället. Hannah Arendts var filosofistudent i Tyskland under Martin Heidegger, vilket innebär att hon var skolad i vad som generellt kan kallas kritisk filosofi. Kritik i detta sammanhang innebär inte att ge mothugg mot något eller att ha ett negativt förhållningssätt, utan det är termen för ett
metodologiskt grepp som går ut på att göra en helhetsanalys av ett fenomen utifrån dess egen interna logik. Hur detta går till i praktiken visar sig tydligare vid en genomgång av Arendts granskning av de mänskliga rättigheterna. Arendts kritik behandlar olika aspekter av begreppet mänskliga rättigheter, och hon börjar med det som kanske är själva grundförutsättningen för att deras konkreta existens i den politiska sfären, nämligen FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Denna del av kritiken handlar om att analysera vad Arendt hävdar är en motsägelse i deklarationens interna logik, nämligen relationen mellan textens abstraktioner och den politiska verkligheten. Hennes resonemang är, något förenklat, följande: de mänskliga rättigheternas oförytterlighet får sin kraft ur att de inte är knutna till något specifikt politiskt sammanhang, eftersom de har sitt ursprung i människan själv. Det vill säga, den människosyn som FN:s allmänna förklaring grundar sig i hävdar att de mänskliga rättigheterna är giltiga utifrån sig själva, snarare än att vara givna av en högre auktoritet. Varje enskild människa har alltså del i de mänskliga rättigheterna oberoende av politisk status. Problemet för tanken om politisk oberoende och universella rättighe-
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 31
FILOSOFI
ter är emellertid enligt Arendt att de rättigheter som i praktiken garanteras en person kommer vara avhängig av att personen är del av en nationalstat. Den demokratiska statens vägledande princip är den egna självbestämmanderätten, en rätt som delas kollektivt mellan medborgarna. Nationalstatens suveränitet är en förutsättning för dess själva existens, och dess existens är hotad så fort någon annan instans utger sig ha en högre auktoritet än nationen. Arendts poäng är därför att de mänskliga rättigheterna i praktiken uppfylls inom ramarna för nationalstaten, vars existensvillkor är den egna suveräniteten. Ur Arendts perspektiv är det svårt att hävda de mänskliga rättigheternas universalitet oberoende av politisk tillhörighet, eftersom hon själv fick erfara hur skör tillvaron blir av att inte längre vara delaktig i en politisk kontext. Flyktingar, förtryckta och i övrigt politiskt utsatta personer kan inte dra någon nytta av sina universella mänskliga rättigheter så länge de inte är inkluderade i en gemenskap som garanterar dem. Deras abstrakta mänsklighet, som utifrån FN:s allmänna förklaring är grunden för deras rättigheter, är i denna situation osynlig och verkningslös. Detta innebär emellertid inte att mänskliga rättigheter i sig är onödiga eller särskilt abstrakta, utan för Arendt avslöjar det snarare att människan är en politisk varelse i grunden och att det således är problematiskt att försöka separera politiska begrepp från en politisk kontext. Tanken med att formulera mänskliga rättigheter som något politiskt oberoende är enligt Arendt visserligen välmenande, men en sådan process stärker inte rättigheternas legitimitet i praktiken. Ett första steg till det som Arendt ser som lösningen på denna problematik är att ge upp tanken på en utompolitisk universalitet mel-
32 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
lan människor. Utanför det politiska livet, det vill säga i naturen, är människor utsatta för den “rena differentieringen”. Här är varje människa unik och olika från varandra, men också ensam och sårbar. Arendt hävdar med andra ord att naturens universella tillstånd präglas av ojämlikhet och påtagliga skillnader i exempelvis styrka och välmående, och att denna utsatta tillvaro är det som för människor samman till ett politiskt gemensamt liv. Det är således först när människor börjar erkänna varandra som medborgare i en gemensam helhet som universalitet börjar betyda något, inte som ett abstrakt begrepp, utan som en politisk relation mellan olika människor. Medborgarskapet är för Arendt en utjämnare av de skillnader som existerar i naturen och själva förutsättningen för en gemensam mänsklighet. Utifrån detta klargörande av vad universalitet och mänsklighet egentligen innebär så hävdar Arendt att en grundläggande förutsättning för mänskliga rättigheter kan identifieras. Som textens titel antyder är denna förutsättning den grundläggande rättigheten till rättigheter överhuvudtaget. Eftersom det bara är en person som inkluderats i en rättslig gemenskap som också kan få sina mänskliga rättigheter garanterade så menar Arendt att denna inkludering alltid måste räknas som den första rättigheten, utan vilken andra rättigheter är dömda att förbli utan verkan. Den människa som inte har någon rättslig status som medborgare har inte del av de mänskliga rättigheterna eftersom denna människa också i praktiken står utanför mänskligheten själv.
