Omvärlden 3 Aktivitetshäfte blädderex

3 AKTIVITETSBOK Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen

ISBN 978-951-523-743-9

9 789515 237439

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: LuontoOn 3 Taitojen vihko Redaktör för den finska upplagan: Susanna Messo, Anna-Reetta Sipilä Redaktörförden svenska upplagan: Annika Tallberg, Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell, Marjo Nygård och Anita Polkutie Kartor: Simon Strömgård Förlagans layout och ombrytning: Keski-Suomen Sivu Oy Fotografier: Jukka Fordell: guidemus, grupp- och pararbeten , s. 15 uppg. 1, s. 16 uppg. 5, s. 18 uppg. 1, s. 20 uppg. 4, s. 21 uppg. 2 och 3, s. 28 uppg. 1, s. 34 uppg. 2 (karta Strömgård), s. 43 uppg. 1, s. 48 uppg. 5, s.

62 uppg. 4, s. 64 uppg. 4 och 5, s. 72 uppg. 3, s. 74 uppg. 2, s. 75 uppg. 1 Marjo Nygård: s. 6 uppg. 1, s. 7 uppg. 5, s. 8 uppg.

1, s. 10 uppg. 1, s. 11 uppg. 3, s. 12 uppg. 1, s. 15 uppg. 3, s. 41 uppg. 3, s. 44 uppg. 4, s. 45 uppg. 1, s. 47 uppg.

2, s. 50 uppg. 4, s. 51 uppg. 2, s. 53 uppg. 2 (kotte Polkutie), s.54 uppg. 4, s. 89 uppg. 3 Anita Polkutie: s. 43 uppg. 3, Adobe Stock: s. 4 uppg. 2, s. 7 uppg. 4, s. 9 uppg.

4 och 5, s. 10 uppg. 1 och 3, s. 11 uppg. 2, s. 12 uppg.

2, s. 19 uppg. 1, s. 20 uppg. 5, s. 22 uppg. 1, s. 24 uppg. 2, s. 26 uppg. 2, s. 32 uppg. 3 (terrängkarta Strömgård), s. 38 uppg. 3 (flicka Fordell), s. 45 uppg. 3, s. 47 uppg. 3 (illustrationer Nygård/Polkutie), s. 49 uppg. 2, s. 59 uppg. 1, s. 65 uppg. 3, s. 70 uppg.

3, s. 72 uppg. 2, s. 73 uppg. 1, s. 76 uppg. 4, s.

84 uppg. 1 (metrobild Lehtikuva, spårvagnbild Ismo Pekkarinen/AOP), s. 92 uppg. 1, s. 94 uppg. 2 (bobollsbild Lehtikuva),

Lehtikuva: s. 19 uppg. 1 fotgängare, s. 52 uppg. 4, s.

85 uppg. 3 (Ateneum Mattias Tolvanen), s. 95 uppg. 4 Meterologiska institutet: s. 89 uppgift. 4 Edukustannus / Pepe Uimonen: s. 22 teht.

4, s. 25 uppg. 6, s. 39 uppg. 5, s. 41 uppg. 1 (höstens färgprakt Adobe Stock), s. 58 uppg. 2 (människobilder Adobe Stock), s. 68 uppg. 5, s. 77 uppg. 1 Första upplagan © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Mikko Salmi, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy © 2016 Elisabet Palenius och Schildts & Söderström Ab Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verketärskyddat avupphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-3743-9 2016

Alamy/AOP: s. 29 uppg. 5, s. 70 uppg. 3 (linjal), s.

