Psyke PS1 (GLP2021)

PSYKE PS1 Den aktiva och lärande människan Kristiina Holm Atte Tahvanainen Vesa Åhs Christina Mickos

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mieli 1 Toimiva ja oppiva ihminen Redaktör för den finska upplagan: Mari Purola Redaktör för den svenska upplagan: My Hermanson Bildredaktör: Inka Blumenthal Grafisk planering: Sini Nihtilä Den finska upplagans ombrytning: Sini Nihtilä Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen (Vitale) Illustrationer: Sini Nihtilä (s. 104, 117), Heikki Väyrynen (s. 82–83, 115) © Kristiina Holm, Atte Tahvanainen, Vesa Åhs och Sanoma Pro © Christina Mickos och Schildts & Söderströms Första upplagan 2021 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5398-9

Till läsaren Psyke PS1 Den aktiva och lärande människan är ett läromedel för den första modulen i psykologi i gymnasiet. Bokens struktur hjälper dig att hitta det väsentliga i texterna och att se dina egna framsteg.

!

CENTRALT INNEHÅLL

I inledningen till varje kapitel finns en sammanfattning av det centrala innehållet. Du kan börja med att bekanta dig med de viktigaste punkterna och fundera på vad du skulle vilja veta mer om. Sedan kan du titta närmare på innehållet. Du kan också gå tillbaka till sammanfattningen senare för att repetera kapitlets innehåll.

KAN DU DET HÄR? •

Vad är psykologi?

?

I slutet av varje kapitel finns Kan du det här-frågorna. Med hjälp av dem kan du testa dina kunskaper. Om någon av frågorna känns svår, lönar det sig att gå tillbaka till texten. Du kan också pröva på att besvara frågorna före du läser texten, för att se vad du kan sedan tidigare. Frågorna lämpar sig utmärkt även för repetition.

U P P G IF TE

R

Du hittar uppgifterna i slutet av kapitlet.

FORSKNING Lydnad under auktoritetspåverkan

CENTRALA BEGREPP

(Milgram 1960-talet)

• psykologi

I början av varje kapitel hittar du också de centrala begreppen. Innan du läser ett kapitel kan du till exempel fundera över vilka begrepp som redan är bekanta och vilka som är nya. Du kan gå tillbaka till begreppen efter att du har läst kapitlet för att se om du kan förklara dem med egna ord.

Boken innehåller flera intressanta psykologiska studier som du hittar under rubriken Forskning.

De är konkreta exempel på forskning om frågorna som behandlas och tydliggör forskningsprocessen och olika metoder. Forskningen presenteras varje gång på samma sätt, vilket möjliggör en jämförelse mellan de olika studierna och forskningsmetoderna.

Läs mer om de mångsidiga kompetenserna i Psyke PS1 på sidan 182–183 De här symbolerna visar var innehållstyperna finns i boken:

Basinnehåll

Uppgifter

Flera genrer

Flera ämnen

Här får du jobba med mångsidig kompetens i läromedlets text- och bildmaterial.

Här får du jobba med mångsidig kompetens i uppgifter till basinnehållet.

Här får du jobba med andra genrer än lärobokstext.

Här får du tips på andra ämneskunskaper du kan använda.

Kompetens för välbefinnande

Kommunikativ kompetens

Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens

Forskning och fakta Här får du ta del av forskning och fakta utanför lärobokstexten.

Samhällelig kompetens

Erfarenhet och upplevelser

Flera språk Här möter du flera olika språk.

Här får du ta del av enskilda individers erfarenheter och upplevelser.

Etisk kompetens och miljökompetens

Global och kulturell kompetens

Innehåll I Psykologi som vetenskap

7

II Människans aktivitet

45

1 Vad är psykologi?

8

4 Psykisk aktivitet fungerar på många nivåer

46

5 Känslor och motivation

56

1.1 Psykologi undersöker människan 9 1.2 Psykologin är en empirisk vetenskap 10 1.3 Psykologins människosyn: det psykiska,

biologiska, sociala och kulturella perspektivet 12 1.4 Stress är en psykisk, biologisk, social och kulturell upplevelse 14 1.5 Psykologen är expert på psyket 16 De nationella modulerna för psykologi i gymnasiet 18

2 Psykologi som vetenskap

2.1 Vardagskunskap leder oss lätt på fel spår 2.2 Psykologi grundar sig på vetenskaplig kunskap 2.3 Den vetenskapliga forskningsprocessen 2.4 Att formulera ett forsknings­problem 2.5 Population och urval av försöks­personer 2.6 Population och stickprov har betydelse när man bedömer forskningens kvalitet 2.7 Resultat och slutsatser 2.8 Psykologisk forskning följer etiska principer 2.9 Djur i psykologisk forskning FORSKNING Lydnad under auktoritetspåverkan

3 Psykologisk forskning

20

21 22 22 24 25

26 27 28 30 32

34

3.1 Val av forskningsupplägg 35 3.2 Experimentell forskning 35 3.3 Deskriptiv eller icke-experimentell forskning 37 3.4 Fallstudier 38 3.5 Datainsamlingsmetoder 38 3.6 Kvantitativ forskning 39 3.7 Kvalitativ forskning 40 FORSKNING Google-effektens inverkan på minnet 42

4.1 Vad är psykisk aktivitet?

47 4.2 Vad är kognitiv aktivitet?

48 4.3 Uppmärksamhet och varseblivning 49 4.4 Minnet 50 4.5 Övrig kognitiv aktivitet 51 4.6 Inre modeller styr informations­bearbetningen 52 FORSKNING Hur multitasking påverkar koncentrationsförmågan hos unga och unga vuxna 54 5.1 Vad är känslor?

5.2 Hur uppkommer känslor?

5.3 De grundläggande känslorna är adaptiva 5.4 Vi kan reglera våra känslor 5.5 Flera motiv ligger bakom vår motivation 5.6 Yttre och inre motivation FORSKNING Att dölja känslor påverkar välbe­finnandet och social växelverkan negativt

57 58 59 60 61 62 64

6 Medveten och icke-medveten aktivitet

66

7 Det biologiska perspektivet

76

6.1 Psyket fungerar medvetet och icke-medvetet 67 6.2 Medveten aktivitet kräver uppmärksamhet 68 6.3 Icke-medveten och automatiserad aktivitet 68 6.4 Psykoanalysen är en tidig teori om

det omedvetna 70 6.5 Känslor behandlas både medvetet och

icke-medvetet 71 FORSKNING Hur ord som behandlas icke-medvetet påverkar aktiviteten 74 7.1 Människan ur ett biologiskt perspektiv 77 7.2 Det genetiska arvet påverkar våra egenskaper 78 7.3 Evolutionen kan ge förklaringar till psykets funktion 78 7.4 Temperamentet är medfött 80 7.5 Nervsystemets uppbyggnad och struktur 82 7.6 Neurala nätverk och kommunikation i nervsystemet 84 7.7 Plasticiteten är en av hjärnans grund­egenskaper 85

8 Det sociala perspektivet

8.1 Människan är social till sin natur 8.2 Människans utveckling är beroende av social växelverkan 8.3 Socialisation är att utvecklas tillsammans med andra 8.4 Hur påverkar situationsfaktorer oss?

8.5 Konformitet innebär att vi anpassar oss till gruppen 8.6 Vi blir påverkade av andra 8.7 Vi lyder auktoriteter 8.8 Rollerna påverkar aktiviteten FORSKNING Hur situationsfaktorer påverkar hjälpbeteendet

9 Det kulturella perspektivet

86

87 88 90 90 91 92 94 95 96

98

9.1 Vad är kultur?

99 9.2 Kulturpsykologi 101 9.3 Kulturella skillnader i psykisk aktivitet 102 9.4 Individualistiska och kollektivistiska kulturer 102 9.5 Kulturen påverkar informationsbearbetningen 104 9.6 Kultur och känslor 106 FORSKNING Förekomsten av de vanligaste psykiska störningarna varierar globalt 108

III Lärande och studier 10 Vad är lärande?

111 112

10.1 Vi lär oss varje dag 113 10.2 Hjärnans plasticitet möjliggör lärande 114 10.3 Hjärnområden och lärande 115 10.4 Vi lär oss både medvetet och icke-medvetet 116 10.5 Klassisk betingning 116 10.6 Instrumentell betingning 118 10.7 Medveten informationsbearbetning krävs för målinriktat lärande 120 FORSKNING Instrumentell betingning hos duvor 122

11 De sociala och kulturella perspektiven på lärande

124

11.1 Lärande är social aktivitet 125 11.2 Modellinlärning och social inlärningsteori 126 11.3 Inlärningssynen beskriver hur vi ser på lärande 127

11.4 Vi lär oss tankefärdigheter genom växelverkan 128 11.5 Lärkultur 129 11.6 Studiemiljöerna påverkar lärandet 131 11.7 Grupparbete är att lära sig tillsammans 132 FORSKNING Modellinlärning och aggressivt beteende 134

12 De psykiska och biologiska perspektiven på lärande

12.1 Känslor är alltid närvarande i lärandet 12.2 Hög självförmåga förutspår framgång 12.3 Motivation är en stark förutsättning för lärande 12.4 Motivation och självbestämmande 12.5 Målorientering berättar om motiven 12.6 Målorientering och mindset 12.7 Aktivitetsnivån påverkar lärandet 12.8 Sömn är en förutsättning för lärandet 12.9 Unga behöver tillräcklig med sömn

13 Hur studerar du och lär dig effektivt?

136 137 138

139 140 141 142 144 146 146

148

13.1 Hur blir studierna effektiva?

149 13.2 Lärstrategier påverkar hur och vad vi lär oss 149 13.3 Ytinriktad lärstrategi 149 13.4 Djupinriktat lärande är att förstå 150 13.5 Effektiva studiemetoder stöder djuplärande 151 13.6 Välj rätt studiemetod 153 13.7 Metakognitiva färdigheter stöder lärandet 154

Ett fenomen med anknytning till välbefinnande ur psykologisk synvinkel 14 Människan i digitala miljöer 156 14.1 Psykiskt välbefinnande i digitiden 14.2 Informationsbearbetning och välbefinnande i digitiden 14.3 Känslor och digitalisering 14.4 Social aktivitet och sociala medier 14.5 Digiapparater och sömn FORSKNING Sociala medier och empati

158 159 161 162 164

Begreppsordlista Källor

166 175

157

6

I !

?

PSYKOLOGI SOM VETENSKAP 1 Vad är psykologi?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2 Psykologi som vetenskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 3 Psykologisk forskning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

!

?

7

1. Vad är psykologi? !

CENTRALT INNEHÅLL

– Psykologi är en vetenskap som undersöker

och förklarar människans psyke och aktivitet.

– Människans aktivitet granskas ur psykisk, biologisk, social och kulturell synvinkel.

– Psykologi är indelat i olika forskningsområden – Psykologer är professionella inom psykologi beroende på vad som undersöks.

– Resultat från psykologisk forskning tillämpas på många områden.

8

som vetenskap. Psykologer kan fungera i olika yrken som exempelvis forskare, skol­ psykologer och inom idrottspsykologi.

1.1 Psykologi undersöker människan Vad minns du från din barndom? Har det skett förändringar i hur du sover under ungdoms­ åren? Hur påverkar smarttelefoner hjärnan?

Hur påverkar andras närvaro ditt beteende?

Hur påverkas vi av stress? Hurdan är din per­ sonlighet? De här frågorna är bara några exem­ pel på vad man undersöker i psykologin.

Psykologi är ett brett vetenskapsområde, där man undersöker människans psyke och människans aktivitet. Det är också ett yrkes­ område, där man tillämpar vetenskapliga forskningsresultat. Begreppet psykologi kom­ mer från grekiskans psykhe (själ, ande, psyke) och logia (lära). Psykologin granskar de psykis­ ka, biologiska, sociala och kulturella processer som ligger bakom vårt tänkande och vår aktivi­ tet. Exempel på forskningsobjekt är hjärnan, psykets aktivitet och hur kulturen formar människan och människan påverkar kulturen.

Målet är att förstå och förklara människans aktivitet.

Vi har nytta av psykologisk kunskap i många olika situationer då vi vill förstå vad som ligger bakom människans aktivitet. Psykologisk kunskap är till nytta till exempel i olika skol­ sammanhang. En elev kan känna ångest inför lektioner i ett visst ämne om hen upplever att den egna förmågan inte är tillräcklig. Forsk­ ning har visat att det kan finnas många olika orsaker till sådana problem, som till exempel inlärningssvårigheter, ångest och stress som beror på dåliga erfarenheter eller uppfattningen att man inte har anlag för något ämne. Då lärar­ na förstår vad som kan ligga bakom inlärnings­ svårigheter och hur attityder, kognitiv förmåga

CENTRALA BEGREPP

• psykologi som vetenskap • psykologins forskningsområden • psykisk • biologisk • social • kulturell • psykologi som yrke och erfarenheter påverkar vår aktivitet, kan de bättre handleda de studerande. Som stude­ rande kan du också själv förbättra din inlär­ ning om du förstår vad som ligger bakom olika svårigheter.