E U R O PA PA R L A M E N T E T
POLITIKENS SVÅRA VAL N I L S TO RVA L D S E U R O PA PA R L A M E N TA R I K E R
Under de senaste veckorna har jag utkämpat något av en jakobsbrottning. Och ifall ni vill veta uttryckets ursprung, handlar det väl egentligen om att kämpa med sig själv, mellan det man kanske vill göra och det man borde göra. I politik – och i investeringsbeslut – är det en speciellt besvärlig fråga. Både i politik och i fråga om investeringar ser man följderna av sina beslut långt senare. För investeringsbesluten finns det en risk. Investeraren betalar själv för misslyckanden och förtjänar när besluten ger utdelning. I politik är det vanligtvis andra som betalat och det är just den egenskapen som gör politikens moral mera invecklad. Så vad har jakobsbrottningen handlat om? Vi står inför ofantliga beslut. På en historiskt sett oerhört kort tid ska vi vända om nästan allt det vi har byggt upp under de senaste 200 åren. Om vi tar som utgångspunkt för hela tidsperioden George Stephensons lokomotiv från 1814 så handlar det om hur vi har utvecklat och använt energi. 1814 var det ett jättelikt steg framåt på en väg, som med tiden bara blev ohållbar. Det kunde George Stephenson naturligtvis inte ana. I hans samvets- och innovationsbrottning mellan det förgångna och det som skulle komma, valde han framtiden och vi ska vara honom tacksamma för det. Men drygt 200 år senare står vi inför besvärliga val. När vi diskuterade de här valen för snart två år sedan, hördes det från både Europaparlamentets vänster och den gröna gruppen ganska absolutistiska krav: taxonomins regler skulle utesluta alla övergångsformer. Jag försökte redan då förklara, att den inves-
teringsabsolutismen utgör en katastrofal inställning till verkligheten. Och mycket snart – dvs inom 10 år – kommer vi att se hur fel de hade. En stor del av industrin i EU:s centrala och östra medlemsländer har byggt sina industristrukturer först på kol och senare på gas. Den politiken åstadkom först genom hårda gröna krav på att stiga ut ur kärnenergin. Nästa år stängs Tysklands sista kärnkraftverk. Till den här gränslösa aningslösheten kommer nu den nederländska nybildade regeringens beslut som en ironisk kontrapunkt: att lösa energifrågan genom att bygga två nya kärnkraftverk. Men för Tysklands del finns inte den politiska lösningen. Kärnkraft finns inte i det nya regerings programmet. Det betyder att Tyskland, men indirekt också av Tysklands efterfrågan beroende ekonomier som Tjeckien, Slovakien och Polen hamnar i något av ett energivakuum. Om vi inte nu fattar kloka beslut, som räddar Tyskland ur en energipolitisk återvändsgränd, tar vi – med vett och vilja – ett steg mot någonting som kan bli en ekonomisk nedgång av minst lika stora politiska dimensioner som krisen på 1930-talet. Kanske vanliga och förnuftiga människor inte är intresserade av att läsa torra luntor om hur vi kring 2035 kunde ha en fungerande väteekonomi. Det är mer än förståeligt. Men följderna finns redan i bokform. Det är bara att öppna Berlin Alexanderplatz och se vad som hände med Franz Biberkopf. Jag går alltså hellre mot strömmen idag, än har riktigt fel 2035.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 33
HUR FINLAND HANTERAR KLIMAKTERIET HAR BETYDELSE FÖR HELA LANDETS EKONOMI 110-åring firar med upplysning om klimakteriet
Tara Junker, Ira Grandén, Tove Ørsted, Fredrika Biström och Jessika Luther talar gärna öppet om övergångsåldern. De är alla medlemmar i arbetsgruppen bakom den nya infobroschyren ”Abc -bli klimakteriesmart.
