Källsprång 9 Lärarmaterial

Schildts & Söderströms www.sets.fi Originalets titel: Lipas 9. Opettajan materiaali Redaktörer för den finska upplagan: Salla Ranta och Outi Hänninen Redaktör för den svenska upplagan: Siv Fogelholm Översättning: Catharina Östman Grafisk form: Maija Toropainen Ombrytning: Mervi Peltola Omslag: Maria Appelberg Omslagsbild: Hugo Simberg (1895) Andakt (detalj). Ateneums konstmuseum.

Fotograf Hannu Aaltonen / Centralarkivet för bildkonst Illustrationer: Erkki Kukkonen Kartor: Kauko Kyöstiö / Spatio Oy

© Kristiina Holm, Mari Kronlund, Jarno Parviola, Riitta Vaaramo och Sanoma Pro Oy © 2013 Kristiina Holm, Mari Kronlund, Jarno Parviola, Riitta Vaaramo och Schildts & Söderströms

Kopieringsvillkor Det här verket är en lärarhandledning/lärarbok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

För att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det krävs rättighetshavarens tillstånd. Kopiosto beviljar licenser för partiell kopiering av verk. Kontrollera era giltiga licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Det är tillåtet att i undervisningssyfte kopiera de transparanger, kopieringsunderlag och prov som finns i lärarmaterialet om er läroinrättning har ett gällande foto­ kopieringstillstånd.

ISBN 978-951-52-2883-3 Drukatava 2014

Innehåll 1. Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Om bilderna i läroboken 7 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om Bibelns uppbyggnad 9 Basfakta om Gamla testamentets tillkomst 10 Basfakta om Nya testamentets tillkomst 12 Bilder till Gamla och Nya testamentet 14 Bibelns kanon 16 Bibelns originalspråk 17 Individuell uppgift: Yrken, uppgifter och benämningar 18 Individuell uppgift: Basfakta om Bibeln 20 Aktiverande uppgift: Bibelkort 21 Textuppgift: Apokryferna i Gamla testamentet 26 Begreppskort 28 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 30 Skriftligt läxförhör 31 Facit till Tippa rätt svar 32 Facit till det skriftliga läxförhöret 32 Facit till uppgifterna i läroboken 33

2. Bibelforskning och bibeltolkning

Om bilderna i läroboken 34 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om bibelforskning 36 Olika uppfattningar om Bibeln 37 Bibelöversättning 38 Tomasevangeliet 39 Grupparbete: Olika uppfattningar om Bibeln 40 Textuppgift: Upptäckten av Tomas­evangeliet 43 Fördjupande uppgift: Bibelläsnings­dagbok 45 Begreppskort 47

Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken

48 49 50 50 51

3. Gamla testamentet

Om bilderna i läroboken 52 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om Gamla testamentet 1 55 Basfakta om Gamla testamentet 2 56 Basfakta om Gamla testamentet 3 57 Basfakta om Gamla testamentet 4 58 Israels folk 59 Uppgift som kan utföras individuellt, i par eller i grupp: Den bibliska urhistorien 60 Individuell uppgift eller pararbete: De tio buden 61 Individuell uppgift: Ordspråket på hustavlan 62 Kopieringsunderlag: Utdrag ur de profetiska böckerna i Gamla testamentet 63 Individuell uppgift eller pararbete: De profetiska böckerna i Gamla testamentet 64 Kopieringsunderlag: Utdrag ur de poetiska böckerna i Gamla testamentet 65 Individuell uppgift eller pararbete: De poetiska böckerna i Gamla testamentet 71 Begreppskort 72 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 76 Skriftligt läxförhör 77 Facit till Tippa rätt svar 78 Facit till det skriftliga läxförhöret 78 Facit till uppgifterna i läroboken 79

Källsprång 9 | 3

4. Nya testamentet

Om bilderna i läroboken 81 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om Nya testamentet 86 I Jesu fotspår – en karta 88 I Jesu fotspår – förklaringar till kartan 89 Breven 90 Den yttersta tiden enligt Uppenbarelse­boken 91 Aktiverande grupparbete: Evangeliemässa 92 Individuella uppgifter: Jesus ”jag är”-meningar 93 Evangelierna 94 Brev på Paulus vis 96 Begreppskort 97 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 99 Skriftligt läxförhör 100 Facit till Tippa rätt svar 101 Facit till det skriftliga läxförhöret 101 Facit till uppgifterna i läroboken 102

5. Den röda tråden i Bibeln

Om bilderna i läroboken 104 Lektionsmaterial Transparangtexter: Skapelsen − paradiset 107 Syndafallet – det onda 108 Frälsningen 109 Himmel och helvete – eskatologi, läran om de yttersta tiderna 110 Schematisk bild: Den röda tråden i Bibeln 111 Textuppgift om Bibeln: Jesu lära om Guds rike/himmelriket 112 Uppgift som kan utföras individuellt, i par eller i grupp: Collage om den bibliska frälsningshistorien 113 Begreppskort 114

