Språkresan 5 Lärarhandledning

Ann-Britt Grönroos

k å r Sp resan

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

5

Innehållsförteckning Sommar 7

LÄSHÖRNAN 15 SKRIVVRÅN 71 Litteratur 17

Meningar 73

Realistiska berättelser

20

Ordföljd 75

Spännande böcker

24

Huvudsatser och bisatser

Fantasyböcker 30 Spökhistorier 38 Fabler 43 Sagor 48 Poesi 52 Skönlitteratur som lär

58

Facklitteratur 63 Att arbeta med faktatexter

64

76

Kommatecken 78 Skriva repliker

80

Dela in i stycken

82

Beskriva personer

84

Beskriva miljöer

86

Textens disposition

88

Stödord och tankekarta

65

Repetera med frågor

66

Skriva berättelser

90

Olika informationskällor

67

Idéer till egna berättelser

95

Söka fakta på nätet

68

Skriva sagor

96

Skriva faktatexter

97

Söka information på biblioteket

70

SPRÅKPUNKTEN 99 MÖTESPLATSEN 137 Vårt ordförråd

101

Arvord 102 Lånord 104 Rättskrivning 106 Lång och kort vokal

107

Å eller o

110

Ä eller e

112

Ng-ljudet 115

Talspråk och skriftspråk

139

Lyssna och berätta

142

Hålla föredrag

144

Brev och meddelanden

146

Skriva brev eller meddelanden på nätet

148

J-ljudet 116

Mediekunskap 150

Sj-ljudet 118

Intervjuteknik 152

Tj-ljudet 120

Bilder 154

Ordklasser 121

Text blir film

Substantiv 122 Adjektiv 124 Verb 126 Pronomen 128 Räkneord 130

156

Dramatisera 160 Pantomim 160 Improvisera 161 På teatern

162

Satsdelar 133 Predikat 134 Subjekt 135

Register 164

Objekt 136

Litteraturförteckning 166

Symboler

L채s

Skriv

Diskutera i klassen

Aktivitet ensam, i par, grupp eller med hela klassen

Arbeta med en kompis

LÄSHÖRNAN

7

Sommar Sommarlovet är slut och du kan tänka tillbaka på hur det var. I våras hade du säkert planer för vad du skulle göra på sommarlovet. Kanske såg du fram emot en resa, ett läger, att få vara på sommarstugan, att vara tillsammans med dina kompisar eller kanske drömde du om långa lediga sköna sommardagar.

8 Vilka planer för sommarlovet hade du? Hur blev det?

Tsatsiki hade verkligen en plan för sitt sommarlov. Han skulle resa till Grekland för att träffa sin riktiga pappa för första gången. I Grekland fick han bland annat fånga bläckfiskar och dyka i grottor med kusinen Elena. Den här sommaren lärde han sig tre saker: att flickor kan vara otroligt modiga, att de kan kyssas så att det känns ända ner i stortån och att man inte alltid kan lita på mammor.

När Tsatsiki och Yanis beger sig ut på bläckfiskjakt vet Yanis ännu inte att Tsatsiki är hans son.

9 BLÄCKFISKJAKT

Tsatsiki hostade, spottade och spydde saltvatten. Han fick minst hundra kallsupar innan han fick kläm på snorklingen. Det hade varit mycket enklare hemma. Det fanns inga vågor i badkaret och vattnet var inte så hiskligt salt heller.

Yanis lärde Tsatsiki hur han skulle andas lugnt och skrattade åt hans iver. Men det var ett snällt skratt. Det kändes att han började gilla Tsatsiki, och Tsatsiki gillade Pappa Bläckfiskaren tillbaka. Precis som man ska med pappor.

De hade lagt till med båten i en öde lagun. Vattnet var så klart att Tsatsiki trodde att han kunde nå bottnen med handen. Men det var minst fem meter djupt. Lite längre ut låg korallrevet som Tsatsiki och Yanis skulle simma ut till. Det var där bläckfiskarna fanns.

