Omvärlden 3 Textbok blädderex

ISBN: 9789515237422

Omvärlden 3

Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen

Innehåll SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI

På gården och i parken

Finska förlagans titel: LuontoOn 3 Redaktör för den finska upplagan: Susanna Messo, Anna-Reetta Sipilä

Redaktör för den svenska upplagan: Annika

Tallberg, Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell,

Marjo Nygård och Anita Polkutie Kartor: Simon Strömgård Förlagans layout och ombrytning: Antti lgnatius Fotografier: Se bildförteckning på s.122 Första upplagan © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius,

Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Mikko Salmi, Katja Seppänen och Lastenkeskus

ja Kirjapaja Oy

© 2016 Elisabet Palenius och Schildts

a

Söderström Ab Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd.

Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra

verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-3742-2 Finnprinters 2016

22

...2 .••2

1. Parken Parken är är ett ett grönområde grönområde 1.

•...6 ••6

2. Gården Gården är är en en ljus ljus växtplats växtplats 2.

•...8 ••8

3. Växtens Växtens delar delar har har egna egna uppgifter uppgifter 3.

•...10 ••10

4. Nya Nya växter växter blir blir till till 4.

•...12 ••12

5. Att Att känna känna igen igen växter växter 5.

•...14 ••14

7. Fullt Fullt med med liv liv på på gårdar gårdar och och ii parker parker 7.

•...18 ••18

6. Insekter Insekter och och spindlar spindlar saknar saknar ryggrad ryggrad ...16 6.

•••16

Tryggt i trafiken 8. Säkerhet i trafiken 9. Fotgängare Fotgängare och och cyklister cyklister 10. Följ Följ trafikreglerna trafikreglerna 10.

11. Hållbara konstruktioner 11.

Hållbara konstruktioner 12. Ljudet Ljudet är är en en signal signal 12.

13. II mörkret mörkret behövs behövs ljus ljus 13.

14. Olyckor Olyckor kan kan drabba drabba vem vem som som helst helst 14.

...22 •.• 22 ...24 ••• 24 ...26 ••• 26 ...28 ••• 28 ...30 ...

30 ...32 ••• 32

...34 ...

34

Kartan — en förminskad bild 15. Hitta rätt med kartans hjälp ...38 16. Skala Skala och och väderstreck väderstreck ...40 16.

17. Kartans tecken ...42 17.

Kartans tecken 18. Färgerna på Finlandskartan Finlandskartan ...44 18.

Färgerna på 19. Världen Världen på på kartan kartan ...46 19.

20. Nytta och nöje nöje av av kartan kartan ...48 20.

Nytta och

Naturen om vintern

Enkla maskiner och värme

21. Naturen förbereder sig för vintern

...52

22. Växterna anpassar sig till kylan

...54

23. Vintern är svår för djuren ...56 24. Fåglarnas vinter

...58

25. Djur som sover på vintern

...60

26. Vinter vid vattnet

...62

27. Spår efter djur

...64

Det goda livet 28. Att vara tillsammans ...68 29. På fritiden samlar vi krafter ...70 30. Känslor påverkar livet ...72 31. Vuxna kan hjälpa dig ...74 32. Maten ger energi ...76 33. Rörelse och vila ...78 34. Olika sätt att lära sig ...80

35. Vi lär oss genom att undersöka 36. Hjulet sätter fartä 37. Fjädern är elastisk 38. Hävstången gör lyften lättare 39. Hemma behövs värme 40. Värme sprids på tre sätt 41. Jag undersöker min omgivning

...84 ...86 ...88 ...90 ...92 ...94 ...96

Finland ligger i norr 42. Finland - en del av Europa ...100 43. Finland är en republik ...102 44. Helsingfors är Finlands huvudstad ...104 45. Över fem miljoner finländare ...106 46. Svenskfinland ...108 47. Läget påverkar klimat och växtlighet ...112 48. Landskap i Finland ...114 49. Människor i olika yrken ...116 50. Kultur är hur och vad vi gör ...118?

Finlands karta Bildförteckning

...120 ...122

3

På gården och i parken Vi funderar tillsammans • Vad är det för skillnad mellan en gårdsplan och en park?

• Vilka djur har du sett på gården eller i parken?

• Hurdan park skulle du vilja anlägga?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om tre till fyra elever.

• Välj en plats på skolgården och ställ er där.

• Blunda och lyssna på ljud under två minuter.

• Berätta för de andra i gruppen vilka ljud ni hörde.

• Blunda på nytt och lyssna om ni kan urskilja andra ljud.

• Beskriv i gruppen ert gemensamma ljudlandskap, alltså de ljud ni hörde.

• Berätta om ert ljudlandskap för de andra.