4 | Källsprång 9

Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken

6. Bibelns betydelse i kulturen och samhället

116 117 118 119 119

Om bilderna i läroboken 121 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om Bibelns betydelse i kulturen och samhället 124 Bibelns betydelse i kulturen och samhället – en begreppskarta 125 Bibelns betydelse i kulturen och samhället – en begreppskarta (ifylld) 126 Bibelns betydelse i kulturen – en begreppskarta 127 Bibelns betydelse i samhället – en begreppskarta 128 Talesätt med bibliskt ursprung 129 Talesätt med bibliskt ursprung – förklaringar 130 Individuell uppgift eller pararbete: Talesätt med bibliskt ursprung 132 Textuppgift: Jul- och påsktraditioner 134 Uppgift som kan utföras individuellt, i par eller i grupp: Reklam med bibliska uttryck 137 Gallup: Kyrkliga förrättningar 138 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 139 Skriftligt läxförhör 140 Facit till Tippa rätt svar 141 Facit till det skriftliga läxförhöret 141 Facit till uppgifterna i läroboken 142

7. Etikens grunder

Om bilderna i läroboken 144 Lektionsmaterial Transparangtexter: Centrala etiska begrepp 146 Basfakta om etiska teorier 147 Grupparbete: Kolla värderingar 148 Individuell uppgift: Dina egna värderingar 149 Par- eller grupparbete: Olika typer av värderingar 150 Reflektionsuppgift: Etiska dilemman 151 Individuella uppgifter: Etisk analys, version A 152 Etisk analys, version B 153 Intervju med en förälder/far- eller morförälder 155 Begreppskort 156 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 159 Skriftligt läxförhör 160 Facit till Tippa rätt svar 161 Facit till det skriftliga läxförhöret 161 Facit till uppgifterna i läroboken 162

8. Kristendomen och etiken

Om bilderna i läroboken 164 Lektionsmaterial Transparangtexter: De etiska principerna i Bibeln 167 Den gyllene regeln som princip i olika religioner 168 Reflektionsuppgift: Den gyllene regeln som princip i olika religioner 170 Texttillägg: De kristna kyrkornas etik 171 Individuell uppgift: De kristna kyrkornas etik 172 Textuppgifter: Utdrag ur bergspredikan 173 Frihetskämpen Martin Luther King 175 Påståenden om den kristna etiken 177 Begreppskort 178

Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken

179 180 181 181 182

9. Människan och etiken

Om bilderna i läroboken 184 Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om människan och etiken 186 Självkännedom 187 De nära relationerna 188 Olika typer av parförhållanden och familjer 189 Mötet mellan olika kulturer 190 Kärlekscirkeln 191 Förklaringar till kärlekscirkeln 192 Par- och grupparbeten: Etiskt ansvarstagande 193 Från vänskap till familj 194 De fyra trappstegen i förmågan att läsa kulturer 195 Påståenden om parrelationen 196 Påståenden om parrelationen − förklaringar 197 Begreppskort 199 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 201 Skriftligt läxförhör 202 Facit till Tippa rätt svar 203 Facit till det skriftliga läxförhöret 203 Facit till uppgifterna i läroboken 204

10. Etik i livets olika skeden Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Etiska frågor vid livets början Etiska frågor inom hälsovården Etiska frågor vid livets slut

206

209 210 211

Källsprång 9 | 5

Läkareden 212 Olika uppfattningar om döden 213 Aktiverande uppgift: Enkätundersökning om abort och eutanasi 216 Moraliskt dilemma: Vem får leva?

218 Påståenden för och emot abort 220 Påståenden för och emot eutanasi 221 Begreppskort 222 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 224 Skriftligt läxförhör 225 Facit till Tippa rätt svar 226 Facit till det skriftliga läxförhöret 226 Facit till uppgifterna i läroboken 226

11. Samhället och etiken

Om bilderna i läroboken 228 Lektionsmaterial Transparangtexter: Etiska samhällsfrågor 231 Maktfördelningen i samhället 232 Krig 233 Vad är fattigdom?

234 Användningen av jordens naturresurser 235 Textuppgift: Barnarbetskraft 236 Individuellt arbete eller grupparbete: Konventionen om barnets rättigheter 238 Kolla din åsikt: Demokrati och fred 240 Grupparbete: Ett rättvist samhälle 241 Påståenden om etiska samhällsfrågor 242 Argument för dödsstraff 243 Argument mot dödsstraff 243 Begreppskort 244 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 245 Skriftligt läxförhör 246 Facit till Tippa rätt svar 247 Facit till det skriftliga läxförhöret 247 Facit till uppgifterna i läroboken 248

6 | Källsprång 9

12. Miljöetik

Om bilderna i läroboken 251 Lektionsmaterial Transparangtexter: Miljöetik 254 Utgångspunkter för miljöetiken 255 Människans förhållande till naturen 256 Den ekologiska skulden 257 Vattenproblemet 258 Djuretik 259 Kristen miljöetik 260 Gamla testamentets miljöetik 261 Bibeln och naturen 262 Individuella uppgifter: Vad är du beredd att avstå från?

