Språkresan 6 Textbok blädderex

6

Språkresan

k å r Sp resan

Ann-Britt Grönroos

6 Språkresan är en ny läromedelsserie i modersmål och litteratur för årskurserna 1–6 i grundskolan.

Serien omfattar en lärobok, en arbetsbok och en lärarhandledning för varje årskurs.

www.sets.fi ISBN 978-951-52-3132-1

9 7 8 9 5 1 5 2 3 1 3 21

Språkn a r es 6 SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Ann-Britt Grรถnroos

k รฅ r Sp resan

S c h i l dt s & S รถ d e r s t r รถ m s

6

Vi tackar alla lärare som tagit del av manuskriptet och bidragit med värdefulla synpunkter och förslag.

Bildkällor: BonnierCarlsen s. 16, 21, 22, 27, 29 Edelfelt, Albert s. 172 En bok för alla s. 110 Jansson, Per-Olof s. 56 Jansson, Tove s. 55 Kirsilä, Maria s. 105 Lehtikuva s. 47, 57, 73, 113, 160 Norstedts s. 28 Nyholm, Ida-Lina s. 83 Paro, Camilla s. 120 Schildts & Söderströms s. 54, 172 Wahlströms s. 16 Zenger, Ulrika s. 26

Första upplagan Arbetsgrupp: Ann-Britt Grönroos, Annette Lundström Språkgranskning: Institutet för de inhemska språken Illustrationer: Annika Mannström Layout och ombrytning: Vitale Redaktör: Annika Tallberg © 2013 Ann-Britt Grönroos och Schildts & Söderströms, Helsingfors Villkor för kopiering Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen ( 404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om Er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www. kopiosto.fi.

Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-3132-1 Tryck: Arkmedia, 2013

Till eleven Nu fortsätter språkresan genom modersmålets spännande värld.

Under den fortsatta färden kommer du att få möta nya saker och lära dig mera om sådant som du mött förut. Du ska bland annat få • läsa spännande och lärorika texter i Läshörnan. Genom att diskutera och arbeta med texterna lär du dig mera om livet och får ett starkare språk. Du får också träna hur du kan läsa på olika sätt och kanske hittar du din egen lärstil • skriva olika slags texter och arbeta med hur en text byggs upp i Skrivvrån. Här hittar du också några skrivråd som du snabbt kan slå upp • fortsätta träna rättskrivning, arbeta med flera ordklasser, meningar och satsdelar. I Språkpunkten får du också bekanta dig med hur våra ord bildas och varifrån vårt språk kommer • träna att kommunicera med andra, föra fram dina åsikter och bekanta dig med hur reklam kan påverka dig. I Mötesplatsen finns fler dramaövningar och här får du veta mera om våra språkvarianter i Finland, finlandssvenska och dialekt.

Registret längst bak i boken kan du använda då du snabbt vill hitta ett ord, ta reda på eller repetera vad ett begrepp betyder.

Du kommer inte att arbeta med den här boken från början till slut.

Din lärare väljer vad ni behöver öva i den ordning som passar klassens program. Uppgifterna i boken gör du ibland ensam, ibland tillsammans med en kamrat eller tillsammans med hela klassen. Innan resan är över kommer du också att läsa många andra spännande och roliga böcker.

Jag hoppas att du ska tycka att vår språkresa blir intressant och att du hittar egna favoritmål på vägen.

Ann-Britt Jag tackar Svenska kulturfonden som ekonomiskt understött arbetet med boken.

Innehållsförteckning Sommar 7

Läshörnan 11 Skrivvrån 85 Litteratur 13 Skönlitteratur 14 Realistiska böcker

16

Spännande böcker

21

Fantasyböcker 27 Historiska böcker

29

Böcker med skräck och mystik 35 Böcker om livsöden

39

Repetera några skrivråd 87 Avstavning 87 Citat 88 Meningar 88 Ordföljd 89 Repliker 90 91 Sammansatta ord Skiljetecken 92 Stor bokstav 95 Styckeindelningar 96 Tidsuttryck 97

Sagor 48 Myter 52 Skrönor 53 Bilderböcker 54

Skriva berättelser 99 Skriva med tre meningar 100 Skriva fortsättning 102 Skrivarbetet 103 Arbeta med serier 104