Går det att fira en lokalförenings 110-årsdag genom att lyfta fram information om hormoner, vall ningar och andra klimakteriebesvär som kostar för samhället? Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs är en förening som gör det. Svenskfinland behöver information som stöder kvinnors arbetsliv, inte en galakväll. Det kan vara obekvämt att prata kropp, och i synnerhet kroppar 50+. Arbetsgruppen bakom Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs 110-års projekt är vana att tala öppet: – Klimakteriet är så mycket mer än svett och vallningar! Upp till 500 symptom har konstaterats. Problem med sömnen som de flesta drabbas av talar man helt för lite
34 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
om, tycker Jessika Luther, en av medlemmarna i arbetsgruppen. Med kunskap blir vi starka. Genom information hittar individer och professionella snabbare svar på fysiska problem som kan slå ut en kvinna i övergångsåldern ur arbetslivet. För Tove Örsted, också hon medlem i arbetsgruppen och ävenså medlem i föreningens styrelse, har det varit viktigt att projektet skapats i ett finlandssvenskt sammanhang.
Hur har vi jobbat?
Hösten 2020 ordnade Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs i samarbete med Hesingforsmarthorna ett
seminarium om klimakteriet. Vi öppnade Pandoras ask och trots färsk pandemi kom publik över förväntan. Att jobba vidare var självklart. Vi har postat den tillhörande broschyren ”Abc – bli klimakteriesmart” till yrkesfolk och privatpersoner, i alla delar av Svenskfinland och annonserat ut om infosidan www.klimakterismart.nu. Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs bidrog under 2021 med en skrivning i Svenska kvinnoförbundets motion till SFP:s partidag. Nu driver också partiet frågan om lättill gänglig information om klimakteriet i en nationell hälsoportal. I SFP:s valprogram för välfärdsområdesvalet framkommer det också att SFP vill se klimakterierådgivning
A K T U E L LT som en del av hälsovården.
Klimakteriet i vårt samhälle
År 2021 fanns i Finland drygt 690 000 kvinnor i åldern 45–64. Av dem drabbades ca 70 procent av klimakteriebesvär. Alltför ofta leder symptomen till sjukskrivningar, som utan rätt behandling och diagnos drar ut på tiden. Hur Finland hanterar klimakteriet har betydelse för hela landets ekonomi. Hur vi kan klara oss genom klimakteriebesvär varierar: – Vården haltar. Allmänläkare kan göra en ytlig gynekologisk undersökning och de kan skriva en remiss. Men det är besvärligt att följa upp saken då gynekologen sedan är en annan person. Många måste söka vård privat, men det är dyrt, och alla har inte råd, tycker Ira Grandén, den medlem i arbetsgruppen som ursprungligen kom med idén att Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs skulle ta tag i ämnet på något sätt. – Gränsen för när vi räknas som ”gamla” skjuts hela tiden upp. Det finns en förväntan att vi ska jobba länge. Därför måste samhället satsa på små vårdinsatser som förebygger, också i klimakteriet. Att höja nivån av allmänt kunnande om klimakteriet skyddar mot stora problem, som kan leda till långvarig sjukledighet, tror Grandén. Luther håller med: – Flexibilitet i arbetslivet lönar sig mer än en sjukledighet, som kan leda till att du inte återgår till arbetet. Vården intresserar sig mer för kvinnor i fertil ålder än de som genomgår eller har genomgått sin menopaus, tycker Luther.