Psykologi behövs också för att granska sam­ hälleliga fenomen, som till exempel klimatför­ ändringen. Forskning har kunnat visa varför en del människor bagatelliserar klimatföränd­ ringen, medan andra aktivt arbetar emot den.

Psykologi hjälper oss att förstå på vilket sätt och varför människor förhåller sig på olika sätt till samhälleliga fenomen och vad som ligger bakom människors beslut.

Psykologi ger dig också verktyg till att förstå ditt eget liv. Kunskap i psykologi ger färdig­ heter att observera, förstå och bedöma din egen aktivitet och de psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer som kan ligga bakom.

Psykologi ger dig verktyg att förstå din egen aktivitet och att utveckla dig själv. I den första modulen i gymnasiets psykologi bekantar du dig med grunderna i psykologisk forskning och människans aktivitet ur psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Du lär dig också mera om lärande som ett psykologiskt fenomen.

9

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

Psykologi är ett brett forskningsområde och mångfalden under psykologins paraply är stor.

Människan undersöks vetenskapligt ur flera olika synvinklar eftersom ingen enskild forskning heltäckande kan förklara människans komplexa aktivitet med allt från beteende till tankar och känslor.

1.2 Psykologin är en empirisk vetenskap Psykologin började utvecklas som vetenskap i Europa i slutet av 1800-talet och spreds rela­ tivt snabbt till Nordamerika. Psykologin upp­ kom inte i ett vakuum, människans psyke har sysselsatt filosofer redan i antikens Grekland.

Psykologin kom att skilja sig från filosofin genom att man inom psykologin började under­ söka människor och djur med vetenskapliga metoder både i laboratorium och i naturliga situationer. Psykologin är alltså en empirisk vetenskap. Det betyder att man med veten­ skapliga metoder undersöker fenomen.

Psykologisk forskning strävar efter resultat som man kan tillämpa på en större mängd människor. Psykologisk kunskap kan alltså inte enbart grunda sig på en individs synvinkel eller personliga erfarenheter. Psykologin be­ skriver gruppfenomen, men dessa fenomen kan ta sig uttryck på många olika sätt i den enskilda människans liv. Till exempel kan det 10

finnas många individuella orsaker bakom depression. Forskning har ändå kunnat kart­ lägga allmänna orsaker till depression och vad som är typiska tankemönster för den som har depression. Forskning har bidragit till att man noggrannare kan definiera depression, vilket också har gjort det möjligt att utveckla bättre vårdformer.

Psykologi är en bred vetenskap med många olika forskningsområden, inriktade på sina sär­ skilda forskningsobjekt. I tabellen här bredvid presenteras några viktiga områden. Ett exem­ pel är utvecklingspsykologin, där man under­ söker människan ur psykiskt, biologiskt och socialt perspektiv under hela livscykeln från fosterstadiet till ålderdomen. Forskningsresul­ tat från utvecklingspsykologin kan användas när vi uppfostrar barn i hemmet, men också inom dagvården och i skolan.

Gränsen mellan de olika forskningsområdena är flytande och de överlappar varandra på många sätt. Utvecklingspsykologer som under­

söker bebisars tänkande drar nytta av forsk­ ning inom kognitiv neurovetenskap där man undersöker hur hjärnan utvecklas och funge­ rar. När man kombinerar olika forsknings­ områden får man i psykologin en helhetsbild

av människans aktivitet. Forskningsresultat från olika delområden inom psykologin an­ vänds i de flesta branscher, till exempel i psy­ kiatriskt vårdarbete, utvecklingen av arbets­ platser, miljöplanering och media.

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN I PSYKOLOGI Forskningsområde

Forskningsobjekt

kognitiv psykologi

kognitiv aktivitet, alltså informationsbehandling (bl.a. reglering av uppmärksamhet, minnet, inlärning, språklig förmåga)

neuropsykologi

förhållandet mellan hjärnan och människans aktivitet (bl.a. funktions­förmåga samt hur neurologiska sjukdomar påverkar kognitiv aktivitet, känsloliv och beteende)

perceptionspsykologi

sinnesfunktionerna och gestaltningsförmågan samt de kognitiva och neurologiska processer som ligger bakom dem

utvecklingspsykologi

biologisk, psykisk och social utveckling i olika livsskeden

personlighetspsykologi

människans psykiska egenskaper, alltså tankar, känslor och beteende

hälsopsykologi

psykologiska fenomen som påverkar hälsa, förebyggande av sjukdomar samt vården av dem

klinisk psykologi

bedömning och vård av psykiska störningar

socialpsykologi

växelverkan mellan människor och dess påverkan på individens beteende och psykiska aktivitet

kognitiv neurovetenskap

neurologisk grund för informationsbehandling, uppmärksamhet och emotioner

arbetslivs- och organisationspsykologi

psykologiska fenomen i arbetet och organisationer (bl.a. ledarskap, välmående på arbetsplatsen, mobbning, organisationers etik)

pedagogisk psykologi

processer som påverkar lärandet

11

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

1.3 Psykologins människosyn: det psykiska, biologiska, sociala och kulturella perspektivet Det psykiska perspektivet omfattar indivi­ dens sinnesstämningar, tankar, varsebliv­ ningar och allt det som människan uppfattar som en del av sig själv och sin inre aktivitet.

Då människan behandlar information är det en psykisk aktivitet. Till vår informations­ bearbetning hör bland annat uppmärksam­ heten, minnet och tänkandet. Känslorna, som glädje, sorg och ilska, är också psykisk aktivi­ tet. Till psykisk aktivitet räknas även motiva­ tion, som är den inre drivkraften för vår aktivi­ tet. Motivation styr människans aktivitet och påverkar beteendet.

Psykets aktivitet är till största delen automa­ tisk och icke-medveten. Bara en liten del sker på medveten nivå. Under en dag går ungefär

65 000 tankar genom vårt psyke och 90 pro­ cent av dem är upprepningar. Medvetet be­ handlar vi bara bråkdel av all information som våra sinnen tar emot. Också skadliga inre mo­ deller, som att älta problem och att tvivla på den egna förmågan, kan vara automatiska och svåra att ändra på.

Människans psykiska aktivitet är tätt fören­ ad med de biologiska funktionerna. Lärande grundar sig på förbindelser, eller synapser, som nervcellerna i hjärnan bildar. Synapserna for­ mas bland annat av sådant vi gör upprepade gånger. Till exempel när vi studerar formler i matematiken bildas synapser. När vi lärt oss en formel automatiseras användningen och det blir lättare att tillämpa. Så småningom behöver vi inte tänka särskilt på formeln, utan kan di­ rekt börja lösa uppgiften.

OLIKA PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKANS AKTIVITET känslor, motivation, informationsbearbetning

PSYKISKT

växelverkan mellan individer och grupper, situationsfaktorers inverkan

BIOLOGISKT

SOCIALT

KULTURELLT

kulturens påverkan på individen och samhället

12

hjärnans funktion och struktur, genetiskt arv, hormon­verksamhet, motoriska färdigheter, evolution

Psykisk aktivitet kan undersökas genom att försökspersoner utsätts för synvillor eller illusioner. En illusion innebär att det finns en skillnad mellan verkligheten och det vi varseblir. För­ söket ger information om hur hjärnan behandlar information från synsinnet.

Det biologiska perspektivet innefattar hur människans aktivitet påverkas av hjärnans funk­ tion och struktur, det genetiska arvet, hormo­ nerna och evolutionen. Evolutionspsykologin undersöker hur evolutionen och det naturliga urvalet kan ha påverkat människans beteende och psykiska aktivitet. Till det biologiska per­ spektivet hör också hur människans fysiska egenskaper och vår motorik utvecklas. Psyko­ loger kan till exempel vara intresserade av hur en dansare blir skickligare, alltså hur hen lär sig allt mera utmanande rörelsemönster. Man kan forska i hur arv, miljö och människans egen aktivitet påverkar förmågan att lära sig dans.

Psykologin undersöker också människan som social varelse. Det sociala perspektivet utgår från att människan utvecklas i ständig växelverkan med sin omgivning. Social växel­ verkan sker när människor påverkar varandra genom tal, gester miner och annan aktivitet.

Social aktivitet är människorelationer, kom­ munikation och fenomen som har att göra med grupper. Det finns ett samband mellan

människans psykiska välbefinnande och social aktivitet. Forskning har visat att människan mår bra och upplever glädje och tillfredsställel­ se då hon är god och gör bra saker för andra.

Välutvecklade sociala färdigheter, som att kunna lyssna på andra, minskar också risken för ensamhet.

Det kulturella perspektivet handlar om hur människor tar till sig och formar kulturen samt hur kulturen formar individer och samhällen.

Kulturen i samhället påverkar på olika sätt in­ dividens aktivitet. Människan lär sig det språk som talas i den kultur hon lever i och föredrar musik som finns inom den egna kulturen. Även då vi lär oss nya färdigheter tränar vi på just på det som anses värdefullt i den egna kulturen.

Kulturen styr också våra förhandsuppfatt­ ningar. Den egna kulturen ses som bra och på­ litlig, medan det som är annorlunda och främ­ mande lättare uppfattas som sämre och mindre pålitligt. Det här kan leda till fördomar om vi inte är medvetna om kulturens betydelse för hur uppfattningar bildas.

13

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

1.4 Stress är en psykisk, biologisk, social och kulturell upplevelse ”Hjärtat dunkar som om jag hade sprungit för livet.” ”Jag kan inte andas ordentligt.” ”Det grä­ ver i magen och susar i huvudet.”

Stressystemet aktiveras i situationer som vi upplever som hotande eller skrämmande. Den här alarmberedskapen har utvecklats genom evolutionen. Dess ursprungliga uppgift var att förbereda kroppen och psyket för att snabbt reagera på fara som hotar, till exempel ett rov­ djur. Därför talar man om kamp-, flykt och frysbeteende, eller ibland flykt- och kamp­ respons.

Stress är ett bra exempel på att människan är en psykisk, biologisk, social och kulturell helhet. De här delarna av människans aktivitet är tätt sammanflätade med varandra. I psyko­ logisk forskning är det ändå ofta meningsfullt att granska de olika perspektiven var för sig.

När stressystemet aktiveras börjar organis­ men producera stresshormon, som adrenalin och kortisol. Vagusnerven som är kroppens signalväg mellan hjärnan och de inre organen stängs av. Vagusnervens uppgift är att lugna ner organismen och när den inte är aktiv stiger pulsen, andningen blir snabbare och blodtryck­ et stiger. Hjärnan och musklerna får alltså

Vagusnerven aktiverar det parasympatiska nervsystemet som lugnar vår kropp. Den reglerar de inre organen och påverkar bland annat hjärtat och lungornas funktion.

Vagusnerven har undersökts mycket de senaste åren, forskare har kallat den ”kroppens fantastiska beskyddare”. Vid meditation är vagusnerven aktiv. Forskning har visat att regelbunden meditation hjälper psyket att fungera bättre, bland annat förbättras koncentrationsförmågan. Meditationsövningar ökar nervcellerna i hjärnan och minskar risken för inflammationer i andningsorganen.

14

mera syre och energi vilket ökar vår förmåga att reagera snabbt. Också uppmärksamheten blir bättre för en kort stund.

De kroppsliga reaktionerna vid stress känns som spänning och olika grader av obehag.

Stress är ändå en mycket individuell upplevel­ se och en situation kan upplevas olika. Våra känslor kan också variera i en stressig situa­ tion. Vi kan uppleva rastlöshet, irritation, aggres­ sion, upphetsning eller entusiasm. Då vi står inför en situation som innebär en risk för att misslyckas inför andra kan vi känna ångest, rädsla och skam. Känslor smittar också lätt.

Den emotionella smittan sker ofta helt omed­ vetet. En studerande som spänner sig inför ett prov kan lätt göra även sin vän nervös.

Stress smittar alltså, men vi kan också bli lugnare av att andra är lugna. Social växelverkan är av stor betydelse för våra känsloupplevelser.

Det lilla barnen som faller omkull kollar in för­ älderns reaktion och speglar den mot sin egen.

Om föräldern är lugn hämtar sig barnet snabbt från att ha ramlat och slagit sig lite. Men om föräldern drabbas av panik reagerar barnet också häftigt. Närvaron av en annan trygg per­ son kan alltså lugna oss.

Den omgivande kulturen kan också skapa stress hos oss. Sådant som uppskattas i kultu­ ren, som att till exempel ambitioner i tävlings­ sammanhang, kan orsaka stress hos individen.

Stress är en naturlig och automatisk reak­ tion. Kortvarig stress hjälper oss att bli på aler­ ten och klara utmaningar i vardagen, som att skriva prov eller att hålla ett föredrag. När situa­ tionen är över återhämtar sig kroppen från stressen. Om stressen däremot fortsätter under en längre tid börjat den hota både den fysiska och psykiska hälsan. Långvarig stress leder till att kroppen och psyket inte kan åter­ hämta sig utan hjärnan tolkar det som att vi är i ständig fara. Det här är inte ett naturligt

tillstånd för kroppen. Långvarig stress kan leda till många fysiska och psykiska problem, som sömnsvårigheter, upprepade infektioner och minnesstörningar.