4

5

1

Parken är ett grönområde De flesta av oss trivs i naturen och vistas ute.

Vad tycker du om att göra där ute?

Parker skapar trivsel Parker är grönområden som är till för att skapa trivsel. Där kan man komma nära naturen. Grönområdena är anlagda, och i de flesta finns stora gräsmattor. Där växer också träd, buskar och blommor.

Du har säkert också någon favoritplats där du kan leka, ha picknick eller bara vara en stund.

Växterna i parken, speciellt lövträden, samlar upp föroreningar i luften.

Samtidigt producerar de syre som finns i luften vi andas. Parkerna ger grönska och omväxling i städerna.

6

I parker kan man leka, motionera eller bara sitta ner en stund.

Omgivningen blir trivsam när man städar upp gården tillsammans.

Parken ska skötas Trädgårdsmästarna och parkskötarna planterar träd, buskar och blommor i parken. Sedan klipper och vattnar de växterna och tar bort ogräs.

Många av de planterade växtarterna skulle inte klara sig utan skötsel i vårt land. Till exempel vresros och hagtorn är vanliga i parkerna, men ibland kan de bli förvildade och spridas i naturen.

En välskött park är trivsam För att parkerna ska vara trivsamma måste man sköta om dem. I parkerna finns soptunnor där man kan slänga skräp och hundbajs.

I husbolag kan de som bor där städa upp omgivningen tillsammans. Du har kanske också hjälpt till någon gång.

Samtidigt som grönområdet blir trivsamt kan de boende umgås med varandra.

Uppgifter 1 Miksi Varför är parkerna viktiga? puistot ovat tärkeitä? ➊ Hur sköter manjaparker? pihoista puistoista pidetään huolta? ➋2 Miten 3 Valitse Välj ettjokin grönområde i nära ditt hem. Vad lähiympäristösi viheralue. ➂

växer hoitaisit där? Hurjaskulle du kunna Miten kehittäisit sitä?sköta det och vad skulle du vilja utveckla där?

7

2

Gården är en ljus växtplats På gården växer gräs och blommor, men också arter som inte är planterade.

Vilka sådana växter känner du igen?

Växterna behöver ljus, värme och näringsämnen En del växter lever bara på vissa platser, till exempel på berg. Andra växter kan man hitta på många olika typer av platser. För att en växt ska klara sig behöver den lämplig temperatur, tillräckligt med ljus, vatten och näringsämnen. Växten suger upp näringsämnen ur marken. Det är ämnen som får växten att växa.

ljus

°C 25 20 15 10

värme

5 0

-5

vatten

-10 -15

näringsämnen

-20 -25

8

0

Maskros och groblad överlever Växter som inte är planterade sprider sig trots att de inte blir omskötta. Sådana växter är till exempel maskros och groblad.

Gården är ofta en ljus men näringsfattig växtplats. Dessutom måste växterna tåla att trampas på. Maskrosen och grobladet är tåliga och klarar sig bra på gården. De växer så lågt att det bara är topparna som klipps av när en gräsklippare kör över dem. De klarar sig också på trånga och torra platser, som mellan stenar, men då är de vanligen ganska små.

Maskrosens frön finns inne i knottriga nötter med paraplyliknande hår. Därför sprids fröna lätt med vinden.

Grobladets frön är klibbiga och fastnar lätt på människor och djur.

Därför kan den spridas till nya växtplatser. På en del håll kallas grobladet ”den vite mannens fotspår”.

Uppgifter 1 Vad är näringsämnen?

2 Varför klarar sig maskrosen och grobladet på gården?

3 Sök efter en maskros eller ett groblad.

Beskriv växten och växtplatsen så noggrant som möjligt. Jämför resultaten i klassen.

9

3

Växtens delar har egna uppgifter En del växter har stor blomma och lång stjälk.

Andra saknar blomma men har stora blad.

Varför har växterna olika delar?

smörblomma

Stjälken Inne i stjälken leds vatten och näringsämnen från roten till bladen.

Stjälken bär också upp blomman så att den får ljus.

Det finns olika typer av stjälkar. Träd, buskar och risväxter har hård, träaktig stam som kallas vedstam. Andra växter har en grön stjälk. Stjälken tål inte köld utan dör på hösten. Till exempel smörblomman har en stjälk.

Bladen Bladen växer ut från stjälken eller stammen.

Nästan alla växter har gröna blad som de vänder mot ljuset. Det är nämligen i bladen som växternas näring bildas.

Smörblommans blad är smala.

10

Ljungen har vedstam.

Hundlokan har en ihålig stjälk.

Blomman

Röllekan har en blomställning där blommorna växer tätt intill varandra.