Dramatik 57

Skriva poesi

106

Poesi 63

Skriva recensioner

107

Facklitteratur 67 Olika sätt att lära 67 Olika sätt att läsa 70 Läsa statistik 77 Läsa kritiskt 79 Hitta i biblioteket 82

Skriva faktatexter 112 Beskrivningar 113 Biografiska texter 113 Instruktioner 114 Redogörelser 116 Referat 116

Språkpunkten 117 Mötesplatsen 153 Språkfamiljer 119 Bilda nya ord Förstå nya ord

121 122

Ordklasser 124 Substantiv 125 Adjektiv 127 Verb 129 Pronomen 131 Räkneord 133 Adverb 134 Prepositioner 136 Interjektioner 138 Bindeord 139 Satsdelar 140 Repetera subjekt, predikat och objekt 141 Predikativ 143 Attribut 143 Adverbial 144 Rättskrivning 145 145 Lång och kort vokal Å eller o 146 Ä eller e 147 J-ljudet 147 Ng-ljudet 148 Ks-ljudet 148 S-ljudet 149 Sj-ljudet 149 Tj-ljudet 150 Lånord 151 Förkortningar 151

Finlandssvenska och dialekter 155 Finlandssvenska 155 Dialekter 157 Muntliga instruktioner

160

Diskutera och argumentera 161 Diskussion 161 Argumentation 162 Telefonsamtal och meddelande 164 Nätetikett 166 Reklam 167 Drama 169 Dramaövningar 169 Runebergsdrama 172

Register 175 Litteraturförteckning 176

Symboler

Läs

Skriv

Diskutera i klassen

Aktivitet ensam, i par, grupp eller med hela klassen

Arbeta med en kompis

7

Sommar

TJEJERNA MOT KILLARNA

Alla från klassen som är hemma hänger på badet de där sista veckorna på sommarlovet. De ockuperar den övre hyllan på mellanbadet. Tjejerna ligger tätt tillsammans på den ena sidan, utsträckta på pastellfärgade handdukar. Killarna sitter på den andra sidan med de blöta badbrallorna direkt i sanden. När de reser sig upp ser det ut som de har aprumpor.

Det är de som ska bli sexor när skolan börjar. I år ligger de på samma plats som de som ska ta klivet upp i högstadiet och de som redan går där. /---/

På vilket sätt kan det kännas annorlunda att börja sexan? ”Vi hittar på något coolt.” Kemal pratar högt så att alla ska höra. ”Som avslutning på lovet, typ.” ”Jag vet”, säger Tobbe. ”Vi kan ha brännbollsturnering borta på plan nån kväll.”

8 ”Kom igen, Tobbe!” Kemal garvar och puttar till Tobbe. ”Lite häftigare än brännboll får det väl vara.”

Kemal ser ur ögonvrån hur Auriel suckar och himlar med ögonen. När ska hon fatta att han också är något att räkna med?

Han är ju faktiskt ett år äldre än de andra i klassen. Har hon glömt det? ”Vi plankar in här och har beachparty nån kväll.” Kemal tittar rakt på Auriel när han säger det.

Killarna runt om Kemal vrålar att han inte är riktigt klok.

Samtidigt stiger pulsen. Det är ju just dragningen till det förbjudna som alltid svetsat samman dem. Som gjort dem starka ihop. ”Det skulle jag vilja se”, fnyser Auriel. Äntligen har Kemal lyckats fånga Auriels uppmärksamhet. ”Häng på”, säger han.

Det som bara är en knäpp idé och ett sätt att få uppmärksamhet växer. Kemal hetsar de andra killarna tills de har kommit överens om att verkligen göra det.

Tjejerna och killarna från högstadiet hänger på. Alla som ska med ska ses vid paviljongen som ligger före bron som går över vattnet och ut till Badholmen. Redan i kväll. /---/ Dagen efter går ryktena. Ett ligistgäng har brutit sig in på badet och förstört grejer för flera hundratusen kronor. På morgonen när personalen kom dit låg det ölburkar överallt och alla dörrar inne på dambadet var förstörda.

Någon hade hört ett motorcykelgäng dra över bron mitt i natten.

Man pratar om Hells Angels och Bandidos. Det går vilda rykten om vem KK är. Alla vet att polisen var där och att ligisterna flydde vattenvägen. Någon tror att det var flera som drunknade.

Kemal och hans killgäng håller ihop. Så länge alla tiger kommer inget att hända. Auriel och Meuish säger inte heller något.

