Re3 blädderex

Religioner i vår värld

är ett läromedel för den tredje kursen i religion i gymnasiet, Religioner och religiösa rörelser i världen.

I serien ingår också kursböckerna 1. Religionens mångfald (RE1) 2. Kristendomens mångfald (RE2)

ISBN 978-951-52-4503-8 K20

9 789515 245038

RE3

Religioner i vår värld – RE3

Malin Fredriksson Katri Hanki Outi Könni Seppo Nyyssönen

Schildts & Söderströms

Religioner i vår värld RE3

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Originalets titel: Verso – Maailman uskontoja, Sanoma Pro Oy Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Redaktör för den finska upplagan: Taina Nyström Redaktör för den svenska upplagan: Kajsa Heselius Grafisk planering: Susanna Belinskij Ombrytning: Jukka Vitale / Vitale Kartor: Spatio Oy / Kauko Kyöstiö Första upplagan, första tryckningen © Malin Fredriksson, Katri Hanki, Outi Könni, Ulla Lehtonen, Pekka Manninen, Seppo Nyyssönen och Schildts & Söderströms och Sanoma Pro Oy 2018 Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4503-8 Helsingfors 2018

Till läsaren

D

en här boken vägleder dig i naturreligionernas, de östasiatiska religionernas och de nya religiösa rörelsernas fascinerande värld. Vi rör oss i både när och fjärran, historia och nutid. I en globaliserad värld är det allt viktigare att känna till olika religioner och kulturer. Det här beror inte minst på att människor med olika bakgrund allt mer kommer i kontakt med varandra och att olika kulturella intryck sprids allt fortare och formas om i nya miljöer. Nuförtiden är till exem­ pel Östasiens religioner inte bara synliga i Asien, utan också på andra håll i världen och i media. Att känna till och att kunna förstå religioner hjälper oss att respektera och bemöta andra människor både i vardagen och i internationella miljöer, till exempel i skolan och i arbetslivet.

Boken är utformad enligt grunderna för gymnasiets läroplan 2016.

Vi börjar med att bekanta oss med naturreligioner och skriftlösa reli­ gioner i historia och nutid. Sedan fördjupar vi oss också i de religiösa traditioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan, nämligen hin­ duism, sikhism, jainism, buddhism, taoism, konfucianism och shinto.

Vi tar upp religionernas läror, heliga skrifter, riter, etik och deras infly­ tande på kultur och samhälle. Till slut behandlas nya religiösa rörelser.

De är exempel på hur religioner är komplexa traditioner som hela tiden förändras och formas om i olika kulturella miljöer.

I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning som fungerar som stöd för minnet och hjälper dig att repetera det viktigaste innehållet.

Uppgifterna repeterar innehållet samtidigt som du kan fördjupa dig och tillämpa det du lärt dig. I många kapitel finns fokusrutor som ger en fördjupad inblick i aktuella teman. De viktigaste begreppen och för­ klaringarna är markerade i texten för att ge en översikt över innehållet.

Begreppen finns i ett register i slutet av boken.

Vi hoppas att boken väcker din nyfikenhet för mångfalden av religioner och kulturer i vår värld!

Malin Fredriksson och de finskspråkiga författarna

3

Innehåll

Naturreligioner och skriftlösa religioner 1. Människan och naturen.................................. 10 5. Jainism och sikhism......................................... 54 Jainismens historia.............................................. 54 Urfolk och naturreligioner.................................. 10 Jainismens lära och jainistisk livsstil.................. 56 Världsbilden i naturreligioner............................ 13 Sikhismens historia............................................. 58 Riter och ritualer i naturreligioner..................... 13 Sikhismens lära och sikhisk livsstil.................... 59 Individ och gemenskap....................................... 15 Religiösa experter inom naturreligioner........... 16 Naturreligionernas mångfald............................. 16 Voodoo................................................................. 16 Naturreligioner och skriftlösa religioner i dag.... 20 6. Buddhismens historia och lära..................... 64

