Samhalle_Textbok_Web_120dpi_bladderex by Schildts & Söderströms

Vårt samhälle

SAMHÄLLSLÄRA ÅK 4 – 6

Bonnie Nilhamn-Kuosmanen

Evelina Nygårds · Henri Savasti

Illustrationer Albert Pinilla

Vårt samhälle

SAMHÄLLSLÄRA ÅK 4 – 6

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Filippa Forsman

Grafisk planering: Jani Pulkka

Omslag och ombrytning: Jani Pulkka

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Tack till stiftelsen Bokkultur för understöd.

Kopieringsvillkor

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen.

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket utan Kopiostos kopieringslicens. Mer information ger Kopiosto (kopiosto.fi).

Det är inte tillåtet att redigera, anpassa eller på annat sätt bearbeta den här läroboken, eller delar av den, exempelvis genom att skapa olika versioner eller översätta innehållet till ett annat språk. Innehållet i den här boken får varken helt eller delvis föras in i någon tjänst eller något verktyg baserat på artificiell intelligens eller i någon annan digital miljö.

ISBN 978-951-52-6393-3

Första upplagan, första tryckningen 2026

Bildkällor

Illustrationer av Camilla Pentti: s. 11, 12, 35, 36, 48, 49, 52, 67, 68, 72, 79, 85, 89, 90, 92, 94, 107, 108, 113, 117, 119, 129, 136, 137, 148, 161, 177, 180, 181, 183

Shutterstock: s. 15, 25, 27, 29, 40, 43, 47, 51, 59, 63, 65, 71, 81, 84, 86, 93, 95, 97, 100, 111, 112, 115, 118, 124, 130, 139, 141–145, 147, 149–151, 153, 155, 159, 162, 172, 173, 178, 179, Lehtikuva: s. 101, 114, 126, 169, 172

GettyImages: s. 127

Wikimedia commons, CC BY-SA 3.0: kartbotten s. 98–99

Wikimedia commons, CC BY 4.0: s. 163, 170

AdobeStock: kartbotten s. 60

Lantmäteriverket: kartbotten s. 92

Vårt samhälle

SAMHÄLLSLÄRA ÅK 4 – 6

Bonnie Nilhamn-Kuosmanen Evelina Nygårds · Henri Savasti

Illustrationer Albert Pinilla

Innehåll

Samhällslära 4–6

DEL 1

Hur du använder boken

Vad ser du på bilden? Vad är ett samhälle?

KAPITEL 1

Alla är en del av samhället

Ett samhälle är en större grupp människor som har organiserat sitt sätt att leva tillsammans. De flesta hör också till olika mindre grupper som de är en del av, till exempel familjen, skolan, en kompisgrupp, en idrottsförening eller kommunen där man bor. Alla människor som bor i Finland är en del av det finska samhället.

I samhället lever vi tillsammans vilket gör att vi behöver samarbeta. Vi har gemensamma regler för att kunna leva tillsammans och lösa problem. Samhället fungerar bra när människor respekterar varandra och följer de gemensamma reglerna, trots att de kan ha olika åsikter om saker och ting.

Regler finns på många olika ställen. I samhället är reglerna desamma för allihopa men hemma kan familjerna också ha sina egna regler. På vilka andra platser i samhället stöter du på regler?

Människor lever på olika sätt

Trots att vi lever i ett samhälle betyder det inte att allas liv ser likadant ut. Samtidigt som vi alla är en del av ett större samhälle så kan människor höra till olika grupper inom det finska samhället. Dessutom kan människor samtidigt vara en del av andra samhällen som finns i världen.

Familjer är viktiga i samhället eftersom de ger trygghet och stöd för individen. Men familjer kan se olika ut. Vissa bor med sina föräldrar medan andra bor med en förälder, släktingar eller familjehem. Det allra viktigaste är att man har människor runt omkring sig som bryr sig om en. Ingen klarar sig helt ensam i samhället.