– Han får inte använda harpunen, sa Morsan strängt.

Hade Morsan fått bestämma helt och hållet skulle Tsatsiki aldrig ha fått leka med leksakspistolerna ens.

– Ska du inte hänga med? undrade Tsatsiki.

– Nej, sa Morsan. Ni får snorkla själva.

Under havsytan spelar det ingen roll att man inte talar samma språk som sin pappa, upptäckte Tsatsiki. Där var allt tyst. Det enda som hördes var rosslandet i snorkeln. I början fick Tsatsiki tänka hela tiden: andas in, andas ut, andas in, andas ut, men snart gick det av bara farten, och Yanis nickade uppmuntrande åt honom.

Havet var spännande. Där var fullt av vackra fiskar, och på bottnen låg alla möjliga skatter: burkar och koppar, gamla skor, snäckor, musslor, flaskor och kastruller. Det var störtsnyggt!

Tsatsiki förstod precis varför Yanis hade blivit bläckfiskare.

Det skulle han också bli.

Pappa Bläckfiskaren petade på Tsatsiki och pekade mot ett stim av stora bruna fiskar med långa spröt. Han osäkrade harpunen och sköt. Den borrade en tunnel i vattnet när den forsade fram och träffade den största fisken.

– Wow, sa Tsatsiki, och fick munnen full av saltvatten. Han drunknade nästan av upphetsning. Men de var nära korallrevet, så Yanis kunde hjälpa honom iland.

10 Revet var hemskt vasst, och Tsatsiki skrapade sig på benet.

Saltet sved så att han fick tårar i ögonen men han ville inte gråta högt. Hans pappa fick inte tro att han var en lipsill. Han bet ihop tänderna, och tårarna syntes som tur var inte bakom cyklopet.

Bara det nu inte fanns hajar i vattnet som kunde få vittring av hans blod!

Yanis tog loss fisken och spände harpunen igen. Han gav den till Tsatsiki.

– Nu är det din tur, sa han.

Morsan hade ju sagt att han absolut inte fick använda harpunen. Men vad tusan, även pappor fick väl bestämma något!

Det fick ju till och med Per Hammars ibland.

Att skjuta med harpun var inte så lätt som det såg ut. Tsatsiki bommade varenda gång. Men han var bra på att upptäcka bläckfisk.

Bläckfiskar gömmer sig under stenar eller i gamla burkar. Tstatsiki fick lära sig att speja efter luftblåsan som rörde sig när de andades. Sen var det bråttom.

Bläckfiskar är nämligen smarta djur.

När de blir rädda sprutar de ut sitt svarta bläck och försöker komma undan i skydd av det. Men Pappa Bläckfiskaren var smartare, och snabb som en iller.

Bläckfiskarna hade inte en chans.

Tsatsiki fick låna Yanis spjut och försöka själv. Men bläckfiskarna var för långt nere. Tsatsiki kunde inte simma så djupt. Luften i hans lungor räckte inte till, och det kändes som om de skulle sprängas.

– Huvudsaken är att ha bläckfiskögon, sa Yanis. Och det har du. Jag har aldrig sett en bättre nybörjare.

Bläckfiskögon. Det hade nog ingen annan i klassen. Men å andra sidan var det ingen som hade en bläckfiskare till farsa heller, tänkte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson.

Ur Tsatsiki och farsan © Moni Nilsson-Brännström – förmedlat genom Alis

11 Hur tror du att det kan se ut i en lagun?

Diskutera svåra ord i texten.

Svara på frågorna till texten Bläckfiskjakt. Skriv hela meningar.

1. Vad betyder det att ”få kläm på något”?

2. Hurdana skatter såg Tsatsiki i havet?

3. Varför visade inte Tsatsiki för Yanis att han grät?

4. Varför var Tsatsiki rädd för hajar i havet?

5. Varför sköt Tsatsiki med harpunen fastän Morsan hade förbjudit honom?

6. Vad menas med att Tsatsiki hade bläckfiskögon?

Har du varit med om en händelse som du aldrig glömmer?

