Omvärlden 4 Aktivitetshäfte blädderex

Omvärlden 4 Aktivitetshäfte

978-951-524-231-0

AKTIVITETSHÄFTE Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI Finska upplagans titel: LuontoOn 4 Taitojen vihko Redaktör för den finska upplagan: Anna-Reetta Sipilä och Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell, Anita Polkutie Kartor: Simon Strömgård Förlagans layout och ombrytning: Petteri Kivekäs Fotografier: : Bildförteckning s.98 Första upplagan © 2016 Elisabeth Palenius och Schildts & Söderström Ab © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.

KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det ISBN 978-951-52-4231-0 2017

INNEHÅLL Alla vill må bra

Vatten – ett vanligt ämne

Hur produceras maten?

Att leva i Norden och Baltikum

1. Tryggt och trivsamt i skolan ...4 2. Om olyckan är framme ...6 3. Vila hjälper när man är sjuk ...7 4. Rätt hållning förebygger skador ...8 5. God hälsa är ingen självklarhet ...10 6. Tankarna styr handlingar ...11 Vi lär oss tillsammans! ...13

25. Vattnet cirkulerar ...48 26. Vattnet har tre former ...50 27. Vattnet har många egenskaper ...52 28. Vattnet blir drickbart ...53 29. Spara vatten! ...55 30. Koppla av vid vattnet ...56 Vi lär oss tillsammans! ...58

7. Lantgårdarna producerar mat ...14 8. Olika krav på växplatsen ...16 9. Odla trädgårdsväxter ...18 10. Många faser i odlingen ...20 11. Djuruppfödning ...21 12. Hönsuppfödning ...23 Vi lär oss tillsammans! ...25

32. Lite folk i Norden ...59 33. Sverige – vårt västra grannland ...61 34. Norge – ett rikt oljeland ...63 35. Danmark är ett örike ...65 36. Island har speciell natur ...67 37. De baltiska länderna ...69 Vi lär oss tillsammans! ...71

Naturen i Nordeuropa

Material och teknologi

Elektricitet och magnetism

Vår på stranden

13. Norden och Baltikum ...26 14. Spår från istiden ...28 15. Omväxlande landskap ...30 16. Sjöar och vattendrag ...32 17. Östersjön – ett känsligt hav ...34 18. Klimat och natur ...36 Vi lär oss tillsammans! ...38

19. Elektricitet – ett naturfenomen ...39 20. Många apparater går på el ...41 21. Elen strömmar i en sluten krets ...42 22. Var försiktig med el ...44 23. Magneten har dragningskraft ...46 Vi lär oss tillsammans! ...47

38. Saker gjorda av många material ...72 39. Skogar växer ...74 40. Metaller förnyas inte ...76 41. Farliga ämnen i hemmet ...78 42. Saker har en livscykel ...80 43. Konsumera hållbart ...82 Vi lär oss tillsammans! ...84

45. På våren grönskar det ...85 46. Smådjur i vatten ...87 47. Insekter har flera utvecklingsstadier ...89 48. Uttern är ett däggdjur ...91 49. Som fisken i vattnet ...93 50. Fåglarna återvänder ...95 Vi lär oss tillsammans! ...97

1 Tryggt och trivsamt i skolan 1

1. Vem påverkar trivseln i skolan?

2 a. Hur skulle du trivas i klassrummet på bilden?

b. Rita in saker som kan göra

3

klassrummet mer trivsamt.

Rätta till ordningsföljden för handtvätt med siffrorna 1–4.

Skölj händerna under rinnande vatten.

Vät händerna.

Torka händerna med en ren handduk.

Gnugga in tvål i händerna.

4 a. Varför ska allmänna byggnader ha en räddningsplan?

b. Vilken väg ska din klass ta sig ut enligt räddningsplanen om det börjar brinna i skolan?

4

5

Hurdan är en trivsam klass?

a. Vad har ni kommit överens om när det gäller ordning och reda i din klass?

b. Vad brukar du komma ihåg att göra så att det är snyggt i klassrummet?

c. Vad skulle du kunna vara bättre på?