Ju fler dagar som går, desto bättre känns det. Tagsen på badet är borttvättade och hytterna på dambadet har fått nya dörrar.

Badvakterna har finkammat sanden och tagit bort allt man skulle kunna göra sig illa på. Mammorna får äntligen lite lugn och ro medan småbarnen plaskar vid strandkanten. Sommarlovet lider mot sitt slut.

9 De som ska bli 6A på Ängbäcksskolan ska börja terminen med att åka på klassresa. Det har varit så mycket problem i klassen under mellanstadiet. Nu vill man satsa på att svetsa dem samman.

Ur Svikarboken av Lin Hallberg

Diskutera uppgifterna tillsammans och redogör muntligt för era svar inför resten av klassen.

1. Att göra en höna av en fjäder betyder att man överdriver och fantiserar. Vad verkar vara överdrivet i ryktena?

2. Vad tror du hände på riktigt på beachpartyt?

3. Det var Kemal och pojkarna som planerade beachpartyt.

Vad tror du att flickorna kunde ha hittat på?

4. Hurdana problem kan klassen ha haft?

5. Hur skulle en klassresa kunna lösa problemen?

Vad skulle du ta med dig på en klassresa? Skriv en minneslista.

!

Ta med k handdu kt baddrä

Exempel: handduk baddräkt/badbyxor tandborste och tandkräm tvål

10 I texten finns ord som kan kännas främmande. Skriv orden i alfabetisk ordning i ditt häfte och hitta synonymer till dem.

Exempel: badbrallor garvar

badbyxor

Vad betyder orden ockupera, ligist och tags?

Svara på frågorna till texten Tjejerna mot killarna med hela meningar.

1. Varför ser det ut som om pojkarna har aprumpor?

2. Vilka färger kan flickornas handdukar ha?

3. Varför tror du att Kemal är ett år äldre än klasskamraterna?

4. Varför duger inte Tobbes förslag att ha en brännbollsturnering?

5. Vad tycker de andra pojkarna egentligen om Kemals förslag?

6. Finns det något i ryktena som är sant?

7. Vem tror du döljer sig bakom initialerna KK? 8. Vem tror du att Auriel och Meuish är?

9. Varför tror du att ingen berättar om kvällens händelser?

10. Hur tror du att det går för Kemal och hans vänner?

Visa med en pantomim, det vill säga med gester och miner men utan ord, något som du har gjort i sommar. Kamraterna får gissa svaret.

Läshörnan

13

Litteratur Ordet litteratur kommer från latinet och betyder något som är skrivet med bokstäver, alltså något som kan läsas. Då tänker vi oftast på texter i skriven form. Allt som du läser och tolkar kan räknas som en text. Men om en text definieras så att den ska ha ett innehåll och en form, kan den också vara en bild, en film, ett samtal eller en tabell.

En text har alltid ett visst syfte. Den kan förmedla fakta, ge information, instruera, påverka, diskutera, fråga, uppmana, underhålla eller uttrycka tankar och känslor. På så sätt hjälper det du läser dig att skapa kunskap om verkligheten. definiera = förklara syfte = avsikt, mål

Du har fått lära dig att litteraturen kan delas in i • facklitteratur, som handlar om verkligheten och ger kunskap.

• skönlitteratur, som beskriver en fiktiv värld och ger upplevelser.

Skön är ett gammalt ord som från början betydde vacker. Numera används ordet mest i betydelsen bekväm eller behaglig, men den gamla betydelsen finns kvar till exempel i ordet skönhet. fiktiv = påhittad, föreställd

14

Skönlitteratur Skönlitteraturen kan delas in i texter som • berättar om något. Barn- och ungdomsböcker kallas ofta bilderböcker eller kapitelböcker, medan längre berättelser för vuxna kallas romaner och kortare berättelser noveller.

• uttrycker något. Poesi eller lyrik, som dikter också kan kallas, beskriver ofta olika känslor eller stämningar. Ordet lyrik kommer från ordet lyra, ett musikinstrument som man ackompanjerade sånger på för länge sedan. Lyriken uppstod ur sången och musiken och bygger liksom dem på rytm.

• visar något. Skådespel och teater eller film kallas också drama eller dramatik. Det är ord som kommer från ett grekiskt ord med betydelsen att handla, att göra något.

Ge exempel på skönlitterära texter som berättar om något, uttrycker något och visar något.

När du arbetar med skönlitterära texter möter du ofta termer, specialord, som hör till litteraturen. De här orden har du redan fått möta i flera läroböcker.

Med ordet genrer avses olika texttyper såsom berättelser, dikter och skådespel. Men du kan också bestämma en texts genre utgående från formen eller innehållet, till exempel böcker med spänning, fantasy, sagor eller brev.

Ordet intrig betyder handling och beskriver det som konkret händer i texten. Det kan vara allt från en vanlig dag i skolan till ett äventyr i ett främmande land. konkret = verklig

15 Temat är berättelsens grundtanke. Det är sådant som du förstår att texten egentligen handlar om när du läser den. Det kan vara kampen mellan det goda och det onda, rädslor, överlevnad, vänskap eller att växa som människa.

En miljöbeskrivning berättar var och när händelserna utspelar sig.

Miljön kan till exempel vara Kina för tvåtusen år sedan eller ett klassrum precis när skolklockan ringer ut.

En personbeskrivning berättar om en persons yttre och inre egenskaper och om sådant som är speciellt med personen.

Genom personernas sätt att vara och handla i texten kan du ofta förstå hurdana de är. Det behöver inte alltid sägas rent ut i texten att en person till exempel är lång och smal. Personen kan beskrivas genom uttryck som: ”Hon kunde aldrig ha högklackade skor och kläderna hängde löst på henne”.

Huvudpersonen är den eller de som berättelsen handlar om. En text kan också ha bipersoner. Ibland kallas personerna i en text för karaktärer, speciellt om texten handlar om djur eller olika varelser.

För att texten ska hålla ihop och ha ett sammanhang finns den röda tråden. Den syns inte, men betyder att den som skriver tänker på att hålla sig till saken och skriver texten med bindeord så att satserna och de olika delarna hör ihop.

Skönlitteraturen kan delas in i texter som  berättar om något som i romaner och noveller,  uttrycker något som i poesi,  visar något som i dramatik.

16

Realistiska böcker Realistiska böcker är böcker som verkar sanna, fastän innehållet kan vara påhittat, fiktivt. I böcker som handlar om vardagliga händelser kan temat vara vänskap, gemenskap, kärlek eller någon kris. När du läser lever du med i berättelsen och blir delaktig i det som händer.

Genom att läsa om andra människor, deras liv, glädjeämnen och problem, lär du dig att känna igen och förstå olika känslor.

KOMPISBOKEN

Klara har varit så upptagen av att tänka på om Anton tittar på Amelie att hon inte har märkt att Auriel och Cissi försvunnit. När hon nu plötsligt ser det är det som om hon träffats av blixten.

Hela Klara blir lika kall som benen som varit i älven. ”Anton”, väser hon med hopsnörd hals. ”Auriel och Cissi är inte på klippan, och de är inte i vattnet heller.”

De ser upp mot tälten och ser hur tältduken i tjejernas tält böljar lite på ena sidan. När de kastat sig iland och springer upp mot tältet hör de tjejernas skratt. ”Hur kan du vara så dum”, flåsar Anton medan han springer. ”Fattar du ingenting?” ”Jag gömde den i sovsäcken.”

Klara har ögonen fulla av tårar. Anton borde väl fatta att hon inte gjort det med flit.

Anton och Klara dyker in i tältet och överrumplar Auriel och Cissi som skrattar så mycket att de ligger ner och håller för magen. Klara nappar åt sig boken innan Auriel och Cissi hunnit förstå att de har blivit ertappade.

17 ”Det är min bok”, säger Klara anklagande. ”Ni har ingen rätt att läsa i den.” ”Men den handlar ju om oss”, säger Cissi kaxigt. ”Du måste ju fråga först om du skriver en bok om oss”, säger Auriel. ”Det fattar du väl.” ”Man får skriva vad man vill.” Klara pular ner Kompisboken längst ner i sin rygga. ”Ni har inte med Klaras bok att göra.” Antons hjärta dunkar.

Hur mycket har tjejerna hunnit läsa? Vet de att han också har skrivit i den? ”När Kemal är arg är han turkisk ...” Cissis ögon lyser. ”Om tjejerna vågade skulle de hata Auriel ...” Auriel tittar rakt på Klara. ”Det där var längesen”, försvarar sig Klara. ”Det var i fyran.” ”Vi har faktiskt rätt att veta vad som står i den.” Auriel går fram mot Klara och försöker rycka tag i ryggsäcken. ”Det är lika bra att du ger den till oss med en gång”, säger Cissi.

