Unik 3 / Provläs

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Uniikki 9 Redaktör för den finska upplagan: Taina Vuokko Redaktör för den svenska upplagan: My Hermanson Grafisk planering: Virve Kivelä Den finska upplagans ombrytning: Virve Kivelä Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen (Vitale) Kartor: Kauko Kyöstiö / Spatio Oy © Karoliina Käpylehto, Marja Manner, Raija Silfverberg, Tuula Sakaranaho och Edita Publishing Oy © Sixten Granroth och Schildts & Söderströms Första upplagan 2022 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5644-7

Till läsaren Du är unik. I världen finns ingen annan som tänker på precis samma sätt som du.

Då förutsättningarna är de rätta lär sig människor av varandra och åstadkommer tillsammans något bättre än de kan var för sig. Lektionerna i livsåskådningskunskap är en möjlighet att möta andra och utbyta tankar kring både aktuella och tidlösa frågor. Sådana tidlösa frågor kan till exempel vara: Hurdan är världen? Vad är ett gott liv?

Hurdan är en god människa?

Livsåskådningskunskap bygger på flera vetenskaper, som filosofi, samhällsvetenskaper, religionsvetenskap och olika grenar inom kulturforskningen. Livsåskådningskunskapen använder många perspektiv och diskussioner och utbyte av idéer står i centrum. Du får också öva dig i att tänka kritiskt och motivera dina åsikter.

Alla kan studera livsåskådningskunskap och allt fler gör det. Möjligheten att studera livsåskådningskunskap grundar sig på principerna om religions- och samvetsfrihet i Finlands grundlag.

Världen du lever i och dina tankar är alltid utgångspunkten för studierna. Ju mer du vågar fundera på och granska din åskådning och omgivning, desto mer får du ut av dina studier.

Lycka till!

Författarna

Innehållet i Unik

5

Människan och miljön

N

oa har märkt att alla inte verkar var lika intresserade av miljön. De köper hela tiden nya saker och tänker inte på följderna av sin konsumtion. Han tycker att också storföretagen arbetar utan att bry sig om miljön.

Att följa med det här har känts både sorgligt och ångestfyllt.

Noa funderade länge på vad han skulle kunna göra för naturen. Sedan bestämde han sig för att gå med i en miljöorganisation.

Där har han träffat många som tänker som han. Tillsammans är det trevligare att söka modeller för hur man kan verka för miljön och förverkliga sina idéer. Verksamheten har fått Noa att tro på att man kan påverka med sina egna handlingar. Vad skulle du kunna göra för miljön och naturen?

Varje kapitel börjar med en berättelse som ska hjälpa dig att förstå olika människor och situationer.

Centrala begrepp Naturrelation vårt individuella sätt att förhålla oss till naturen Klimatförändring den uppvärmning av klimatet som påverkas av mänsklig aktivitet Biologisk mångfald mängden och variationen av växt- och djurarter och deras livsmiljö Djurens rättigheter ett värde som för med sig att djurens välmående beaktas vid beslutsfattande

74 |

| 75

De centrala begreppen i kapitlet är samlade på ett ställe. Med hjälp av dem kan du bekanta dig med kapitlets innehåll och repetera det du har lärt dig.

Människocentrerade natursyner handlar om nytta och upplevelser Vi kan inte tala om en hållbar framtid utan att beakta miljön och djuren. För att miljön skall förbli mångsidig och livsduglig för kommande generationer måste vi tänka på vilka följder vår aktivitet har på miljön och djuren.

Ingressen introducerar kapitlets tema.

De centrala begreppen står med fet stil då de förekommer första gången i texten. Det finns en begreppsordlista i slutet av boken.

Förhållandet till naturen är viktigt Människan behöver naturen. Naturen erbjuder människan ett ställe där vi kan finnas till, den ger oss föda, dryck och välmående. Samtidigt påverkar människan naturen. Skogar fälls för att ge plats för odlingsmark, växter odlas som föda och djur förädlas för att motsvara människans behov. En del av oss stannar upp för att tänka på hurdant vårt förhållande till naturen är och borde vara.

Inom filosofin har man vid sidan av många andra frågor tänkt på naturen och dess funktion. Miljöfilosofin är ett delområde inom filosofin som undersöker människans förhållande till naturen. Trots att filosofin har lyft fram frågor om naturen ända sedan antiken uppstod en livlig diskussion om miljöfilosofi först på 1970-talet när oron för miljön började växa.

Till miljöfilosofin hör frågor om vilka handlingar som är goda och onda ur miljöns synvinkel. Miljöetiken är ett område inom filosofin som undersöker hur människan bör förhålla sig till och naturen och djuren. En central tanke är att att man i samband med etiska överväganden bör beakta också djur och natur.

Naturen är en viktig del av den finländska kulturen.

Enligt allemansrätten får alla fritt plocka bär och svamp i skogen.

76 | Människan och miljön

ESCOs

kt

UN

vä

r l d s a r v s o bj

e

Teotihuacán i Mexico var på sin tid centralort för ett stort rike och man har uppskattat att där bodde omkring 150 000 invånare. Trots sin blomstring kollapsade staden någon gång på 700-talet. Det berodde på torka, inre konflikter och yttre angrepp.

De bakomliggande orsakerna till kollapsen var utmanande miljöförhållanden som framtvingade val som inte gick att förena med en hållbar utveckling.

många länder, bland annat Finland och de övriga länderna i Norden, om man ser till kolavtryck.

Till den hållbara utvecklingen hör också en kulturellt hållbar utveckling. Det innebär att man bevarar olika kulturer och gynnar en behärskad utveckling.

Om alla människor på jorden plötsligt började leva på samma sätt skulle den kulturella mångfalden gå förlorad. Om till exempel alla finländare slutade värdera sådant som hör till den inhemska kulturen, som bastu och stockbyggnader, skulle sådant småningom försvinna.

På motsvarande sätt bör man värdera också andra kulturer. Då kan sådant som är viktigt i olika kulturer bevaras till kommande släktled.

Den som på djupet har tagit till sig principerna för hållbar utveckling och omfattar en motsvarande livsstil är ekosocialt bildad. En sådan person kan uppskatta konsekvenserna av sina val och handla med hänsyn till kommande generationer. Den som är ekosocialt kunnig kan leta fram information, gestalta en helhetsbild och sätta sig in i andras situation. Det tar sig uttryck i ett ansvarsfullt och vidsynt beteende.

En gemensam framtid | 15

Det finns bilder från Unescos världsarv i alla kapitel. Bilderna är markerade med en stämpel.

Naturen har olika betydelse för olika människor. Naturen kan upplevas som värdefull eftersom den är till nytta för människan. Man kan också tycka att naturen är oändligt värdefull i sig själv. Människans sätt att se på och förhålla sig till naturen kallas natursyn. Alla har en egen natursyn, men kulturen och tiden inverkar på hur den utformas.

Ofta ställs människan i centrum. De människocentrerade (antropocentriska) synsätten betonar att naturen är värdefull för att den är till nytta och nöje för människan. En sådan natursyn märks då naturen på olika sätt utnyttjas för människans behov. Den tekniska utvecklingen har gett oss många nya möjligheter att forma naturen som vi vill.

Det finns flera typer av människocentrerade natursyner. Den finske filosofen Juhani Pietarinen skiljer till exempel mellan den utilitaristiska, humanistiska och mystiska natursynen. Varje förhållningssätt har olika betoningar. Den utilitaristiska natursynen innebär att naturen värderas enligt hur nyttig den är. Till exempel är skogen viktig därför att den ger industrin råvaror. Skogarna ska skötas så att de producerar så mycket virke som möjligt och helst så fort som möjligt.

Andra omständigheter, som biologisk mångfald eller skönhet, är inte så viktigt enligt den utilitaristiska natursynen.

I den humanistiska natursynen är naturen värdefull på grund av de erfarenheter den ger människor. Då vi rör sig i naturen sjunker vår stressnivå och vi kan njuta av naturens skönhet. Naturen kan också stödja en andlig och etisk utveckling. Enligt den humanistiska natursynen är naturen viktig i första hand för människan, inte för sin egen skull.

Vissa människor säger sig få andliga upplevelser i naturen. De kan till exempel ha upplevt närvaron av något heligt i skogen. Inom den mystiska natursynen hör sådana andliga uppfattningar samman med naturen. Ibland upplevs själva naturen som en helig plats. Inom den fornfinska religionen var naturen laddad med religiös betydelse.

Naturfenomen som åskan kunde uppfattas som tecken på gudarnas närvaro. Den mystiska natursynen behöver inte vara kopplad till en religiös världsbild; en icke-religiös människas naturrelation kan också vara mystisk.

Till de människocentrerade natursynerna hör också tanken på att naturen måste skyddas och bevaras för kommande släktled. Många

Material som finns i naturen kan bli oerhört värdefulla för människor.

Diamanter består av kol som utsatts för högt tryck djupt under jorden.

Människan och miljön | 77

Vem anser du att är den ondaste människan i världen?

Då nazisterna härskade i Tyskland trampade de på många sätt Och vem är den på människovärdet. Det var främst judarna som drabbades, största välgöraren? eftersom nazisterna anklagade dem för de dåliga förhållandena Motivera. i landet. Det var inte första gången judarna var offer för förtryck, deras ställning i Europa hade varit dålig redan i hundratals år. De behandlades illa också bland annat i Ryssland. Nu drevs förtrycket till ytterligheter.