BEGREPP högtid kommun samhälle tradition

➊ Varje kapitel har en introduktionsbild som presenterar temat för kapitlet, med en tillhörande funderingsfråga.

➋ I början av varje kapitel är de viktigaste begreppen för kapitlet samlade. En alfabetisk begreppslista, med förklaringar, finns längst bak i boken.

➌ Texten är indelad i tydliga stycken med synliga rubriker och underrubriker.

➍ Till kapitlets innehåll hör också en berättelse som finns i lärarmaterialet.

➎ Varje kapitel har förslag på diskussionsfrågor i anslutning till bastexten. Mera uppgifter finns i arbetsböckerna.

➏ En diskussionsfråga kan också vara kopplad till en bild.

Tillsammans i samhället

Vilka traditioner eller högtider är viktiga för dig? Varför?

Livet för människorna i det finska samhället kan alltså se olika ut. Du påverkas av var och hur du har vuxit upp, vilka hobbyer eller vilket arbete du har, eller vilka språk som du talar hemma. Även om människors liv kan se olika ut så är det också bra med gemenskap.

är viktiga för att de hjälper oss att känna som många firar eller små traditioner på din ort, eller med familjen eller vännerna. Alla har inte samma traditioner. Det viktiga är att vi

➋ Vem hör till närsamhället?

➌ Vem hör till det finska samhället?

➍ Kan reglerna hemma och reglerna samhället vara olika?

➐ En sammanfattning av innehållet i bastexten finns alltid i slutet av varje kapitel.

➑ I varje kapitel finns också en fördjupande text. Den tar upp något specifikt ämne i anslutning till kapitlets tema.

AVSNITT 1

Sammanfattning

Ett samhälle består av många olika människor och grupper. vårt samhälle är alla människor lika mycket värda. Det spelar ingen roll vad du har för kön, ålder, utseende, åsikter, hudfärg, religion, sexuell läggning eller hälsotillstånd. Oavsett vem du är så har du rätt att vara dig själv och rätt att delta och påverka samhället.

Hur du väljer att delta och påverka spelar en roll för samhället.

Du kan bidra till trygghet och trivsel i din närmiljö på olika sätt. Ju fler människor som vill delta och påverka, desto bättre. Rättigheter och skyldigheter är något som gäller alla i vårt samhälle. Genom olika friheter och rättigheter tryggas din rätt att vara dig själv och leva ett sådant liv som du vill leva. Samtidigt har ingen endast rättigheter, utan vi har också olika skyldigheter mot samhället och mot varandra.

Sammanfattning

Ett samhälle är en större grupp människor som har organiserat sitt sätt att leva tillsammans.

Alla människor är en del av samhället, men alla hör också till olika mindre grupper som finns samhället.

▶ Ingen klarar sig helt ensam i samhället.

Traditioner och högtider bidrar till gemenskap och är en del av vår kultur och vår historia.

Språk och folk i Finland

Varifrån kommer dagens finländare? Människor har genom historien flyttat mellan olika områden. De människor som kallas för finländare har under olika perioder i historien flyttat till området som vi i dag kallar för Finland. Under tidens gång har olika folkgrupper valt att bosätta sig här och blivit en del av

Finlands nationalspråk är finska och svenska. Största delen av människorna som bor i Finland är finnar. Finlandssvenskarna är infödda finska medborgare som har svenska som modersmål. Det finns också mindre grupper som kallas för nationella minoriteter. Samerna är ett urfolk som har bott här väldigt länge. Till våra nationella minoriteter hör också romer, judar, tatarer, ryssar och karelskspråkiga. Dessutom kan man säga att invandrare från andra länder är en minoritetsgrupp i dagens Finland, även om de har flyttat till Finland från många olika länder.

AVSNITT 1

Repetition

Kapitel 1 Vad är ett samhälle?

➊ Vilka människor hör till det finska samhället?

➋ Vad är ett samhälle? Förklara.

