Omvärlden 6 Aktivitetshäfte blädderex

Omvärlden 4 Aktivitetshäfte

AKTIVITETSHÄFTE

Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Katja Seppänen

978-951-52-4234-1

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI Finska upplagans titel: LuontoOn 6 Taitojen vihko Redaktör för den finska upplagan: Anna-Reetta Sipilä och Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell, Anita Polkutie Kartor: Simon Strömgård Förlagans layout och ombrytning: Petteri Kivekäs Fotografier: Bildförteckning s. 110 Första upplagan © 2017 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Ab © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4234-1 2017

AKTIVITETSHÄFTE Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Katja Seppänen

INNEHÅLL Naturen i Finland

Krafter i vardagen

Ansvar för oss själva och andra

Världen har många ansikten

Ämnen har flera egenskaper

Vi behöver energi

På naturens villkor

Organismer kan anpassa sig

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Olika sorters miljöer ...5 Myrmarker är vattendränkta områden ...7 Fyra typer av myrar ...9 Myrens fåglar ...11 Groddjur och kräldjur lägger ägg ...13 Stora rovdjur är en del av vår natur ...15 I ren natur finns det liv ...17

8. Jag förändras ...20 9. Vänskap och förälskelse ...22 10. Alla bestämmer över sin kropp ...24 11. Stor frihet – stort ansvar ...26 12. Droger är farliga ...28 13. Tobak och alkohol innehåller gifter ...30

14. Vatten – ett nödvändigt ämne ...33 15. Vatten – ett bra lösningsmedel ...35 16. Surheten har stor betydelse ...37 17. Ett ämne kan ha tre former ...39 18. Att skilja ämnen åt ...41 19. Håll vattendragen rena ...43 20. Marken har lager av jordarter ...45

22. Fyra klimatzoner på jorden ...48 23. Gröna vintrar i den tropiska zonen ...50 24. Savann runt regnskogen ...52 25. Unik natur i Australien ...54 26. Torrt vid vändkretsarna ...56 27. Mera hav än land ...58

29. Rörelse kräver kraft ...61 30. Rörelsens hastighet varierar ...63 31. Friktionen motverkar hastigheten ...65 32. En kropp påverkas av flera krafter ...67 33. Maskiner underlättar vardagen ...69

35. Levnadsförhållanden på jorden ...72 36. Odlingsväxter i andra världsdelar ...74 37. Att leva vid havet ...76 38. Man kan bo i öknen ...78 39. Regnskogen behövs ...80 40. Stadsborna blir fler ...82 41. Gemensamt ansvar för hållbar utveckling ...84

42. Flera former av energi ...87 43. Elektricitet – en form av energi ...89 44. Strömmen går runt i en krets ...91 45. Elmotorer behöver magneter ...93 46. Elektrisk ström från ett kraftverk ...95 47. Olika energikällor ...97

49. Många arter i vägrenen ...100 50. Främmande arter i Östersjön ...102 51. Staden som livsmiljö ...104 52. Objudna gäster inomhus ...106 53. Gnagare och rovdjur på landet ...108

NATUREN I FINLAND Jag utvärderar min kunskap

Bläddra igenom kapitlet Naturen i Finland. Titta på rubrikerna och bilderna. Fundera på vad du redan kan och vad du vill lära dig mera om.

1

Jag kan ganska mycket om det här redan

NATUREN I FINLAND

Tre saker som jag vill lära mig mera om

Jag lärde mig mycket nytt i det här avsnittet.

Olika sorters miljöer Myrmarker är vattendränkta områden Fyra typer av myrar Myrens fåglar Groddjur och kräldjur lägger ägg Stora rovdjur är en del av vår natur I ren natur finns det liv

2 a. Tänk ut tre saker du vill få reda på när du läser det här kapitlet. b. Vilka svar fick du? Svara när du har studerat kapitlet.

3

Planera och skriv hur klasskamraterna kan repetera kapitlet.

a. Ställ en fråga. Varför ?

b. Ställ en fråga. Vad ?

c. Ställ en fråga. Hur ?

d. Formulera en uppgift. Förklara .

44

Olika sorters miljöer 1

X 1

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. Den senaste istiden lämnade många spår i vår natur. b. Groddjuren har kommit till Finland före istiden. c. En stor del av våra sjöar bildades under istiden. d. Det finns ganska få djur som som trivs på stranden i vårt land. e. Det geografiska läget påverkar naturen i vårt land. f. Växter har inga knep för att klara vintern.

2

Måla det som hör till

a. naturlandskap b. kulturlandskap

3

myr

park

orörd skog

älv

skola

åker

elledning

trottoar

skogsstig

fjäll

Vilka delar på bilden hör till ett

a. naturlandskap

b. kulturlandskap?

4

Vilket uttryck kan du använda i stället för förklaringen?

a. Det finns en stor variation av arter och livsmiljöer. b. En art som riskerar att dö ut.

5

5

Fyll i tankekartan om biologisk mångfald.  Sök fram uttryck som hör ihop med biologisk mångfald i textboken. Skriv dem i rutan.