Då Tyskland anföll Polen år 1939 började andra världskriget.

Frankrike och Storbritannien förklarade genast krig mot Tyskland.

Under andra världskriget beslöt man i Hitlers innersta krets att förin- Folkmord innebär ta det judiska folket i sin helhet. För att uppnå målet byggdes koncen- ett målmedvetet trationsläger och förintelseläger där miljoner judar förlorade livet. förintande av en Massförintelsen av judarna kallas förintelsen eller holocaust. Nazis- grupp människor.

Det finns miss­ terna förföljde förutom judarna också andra folkgrupper som de såg tankar om ner på; slaver, romer, homosexuella, handikappade och oliktänkare. att Rohingya­ Omfattningen av förintelsen nazisterna genomförde avslöjades minoriteten i först då andra världskriget tog slut och Tyskland och dess bundsför- Myanmar har blivit vanter förlorade år 1945. Då spreds bilderna av de bedrövliga likhögar- utsatt för förföljel­ se och till och med na runt världen. folkmord under Nationalsocialisternas ledare dömdes efter kriget vid en stor rättesenare delen av gång i Nürnberg i Tyskland. För domen tog man fram en helt ny brotts- 2010­talet. Många rubrik. De ansvariga för förintelsen och övriga förföljelser dömdes för rohingyer har tagit sig till flyktingläger. brott mot mänskligheten.

Förintelsen var ett brott mot mänskligheten

Du kan fundera på de reflekterande frågorna ensam, i par eller i grupp.

Pacifister söker fred utan våld Historien visar att våld sällan har lett till positiva förändringar i samhället. Enligt vissa är våld, krig och terrorism nästan Vad känner aldrig etiskt försvarbart. En sådan tankeriktning kallas för du för pacifism och handlar om att sträva efter fred utan våld. framtiden?

Alla pacifister har inte samma tankar om kriget. En del motsätter sig krig i alla situationer medan andra anser att våld kan godkännas i vissa situationer. Somliga pacifister godkänner självförsvar eller våld som kan förhindra ett större våld.

Motsatsen till pacifism är militarism. Då betonas arméns och soldaternas betydelse. En del militarister anser att militären borde styra staten eller åtminstone vara inflytelserika och uppskattade i samhället.

Enligt militaristerna borde man satsa på försvarsmakten eftersom en stark försvarsmakt erbjuder medborgarna trygghet.

I Finland har män allmän värnplikt I Finland har alla medborgare skyldighet att försvara sitt land. Dessutom har alla 18–60-åriga män allmän värnplikt. Det har skapat ett etiskt problem för manliga pacifister som inte stöder Försvarsmaktens verksamhet.

Utanför huvudtexten hittar du kortare texter om sådant som kan vara intressant att veta i sammanhanget.

| 37

Peacemärket Nelson Mandela

 Peacemärket är allmänt känt och använt som symbol för fred. Det förekommer i smycken, klädmönster och material som används vid demonstrationer. Ursprungligen användes märket speciellt bland dem som protesterade mot kärnvapen och på 1960-talet blev det en symbol för fredsrörelsen.

Märket planerades år 1958 av den engelska grafikern Gerald Holtom. Det är sammansatt av de grekiska bokstäverna ν (Ny) och Δ (Delta), initialerna i Nuclear Disarmament. Han tyckte att fredssymbolen också uttrycker människans hjälplöst utsträckta händer mot jordklotets konturer.

S

En trygg värld | 95

I slutet av kapitlet presenteras en person med samband till kapitlets tema.

ydafrikas tidigare president Nelson Mandela (1918–2013) har blivit känd speciellt för sin kamp mot rasförtryck. Han studerade till jurist som ung och gick med i politiken. År 1948 infördes apartheid i Sydafrika.

Befolkningen indelades enligt hudfärg i grupper med olika rättigheter. Bostadsområden, byggnader, allmänna utrymmen och tjänster fördelades enligt ras. Människor flyttades handgripligt till andra bostadsområden och familjer skildes åt. Också äktenskap mellan personer av olika raser var förbjudna.

Trots att bara en tiondel av befolkningen var vithyad behöll de makten och förtryckte de mörkhyade.

Mandela kämpade från och med 1940talet aktivt mot apartheidsystemet. Han lockade människor att vägra följa orättvisa lagar och satte i gång ett civilt motstånd utan våld. På grund av sin verksamhet måste han gömma sig och fly ur landet. Han togs fast och sattes i fängelse där han levde i fångenskap i 27 år. Då Mandela slutligen befriades år 1990 kunde han fortsätta sin politiska karriär. År 1994 hölls det första fria valet i Sydafrika där också mörkhyade fick rösta och ställa upp som kandidater. Mandela representerade Afrikanska nationalkongressen ANC som vann valet och han blev landets första svarta president. Samtidigt avvecklades apartheidsystemet.

Som president försökte Mandela med fredliga metoder bearbeta det trauma som apartheiden förorsakat. Sannings- och

Nelson Mandela dog 95 år gammal år 2013.

Minnet av honom finns bevarat i många böcker, filmer, sånger och konstverk.

försoningskommissionen som leddes av Desmond Tutu var en del av det. Hos kommissionen fick de som brutit mot de mänskliga rättigheterna under apartheiden ansöka om benådning om de erkände och ångrade sina brott. Hos kommissionen blev också offrens berättelser hörda. För sitt arbete fick Mandela många pris, av vilka det främsta var Nobels fredspris år 1993.

1.

Varför belönades Nelson Mandela med Nobels fredspris år 1993?

2.

Sök reda på ett konstverk, en staty, ett minnesmärke, en film, en bok eller en sång som gjorts om Nelson Mandela. Vilken bild ger verket om Mandela?

Kulturernas mångfald | 57

Uppgifter

Uppdrag Granska

Planläggning av en ö I Finland planeras ständigt nya bostadsområden. Till exempel till huvudstads­ regionen kommer det under de kommande decennierna enligt prognoserna att flytta flera invånare som behöver hem.

Då man planerar ett nytt bostadsområde måste man, förutom att bygga hus, tänka på hur folk ska leva i det nya bostadsområdet. Det behövs till exempel tjänster för invånare i olika ålder och möjligheter till rekreation. Invånarna måste också kunna förflytta sig till skolor och arbetsplatser. Som helhet måste bostadsområdet vara byggt i enlighet med principerna för en hållbar utveckling och på så sätt möjliggöra en hållbar framtid.

1.

Vad innebär a) kommande släktled b) hållbar framtid c) ekosocial bildning?

2.

Vilka är målen för en hållbar utveckling?

3.

Vad forskar man i inom futurologin?

4.

Vilken är skillnaden mellan en utopi och en dystopi?

Reflektera

Social och kulturell hållbarhet • På vilket sätt beaktas olika slags invånare?

• Hur väl fungerar människornas vardag?

• Hur uppmärksammas trivsel och rekreation?

• Hur stöds öbornas samhörighet?

• Hurdana evenemang ordnas på ön?

• Hur upplever öborna sig själva?

Ekologisk hållbarhet • Hur ska öns natur beaktas?

• Hur produceras energi och hur värms bostäderna?

• Hur är transporter och resande organiserade?

• Hur förverkligas avfallshanteringen?

• Hur ordnas mat­ produktionen?

Ekonomisk hållbarhet • Vilka tjänster finns på ön?

• Hurdana arbetsplatser finns på ön?

• Vad kostar det att bo på ön?

1.

Planera en bebodd ö som går att förverkliga. Presentera i planen synpunkter om ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.

2.

Fundera på hur öns framtidsplaner verkar. Hur ser den ut i framtiden och hur vill man utveckla den?

24 | En gemensam framtid

5.

Bläddra i läroboken och titta på bilderna. Fundera på vilka av dem som kommer att kännas föråldrade a) om tre år b) om tio år.

6.

a) Rita en bild av det du ser när du tänker på tiden. b) Fundera på vad din bild berättar om din tidsuppfattning.

7.

Vilka slags teknologiska uppfinningar behövs för att livet på jorden ska bli bättre?

Utforska 8.

Sök exempel på musik inom populärkulturen som försöker förmedla hopp eller pessimism inför framtiden. Vad hittar du mest av? Hur mycket realism ser du i texterna och hur påverkar musiken lyssnaren?

9.

Ta reda på hur ditt eget bostadsområde kommer att utvecklas under nästa årtionde. Leta fram information i dagstidningar och på din hemorts nätsidor.

Hur kommer till exempel folkmängden, trafiken, tjänster och byggnader att förändras? Vilka förändringar skulle du vilja påverka?

10.

Vilka slags svaga signaler hittar du på framtidsforskare Elina Hiltunens Instagramkonto Futureweaksignals?

En gemensam framtid | 25

Kapitlets sista uppslag innehåller uppdrag och uppgifter. De olika uppdragen stöder utvecklingen av de mångsidiga kompetenserna som ingår i grundskolans läroplan.

Det finns tre typer av uppgifter som uppmanar till att granska, reflektera och utforska.