Buddhism

Religioner i Indien 2. Hinduismens historia och lära...................... 24

Buddhismens uppkomst.................................... 64 Verklighetens natur............................................. 65 De fyra ädla sanningarna.................................... 66 Buddhistisk etik................................................... 68 Buddhistiska dygder........................................... 68 Karma och nirvana.............................................. 70 Den buddhistiska andevärlden.......................... 72

Hinduismens mångfald...................................... 24 Hinduismens uppkomst..................................... 25 Den moderna hinduismen formas.................... 26 Hinduisk filosofi.................................................. 27 Dharma – människans plikter............................ 28 7. Riter och livsstil inom buddhismen............ 74 Samsara – återfödelsens kretslopp..................... 30 Lekmännens livsstil............................................. 74 Karma – gärningarnas betydelse........................ 31 Klosterliv.............................................................. 75 Den hinduiska gudavärlden............................... 34 Meditation – en väg till upplysning.................... 78 Buddhistiska riter................................................ 79

3. Riter och livsstil inom hinduismen............. 36

Riter och ritualer i hemmet................................ 36 8. Buddhismens inriktningar............................. 82 Riter och ritualer i templet.................................. 37 Theravada – de äldres lära.................................. 82 Högtider under människans livscykel............... 38 Mahayana – den nordliga inriktningen............. 83 Högtider under året............................................. 42 Buddhismen i Kina.............................................. 85 Pilgrimsfärder...................................................... 42 Buddhismen i Japan............................................ 86 Buddhismen i Tibet............................................. 87

4. Hinduismens inflytande på kultur och samhälle............................................................... 44 9. Buddhismens inflytande på kultur och Hinduiska tempel................................................ 44 samhälle............................................................... 90 Hinduiska gudar i bildkonsten........................... 45 Musik och dans inom hinduismen.................... 47 Kastsystemet........................................................ 48 Fyra ständer......................................................... 50 Politisk hinduism................................................ 50 Hinduismen i västländer.................................... 52

4

Buddhistisk konst................................................ 90 Buddhastatyer..................................................... 91 Buddhistisk arkitektur......................................... 92 Meditation och kampsporter............................. 95 Buddhismens inflytande på samhället.............. 96 Buddhismen i västländer.................................... 98

Religioner och världs­ åskådningar i Kina och Japan

Dagens religioner och nya religiösa rörelser

10. Kinesisk folktro och taoism.........................102 15. Världen och religionerna förändras..........146 Den fornkinesiska världsbilden....................... 102 Gudavärlden inom folktron.............................. 103 Riter inom folktron............................................ 105 Taoismens uppkomst och historia................... 106 Taoismens lära................................................... 107 Taoistiska riter................................................... 109 Folktro och taoism i vardagen.......................... 109

11. Konfucianismen...............................................112

Vad är en ny religiös rörelse?............................ 146 Varför uppkommer nya religioner och religiösa rörelser?........................................... 149 Typiska drag i nya religiösa rörelser................. 150 Nyandlighet och new age.................................. 152

Register............................................................... 154 Bildrättigheter.................................................... 159

Konfucius – en mytisk hjälte............................. 112 Konfucius lära och undervisning..................... 113 Synen på människan och samhället................ 115 Konfuciansk etik................................................ 116 Konfucianska ritualer........................................ 116 Konfucianismens ställning i Kina.................... 117

12. Religion och samhälle i Kina.......................120 Kommunismen växer fram............................... 120 Religionsfrihet och religionssamfundens situation.......................................................... 122 Nytt intresse för religioner................................ 124

13. Shinto..................................................................126 Religion i Japan.................................................. 126 Shintos centrala drag........................................ 127 Folkshinto.......................................................... 130 Helgedomsshinto.............................................. 131

14. Religionens inflytande på kultur och samhälle i Japan..............................................134 Kejsaren och statsshinto................................... 134 Sektshinto och nya religioner........................... 137 Helgedomar och arkitektur.............................. 139 Konst och religion............................................. 139 Japanska kampsporter...................................... 142

5

Världsreligionernas och naturreligionernas centrala inflytelseomrüden.

Kristendom Judendom Islam Hinduism Buddhism Kinesiska religioner Shinto Naturreligioner

Tropisk skog i Nepal.