 Skriv nyckelord runtomkring.  Skriv in sådant som du redan kan.  Dra pilar och skriv stödord mellan de nyckelord som hör ihop. a nt

a l et

a r te

ar i ring d n förä turen na

r

BIOLOGISK MÅNGFALD org s o m a n is m e r b l iv it f ä rre

sk a d min f al d g må n

6

Sök fram fakta om en utrotningshotad djurart.

a. Djurart: b. Varför är djurarten utrotningshotad?

c. Rita och beskriv hur djurarten ser ut.

d. Var hittade du informationen?

6

Myrmarker är vattendränkta områden 1 a.

2

Var i Finland finns det mycket myrar?

b. Vad kallas det när ett område blir en myr?

2

Skriv hur myrarna har bildats.

a

a.

c

b

b.

c.

3 a. Skriv namnen på växterna.

b. Rita pilar på den första bilden där c. Hur mycket växer torvlagret på ett år? d. Hur tjockt kan torvlagret vara?

växten växer

7

bildar torv

4

Varför har myrarna minskat? Skriv bildtexter.

5 a. Studera tabellen.

FINLANDS YTA

andel av Finlands yta skog

cirka 6/10

myrar

cirka 2/10

sjöar och vattendrag

cirka 1/10

odlingsmark och bebyggelse

cirka 1/10

b. Måla den del av diagrammet som motsvarar skog Ibland är det lätt att komma ihåg en bild. Ett diagram är också en bild. När du ritar ett diagram enligt siffrorna i en tabell får du en bild som du kan minnas.

6

Jag beskriver en myr.

a. Intervjua tre vuxna.

Jag intervjuade

Vad tänker du på när du hör ordet myr?

Vilka växter eller djur kan du se på en myr?

Vad kan man göra på en myr?

Hur har myrarna förändrats i närområdet?

person A person B person C

b. Beskriv en myr. Använd svaren i intervjuerna och dina egna erfarenheter.

8

Fyra typer av myrar 1

Vad ser man på när man delar in myrar i olika typer?

2

Skriv namnen på myrtyperna.

3

3 a. Skriv namnen på växterna.

1

2

3

4

5

6

b. Kryssa för de växter som du känner igen.

4

Vad är en tjärn?

9

5

Fyll i tabellen. skogskärr

mosse

fattigkärr

rikkärr

vanligaste träd rätvänä, run-

växter i fältskiktet

saasti heiniä, saroja ja ruorahkasammal

växter i bottenskiktet

hokasveja rahkasammal, ruskosammal, kultasammal

6

Passar beskrivningen ihop med skogskärr (S), mosse (M), fattigkärr (F) eller rikkärr (R)?

f. tjockt torvskikt och tjärnar g. mycket risväxter h. näringsrik, öppen myr i. liknar frisk moskog

a. vanligaste myrtypen i Finland b. fuktig, näringsfattig myr c. minst vanliga myrtypen d. främst i norra Finland e. tunt torvskikt

7

På utflykt i Teuravuoma

a. Läs texten.

Teuravuoma i västra Lappland är det största myrområdet i Finland. Det är en bra plats att besöka för den som vill titta på fåglar. På många ställen finns spångar som det är lätt att gå på. Vid de markerade lederna finns rastplatser där man kan tända en brasa, äta sin matsäck och beundra det vackra landskapet. Ännu bättre är utsikten om man går upp i utsiktstornet vid sjön Teurajärvi.

I Teuravuoma finns flera myrtyper. De varierande miljöerna är viktiga häckningsplatser för många fåglar. Närmare hundra fågelarter har setts där. Man kan också få syn på renar i Teuravuoma . Dessutom kan man möta folk som plockar bär och svamp.

b. Stryk under tre saker som du tycker är viktiga. c. Skriv två frågor om Teuravuoma.

d. Be en klasskamrat besvara frågorna.

10

Myrens fåglar 1

4

Varför är det ganska tyst på myren på vintern?

2 a. Skriv namnen på fåglarna.

1

2

3

b. Ringa in namnet på de fåglar som du har sett.

3

Varför är det tryggt för fåglar på myren?

4 a. Skriv namnen på fåglarna. på myr med träd på öppen myr vadare liten stor långa ben lång näbb grå brunspräcklig

b. Para ihop fåglarna med det som är typiskt för dem.

11

4

5

Vilken nytta har vadare av

a. långa ben b. lång näbb c. simhud mellan tårna?

6

Lös korsordet om brushanen. a. Hanen har en halskrage. b. Hanens utseende har stor betydelse under c. Hanarna med varandra under spelet. d. Brushanen flyttar till . e. Honan sig med den hane som har klarat sig bäst i spelet. f. Brushanen kommer till i maj. g. Brushanen är en g. a. b. c. d. e. f.

7

Vilken fågel tänker jag på?

a. Välj en av fåglarna i stycket. b. Tänk ut tre ledtrådar. Skriv ner dem och börja från den lättaste.

ledtråd 1

ledtråd 2

ledtråd 3

c. Läs upp en ledtråd åt gången för en klasskamrat. d. Klasskamraten ska lista ut vilken fågel det är. e. Hur många ledtrådar behövdes? f. Byt roller.