Kapitel 2 Alla är lika värda

➌ Vad betyder jämlikhet? Förklara.

➍ Vad betyder diskriminering? Förklara.

Kapitel 3 Gemensamma beslut

➎ Hur kan man göra upp gemensamma regler en grupp?

➏ Vad är en kompromiss? Förklara.

Avsnittet avslutas med en sammanfattning och repetitionsfrågor.

Kapitel 4 Rättigheter och skyldigheter

➐ Vad är en rättighet? Förklara. Ge tre exempel.

➑ Vad är en skyldighet? Förklara. Ge tre exempel.

Kapitel 5 Trygghet, trivsel och påverkan i närmiljön

➒ Beskriv din närmiljö.

➓ Vad kan du göra för att skapa trygghet och trivsel i din närmiljö?

1 Min plats i samhället

Samhällslära är läran om samhället. Varje dag påverkas du av olika saker som händer i samhället. Varför fungerar saker och ting runt omkring dig som de gör?

I det här avsnittet får du lära dig mera om samhället. Du får lära dig om viktiga regler, rättigheter och skyldigheter. Du får fundera på frågor kring din egen vardag, och hur du själv kan påverka i ditt närsamhälle på ett sätt som bidrar till trivsel och trygghet.

Vad ser du på bilden? Vad är ett samhälle?

KAPITEL 1

Vad är ett samhälle?

BEGREPP högtid kommun samhälle tradition

Alla är en del av samhället

Människor lever på olika sätt

Tillsammans i samhället

Vilka traditioner eller högtider är viktiga för dig? Varför?

är viktiga för att de hjälper oss att känna som många firar eller små traditioner på din ort, eller med familjen eller vännerna. Alla har inte samma traditioner. Det viktiga är att vi

➋ Vem hör till närsamhället?

➌ Vem hör till det finska samhället?

➍ Kan reglerna hemma och reglerna i samhället vara olika?

Sammanfattning

Ett samhälle är en större grupp människor som har organiserat sitt sätt att leva tillsammans.

Alla människor är en del av samhället, men alla hör också till olika mindre grupper som finns i samhället.

▶ Ingen klarar sig helt ensam i samhället.

Traditioner och högtider bidrar till gemenskap och är en del av vår kultur och vår historia.

Språk och folk i Finland

Vad har personerna på bilden gemensamt?

KAPITEL 2

Alla är lika värda

BEGREPP diskriminering grundlag jämlikhet likvärdig

Alla människor har samma värde

Vi människor har mycket gemensamt med varandra, men samtidigt är vi alla olika. Vi ser olika ut, vi tänker på olika sätt, vi gillar olika saker och är bra på olika saker. Men som människor har vi samma värde. Därför ska du bemöta andra respektfullt eftersom ingen är mer värdefull än någon annan. Jämlikhet innebär att alla är likvärdiga, det vill säga att alla får samma möjligheter i livet oavsett vem eller hurdan man är.

Diskriminering betyder att någon blir orättvist behandlad på grund av vem den är. Tänk om du inte fick gå i skola för att du är flicka, eller att du inte fick vara med i ett idrottslag för att du pratar ett annat språk. Hur skulle det kännas? Diskriminering är sårande, men också orättvist. När någon blir diskriminerad kan det leda till att de inte längre vill eller vågar delta och påverka i samhället. Därför är diskriminering förbjudet i Finland.

Ibland kan det hända att man blir lämnad utanför. Det kan till exempel handla om att du inte blir utvald till ett idrottslag eller ett viktigt uppträdande. Tränaren eller ledaren väljer de personer som passar bäst eller är skickligast just då. Då är det inte frågan om diskriminering fast det kan kännas trist och orättvist.

Faktaruta

grundlag är alla lika inför lagen. Ingen får diskrimineras på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, åsikt, hälsa eller något annat.