Berätta om en egen upplevelse. Det kan handla om till exempel En lyckad fisketur eller En misslyckad fisketur En spännande simtur En intressant utfärd Yanis har fått reda på att Tsatsiki är hans son. Tyvärr blev det inte riktigt så som Tsatsiki hade hoppats. Läs vidare hur det blev i texten Plocka stjärnor.

17

Litteratur Under olika tider i ditt liv läser du olika typer av litteratur, olika slags böcker med olika typer av texter. Ibland läser du något som är roligt, ibland något ledsamt. Ibland vill du lära dig något och ibland vill du bara njuta.

När du läser får du vara med om och lära dig sådant som du kanske inte annars skulle få uppleva. De här nya erfarenheterna bär du med dig i livet och de kan hjälpa dig när du minst anar det. Läsningen ger dig också ett bättre språk. Du vänjer dig vid skriftspråket och då blir det lättare att skriva själv och förstå olika slags texter.

Litteraturen kan delas in i skönlitteratur och facklitteratur.

Skönlitteratur är berättelser som någon hittat på, som handlar om sådant som inte behöver vara sant eller verkligt. Det kan vara dikter, skådespel, noveller eller romaner.

Facklitteratur är faktatexter som handlar om något verkligt eller sant. Fakta är sådant som vi vet eller som vi kan ta reda på. Ofta handlar faktaböckerna om ett visst ämne, som flugfiske, kampsporter, vävning, olika bergarter eller någon idol. Faktaböckerna kan vara rikt illustrerade. Till facklitteraturen hör också alla ord- och uppslags­böcker. novell = kort berättelse roman = lång berättelse ofta med kapitel illustrerad = försedd med bilder

18

LITTERATUR

facklitteratur

skönlitteratur

berättelser

dikter

skådespel

Det finns många olika typer av skönlitterära böcker och det finns också flera olika typer av faktaböcker. De här olika typerna kallas genrer. De berättelser och böcker som hör till samma genre har gemensamma drag. När du läser en deckare så väntar du dig att den ska vara skriven på ett visst sätt, att den följer deckargenren.

Exempel på andra genrer är sagor, dagböcker, seriealbum, teaterpjäser, dikter, sportböcker och ordlistor. genre = sort, stil, konstart

På bokens titel och pärmbild kan du ofta se om den hör till skön- eller facklitteraturen. Helt säker blir du kanske först när du läser baksidestexten och bläddrar i boken. Då kan du också bestämma till vilken genre den hör.

19 Varför kan det vara bra att läsa olika slags litteratur?

Vad kan vara mindre bra med att läsa böcker?

Vilken genre vill du helst läsa?

zz Litteratur är olika texter som berättelser, dikter, skådespel och fakta. zz Skönlitteratur är påhittade berättelser som inte behöver vara sanna. zz Facklitteratur är texter som handlar om fakta. zz Genrer är olika typer av texter.

SKRIVVRÅN

73

Meningar Ett ensamt ord kan ha flera olika betydelser, men när du skriver ordet tillsammans med andra ord blir det oftast klart vilken betydelse som avses. En fil kan betyda olika saker. En fil med sylt på är inte någon datafil, inte heller något verktyg och inget som man kör på.

När du skriver en text får orden en bestämd betydelse. Du sätter ihop flera ord som tillsammans bildar en mening. En mening innehåller en avslutad tanke. Det betyder att du bara berättar en sak i taget.

• Fil med sylt på är smaskens.

• Tycker du också om fil?

• Absolut inte! Jag äter yoghurt!

En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken.

74 Ordpyramid Utrop, uppmaningar och hälsningar kan vara meningar med endast ett ord: Aj! Kom! Hej! Annars finns det minst två ord i varje mening.

Det ena ordet berättar vem som gör något och det andra ordet berättar vad någon gör.

Du kan bygga ut tvåordsmeningen med flera ord för att ge den mera innehåll.