Bildens ungdomar väntar på att få göra inträdes­ provet för psykologi vid universitetet i Wien.

Vad rör sig i deras tankar? Vilka känslor har de?

Hur känns det i deras kropp? Hur påverkar de andras närvaro dem?

15

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

Psykologer kan utbilda sig till psykoterapeuter. Psykoterapeuten är en yrkesmänniska inom social och hälsovården som ger psykoterapi. Målet med psykoterapi är att stöda individens psykiska tillväxt och utveckling samt lindra eller eliminera psykiska problem och störningar.

Den viktigaste arbetsmetoden är en förtroendefull diskussion med klienten.

1.5 Psykologen är expert på psyket Psykologen tillämpar psykologi i sin professio­ nella verksamhet. Det finns över 6 000 yrkes­ verksamma psykologer i Finland. De har en universitetsexamen i psykologi och rätten att använda yrkesbenämningen psykolog.

Psykologer behövs när man bedömer tillför­ litligheten hos ett ögonvittne, stöder gymnasie­ studerandes psykiska välbefinnande och stu­ dier, när man gör upp en rehabiliteringsplan för slalomåkaren som i fått en hjärnskada i en olycka eller då man planerar en ny app till smart­ telefonen. Psykologer är experter på hur psy­ ket fungerar, hur psyket påverkar människans aktivitet och vad som gör varje person till en unik individ.

16

Psykologer har varierande arbetsuppgifter, klientarbete är en stor bit av arbetsbilden. Psy­ kologer stöder människor i olika livssituationer, ofta i kriser. De hjälper genom att diskutera, ge råd och handleda.

Psykologiska undersökningar är också en del av psykologens arbete. En psykologisk under­ sökning görs för att kartlägga orsakerna till en individs psykiska och sociala problem och hur de påverkar livssituationen. En psykologisk undersökning kan också göras när man vill ut­ reda en persons studie- eller arbetsförmåga och känsloliv.

En stor del av psykologerna arbetar inom of­ fentliga sektorn, alltså i statens och kommunens tjänst. Psykologen kan arbeta som forskare

Psykologer undersöker också växelverkan mellan människor och robotar. Robotar används bland annat i rehabiliteringen av personer med funktionsnedsättning inom autismspektret. En funktionsnedsättning inom autismspektret är en neurobiologisk utvecklingsstörning i hjärnan som orsakar utmaningar i personens förmåga till sociala växelverkan, exempelvis svårigheter att förstå tonfall, miner och kroppsspråk. På bilden finns roboten Reeti, som används för att stödja utvecklingen av kommunika­ tionsfärdigheter hos barn med störningar i autismspektret. Fördelen med robotar är att de orkar upprepa samma aktivitet lika ivrig hur många gånger som helst.

eller i olika slag av expertuppdrag. Psykologer kan arbeta på mentalvårdsbyrån, sjukhus, häl­ socentraler, familjerådgivningen och i skolor eller på universitet, forskningsanstalter eller inom idrottsverksamhet. I Finland är arbetsoch organisationspsykologi, uppfostrings- och utvecklingspsykologi samt hälsovården viktiga områden för psykologer.

KAN DU DET HÄR?

• Vad är psykologi?

• I vad forskar man inom psykologin?

• Vad menas med ett forsknings­ område i psykologin?

• Vad är det psykiska, biologiska,

sociala och kulturella perspektivet på människans aktivitet?

Erfarenheter

UPPGIFTE 1

?

R

Gör 6–8 flervalsfrågor av innehållet i kapitlet.

Hitta på svarsalternativ a, b och c.

2

Människans aktivitet undersöks i psykologi ur psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt per­ spektiv. Ge ett exempel för varje perspektiv!

17

DE NATIONELLA MODULERNA FÖR PSYKOLOGI I GYMNASIET OBLIGATORISKA STUDIER PS1 Den aktiva och lärande människan

• Psykologi som vetenskap • Människans aktivitet ur psykologins synvinklar • Lärande och studier ur psykologins synvinklar • Psykologisk forskning

NATIONELLA VALFRIA STUDIER PS2 Människans utveckling

• Nervsystemets utveckling med avseende på psykiska aktiviteter under levnads­ loppet

• Utveckling av känslolivet och växelverkan under barndomen och ungdomsåren • Den kognitiva utvecklingen under barndomen och ungdomsåren • Identitetsutveckling under levnadsloppet • Utvecklingens individualitet och kontinuitet • Psykologisk forskning PS3 Människan som informationsarbetare

• Allmänna principer för informationsbearbetning • Varseblivning och uppmärksamhet • Minne • Språk • Beslutsfattande • Hjärnans struktur och neurala funktion • Forskningsmetoder inom kognitiv psykologi och neuropsykologi

18

PS4 Känslor och mental hälsa

• Emotionspsykologi • Psykiskt välbefinnande och upprätthållande av psykisk balans • Mental hälsa • Psykologisk forskning

PS5 Människan som individ och social varelse

• Arvets, kulturens och den sociala miljöns betydelse för personlighetsutveckling • Personlighet ur olika synvinklar • Intelligens och kreativitet som en del av människans aktivitet • Kulturens och den sociala miljöns inverkan på människans aktivitet • Psykologisk forskning Källa: Grunderna för gymnasiets läroplan 2019. Utbildningsstyrelsen.

?

19

2. Psykologi som vetenskap !

CENTRALT INNEHÅLL

– Vardagskunskap är tänkande som grundar sig på individens egna erfarenheter och observationer.

– Kännetecken på vetenskaplig kunskap är

testbarhet, objektivitet, offentlighet och generaliserbarhet. Den ska också vara själv­ korrigerande och det ska gå att upprepa en forskning.

20

– Forskningsprocessens huvudskeden är • avgränsning av forskningsproblemet • val av försökspersoner • insamling av material • tolkning av materialet • bedömning och publicering av resultatet.

– Forskarens etiska principer är: 1) informerat samtycke, det vill säga respekt för försökspersonens självbestämmanderätt, 2) ansvar för att ingen kommer till skada, samt 3) försökspersonens rätt till integritet och sekretess.

2.1 Vardagskunskap leder oss lätt på fel spår Har du testat vilken din inlärningsstil är? Är du auditiv, visuell eller kinestetisk? Enligt den här icke-vetenskapliga indelningen lär sig auditiva personer bäst genom att lyssna, visuella genom att använda synsinnet och kinestetiska perso­ ner genom att röra på sig och göra praktiska saker. De här kategorierna lever segt kvar i diskussioner om inlärning och undervisning.

Indelningen grundar sig på en teori om inlär­ ning som från början presenterades som veten­ skaplig, men senare forskning har inte kunnat bevisa den. Vetenskaplig forskning stöder allt­ så inte tanken på att människan skulle ha en specifik inlärningsstil som fungerar bäst. Ändå kan vi ha en stark upplevelse av att vi lär oss bäst genom en speciell inlärningsstil.

Vi förklarar vårt eget och andras tänkande och beteende utgående från våra egna erfaren­ heter och observationer. Det här tänkandet kallas för vardagskunskap. Vardagskunskapen påverkar oss mycket. Den utgår från enstaka fall och myter. Exempelvis lever myten om in­ lärningsstilar kvar, för det är så lätt att känna igen sig i den. Positiva erfarenheter i enskilda inlärningssituationer får människan att tro att en viss inlärningsstil är bäst.

Myter som grundar sig på vardagskunskap förstärks och får spridning när människor som tänker på samma sätt delar erfarenheter med varandra. Ett exempel är grupper i sociala

CENTRALA BEGREPP

• vardagskunskap • vetenskaplig kunskap • teori • begrepp • forskningsproblem • hypotes • population • urval • etiska principer i psykologisk forskning

medier där likasinnade bekräftar varandra. I informationsbubblor kan den enskilda indivi­ dens uppfattningar bli starkare. Auktoriteter, alltså människor i maktposition, påverkar också vår vardagskunskap. En auktoritet kan till ex­ empel vara en influencer som ger råd till unga.

I vardagstänkandet litar vi ofta på information från en källa vi uppfattar som pålitlig i stället för att kritiskt bedöma själva informationen.

Vi litar i allmänhet på något en nära vän berät­ tar utan att ifrågasätta det alltför mycket.

Människor i alla åldrar är forskningsobjekt i psykologin. En etisk utgångspunkt i forskningen är att det alltid ska vara frivilligt att delta. Det här förverkligas inte alltid. Till exempel förstår bebisar och småbarn inte att de deltar i forskning, utan vårdnadshavarna har tagit beslut för deras räkning.

21

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

2.2 Psykologi grundar sig på vetenskaplig kunskap Vi gör varje dag så många beslut, att det inte är möjligt att överväga allting noggrant. Sist och slutligen är det ganska sällan vi tar grundligt genomtänkta beslut som grundar sig på fakta.

Största delen av vår informationsbearbetning är automatiskt och icke-medveten och utgår från vardagskunskap.

För det mesta klarar vi oss bra med vardags­ kunskap, men ibland leder den opålitliga ob­ servationer och tankefel. Minnet är inte pålit­ ligt och vår slutledningsförmåga kan vara inkonsekvent. Vi kanske nöjer oss med det första vi kommer att tänka på eller bortser från sammanhanget. Det händer lätt att vi inte fun­ der på grunderna för våra antaganden. Slutsat­ ser vi gör utifrån våra egna erfarenheter duger inte som grund för vetenskaplig kunskap, även om vår upplevelse kan vara verklig. Psykologisk kunskap grundar sig inte på vardagskunskap utan på vetenskaplig forskning.

Vetenskaplig kunskap är motiverad och orga­ niserad. Tabellen på s. 23 tar upp sex centrala kännetecken för vetenskaplig kunskap: test­ barhet, objektivitet, offentlighet, reproducer­ barhet, generaliserbarhet och självkorrigering.

2.3 Den vetenskapliga forskningsprocessen Vetenskaplig forskning ska lösa problem och hjälpa mänskligheten. I psykologi undersöker man till exempel varför bokstäver verkar hoppa framför ögonen på dyslektiker eller varför en del människor stressar inför prov medan andra inte gör det. Då man hittar förklaringar till fe­ nomenen man undersöker kan man hjälpa människor.

Forskningsprocessen startar då man identi­ fierar ett problem eller en fråga som det inte finns en tillfredsställande förklaring till. För att undersöka problemet behövs personer som är insatta i ämnet och förstår hur problemet kan undersökas effektivt och pålitligt.

Forskning kan indelas i tre huvudskeden.

Först formulerar man forskningsproblemet och hypoteser om möjliga förklaringar. Sen samlar man in material, alltså data som är re­ levant för att undersöka forskningsproblemet.

Sen gör man tolkningar utgående från det in­ samlade materialet och strävar efter att formu­ lera ett svar på forskningsproblemet.

Vardagskunskapen kan gå i samma riktning som vetenskaplig kunskap. I många kulturer har mammor burit sina barn i bärsjal för att de har upplevt att det är bra och fungerar. Den här vardagskunskapen verkar stämma överens med vetenskaplig forskning. Man har till exempel märkt att beröring och hudkontakt lugnar både mor och barn och minskar utsöndringen av stresshormon hos barnet.

22

KÄNNETECKEN PÅ VETENSKAPLIG FORSKNING Kännetecken

Exempel

TESTBARHET Resultatet kan undersökas och prövas empiriskt.

Det går inte vetenskaplig att pröva om påståendet “människan har en själ som fortsätter att existera efter döden” är sant. Det finns ingen metod för att samla in observerbar och mätbar information om det.

OBJEKTIVITET Forskningsprocessen och resultatet får inte vara beroende av vem forskaren är eller vilka avsikter hen har.

Människor kan påstå att horoskop är sanna eftersom de upplever att de stämmer överens med vad som händer i deras liv. Men då det inte finns objektiva bevis för att horoskop är sanna så räcker människors individuella upplevelser inte som bevis.

OFFENTLIGHET Vetenskaplig kunskap ska vara tillgänglig för alla och kunna granskas av andra forskare.

Forskningsresultat kan till exempel inte grunda sig på hemliga källor. Forskningen och dess resultat måste kunna publiceras i till exempel en vetenskaplig bok eller tidskrift.

REPRODUCERBARHET Man måste kunna komma till samma vetenskapliga resultat om forskningen upprepas.

Ett enskilt forskningsresultat kan bero på slumpen eller ett mätfel. Därför måste man kunna få samma resultat om man upprepar eller gör en likadan forskning. Om man i en undersökning får resultatet att tankeläsning fungerar kan det inte räknas som vetenskapligt bevisat före det samma har visats i flera undersökningar.