Innehåll

1

2

3

4

En gemensam framtid

8 10 11 12 16 17 17 19 20 22 23 24

Människovärde och mänskliga rättigheter

26 28 29 30 31 32 34 35 36 37 38 39 41 42

Kulturernas mångfald

44 46 47 48 49 50 52 53 53 55 56 57 58

Världsvid jämlikhet

60 62 63 65 67

Förändringar i livsstilen syns i hur man bygger Hurdan är världen vi ger till kommande släktled?

En hållbar utveckling är summan av många faktorer Olika sätt att förhålla sig till tiden Man vill förutsäga framtiden Framtiden forskas vetenskapligt Framtiden fascinerar och skrämmer Människan är kopplad till tekniken Vi gör framtiden tillsammans Michael Laakasuo Uppdrag och uppgifter

De mänskliga rättigheterna bygger på människovärdet Under antiken uppstod nya tankar Tanken om mänskliga rättigheter i Europa under medeltiden Humanismens nya människosyn Upplysningen krävde att man tänker själv På 1800-talet föddes stora tankar 1900-talet var ytterligheternas århundrade Diktatorerna tar makten Förintelsen var ett brott mot mänskligheten Aldrig mer Fredsarbete under kalla kriget Lionel Messi Uppdrag och uppgifter

Det finns många kulturer Kulturidentiteten är individuell Alla kulturer består av olika slags människor Ursprungsfolken har rättigheter Invandring har alltid förekommit Den kulturella mångfalden syns i språket och föreställningarna Fördomar stämmer sällan Rasism innebär diskriminering I ett gott samhälle får alla uppmärksamhet Kulturell mångfald är en del av en hållbar framtid Nelson Mandela Uppdrag och uppgifter

Fattigdomen ger anledning till oro Rikedom och fattigdom hopas på olika håll i världen Fattigdomen har många ansikten Utbildning ger möjlighet till något bättre

5

Utbildning är en mänsklig rättighet Feminister kräver jämlikhet mellan könen Det finns mycket att förbättra i kvinnornas ställning Bill och Melinda Gates Uppdrag och uppgifter

68 69 70 71 72

Människan och miljön

74 76 77 79 79

Förhållandet till naturen är viktigt Människocentrerade natursyner handlar om nytta och upplevelser Naturen är viktig i sig själv Människans aktivitet påverkar klimatförändringen Befolkningstillväxten och överkonsumtionen utmanar jordklotets bärkraft Djurens rättigheter väcker frågor Livsstilen påverkar miljön Politiken och företagen påverkar miljön Johanna Almark Uppdrag och uppgifter

81 82 83 84 85 86

6

En trygg värld

7

88 90 91 92 93 94 95 95 97 98 100 101 102

Att förändra framtiden

Livet består av val Människan vill ha mening Arbetet är viktigt för många Politik handlar om gemensamma ärenden Det finns många sätt att påverka Olika attityder till livet Livsinställningen är formbar Meningen kan finnas i relationerna Malala Yousafzai Uppdrag och uppgifter

104 106 107 108 109 111 113 114 114 115 116

Ordlista Bildkällor

119 123

Det lönar sig att reda ut bråk Konflikter mellan nationer kan utvecklas till krig Teknologin gör krigen mer förödande än tidigare Krigets regler Terrorism förebyggs med jämlikhet Pacifister söker fred utan våld I Finland har män allmän värnplikt Kriget får allvarliga följder Tryggheten bevaras med diplomati Alla kan vara med i fredsbygget Nadia Murad Uppdrag och uppgifter

1

En gemensam framtid

K

lassen får som uppgift att i smågrupper planera en ö. Arnes grupp ska planera en befolkad ö och göra en miniatyrmodell av den. Den skall planeras så att den går att förverkliga. Målet är att invånarna på ön ska leva ett gott liv.

Arnes grupp sätter i gång med uppgiften.

Ju mer de fördjupar sig desto mer kommer de på som kräver avgöranden: Vad innebär ett gott liv för olika människor? Hur ska naturen beaktas? Hur hanterar man avfall? Hur förflyttar man sig på ön? Vilka tjänster ska erbjudas där? Hurdana hus ska man bygga så att olika slags människor och familjer kan få ett lämpligt hem? Hur kan man stödja samhörigheten mellan invånarna?

8 |

Centrala begrepp Hållbar framtid en ekologisk, ekonomisk, kulturellt och socialt hållbar utveckling Hållbar utveckling utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Framtidsforskning en vetenskapsgren som undersöker möjliga utvecklingslinjer för framtiden Utopi en positiv vision av framtiden Dystopi en negativ vision av framtiden

| 9

I dag gör vi val som påverkar både nuvarande och framtida generationer. Därför måste vi beakta också kommande släktled då vi tar beslut. Till stöd för valen finns vetenskapligt grundad kunskap om utvecklingen i framtiden. Var och en av oss kan inverka på hur framtiden kommer att se ut.

Förändringar i livsstilen syns i hur man bygger Många drömmer om att bygga ett eget hus. Många är med och planerar sin egen skola, arbetsplats eller sitt bostadsområde. Då man planerar en byggnad beaktar man byggnadsplatsen och materialen. Man tänker Ett tredimensionellt också över hur byggnaden ska värmas. Dessutom funderar man på hur man vill leva i utrymmet och vad vill man kunna göra där. fysiskt föremål kan på en liten stund Våra förändrade levnadsvanor syns i hur man bygger. I hus som är skrivas ut enligt byggda i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förekommer en virtuell modell. sådant som i dag verkar föråldrat. Det finns bland annat stora entré­ Vilken betydelse hallar där man har tagit emot gäster och små sovrum för tjänstefolk. har det för samhälKöken är vanligtvis små och undanskymda eftersom maten lagades let att det här blir av tjänstefolket. Den som ägde bostaden har sällan rört sig i köket. I vanligare?

10 |

början av 2000-talet har man däremot föredragit stora öppna utrymmen och köket är ofta en del av vardagsrummet.

De byggnader som planeras i dag kommer troligen att vara i bruk i flera årtionden. Därför försöker man förutse också framtida behov. Behöver man i framtiden likadana bostäder som nu eller borde man bygga små kapselbostäder eftersom det kan bli vanligare med ensamboende? Behövs det mycket förvarings­ utrymme i varje bostad eller kommer husen att ha utlåning där man hittar det man behöver? Borde man planera planteringar eller solpaneler på taken?

Hurdan är världen vi ger till kommande släktled?

Kommande släktled avser människor som föds senare än vi. Vi vet inte ännu hurdana deras önskningar och behov kommer att vara, men de kommer att behöva mat och rent vatten för att leva. Sannolikt vill de också vara nära sin familj och sina vänner. De vill känna sig trygga och leva i ett rättvist samhälle. Med säkerhet kan vi säga att kommande släktled vill leva ett människovärdigt liv.

Vi som lever nu måste se till att de kommande generationer får tillräckliga förutsättningar för att bygga ett gott liv. Vi som lever i Finland i dag har rent vatten, skogar och naturresurser. Om allt det här förstördes eller tog slut skulle de kommande släktleden ha sämre möjligheter till ett gott liv än vi har i dag. Vi har stor makt att påverka kommande generationers livsmöjligheter.

När vi planerar hur kommande generationer kan garanteras tillräckligt goda levnadsförhållanden kallas det hållbar utveckling. Det innebär att man tillfredsställer de nu levande generationernas behov så att det inte förstör naturen eller fråntar kommande generationer deras möjligheter att få vad de behöver. Till exempel fäller man inte hänsynslöst alla skogar i Finland på en gång utan överväger i stället noggrant hur mycket av skogens gåvor som kan användas så att de räcker också åt kommande generationer. Det är viktigt att främja en hållbar utveckling för om vi fortsätter leva som vi gör nu räcker jordens resurser inte till i fortsättningen.

Vid sidan om hållbar utveckling talar man om hållbar framtid. Med en hållbar utveckling bygger man en hållbar framtid. Till en hållbar

Den förväntade livslängden för pojkar födda i Finland var år 2020 79 år och för flickor 84,6 år.

Barn som föddes år 2020 kan alltså leva ännu på 2100talet.

En gemensam framtid | 11

Vad kan du göra för en hållbar utveckling?

En hållbar utveckling kan ta olika former. Beroende på var man föds får man olika förutsättningar att bygga ett gott liv. Här leker syriska pojkar i ett flyktingläger nära staden Aleppo.

framtid hör bland annat att kommande generationer har möjlighet till ett gott liv. Dessutom bör också naturen ha en framtid och naturens mångfald måste tryggas. Också ekonomin måste fungera på ett hållbart sätt så att företagen inte behandlar sina anställda dåligt eller förstör naturen.

En hållbar utveckling är summan av många faktorer Världen är komplicerad och det är inte alltid lätt att förutse konsekvenserna av olika val. På grund av fattigdom har man på en del håll i Afrika röjt odlingsmark genom att fälla skog på gränsen till en öken. Det kan småningom leda till att öknen växer, vilket ökar fattigdomen som man försökte minska genom att fälla skogen.

För att utvecklingen ska vara hållbar måste vi beakta många olika och komplexa faktorer. Om vi till exempel vill råda bot på fattigdomen lönar det sig inte att göra det så att det skadar naturen. En hållbar helhetssyn innehåller både en rättvis omfördelning av resurser och en målmedveten satsning på fungerande projekt.