Det är lättare att lära sig i en klass där stämningen är god. Inställningen har också stor betydelse. Du kan själv påverka stämningen.

6

Hur brukar jag göra?

Fundera på hur du brukar göra och poängsätt dig själv.

Skriv in poängtalen 1–3 i första spalten.

Täck över din egen bedömning och låt en klasskamrat skriva in poäng åt dig.

Räkna ihop dina poäng med de poäng som klasskamraten har skrivit.

Egen bedömning

Klasskamratens bedömning

a. Jag skapar bra stämning omkring mig. b. Jag är vänlig mot andra. c. Jag hälsar på alla jag träffar i skolan. d. Jag behandlar klasskamraterna jämlikt. e. Jag kan samarbeta med alla. f. Jag följer gemensamma överenskommelser. g. Jag är mån om att inte förstöra gemensamma saker. h. Jag städar efter mig.

Poäng: 33–48. Toppen! Du kan verkligen skapa god stämning omkring dig.

Poäng: 21–32. Det går fint! Du har positiv inverkan på stämningen i klassen.

Poäng: 16–20. Bra, bra! Fortsätt och kom ihåg att alla behövs för att skapa bra stämning.

5

2 Om olyckan är framme 1

Skriv hur första hjälpen går till vid en sträckning.

2

Ringa in ord som hör ihop med benbrott. högt läge

läkare

trekantig duk

Kryssa för rätt alternativ.

a. Om du har näsblod ska du sig självt

torka näsan

näsroten

låta det blöda tills det slutar av

näsborrarna

nässpetsen.

c. Så länge det blöder är det bäst att

falla omkull sträckning

andas djupt.

b. Det slutar blöda om du klämmer runt

näsduk

svullnad

3

orörlig

ligga på på sidan

ligga på rygg

sitta framåtlutad.

4

Trygg skolgård

a. Vilka olyckor kan inträffa på skolgården?

b. Hur skulle man kunna förebygga olyckor på skolgården?

6

Vila hjälper när 3

man är sjuk 1

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. När du är sjuk kan du smitta andra. 5. b. När du är sjuk känner du dig trött och hängig. c. Du kan gå till skolan när du är sjuk. d. Du kan få en följdsjukdom om du anstränger dig innan du har blivit frisk. e. En följdsjukdom kan vara farligare än den ursprungliga sjukdomen. f. Man kan börja träna för fullt genast när febern har sjunkit.

2

Färglägg pelarna på termometrarna.

a. normal kroppstemperatur

b. feber

c. Vad är feber tecken på?

3

Ringa in symptomen på influensa.

halsont

hosta

illamående

4

diarré

huden kliar

feber

svullna fötter snuva

När har du varit sjuk?

a. När var du senast sjuk? b. Kryssa för det som stämde in på dig då.

Jag kände mig trött och hängig.

Jag kräktes.

Jag hade feber.

Jag vilade mycket.

Jag hade halsont.

Jag drack varma drycker.

Jag hade snuva.

Jag tog medicin.

7

4 Rätt hållning förebygger skador 1 a. Vilka muskler kan bli spända om du sitter länge?

b. Hur kan du undvika smärta i musklerna?

c. När kan du röra på dig under skoldagen?

2

Skriv tre förslag till hur barnet kan rätta till hållningen.

3

Ringa in rätt alternativ.

a. Om du sitter fel kan du få

ha benen i kors

kramp i magen.

dingla med benen

c. Bra hållning kräver stora d. Du har bra hållning när huvudet

4

ont i kinderna

b. När du sitter rätt ska du

huvudvärk

små

stödja fötterna mot golvet. starka muskler.

lutar framåt

är i rak linje med ryggen

lutar åt sidan.

Vad ska man tänka på när man planerar belysningen vid skrivbordet?

8

5 a. Kryssa för den som har bra hållning.

b. Motivera.

6

Hur mycket sitter du?

Notera hur många timmar du sitter på två dagar.