Inne i blomman bildas frön som kan utvecklas till nya växter. Blommans uppgift är att sköta om växtens förökning. De färggranna bladen i blomman kallas kronblad. Under kronbladen sitter gröna blad som kallas foderblad. Deras uppgift är att skydda blomman så länge den är i knopp.

Blommorna ser olika ut hos olika växtarter. Hos många växter är kronbladen större och färggrannare än de andra delarna. Det finns också växter som har små, anspråkslösa blommor.

En del växter har en blomställning. Det betyder att många blommor sitter intill varandra.

Roten De flesta växter har sina rötter nere i marken. De får vatten och näringsämnen genom roten. Roten har också till uppgift att fästa växten i marken.

Uppgifter 1 Rita en växt och namnge delarna.

2 Vilka uppgifter har växtens delar?

3 Sök blommande växter vid skolan eller ditt hem. Vilka av dem har blomställning?

11

4

Nya växter blir till På gården finns flera växter av samma art. En del av dem växer nära varandra och andra långt ifrån varandra. Hur har växterna börjat växa på olika ställen?

Biet sätter sig på blomman för att suga nektar. Då fastnar pollen på biet. När det flyger till en annan blomma av samma art tar biet följer pollen med till pistillen.

Fröna blir till nya växter

ståndare

pistill

12

Du har kanske tittat närmare på någon blomma. Blomman har alla delar som behövs för en ny växt, nämligen ståndare och pistill. I ståndaren bildas pollen som förs över till en annan blommas klibbiga pistill. Det här kallas pollination.

Efter pollinationen bildas frön. När fröna sprids kan de gro och bli till en ny växt.

Smultron sprider sig med revor och därför växer det mycket smultron på samma ställe.

Insekterna och vinden sköter pollinationen Pollen kan spridas till exempel med insekter eller med vinden. En del växter har stora, doftande, färggranna blommor som lockar till sig insekter. Inne i blomman samlar insekterna en sötaktig vätska som kallas nektar. Samtidigt fastnar pollen på insekterna. De här växterna har insektpollination.

Vissa växter har vindpollination. Pollen från till exempel gräs, barrträd och många lövträd sprids med vinden. De har små och färglösa blommor.

Andra sätt att föröka sig En stor del av fröna hamnar på sådana platser där de inte kan gro. Därför har växterna också andra sätt att föröka sig, till exempel med revor. En reva är en lång utlöpare som växer på bland annat smultronplantan. I ändan på revan finns början till en ny planta.

Andra växter sprider sig med hjälp av en jordstam, som till exempel liljekonvaljen.

Jordstammen övervintrar nere i marken och på våren växer det upp nya stjälkar, blad och blommor på den.

Tallen har vindpollination.

Uppgifter 1 Vilka delar behöver växterna för förökningen?

2 På vilka sätt kan växter föröka sig?

3 Välj tre vanliga växter på gården. Ta reda på hur de förökar sig.

13

5

Att känna igen växter På gården finns växter av olika storlek och med olika färg på blommorna.

Hur kan du känna igen dem?

Växterna delas in i olika grupper beroende på vilka egenskaper de har. Egenskaperna kallas kännetecken. Växter som liknar varandra på ett eller flera sätt bildar en grupp. Genom att titta på växtens blomma, blad, stjälk och växtplats kan man bestämma arten. Det lönar sig också att slå upp i böcker eller söka på nätet.

Artbestäm växten genom att titta på

blommornas placering lupin

Blomma eller blomställning

antalet kronblad majsmörblomma

formen ängskovall

14

färgen maskros

Stjälk stjälk vitklöver

runda dvärgbjörk

ovala

vedstam

hägg

vide

Bladens form trefingrade

njurformade

rödklöver

äggformade solros

skogsviol

Växtplatser

sågad björk

Bladens kant hel kråkvicker

naggad asp

Olika växter har olika krav på växtplatsen.

Ljuset, fuktigheten och marken är avgörande för växternas trivsel.

• gård, trädgård • skog • dikesren • åker • mark utan odling

Uppgifter 1 Vad kan man titta på när man bestämmer växtarten?

2 Vad kan du ha hjälp av då du ska artbestämma växter?

3 Hitta på och rita en egen växt. Vilka kännetecken har den?

15

Insekter och spindlar saknar ryggrad

6

På gården och i parken vimlar det av liv trots att man inte alltid märker det. Vilka smådjur har du sett i din närmiljö?

Har djuret fötter?

Guide för att bestämma arter

1

Det finns så många ryggradslösa djurarter, att det är omöjligt att lära känna igen dem alla. Varje art har ändå sina kännetecken och egenskaper som gör att man kan ta reda på vilken art det är fråga om.