Då man tänker på naturens mångfald och på att bevara dess funktion riktar man uppmärksamheten mot den ekologiskt hållbara utvecklingen. Då är frågan hur människors behov kan tillfredsställas

12 | En gemensam framtid

17 mål för hållbar utveckling: 1. Utrota all form av fattigdom överallt.

2. Utrota hunger, säkerställa tillgång till mat och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.

3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.

4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.

5. Uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.

7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.

9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.

11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

13. Utan dröjsmål agera för att bekämpa klimat­ förändringen och dess inverkan.

14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på ett hållbart vis.

15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

16. Uppmuntra fredliga samhällen, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Källa: Agenda 2030

på ett sätt som inte överstiger naturens bärkraft. I praktiken kan den ekologiskt hållbara utvecklingen främjas till exempel genom att vid energiproduktion gynna teknologi med mindre utsläpp. Vi borde sluta producera energi med stenkol, eftersom det förorenar mycket. I stället vore det bra att gynna och utveckla förnybara energikällor såsom vindkraft och solenergi.

I den hållbara utvecklingen uppmärksammas också den ekonomiskt hållbara utvecklingen. Det är till exempel lätt hänt att vi

Matproduktionen minskar naturens mångfald. På åkrarna växer till exempel bara noggrant utvalda växtslag avsedda för matproduktion.

En gemensam framtid | 13

använder för mycket pengar. Man kan använda kreditkort eller ta snabblån för att köpa sådant man vill ha. På samma sätt kan också stater leva över sina tillgångar och fortsätta att ta lån för att finansiera utbildning eller vägbyggen. En obegränsad skuldsättning är inte ekonomiskt hållbar. Då man använder pengar med eftertanke och sparar en del för kommande behov är man i en bättre ekonomisk situation i framtiden. Då står ekonomin på en hållbar grund.

Den socialt hållbara utvecklingen har som mål att bevara förutsättningarna för välmående till följande generation. Överallt i världen borde människor ha tillräckliga möjligheter att påverka sitt eget liv och hur samhällsfrågorna sköts. Till exempel befolkningstillväxten är en utmaning för den socialt hållbara utvecklingen. Jordens befolkning har ökat under de senaste decennierna och det behövs mer mat, rent dricksvatten och livsrum än förut. Om folkmängden fortsätter att öka räcker de nuvarande resurserna inte till. Redan nu överkonsumerar

Hållbar utveckling Balanserad tillväxt

Naturens mångfald Bevarande av ekosystemen

Stabil ekonomi Anpassning av verksamheten inom naturens ramar

Ekologiskt hållbar utveckling

Ekonomiskt hållbar utveckling Ingen vårdslös skuldsättning

HÅLLBAR FRAMTID Hållbar livsstil

Förnuftig konsumtion

Begränsning av befolknings­ tillväxten Frihet och jämlikhet

Teknik Kulturellt och socialt hållbar utveckling

Fred Utbildning och vetenskap

Media

Rättvisa Skyddande av världsarv

Tryggande av livsförutsättningar Respekt för kulturen

14 | En gemensam framtid

vä

ESCOs

kt

UN

r l d s a r v s o bj

e

Teotihuacán i Mexico var på sin tid centralort för ett stort rike och man har uppskattat att där bodde omkring 150 000 invånare. Trots sin blomstring kollapsade staden någon gång på 700-talet. Det berodde på torka, inre konflikter och yttre angrepp.

De bakomliggande orsakerna till kollapsen var utmanande miljöförhållanden som framtvingade val som inte gick att förena med en hållbar utveckling.

många länder, bland annat Finland och de övriga länderna i Norden, om man ser till kolavtryck.

Till den hållbara utvecklingen hör också en kulturellt hållbar utveckling. Det innebär att man bevarar olika kulturer och gynnar en behärskad utveckling.

Om alla människor på jorden plötsligt började leva på samma sätt skulle den kulturella mångfalden gå förlorad. Om till exempel alla finländare slutade värdera sådant som hör till den inhemska kulturen, som bastu och stockbyggnader, skulle sådant småningom försvinna.

På motsvarande sätt bör man värdera också andra kulturer. Då kan sådant som är viktigt i olika kulturer bevaras till kommande släktled.

Den som på djupet har tagit till sig principerna för hållbar utveckling och omfattar en motsvarande livsstil är ekosocialt bildad. En sådan person kan uppskatta konsekvenserna av sina val och handla med hänsyn till kommande generationer. Den som är ekosocialt kunnig kan leta fram information, gestalta en helhetsbild och sätta sig in i andras situation. Det tar sig uttryck i ett ansvarsfullt och vidsynt beteende.

En gemensam framtid | 15

Olika sätt att förhålla sig till tiden

Tid har blivit något som vi uppskattar, köper och säljer.

Den som anlitar en städfirma för att städa hemmet sparar mycket tid till annat som kanske känns intressantare.

16 |

Med tanke på den hållbara utvecklingen är det viktigt att inte beakta bara på behoven i nuet utan också framtida behov. Om du vill ha choklad kan du snabbt välja första bästa alternativ ur butikshyllan. Men du kan också ta tid på dig, jämföra möjligheterna och välja en produkt som tillverkats enligt principerna för hållbar utveckling.

Då man gör val är det av betydelse hur man gestaltar tiden. Ofta tänker man att tiden har en början och ett slut och att den fortsätter från det förflutna via nuet till framtiden. Tiden är alltså som en linje. Å andra sidan kan man tänka sig att tiden är ett oändligt cirkulerande kretslopp utan start- eller slutpunkt. Det är viktigt att märka att våra val i nuet har konsekvenser för framtiden i båda sätten att gestalta tiden.

Människor förhåller sig på olika sätt till tiden. Våra uppfattningar om tiden påverkas till exempel av vår omgivning, kultur och ålder.

Somliga vill koncentrera sig på nuet och tänker att bara det är viktigt.

Andra tänker mycket på sådant som har hänt tidigare. Minnena kan ibland blandas med ett idealiserande av det som varit eller grubblerier över sådant som hänt. Ett tredje alternativ är att hela tiden tänka på framtiden och så att säga leva i morgondagen redan i dag.

Man vill förutsäga framtiden För en del människor verkar framtiden så spännande att de vill förutsäga vad som kommer att hända. Man kan göra förutsägelser med spelkort, genom att tolka drömmar eller söka tecken i himlakropparnas rörelser.

Sådana här förutsägelser är till sin natur gissningar, antaganden eller myter. Man uppnår ingen säker kunskap med hjälp av dem.

Den som förutsäger framtiden med spelkort kanske tror att framtiden blir som den blir oberoende av våra handlingar. Tron på ett öde som man inte kan påverka kallas fatalism. Fatalisten kan till exempel föreställa sig att människans hela liv är bestämt redan då hon föds.

Fatalism ska inte förväxlas med determinism. Enligt determinismen är allt som händer en oundviklig följd av det som vi har gjort och det som har hänt tidigare. Det finns en orsak till allting och slumpen existerar inte.

Framtiden utforskas vetenskapligt

Älskar, älskar inte?

Många av oss har som barn försökt förutspå om våra känslor är besvarade med hjälp av kronbladen på en blomma.

Då man föreställer sig framtiden kan man komma på sådant som kunde bli verklighet under lämpliga omständigheter. Inom science fiction-­ litteraturen har man till exempel föreställt sig flygande bilar och liv på Mars. Sannolikheten för att vissa idéer ska förverkligas är större än för andra. Vi kommer antagligen inte att kunna förflytta oss från en planet till en annan genom en teleport. Däremot är det sannolikt att tyngdlagen består som förut. Vanligen är också människors värden rätt bestående.

I framtiden kan utvecklingen gå i många riktningar. Sannolikheten för olika alternativ kan uppskattas med vetenskapliga metoder. Vi vet till exempel att minskad fattigdom i Afrika minskar mängden flyktingar till Europa då människor kan leva ett gott liv där de bor. Då fattig­ domen ökar ger sig människor däremot ofta av för att hitta ett bättre liv på annat håll. Vetenskapen som på det här sättet undersöker olika utvecklingsriktningar kallas futurologi.

Futurologerna förutspår inte framtiden utan utreder med hjälp av många skilda vetenskapsgrenar i vilken riktning utvecklingen redan kan vara på väg. Den riktning som ett fenomen utvecklas i kallas trend.

Futurologerna kan också iaktta nya fenomen, innovationer och attityder som inte ännu blivit allmänna. Sådana kallas svaga signaler. De verkar kanske inte särskilt viktiga just nu, men de kan utgöra de första

En gemensam framtid | 17

tecknen på förändringar i framtiden. På 1970-talet var det inte många som insåg hur internet skulle förändra världen fast de första versionerna redan var i bruk.

Framtidsforskningen försöker beskriva hurdan framtiden blir men också kvaliteten på framtiden. Forskningen visar på möjliga trender och utvärderar om de är bra eller dåliga. Med gemensamma krafter kan man förhindra att dåliga trender förstärks. Om man till exempel inte vill att jordens befolkning ska bli större kan man förbättra kvinnors möjligheter till utbildning och tillgången till preventivmedel på olika håll i världen. Futurologin bygger på uppfattningen att framtiden inte är fastslagen på samma sätt som det förflutna. Det finns inte bara en bestämd framtid utan många alternativa sådana.