Enligt lagen är diskriminering förbjuden. Det betyder att den som diskriminerar bryter mot lagen och begår ett brott.

nyfiken musikalisk hjälpsam ärlig eftertänksam

humoristisk sportig omtänksam händig

kärleksfull ihärdig målmedveten tålmodig positiv

ordningsam avslappnad tolerant äventyrlig

ansvarsfull kreativ flexibel modig empatisk

självständig glad inspirerande energisk generös

ödmjuk samarbetsvillig noggrann rättvis beslutsam konstnärlig

Vad är du bra på? Vilka är dina styrkor?

➋ Vad betyder det att bemöta någon med respekt? Hitta på ett exempel!

➌ Vilka vardagsbehov har alla människor i världen?

➍ Vem kan du prata med om du känner dig orättvist behandlad?

Sammanfattning

Jämlikhet betyder att alla är likvärdiga.

Diskriminering betyder att man behandlar någon sämre

I Finland är det olagligt att diskriminera.

FN och de mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna fastställdes år 1948 i de Förenta Nationerna. FN är en internationell organisation som grundades efter andra världskriget. Kriget slutade år 1945. Många länder har valt att bli medlemmar i FN för att undvika att krigets skräck och hemskheter ska hända igen.

I dag är 193 länder medlemmar i FN. Tillsammans försöker de lösa många av världens problem. Det är inte alltid så lätt. Ändå är det bra att det finns någonstans där länderna kan samlas och diskutera olika frågor.

Vad är mänskliga rättigheter? Det är rättigheter som de flesta länder har enats om att ska gälla alla människor på jorden så att de kan leva fritt och få bestämma om sina egna liv. Totalt finns det trettio stycken friheter och rättigheter. Du hittar exempel på viktiga mänskliga rättigheter i arbetsboken på sidan 9.

Hur skulle det vara om det inte fanns gemensamma regler?

KAPITEL 3

Gemensamma beslut

BEGREPP acceptera kompromiss vårdnadshavare

Vårdnadshavarna har ansvar över sina barn

För att vardagen ska fungera behöver människor ha gemensamma regler. Det gäller hemma, i skolan, mellan vänner och i fritidsaktiviteter. Du kan tänka dig hur det skulle vara på olika platser om man inte hade gemensamma regler.

Vårdnadshavarna har ansvar för sina barn tills de fyller 18 år. Hemma behövs också regler. De kan se olika ut beroende på familjen. Vilka regler finns i din familj?

Gemensamma regler är gemensamt ansvar

Regler är något man gemensamt ska komma överens om. Då är det viktigt att alla får säga sin åsikt. Det blir sällan bra för alla när endast en person försöker bestämma. Alltid är det inte lätt att komma överens. Då kan man göra en kompromiss. Vet du vad det betyder?

En kompromiss betyder att man hittar en gemensam lösning eller gör ett beslut som båda parterna kan acceptera. För att komma fram till den gemensamma lösningen måste båda parterna ge upp något. Ingen får exakt som de ville från början. Här är ett exempel:

Mamma: Du måste vara hemma klockan sex för att äta middag och sedan gå ut med hunden.

Barn: Men mamma, jag vill stanna längre hos min kompis för att jag får vara där så sällan. Får jag inte stanna till klockan åtta eller nio?

Mamma: Hmm... Ska vi göra en kompromiss? Du får stanna till klockan sju, men då måste du också städa ditt rum i kväll. Efter det går du ut och rastar hunden.

Barn: Okej då. Jag lovar att städa mitt rum och sedan gå ut med hunden, om jag får stanna hos min kompis till klockan sju.

Hurdana regler har vi i skolan?

Hur skulle det se ut i trafiken utan några trafikregler?

➋ Hurdana regler har ni hemma? Vad får du vara med att bestämma om?

➌ Har du någon gång gjort en kompromiss med någon?

Sammanfattning

Gemensamma regler är viktiga för att vardagen

Det är viktigt att man lyssnar på andras åsikter.

▶ En kompromiss är en gemensam lösning som båda kan godkänna.