NATURRELIGIONER OCH SKRIFTLÖSA RELIGIONER 1. Människan och naturen

1

MÄNNISKAN OCH NATUREN

I

alla kulturer finns olika trossystem, religioner eller världsåskådningar.

Religioner kan klassificeras på flera olika sätt. Ett sätt att klassificera religioner är att dela in dem i skriftreligioner och skriftlösa religioner.

Skriftlösa religioner kallas också för naturreligioner, eftersom människans nära för­hållande till naturen är ett typiskt drag. Den här typen av religiositet är känne­tecknande för urfolk på olika håll i världen. De flesta är etniska religioner, det innebär att religionen har en nära anknytning till ett folk som lever i ett visst område. Universella religioner är däremot missionerande religioner och gäller inte bara ett särskilt folk. Naturreligionerna eller de skriftlösa religionerna är inte bara historiska, utan på olika håll i världen finns än i dag religioner där människans förhållande till naturen är framträdande.

Dessutom har det uppkommit helt nya religioner och religiösa rörelser.

Urfolk och naturreligioner Enligt Unesco, Förenta Nationernas samarbets­ organ för utbildning, vetenskap och kultur, har ett urfolk bott på sitt nuvarande levnads­ område redan innan andra folk grundat en stat där. På så sätt anses folkgruppen vara de ursprungliga invånarna i ett särskilt geogra­ fiskt område. Unesco räknar med att det finns över 370 miljoner människor i världen som hör till ett urfolk, till exempel samer, aboriginer 10

och ursprungsbefolkningen i Amerika. Det här är en kulturell, politisk och juridisk defini­ tion och innebär att urfolken har en erkänd lagstadgad rättighet att bo i sina traditionella hembygder. Dessutom har de här folken en erkänd kulturtradition med bestämda sär­ drag, till exempel religiös tradition.

Naturreligion är ett paraplybegrepp för religiösa föreställningar och traditioner där

Berget Uluru, också känt som Ayers rock, är ett av Australiens mest kända landmärken. Berget är heligt för aboriginerna och har varit en viktig kultplats i flera tusen år. Nationalparken där berget finns är med på Unesco:s världsarvslista.

människans förhållande till naturen är fram­ trädande. Med naturfolk eller skriftlösa folk menar man människor som lever i ett nära förhållande till naturen och tjänar sitt leve­ bröd av vad naturen ger. Det här betyder att definitionen av naturfolk är bredare än urfolk.

Naturfolk lever nära naturen och den här livs­ stilen är en central del av kulturtraditionen.

Benämningen urfolk förknippas särskilt med

folkgruppens politiska ställning och rättig­ heter i det land där de lever.

De flesta naturfolk och urfolk har levt i nära samverkan med naturen i flera tusen år.

Nuförtiden lever en stor del av dem i en urba­ niserad miljö eller åtminstone nära en urba­ niserad dominerande kultur. Det finns knappt kvar naturfolk som lever isolerade från och är omedvetna om dagens dominerande kulturer.

11

Här jojkar en kvinna från byn Vuotso i norra Lappland. Trumman är ett viktigt hjälpmedel för religiösa experter, t.ex. schamaner, inom naturreligioner. Rytmen anses föra schamanen i extas, ett slags transtillstånd då hen kan göra en resa till en annan plats eller tid. På så sätt skapar trummandet en länk mellan det inomvärldsliga och det utomvärldsliga.

Naturfolkens religiösa traditioner lever ändå starkt kvar bland en del urfolk än i dag. Till exempel urfolken i Sibirien utövar fortfarande en levande schamanistisk tradition vid sidan av kristendomen. Också en del av naturfolkens uråldriga traditioner har bevarats och dagens urfolk värnar medvetet om sina traditioner.

Den religionsvetenskapliga forskningen om trosföreställningar, myter och ritualer i spe­ ciellt skriftlösa folks religioner kallas religions­ antropologi. Tidigare kallade forskare de här 12

religionerna för primitiva religioner, efter­ som de ansåg att de här religionerna var enkla och outvecklade. Det här beror på att man ut­ gick från att den europeiska och västerländska kulturen var mer civiliserad och utvecklad än främmande kulturer. Det här synsättet kallas eurocentrism. Nuförtiden anser forskare att man inte kan rangordna religioner och kultu­ rer, utan att kulturer och religioner alltid ska förstås utifrån sina egna förutsättningar.

Världsbilden i naturreligioner Många naturfolk uppfattar världens uppkomst som en övergång från kaos till kosmos, med andra ord att oordning blir ordning. I kosmos är världen organiserad och allt har en egen plats. Till den här världsbilden hör också tan­ ken att livet var bättre i det forna förflutna: man tänker sig att människorna var friskare, lyckligare, levde längre och hade en starkare karaktär än dagens människor. Det förflutna är de mytiska hjältarnas tid. Nutiden är an­ norlunda än det mytiska förflutna, eftersom det finns ondska och lidande i dagens värld.

Till exempel urfolket i Australien, som kallas aboriginer, uppfattade att tidens början var en drömtid. Drömtiden var en mytisk guld­ ålder då människor och djur skapades i en harmonisk värld.

Ett annat kännetecken för naturfolkens världsbild är att de har ett mytiskt förhållande till djur. Djuren är mytiska varelser som har hjälpt till med att skapa världen och är folkets förfäder. Människan kan också fråga dem om råd för att kunna överleva på naturens villkor.

Djuren som anses vara stammens förfäder kallas totem. Djuren är heliga för gemenskapen.

I den här världsbilden finns ingen tydlig gräns mellan det inomvärldsliga och det utom­ världsliga. Ett exempel är föreställningen att de döda påverkar de levande människornas liv och på så sätt fortfarande är en del av gemen­ skapen. Därför är det viktigt att vörda förfäder och visa respekt för äldre människor. Äldre respekteras eftersom de bär traditionen vidare och överför traditionen till nästa generation.

Historiskt sett har människor som levt länge gett minnen och kunskap som varit avgöran­ de för att gemenskapen ska kunna överleva.

En vanlig föreställning är att världen består av tre nivåer. Förutom världen här och nu, som människan kan förnimma med sina sin­ nen, finns det också en övre värld bortom stjärnorna och en undre värld under jorden eller under vattnet. Den här tredelade värl­ den avbildas till exempel på skinnet på en schamantrumma.

Till naturreligionernas särdrag hör också tanken att andar och gudar orsakar olika naturfenomen såsom åska eller regn och bestämmer hurdan skörden blir. Ett känne­ tecken är panteism, med andra ord att det gudomliga är närvarande överallt i naturen.

Till exempel speciella naturformationer, såsom klippklackar, stenblock eller raviner anses ha gudomliga egenskaper. En annan vanlig före­ ställning är att människor, djur och en del föremål har en opersonlig kraft, eller mana, som kan påverka människans värld på ett gott eller ont sätt. I en del naturreligioner finns det tabu, som betyder att något är mycket heligt och mycket förbjudet.

Riter och ritualer i naturreligioner Bland naturfolk och urfolk förmedlas traditio­ nen från generation till generation i muntlig form. Eftersom det inte finns en skriftlig tradi­ tion har antropologer fördjupat sig i religio­ nen på plats genom att bekanta sig med den tankevärld människor har och hurdana riter de gör. Nuförtiden finns det bara spillror kvar av en del urfolk och det är omöjligt att veta hur folken levde för flera århundraden eller till och med årtusenden sedan. Därför kan arkeologiska fynd också ge viktig information om hur folk levde och trodde på den tiden.

13

Riter och ritualer har en central betydelse inom naturreligioner, eftersom de är ett sätt att upprätthålla ordningen i världen. Att be och att offra mat eller djur hör till de viktigaste riterna och ritualerna. Tanken är att människan genom riterna kan lugna ner naturens andar och hålla dem välvilligt inställda till människan.

Kalenderriter hör tydligt samman med års­ tidernas växlingar: till djurens vandringar, pe­ rioder av regn och torka och andra omständig­ heter som påverkar människans levebröd. Övergångsriter markerar att människans livs­ situation förändras, och förflyttas från en so­ cial position till en annan. Olika riter som hör samman med att bli vuxen är speciellt viktiga.