74 uppg. 3 Corbis/AOP: s. 73 uppg. 1 (trähäst)

YMP_0_01_03_SE.indd 2

10.2.2016 15.13

INNEHÅLL På gården och i parken

1. Parken är ett grönområde 2. Gården är ljus växtplats 3. Växtens delar har egna uppgifter 4. Nya växter blir till 5. Att känna igen växter 6. Insekter och spindlar saknar ryggrad 7. Fullt med liv på gårdar och i parker Vi lär oss tillsammans

Trygg i trafiken

8. Säkerhet i trafiken 9. Fotgängare och cyklister 10. Följ trafikreglerna 11. Hållbara konstruktioner 12. Ljudet är en signal 13. I mörkret behövs ljus 14. Olyckor kan drabba vem som helst Vi lär oss tillsammans

Kartan – en förminskad bild

15. Hitta rätt med kartans hjälp 16. Väderstreck och skala 17. Kartans tecken 18. Färgerna på Finlandskartan 19. Världen på kartan 20. Nytta och nöje av kartan Vi lär oss tillsammans

Naturen om vintern

21. Naturen förbereder sig för vintern 22. Växterna anpassar sig till kylan 23. Vintern är svår för djuren 24. Fåglarnas vinter 25. Djur som sover på vintern 26. Vinter vid vattnet 27. Spår efter djur Vi lär oss tillsammans

YMP_0_01_03_SE.indd 1

2 4 6 8 9 11 13 15

16 17 19 20 22 24 26 28

29 31 33 34 35 36 38

Det goda livet

28. Att vara tillsammans 29. På fritiden samlar vi krafter 30. Känslor påverkar livet 31. Vuxna kan hjälpa dig 32. Maten ger energi 33. Rörelse och vila 34. Olika sätt att lära sig Vi lär oss tillsammans

Enkla maskiner och värme 35. Vi lär oss genom att undersöka 36. Hjulet sätter fart 37. Fjädern är elastisk 38. Hävstången gör lyften lättare 39. Hemma behövs värme 40. Värme sprids på tre sätt Vi lär oss tillsammans

Finland ligger i norr

41. Finland – en del av Europa 42. Finland är en republik 43. Helsingfors är Finlands huvudstad 44. Över fem miljoner finländare 46. Svenskfinland 47. Läget påverkar klimat och växtlighet 48. Landskap i Finland 49. Människor har olika yrken 50. Kultur är hur och vad vi gör Vi lär oss tillsammans

54 56 57 58 61 63 65 67

68 70 71 72 73 75 77

78 80 82 84 86 88 90 92 94 96

39 41 43 45 47 49 51 53

10.2.2016 15.43

1 Parken är ett grönområde 1

Vad är ett grönområde?

2

Para ihop parkskötaren med de uppgifter hen har. klipper gräs

planterar växter vattnar

räfsar löv

sköter barn

spelar spel delar ut paraplyer

rastar hundar

3 a. Hurdan tycker du en trivsam park ska vara? Fyll i tankekartan.

TRIVSAM PARK

b. Berätta om parken med hjälp av tankekartan.

En tankekarta hjälper dig ordna upp tankar och gör det lättare att minnas saker.

Den är också ett bra stöd när du ska berätta om något. Skriv ner sådant som gör en park trivsam på linjerna.

2

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 2

10.2.2016 15.26

4 a. Välj en intressant plats i omgivningen.

Platsen heter:

b. Ställ dig på den valda platsen och kryssa för de

alternativ stämmer på den.

5

tyst

bullrig

städad

skräpig

öppen

trång

lugn

orolig

färgrann

färglös

intressant

tråkig

c. Diskutera resultatet med en klasskamrat.

Vad har dina klasskamrater gjort i en park?

• Gå runt i klassen och fråga.

• När du hittar en kamrat som gjort något som finns i tabellen ska du skriva in kamratens namn i rutan.

• Samma namn får inte stå i rutor bredvid varandra.

• Ropa ”bingo” när du har fått en vågrät eller lodrät rad fylld. lekt med kamrater

gungat

rastat hunden

spelat boll

ätit matsäck

varit på utflykt

matat fåglar

klättrat i en klätterställning

åkt skridsko

åkt i pulkbacken

NÅGOT ANNAT

åkt skateboard

fotograferat

samlat blad från träd och andra växter

vattnat blommor

iakttagit naturen

3

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 3

10.2.2016 15.26

2 Gården är en ljus växtplats 1

Vad behöver en växt för att växa?

a. Ringa in. b. Skriv vad växterna behöver.

2

Varifrån får växterna näringsämnen?

3 a. Hurdan växtplats är gården ofta?

b. Hurdan växtplats är gården där du bor?