Inom futurologin identifierar man fenomen som med stor sann­ olikhet kommer att förverkligas. Det kallas prediktioner. Man kan också ställa upp scenarier för olika framtidsalternativ. Ursprungligen avser begreppet scenario ett manuskript för teater eller film. Ett framtidsscenario är ett slags manus för framtiden. Scenariot illustrerar hur olika faktorer påverkar varandra och vilket slags framtid den här växel­ verkan kan leda till.

Till futurologin hör utvärdering av trender. Mode­ trender kan märkas i hur influerare klär sig.

18 | En gemensam framtid

Möjliga utvecklingsbanor för framtiden

Framtiden innebär många möjligheter.

Också i det förflutna har många alternativ förblivit oförverkligade.

Vanligen finns en relativt stor enighet om den förverkligade historien men uppfattningarna och tolkningarna kan skilja sig mycket från varandra.

Framtiden

Det förflutna

Nuet

Framtiden fascinerar och skrämmer Framtiden är närvarande i populärkulturen, i litteratur, filmer, musik och spel. I filmer gör man besök i idealiska världar. Å andra sidan visas där också förintade världar där de sista människorna kämpar för att hållas vid liv.

Man kan utveckla en idealisk och rentav drömlik vision av fram­ tiden, som kallas utopi. I utopin kan något som är dåligt i den rådande världen vara bra. I en utopi kanske alla människor lever i fred med varandra utan konflikter och krig.

Motsatsen till en utopi är dystopin. Det är en föreställning om en verklighet där allt av någon orsak har gått illa. I George Orwells roman 1984 har ett fiktivt parti kommit till makten och kontrollerar fullständigt undersåtarnas tankar.

Ingen är längre fri att tänka kritiskt.

Utopier och dystopier har olika funktion: Dystopier varnar och utopier ger hopp. De hjälper oss att märka möjligheter i livet, att delta och verka för bättre förhållanden. Genom att förändra nuet gör vi också framtiden bättre.

Hurdana utopier och dystopier har du stött på i populärkulturen?

I en extrem dystopi förintas världen så att inga människor finns kvar. En sådan dystopi är inte helt fiktiv eftersom solen enligt vetenskapliga förutsägelser kommer att slockna efter några miljarder år. Före det kommer solen att bli varmare och utvidgas så att jorden bränns upp. Att jorden förintas innebär ändå inte att hela universum upphör att existera.

En gemensam framtid | 19

Hungerspelen  Den amerikanska ungdomsförfattaren Suzanne Collins har skrivit romanen Hungerspelen som utgavs år 2008. Den inleder en tredelad bokserie som också har filmatiserats.

Hungerspelen utspelar sig i en framtida värld som lider av miljökatastrofer och krig till följd av dem. I stället för Nordamerika har man byggt ett samhälle som styrs med järngrepp i huvudstaden Capitol. Varje år ordnas så kallade hungerspel och man drar lott om vem som ska delta. Deltagarna strider mot varandra tills bara en av dem är kvar.

Hungerspelen spelas in för TV och miljoner tittare följer intresserat med.

Människan är kopplad till tekniken I utopier och dystopier är människans öde ofta långt knutet till utvecklad teknik eller teknologi. Även i dag är människan på många sätt beroende av teknologi. Då ett barn föds på ett sjukhus i Finland följer man med förlossningen med en långt utvecklad apparatur. Efter förlossningen vägs babyn på en digitalvåg. Det är mycket troligt att nyheten

Tekniska innovationer uttrycker kultur och värden men också kreativitet.

I Finland används dagsljuslampor för att pigga upp människor under den mörka års­ tiden.

20 | En gemensam framtid

om den nya människans födelse förmedlas till släktingar och vänner via en smarttelefon.

Det finns olika sätt att förhålla sig till teknologi. Somliga är positiva och betonar att tekniken gör oss mer välmående. Andra tycker att teknologin bara föder nya svårigheter. Teknologiska landvinningar underlättar våra vardagliga sysslor men ibland är det svårt att lära sig använda nya apparater. Många tycker också att fortsatta förändringar är tunga. Just då man lärt sig att använda en ny apparat eller ett program kommer det något nytt i stället.

Till teknologin hör många etiska frågor. Då man planerar en ny apparat tänker man på hur apparaten ska användas. Det är svårt att förutse och övervaka alla olika tillämpningar. Dessutom har människor ojämlik tillgång till teknik. I en del skolor i Finland har alla elever egna pekplattor medan man i andra får klara sig med ett fåtal bärbara datorer. Å andra sidan kan man inte ens drömma om sådan högteknologi i en liten indisk byskola.

Robotar före­ kommer i många miljöer. Industri­ robotar arbetar på fabriker medan robotar planerade för kundtjänst kan ta emot klienter på hälsocentraler.

| 21

Vi gör framtiden tillsammans Den hållbara framtiden byggs gemensamt. För att utvecklingen ska vara hållbar måste var och en beakta delmomenten i den hållbara utvecklingen i sin egen verksamhet. Det är inte många som kan åstadkomma stora förändringar på egen hand, det behövs flera människor.

För att kunna påverka måste man också förstå vad som inverkar på förändringen.

Framtiden väcker många känslor: iver och hopp men kanske också oro eller rädsla. Ändå lönar det sig att ibland tänka på framtiden. Då man funderar på framtidens värld förstår man bättre vad man själv kan göra och hurdana trender man vill följa. Man ska inte vara rädd för att världen förändras, för genom att delta och vara aktiv kan man klara av också svåra situationer.

En del trender är enbart positiva. Till exempel har barndödligheten minskat i världen tack vare den utvecklade hälsovården.

22 | En gemensam framtid

Michael Laakasuo

F

orskaren, doktor Michael Laakasuo (f. 1982) har fördjupat sig i moraliska frågor som hör ihop med artificiell intelligens (AI). Han är intresserad av situationer där den artificiella intelligensen i framtiden kan bestämma om människors välmående.

Den artificiella intelligensen kommer förmodligen att utvecklas snabbt. Enligt Laaka­suo borde vi bereda oss på så kallad artificiell superintelligens. Superintelligens kan utvecklas ur teknologier som härmar den mänskliga hjärnans verksamhet. Dessutom skulle den ha tillgång till all kunskap som någonsin överförts i digital form.

Super­intelligensen skulle vara snabb och den kunde arbeta dygnet runt.

Om superintelligensen inte planeras mycket noggrant kan man missa någonting viktigt i programmeringen. Det kan handla om superintelligensens mål och mening. I förlängningen kunde superintelligensen förhålla sig likgiltigt till människor. Laakasuo anser att människor förhåller sig alltför lättvindigt till sådana här risker. Enligt honom upplevs diskussionen om riskerna ofta som skrämselpropaganda, även om riskutvärderingen är central med tanke på människans framtid. Att tala om riskerna och ställa svåra frågor hjälper oss att vara förberedda på framtiden och göra upp bra planer. Laakasuo

Applikationer som utnyttjar artificiell intelligens lär sig nuförtiden att identifiera växter eller ta fram nyheter på internet som användaren är intresserad av.

hoppas att man i framtiden skapar ett internationellt forskningscenter för AI-säkerhet. Man borde satsa på att göra den artificiella intelligensen trygg och sträva efter att utveckla en snäll och vänlig artificiell intelligens.

1.

Vilka hot och möjligheter medför den artificiella superintelligensen?

2.

Varför borde man diskutera riskerna som hotar mänskligheten?

En gemensam framtid | 23

Uppdrag Planläggning av en ö I Finland planeras ständigt nya bostadsområden. Till exempel till huvudstads­ regionen kommer det under de kommande decennierna enligt prognoserna att flytta flera invånare som behöver hem.

Då man planerar ett nytt bostadsområde måste man, förutom att bygga hus, tänka på hur folk ska leva i det nya bostadsområdet. Det behövs till exempel tjänster för invånare i olika ålder och möjligheter till rekreation. Invånarna måste också kunna förflytta sig till skolor och arbetsplatser. Som helhet måste bostadsområdet vara byggt i enlighet med principerna för en hållbar utveckling och på så sätt möjliggöra en hållbar framtid.

Social och kulturell hållbarhet • På vilket sätt beaktas olika slags invånare?

• Hur väl fungerar människornas vardag?

• Hur uppmärksammas trivsel och rekreation?

• Hur stöds öbornas samhörighet?

• Hurdana evenemang ordnas på ön?

• Hur upplever öborna sig själva?

Ekologisk hållbarhet • Hur ska öns natur beaktas?

• Hur produceras energi och hur värms bostäderna?

• Hur är transporter och resande organiserade?

• Hur förverkligas avfallshanteringen?

• Hur ordnas matproduktionen?

Ekonomisk hållbarhet • Vilka tjänster finns på ön?

• Hurdana arbetsplatser finns på ön?

• Vad kostar det att bo på ön?

1.

Planera en bebodd ö som går att förverkliga. Presentera i planen syn­punkter om ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.

2.

Fundera på hur öns framtidsplaner verkar. Hur ser den ut i framtiden och hur vill man utveckla den?

24 | En gemensam framtid

Uppgifter Granska 1.

Vad innebär a) kommande släktled b) hållbar framtid c) ekosocial bildning?

2.

Vilka är målen för en hållbar utveckling?

3.

Vad forskar man i inom futurologin?

4.

Vilken är skillnaden mellan en utopi och en dystopi?

Reflektera 5.