263 Tomatfallet 264 Textuppgift: Vårt förhållande till mat i framtiden 265 Grupparbete: Dramapanel: Saimenvikaren 266 Textuppgift: Det ekologiska fotavtrycket och koldioxidfotavtrycket 267 Påståenden om miljöetik 268 Påståenden om djuretik 268 Begreppskort 269 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 271 Skriftligt läxförhör 272 Facit till Tippa rätt svar 273 Facit till det skriftliga läxförhöret 273 Facit till uppgifterna i läroboken 275

Tilläggsmaterial Tips för användningen av begreppskorten under lektionerna 277 Tips för användningen av påståendena under lektionerna 279 Teman för essäer om etik 281 En essä om etik 282 Läroboksserien Källsprång och läroplanen 283

1. Bibelns tillkomst och uppbyggnad Innehåll Individuell uppgift: Basfakta om Bibeln 20 Om bilderna i läroboken 7 Aktiverande uppgift: Bibelkort 21 Lektionsmaterial Textuppgift: Apokryferna i Gamla Transparangtexter: testamentet 26 Basfakta om Bibelns uppbyggnad 9 Begreppskort 28 Basfakta om Gamla testamentets tillkomst 10 Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition 30 Basfakta om Nya testamentets tillkomst 12 Skriftligt läxförhör 31 Bilder till Gamla och Nya testamentet 14 Facit till Tippa rätt svar 32 Bibelns kanon 16 Facit till det skriftliga läxförhöret 32 Bibelns originalspråk 17 Facit till uppgifterna i läroboken 33 Individuell uppgift: Yrken, uppgifter och benämningar 18

Om bilderna i läroboken Kamelkaravanen (s. 10) − Ordet karavan kommer från persiskan och betyder ordagrant en rad kameler som trans­ porterar människor och varor. − Dromedaren (Camelus dromedarius) har en mankhöjd på 225 cm och kan väga upp till 700 kilogram. En kamel orkar bära 250 kilogram också under långa färder. Kamelen domestice­ rades omkring 300 f.Kr. och blev ett nyttodjur för människan då. Numera används omkring 13 miljoner kameler som nyttodjur. Vildkamelen är ett utrotningshotat djur. − I Mellersta Östern var karavanerna ända fram till 1900-talet en av de livligaste kanalerna för spridning av nyheter och kulturella impulser. Anekdoter och berättelser spreds som muntlig tradition över hela kulturkretsen. Också religiösa impulser spreds med karavanernas hjälp. − I Mellersta Östern var den forna sumeriska kulturen den äldsta kulturen. Den kom att på­ verka de senare väldena Assyrien och Babylonien. De sumeriska, assyriska och babyloniska kulturerna har mycket gemensamt med kulturerna på det forna palestinska området och därigenom också med israelernas kultur. I alla dessa kulturer finns bland annat en skapelse­ myt och en myt om syndafallet.

Uppgift 1. Varför var och är karavanerna fortfarande viktiga i kulturkretsen i Mellersta Östern?

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 7

Den egyptiska skrivaren (s. 13) − I samhällen där människor inte är läs- och skrivkunniga förmedlas information bara på muntlig väg. − Med skrivkonsten har det blivit möjligt att sprida information till fler människor än tidigare, rentav till kommande släktled. − Skriftsystemen föregicks av skrifter med bilder och symboler på 3000- och 2000-talen. Genom att titta på bilderna kom människan att minnas saker bättre än enbart genom att memorera dem. Problemet var att tecknen och figurerna inte hade allmänt kända betydelser. − Bilden ansågs ofta helig, och konsten att tolka den låg i händerna på en liten grupp. Tolknings­ konsten kom lätt i glömska, eftersom den var ett privilegium för ett fåtal. Den egentliga skriv­ konsten uppstod genom de anteckningar som fördes i samband med handel och administration. − I det forna Palestina lärde människorna sig skrivkonsten omkring 1000 f.Kr. Denna forn­ hebreiska skrift utvecklades ur den feniciska skriften, som uppstod i det nuvarande Libanon omkring 1050 f.Kr. − Statyn av skrivaren på bilden härstammar från den femte dynastin (2494−2345 f.Kr.) i det forna Egypten. Statyn hittades ursprungligen i Saqqara och numera är den deponerad på konstmuseet Louvren i Paris. − Statyn är 53,7 cm hög och 44 cm bred. Den är tillverkad av målad kalksten.

Uppgifter 1. Hur tycker du att skrivarens arbetsredskap ser ut jämfört med våra egna skrivredskap?

2. Varför uppfanns skrivkonsten? Till vad behövdes den?

3. Vilka färdigheter behövde en skrivare i sitt arbete?

4. Varför anser inte alla makthavare ens i våra dagar att skrivkonsten är nödvändig för alla?

De fyra evangelisterna (s. 15) − