Språkresan 5 Textbok blädderex

5

Språkresan

k å r Sp resan

5

Ann-Britt Grönroos

k å r p S r es a n

Språkresan är en ny läromedelsserie i modersmål och litteratur för årskurserna 1–6 i grundskolan.

Serien omfattar en lärobok, en arbetsbok och en lärarhandledning för varje årskurs. www.sets.fi ISBN 978-951-52-2991-5

9 7 8 9 5 1 5 2 2 9 9 15

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

5

Ann-Britt Grรถnroos

k รฅ r Sp resan

S c h i l dt s & S รถ d e r s t r รถ m s

5

Vi tackar alla lärare som tagit del av manuskriptet och bidragit med värdefulla synpunkter och förbättringsförslag.

Bildkällor: Berghs Förlag Blomberg, A., Stockholm Bonniers Fontana Media Haiko Gård K.M. Idé Lehtikuva Natur och Kultur Nyholm, Ida-Lina Rabén & Sjögren Schildts Åbo svenska teater

s. 20, 21, 42, 61 s. 58 s. 30 s. 20 s. 154 s. 59 s. 155 (a,b,c), 157 (a, b) s. 13, 20, 30, 35 (Tord Nygren), 42, 60 s. 63, 67 s. 29, 30 s. 30 s. 162 (Tor Kreutzman, Vesa Loikas, Anna Frank)

Första upplagan Arbetsgrupp: Ann-Britt Grönroos, Annette Lundström Språkgranskning: Institutet för de inhemska språken Illustrationer: Annika Mannström Layout och ombrytning: Vitale Redaktör: Annika Tallberg © 2012 Ann-Britt Grönroos och Schildts & Söderströms, Helsingfors Villkor för kopiering Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om Er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi.

Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-2991-5 Tryck: Arkmedia, 2012

Till eleven Nu fortsätter språkresan genom modersmålets spännande värld.

På färden kommer du att få möta nya saker och lära dig mera om sådant som du mött förut. Du får bl.a.

• läsa både spännande och lärorika texter i Läshörnan. Genom att diskutera och arbeta med texterna lär du dig mera om livet samtidigt som du får ett starkare språk. Du får också träna hur du kan söka information och råd för hur du lättare kan lära dig det du läser • skriva olika slags texter och lära dig hur en text byggs upp i Skrivvrån • fortsätta träna rättskrivning, arbeta med flera ordklasser, meningar och satsdelar samt bekanta dig med vårt ordförråd i Språkpunkten • öva att kommunicera med andra, bekanta dig med talspråk och skriftspråk, hur text blir film samt teaterarbete i Mötesplatsen.

Registret i slutet av boken kan du använda då du snabbt vill hitta ett ord, ta reda på eller repetera vad ett begrepp betyder.

Du kommer inte att arbeta med den här boken från början till slut.

Din lärare väljer vad ni behöver öva i den ordning som passar klassens program. Uppgifterna i boken gör du ibland ensam, ibland tillsammans med en kamrat eller tillsammans med hela klassen. Innan resan är över kommer du också att läsa många andra spännande och roliga böcker.

Jag hoppas att du ska tycka att vår språkresa blir intressant och att du hittar egna favoritmål på vägen.

Ann-Britt

Jag tackar Svenska kulturfonden som ekonomiskt understött arbetet med boken.

Innehållsförteckning Sommar 7

Läshörnan 15 Skrivvrån 71 Litteratur 17

Meningar 73

Realistiska berättelser

20

Ordföljd 75

Spännande böcker

24

Huvudsatser och bisatser

Fantasyböcker 30 Spökhistorier 38 Fabler 43 Sagor 48 Poesi 52 Skönlitteratur som lär

58

Facklitteratur 63 Att arbeta med faktatexter

64

76

Kommatecken 78 Skriva repliker

80

Dela in i stycken

82

Beskriva personer

84

Beskriva miljöer

86

Textens disposition

88

Stödord och tankekarta

65

Repetera med frågor

66

Skriva berättelser

90

Olika informationskällor

67

Idéer till egna berättelser

95

Söka fakta på nätet

68

Skriva sagor

96

Skriva faktatexter

97

Söka information på biblioteket

70

Språkpunkten 99 Mötesplatsen 137 Vårt ordförråd

101

Arvord 102 Lånord 104 Rättskrivning 106 Lång och kort vokal

107

Å eller o

110

Ä eller e

112

Ng-ljudet 115

Talspråk och skriftspråk

139

Lyssna och berätta

142

Hålla föredrag

144

Brev och meddelanden

146

Skriva brev eller meddelanden på nätet

148

J-ljudet 116

Mediekunskap 150

Sj-ljudet 118

Intervjuteknik 152

Tj-ljudet 120

Bilder 154

Ordklasser 121

Text blir film

Substantiv 122 Adjektiv 124 Verb 126 Pronomen 128 Räkneord 130

156

Dramatisera 160 Pantomim 160 Improvisera 161 På teatern

162

Satsdelar 133 Predikat 134 Subjekt 135

Register 164

Objekt 136

Litteraturförteckning 166

Symboler

Läs

Skriv

Diskutera i klassen

Aktivitet ensam, i par, grupp eller med hela klassen

Arbeta med en kompis

7

Sommar Sommarlovet är slut och du kan tänka tillbaka på hur det var. I våras hade du säkert planer för vad du skulle göra på sommarlovet. Kanske såg du fram emot en resa, ett läger, att få vara på sommarstugan, att vara tillsammans med dina kompisar eller kanske drömde du om långa lediga sköna sommardagar.

8 Vilka planer för sommarlovet hade du? Hur blev det?

Tsatsiki hade verkligen en plan för sitt sommarlov. Han skulle resa till Grekland för att träffa sin riktiga pappa för första gången. I Grekland fick han bland annat fånga bläckfiskar och dyka i grottor med kusinen Elena. Den här sommaren lärde han sig tre saker: att flickor kan vara otroligt modiga, att de kan kyssas så att det känns ända ner i stortån och att man inte alltid kan lita på mammor.

När Tsatsiki och Yanis beger sig ut på bläckfiskjakt vet Yanis ännu inte att Tsatsiki är hans son.

9 BLÄCKFISKJAKT

Tsatsiki hostade, spottade och spydde saltvatten. Han fick minst hundra kallsupar innan han fick kläm på snorklingen. Det hade varit mycket enklare hemma. Det fanns inga vågor i badkaret och vattnet var inte så hiskligt salt heller.

Yanis lärde Tsatsiki hur han skulle andas lugnt och skrattade åt hans iver. Men det var ett snällt skratt. Det kändes att han började gilla Tsatsiki, och Tsatsiki gillade Pappa Bläckfiskaren tillbaka. Precis som man ska med pappor.

De hade lagt till med båten i en öde lagun. Vattnet var så klart att Tsatsiki trodde att han kunde nå bottnen med handen. Men det var minst fem meter djupt. Lite längre ut låg korallrevet som Tsatsiki och Yanis skulle simma ut till. Det var där bläckfiskarna fanns.

– Han får inte använda harpunen, sa Morsan strängt.

Hade Morsan fått bestämma helt och hållet skulle Tsatsiki aldrig ha fått leka med leksakspistolerna ens.

– Ska du inte hänga med? undrade Tsatsiki.

– Nej, sa Morsan. Ni får snorkla själva.

Under havsytan spelar det ingen roll att man inte talar samma språk som sin pappa, upptäckte Tsatsiki. Där var allt tyst. Det enda som hördes var rosslandet i snorkeln. I början fick Tsatsiki tänka hela tiden: Andas in, andas ut, andas in, andas ut, men snart gick det av bara farten, och Yanis nickade uppmuntrande åt honom.

Havet var spännande. Där var fullt av vackra fiskar, och på bottnen låg alla möjliga skatter: burkar och koppar, gamla skor, snäckor, musslor, flaskor och kastruller. Det var störtsnyggt!

Tsatsiki förstod precis varför Yanis hade blivit bläckfiskare.

Det skulle han också bli.

Pappa Bläckfiskaren petade på Tsatsiki och pekade mot ett stim av stora bruna fiskar med långa spröt. Han osäkrade harpunen och sköt. Den borrade en tunnel i vattnet när den forsade fram och träffade den största fisken.

– Wow, sa Tsatsiki, och fick munnen full av saltvatten. Han drunknade nästan av upphetsning. Men de var nära korallrevet, så Yanis kunde hjälpa honom iland.

10 Revet var hemskt vasst, och Tsatsiki skrapade sig på benet.

Saltet sved så att han fick tårar i ögonen men han ville inte gråta högt. Hans pappa fick inte tro att han var en lipsill. Han bet ihop tänderna, och tårarna syntes som tur var inte bakom cyklopet.

Bara det nu inte fanns hajar i vattnet som kunde få vittring av hans blod!

Yanis tog loss fisken och spände harpunen igen. Han gav den till Tsatsiki.

– Nu är det din tur, sa han.

Morsan hade ju sagt att han absolut inte fick använda harpunen. Men vad tusan, även pappor fick väl bestämma något!

Det fick ju till och med Per Hammars ibland.

Att skjuta med harpun var inte så lätt som det såg ut. Tsatsiki bommade varenda gång. Men han var bra på att upptäcka bläckfisk.

Bläckfiskar gömmer sig under stenar eller i gamla burkar. Tstatsiki fick lära sig att speja efter luftblåsan som rörde sig när de andades. Sen var det bråttom.

Bläckfiskar är nämligen smarta djur.

När de blir rädda sprutar de ut sitt svarta bläck och försöker komma undan i skydd av det. Men Pappa Bläckfiskaren var smartare, och snabb som en iller.

Bläckfiskarna hade inte en chans.

Tsatsiki fick låna Yanis spjut och försöka själv. Men bläckfiskarna var för långt nere. Tsatsiki kunde inte simma så djupt. Luften i hans lungor räckte inte till, och det kändes som om de skulle sprängas.

– Huvudsaken är att ha bläckfiskögon, sa Yanis. Och det har du. Jag har aldrig sett en bättre nybörjare.

Bläckfiskögon. Det hade nog ingen annan i klassen. Men å andra sidan var det ingen som hade en bläckfiskare till farsa heller, tänkte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson.

Ur Tsatsiki och farsan av Moni Nilsson-Brännström

11 Hur tror du att det kan se ut i en lagun?

Diskutera svåra ord i texten.

Svara på frågorna till texten Bläckfiskjakt. Skriv hela meningar.

1. Vad betyder det att ”få kläm på något”?

2. Hurdana skatter såg Tsatsiki i havet?

3. Varför visade inte Tsatsiki för Yanis att han grät?

4. Varför var Tsatsiki rädd för hajar i havet?

5. Varför sköt Tsatsiki med harpunen fastän Morsan hade förbjudit honom?

6. Vad menas med att Tsatsiki hade bläckfiskögon?

Har du varit med om en händelse som du aldrig glömmer?

Berätta om en egen upplevelse. Det kan handla om till exempel En lyckad fisketur eller En misslyckad fisketur En spännande simtur En intressant utfärd Yanis har fått reda på att Tsatsiki är hans son. Tyvärr blev det inte riktigt så som Tsatsiki hade hoppats. Läs vidare hur det blev i texten Plocka stjärnor.

PLOCKA STJÄRNOR

Nästa morgon tog Yanis båten och stack ut till havs. Nu hade han varit borta i tre dagar. Tsatsiki hoppades att han hade gått på grund och drunknat. Eller blivit uppäten av hajar.

Morsan sa alltid att barn inte behövde älska sina föräldrar, men att föräldrar alltid måste älska sina barn. Det gällde tydligen inte bläckfiskare. De kunde hålla sig undan hela ens liv och sen försvinna på nytt.

Tsatsiki hade dragit för fönsterluckorna och stängt in sig på rummet. Han vägrade att gå ut, och han vägrade prata med Morsan. Hon hade svikit, och han tänkte aldrig förlåta henne.

Det spelade ingen roll vad hon sa eller hur mycket hon bad om ursäkt för att hon berättat hur det var. Tsatsiki ville inte lyssna på henne.

Farmor Maria brydde sig inte om att han ville vara i fred. Hon kom upp med kakor och glass en gång i timmen. Sen hon hade fått reda på att Tsatsiki var hennes barnbarn hade hon slutat att nypas. Nu blev han överöst med kyssar i stället. Nypen hade trots allt varit bättre, för hennes lilla mustasch killade och stacks.

Dessutom hade hon berättat för alla i hela byn, så nu kunde Tsatsiki inte ens visa sig ute.

Tsatsiki låg och bläddrade i Stålmannen för tusende gången.

Han hade haft tidningen med sig från Sverige, och nu var den helt sönderläst. Han kunde den utantill vid det här laget.

Om han bara hade kunnat flyga som Stålmannen, då hade han varit hemma för länge sen! Varför, varför hade han tjatat på Morsan om att få träffa Pappa Bläckfiskaren? Det hade varit mycket bättre förr, när allt var som vanligt. Ingenting hade blivit som han tänkt sig.

– Det är ju det som är så häftigt med livet, sa Morsan.

Det finns inga färdigskrivna liv. Man kan inte bestämma i förväg.

– Håll tyst! skrek Tsatsiki. Jag vill inte prata med dig!

Morsan hade sett ledsen ut när hon gick, men det var rätt åt henne.

Nu knackade det på dörren igen. Tsatsiki suckade. Att Morsan inte fattade att han aldrig mer ville prata med henne. Han ville bara åka hem. Hur många gånger skulle han behöva säga det?

Ur Tsatsiki och farsan av Moni Nilsson-Brännström

13 Hur skulle du ha reagerat i Tsatsikis ställe?

Nu vill Tsatsiki hem! Skriv ett brev från Tsatsiki till Morsans pojkvän Göran i Sverige.

Vem knackade på Tsatsikis dörr? Du kan läsa fortsättningen i arbetsboken.

Moni Nilsson-Brännström har skrivit fem böcker om Tsatsiki som också har blivit film. I boken Malin + Rasmus = Sant träffar du åter Tsatsiki som då går i sjuan.

Böckerna om Tsatsiki har blivit översatta till flera språk och författaren har fått pris för dem.

Om elever som går i sexan kan du läsa i Klassresan. Just nu arbetar Moni Nilsson med en ny serie om Semlan och Gordon.

Läshörnan

17

Litteratur Under olika tider i ditt liv läser du olika typer av litteratur, olika slags böcker med olika typer av texter. Ibland läser du något som är roligt, ibland något ledsamt. Ibland vill du lära dig något och ibland vill du bara njuta.

När du läser får du vara med om och lära dig sådant som du kanske inte annars skulle få uppleva. De här nya erfarenheterna bär du med dig i livet och de kan hjälpa dig när du minst anar det. Läsningen ger dig också ett bättre språk. Du vänjer dig vid skriftspråket och då blir det lättare att skriva själv och förstå olika slags texter.

Litteraturen kan delas in i skönlitteratur och facklitteratur.

Skönlitteratur är berättelser som någon hittat på, som handlar om sådant som inte behöver vara sant eller verkligt. Det kan vara dikter, skådespel, noveller eller romaner.

Facklitteratur är faktatexter som handlar om något verkligt eller sant. Fakta är sådant som vi vet eller som vi kan ta reda på. Ofta handlar faktaböckerna om ett visst ämne, som flugfiske, kampsporter, vävning, olika bergarter eller någon idol. Faktaböckerna kan vara rikt illustrerade. Till facklitteraturen hör också alla ord- och uppslagsböcker. novell = kort berättelse roman = lång berättelse ofta med kapitel illustrerad = försedd med bilder

18

LITTERATUR

skönlitteratur

berättelser

dikter

facklitteratur

skådespel

Det finns många olika typer av skönlitterära böcker och det finns också flera olika typer av faktaböcker. De här olika typerna kallas genrer. De berättelser och böcker som hör till samma genre har gemensamma drag. När du läser en deckare så väntar du dig att den ska vara skriven på ett visst sätt, att den följer deckargenren.

Exempel på andra genrer är sagor, dagböcker, seriealbum, teaterpjäser, dikter, sportböcker och ordlistor. genre = sort, stil, konstart

På bokens titel och pärmbild kan du ofta se om den hör till skön- eller facklitteraturen. Helt säker blir du kanske först när du läser baksidestexten och bläddrar i boken. Då kan du också bestämma till vilken genre den hör.

19 Varför kan det vara bra att läsa olika slags litteratur?

Vad kan vara mindre bra med att läsa böcker?

Vilken genre vill du helst läsa?

 Litteratur är olika texter som berättelser, dikter, skådespel och fakta.  Skönlitteratur är påhittade berättelser som inte behöver vara sanna.  Facklitteratur är texter som handlar om fakta.  Genrer är olika typer av texter.

20

Realistiska berättelser Realistiska berättelser är skönlitterära texter som berättar om sådant som skulle kunna vara sant och verkligt fastän det mesta är påhittat.

Realistiska berättelser och böcker handlar om en persons eller flera personers vardag och liv. Böckerna om Tsatsiki och Ellen Annorlunda är exempel på sådana böcker. realistisk = verklighetstrogen

Vilka böcker om vardagshändelser har du läst? Vad handlade de om?

De realistiska böckerna handlar ofta om känslor och vänskap eller om olika problem som kan dyka upp i vardagen. En sådan bok är Kärlek & dynamit av Kajsa Gordan. Molly har en bästa vän i staden och en på sommarstället. Men det här sommarlovet blir annorlunda, för nu följer också Miryam med till ön. Vad kommer Miryam och Jenny att tycka om varandra och hur ska alla tre komma överens? Dessutom kommer också Sebbe och Jonte från klassen och hälsar på.