GENERALISERBARHET Vetenskap strävar efter att hitta och visa på allmänna regelbundenheter.

En enskild människas berättelse om att insjukna i depression är alltid unik och individuell. Forskare är ändå intresserade av de regelbundenheter som hittas då de undersöker flera fall och som då även kan ge förklaringar för individuella sjukdomsberättelser.

SJÄLVKORRIGERANDE Kunskap från vetenskaplig forskning förstärks av nya forskningsresultat.

Kunskap som visar sig felaktig upphävs i ljuset av ny empirisk kunskap.

Tidigare ansågs det som vetenskaplig kunskap att varje människa har en unik inlärningsstil (auditiv, visuell eller kinestetisk). Teorin har ändå kullkastats i nyare forskning, eftersom det inte hittas vetenskapliga bevis för den.

23

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

forskningsproblemet formuleras

SKEDEN I FORSKNINGSPROCESSEN OBSERVATION

TEORI

relevant data insamlas tolkning av insamlat material och slutsatser utgående från det

Forskningsproblem och hypoteser Planering av forskningen och val av forskningsmetoder

Forskningsresultaten kan lyfta fram nya fenomen som behöver undersökas

Forskningen genomförs och data insamlas

Forskningsresultaten påverkar teorin

Behandling av insamlade forsknings­data Tolkning och slutsatser utifrån resultaten Forskningsresultaten publiceras och bedöms av andra forskare

2.4 Att formulera ett forsknings­ problem Psykologisk forskning förklarar människans aktivitet. Forskningsområden stiger ofta fram i människors vardag. Forskarna kan ändå inte nöja sig med enbart vardagliga observationer när de planerar sin forskning, utan de måste fördjupa sig i tidigare forskning och teorier om fenomenet. En teori är en förklaringsmodell om det fenomen som undersöks. Exempelvis kan en teori i psykologi vara en modell för hur vi lär oss eller hur minnet fungerar. Med hjälp av teorin definierar forskaren sedan noggrant det fenomen som ska undersökas, forskaren preciserar alltså vad som ska undersökas.

I teorier används exakt definierade begrepp.

Med hjälp av begrepp avgränsas och förklaras 24

(Tillämpat från källan Paavilainen 2012)

fenomenet. Begrepp är en verbal beskrivning av ett fenomen eller en del av ett fenomen.

Därför är det mycket viktigt att lära sig psyko­ logiska begrepp när man studerar psykologi.

I psykologi har till exempel minnet sin egen avgränsade betydelse som baserar sig på forsk­ ning. Till begreppet minne hör flera precise­ rande begrepp som tillsammans skapar för­ ståelse för hur minnet som helhet fungerar. I den här modulen bekantar vi oss till exempel med minnets delar, hur minnen blir till och hur minnen återkallas i vårt aktiva tänkande. I var­ dagsspråk talar människor vanligtvis om min­ net eller att komma ihåg då man menar alla de här funktionerna. I vardagen är begreppsan­ vändningen ofta inexakt och generaliserande.

Det blir möjligt att formulera ett forsknings­ problem utgående från tidigare forskning och teorier som ställs upp utifrån den. Forsknings­ problemet är den fråga man söker svaret på med forskning. Forskningsproblemet avgrän­ sas till en sådan form att det är möjligt att undersöka med hjälp av en forskning. Utgåen­ de från forskningsproblemet ställer man upp en hypotes.

Hypotesen är ett antagande om vilket re­ sultat som forskningen kan komma till. Hypo­ tesen formuleras som ett påstående, som gran­ skas genom forskningen. Vanligtvis behöver man känna till tidigare forskning om ämnet för att kunna ställa upp en hypotes om det man ska undersöka.

Forskaren måste noggrant planera sitt forskningsupplägg, vilket innebär hur forsk­ ningen genomförs och vilka datainsamlings­ metoder som används. Forskningsupplägg be­ handlas mera i kapitel 3.

2.5 Population och urval av försöks­ personer Ett av de centrala målen med vetenskaplig forsk­ ning är att få fram tillförlitliga generaliseringar som gäller för hela populationen. Population är den människogrupp som undersökningen avgränsas till att gälla. Populationen kan vara till exempel gymnasiestuderande, människor som är deprimerade eller yrkesarbetande vuxna.

Psykologisk forskning strävar efter att hitta regelbundenheter i psykisk aktivitet som gäller för mera än en individ. Det här kännetecknet för vetenskaplig kunskap kallas för generaliser­ barhet.

Ur populationen väljs vanligen ett stickprov, alltså ett enligt vissa kriterier bestämt urval av personer. Stickprovet är ofta mycket mindre än populationen, men så likt den som möjligt. Om forskaren vill kartlägga erfarenheter av ut­ mattning hos studerande i endast ett visst

Med teori avses en modell om fenomenet som undersöks, teorin innehåller all den kunskap som finns om fenomenet. Det kan finnas flera olika psykologiska teorier om samma fenomen. Till exempel finns det flera teorier som används för att beskriva och förklara minnets funktion.

Genom forskning har man kunnat bygga en teori om Savant-fenomenet. En person med Savant-syndrom har ofta en kombination av både neuropsykologisk funktionsvariation (autism), intellektuell funktionsnedsättning och en fenomenal minneskapacitet. Den autistiska brittiska konstnären Stephen Wiltshire ritar detaljrika stadsvyer direkt ur minnet. Han har till exempel avbildat siluetten av New York med noggrann precision för varje byggnad och fönster efter att ha sett staden i tjugo minuter från en helikopter.

25

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

gymnasium, skulle det vara lätt att ta med hela populationen. I forskning är populationen oftast ändå mycket större, till exempel alla gymnasiestuderande i Finland. Då blir popula­ tionen så stor att man inte kan ta med alla i undersökningen, utan man måste välja ett stickprov.

2.6 Population och stickprov har betydelse när man bedömer forskningens kvalitet En bra planering innebär att forskaren på för­ hand kritiskt bedömer vad som kan påverka insamlingen av data. Det krävs för att forsk­ ningens resultat ska vara så representativa för populationen som möjligt samt gå att pröva och upprepa i senare forskning. Forskningens re­ sultat påverkas av hur försökspersonerna valts ut. Det urval man gör ur populationen kallas sampel. Samplet måste vara representativt för den population resultatet ska generaliseras till.

Psykologisk forskning gör ändå inte alltid stora generaliseringar. Exempelvis kan man vara intresserad av att genom en fallstudie få fram så detaljerad och djup kunskap som möj­ ligt om en enda människa. Då är avsikten inte att generalisera forskningsresultatet på alla som liknar den personen, utan att få fram nya forskningsidéer och hypoteser eller att hjälpa just den människan.

Forskningens tillförlitlighet påverkas starkt av hur bra samplet är utvalt. Det är viktigt att forskaren känner populationen väl. Om samplet inte är representativt för populationen kan resultatet bli förvrängt. Då gäller inte forskningsmaterialet för den population som man påstår sig undersöka. Samplet borde vara representativt för populationen, alltså så lika­ dant som möjligt som den befolkningsgrupp man vill generalisera forskningsresultatet till.

Forskaren måste försäkra sig om att ingen del av populationen favoriseras eller lämnas utanför samplet. Om populationen i forsk­ ningen är finländare, men man genomför

SAMPLET SKA VARA REPRESENTATIVT FÖR POPULATIONEN

POPUL ATION

26

SAMPEL

forskningen bara i Helsingfors eller i Åbo re­ presenterar resultatet inte populationen. Eller om man vill ha ett representativt urval av Finlands alla gymnasiestuderande räcker det inte med att intervjua studerande på en ort, utan man måste ta med några studerande från varje gymnasium eller hela gymnasier från olika delar av landet. Om populationen består av 35 procent män och 65 procent kvinnor, så måste samplet vara i samma proportion.

Samplet får inte heller var för litet, eftersom det i värsta fall kan leda till att man drar felak­ tiga slutsatser om populationen.

Ett problem i psykologisk forskning har varit att forskarna har samlat sina data bara i vissa kulturområden, i huvudsak i Nordamerika och Europa. Samplen har i praktiken varit mycket snäva. Det här problemet kallas WEIRD- feno­ menet efter engelskans Western, Educated, Industrualized, Rich, Democratic. Dessutom baserar sig forskningen ofta på sampel som består av studerande, eftersom det av praktis­ ka skäl är enkelt för forskare som arbetar på universitet. Då forskningsmaterialet samlas in i en begränsad kulturmiljö eller i en specifik människogrupp är samplet inte nödvändigtvis representativt för populationen och man kan inte dra universella och globala slutsatser om människans aktivitet.

2.7 Resultat och slutsatser Det material som samlats in i forskningen be­ handlas systematiskt och utifrån det får man resultatet. Forskningsresultatet svarar på forskningsfrågan och om hypoteserna var sanna eller inte. Resultatet framförs tydligt och så att läsaren kan bli övertygad om att det är tillför­ litligt och korrekt tolkat.

All forskning har som mål att behandla också vad resultatet kan innebära i praktiken. I

slutsatserna utvärderar man resultatet och diskuterar dess betydelse. Genom slutsatserna förstår läsaren vad forskningen tillför tidigare forskning. I samband med slutsatserna fram­ förs rekommendationer eller tankar om hur resultaten kan användas i praktiken för att hjälpa människor. Resultaten kan också ge in­ spiration till ny forskning. Ett vetenskapligt forskningsresultat är inte en oföränderlig san­ ning, utan en undersöknings svar på sitt forsk­ ningsproblem.

När vi läser forskning och slutsatser av forsk­ ning ska vi vara noggranna och försiktiga. Det måste gå att dra korrekta slutsatser utifrån re­ sultaten. Forskning visar till exempel att de som håller på med musik på fritiden ofta klarar sig bättre i skolan än de som inte musicerar.

Betyder det här då att musiker är smartare?

Utgående från forskningsresultaten kan vi inte göra sådana slutsatser, eftersom det nog finns ett samband (korrelation) mellan fenomenen, men inte ett orsakssamband (kausalitet) där det ena skulle leda till det andra. Musikhobbyer leder alltså inte direkt till god skolframgång, eftersom det beror på många olika faktorer hur man klarar sig i skolan. Sambandet mellan fe­ nomenen kan förklaras till exempel av att de som håller på med musik har mera studievana än andra, eftersom musiklektioner också är undervisning. Då kan man tänka att de här personernas förmåga till lärande har fått mera träning och att de därför klarar sig bättre.

Forskaren publicerar sin forskning så att andra kan bedöma den och använda sig av den.

Offentlighet är ett kännetecken för vetenskap­ lig kunskap. Forskningsrapporten är forska­ rens eller forskningsgruppens skriftliga redo­ görelse. Rapporten publiceras vanligen i någon vetenskaplig tidskrift.

Ibland når forskningens resultat över ny­ hetströskeln och man redogör för dem i 27

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

dagstidningar och andra medier. I nyheterna förenklas ofta forskningens resultat, så det kan vara skäl att fundera noga över hurdana slut­ satser man kan dra utgående från rapporte­ ringen. Det är ofta bra att söka fram original­ källan om man vill veta mera och bedöma resultatet noggrannare.

2.8 Psykologisk forskning följer etiska principer Föreställ dig följande situation: Du deltar fri­ villigt i en vetenskaplig studie där man under­ söker lärande. Din uppgift är att assistera för­ söksledaren genom att ge elstötar åt en annan försöksperson enligt hur hen klarar sig i en in­ lärningsuppgift. För varje felsvar ska du ge en

elstöt, kraften på elstöten ökar för varje gång den andra försökspersonen svarar fel. Först är elstöten svag, men så småningom ökar dess styrka så att den till slut kan vara dödlig. När du ger elstöten hör du hur försökspersonen i det andra rummet klagar allt högre. Till sist skriker hen av smärta och ber dig sluta. Bred­ vid dig står försöksledaren, en vetenskapsman klädd i vit labbrock, och uppmanar dig att fort­ sätta experimentet och ge flera elchocker. Du upplever situationen mycket ångestfylld och skulle inte vilja fortsätta. Du känner ändå ett tryck på att göra det. Hur skulle du göra, skulle du fortsätta?

Exemplet är från en verklig situation. Den ame­ rikanske forskaren Stanley Milgram utförde på 1960-talet en serie laboratorieexperiment

”Nu är det bevisat – trumslagare är smartare än andra!” konstaterades i en tidningsrubrik. Artikeln hänvisade till forskning, där man undersökt hur övningar i rytmik påverkar resultat i ett test som mäter informationsbearbetning. De försökspersoner som före testet g jort rytmiska övningar klarade sig i genomsnitt bättre än andra. Fundera på varför man ändå inte utifrån den forskningen kan dra slutsatserna att de som spelar trummor är intelligentare än andra.

28

där han undersökte hur en auktoritet påverkar individens aktivitet. Försökspersonen som fick elstötar var i verkligheten en skådespelare, och inga elchocker gavs på riktigt. Man fick ändå den egentliga försökspersonen, alltså den som skulle ge elchockerna, att tro att hen på riktigt skadade en annan människa.