Har klimakteriet hamnat i döda vinkeln?
I Finland finns det ingen forskning som visar hur kvinnor med kraftiga klimakteriska symptom bemöts i primärhälsovården eller hur de orkar jobba trots symptomen. I England
är situationen annorlunda. Där kan arbetsplatser och företag deklarera sig som klimakterievänliga, genom att följa en rad kriterier. Landet har också en egen klimakterielag. Örsted påpekar: – Det finns så mycket felaktig information i rörelse. Många kvinnor tror t.ex. att klimakteriet inte kan börja före mensen slutar trots att de flesta symptomen dyker upp tidigare. Vi lider för länge och skyller för lätt på oss själva. Vi måste kämpa emot att kompromissa om vårt välmående. Hon tycker att vi på samma sätt som vi lättat på tabut om mens måste ta oss an klimakteriet: Klimakterieupplysningen måste in i arbetshälsan! Vi kontrollerar regelbundet våra tänder, men inte hur hormonerna påverkar vårt arbetsliv.
Efterlängtad befrielse
Hämtar klimakteriet med sig någonting bra? Grandén är övertygad: Vid 50 var jag på livets topp! Hon känner sig stark, struntar i duktighet och vet att hon inte behöver klara av allt. Den hormonella omställningen ger kvinnokroppen mer testosteron och gränserna mellan könen flyter ihop, vilket kan ge en efterlängtad frihetskänsla. Luther tror att många kvinnor i övergångsåldern också börjar se sitt parförhållande med nya ögon. Det kan vara lättare att lämna en dålig relation då man blir mer tillfreds med sin kropp och man inte känner att man måste vara duktig hela tiden. Alla tre tror att kvinnor efter 50 är mer effektiva, flexibla och självsäkra. Med åren minskar det ständiga sökandet efter bekräftelse. Därför önskar de att alla, också män, skulle få mer kunskap om klimakteriet. Om inte, kan den klimakteriska och fria kvinnan upp levas skrämmande, tror de. Har vi kontroll över vårt välmående, vet vi vad som händer i
kroppen och har vi tillgång till vård, information och stöd klarar vi både privatlivet och arbetslivet. Grandén och Örsted utbrister: – Det är win-win för kvinnorna och samhället. TEXT: FOTO:
FREDRIKA BISTRÖM SOFIA JERN
INFORUTA Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs är en av lokalföreningarna under Svenska Kvinnoförbundet, som är SFP:s kvinnoorganisation. Den 5 november 2021 fyllde Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs 110 år och firade genom att sprida information om klimakteriet. Projektet Klimakteriesmart nu består av portalen www.klimakteriesmart.nu, broschyren Abc – bli klimakterismart och instagramkontot Klimakeriesmart NU med texter och miniföreläsningar om kvinnors hälsa. Portalen är ett samarbetsprojekt mellan olika aktörer med olika kompetens. Fredrika Biström, Kvinnoförbundet i Sörnäs verksamhetskoordinator; är expert på sexuella minoriteter och könsminoriteter och Tara Junker, Sörnäs projektarbetare, på hälsosam kost. Klimakteriecoachen Eva-Lotta Backman vid Finlands Idrott har sammanställt den kunskap som finns kring klimakteriet, medan ordförande för Svenska kvinnoförbundet i Sörnäs, Mona Rautelin, har hållit i trådarna och redigerat texterna. Hon är historiker med särskilt intresse för medicinhistoriska ämnen som berör kvinnokroppen från tidigmodern tid till nutid. I arbetsgruppen har även vår hedersordförande Kerstin Meinander deltagit och gynekolog Viveca Söderström-Anttila har faktagranskat texterna.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 35
SPRÅK
Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning i Finland
36 | NR1 2022 MEDBORGARBLADET
SPRÅK
V