Fredde ringer.

Modiga Fredde ringer polisen.

En sådan här ordpyramid kan du bygga vidare på genom att svara på frågor som när, hur, varför och var.

Jättemodiga Fredde ringer genast polisen.

Med darrande fingrar ringer jättemodiga Fredde genast polisen för att få hjälp.

Med kalla och darrande fingrar ringer jättemodiga Fredde genast polisen för att få hjälp till brottsplatsen.

Hitta på en tvåordsmening och byt med en klasskamrat.

Bygg ut meningen i en ordpyramid så långt du kan.

Vem kan hitta på den längsta meningen?

75

Ordföljd En mening har oftast en bestämd ordföljd för att du ska förstå den bättre. En fråga har en annan ordföljd än ett påstående och en uppmaning skrivs också på ett speciellt sätt.

Du kan komma hem till mig i kväll.

Kan du komma hem till mig i kväll?

Kom hem till mig i kväll!

påstående fråga uppmaning

Vad händer med ordföljden i de tre meningarna?

Kan du lista ut hur orden i rutan ska stå i en fullständig mening? i tränar en i Elin veckan innebandy dag hallen Hitta på en egen mening men blanda orden.

Byt med en kamrat och låt kamraten ordna orden i rätt ordföljd.

Det vanliga är att en mening börjar med vem som gör något: ett subjekt, Elin. Därefter följer vad hon gör eller vad som händer: ett predikat, tränar. Till slut vill du säkert veta vad hon tränar: ett objekt, innebandy. Då har du de delar som ska finnas i en mening, men om du vill kan du lägga till också annan information som till exempel när och var Elin tränar innebandy.

Vad saknas i följande meningar?

Sprang hem i mörkret.

Katten en mus.

Kvittrade i skogen.

En flitig gör alla sina.

Detektiven tog fast.

Jag älskar.

Ändra meningarna till frågor och utrop. Vad händer?

76

Huvudsatser och bisatser Olika delar i en mening kallas satser. En huvudsats kan stå ensam, självständig, och på så sätt vara en enda mening.

Fredde smyger ner. Han går ut på gatan.

Helst ska du inte skriva flera korta meningar efter varandra. Det är lättare att läsa och förstå om du sätter in ett bindeord mellan dem.

Fredde smyger ner och går ut på gatan.

Kanske vill du förklara något utan att börja en ny mening, då skriver du antagligen en bisats. En bisats kan inte stå ensam och den börjar ofta med ett bindeord som binder den till en huvudsats. En bisats behöver alltid en huvudsats. Bisatsen kan stå före eller efter huvudsatsen.

Fredde tror att de andra sover.

Eftersom Fredde smyger, väcker han inte de andra.

Har du någon gång smugit lika tyst som Fredde gjorde?

Hur ändrar meningen och betydelsen om du byter bindeordet och till ett annat bindeord?

Fredde smyger ner och går ut på gatan. men, eller, för att, utan att, fastän, därför att, när, om

77 Hitta på egna meningar med de olika bindeorden. Sätt sedan in ordet inte i de båda satserna. Vad märker du?

Exempel: Emilia springer till bussen och hinner med.

Emilia springer inte till bussen och hinner inte med.

zz En mening ska innehålla en avslutad tanke. zz En mening kan vara ett påstående, en fråga eller en uppmaning. zz Ordföljden är olika i olika meningar. zz Det finns huvudsatser och bisatser.

78

Kommatecken Du ska sätta ut kommatecken i en mening för att din text ska bli tydligare, lättare att läsa och lättare att förstå. Då följer du det som kallas tydlighetsregeln. Vid kommatecknet kan du göra en liten, liten paus när du läser.

Jag kommer i dag, senast i kväll.

Vi pysslar, inte bara hänger framför tv:n.

När du räknar upp många saker ska du sätta ut kommatecken mellan orden som räknas upp. Mellan de två sista orden skriver du och.

Jag vill ha en katt, en bok, en tröja och nya färgpennor.

Om du vill förklara något speciellt utan att börja en ny mening, kan du använda kommatecken och sedan skriva din förklaring. Det kallas en inskjuten förklaring.

Tassen, vår hittekatt, rusade in under soffan.

79 Sätt ut kommatecken efter repliker innan du skriver vem som har sagt, frågat eller ropat något.

– Morbror Bo är jultomte hos oss i år, viskade Elin till sin farmor. ”Tänk att också vuxna leker och klär ut sig”, tänkte hon tyst för sig själv.

Efter utropsord ska du sätta ut kommatecken om meningen fortsätter.

– Hej, kära farmor!

– Oj, vad det är spännande!

Vilken är skillnaden mellan meningarna?

Kattungarna sover inte, bara på natten.

Kattungarna sover, inte bara på natten.

zz Använd kommatecken –– när du vill vara extra tydlig –– när du räknar upp många saker –– när du vill förklara något inne i en mening –– innan du skriver vem som sagt något –– efter utropsord när meningen fortsätter.

SPRÅKPUNKTEN

101

Vårt ordförråd ORDBESTÄMMAREN

Varför heter stol just stol?

Varför säger man kniven om kniven, och hur kan man veta att byltet är ett bylte?

Vem har bestämt alla orden från början?

Vem var Ordbestämmare i Sverige?

Vem satt och pekade och sa: ”Pinne, sten, gräs.”

Kanske sakerna inte alls heter så i själva verket.

Kanske är de ledsna för att de inte kan tala och säga: ”Ni ska inte tro på Ordbestämmaren.

Vi heter något mycket vackrare i själva verket.”

© Britt G Hallqvist – förmedlat genom Alis

Vårt språk har många, väldigt många ord. Hur många de är vet nog ingen. En del av våra ord har vi ärvt av våra förfäder. Andra ord har vi lånat från främmande språk. Några ord blir gamla och glöms bort, medan nya ord för nya saker kommer till. Vårt ordförråd förändras hela tiden.

102

Arvord Arvord är gamla ord som vi har ärvt från vikingatiden, men egentligen är de mycket äldre än så. Ursprunget fanns redan i vårt urspråk och med tiden har orden ändrats, men inte så mycket att vi inte kan känna igen dem:

auga  ögha  öga och gastir  gäst Nästan en tredjedel av vårt ordförråd är arvord, och det är de ord som vi använder mest.

Arvorden är ord för sådant som har funnits länge. De är ord som hör ihop med • hem och familj: moder, fader, broder, syster, son, dotter, barn, man och kvinna • kroppsdelar: arm, hand, finger, fot, ben och huvud

103 • vardagslivet: äta, sova, vatten, mjölk, smör, bröd, plog, plöja • naturen: jord, sten, björk, fura, björn, ko, oxe, snö, åska • tid och årstider: dag, natt, sol, måne, sommar, vinter, vår, höst.

Till arvorden hör också namnen på våra veckodagar. Vikingarna trodde på de gamla asagudarna och för att hålla dem nöjda gav de veckodagarna namn efter gudarna.

Många av våra ortnamn är också gamla och kan innehålla arvord som annars har försvunnit ur vårt språk. Har du hört om orter eller platser som heter Gräftlandet, Gärdet, Skata (samma ord som i Skatudden) eller Botby?

Vad kan de gamla ortnamnen ha betytt?

Vilka namn på asagudar ingår i veckodagarnas namn?

Varför tror du att många ord som hör ihop med naturen är arvord?

104

Lånord Många ord som verkar vara helt svenska kan vara lånord. Två tredjedelar av alla våra ord är nämligen lånord. En del ord har svenskan lånat från andra språk för så länge sedan att de låter och skrivs som om de var rent svenska ord.