Då du läste exemplet tänkte du kanske att du förstås inte skulle fortsätta, ingen empatisk människa skulle ju göra så. Resultaten från forskningen var ändå upprörande. Tvärt emot alla förväntningar fortsatte upp till två av tre försökspersoner (65 %) att ge elstötar upp till den maximala, dödliga kraften. Forskningen lycka­ des visa, att den sociala situationen och fram­ för allt socialt tryck kan påverka människans aktivitet. Experimentet har ändå ifrågasatts mycket eftersom det starkt strider emot de etiska principerna som gäller för vetenskaplig forskning.

I psykologisk forskning måste man noga beakta etiska frågeställningar och problem eftersom det är människor som är forsknings­ objektet. Vad får man göra med människor?

Ska de får veta att de är med i en forskning?

Får man ljuga för dem i vetenskapens namn?

Får de komma till skada?

De etiska principerna för psykologisk forskning kan delas in i tre områden: 1) infor­ merat samtycke, det vill säga respekt för för­ sökspersonens självbestämmanderätt, 2) ansvar för att ingen kommer till skada, samt 3) för­ sökspersonens rätt till integritet och sekretess.

Det ska vara frivilligt att delta i forskning.

Forskarna måste garantera att försöksperso­ nerna har tillräcklig med information om forsk­ ningen, så att de kan ge sitt skriftliga med­ givande att delta. Det är problematiskt att lura försökspersonerna om forskningsproblemet.

Det borde så lång som möjligt undvikas och göras bara om det finns mycket välgrundade

Etiska principer i psykologisk forskning

1 2 3

Informerat samtycke Undvika skada

Integritet och sekretess

Viktigt att beakta i förhållandet till försökspersonerna:

• be om samtycke • frivillighet • undvika att vilseleda • möjligt att avbryta • minimera psykisk och fysisk skada • skydda personuppgifter • be om lov för publicering av resultaten • eftervård vid behov

skäl. Om kunskap om forskningen skulle på­ verka och förvränga resultatet kan forskaren undantagsvis hemlighålla forskningen eller dess egentliga syfte för deltagarna. Då måste man ändå när forskningen är genomförd noga gå igenom vad det handlade om med försöks­ personerna.

Utgångspunkten är att försökspersonerna inte får komma till skada vare sig psykiskt eller fysiskt. Försökspersonen måste få veta på förhand om forskningen kan upplevas skräm­ mande eller ge ångest. Dessutom ska hen ha möjlighet att när som helst dra sig ur och att efter undersökningen gå igenom situationen med en yrkesmänniska. Försökspersonernas 29

P S Y KO L O G I S O M V E T E N S K A P

integritet ska beaktas så att de kan förbli ano­ nyma. Personuppgifter får inte användas i forskningen.

Försökspersonernas anonymitet garanteras bäst då inte ens forskarna kan koppla ihop det insamlade materialet med någon enskild per­ son. Man svarar till exempel mera sannings­ enligt på enkäter då man vet att ingen får veta vem man är. Försökspersonerna ska också ge sitt samtycke till att resultaten publiceras. Re­ sultaten kan delas med professionella inom hälsovården om försökspersonerna gett sitt skriftliga medgivande.

2.9 Djur i psykologisk forskning Djur används ibland i psykologisk forskning, det är inte så vanligt och då det görs är det ofta frågan om tvärvetenskaplig forskning. Djur­ försök har ändå varit väldigt viktiga för att förstå hjärnan, hormoner och gener. Med hjälp av djurförsök kan man till exempel undersöka hur någon specifik variabel, till exempel stress, påverkar genom hela livscykeln eller till och med över flera generationer. Djur används också i undersökningar där det skulle vara oetiskt att använda människor. Det kan till exempel hand­ la om isolation från artfränder eller operationer

Människor och djur kan vara mål för psykologisk forskning.

På bilden utför schimpansen ett ansiktsigenkänningstest.

30

i hjärnan. Ur djuretisk synvinkel är sådan forskning inte etisk att genomföra på djur.

Den forskningsetiska principen är att djur inte får orsakas omotiverat lidande. Forskning som orsakar lidande för djur får bara genom­ föras då det inte finns några alternativa meto­ der och forskningen är vetenskapligt motiverad.

Djurförsök ska ersättas med andra metoder alltid då det är möjligt. Om man ändå kommer fram till att djurförsöket är motiverat ska anta­ let försöksdjur hållas så litet som möjligt. Dju­ ren måste garanteras tillräckligt goda levnads­ förhållanden och smärta och lidande ska minimeras.

KAN DU DET HÄR?

• Hur skiljer sig vetenskaplig

?

forskning från vardagskunskap?

• Vilka är stegen i den vetenskapliga forsknings­processen?

• Varför är formuleringen av forsknings­ problemet viktig?

• Varför används begrepp i psykologin?

• Varför är valet av population och stickprov viktigt i bedömningen av forskningens kvalitet?

• Vilka etiska principer styr psykologisk forskning?

• På vilka etiska grunder kan man använd djur i psykologisk forskning?

Utforska vidare

UPPGIFTE 1

R

Gör en begreppskarta eller sammanfatta på annat sätt kännetecknen för psykologisk forsk­ ning. Använd åtminstone begreppen: testbar, objektiv, offentlig, reproducerbar, generaliser­ bar och självkorrigering.

2

Hitta på frågor där svaret är: a. forskningsproblem b. hypotes c. population d. sampel e. WEIRD- fenomenet f. forskningsrapport

31

FORSKNING Lydnad under auktoritetspåverkan (Milgram 1960-talet)

FORSKNINGSPROBLEM OCH FORSKNINGSUPPLÄGG Forskningsproblem

Hur påverkar en auktoritet (en person i maktställning) individens lydnad i en omänsklig uppgift?

Hypotes

Avståndet mellan eleven och försökspersonen som ger elstötar påverkar viljan att ge elstötar. Om eleven inte är i samma utrymme ges mera elstötar.

Sampel

160 amerikanska män med olika bakgrund och yrken.

Forskningsupplägg

experimentell forskning, laboratorieexperiment

Datainsamlings­metod

observation

FORSKNINGSFÖRLOPP Man lät försökspersonerna tro att de skulle medverka i forskning om inlärning.

De skulle fungera som assistent åt försöksledaren och en annan försöksperson skulle vara elev. Då eleven svarade fel skulle de på försöksledarens uppmaning bestraffa eleven med en elstöt. Eleven skulle ur minnet räkna upp ordpar från en lista. Elstötarnas styrka ökades (från 15 till 450 volt) för varje fel för att mot slutet vara livsfarliga. Eleven var egentligen en falsk försöksperson som bara låtsades få elstötar.

Det fanns fyra olika experimentsituationer, 40 försökspersoner deltog i vardera.

Experiment 1: Försökspersonen och eleven är i olika rum. Han hörde bara när eleven bankade i väggen i protest.

Experiment 2: Försökspersonen och eleven är i olika rum. Han hörde också eleven klaga.

Experiment 3: Eleven är i samma rum på cirka en meters avstånd från försöks­personen.

Experiment 4: Försökspersonen skulle vid behov tvinga eleven att lägga sin hand på den platta som gav elstötar.

• • • • 32

?

RESULTAT Största delen av försökspersonerna i experiment 1 och 2 gav elstötar ända till slutet.

Experiment 1: 26 försökspersoner, alltså 65 procent av 40 försöks­ personer, gav elstötar upp till 450 volt.

Experiment 2: 25 försökspersoner, alltså 63 procent av 40 försöks­ personer, gav elstötar upp till 450 volt.

I experiment 3 och 4 var andelen försökspersoner som gav elstötar ända till slutet betydligt mindre.

Experiment 3: 16 försökspersoner, alltså 40 procent av 40 försöks­ personer, gav elstötar upp till 450 volt.

Experiment 4: 12 försökspersoner, alltså 30 procent av 40 försöks­ personer, gav elstötar upp till 450 volt.

• • • •

SLUTSATSER Situationsfaktorer har en stor betydelse för människans aktivitet. Resulta­ tet visar, att människan kan lyda orättvisa befallningar, om situationsfak­ torerna är tillräckligt övertygande, som till exempel en auktoritets påtryck­ ning. Man måste ändå komma ihåg att 35 procent inte lydde försöksledaren ens i den obehagligaste situationen.

Lydnaden minskade betydligt då eleven som skulle tillfogas skada befann sig nära försökspersonen. Lydnaden verkar vara beroende av hur nära offret är i förhållandet till den som får order att skada.

BEDÖMNING Forskningens generaliserbarhet har ifrågasatts eftersom den genomfördes i konstgjorda laboratorieförhållanden. I det verkliga livet kan situationerna som kräver lydnad avvika mycket från detta.

Samplet var ganska litet och bestod enbart av män från samma kultur­ område. Utifrån forskningen kan man inte ta ställning till om kvinnor skulle bete sig på samma sätt.

Milgrams experiment bröt mot flera etiska principer. Man vilseledde försökspersonerna, det gjordes svårt att avbryta deltagandet i experimentet och försökspersonerna skyddades inte från psykisk skada som stress och ångest.

33

44

II !

?

MÄNNISKANS AKTIVITET 4 Psykisk aktivitet fungerar på många nivåer. . . . 46 5 Känslor och motivation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 6 Medveten och icke-medveten aktivitet . . . . . . . . 66 7 Det biologiska perspektivet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 8 Det sociala perspektivet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 9 Det kulturella perspektivet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

!

?

45

4. Psykisk aktivitet fungerar på många nivåer !

CENTRALT INNEHÅLL

– Psykisk aktivitet är vår inre verksamhet

– Kognitiv aktivitet är till exempel uppmärk­

– Med kognition menar vi de psykiska proces­

– Inre modeller (scheman) är generaliserade

som består av kognitiv aktivitet (kognition), känslor och motivation. ser där människan bearbetar information från omgivningen och från det egna psyket.

46

samhet, varseblivning, hur minnet fungerar, tänkande och exekutiva funktioner. informationsstrukturer som lagrats i minnet.

De styr den kognitiva aktiviteten mot sådant som är bekant från tidigare.

4.1 Vad är psykisk aktivitet?

Varje stund pågår i ditt psyke otaliga psykiska processer. Med hjälp av dem bearbetar du en enorm mängd information. Du gör ständigt nya observationer av din omgivning, andra människor, föremål och situationer. Samtidigt behandlar du också sådant som finns i ditt psyke sen tidigare. Du kanske planerar någonting som ska hända senare på dagen eller minnas något som hände på morgonen. Känslorna är en del av de här situationerna och upplevelserna.

Med människans psykiska aktivitet menar vi den inre aktiviteten i vårt psyke. Centrala psykiska funktioner är kognitiv aktivitet, känslor och motivation. De här olika formerna av psykisk aktivitet hör tätt ihop med varandra. Ibland har man ansett att tänkande och känslor är varandras motsatser och att känslorna gör att vi inte handlar rationellt. Visst kan det löna sig att undvika beslut då känslorna svallar som högst, men forskning har visat att känslor är viktiga i beslutsfattandet. Utan känslor blir till och med många vardagliga beslut svåra. Olika alternativ väcker positiva eller negativa känslor som styr vår aktivitet och våra beslut, som till exempel vilket bröd vi köper i butiken. Även om man granskar de psykiska funktionerna var för sig så samverkar de och bildar vårt komplicerade och mångsidiga psyke.

CENTRALA BEGREPP

• psykisk aktivitet • kognitiv aktivitet • uppmärksamhet • perception • minnet • tänkandet • exekutiva funktioner • schema • perceptuella cykeln

DET PSYKISKA PERSPEKTIVET

kognitiv aktivitet, känslor, motivation, medveten och icke-medveten aktivitet

SOCIAL A

BIOLOGISKA

KULTURELL A

Fundera på vad som rör sig i ditt psyke när du studerar?

Vilka minnen och känslor väcker inlärningssituationer hos dig?

47

MÄNNISKANS AKTIVITET

Datavetenskapen har gett inspiration till många begrepp i psykologins kognitions­ vetenskap. Vilka grundläggande skillnader finns det ändå mellan datorernas och människans sätt att bearbeta information?

4.2 Vad är kognitiv aktivitet?

Den informationsbearbetning som sker i psyket kallas kognitiv aktivitet (kognition).

Vi hämtar in information från omgivningen, behandlar sådant som redan finns lagrat i vårt minne och väljer utgående från det hur vi ska göra i olika situationer. Till den kognitiva aktiviteten hör bland annat uppmärksamhet, varseblivning, minnet, tänkandet och våra exekutiva funktioner.