4

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 4

10.2.2016 15.26

4

Titta på maskrosorna på bilderna och fyll i hur de skiljer sig från varandra.

växtplats

växtens storlek

tillgång till vatten

utrymme

ljusmängd

5 a. Namnge växterna.

b. Kryssa för de växter som växer på skolgården eller hemma på gården. c. Beskriv eller rita andra växter som växer på gården. d. Namnge växterna.

5

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 5

10.2.2016 15.26

3 Växtens delar har egna uppgifter 1 a. Rita in den del av växten som saknas.

2

Förklara orden.

a. blomställning

b. Skriv in namnen på växtens delar.

b. foderblad

c. vedstam

6

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 6

10.2.2016 15.26

3

Para ihop.

bildar näring

a. rot

sköter förökningen

b. stjälk

håller upp blomman

c. blad

suger upp vatten ur marken

d. blomma

fäster växten i marken leder näringämnen till bladen

4 Ringa in

a. växter med vedstam

b. växter med stjälk

5 a. Jämför växterna och rita pilar för minst tre saker som är olika.

liten blåklocka

ängsklocka

maskros

höstfibbla

b. Kryssa för de växter som du har sett.

7

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 7

10.2.2016 15.26

4 Nya växter blir till 1 a. Namnge blommans delar.

b. Vad har fastnat i håren på biet?

2

Para ihop.

a. Färggranna kronblad lockar till sig insekter. b. Mjölkört c. Pollen sprids med vinden. d. Små, färglösa blommor e. Gräs f. Barrträd g. Doftande, stora blommor

3

Pollineras växterna på bilden med vinden (V) eller insekter (I)?

rödklöver

4

prästkrage

insektspollination

vindpollination

tall

timotej

Hurdan är smörblomman?

Sök en smörblomma och räkna hur många frön det finns i en blomställning. frön.

8

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 8

10.2.2016 15.26

Att känna 5 igen växter 1

Vad ska du titta på när du vill bestämma vilken art en växt är?

2

Para ihop växterna och bladens form

a.

b.

runda

3

c.

äggformade

d.

njurformade

e.

trefingrade

ovala

Vad avgör hur en växt trivs?

a.

c.

b. <Kuva: maisemat>

9

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 9

10.2.2016 15.26

Blomma: blomma blomställning

b. Rita fantasiväxten med de

Bladens form: runda njurformade trefingrade ovala

Mi n m tk ä hä ä ov ärity m sk 3 at ä h Pii yö aava rr häk Mi ä om in tu nteis a kä en nto tkä yte a s j m t a o ä v än at elkär erki ? s e n t anga t? u n tom ton. e rki t?

4 a. Hitta på en egen fantasiväxt. Ringa in en egenskap i varje cirkel.

egenskaper du har ringat in.

17

Stjälk: stjälk vedstam

v ä t

Bladkant: hel naggad sågad

Växtplats: gård trädgård skog dikesren åker mark utan odling

Kom ihåg att vara artig när du intervjuar någon.

Tacka för intervjun.

5

Intervjua en vuxen som du känner.

a. Namnet på den intervjuade: b. Nämn tre växter som växer på er gårdsplan.

c. Vilken var den första växten som du lärde dig känna igen?

d. Var växte den?

e. Hur lärde ni er bestämma växtarter när du gick i skolan?

10

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 10

10.2.2016 15.27

itt o. yö n Hy tei Sen ävät si a s ö ä n rav vulla eittiä , i h n us teise n ok ämä josta i s l h e j e a n. äkki l lä tak ar u u mi s

lka a

n

ein e

pä ä

10.2.2016 15.27

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 11

k e ski ru u mi s

hä

Hur är ryggradslösa djur uppbyggda?

m ä h

ä k ki

3

8j a l ka a etu ru u mi s

Skriv bildtexter om hur spindeln gör nät.

o urm ka a n kin ikkos i e öis rittä on tä s y i n ä. H n y n n i i llä yön leisi ä hy aa. on k teise ä mo önte isi n ol M t isi onil mios tunn enlai ä. ä si la is a aan voida niis inen tat ssa t r a ä u n um a esim ry on p er erk hmi myö is h o sii iksi tellä s n p i . s tiä i s i in ,

tak ar u u mi s

2

n a

Skriv in namnen på spindelns delar.