Måla rutorna. En ruta är en halv timme.

Räkna ihop de målade rutorna.

a. i skolbänken b. när jag gör läxorna c. vid matbordet d. vid datorn e. framför tv:n f. när jag läser g. i bil, buss eller tåg h. på mina hobbyer.

Jag satt

Vad kan du göra för att inte sitta så mycket?

timmar på två dagar.

9

5 God hälsa är ingen självklarhet 1 a. Vad är det för nytta med vaccin?

b. Fråga hemma vad du är vaccinerad mot.

2

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. Allergier är ovanliga. b. Ett allergen är ett ämne som kroppen reagerar mot. c. Pollen, nötter och frukt kan ge allergi. d. Astma är en inflammation i luftrören. e. Feber är ett vanligt symptom vid astma. f. Vid diabetes har man för mycket socker i blodet.

3

Fyll i tankekartan.

hjälper

följer

SJUKSKÖTARE

annat

4 a. Fyll i vad det står i ditt rådgivningskort. ålder

längd

b. Skriv något annat som

vikt

vid födseln 6 månader 1 år 5 år 10

står i kortet.

kontrollerar

Tankarna styr 6 handlingar 1

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. Temperament är det sätt vi reagerar på. b. Alla barn i en familj reagerar likadant på saker. c. Den egna inställningen spelar en stor roll för hur vi lyckas. d. Temperamentet är avgörande för hur starkt vi upplever olika känslor.

2

Rita ansiktsuttryck för känslorna.

a. glädje

b. sorg

c. rädsla

d. ilska

e. avsky

f. förvåning

3 a. Vilken betydelse har humöret?

b. Vem kan du tala om bekymmer med?

4

Hur kan du muntra upp den som är på dåligt humör? Skriv meningar i pratbubblorna.

11

5

Många känslor

a. Vilka känslor har du haft i dag?

b. Vad gör dig glad?

c. Hur känns det när du är glad?

d. Vad gör dig orolig?

e. Fundera på en situation då du har stött på motgångar. Vad lärde du dig?

f. Vilka är dina starka sidor?

6

Kryssa för de känslor som väcks i olika situationer. glädje

a. Du får beröm av en klasskamrat. b. En klasskamrat låter bli att hälsa på dig på morgonen.

c. Någon ropar och använder fula ord. d. En kamrat lyssnar när du har bekymmer. e. Dina klasskamrater bråkar med varandra. f. Du hjälper en klasskamrat med läxorna. g. Ni åker på klassresa till en nöjespark. h. Alla i klassen ger varandra arbetsro. i. Någon kilar i matkön. j. Du får inbjudan till en fest.

12

sorg

rädsla

hat

lycka

välbehag

VI LÄR OSS TILLSAMMANS! 1

Hur ska man göra?

Bilda par.

Välj en situation i tur och ordning.

Visa situationen utan att säga något.

Den andra ska lista ut vad som händer.

Byt roller.

– handtvätt – första hjälpen vid en sträckning – första hjälpen när någon har fått hett vatten på handen – symptom på influensa – sitt rätt – skillnaden mellan bra och dålig hållning – skolsköterskan mäter hur lång en elev är

2

Så här brukar jag göra.

Färglägg det antal tummar som stämmer in på dig.

a. Jag vet var nödutgångarna finns i skolan. b. Jag lägger saker på sin plats efter att jag

har använt dem.

c. Jag tvättar händerna efter ett toalettbesök. d. Jag tvättar händerna innan jag börjar äta. e. Jag värmer upp ordentligt innan jag börjar träna. f. Jag kommer ihåg att vila mycket när jag är sjuk. g. Jag nyser och hostar i ärmen. h. Jag sitter inte långa stunder åt gången.

13

Låt klasskamraterna visa en sak på sitt sätt.

Uppmuntra och ge respons.

Titta på rollspelet och säg sedan vad du tror att det handlade om.

7 Lantgårdarna producerar mat 1 a. Varifrån får vi energi?

b. Kryssa för de djur som vi får mat från.

c. Skriv namn under bilderna som du kryssade för.