Vad händer i ditt psyke när du studerar och läser den här texten? Nästan utan att vi märker det utför vi många kognitiva aktiviteter. Vi måste bestämma oss för att vi ska läsa och rikta informationsbearbetningen mot bokens text. Texten igenkänns som svenska utifrån 48

tidigare erfarenheter och vad vi lärt oss. Medan du läser måste du hela tiden hålla den aktivt i minnet för att kunna gestalta hur det du just läst hänger ihop med följande mening eller helhet. Ditt mål på längre sikt är troligen att bilda minnen av texten så att den sitter i huvudet åtminstone till kursprovet, gärna även efter det. Då du läser texten associerar du innehållet med det du kan från tidigare och kopplar ihop det till större helheter.

Om något skede i informationsbearbetningen är bristfällig påverkar det hela den kognitiva aktiviteten. Om man inte kan minnas blir tänkande och beslutsfattande nästan omöjligt.

Det skulle också vara svårt att fokusera om inte det man redan lärt sig skulle styra till att

speciellt bearbeta det som är nytt. Inom psykologisk forskning är det ändå viktigt att granska de olika kognitiva funktionerna var för sig. Då kan man förstå helheten och möjliga störningar i den bättre.

4.3 Uppmärksamhet och varseblivning Med uppmärksamhet menas den kognitiva aktivitet som får oss att aktivt varsebli olika fenomen medan vi utestänger andra. Psykologer intresserar sig för vad som fångar vår uppmärksamhet och för hur vi undviker att uppmärksamma annat i vår omgivning. Uppmärksamheten fungerar både medvetet och icke-medvetet. Vi kan välja att rikta vår uppmärksamhet mot olika saker och styra vår koncentration. En studerande som förbereder sig för ett prov riktar sin uppmärksamhet mot kursens uppgifter samtidigt som hen väljer att stänga ute störande element från omgivningen.

Uppmärksamheten riktas sen omedvetet mot annat, då det till exempel kommer en ny avisering till telefonen.

Varseblivning är den del av kognitionen där vi utgående från den information sinnena ger bildar en medveten uppfattning om någonting.

Sådant vi varseblir kan vi uppmärksamma. Våra sinnen tar hela tiden emot signaler, som känslo­ förnimmelser, information från synsinnet och smakupplevelser, men bara en bråkdel av dessa blir uppmärksammade. En varseblivning är alltså ett stimuli från våra sinnesorgan, till exempel en medveten upplevelse av hur strumpan känns på foten eller hur tavlan i ett rum ser ut.

Vad vi lägger märke till eller inte påverkas av hur vi riktar uppmärksamheten. När du läser den här texten kanske du inte nödvändigtvis lägger märke till ombrytningen av sidorna eller hur bilderna är placerade i förhållande till texten, din uppmärksamhet är riktad mot själva texten du läser. Utgående från tidigare studieerfarenheter kan du avgöra vad som är väsentligt i boken och rikta uppmärksamheten just mot det. När vi varseblir olika saker använder vi oundvikligen sådant vi redan har vi vårt minne och kan från tidigare.

I omgivningen finns ofta mycket som tävlar om vår uppmärksamhet. Kan cyklis­ ten på bilden koncentrera sin uppmärksamhet till allt som är väsentligt?

49

MÄNNISKANS AKTIVITET

4.4 Minnet Genom varseblivning och uppmärksamhet samlas information för kortare eller längre tid.

Minnet är den del av vår kognitiva aktivitet som hjälper oss bearbet, lagra och återkalla information till bearbetning. Information kan vid behov återkallas från långtidsminnet till arbetsminnet för aktiv bearbetning. Då säger vi att vi minns någonting, vi kommer ihåg. På vardagsspråk menar vi ofta med ett minne en specifik minnesbild av någon händelse. I psykologi avser vi ändå med minnen alla kunska­ per och färdigheter som lagras i vårt psyke.

Hit hör medveten kunskap, som att Helsingfors är Finlands huvudstad och dina minnen från din egen födelsedagsfest. Hit räknas också färdigheter, som att cykla. Då du lärt dig en färdighet kan du återkalla det ur minnet då det behövs.

I minnet bearbetas, lagras och återkallas information. Minnet kan grovt delas in i arbetsminne och långtidsminne. Arbetsminnets kapacitet är begränsad både till sitt omfång och till tid. I arbetsminnet kan vi under en kort stund aktivt bearbeta information. Du kan undersöka det här genom att försöka hålla så många som möjligt av följande siffror i minnet.

Läs dem först och försök sen minnas utan att kolla i texten: 2412386029364346842 Efter att ha läst siffrorna en gång kommer du knappast ihåg dem alla. Om du övar tillräckligt kan du lära dej sifferserien. Det blir lättare att minnas, om du kombinerar siffrorna till mera meningsfulla helheter, som exempelvis klockslag eller datum.

Arbetsminnets kapacitet är begränsad. Vi kan ha ungefär 3–4 enheter i aktiv bearbetning samtidigt. Därför är det till exempel svårt att minnas de enskilda siffrorna i serien ovan, men om du kombinerar dem, så belastar en 50

enskild siffra inte arbetsminnets kapacitet lika mycket. Då kan du minnas de fyra första siffrorna bara genom att komma ihåg ”julafton”.

Arbetsminnet kan fyllas också av mycket annat, som till exempel stress, trötthet eller något intressant evenemang du ser fram emot.

Arbetsminnet kan belastas av många olika orsaker. Arbetsminnet fungerar inte optimalt om du till exempel känner dig hotad. Arbetsminnets effektivitet beror inte enbart på vår egen aktivitet och hur mycket vi kämpar, andra människor och omgivningen påverkar också.

Det är därför viktigt att fundera på hurdan omgivning som stöder den egna koncentrationen och arbetsminnets verksamhet.

En stark känsla, en händelse eller information som du har repeterat flera gånger kan lagras i långtidsminnet. Långtidsminnet är den del av minnet som fungerar som lager för kunskaper och färdigheter över en längre tid.

Vid behov kan minnen återkallas ur långtidsminnet, vi säger att vi kommer ihåg eller minns. Det vi har i långtidsminnet tänker vi inte aktivt på hela tiden, de finns sparat som minnesspår i hjärnan. Händelser, information och färdigheter vi lärt oss bildar långvariga minnen, som vi ännu efter flera år eller decennier kan återkalla till bearbetning i arbetsminnet.

Forskning har visat att sömn är en viktig biologisk förutsättning för att minnen ska lagras.

När vi sover befästs de minnesspår vi skapat under dagen. Det som lagras i långtidsminnet stannar ändå inte där för evigt, det krävs att vi återkallar minnet och aktivt använder det.

Därför stärks sådana kunskaper och färdigheter som vi regelbundet använder och återkallar i arbetsminnet, medan minnen vi inte använder så småningom kan blekna bort.

Långtidsminnet fungerar inte som en videokamera eller ett fotografi, utan lagrade minnen

UPPMÄRKSAMHET

VARSEBLIVNING

MINNET

Att fästa uppmärksamheten vid något och lämna annat åt sidan.

Att utgående från sinnes­ information forma en medveten perception.

Kognitiv aktivitet med vilken vi bearbetar, lagrar och återkallar information.

Arbetsminnet Den del av minnet där information aktivt behandlas.

Begränsat till omfång och kapacitet.

kan omformas under tidens gång. Varje gång någonting återkallas i minnet kan nya händelser, känslor, sinnesstämningar eller andras berättelser om samma sak påverka vårt eget minne av saken. Det här gäller speciellt för hur vi minns någonting som hänt. Även om du kan tycka att du har en stark minnesbild av skolavslutningen i nian när du gick ut grundskolan kan delar av dagen bli lite dunkla, som till exempel rektorns tal. Minnet kan ofta verka pålitligare än det i verkligheten är. Minnet har en förmåga att fylla ut dunkla hörn med sådant som verkar kunna passa in. Ofta tror vi att de här tilläggen är sådant som verkligen hände.

Kunskap om att vårt minne är formbart på det här viset är viktigt till exempel vid förhör av vittnen. Psykologisk kunskap behövs alltså också inom brottsutredningen.

Långtidsminnet Den del av minnet där information lagras och varifrån den återkallas till arbetsminnet.

4.5 Övrig kognitiv aktivitet Andra exempel på kognitiv aktivitet är tänkandet och de exekutiva färdigheterna. Tänkandet är den del av informationsbearbetningen där vi behandlar varseblivningar och minneserfarenheter genom att exempelvis dra slutsatser, göra val, lösa problem samt bilda begrepp. Tack vare tänkandet kan vi bilda vetenskapliga teorier och andra komplicerade modeller av verkligheten. Tänkandet undersöks ofta genom någon av dess funktioner, som just beslutsfattande, problemlösning eller slutledning.

Forskare har bland annat undersökt besluts­ fattande, alltså den form av tänkande då vi väljer något framom något annat. Man har till exempel märkt att människan inte klarar av att bedöma risker så bra om informationsbearbetningen är samtidigt är belastad av flera svåra uppgifter. Då är det möjligt att vi gör för snabba och ogenomtänkta beslut.

51

MÄNNISKANS AKTIVITET

I samband med beslutsfattande talar man också om de exekutiva funktionerna. De exekutiva funktionerna står för den psykiska aktivitet där vi planerar, styr och kontrollerar vår informationsbearbetning och reglerar vårt beteende. Då vi planerar, gör val och utvärderar vår egen aktivitet använder vi våra exekutiva funktioner. Med hjälp av dem kan vi avgöra vilket beteende en situation kräver och välja det mest fungerande sättet. Ibland kan situationen kräva att vi låter bli att göra något. När du gör skoluppgifter kan du ibland känna en stor lust att kolla smarttelefonen, men med hjälp av de exekutiva funktionerna kan du behärska dig och fortsätta att koncentrera dig på det du ska studera. De exekutiva funktionerna kräver aktivitet av flera kognitiva funktioner, som till exempel att arbetsminnet och uppmärksamheten samverkar med varandra.

4.6 Inre modeller styr informations­ bearbetningen Om vi i skolan frågar vad en bok är får vi troligen ganska likartade svar. De flesta skulle på ett ungefär säga att en bok har omslag, innehållsförteckning, text och kanske bilder.

Inre modeller eller scheman är i minnet lagrade helheter över någon sak, händelse eller ett fenomen. De inre modellerna styr informationsbearbetningen och underlättar den. Vi kan till exempel känna igen en bok utan större ansträngning. Det samma gäller också för situationer, som till exempel en lektion. Utifrån många erfarenheter kan du som gymnasiestuderande förutse hurdan en lektion kommer att vara, vad där kan ske och vad som vanligen inte händer under en lektion. En inre modell över en händelse kallas för script, den fungerar alltså som ett manuskript för en situation.

52

Vad om jag berättar att att någonting just gick dig obemärkt förbi?

Hur påverkar scheman till exempel hur du gestaltar skriven text?

De inre modellernas styrka varierar beroende på våra tidigare erfarenheter. Starka inre modeller är viktiga för att vi ska kunna bli experter på någonting. Utgående från våra tidigare erfarenheter och kunskaper ser vi världen på olika sätt. En erfaren röntgenläkare kan snabbt i röntgenbilden se detaljer och avvikelser från det normala och ge en diagnos, fast hen inte har sett just den bilden tidigare. En som inte är bekant med röntgenbilder skulle knappast kunna rikta uppmärksamheten mot rätt saker, eftersom hen inte har en inre modell för hurdana röntgenbilder vanligen är och vad som är normalt.

De inre modellerna styr vår kognitiva aktivitet och hurdan ny information vi tar till oss.

Den här processen kallas den perceptuella cykeln. Den perceptuella cykeln är en teoretisk modell som utvecklats av Ulric Neisser. Den beskriver de inre modellernas funktion som en del av den kognitiva processen.

Den perceptuella cykeln har tre faser. För det första styr inre modeller vad vi lägger märke

till och uppmärksammar. Sen jämförs nya observationer med de inre modeller vi har vilket påverkar hur vi tolkar informationen. För det tredje formar den nya infon våra inre modeller så att de antingen förstärks eller förändras.

De inre modellerna är nödvändiga för vår informationsbearbetning, men det är viktigt att vara medveten om avigsidan med att de hjälper oss att förenkla världen. Stereotypier är inre modeller av till exempel människo-

grupper, där något drag generaliseras till att gälla hela gruppen. Vi skapar generaliseringar utifrån mycket bristfällig information eller enstaka fall. Stereotypier kan i enlighet med den perceptuella cykeln leda oss till att se och observera sådant som stärker våra tidigare scheman. Det är därför viktigt att sträva efter att granska sådant som är nytt för oss utgående från många olika perspektiv.

DEN PERCEPTUELLA CYKELN (Ulric Neisser, 1967)

R

KAN DU DET HÄR?

LJ

FÖR S R F TÄ R ÖR K ÄN

MIL JÖ

VÄ

ER RA D

ER UT

ELLE

?

• • Vad betyder kognitiv aktivitet, uppmärksamhet Vad är psykisk aktivitet? och varseblivning?

• Vilken är skillnaden mellan känsloförnimmelse INRE MODELL

och varseblivning?

VARSEBLIVNING

• Vilken är skillnaden mellan arbetsminne och långtidsminne?

• Hur styr inre modeller den kognitiva aktiviteten?