1

t lö y n k tää h äm u stä tonut ä.S s ole eitti en ä va vat sta pe äh toja, äk aas ki-

aa

te h t ä v ä t 1 Mi te 2 Mi n m tk ä hä ä ov ärity m 3 äh at h skaa P y i ä i ö r k r nte vaa in ä t

Insekter och spindlar 6 saknar ryggrad

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

11

4

Para ihop djuren med lämplig text.

a. gråsugga

inga ben

b. nässelfjäril

sex ben

c. lockespindel

åtta ben

d. daggmask

fler än åtta ben

e. stackmyra

5

Vilket djur är det här? Ta hjälp av bestämningsnyckeln i textboken.

a. saknar ben b.

fler än åtta ben

spiralvridet skal på ryggen

lång, smal kropp

benen lätta att urskilja

__________________________

__________________________

6 a. Vilket djur tänker jag på?

Ta hjälp av bestämningsnyckeln och textboken.

Läs ledtrådarna och lista ut vilket djur det är fråga om.

Ledtråd 1. Djuret har ben.

Ledtråd 2. Djuret har åtta ben.

Ledtråd 3. Djuret har tvådelad kropp. ____________________________________

b. Välj ut ett djur i bestämningsnyckeln och skriv ledtrådar. __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

c. Läs upp ledtrådarna för en klasskamrat.

Klasskamraten ska lista ut vilket djur du tänker på.

12

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 12

10.2.2016 15.27

Fullt med liv på gårdar 7 och i parker 1 a. Rita in djuren på de ställen där de hittar skydd. igelkott

hare

sidensvans

citronfjäril

snigel

b. Vad händer med djuren på bilden om en räv kommer?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________

2 a. I vilka två grupper delas fjärilarna in? __________________________________________________________________

b. Utifrån vad är indelningen gjord?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________

3

Skriv in namnen på snäckans delar.

13

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 13

10.2.2016 15.27

4 a. Titta på tankekartan om snäckan. aktiv på natten

b. Fyll i tankekartan om fjärilen.

äter svampar

SNÄCKA

FJÄRIL

rör sig med musklerna på undre sidan av kroppen

c. Berätta om djuren för en klasskamrat.

5 a. Vilka djur har dina klasskamrater sett på gården eller i parken?

Färglägg en ruta i tabellen om den som du intervjuar har sett djuret.

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1

igelkott

räv

sorgmantel

kaja

ekorre

något annat

b. Vilket djur nämndes flest gånger? _____________________________________

c. Hur många hade sett det djur som nämndes färst gånger? __________________ 14

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 14

10.2.2016 15.27

VI LÄR OSS TILLSAMMANS 1

Vi lär oss tillsammans Bilda grupper om fem elever.

Varje medlem i gruppen får ett eget tema.

Alla som har fått samma tema bildar en forskargrupp.

Forskargruppen gör en tankekarta tillsammans med hjälp av textboken.

Det är bra att öva på att Gå tillbaka till den första gruppen och berätta lära sig tillsammans. om ditt tema med hjälp av tankekartan.

Läs anvisningarna och Teman: följ dem.

1. Vilka är växtens delar?

2.

3.

4.

5.

Hur bestämmer man växtarter?

Hur förökar sig växter?

Ett hurdant djur är spindeln?

Hur delas de ryggradslösa djuren in?

2 a. Kryssa för de arbetssätt du använde i det här kapitlet. b. Vilket arbetssätt tyckte du mest om? Färglägg tummen. c. Vilka arbetssätt har du använt förr? Ringa in tummarna. jag läste

jag intervjuade

jag ritade

jag fyllde i en tabell

jag spelade

jag gjorde en tankekarta

jag skrev

jag jobbade utomhus

jag diskuterade

jag jobbade med andra 15

YMP_1_vihr_2-15_SE.indd 15

10.2.2016 15.27