2

Är påståendet rätt (R) eller fel (F)?

a. I vårt land odlar man mest på sommaren. b. Växterna växer bra på vintern. c. Växtperioden är den tid på året då växterna blommar. d. Växtperioden börjar när dygnets medeltemperatur är över 5 plusgrader. e. Växtperioden är kortare i södra Finland än i norra. f. Växtperioden är mellan hundra och hundraåttio dagar. g. I södra Finland odlar man mycket säd.

3 a. Vilka faktorer påverkar växterna?

b. Hur påverkas växterna av faktorerna?

14

4

Para ihop bild och beskrivning.

Åkern plogas

Odlingsväxter sås.

5

Vilka maträtter på skolans matsedel är gjorda av

a. bara växter

<Esimerkiksi b. nötkött jauhelihakastike, jauhelihapihvit.>

c. kyckling? nakkikastike, hernekeitto.> <Esimerkiksi

6

Närproducerad mat

a. Hurdan mat produceras på hemorten?

b. Hur och var fick du reda på det?

Fråga, titta, diskutera, lyssna, fundera och försök. Du kan söka information på många sätt. Fundera på var det är bäst att söka svar på din fråga.

15

Marken luckras upp med harv.

8 Olika krav på växtplatsen 1 a. Vilken tid på året skördas säden?

b. Varför odlar man säd?

2 a. Skriv namnet på sädesslagen.

3

b. Ringa in de sädesslag som används som foder.

Kryssa för det sädesslag som påståendet hör ihop med. Några saker passar på flera sädesslag.

vete

a. sås på hösten b. används mycket till bröd c. har vippa d. har ax e. odlas i hela Finland f. har lång växtperiod g. används som foder

16

råg

korn

havre

4

Fyll i tankekartan om ryps. växtperiod

frön

skörd användning

sådd kännetecken

5 a. Varför odlar man vallväxter?

b. Hur förvarar man vallväxter?

6

Kryssa för de mjölsorter, gryn och flingor som ni har hemma. finns hemma

jag har smakat

a. vetemjöl b. rågmjöl c. kornflingor d. havreflingor e. potatismjöl f. mannagryn g. majsmjöl

17

mat som det/ de kan användas till

9 Odla trädgårdsväxter 1 a. Skriv var man kan odla nyttoväxterna.

b. Kryssa för det ställe där du skulle kunna odla.

2

Varför ska man äta grönsaker varje dag?

3 a. Skriv namnet på nyttoväxterna.

b. Måla den del av växten som man äter.

18

4 a. Vad menas med rotfrukter?

b. Ringa in rotfrukterna. morot

sallat

tomat

rödbeta

gurka lök

jordgubbe

kålrot

rabarber

havtorn

squash

5 Vilka grönsaker och rotfrukter har klasskamraterna ätit i dag och i går?

Välj sex grönsaker eller rotfrukter och ta reda på hur många som har ätit dem.

Skriv namnet på växterna i tabellen.

Intervjua klasskamraterna.

Rita ett streck för varje svar i tabellen.

Gör ett stapeldiagram över resultatet.

Berätta om resultatet.

Rita staplar som visar hur många elever som har ätit var och en av nyttoväxterna. Var noggrann när du för över svaren i tabellen till diagrammet.

10

grönsak eller rotfrukt

9

antal elever som har ätit växten

8 7

a.

6

b.

5

c.

4

d.

3

e.

2

f.

1

a.

19

b.

c.

d.

e.

f.

10 Många faser i odlingen 1 a. När bereder man marken?

b. Vilken nytta gör daggmaskar och smådjur?

2

Förklara orden

a. gro b. skola c. rensa

3

Vilka växter har klasskamraterna smakat?

Gå runt i klassen och fråga.

När du hittar en kamrat som smakat på något som finns i tabellen ska du skriva in kamratens namn i rutan.

Samma namn får inte stå i två rutor bredvid varandra.