2

nej 3

ja

5

4

16

Hur många fötter?

Med hjälp av en bestämningsnyckel kan man undersöka en egenskap i gången.

Genom att undersöka de kännetecken som nämns i guiden får man reda på vilken grupp djuret hör till. För att få bekräftat vilken art det är kan man söka svaret i en bok om småkryp eller på nätet.

Fler än 8

15

14

Inte fötter 1 2 12

6

7

5

13

9 10

16

4

8

8

6

3

fläcklundsnäcka daggmask fluglarv mygglarv ängssnigel

Åtta fötter 11

11 12 13

spindel lockespindel fästing

Sex fötter 6 7 8 9 10

svartlöpare citronfjäril husfluga stackmyra gräshoppa

Fler än åtta fötter 14 15 16

gråsugga tusenfoting nässelfjärilens larv

insekt sex ben

huvud

bakkropp Många spindlar spinner trådar och gör ett nät. Med hjälp av nätet kan spindeln fånga insekter som den äter upp

mellankropp

Insekterna har sex ben Det är fullt med insekter på gräsmattan.

De är synnerligen vanliga i många olika miljöer. Insekterna känner du igen på att de har tredelad kropp och sex ben.

Många av dem har också vingar. Utifrån hur kroppen är byggd kan man dela in insekterna i bland annat steklar, skalbaggar och fjärilar.

spindel åtta ben framkropp

Spindeln har åtta ben Bland buskarna i parken kan du hitta spindelnät. Spindeln har spunnit nätet av tunn, stark tråd. Den kommer från en körtel på spindelns bakkropp. Spindlarna är rovdjur som äter insekter. Vissa spindlar springer i fatt bytet, medan andra spinner ett nät där bytet fastnar.

Spindlarna har åtta ben och tvådelad kropp. Mellan fram- och bakkroppen finns en smal midja. Spindlarna räknas till gruppen ryggradslösa djur. De har nämligen inget skelett. I stället har de ryggradslösa djuren tjock hud eller hårt skal som håller ihop kroppen.

bakkropp

Uppgifter 1 Hur fångar spindeln mat?

2 Vilka kännetecken har insekter och spindlar?

3 Rita ett ryggradslöst djur. Vilka kännetecken har djuret?

17

7

Fullt med liv på gårdar och i parker Har du hört ordspråket: ”Surt, sa räven om rönnbären”? Äter räven faktiskt rönnbär?

Djur på gårdar och i parker Många djur hittar skydd och lämplig föda på gårdar och i parker. På gården kan man få besök av igelkottar, harar och i skymningen kan till och med en räv dyka upp. I träden kan många fåglar, till exempel sidensvansar och kajor, gömma sig för rovdjur.

Färgen på fjärilens vingar har ett syfte Vissa färggranna och doftande blommor i parken lockar till sig fjärilar. Fjärilarna vill nämligen komma åt den nektar som finns inne i blommorna. Nektarn innehåller socker och därför är den näringsrik föda.

På gårdarna och i närheten av dem för sig många olika djur.

Du akn se fåglar, däggdjur, spindlar och insekter

sidensvans kaja

räv

skogshare

sorgmantel mygga

18

dagfjärilar

nässelfjäril

nässelfjärill

flikfly

Fjärilarna delas in i dag- och nattfjärilar.

Man ser mest dagfjärilar eftersom de är aktiva på dagen.

Fjärilarna kan delas in i dagfjärilar och nattfjärilar beroende på vilken tid på dygnet de är aktiva. Man kan också se skillnad mellan dem på färgen.

Vingarna, som är stora i förhållande till kroppen, är fjärilarnas mest synliga del.

Dagfjärilarnas vingar är ofta mönstrade och har vackra färger. Syftet med det är att skrämma i väg rovdjur. Vissa arter har i stället skyddsfärg för att fienderna inte ska upptäcka fjärilarna.

Konsnäckan och kölsnigeln är vanliga i vårt land.

Snäckor trivs där det är fuktigt På snäckans undersida finns muskler som den kan ta sig fram med. Den har också ögon och långa känselspröt. I vårt land finns det flera arter och många av dem har ett skal. Då snäckorna hotas av fara kan de gömma sig inne i skalet. De arter som saknar hus på ryggen kallas sniglar.

Snäckorna är aktiva på natten. På dagarna vistas de på fuktiga och skyddade ställen. Snäckorna äter främst växter, svampar och alger.

Uppgifter ekorre

1 Vilka djur kan man se i parken?

2 Vilken nytta har fjärilen av sina färggranna, mönstrade vingar?

3 Hurdan föda och hurdant skydd kan djuren hitta i din närmiljö?

spindel

skalbagge igelkott

myra

19