När du blir äldre har du mer att säga till om

Dina vårdnadshavare är ansvariga för dig tills du fyller 18 år. Det betyder inte att de får bestämma om precis allting, utan det beror på vad saken gäller. Alla barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö och att få gå i skola och utvecklas.

När vuxna gör beslut som påverkar barn måste de tänka på vad som är bäst för barnet. Ju äldre du blir, desto mer måste vuxna ta hänsyn till dina åsikter och önskemål. Åldern medför mera rättigheter och skyldigheter.

12 år:

Du får inte längre cykla på trottoaren.

Myndigheter och vårdnadshavare måste beakta barnets åsikter när det kommer till frågor som handlar om:

• Boende. Barn har rätt att påverka vilken förälder de bor hos om föräldrarna har separerat samt rätt att träffa båda sina föräldrar om de vill. Om det finns stora problem hemma får barnet be om att bo på en trygg plats någon annanstans.

• Namn. Vuxna får inte ändra barnets förnamn eller efternamn utan lov.

• Religion. Vuxna får varken skriva in eller ut barnet från ett trossamfund utan lov.

• Vård- och barnskyddsärenden. Självbestämmanderätten ökar med åldern. Vid en viss mognadsnivå får barnet besluta om kontakten och hälsouppgifter som överlämnas mellan hälsovård och vårdnadshavare. När vuxna är oroliga för barnets trygghet eller välmående så kan de kontakta barnskyddet vars uppgift är att hjälpa barnet och familjen. Barn har rätt att berätta sin åsikt för barnskyddet.

14 år:

Du får göra lättare arbeten med vårdnadshavarens tillstånd.

15 år:

Du blir straffrättsligt ansvarig. Det betyder att du är tillräckligt gammal för att ta ansvar för brott och du kan därför dömas till straff i en rättegång.

Vad är rättigheter och skyldigheter?

KAPITEL 4

Rättigheter och skyldigheter

BEGREPP rättigheter

skyldigheter

överenskommelse

Alla har ett ansvar

I Finland har alla rättigheter och skyldigheter. Det betyder att vi har rätt att göra vissa saker, men också att vi måste följa lagar och regler. Vi behöver både rättigheter och skyldigheter så att människor kan leva fritt och för att samhället ska fungera.

Vem har bestämt det? Kort sagt är svaret att det står i lagen. Men lagarna skrivs av människor. Därför kan man säga att våra rättigheter och skyldigheter är en gemensam överenskommelse mellan människor. Om många tycker att en lag är orättvis så kan den ändras. Målet med lagar är att skapa trygghet och rättvisa.

En viktig lag som du redan har fått läsa om handlar om rätten till jämlikhet. Alla människor är likvärdiga och ingen får behandlas sämre på grund av kön, ålder, språk, ursprung, religion, åsikt, hälsa, handikapp eller något annat personligt uttryck.

Jämlikhet gäller också i skolan. Alla barn och unga har rätt att gå i skola. Läroplikten börjar det året du fyller 7 år och gäller tills du fyller 18 år. I skolan har du rätt till gratis utbildning. Du har också skyldigheter, till exempel att inte störa undervisningen

➋ Är det viktigt att känna till sina rättigheter?

➌ Är det viktigt att känna till sina skyldigheter?

➍ Vad skulle hända om alla hade rättigheter men inga skyldigheter?

Rättigheter och skyldigheter som gäller alla i Finland

Rättigheter

• Jämlikhet: Alla har rätt att bli lika behandlade.

• Yttrandefrihet: Alla har rätt att säga sin åsikt.

• Mötesfrihet: Alla har rätt att samlas och prata om saker och ting.

• Rörelsefrihet: Alla har rätt att välja var de vill bo och fritt röra sig i Finland eller lämna landet.

• Religionsfrihet: Alla har rätt att välja sin religion eller låta bli att välja en religion.