Bläddra i läroboken och titta på bilderna. Fundera på vilka av dem som kommer att kännas föråldrade a) om tre år b) om tio år.

6.

a) Rita en bild av det du ser när du tänker på tiden. b) Fundera på vad din bild berättar om din tidsuppfattning.

7.

Vilka slags teknologiska uppfinningar behövs för att livet på jorden ska bli bättre?

Utforska 8.

Sök exempel på musik inom populärkulturen som försöker förmedla hopp eller pessimism inför framtiden. Vad hittar du mest av? Hur mycket realism ser du i texterna och hur påverkar musiken lyssnaren?

9.

Ta reda på hur ditt eget bostadsområde kommer att utvecklas under nästa årtionde. Leta fram information i dagstidningar och på din hemorts nätsidor.

Hur kommer till exempel folkmängden, trafiken, tjänster och byggnader att förändras? Vilka förändringar skulle du vilja påverka?

10.

Vilka slags svaga signaler hittar du på framtidsforskare Elina Hiltunens Instagramkonto Futureweaksignals?

En gemensam framtid | 25

2

Människovärde och mänskliga rättigheter

O

lles tyskagrupp är på studieresa i Central­europa. I programmet ingår ett besök i ett museum vid ett tidigare koncentrationsläger nära Hamburg. Museiguiden berättar för eleverna om platsens tragiska historia och om den omfattande utrotningen av judar under andra världskriget åren 1939– 1945.

Under rundvandringen stannar eleverna upp framför många föremål. Ett är en längdmätare fäst vid väggen. Guiden berättar att man brukade mäta hur långa fångarna var.

Men det var inte en vanlig längdmätare, för den hade ett hål i övre ändan. Enligt guiden hände det att man genom hålet sköt en fånge utan att fången förstod vad som höll på att hända.

Längdmätaren fastnar i Olles minne. Hurdan är en människa som använder ett sådant föremål? funderar han. Han undrar också vilket slags samhälle det är som bygger koncentrationsläger. Olle inser fångarna hade blivit fullständigt berövade sitt människo­ värde. Hur kunde det hända?

26 |

Centrala begrepp Mänsklig rättighet en rättighet som grundar sig på Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna Människovärde principen enligt vilken varje människas liv är värdefullt Upplysningen en rörelse som bland annat kritiserade makthavare och religioner under senare halvan av 1700-talet Förintelsen det tyska folkmordet på judar under andra världskriget i början av 1940-talet

| 27

Den nutida uppfattningen om mänskliga rättigheter är resultatet av en lång utveckling. Tankarna om att människor har rättigheter har uppstått parallellt i olika kulturer och småningom flätats samman för att slutligen bli allmänt accepterade i världen. Även i dag behöver de försvaras.

De mänskliga rättigheterna bygger på människovärdet Alla människor föds jämlika. Alla har ändå inte samma utgångsläge i livet.

De kungliga barnen i Storbritannien kommer en dag att ärva betydande egendomar.

Vad gör varje människa värdefull?

28 |

Nuförtiden anser man att alla har rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna är till exempel rätt till liv, rätt till tillräcklig levnadsstandard, yttrandefrihet, religionsfrihet och samvetsfrihet. Sådana här rättigheter kallas mänskliga rättigheter och är definierade i Förenta nationer­ nas (FN:s) deklaration om de mänskliga rättigheterna år 1948.

De mänskliga rättigheterna bygger på tanken om människovärdet.

Enligt den är var och en av oss värdefull som vi är oberoende av kön, härkomst, religion, politisk eller annan åsikt. Historiskt sett är den tanken rätt ny. Förr var det vanligt att tänka att en del människor av en eller annan orsak var bättre än andra och därför borde ha mer rättigheter än andra.

Centrala mänskliga rättigheter

Rätt till liv

Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet Rättvis rättegång

Förbud mot slaveri och tvångsarbete Rätt till asyl

Rätt att delta i offentlig verksamhet och politiskt beslutsfattande Rätt till tillräcklig levnadsstandard

Rätt till arbete

Rörelse­frihet

Förbud mot diskriminering Rätt till undervisning

Rätt till vila och fritid Åsikts- och yttrandefrihet

Rätt att ingå äktenskap och grunda familj

Rätt till möten och samman­ slutningar En förteckning på alla mänskliga rättigheter finns i slutet av boken.

Ett människovärdigt bemötande förverkligas inte heller i dag överallt i världen. Folkgrupper såsom sexuella minoriteter och handikappade diskrimineras fortfarande på många håll och i vissa länder förföljs människor på grund av sina åsikter. Läget har ändå förbättrats sedan rättigheterna definierades i FN:s deklaration. Trots bristerna är människorättsläget i världen på många sätt bättre än någonsin tidigare.

Under antiken uppstod nya tankar De mänskliga rättigheterna är ingen självklarhet. De är resultatet av en lång historisk utveckling och otaliga människor har hjälpt till att utforma dem. Många har också kämpat för att förbättra olika folkgruppers ställning.

Tankar som påminner om de mänskliga rättigheterna uppkom för mer än 2000 år sedan i antikens Grekland. Under antiken uppstod en vetenskapsgren som kallas filosofi. Den undersöker med förnuftet bland annat verklighetens natur och människans ställning i världen.

Vissa filosofer började anse att människor har behov och rättigheter som bör respekteras. Till exempel hade fria män rätt att vara med och besluta om gemensamma ärenden. Så föddes idén om demokrati där medborgarna får påverka beslutsfattandet. Demokratins idé förverkligades i städer där fria män samlades på torget för att fatta beslut. Ändå hade till exempel kvinnor och slavar inte motsvarande rättigheter.

Människovärde och mänskliga rättigheter | 29

Den romerska staten grundades omkring 700-talet f.v.t. Småningom började det grekiska inflytandet avta och det romerska väldet växte.

Tankarna som uppkommit i Grekland vidareutvecklades i Rom. Även om riket behärskades av en enväldig kejsare hade senaten som bestod av framstående tjänstemän rätt att påverka ärenden. En sådan praxis var på den tiden någonting nytt.

Tanken om mänskliga rättigheter i Europa under medeltiden Romarriket splittrades på 400-talet. Då började den så kallade medel­ tiden som räckte omkring tusen år. Inget nytt stort rike uppstod i stället för Rom och tiden var orolig. Nya folk flyttade österifrån från det nuvarande Ryssland till Europa vilket ledde till våldsamheter. Stora folkskaror valde att fly.

På medeltiden styrde furstar och kungar över små lokala områden. De brydde sig just inte om människors rättigheter.

Den islamiska konsten och arkitekturen vad mycket De tyckte att människor hade värde bara då de kunde produutvecklade på medeltiden. cera rikedom för sin härskare eller strida som hans soldater.

UN

vä

30 |

ESCOs

kt

Palatset Alhambra i Granada i Spanien anses vara en av den islamiska arkitekturens stora prestationer.

r l d s a r v s o bj

e

Vanliga människors ställning var oskyddad. De var beroende av furstarna och kungarna och måste gå med på deras krav.

Då Rom splittrats var den katolska kyrkan oftast den enda instansen som kunde upprätthålla något slags ordning. Den undervisning som kristendomens grundare Jesus spred stöder på många sätt en jämlik behandling av människor och tanken på ett människovärde för alla. Under den medeltida maktkampen glömde kyrkan ändå bort Jesus budskap. I Västeuropa var det viktigaste för kyrkan att individerna lydde kyrkans budskap. Den katolska kyrkan leddes av påven, vars åsikter man inte fick ifrågasätta.

På medeltiden glömdes antikens tankar om mänskliga rättigheter nästan bort. De försvann ändå inte eftersom skrifter från antiken bevarades. I Europa studerades de i kloster och i tidiga universitet. Också i den tidiga islamiska kulturen som härskade främst i Mellanöstern och Nordafrika värderades tankarna från antiken. Den islamiska kulturen förhöll sig positivt till vetenskap och uppskattade också andra religioner än islam.

Humanismens nya människosyn I slutet av 1300-talet började en tid av nytänkande i norra Italien. Överklassen som var intresserad av konst och vetenskap utmanade kyrkans världsbild enligt vilken människorna skulle tjäna sin härskare. De lärda började intressera sig för antikens stora tänkare och konstnärer och uppfattade att kärnan i deras budskap var: ”Människan är alltings mått!” Den här nya riktningen började man kalla renässansen.

Tankesättet inom renässansen kallade man humanism. Det humanistiska tänkandet påverkade den europeiska världsbilden. Humanisterna ansåg att människan är en varelse med rättigheter. Människan är skyldig att tänka självständigt och utveckla sig själv. När hon gör det är ingenting omöjligt för henne.

Till en början berörde humanismen närmast en liten skara rika män och lärda men småningom blev budskapet mer utbrett. Förändringarna nådde det vanliga folket långsamt eftersom de inte hade möjlighet att gå i skola och utveckla sin kunskap om världen. Trots det innebar humanismen ett viktigt steg mot de nutida mänskliga rättigheterna.

Humanismen förändrade Europa också på ett annat sätt. Den katolska kyrkan förhöll sig misstänksamt till humanisternas tanke på att

Klostren var under medeltiden en av de få platser i Europa där kvinnor kunde studera och utbilda sig. Men för en del kunde kloster­livet kännas som ett livstidsstraff.

Människovärde och mänskliga rättigheter | 31

Under renässansen beundrade konstnärerna antiken.