Bungyhopp har sina rötter i en tradition på ön Pentecôte i Vanuatu. Ursprungligen var hoppet en rit då unga män skulle bevisa sin manlighet och sitt mod genom att hoppa från en hög klippa med fötterna bundna i lianer. Nuförtiden är bungyhopp en populär extremsport över hela världen.

14

Till exempel i en del länder i Afrika och Syd­ amerika hör det till att klara av särskilda ut­ maningar för att visa att man har vissa färdig­ heter och är redo att bli vuxen. På så sätt kan stammarna bekräfta till exempel att en ung man klarar av att jaga föda och är modig. Att vara modig är särskilt viktigt, eftersom gemen­ skapen försörjer sig genom att jaga vilddjur.

Bungyhopp är också ett exempel på en över­ gångsrit där man visar sitt mod.

Ett kultdrama är en kombination av myt och rit. I kultdramat blir myterna levande genom att människor utför särskilda riter i form av ett drama. Att väcka myten till liv är ett sätt att garantera gemenskapens framtid. Ifall

ett kultdrama utförs på fel sätt kan gemenska­ pen i värsta fall skadas allvarligt. Dramat stär­ ker också den kollektiva känslan av att folket har en gemensam historia.

Individ och gemenskap I naturfolkens och urfolkens religioner är stark social gemenskap ett kännetecknande drag. Det är viktigare att samhället bildar en enhet och mår bra än att en enskild individ mår bra. När man lever på naturens villkor är gemenskapens stöd till och med livsviktigt.

Också ritualerna har i första hand en kollektiv

betydelse. Om en schaman lyckas bota en sjuk är det ett tecken som är riktat till hela ge­ menskapen. Det visar att man står på god fot med det utomvärldsliga tack vare schamanen.

Att höra till en gemenskap innebär att in­ dividen är skyddad från hot utifrån. Om någon är i knipa är det gemenskapens plikt att hjäl­ pa. Man måste sköta sina uppgifter inom gemenskapen för att godkännas som medlem.

Gemenskapen förmedlar också traditionen vidare till nästa generation. I många icke-­ västerländska kulturer och religioner har fa­ miljen och släkten en större betydelse än den enskilda individen.

Helaren Sylvi Kemiläinen verkade i byn Jyskyjärvi i Karelen. Hon kände till hemliga trollformler som gick vidare i muntlig form från generation till generation. Till exempel gjorde hon egna örtblandningar för att bota förkylningar.

15

Religiösa experter inom naturreligioner Det är typiskt för naturreligioner att de inte har någon officiell organisation. Däremot finns det ofta bestämda roller för dem som ansvarar för att utföra riter och ceremonier, det vill säga religiösa experter. Till exempel siare, schamaner och medicinmän ansvarar för religiösa ceremonier och ritualer. Deras viktigaste uppgift är att förmedla mellan det inomvärldsliga och det utomvärldsliga. Till exempel tror man att schamaner i Lappland kan förflytta sig till en annan verklighet eller annan fysisk plats genom att trumma eller äta psykotropiska svampar. För att kunna resa mellan olika världar måste schamanen först nå en annan medvetandenivå, nämligen extas eller ett transtillstånd och förvandlas exem­ pelvis till en fågelgestalt.

Innan en ny religiös expert blir vald visas olika tecken som varslar om att det kommer att hända. Gemenskapen har stor respekt för de religiösa experterna, men att bli religiös expert är inte något man strävar efter. Att vara religiös expert är snarare en tung plikt man inte kan tacka nej till. Det är viktigt att föra traditionen, färdigheter och kunskaper vidare till den nya ledaren. Endast de religiösa ex­ perterna behärskar den kunskap som behövs för att till exempel bota sjuka. Att den här tra­ ditionen bevaras garanterar på så sätt att hela gemenskapen mår bra också i fortsättningen.

De religiösa experternas hjälp behövs också när det sker en kris. Om någon blir sjuk, har dålig jaktlycka eller en naturkatastrof hotar vänder man sig till den religiösa exper­ ten och litar på att hen kan avvärja hotet och återställa trygghetskänslan i gemenskapen.

16

Naturreligionernas mångfald Naturreligionerna har en del likheter, men också drag som gör dem olika. Naturfolkens religiositet och traditioner kommer till uttryck på varierande sätt på olika håll i världen under olika tider.

Geografiska förhållanden, livsstil, leve­ bröd och förbindelser med omvärlden har alltid påverkat hur religioner formas och ut­ vecklas. Människor som lever i ökenområden, på savanner, i regnskogar eller på arktiska områden har olika sätt att tjäna sitt levebröd.

Det här betyder att religiositeten formas ut­ gående från olika levnadsförhållanden. Till exempel vilka djur som uppfattas som heliga och vilka egenskaper gudar har, formas av miljön och de livsvillkor den ger. I ett jord­ brukssamhälle på savannen har arbetsför­ delningen alltid varit ganska avancerad och invånarna har goda förbindelser till andra samhällen. I regnskogar är byarna små och på långt avstånd från varandra. Förändringar i naturen och levnadsförhållanden gör att också människors religiositet och förhållande till naturen förändras.

Voodoo Ordet voodoo, som oftast stavas vodou av anhängarna, betyder gud eller ande. Voodoo syftar på de religioner och andliga traditioner som tagit intryck av lokala religiösa traditio­ ner med ursprung i Västafrika. Det är svårt att säkert säga när voodoo uppkom, men det finns arkeologiska fynd som visar att det fanns redan för ca 4 000 år sedan i Västafrika. Under 1600–1800-talen spreds voodoointryck med

En demonstrant hoppar över en eld under en voodoo-ceremoni innan en demonstration mot korruption i huvudstaden Port-au-Prince i Haiti i november 2017.

slavar över Atlanten till Amerika. Uppskatt­ ningsvis 50–80 miljoner utövar voodoo i dag, både i Västafrika söder om Sahara och i Mellan- och Sydamerika. I Karibien utövas voodoo särskilt på Haiti. På en del håll har voodoo blandats samman med större religio­ ner. Att olika kulturella och religiösa intryck smälter samman kallas synkretism. På Kuba har voodoo tillsammans med katolska intryck

gett upphov till santeria, medan blandningen mellan voodoo, andra afrikanska trosföre­ ställningar och katolicism i Brasilien kallas candomblé.

För de slavar som kolonialmakterna trans­ porterade från Afrika till Latinamerika hade voodoo också en politisk betydelse. Voodoo representerade den del av deras egen kultur som bevarades och överlevde i en ny kulturell 17

En candomblé-prästinna i traditionella kläder vid Bonfirm Church i Salvador, Brasilien.

miljö. Den ursprungliga religiösa traditionen var en resurs som gav kraft i kampen för sla­ varnas rättigheter på den nya kontinenten.

Nuförtiden finns voodoo också i viss mån bland invandrare i Europa, främst i Spanien, Portugal och Frankrike.

Inom voodoo finns det ett stort antal gudar, gudinnor och gudomar, eftersom de upp­ kommer eller försvinner enligt hur människor upplever sina behov av dem. Voodooreligio­ nerna har fått intryck av andra religioner, till exempel kristendom, islam och spiritism. En voodoopräst kan lika bra vända sig till regnets gudinna som till Allah eller Jesus. Därför kan 18

man säga att voodootraditionen på många håll har synkretiserats med andra religioner och kulturella traditioner. En historisk person, till exempel en kung, kan höjas upp som en gud. Också naturkrafter såsom åskväder eller sol, eller ett kraftfullt djur såsom en orm eller en björn, kan bli gudar. En fetisch är en sym­ bol för en gud och dyrkas eftersom den är laddad med en gudomlig kraft. Man håller kontakt med och ber om kraft av Legba, dör­ rarnas och vägskälens gud, genom att offra palmolja, majsgröt eller kycklingblod. Tack vare offret skyddar guden människan och or­ sakar inte skada. Man kan bära med sig en

En deltagare i en danstävling som ordnades i Kahnawake-­ reservatet i Quebec i Kanada. Festligheten kallas pow wow och var ursprungligen en vårfest med religiös anknytning som firades bland olika stammar av Nordamerikas ursprungsbefolkning. Nuförtiden samlas både ursprungs­ befolkning och andra intresserade för att dansa, sjunga och umgås tillsammans.

amulett som skyddar från till exempel sjuk­ dom och onda krafter. Voodoo förknippas också med animism, det vill säga att man uppfattar att naturen är levande och har en själ. Andar finns överallt i naturen och till ex­ empel stenar och berg har en själ.