• Rätt till liv: Ingen får dömas till döden eller torteras.

• Rätt till privatliv: Ingen får blanda sig i ditt liv hur som helst eller störa dig i ditt hem utan orsak. Man får inte läsa andras brev eller lyssna på andras telefonsamtal, publicera bilder eller sprida information om någon utan tillstånd.

Skyldigheter

• Alla som vistas i Finland måste följa landets lagar.

• Barn i åldern 7–18 har läroplikt.

• Föräldrar är skyldiga att ta hand om sina barn.

• Alla har skyldighet att hjälpa till vid en olycka.

• Alla har skyldighet att vittna inför en domstol om de blir kallade.

• De som arbetar i Finland måste betala skatt på sin lön.

• Alla har ansvar över natur och miljö.

Sammanfattning

Alla har rättigheter och skyldigheter.

Rättigheterna tryggar människornas frihet.

Både rättigheter och skyldigheter behövs för att samhället ska fungera.

▶ Jämlikhet betyder att alla är lika värda.

Allemansrätten

Alla som vistas i Finland får fritt röra sig i naturen och använda den helt oberoende av vem som äger eller är ansvarig över marken. Du får tillfälligt övernatta, röra dig till fots, åka med båt eller skidor, cykla, simma och rida i naturen. Dessutom får du fiska, plocka bär, svamp och växter som inte är fridlysta. Allemansrätten finns i Finland, Sverige, Norge och Island, men är annars ganska ovanlig i världen.

Till allemansrätten hör också regler som begränsar vad du får göra i naturen. De viktigaste reglerna handlar om att du inte får göra upp öppen eld utan lov, skada eller skräpa ner naturen eller störa andra människor och djur. Du får röra dig på andras mark, men inte på deras privata gårdar, planteringar eller odlingsjord.

Allemansrätten är en värdefull rättighet som gör att alla kan njuta av naturen. Den förutsätter att vi tar ansvar och beter oss respektfullt när vi rör oss i naturen. Allemansrätten kan vara begränsad på skyddade områden, som nationalparker eller naturreservat.

Hur ser din närmiljö ut?

KAPITEL 5

Trygghet, trivsel och påverkan i närmiljön

BEGREPP frivilligarbete närmiljö

talkoarbete yttrandefrihet

En trygg och trivsam närmiljö

Lagar finns till för att skapa trygghet och rättvisa i samhället. Men du kan också göra din del för att bidra till trygghet och trivsel i din närmiljö. Din närmiljö är området där du bor och de människor som lever och jobbar där. Har du tänkt på att din vardag påverkas av var du bor?

Tänk dig hur det skulle vara att leva någon annanstans, till exempel i en stad, förort eller ute på landsbygden. För vissa skapas trivsel och trygghet av att man lever nära andra människor i en stad eller i en förort där man har kort väg till affärer, teatrar och sjukhus. Andra uppskattar ett hus på landsbygden där naturen är viktigare än att bo nära andra människor. Samtidigt kan man på landsbygden också bo nära människor. I många förorter kombineras närheten till människor och tjänster med närheten till naturen, parker och grönområden. Vad gör att du trivs och känner dig trygg i din närmiljö?

Du kan också påverka tryggheten och trivseln i din närmiljö. Men hur? I skolan hör alla elever till elevkåren, men de som vill påverka sin skolmiljö kan gå med i elevkårsstyrelsen. Ett vanligt sätt att påverka sin närmiljö är att sortera sina sopor så att det kan återvinnas. Tänk på hur det skulle vara om människor lämnade sitt skräp på gatorna. Det är också vanligt att delta i talkoarbete där människor samlas för att arbeta med något gemensamt. Andra håller på med frivilligarbete för att hjälpa till med sådant de tycker är viktigt. Frivilligarbete är arbete som man inte får betalt för. Känner du någon som gör frivilligarbete?