12

.

Groddjur och kräldjur lägger ägg 1

5

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. Grodor och kräldjur har skelett inne i kroppen. b. Grodor och kräldjur är jämnvarma djur. c. Alla groddjur i Finland är fridlysta. d. Alla kräldjur som lever i Finland är fridlysta.

2

Ringa in sådant som är förbjudet när det gäller fridlysta djur. fotografera

skada

rita av

störa

härma ljud

fånga

springa undan

3 a. Beskriv grodans förökning. Ta hjälp av bilderna.

1.

4.

2.

5.

3.

6.

b. Beskriv hur ett grodyngel ser ut.

13

4

Para ihop. lever i vattnet grodyngel

lever på land

vuxen groda

långa ben

andas genom den fuktiga huden andas med gälar andas med lungor

lång stjärt

5 a.

Vilken orm ser du på bilden?

b. Rita pilar som visar vilka kännetecken

ormen har.

1

2

c. Vad har hänt på den andra bilden? d. Hur förökar sig ormen? e. Var utvecklas ungarna?

6

Har du sett ett groddjur, ett kräldjur eller ett ormskinn?

a. Fråga klasskamraterna vad de har sett och gör ett stapeldiagram. b. Måla staplarna med olika färger.

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 en groda

en ödla

ett ormskinn

c. Vad nämndes flest gånger? d. Ringa in det som du har sett. e. Var såg du det?

14

en huggorm

en snok

Stora rovdjur är en del av vår natur

6

1 a. Skriv namnen på rovdjuren.

1

2

3

4

b. Ringa in det djur som är helt fridlyst.

2 a. Rita och förklara hur rovtänderna ser ut. b. Vad använder djuren rovtänderna till?

3 a. Varför står rovdjuren högst upp i näringskedjan? b. Skriv två djur som björnen fångar.

4

Passar beskrivningen ihop med vargen eller björnen? varg a. jagar i flock b. lever ensam c. brunsttid i början av sommaren d. dräktighetstid åtta månader e. ungarna föds på vintern f. ungarna lämnar flocken när de är omkring två år g. sover vintersömn h. den väger mera i. den är mer sällsynt 15

björn

5

Ringa in rätt alternativ.

a. Vargflocken består av

1. en hane och ungarna x. en hona och ungarna 2. en hane, en hona och ungarna.

b. Vargen jagar 1. utanför reviret x. inne i reviret 2. längs revirgränsen. c. Vargen märker ut reviret med 1. urin x. hår 2. saliv. d. 1. Björnar x. harar 2. andra vargar får inte komma in på reviret.

6

Antalet stora rovdjur.

a. Sök fram uppgifter om hur många stora rovdjur det finns och fyll i tabellen. antal år 2000 järv lo

antal år 2016 230–250 (år 2013)

855

björn varg

Du hittar mycket information på nätet men du ska inte lita på allt.

Det lönar sig att ställa två frågor: Är informationen aktuell? Är webbplatsen pålitlig? Om du jämför flera sidor kan du avgöra vad som stämmer.

130–150

b. Jämför ditt resultat med en klasskamrats. Diskutera skillnaderna. c. Hur har antalet rovdjur förändrats? d. Vilka djur finns det minst av?

7

Att möta ett stort rovdjur.

a. Vad skulle du göra om du skulle

råka ut för samma sak som på bilden?

b. Vad borde du göra? Sök svar på nätet eller fråga en vuxen.

c. Var hittade du svar?

16

I ren natur finns det liv 1

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. Den levande och icke-levande naturen bildar en helhet. b. Förändringar i luften eller vattnet påverkar inte den levande naturen. c. Stora förändringar bland organismerna påverkar den icke-levande naturen. d. Organismer mår bra i ren natur. e. Människan utnyttjar lite naturtillgångar. f. Människan gör mycket för att skydda naturen.

2 a. Vad menas med miljöproblem? b. Vad beror miljöproblem på?

3

Kryssa för vad du kan göra för miljön.

a. återanvända i stället för att köpa nytt b. grunda ett naturskyddsområde c. spara energi d. strunta i miljöfrågor e. gå med i en miljöförening f. söka lösningar i hemtrakten tillsammans med andra

4

Skriv bildtexter om miljövänlig livsstil.

17

7

5

Hur miljövänlig är du? Kryssa för det som stämmer in på dig.

Notera hur du gör under en vecka.

a. Jag har inte kastat bort mat. b. Jag har ätit en vegetarisk måltid. c. Jag har ätit ekologisk mat. d. Jag köper hellre inhemska än utländska äpplen. e. Jag har inte kastat skräp på marken. f. Jag har lagt papper, glas eller metall i en insamlingslåda. g. Jag har fört tomflaskor och -burkar till en pantautomat. h. Jag har släckt lampor och apparater när jag har gått ut ur mitt rum. i. Något annat:

6

Ta reda på hur någon miljöförenings logotyp ser ut. Rita den.

7

Naturskydd i hemtrakten.

a. Vad heter närmaste naturskyddsområde? b. Hur stort är området? c. Varför är området skyddat?

18