När Belinda Ström hört de upprörda rösterna och kommer skyndande upp mot tältet är bråket i full gång. Klara är så arg.

Hon vrålar medan hon svänger ryggsäcken omkring sig.

Auriel har blivit träffad några gånger och hon skriker att Klara inte är riktigt klok. Att hon är helt cp och borde låsas in på dårhus.

18 ”Ta bort henne!” skriker Auriel när hon får syn på fröken.

Belinda Ström får också ryggan slängd mot sig med full kraft när hon försöker närma sig Klara. ”Jag önskar att du vore död!” skriker Anton till Auriel. Han är minst lika arg som Klara. ”Jag hatar dig!” ”Nu håller du tyst!” Fröken rycker tag i Antons arm. Om och om igen säger hon: ”Men vad är det som har hänt?” ”Jag ska åka hem!” skriker Klara.

Det är först när Beas mamma lyckas få tag i Klara bakifrån och kan hålla fast henne som Klara lugnar sig. Beas mamma leder ut Klara ur tältet och tar med henne in i det lilla tältet i stället. Klara klamrar sig fast vid ryggsäcken. ”Ska du inte lägga ifrån dig ryggsäcken?” Beas mamma försöker lirka den ur famnen på Klara men hon ger snart upp.

När alla har slutat skrika får fröken veta att Auriel och Cissi smugit sig upp till tältet och rotat bland Klaras saker medan de andra badade. ”Men det är ju förskräckligt!” Fröken lyssnar inte på Auriel och Cissi som vill få fröken att förstå att Klara skrivit en massa saker om dem i sin bok. ”Ni hade ingen rätt att röra Klaras grejer.”

Anton börjar förstå att Cissi och Auriel inte har hunnit läsa så mycket. Han lugnar ner sig lite. När fröken säger till honom att be Auriel om ursäkt för det han skrikit till henne mumlar han ett förlåt. ”Det här är inte likt dig”, säger fröken när Anton vänder sig om för att gå. ”Man säger inte sådär. Det förstår du väl?” ”Jag blev arg”, mumlar Anton. ”Det var inte alls meningen.”

När Auriel och Cissi märker att fröken inte kommer att hålla på dem vägrar de att säga ett enda ord till om det som hänt. ”Du tror ju i alla fall inte på oss.” Auriels blick är hatisk när hon tittar på Belinda Ström. ”Ni får be om ursäkt”, säger Belinda Ström strängt. ”Aldrig!” säger Auriel och Cissi samtidigt. ”Vi måste gå till botten med det här”, säger Belinda Ström men hon talar mest till sig själv. ”Klaras bok är väl som en dagbok.

Man har rätt att skriva vad man vill i en dagbok.”

Ur Svikarboken av Lin Hallberg

19 1. Får du skriva vad du vill om vem som helst?

2. Måste du fråga om lov innan du skriver om någon?

3. Får du berätta sådant som någon har anförtrott dig?

4. Får du använda bilder och foton på andra utan lov?

Svara på frågorna till texten Kompisboken med hela meningar.

1. Varför tror du att Klara brydde sig om att Anton och Amelie såg på varandra?

2. Vad betyder uttrycken ”att någon träffas av blixten” och ”att gå till botten med något”?

3. Vad betyder orden överrumpla och ertappa?

4. Vad tror du att Klara har skrivit i Kompisboken?

5. Varför har Anton också skrivit i dagboken?

6. Varför är Anton rädd för att någon ska få reda på det?

7. Hur märker Klara och Anton att någon har knyckt deras dagbok?

8. Vad gör Klara och Anton när de kommer till tältet?

9. Hade Auriel och Cissi rätt att läsa Kompisboken? Vad tycker du?

10. Varför håller inte Belinda Ström med Auriel och Cissi?

11. Vad tror du att resten av klassen anser om det som har hänt?

12. Hur ska alla kunna bli vänner igen?

Dramatisera hur ni skulle ha löst konflikten med dagboken så att alla hade blivit vänner igen.

Läs om Lin Hallberg och skriv en presentation. Ta gärna reda på vilka andra böcker hon har skrivit.

20

Ur Kompisboken av Lin Hallberg

ď Ź Realistiska bĂścker behĂśver inte vara sanna, men de handlar ofta om olika personers vardag, deras upplevelser och problem.