R I K TA R

UPPGIFTE 1

R

a. Välj en kognitiv funktion och definiera den. b. Ge tre exempel på hur den märks i vår vardag.

2

a. Vad är inre modeller? b. Varför är de nödvändiga för människans aktivitet? c. Fundera på varför de också kan vara till skada.

53

FORSKNING Hur multitasking påverkar koncentrationsförmågan hos unga och unga vuxna (Moisala, Salmela, Hietajärvi, Salo, Carlson, Salonen, Lonka, Hakkarainen, Salmela-Aro, Alho, 2016)

FORSKNINGSPROBLEM OCH FORSKNINGSUPPLÄGG Forskningsproblem

Hur påverkas uppmärksamhet och hjärnaktivitet av att olika digitala apparater används samtidigt?

Hypotes

Den uppmärksamhet som behövs för krävande uppgifter distraheras av multitasking.

Sampel

149 ungdomar eller unga vuxna i åldern 13–24 vars medeltal i skolan var åtminstone nöjaktigt (siffervitsord 7) och som inte hade tidigare konstaterade uppmärksamhetsstörningar.

Forskningsupplägg

icke-experimentell forskning, korrelationsundersökning

Datainsamlings­metod

enkät om graden av multitasking i vardagen (självskattning), hjärnscanning och uppmärksamhetsuppgifter

FORSKNINGSFÖRLOPP Försökspersonerna antingen läste eller lyssnade till meningar i olika försökssituationer i laboratorieförhållanden. De skulle säga om meningen var vettig eller inte. Exempelvis “jag åt en tallrik gröt till morgonmål” är vettig medan “jag åt en tallrik skor till morgon­ mål” inte är vettig.

I den första försökssituationen läste eller lyssnade försökspersonerna till meningarna utan störningar. I den andra försökssituationen skulle de koncentrera sig på att läsa eller lyssna till meningarna samtidigt som de utsattes för retningar av något annat sinne. Om försökspersonen skulle läsa meningen så spelades samtidigt musik eller andra ljud till exempel. I den tredje försökssituationen skulle försökspersonen både lyssna och läsa meningen samtidigt. Försökspersonernas hjärnaktivitet mättes sam­ tidigt som de utförde uppgifterna.

54

?

RESULTAT De försökspersoner som uppgivit en hög grad av multitasking i sin vardag klarade sig inte bättre i uppgifterna som krävde uppmärksamhet. Skillnader märktes speciellt i den försökssituation där det fanns störande ljud eller text. I dessa uppgifter klarade sig de vana multitaskarna sämre, deras uppmärksamhet stördes oftare. Resultaten från hjärnscanningen stöder detta resultat. Om det fanns störningsmoment i försökssituationen aktiverades de hjärnområden som styr uppmärksamhet (pannloberna) mera hos dem som uppgivit hög grad av multitasking. Det här visar att de här personerna var tvungna att anstränga sig mera för att utföra uppgiften.

SLUTSATSER Hypotesen stämde. Personer med hög grad av multitasking hade svårare att koncentrera sig på uppgiften särskilt i situationer där man hade både uppgift och störande faktorer. Multitasking verkar alltså ha ett samband med att man lättare blir distraherad.

BEDÖMNING Forskningen är en korrelativ undersökning. Det skulle alltså vara viktigt att närmare undersöka kausaliteten bakom varför multitasking inverkar på hur lätt man distraheras. Det här kunde eventuellt göras med hjälp av experimentell forskning. Forskarna kom fram till, att man borde upprepa forskningen i situationer som ännu bättre motsvarar verkliga situationer med multitasking. I den här forskningen var det betydlig svårare att i laboratorie­ förhållanden utföra uppgifterna än det oftast är i verkliga livet. Dessutom nämner forskarna att graden av multitasking i en framtida undersökning borde mätas på annat sätt än enbart genom självskattning.

55

110

III !

?

LÄRANDE OCH STUDIER 10 Vad är lärande?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 11 De sociala och kulturella perspektiven

på lärande .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

12 De psykiska och biologiska perspektiven

på lärande .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

13 Hur studerar du och lär dig effektivt?. . . . . . . . . 148

Ett fenomen med anknytning till välbefinnande ur psykologisk synvinkel 14 Människan i digitala miljöer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156

!

?

111

10. Vad är lärande? !

CENTRALT INNEHÅLL

– Lärande innebär en på erfarenhet baserad, relativt bestående förändring i aktiviteten.

– Hjärnans plasticitet, alltså formbarhet, är grunden till att vi lär oss.

– Lärandet kan vara medvetet eller icke-­

medvetet. Det kan också vara avsiktligt och målinriktat eller ske oavsiktligt oberoende av den egna aktiviteten.

112

– Oavsiktligt lärande är till exempel habitue­ ring, klassisk betingning och instrumentell betingning.

– Medvetet lärande kräver fokusering av speciellt uppmärksamheten och arbetsminnet.

10.1 Vi lär oss varje dag Försök återkalla i minnet en dag då du inte lärt dig någonting. Först kan det verka enkelt, visst finns det dagar då du inte studerar, arbetar eller aktivt söker ny information. Men om du begrundar frågan lite noggrannare kan du komma på att det knappast finns en dag då du inte tar till dig någon ny information eller övar på någon färdighet. Vi lär oss ständigt någonting nytt. Det gör det möjligt för oss att anpassa oss till en omgivning som hela tiden förändras och att anpassa vår aktivitet på det sätt som krävs i olika situationer.

Lärande innebär att våra erfarenheter förändrar vår aktivitet på ett relativt bestående sätt. Det vi lär oss av omgivningen förändrar alltså på något sätt vår aktivitet, det kan vara frågan om information som ökar förståelsen av världen eller någon färdighet som gör det lättare för oss att bättre klara av olika utmaningar. Den omfattande beredskapen att lära sig är karakteristiskt för människoarten.

Många djurarter överlever tack vare medfödda instinkter, medan människan föds ganska hjälplös och får lära sig nytt genom hela livet.

Lärandet är i nyckelposition både för individen och för hela kulturen. Utan lärande skulle vi inte ha till exempel språk, politik, samhällssystem eller teknologi. Eftersom lärandet är så centralt för människans aktivitet är naturligt att psykologer intresserar sig för det.

CENTRALA BEGREPP

• lärande • plasticitet • habituering • klassisk betingning • instrumentell betingning • medvetet lärande

I lagsporter tränar man ofta medvetet det som hör till grenen. Samtidigt pågår också ett oavsiktligt lärande. Vad kan man lära sig i lagsport utan att man medvetet strävar efter det?

Lärande innebär en relativt bestående aktivitetsförändring. Fundera på vilket sätt det du lär dig i skolan förändrar din aktivitet.

113

LÄRANDE OCH STUDIER

Vad är nödvändiga kunskaper och färdigheter för att klara sig i dagens Finland? På bilden ser vi unga finländare som röstar.

10.2 Hjärnans plasticitet möjliggör lärande Allt lärande grundar sig på hjärnans aktivitet och hur nya kunskaper och färdigheter formar hjärnan. Människoartens hjärna uppnådde sin nuvarande struktur för åtminstone 35 000 år sedan. Hjärnans formbarhet har möjliggjort att människan har byggt helt olika former av kunskap och färdigheter under hela evolutionsprocessen. I samlar-jägarstadiet var det viktigt att lära sig var de ätliga bären växte och vilka rutter bytesdjuren hade, medan det i dag är mera väsentligt att lära sig till exempel hur smarttelefonen fungerar, hur man handlar i en affär eller tillägna sig grundkunskaper i psykologi.

Hjärnans plasticitet eller formbarhet möjliggör ett flexibelt lärande. Alltid då vi lär oss 114

något nytt formas kontakt mellan nervceller och neurala nätverk. Kontakter som redan finns förstärks, nya kontakter bildas, gamla kontakter som inte används gallras bort och nya nervceller läggs till nätverket.

Hjärnans plasticitet är som störst i spädbarnsåldern, barndomen och under ungdomsåren. Då lär man sig effektivt. I vissa utvecklingsfaser är hjärnan speciellt plastisk, det finns så kallade sensitiva perioder då det är mest gynnsamt att lära sig en viss färdighet eller aktivitet. Det är till exempel lättast att lära sig språk före sexårsåldern. Visst är det möjligt att lära sig språk också efter det, men det är inte lika effektivt som under den sensitiva perioden. Hjärnan är plastiskt så länge man lever, så det är möjligt att lära sig nytt i alla åldrar.

10.3 Hjärnområden och lärande Hos människan är hjärnbarken speciellt formbar. Minnen, som är grunden för lärande, lokaliseras till största del till aktivitet mellan nervcellerna i hjärnbarken. Speciellt pannloberna verkar vara viktiga för just minnets funktion.

Andra hjärnområden samverkar också för att vi ska kunna lägga både händelser och kunskap på minnet. Exempelvis hippocampus och närliggande hjärnområden i limbiska systemet är

viktiga speciellt för att bilda medvetna minnen. Lillhjärnan är central för icke-medvetna färdigheter.

Amygdala, som finns i limbiska systemet, aktiveras speciellt då det är frågan om känslo­ starka minnen. Hjärnan är som helhet avgörande för lärandet och aktiveringen av nervsystemet har en viktig roll. Informationsbearbetningen, känslorna och motivationen är alla viktiga då vi lär oss.

PANNLOBERNA

• Viktiga för minnesfunktionerna • Arbetsminnets aktivitet

AMYGDAL A

• Känslostarka minnen HIPPOCAMPUS

• Medvetna minnen

LILLHJÄRNAN

• Icke-medvetna minnen

115

LÄRANDE OCH STUDIER

10.4 Vi lär oss både medvetet och icke-medvetet Vårt lärande är liksom all annan aktivitet både medvetet och icke-medvetet. Dessutom kan man tala om målinriktat och oavsiktlig lärande. Målinriktat lärande är då du medvetet studerar, till exempel att läsa till ett prov.

Oavsiktligt lärande är då vi lär oss utan avsikt.

Det oavsiktliga lärandet är ofta icke-medvetet, men vi kan bli medvetna om det. Habituering är en form av lärande som till stor del är oavsiktligt och icke-medvetet.

Då vi vänjer oss vid stimuli som ständigt upprepas på samma sätt i omgivningen sker habituering. Individen märker det inte själv, det är snarare frågan om en förändring i nervsystemets funktion. I habituering minskar reaktionen på någonting som upprepas ofta

och efter en tid fäster man inte uppmärksamhet vid det längre. Det här är till nytta eftersom det gör det möjligt att rikta uppmärksamheten på sådant som är nytt och överraskande.

För en som nyligen flyttat till en bostad nära järnvägen kan det först vara svårt att koncentrera sig på att studera då ljudet av tåg som far förbi hela tiden väcker uppmärksamhet. Så småningom börjar personen ändå vänja sig vid ljudet för att till sist inte alls fästa medveten uppmärksamhet vid det. Habituering kan också ske på kort tid. När vi klär på oss på morgonen märker vi vanligen mycket väl hur jeansen spänner i midjan. Habitueringen sker ändå snabbt och snart fäster vi inte längre uppmärksamhet vid hur kläderna känns på kroppen.

10.5 Klassisk betingning Enkla former av lärande, som betingning, är till stor del icke-medvetna. Klassisk beting­ ning är en form av oavsiktligt lärande där man lär sig koppla ihop den reaktion ett stimuli orsakar med ett annat, från början neutralt stimuli. Om det finns en arg hund som alltid skäller på gården utanför ett visst hus kan vi bli rädda bara av att se huset. Då en viss reaktion, till exempel rädsla, uppkommer tillräckligt ofta i kombination med något neutralt så kan även det neutrala börja ge en rädsloreaktion.

Habituering sker till exempel med dofter och lukter. Du har kanske någon gång gått in i ett rum och reagerat på en stark doft, men efter en stund märker du inte längre av den.

116

EXEMPEL PÅ KLASSISK BETINGNING

Vi lär oss nästan helt utan att vara medvetna om det att förknippa olika saker i vår omgivning med varandra. Det är viktigt med tanke på överlevnaden att till exempel kunna förknippa ett visst ljud med fara. Det här kan ändå orsaka onödiga reaktioner. Om du är rädd för vaccinationer och smärtan i samband med sticket så kan du så småningom bli rädd också för annat i situationen, som själva platsen för vaccinationen eller hälsovårdarens vita rock.

Då du en annan gång går till läkaren kan den vita rocken och utrymmet ge upphov till en

rädsloreaktion även om det inte alls är frågan om att bli vaccinerad den här gången.

Den ryska forskaren Ivan Pavlov undersökte klassisk betingning i början av 1900-talet.

Pavlov gjorde experiment speciellt med hundar och märkte att de lärde sig reagera på olika stimuli. Han antog att det finns sådant som oundvikligen orsakar en viss reaktion. För hundar är till exempel mat en sådan sak, det orsakar salivavsöndring. Mat är för hundar ett obetingat stimulus, alltså något som orsakar en obetingad reaktion. Det räcker med att en 117

LÄRANDE OCH STUDIER

hund väntar på mat för att salivavsöndringen ska komma igång. Det är frågan om en helt reflexmässig reaktion hos hunden.