Förklaringen är att under historiens gång har Sverige, som Finland tidigare hörde till, haft täta kontakter med andra länder. Under 1300-talet var kontakterna med Tyskland många. Det innebar att svenskan fick många tyska lånord, som hör ihop med handel och ekonomi. Det var ord som köpa, räkna, betala, varor och tull, samt ord för yrken, såsom skomakare, snickare och köpman.

Redan tidigare hade svenskan, liksom de flesta andra språken i Europa, lånat ord som hörde ihop med kyrka, utbildning och medicin från latinet och grekiskan.

Under 1700-talet lånade svenskan många ord från franskan. Det var ofta ord för mode och kultur. Orden modern och kafé kommer från franskan, liksom många av teaterorden, till exempel foajé, repertoar, matiné, toalett och peruk.

800-talet 1000-talet 1300-talet

105 De ord som svenskan har lånat och som fortfarande uttalas, skrivs eller böjs annorlunda än rent svenska ord kallas främmande ord.

Lånorden har ofta kommit tillsammans med de nya föremål eller företeelser som de står för. De nyaste lånorden har kommit från engelskan. Det är ord som hör ihop med sport, teknik, industri och ungdomskultur. Sport, shorts, jobb, pop, baby, tejp, chips, internet och juice är ursprungligen engelska ord.

Vad betyder de franska lånorden modern, balett, frisyr, foajé, matiné, repertoar? Känner du till andra franska lånord?

Vilka engelska lånord känner du till?

Inom vilket område tror du att vårt språk får mest nya ord i dag?

zz Vårt ordförråd består av –– arvord som är gamla ord –– lånord för nya saker från andra språk.

1700-talet 1900-talet

106

Rättskrivning Att många svenska ord är svåra att skriva har ofta med deras ursprung att göra. Gamla ord skrivs ännu i dag på samma sätt som de skrevs för över 100 år sedan trots att vi kanske uttalar dem annorlunda. Andra ord kan vara lånord som har hållit kvar sitt främmande skrivsätt.

Huvudregeln vid rättskrivning är att släktord skrivs lika.

Kan du skriva orden läsa eller räkna rätt med bokstaven ä, kan du också skriva ord som läsning, läsare, läsebok, räkning och räknebok rätt med ä.

När du läser mycket och löser korsord tränar du samtidigt din rättskrivning. Men ord med ljud som är speciellt svåra att skriva rätt måste du träna, till exempel på följande sätt: 1. Se på ordet.

2. Säg det tydligt.

3. Läs det precis som det skrivs.

4. Skriv det på ett papper.

5. Se på nytt på ordet och jämför med det du skrivit.

6. Skrivfel? Starta på nytt från 1.

7. När du anser att du tränat tillräckligt, kan du be någon diktera orden för dig.

107

Lång och kort vokal Jag simmar och bävar för mötet med den stora gäddan.

Du lockar mig med flötet till den läckra middan.

Vem är jag?

Alfabetet har 29 bokstäver:

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ De nio bokstäverna som heter lika som de låter kallas vokaler.

Vokalerna kan vara långa eller korta.

a o u å e i y ä ö

kallas hårda vokaler kallas mjuka vokaler

De bokstäver som inte låter som de heter kallas konsonanter.

bcdfghjklmnpqrstvwxz Den första vokalen i ett ord bestämmer oftast hur ordet ska skrivas.

108

lång vokal

kort vokal

konsonant

1. Lång vokal följs av en konsonant: glas Om en konsonant är ensam kallas den enkel.

2. Kort vokal följs av två likadana eller olika konsonanter: Om två konsonanter är likadana kallas de dubbla konsonanter.

glass

glans

Ibland kan kort vokal följas av fler än marknad två konsonanter.