Konstnären Sandro Botticelli avbildade kärlekens och skönhetens gudinna Venus födelse.

Hon dyrkades i Rom. Målningen är från år 1485.

alla hade rätt att tänka självständigt. Det ledde till förvirring inom kyrkan eftersom en del präster började förhålla sig kritiskt till kyrkans lära. På 1500-talet inföll reformationen som ledde till splittring inom den katolska kyrkan. Samtidigt fick de nya protestantiska kyrkorna sin början. Tanken var att alla själva måste bekanta sig med kristendomens läror och bedöma deras värde.

Upplysningen krävde att man tänker själv Reformationen var ett av de råmärken som markerade övergången till den så kallade nya tiden. Den började på 1500-talet och fortsätter till i dag. De vetenskapliga framstegen och upptäcktsresorna var också av betydelse. Genom upptäcktsresorna fann européerna för dem okända områden i Asien, Afrika och Amerika. En del av länderna de upptäckte erövrade de som kolonier.

Till den nya tidens början hör också att den världsliga makten förstärktes och kungarna fick mera makt. Till exempel Frankrikes och Sveriges kungar blev sin tids stormän. Kungarna ville ha all tänkbar nytta av sina undersåtar och tvingade dem att betala mycket skatter och delta i krig. Nästan ingen brydde sig om kvinnornas rättigheter och barnen behandlades ofta illa.

32 | Människovärde och mänskliga rättigheter

Alla underkastade sig inte envåldshärskarna. I England och senare också i Frankrike uppstod på 1600- och 1700-talet en ny tankeriktning som kallades upplysningen. Anhängarna krävde att härskarnas makt skulle begränsas. De ansåg att det var orätt att man inte kunde byta ut en dålig härskare. De kritiserade också religionerna och krävde att vanliga människor skulle tänka självständigt.

Många upplysningstänkare hamnade i svårigheter och till och med i fängelse på grund av sina åsikter. Deras budskap, som lyfte fram mänskliga rättigheter och respekt för förnuftet, kunde ändå inte kvävas. Det spreds runtom Europa och ända till Nordamerika. Tankarna fick med tiden konsekvenser. År 1776 uppgjordes Förenta staternas självständighets­ deklaration där staten förklarade sig självständig från sin tidigare kolonialherre England. Något senare, under åren 1789–1799, utbröt den franska revolutionen. Under den avsatte folket den enväldige kungen och krävde att alla skulle få delta i beslutsfattandet. Upplysningstankarna hade stor inverkan på båda händelserna. Både i Förenta staternas självständighetsdeklaration och under franska revolutionen erkändes människornas grundrättigheter såsom rätten att leva fri från utnyttjande. Rättigheterna berörde visserligen i början endast fria män.

Nuförtiden är Nordkorea ett av de länder som styrs av en envåldshärskare. Den nordkoreanska regeringen bryter mot medborgarnas mänskliga rättigheter och använder våld för att skrämma människor till lydnad.

Människovärde och mänskliga rättigheter | 33

Frihet, jämlikhet och broderskap  ”Frihet, jämlikhet och broderskap” är en känd fras över hela världen. Den var mottot för franska revolutionen år 1789 och den franska staten använder den också i många sammanhang, till exempel på franska euromynt.

Med frihet avses att människan är fri att välja vad hon gör så länge ingen annan skadas. Begreppet jämlikhet påminner om att varje människa är likvärdig. Exempelvis får härkomst eller förmögenhet inte påverka människovärdet. Broderskap hör samman med tanken om att var och en borde behandlas med respekt.

På 1800-talet föddes stora tankar

Varför erövrade européerna en stor del av världen på 1800-talet?

I början av 1800-talet pågick blodiga krig i Europa och vågorna efter franska revolutionen ville inte lägga sig. Härskarna försökte återställa den gamla ordningen, men medborgarna som fått smak för frihet gick inte längre med på att underkasta sig envåldshärskarnas vilja som förut. Småningom utsträcktes de mänskliga rättigheterna till allt flera och till exempel slaveriet fördömdes mer allmänt. Också kvinnorna började försvara sin ställning.

På 1800-talet utvecklades teknologin snabbt. Nya uppfinningar gjorde fabrikerna effektivare. Många fabrikörer och affärsmän blev mycket rika men samtidigt förblev fabriksarbetarnas ställning dålig.

Deras arbetsförhållanden var eländiga och lönerna dåliga. Förmögenheten fördelades inte jämnt.

Den tyske filosofen och tidningsmannen Karl Marx (1818–1883) uppmärksammade sin tids missförhållanden i samhället. Han antog att arbetarna inte längre skulle gå med på att förtryckas som förut. I stället skulle de göra en revolution om också med våld. Efter revolutionen skulle man skapa en rättvis värld där människorna är jämlika sinsemellan och alla får vad de behöver. Marx och hans vän Friedrich Engels (1820–1895) tankar skapade en ny ideologi som kallas socialism. Enligt anhängarna borde åtminstone produktionsmedlen, som till exempel fabriksmaskinerna, ägas av staten.

34 | Människovärde och mänskliga rättigheter

Samtidigt utvecklades i Europa också en annan ideologi, nationa­ lismen. Anhängarna krävde att varje folk skulle få grunda en egen nation. Deras självständighet skulle berättigas av ett gemensamt språk och samma kultur och historia. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tog nationalismen runtom i världen extrema former där man lyfte fram det egna folkets förträfflighet och underskattade andra folk. Nationalismen var på sitt vis en återgång till det gamla eftersom anhängarna ansåg att individen vid behov borde offra sig för sitt land.

I Europa skyddas fabriksarbetarnas ställning nuförtiden med lagstiftning. I många andra länder är deras ställning fortfarande dålig.

1900-talet var ytterligheternas århundrade I början på 1900-talet var den internationella atmosfären spänd. Till exempel väckte den nationalistiska fanatismen en känsla av att konflikterna mellan länderna endast kunde lösas med krig. Det räckte inte länge förrän det första världskriget började år 1914. Kriget var mer destruktivt än alla tidigare krig eftersom vapnen nu var effektivare.

Kriget bredde också ut sig och blev globalt.

Krigsivern som drabbat folken försvann snabbt då kriget drog ut på tiden och krävde allt fler offer för varje månad. Omkring tio miljoner soldater dog i det första världskriget. Freden slöts under bitter stämning år 1918 och den lämnade många européer uppretade. I synnerhet i Tyskland upplevde man en stark förnedring då skulden för kriget lades på Tyskland.

De fasansfulla upplevelserna under första världskriget fick många att igen tänka på de mänskliga rättigheterna. Men ifrågasatte på vilka

Människovärde och mänskliga rättigheter | 35

grunder härskarna hade offrat miljontals soldater. Också vanliga människor hade lidit fruktansvärt och naturen hade ställvis förstörts nästan totalt. Människovärdet föreföll att vara fullständigt nedtrampat av det stora kriget.

Efter första världskriget försökte man trygga freden genom olika avtal mellan länderna. Till stöd för det internationella samarbetet grundades Nationernas förbund, vars uppgift var att medla i kriser.

NF gjorde ett viktigt arbete till exempel för att lösa flyktingkrisen efter kriget men i övrigt förblev förbundet svagt.

Diktatorerna tar makten Första världskriget förändrade många länder permanent. Till exempel i Ryssland gjorde anhängare av socialismen ett uppror år 1917. De ändrade landets namn till Sovjetunionen och bestämde att privat egendom skulle övertas av staten. I andra länder började man oroa sig för att det skulle gå lika där och att man skulle bli tvungen att avstå från privat egendom.

Efter kriget rådde stor fattidom på många håll i Europa. Extrem­ rörelserna utnyttjade människornas elände och rädsla för socialismen.

De försäkrade att det bästa sättet att bygga en framtid var att övergå till ett system där makten koncentreras till en person eller liten grupp av människor. Bara en stark härskare skulle kunna hålla socialismen på avstånd. I många länder övergick man till diktatur.

Ett av länderna som övergick till diktatur var Tyskland.

Där koncentrerades makten hos Adolf Hitler (1889– 1945), som ledde det nationalsocialistiska partiet.

Nationalsocialisterna kallas vanligen nazister. Då Hitler och hans anhängare kom till makten utnyttjade de hatet och förödmjukelsen som många tyskar kände. De anklagade också andra folkgrupper såsom judar för de dåliga förhållandena i Tyskland. De som motsatte sig nazisternas tankar tystades med våld.

Adolf Hitler försökte som ung bli konstnär. Då konstnärs­ karriären misslyckades blev han intresserad av politik. År 1933 blev han ledare för Tyskland.

36 |

Förintelsen var ett brott mot mänskligheten

Vem anser du att är den ondaste människan i världen?

Och vem är den största välgöraren?

Motivera.

Då nazisterna härskade i Tyskland trampade de på många sätt på människovärdet. Det var främst judarna som drabbades, eftersom nazisterna anklagade dem för de dåliga förhållandena i landet. Det var inte första gången judarna var offer för förtryck, deras ställning i Europa hade varit dålig redan i hundratals år. De behandlades illa också bland annat i Ryssland. Nu drevs förtrycket till ytterligheter.

Då Tyskland anföll Polen år 1939 började andra världskriget.

Frankrike och Storbritannien förklarade genast krig mot Tyskland.