Pavlov provade olika experimentella upplägg, där hundarna till exempel fick höra en klocka ringa då de fick mat. Klockans ljud var ett neutralt stimulus, alltså något som i sig inte väcker någon reaktion. Då hundarna tillräcklig många gånger fick höra klockringningen i samband med maten, började de utsöndra saliv bara av att klockan ringde. Det hade skett betingning, alltså ett neutralt stimuli hade blivit ett betingat stimuli.

Ett betingat stimuli är något som förknippas med ett obetingat stimuli och leder till en betingad respons, alltså i hundarnas fall till salivavsöndring. Den här reaktionen är ändå inte villkorslös. Om det betingade stimulit presenteras tillräckligt många gånger utan det obetingade stimulit, kan det leda till att reaktionen uteblir, alltså det betingade stimulit återgår till att vara neutralt. Det här hände också med Pavlovs hundar: om klockan ringde tillräckligt många gånger utan att hundarna fick mat så slutade ringningen orsaka salivavsöndring, alltså den betingade reaktionen upphörde.

Observationerna vid Pavlovs djurförsök har fortfarande betydelse också för att förstå människans aktivitet. Inlärningen av till exempel rädslor sker många gånger just genom klassisk betingning. Betingning sker lättast då obetingade och neutrala stimuli förekommer tidsmässigt nära varandra. Om det är för lång tid mellan dem sker ingen betingning. Det här används till exempel inom reklam så att man visar glada människor, vackra landskap eller framgångsrika personer i samband med produkten man vill sälja så att vi ska börja förknippa den med något positivt.

118

10.6 Instrumentell betingning Om du någon gång har spelat datorspel har du kanske tänkt på vad det är som får spelaren intresserad av spelet. Det kan vara hur spelet ser ut, intrigen, figurerna eller de tekniska lösningarna, men mera sannolikt är att många spels popularitet grundar sig på de omedelbara belöningarna och framstegen man gör i spelet.

Att komma till nästa nivå, få tilläggspoäng, hitta ett nytt föremål, spelfigurens utveckling eller andra liknande spelegenskaper ger känslor av välbehag och får oss att vilja fortsätta att spela. De här känslorna av välbehag beror bland annat på transmittorämnet dopamin, som utsöndras i nervsystemet och ger upphov till känslor av njutning. Dopamin utsöndras när vi väntar på en njutning eller åstadkommer något som ger oss välbehag.

Delvis styrda av hjärnkemin inriktar vi oss både medvetet och icke-medvetet mot sådant som vi upplever som belönande och ger oss välbehag. Samtidigt försöker vi undvika sådant som är obehagligt eller orsakar smärta.

Då vi lär oss enligt följderna av vårt beteende är det frågan om instrumentell betingning.

Instrumentell betingning undersöktes i medlet av 1900-talet speciellt av amerikanska forskare, en av dem var B. F. Skinner.

Skinner gjorde djurexperiment med bland annat duvor och råttor. Han antog ändå att samma principer gäller för människan. I instrumentell betingning spelar förstärkning en viktig roll. Positiv förstärkning är något som uppfattas belönande, till exempel godis eller beröm. Om en aktivitet upplevs som belönande ökar sannolikheten att man vill göra det på nytt. Om du exempelvis får beröm eller respons på att du är aktiv på lektionen är det sannolikt att du strävar efter att göra likadant flera gånger. Det är frågan om negativ förstärkning när vi formar vår aktivitet för att

undvika någonting som känns obehagligt, som till exempel att få en utskällning eller anmärkning. Om du kommer i tid till lektionen för att undvika en anmärkning har hotet om anmärkning fungerat som negativ förstärkning. Negativ förstärkning förknippas med känslor som vi försöker undvika för att de upplevs som obehagliga, till exempel skam och rädsla.

Förutom förstärkning används också be­ straffning inom instrumentell betingning.

Bestraffningen kan vara att en positiv förstärkning tas bort eller att en negativ förstärkning sätts in oftare. Exempelvis kan barn som brutit

mot familjens regler få som straff att någonting som ger positiva känslor tas bort, som veckopengen eller friheten att träffa kompisarna på kvällen. Barnet kan också få negativ förstärkning genom mera hushållsarbete till exempel.

Skinner undersökte instrumentell betingning länge för att förstå hurdan förstärkning eller hurdana straff som styr aktivitet. För djur verkade förstärkning fungera betydligt bättre än straff. Då bestraffning användes var förändringarna i aktiviteten inte så långvariga, medan aktivitet som regelbundet förstärktes allt

På bilden ser vi behavioristen B. F. Skinner. Enligt det tidiga 1900-talets behaviorism var det omöjligt och därför onödigt att undersöka psykiska faktorer som till exempel motiv och informations­bearbetning. Behavioristerna ansåg att människans aktivitet bäst och endast kunde förklaras med betingningens principer. Det här antagandet var felaktigt och behaviorismens popularitet rasade efter mitten av 1900-talet. Många av behavioristernas experiment har ändå gett värdefull kunskap och hjälpt till att utveckla metoder för den experimentella forskningen.

119

LÄRANDE OCH STUDIER

Fundera på hur man i uppfostran kunde utnyttja att det oftare är mera effektivt att förstärka önskat beteende än att bestraffa oönskat beteende.

sannolikare upprepades. Det kan därför vara mera effektivt att förstärka ett önskat beteende än att bestraffa icke-önskvärt beteende.

Skinner menade att förstärkningen fungerade effektivast om den kom snabbt efter beteendet. Dessutom borde den positiva förstärkningen vara regelbunden, men inte för självklar eller förutsägbar. Dataspel som är beroendeframkallande är ofta just sådana där spelaren regelbundet får positiv respons, poäng eller uppnår nya nivåer, men där det inte sker automatiskt utan mera som överraskning.

Staff fungerar sällan lika bra och motiverar inte spelaren att fortsätta.

10.7 Medveten informationsbearbetning krävs för målinriktat lärande Klassisk och instrumentell betingning är kanske inte de första formerna av lärande man kommer att tänka på när det gäller studier.

Lärande uppfattas vanligen som målinriktat och medvetet, som att studera på lektionerna, öva sig att spela piano eller att läsa en bok. Då behandlar vi det vi studerar medvetet. I lärandeprocessen är informationsbearbetningen 120

mycket viktig och den sätter också gränser för vad och hur mycket vi kan studera på en och samma gång.

Målet med medvetet lärande är att flytta kunskapen eller färdigheterna till långtids­ minnet och att därifrån kunna återkalla det till arbetsminnet för medveten bearbetning. På ju flera sätt någonting bearbetas i arbetsminnet desto effektivare lär vi oss det vanligtvis. Om vi till exempel repeterar bara genom att läsa samma text flera gånger är det inte lika effektivt som om vi bearbetar stoffet aktivt genom om att exempelvis göra begreppskartor eller själv ställa frågor utgående från materialet.

Arbetsminnet är begränsat till både kapacitet och tidsomfång. Det är viktigt att vara medveten om hur det påverkar lärandet. Till exempel försämrar stress, trötthet och hunger koncentrationsförmågan och arbetsminnets bearbetningsprocess eftersom kroppens tillstånd eller någonting annat som kräver uppmärksamhet också kräver kapacitet av arbetsminnet. Bekymmer i livet kan orsaka belastning som också kräver sitt av arbetsminnet. Forskaren Luethi m.fl. undersökte 2009 hur stress påverkar arbetsminnet. De lade märke till att

arbetsminnets funktions försämrades i stressiga situationer. Dessutom var försökspersonerna i stressiga situationer mera benägna att lägga negativa saker på minnet, som till exempel kränkande ord. Trots att stress försämrar förmågan att medvetet lägga saker på minnet, så kan det leda till att benägenheten att minnas icke-medvetna och speciellt hotfulla saker ökar.

Uppmärksamhet behövs för att vi medvetet ska kunna studera och lära oss något. Det är frågan om avsiktlig uppmärksamhet då vi koncentrerar oss så att vi kan fästa uppmärksamhet vid exempelvis texten i en bok, tränarens instruktioner eller kroppens rörelser. Då uppmärksamheten skiftar mellan flera olika saker samtidigt stör det ofta koncentrationen.

Det är viktigt att vara medveten om detta eftersom uppmärksamheten också kan styras omedvetet.

Det är frågan om oavsiktlig uppmärksamhet då det autonoma nervsystemet automatiskt styr uppmärksamheten. Skarpt ljud eller ljus, klara färger eller något stimuli som vi uppfattar som viktigt, som till exempel mobilens aviseringar, stjäl automatiskt vår uppmärksamhet.

UPPGIFTE 1

Uppmärksamheten är begränsad. Allt som kräver vår uppmärksamhet tär på dess resurser. Fastän vi inte upplever det som direkt störande att mobilen plingar till eller att en video körs i bakgrunden samtidigt som vi studerar, så kan uppmärksamheten emellanåt styras till dem och ta vår uppmärksamhet. Det belastar arbetsminnet och gör studerandet mindre effektivt.

KAN DU DET HÄR?

?

• Vad är lärande?

• Vad har hjärnans plasticitet att göra med lärande?

• Vad är habituering?

• Vad är klassisk betingning?

• Hur kan en aktivitet förstärkas enligt instrumentell betingning?

• Vilka kognitiva funktioner är viktiga för medvetet lärande?

• Vad menas med avsiktlig och oavsiktlig uppmärksamhet?

R

Hitta på frågor utifrån kapitlets innehåll där svaren är: a. habituering b. klassisk och instrumentell betingning c. obetingat stimuli d. betingad respons e. instrumentell betingning f. positiv förstärkning

2

Välj ett spel eller ett socialt medium du använ­ der i din vardag. Hitta på exempel på hur olika former av betingning används i det.

121

FORSKNING Instrumentell betingning hos duvor (Skinner, 1948)

FORSKNINGSPROBLEM OCH FORSKNINGSUPPLÄGG Forskningsproblem

Kan man med instrumentell betingning lära en duva att kombinera en viss aktivitet med ett stimuli även om det inte finns någon koppling mellan aktivitet och stimuli?

Hypotes

Med hjälp av instrumentell betingning kan man skapa aktivitet hos djur, som liknar vidskepelse hos människor, så att djuret kombinerar aktivitet och stimuli även om det inte finns något verkligt samband mellan dem.

Sampel

8 duvor

Forskningsupplägg

experimentell forskning, djurförsök

Datainsamlingsmetod

observation

FORSKNINGSFÖRLOPP Duvorna placerades i en så kallad Skinnerbox. Det är en liten låda, där det bara finns en tom tallrik som forskaren kan lägga mat på. I lådan fanns också ibland en spak som djuret kunde trycka på för att få mat. Med principerna för instrumentell betingning lärde sig djuret så småningom att dra i spaken för att få mat.

Skinner undersökte hur djuren reagerade på regelbundna belöningar. Duvorna fick mat regelbundet var femtonde sekund oberoende av vad de gjorde.

Duvorna hade fått mindre mat dagarna innan, för att maten skulle motivera dem speciellt mycket. Maten var positiv förstärkning, men ingen specifik aktivitet förstärktes. Tiden som gick mellan de regelbundna matningarna var den oberoende variabeln och duvornas aktivitet var den beroende variabeln.

122

?

RESULTAT Fastän djurens aktivitet inte påverkade om de fick mat eller inte så började de ändå upprepa det beteende eller rörelsemönster som de hade haft just innan de fick mat. Duvorna snurrade till exempel runt, lade huvudet på ett visst sätt eller upprepade ett rörelsemönster före de fick mat, även om aktiviteten inte hade någon betydelse för om de fick mat eller inte.

Djuren fortsatte och till och med öka den här aktiviteten då man ökade tiden till en minut mellan matningarna. Om man helt slutade mata dem, så avtog de betingade reaktionerna så småningom. Sex av åtta duvor betingades under experimentet till att bete sig på samma sätt.

SLUTSATSER Skinner antog att duvorna hade betingats och kopplat ihop en viss aktivitet med att få en belöning, även om det inte fanns något samband. Djuren trodde ändå att det fanns ett samband, vilket ledde till att de började upprepa det beteende de trodde skulle leda till positiv förstärkning, alltså att få mat.

Skinner antog att samma fenomen av instrumentell betingning kunde ge upphov till vidskepligt beteende hos människor, även om han var försiktig med att dra direkta slutsatser om det.

Individen kan blanda ihop orsak och följder, alltså inbilla sig det finns ett samband även om det inte finns det, som till exempel att man får en belöning för ett visst beteende även om det inte verkligen är så.

BEDÖMNING Det är oklart hur långtgående slutsatser man kan dra om människors aktivitet utgående från djurförsök. Dessutom kan djurförsök anses oetiska, även om djuren i Skinners experiment inte led bestående skada.

123