3. Kort vokal som följs av k-ljud skrivs med ck:

4. Endast ett m i slutet av ord:

om kom som genom fem vem hem dem fram kam rum dröm

5. Endast ett m framför annan konsonant:

sommar  somrar glömma  glömde himmel  himlen bestämma  bestämde gammal  gamla

flicka

UNDANTAG: lamm damm

109 6. Endast ett n i slutet av korta ord:

in min din sin han kan man än vän män den men hon mun

7. Endast ett n framför d och t:

rund, ibland, kunde kant, vinter, sant

8. Släktord skrivs lika: släcka  släckt (elden) MEN släkt (kusiner) Det kallas känna  känns MEN känt släktskapsregeln. bygga  byggnad

öppen  öppna släppa  släppte cykel  cykla nyckel  nycklar

segel  segla alla  alltid MEN aldrig Träna speciellt följande ord:

aldrig alltid

annorlunda tyvärr

förresten hittills

förrän inom

intresse människor

skillnad noggrann MEN noggrant

speciellt spännande

tillsammans överraskning

zz Efter lång vokal skrivs en konsonant. zz Efter kort vokal skrivs två likadana eller olika konsonanter. zz I slutet av ord skrivs oftast bara ett m eller n.

Mﾃ傍ESPLATSEN

139

Talspråk och skriftspråk Oberoende av om du talar eller skriver ska du alltid tänka på mottagaren. Du ska göra ditt språk så lätt att förstå som möjligt.

Det är därför vi har ett standardspråk som alla som talar svenska förstår. Standardspråk är den svenska som du läser i tidningar, läromedel och ordböcker. Det är också den svenska som till exempel nyhetsuppläsarna i radio och tv använder. När du slår upp ord i en ordbok eller ordlista är det ordens standardform som du hittar.

Standardspråk ska du också använda när du talar med obekanta vuxna eller när du håller föredrag i skolan. Ett av målen med modersmål och litteratur i skolan är att du lär dig standardspråket och kan använda det när du talar och skriver.

När kan du behöva använda standardspråk för att bli förstådd?

Diskutera i smågrupper hur ni sitter i ert klassrum.

Ni ska alla använda ert naturliga talspråk.

Avbryt efter en stund.

Fortsätt diskussionen men använd den här gången standardspråk.

Hur kändes det att använda de två varianterna tillsammans med kamraterna?

När du talar använder du talspråk, men när du skriver ska du använda skriftspråk. Båda varianterna är svenska men de har olika funktioner. Om du talar som du skriver låter det onaturligt och om du skriver talspråk är det svårare att förstå. Talspråket skiljer sig nämligen en hel del från skriftspråket. variant = typ, form, variation funktion = uppgift

140 Ja for ti stan å så på kläder. Å så hitta ja en prima toppi åt mej, en rö.

Nää, va sejer du! Hitta du en topp? Billi? Sku å behöv fa å shopp lite. Kommä du me?

När du talar använder du också miner, gester och olika ljud. Du kan rätta dig och komplettera, förklara tydligare om du ser att lyssnaren inte förstår. Typiskt för talspråket är bland annat att du ofta upprepar viktiga ord. Du kan också utelämna delar i slutet av ord och förkorta ord. Kanske utelämnar du hela ord som du tycker är onödiga eller fyller på med extra småord. miner = ansiktsuttryck, grimaser gester = handrörelser

Blunda och lyssna på kamraten som berättar om hur han eller hon kom till skolan i morse. Byt roller. Berätta på nytt, men nu ska den som lyssnar iaktta kamratens miner och gester.

Vilka är skillnaderna mellan de båda sätten att lyssna och att berätta?

Att du använder ett eget talspråk tillsammans med kamraterna eller familjen är helt rätt. Genom att använda språket på olika sätt visar du samtidigt till vilken grupp du hör. När du talar med kamrater använder du andra ord än när du talar med någon obekant. Alla grupper har sina egna ord och uttryck.

Vilka speciella ord har du i ditt talspråk?

141 När du skriver måste du vara mycket noggrannare med orden än när du talar. Allt måste stå klart och tydligt i texten. Typiskt för skrift­ språket är bland annat att du måste skriva ut hela ord, också alla ändelser. Du kan inte alltid stå bredvid den som läser din text och förklara vad du har avsett. Skriven text ska tala för sig själv.