Under andra världskriget beslöt man i Hitlers innersta krets att förinta det judiska folket i sin helhet. För att uppnå målet byggdes koncentrationsläger och förintelseläger där miljoner judar förlorade livet.

Massförintelsen av judarna kallas förintelsen eller holocaust. Nazisterna förföljde förutom judarna också andra folkgrupper som de såg ner på; slaver, romer, homosexuella, handikappade och oliktänkare.

Omfattningen av förintelsen nazisterna genomförde avslöjades först då andra världskriget tog slut och Tyskland och dess bundsförvanter förlorade år 1945. Då spreds bilderna av de bedrövliga likhögarna runt världen.

Nationalsocialisternas ledare dömdes efter kriget vid en stor rättegång i Nürnberg i Tyskland. För domen tog man fram en helt ny brottsrubrik. De ansvariga för förintelsen och övriga förföljelser dömdes för brott mot mänskligheten.

Folkmord innebär ett mål­medvetet förintande av en grupp människor.

Det finns misstankar om att Rohingya­ minoriteten i Myanmar har blivit utsatt för förföljelse och till och med folkmord under senare delen av 2010-talet. Många rohingyer har tagit sig till flyktingläger.

| 37

FN:s huvudkvarter ligger i New York.

Hur illustrerar statyn framför byggnaden FN:s grunduppdrag?

Aldrig mer Bland de rykande ruinerna efter andra världskriget undrade många hur det var möjligt att det igen hade blivit krig. Vem skulle bära ansvaret?

Hur skulle man straffa de skyldiga? Hur skulle man bygga upp den nya världen?

Särskilt européerna hade svårt att förstå hur det kunde ske så hemska saker i deras världsdel. I flera århundraden hade många europeiska länder härskat över kolonier i Afrika och Asien. I Europa fanns en stark föreställning om att européerna var bättre än andra människor och

Händelser som påverkat de mänskliga rättigheterna

800-talet f.v.t.

1300-talet

Antiken börjar

1600-talet

Renässansen

Medeltiden börjar 400-talet

Upplysningen

Nya tiden börjar 1500-talet

därför hade rätten att härska över andra länder. Andra världskriget gjorde att det här tankesättet definitivt blev ifrågasatt och många kolonier ville också nu bli självständiga.

Efter kriget tänkte man också allvarligt på hur grymheterna under andra världskriget kunde undvikas i fortsättningen. Strax efter kriget, år 1945, grundades Förenta nationerna som fick som uppgift att förhindra ett nytt världskrig och förintande av folkgrupper. Organisationens viktigaste uppdrag är att främja fred och mänskliga rättigheter i hela världen. En av de första uppgifterna var att sammanställa Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Med den vill man förhindra att katastrofer som förintelsen upprepas.

Fredsarbete under kalla kriget Man kunde ha trott att det skulle vara lättare än någonsin förr att arbeta för fred efter de svåra krigsåren. Så var det inte eftersom världen delades i två läger: det USA-ledda väst och det Sovjetstyrda öst. Epoken kallas det kalla kriget. Öst och väst kände misstro och rädsla för varandra. Det fick parterna att köpa mer vapen än förut och rusta upp för ett eventuellt nytt krig. Till slut fanns det så mycket och så effektiva vapen att mänskligheten för första gången i historien kunde ha förintat allt liv på jorden.

I synnerhet de nya atombomberna väckte stor rädsla. Trots oron för ett nytt världskrig utbröt det aldrig och det kalla kriget tog slut då Sovjetunionen splittrades år 1991.

Hur har händelserna på tidslinjen påverkat de mänskliga rättigheternas utveckling?

1948

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

1914–1918

Första världskriget

Socialismen och nationalismen 1800-talet

Andra världskriget 1939–1945

| 39

Personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra, men det kan behövas speciella hjälpmedel för att de ska förverkligas.

Punkgruppen Pertti Kurikan Nimipäivät kom till år 2009 i en workshop.

Under kalla kriget gjordes mycket fredsarbete. FN:s roll var betydelsefull, organisationen blev en plats för fredliga samtal mellan nationerna. Samtidigt förstod man inom FN att mänskliga rättigheter och jämlikhet kan förverkligas bara i en värld där man har kontroll över fattigdom och elände. Det är en viktig bakomliggande tanke då man nuförtiden arbetar för de mänskliga rättigheterna.

Vid sidan av den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna har med Huvudpunkter i deklarationen tiden tillkommit också andra människorättsdokument, som FN:s Deklaration om bar­ om barnets rättigheter nets rättigheter. Med dem försöker man • Barnet har från födseln rätt till ett namn skydda de mänskliga rättigheterna för barn och ett medborgarskap. och unga. Sådana är till exempel rätten till • Barnet ska få växa och utvecklas friskt. trygghet och utbildning. Eftersom barn inte • Barnet har rätt att i första hand få vård kan försvara sina rättigheter på samma sätt av sina föräldrar. som vuxna behöver de speciellt skydd. Man • Ett barn har rätt till kostnadsfri har gjort skilda deklarationer om rättighegrundläggande utbildning. Den ska vara obligatorisk. terna också för andra grupper med speciella • Barnet ska skyddas mot alla former av behov av skydd, som kvinnor, personer med våld, försummelse och utnyttjande. funktionsnedsättning och ursprungsfolk.

40 | Människovärde och mänskliga rättigheter

Lionel Messi

D

en argentinske fotbollsspelaren Lionel Messi (f. 1987) är en av världens mest berömda idrottsmän. Vid sidan av fotbollen arbetar han för barnens rättigheter.

Han har verkat som Unicefs goodwillambassadör sedan år 2010 och grundat en stiftelse som bär hans namn. Den erbjuder utbildning och hälsovård för barn i Argentina.

Messi är en av de personer som Unicef har utnämnt till goodwillambassadör. Ambassadörerna ägnar sin tid åt att främja barnens rättigheter. Ursprungligen grundades Unicef för att hjälpa barn som överlevt andra världskriget, men nu finns verksamhet i omkring 190 länder. Unicefs arbete bygger på FN:s deklaration om barnets rättigheter.

Som goodwillambassadör har Messi genomfört en kampanj bland annat för att

minska barndödligheten. I många länder dör fattiga barn i sjukdomar som diarré som lätt kunde botas med rätt vård. Messi har berättat att hans egna erfarenheter har uppmuntrat honom att verka för barnets rättigheter. Då han var barn led han brist på tillväxthormon och behövde en dyr medicin. En fotbollsklubb i Barcelona erbjöd sig att betala för hans medicin om han började spela i deras lag. Det har väckt Messis tro på att varje barn borde erbjudas möjlighet att sträva efter sin egen lycka.

1.

Vad behövs Unicefs goodwill­ ambassadörer till?

2.

Ta reda på vilka kändisar som verkar som Unicefs goodwill­ ambassadörer.

Lionel Messi har flera gånger utsetts till världens bästa fotbollsspelare.

| 41

Uppdrag De mänskliga rättigheterna på världskartan De mänskliga rättigheternas utvecklingshistoria är tusentals år lång. Man tror ofta att de mänskliga rättigheterna har utvecklats i Europa, men i verkligheten har många av tankarna och framstegen fått sin början på annat håll.

I många traditioner som uppstått utanför Europa, som buddhismen och konfucianismen, har man respekterat individens värdighet. Till exempel buddhismens grundare Siddharta Gautama Buddha lärde att var och en bör behandlas med medkänsla.

1.

a) Ta fram en världskarta antingen på ett stort papper eller digitalt. b) Samla vid varje världsdel information om hur de mänskliga rättig­ heterna har utvecklats där. Som källa kan du använda till exempel www.ourworldindata.org och deras Human Rights Scores.

2.

Fundera på om det är svårt att hitta information om de mänskliga rättig­ heternas utveckling i någon särskild världsdel. Vad kan det bero på?

42 | Människovärde och mänskliga rättigheter

UTpephgtiäfvtäetr Granska 1.

Förklara med egna ord vad som avses med a) en mänsklig rättighet b) människovärde c) demokrati.

2.

Vad var det som inträffade med anknytning till de mänskliga rättigheterna a) under antiken b) på medeltiden c) under upplysningen?

3.

Vilka krav ställde upplysningsfilosoferna på människorna?

4.

Vilken är Förenta nationernas viktigaste uppgift?

Reflektera 5.

Under renässansen beundrade man mångsidigt begåvade människor som Leonardo da Vinci (1452–1519). Da Vinci är känd bland annat som matematiker, arkitekt, musiker, författare och bildkonstnär. Vilken känd person i nutiden tycker du är en likadan tusenkonstnär?

6.

Välj en av de mänskliga rättigheterna i bilden på sidan 29. Tänk ut exempel på sätt att främja dess förverkligande i världen.

7.

Vad främjar fred? Motivera.

Utforska 8.

Det finns brott som definieras som brott mot mänskligheten. Ta reda på a) vad som kännetecknar brott mot mänskligheten b) varför det är viktigt att brotten mot mänskligheten behandlas i internationella domstolar.

9.

Ta reda på hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förverkligas i Finland.

10.

a) Välj en person som har kämpat för de mänskliga rättigheterna. b) Planera ett minnesfrimärke för personen. c) Presentera människorättskämpen och ditt frimärke för din grupp.

Människovärde och mänskliga rättigheter | 43