Ropa ”bingo” när du har fått en vågrät eller lodrät rad fylld. äpple

gurka

tomat

paprika

potatis

rädisa

squash

ärta

körsbär

hallon

jordgubbe

buskblåbär

persilja

basilika

gräslök

spenat

20

Djuruppfödning 11 1 a. Vad menas med husdjur?

b. Räkna upp namn på husdjuren.

2

Kryssa för det djur som påståendet hör ihop med. Några saker passar på flera djur.

a. allätare b. av mjölken görs främst ost

c. har man i Lappland d. flockdjur e. idisslare f. ger kött g. ger ull h. ger skinn i. betar fritt

3 a. Vad är nötkreatur?

b. Hur många liter mjölk ger en mjölkko per dag?

c. Vilka mjölkprodukter använder du varje dag?

21

4

Skriv i rutorna vad djuren äter.

a. färskt gräs

5

b. hö

c. säd

d. frukter

e. bär

f. löv

Rätta till ordningsföljden för kons matspjälkning med siffrorna 1–6.

Kon tuggar gräset en gång till.

Kon sväljer gräset när den har idisslat.

Kon tuggar gräset och sedan åker gräset ner i vommen.

Gräset börjar söderdelas i vommen.

g. lav

Kon sliter av gräset.

Gräset stöts tillbaka upp i munnen.

6 Hur gjorde man ullgarn förr i tiden? a. Skriv vad sakerna på bilderna används till när man gör garn.

ullsax

karda

b. Hur fick du reda på svaren?

22

spinnrock

Hönsuppfödning 12 1 a. Vilka fjäderfän föder man upp i Finland?

b. Vad får man från dem?

c. Hurdant fågelkött har du ätit?

2

Skriv bildtexter om hönsflocken och vad hönsen äter.

a.

b.

3

Kryssa för den hönsgård som påståendet hör ihop med. gård med värphöns a. hönsgård med tupp och hönor b. hönsgård utan tupp c. äggen används i matlagning d. kycklingarna föds upp för köttets skull e. äggen utvecklas inte till kycklingar f. kycklingarna säljs till andra hönsgårdar

23

kläckeri

kycklingfarm

4 Färglägg

gula

luftblåsa

vita

äggsnodd

5 a. Vilka kycklingrätter brukar ni få i skolan?

b. Vad använder ni ägg till hemma?

6

Vad står det på äggförpackningen?

a. Hurdan gård kommer äggen från? b. Från vilket land kommer äggen? c. Var är äggen förpackade? d. Vilken partikod har ägget?

24

VI LÄR OSS TILLSAMMANS! 1

Vi repeterar i grupp.

Bilda grupper om fem elever.

Varje medlem i gruppen får ett eget tema.

Alla som har fått samma tema bildar en forskargrupp.

Forskargruppen studerar ämnet tillsammans. Den gör en tankekarta med hjälp av textboken eller någon annan källa. Gruppen funderar dessutom ut två eller tre frågor och skriver ner dem. Till sist fotograferar alla i gruppen tankekartan.

Gå tillbaka till den första gruppen och berätta om ditt tema med hjälp av tankekartan. Sedan ställer du frågor om ditt tema.

När du funderar ut frågor ska du tänka efter vilka saker som är viktigast. Fundera också på hurdant svar du vill ha. Använd ord som vad, var, varför, hurdan eller hur.

Teman:

1. Vad menas med tillväxtfaktorer?

2. Vilka sädesslag och oljeväxter odlas i Finland?

3. Vad är rotfrukter och grönsaker?

4. Vilka faser ingår i odling?

5. Vilka husdjur har man i Finland?

2

Jag utvärderar mina kunskaper och färdigheter. Färglägg det antal tummar du tycker stämmer in på dig.

a. Jag berättar om mina erfarenheter på timmarna. b. Jag lyssnar noga när andra berättar. c. Jag deltar aktivt i par- och grupparbeten. d. Jag kan göra en intervju. e. Jag funderar på det jag har läst. f. Jag kan leta fram information.

25