ad är egentligen en nationalspråksstrategi? Den strategi som regeringen Marin låtit sig utarbeta ska svara på Institutet för de inhemska språkens oro över nationalspråkens ställning i dagens Finland. Nationalspråksstrategin har nu sammanställt 62 åtgärder som ska stärka vår rätt att få service på de båda nationalspråken. I nationalspråksstrategin finns många åtgärder som SFP arbetat hårt för. – Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning, slår SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson fast. Strategin är ambitiös och trovärdig. Med den visar vår regering att tvåspråkigheten är viktig. Jag har arbetat hårt för att många av de åtgärder vi i SFP har flaggat för att behöver göras, nu finns med i strategin, säger Henriksson. I nationalspråksstrategin finns bland annat åtgärder som skall trygga tillgången till svensk- och tvåspråkig arbetskraft och på det sättet förbättra servicen på svenska. – Brist på svenskkunnig arbetskraft betyder sämre svensk service. Användning av svenskan minskar till exempel inom den offentliga förvaltningen och det här är något som vi måste åtgärda. Därför har vi i nationalspråksstrategin skrivit in åtgärder om att till exempel införa både omvända och anpassade språkkunskapskrav, kon staterar Henriksson. Det här betyder på konkret nivå att man möjliggör att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska eller goda kun-
skaper i svenska och goda kunskaper i finska. Istället för nuläget där majoriteten av tjänsterna kräver utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska. – Vi vill utreda möjligheten att avlägga examen som gäller utmärkta språkkunskaper, det vill säga det så kallade ”stora språkprovet” som en del av universitetsstudierna, alternativt genom att sänka priset på examen – det ska också utredas, fortsätter Henriksson. I strategin nämns också att det svenskspråkiga utbudet på Yle ska stärkas. Utbildningen har en central betydelse för att stärka national språkens ställning. Därför innehåller strategin flera helheter och åtgärder som ska stärka inlärningen av nationalspråken. – Vi ska främja kontakterna mellan språkgrupperna redan från en ung ålder, bland annat genom att etablera verksamheten med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Vi stärker och utvidgar också språkbad och språkduschar, konstaterar Henriksson.
MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 37
KRYS SE T 1/2022
Krysslösningen ska vara partikansliet tillhanda senast den 7.3.2021. Krysset får skickas in både digitalt till adressen redaktion@sfp.fi och per post. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 25 e. Adress: SFP, PB 430, 00101 Helsingfors. Besöksadress: Georgsgatan 27, 00100 Helsingfors
NAMN: ADRESS:
38 | NR1 NR5 2022 2020 MEDBORGARBLADET
KRYSSET 4/2021
VINNARNA I KRYSSET 4/2021: Benita Sviberg, Pargas Kaj Känsälä, Nedervetil Christer Forsström, Nedervetil Karl Råstedt, Tenala Lars-Göran Sperring, Malax
FRÅGESPORT
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Sylvester Mohs hårdhetsskala Zacharias Topelius 1850-talet Iltalehti.fi Kattraser Sex Isaac Singer Florida Kuling
1. Vilket namn firar namnsdag den sista december enligt den finlandssvenska kalendern? 2. Vad heter skalan som visar reptåligheten för olika mineral? 3. Vem skrev dikten Sparven om julmorgonen, som sedermera blivit en omtyckt julsång? 4. Under vilket decennium pågick Krimkriget, som också utkämpades vid den finländska kusten? 5. Vilket finländskt nyhetsmedium uppges användas av flest finländare? 6. Vad är bland annat Burma, Helig Birma och Ragdoll? 7. Hur många av fotbollsklubbarna i Premer League säsongen 2021–2022 har London som hemort? 8. Den ene var en Nobelbelönad författare, den andre en uppfinnare av en viss maskin. Vilket namn efterfrågas? 9. Vilken amerikansk delstat kallas The Sunshine State? 10. Vad kallas vindbenämningen som finns mellan bris och storm? Tips: ordet börjat på K.
Svaren: MEDBORGARBLADET NR1 2022 | 39
Det ska vara enkelt att få hjälp när du har det som svårast. Kun sinulla on vaikeinta, palvelujen tulee olla helposti saatavilla. VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL 23.1.2022 ALUEVAALIT 23.1.2022.