Här följer en lista på vanliga ord som du ska lära dig att använda rätt: Så här kan du säga men så här ska du skriva mej, dej, sej mig, dig, sig de, di, dom det/den, de, dem å, o och – också e är sen sedan nån, nåt någon, något sån, sånt sådan, sådant säja, seja säga sku skulle börja börjar eller började si, sir, så se, ser, såg la lade va var eller vad

zz Standardspråk är det språk som du använder för att alla ska förstå dig. zz Talspråk är det språk du talar. Du förkortar och utelämnar onödiga ord. zz Skriftspråk är det språk du läser och skriver. Du ska vara noggrann och skriva hela ord.

142

Lyssna och berätta När du läser något som du senare ska berätta för någon annan ska du läsa mera koncentrerat. Ett bra sätt att lära sig är att läsa kortare stycken och med minnets hjälp berätta om det du har läst för en kamrat. Berätta med egna ord och försök få med det viktigaste.

Genom att lyssna noga lär sig också kamraten lättare.

1. Säg inte ordet. Välj tillsammans med en kamrat något som ni ska tala om utan att säga själva ordet. Om ni till exempel väljer att tala om skoldiscot får ni inte säga ordet skoldisco. Resten av klasskamraterna ska gissa vad ni talar om.

2. Tiger eller björn? Du är på safari och väljer ett djur. Resten av klassen ska med frågor gissa vilket djur du valt. Du får bara svara ja eller nej på frågorna.

Det gäller för dina kamrater att så snabbt som möjligt hitta rätt djur.

3. Berätta på en minut. En kamrat berättar för dig om ett intressant ämne på en minut. Du ska lyssna noga. När minuten är slut ska du kunna återberätta det du har hört för resten av klassen. Det viktiga är att du kan lyssna på kamraten och minnas det du har hört. Det är också viktigt att du förstår det du hör så att du kan återberätta det rätt.

Välj något av följande ämnen eller hitta själv på ett intressant ämne: Mitt husdjur Mitt rum Så här gör jag mina läxor Min farfar/morfar

4. Berätta tillsammans. Dela in klassen i grupper. Alla i gruppen beskriver en person, en plats eller en sak för varandra. Utgående från beskrivningarna ska gruppen planera och skapa en berättelse under tio minuter. Därefter ska gruppen tillsammans berätta sin historia för resten av klassen. Turas om att berätta, så att en i gruppen inleder, en annan fortsätter och en tredje avslutar berättelsen.

143 5. Beskriv bilden. Titta på en av bilderna högst en halv minut och berätta för en kamrat vad som finns på bilden utan att titta på den. På så sätt tränar du upp din iakttagelseförmåga och ditt minne.

144

Hålla föredrag När du ska presentera något för klassen håller du ett föredrag. Din presentation ska du förbereda noga genom att läsa in dig på ämnet.

Kanske du till och med gör en skriftlig presentation med text och bilder, en affisch eller ett plakat, som du kan utgå ifrån.

Att hålla föredrag betyder inte att du ska stå och läsa det du har skrivit högt för klassen. Du ska i stället berätta om ditt ämne med egna ord. För att du ska kunna berätta flytande ska du förbereda dig och skriva ner stödord eller göra en tankekarta för att komma ihåg det du ska säga. Träna högt för dig själv innan du berättar för klassen.

Början och slutet på din presenta­ tion är extra viktiga. Tänk på hur du ska börja så att lyssnarna blir intresserade. Du kan börja med en allmän inledning eller en fråga för att få med publiken eller så kan du visa en intressant bild eller sak så att intresse väcks. Tänk också ut hur du ska avsluta så att slutet blir bra och något som lyssnarna minns.

145 Hur känns det att stå framför klassen?

Vad kan du göra om du blir nervös?

Vad kan du som lyssnar göra för att hjälpa den som håller föredrag?

zz Kom ihåg att –– förbereda dig noga –– tala lagom fort –– tala högt och tydligt –– variera din röst –– titta på din publik –– hålla dig till ämnet.