Alla kan påverka och bidra till trivsel och trygghet genom att bemöta andra med respekt. Du har yttrandefrihet, vilket betyder att du har rätt att uttrycka din egen åsikt. Men du har inte rätt att sprida lögner, mobba eller kränka andra. När du är vänlig, respektfull och tar hänsyn till andra uppstår en bra stämning där alla vågar vara sig själva.

➋ Vad i närmiljön får dig att känna dig trygg?

➌ Vad i närmiljön får dig att känna dig otrygg?

Sammanfattning

Trygghet och trivsel är viktigt för att du ska må bra.

Människor trivs i olika närmiljöer.

Du kan påverka din närmiljö på många olika sätt.

Hobbyer är fritidsintressen som man har för att det är roligt, avkopplande eller intressant. Hurdana hobbyer har ni i er klass?

En hobby ger dig möjligheten att

utvecklas fysiskt och psykiskt

• att koppla av efter en skoldag eller arbetsdag.

Hobbyer är något människor gör för att de tycker om det. Det är inte så bra om någon tvingar en annan att ha en hobby. För att hobbyn ska kännas rolig och meningsfull så måste man själv vilja hålla på med det. Vissa byter hobbyer medan andra håller på med samma sak under hela livet. När man övar på något som man tycker om så blir man bättre och kan känna sig stolt över sina framsteg.

En hobby kan kräva och öva olika färdigheter som kreativitet, tålamod, aktivitet eller koncentration. Det finns otaliga hobbyer. Vissa människor samlar på saker och ting. Andra sysslar med matlagning, bilar, båtar, bordsspel, läsning, handarbete, målning, sport, musik, dans eller teater. Kommer du på andra fritidsaktiviteter? För de flesta är hobbyer en motvikt till skola eller arbete. Men för vissa människor kan hobbyer till och med bli ett arbete eller en karriär.

En liten del människor är mycket äventyrslystna eller våghalsiga och söker efter spänning. Sådana personer kan ha hobbyer som räknas som extremsporter eller extrema aktiviteter, till exempel

• fallskärmshopp

• triathlon

• mountainbikecykling

• motocross

• base jumping eller bungyjump

• skärmflygning

Fotboll är en av de populäraste hobbyerna i Finland.

AVSNITT 1

Sammanfattning

Ett samhälle består av många olika människor och grupper. I vårt samhälle är alla människor lika mycket värda. Det spelar ingen roll vad du har för kön, ålder, utseende, åsikter, hudfärg, religion, sexuell läggning eller hälsotillstånd. Oavsett vem du är så har du rätt att vara dig själv och rätt att delta och påverka i samhället.

Hur du väljer att delta och påverka spelar en roll för samhället. Du kan bidra till trygghet och trivsel i din närmiljö på olika sätt. Ju fler människor som vill delta och påverka, desto bättre. Rättigheter och skyldigheter är något som gäller alla i vårt samhälle. Genom olika friheter och rättigheter tryggas din rätt att vara dig själv och leva ett sådant liv som du vill leva. Samtidigt har ingen endast rättigheter, utan vi har också olika skyldigheter mot samhället och mot varandra.

AVSNITT 1 Repetition

Kapitel 1 Vad är ett samhälle?

➊ Vilka människor hör till det finska samhället?

➋ Vad är ett samhälle? Förklara.

Kapitel 2 Alla är lika värda

➌ Vad betyder jämlikhet? Förklara.

➍ Vad betyder diskriminering? Förklara.

Kapitel 3 Gemensamma beslut

➎ Hur kan man göra upp gemensamma regler i en grupp?

➏ Vad är en kompromiss? Förklara.

Kapitel 4 Rättigheter och skyldigheter

➐ Vad är en rättighet? Förklara. Ge tre exempel.

➑ Vad är en skyldighet? Förklara. Ge tre exempel.

Kapitel 5 Trygghet, trivsel och påverkan i närmiljön

9 Beskriv din närmiljö.

10 Vad kan du göra för att skapa trygghet och trivsel i din närmiljö?