Att dyrka förfäder är centralt inom voodoo.

Det är bäst att vara på god fot med de dödas andar, för att de inte ska orsaka olyckor och otur för de efterlevande. Att uppmärksamma både levande och döda i allt man gör är en naturlig del av vardagen.

Voodoopräster är experter på gudavärlden.

Idealet är att de använder sin kunskap för goda ändamål, till exempel i form av magi. Att bli lärd till voodoopräst tar minst några måna­ der men kan pågå i många år. Efter inlärningen blir man initierad, det vill säga vigs till uppgif­ ten. Både kvinnor och män kan bli voodoo­ präster. En voodoopräst löser ofta praktiska problem. Till exempel kraftiga magsmärtor kan bero på att man blivit förhäxad. Då är det voodooprästens uppgift att avlägsna den onda magi som orsakar smärtan med bestämda ritualer.

När voodooprästerna är i trans får de kon­ takt med gudarna. För att nå trans kan de dansa i snabb takt eller trumma i en särskild rytm. Vanliga människor kan få kontakt med gudarna genom prästerna.

19

Naturreligioner och skriftlösa religioner i dag I historien finns det flera exempel på hur ledare inom större religioner och världsliga makthavare tagit avstånd från urfolkens reli­ gioner. Till exempel då kristendomen spreds till kolonierna på olika håll i världen uppfatta­ de ofta kolonisatörerna urfolkens religioner som outvecklade. Därför ville de att urfolken skulle konvertera till kristendomen. I Sovjet­ unionen, bland annat under Stalins tid, för­ följde staten också människor som utövade traditionella naturreligioner. Främst män var utsatta för förföljelser, eftersom man antog att de hade ansvar för religiösa ceremonier och riter. Kvinnliga schamaner klarade sig undan förföljelserna och på så sätt lever traditionen vidare ännu i dag.

I och med dagens globalisering sprids kulturella och religiösa intryck snabbt från ett land och en världsdel till en annan del av värl­ den. Därför finns urfolkens religioner inte längre bara i de ursprungliga miljöerna, som främst varit avlägsna glesbebodda områden i de inre delarna av Australien, Afrika och Syd­ amerika och det arktiska området på norra halvklotet. Voodoo är ett välkänt tema också i populärkulturen, till exempel i filmer, musik och böcker.

Religiositet och andlighet som knyter an till naturen har väckt allt mer intresse i många västländer. De här rörelserna skiljer sig ändå från naturfolkens religioner på så sätt att indi­ vidualism och individens upplevelser beto­ nas mer än det kollektiva. I moderna former

20

av naturreligion, såsom wicca och nyheden­ dom, utför man ritualer både individuellt och tillsammans med andra. Också i Finland finns det små religiösa grupper som strävar efter att återuppliva religiösa traditioner som var do­ minerande innan kristendomen. År 2013 registrerades ett nytt religiöst samfund med bakgrund i fornfinsk religion, nämligen Björ­ nens folk. Samfundet fick först avslag på sin ansökan eftersom det inte hade definierat sin trosbekännelse och sina heliga skrifter.

Sammanfattning

Typiska drag i naturreligioner: • mytisk föreställning om att världen är indelad i tre nivåer: den övre världen, människans värld och den undre världen • människan har ett nära förhållande till naturen • centralt att vörda förfäder • tro på många gudar (polyteism), att det gudomliga finns överallt (panteism), att naturen har en själ (animism) • föreställningen att det finns en opersonlig kraft som kallas mana • religiösa experter som förmedlar traditionen, t.ex. schamaner, siare, medicinmän • dagens naturreligioner: finns bland en del urfolk och inom en del moderna nya religiösa rörelser.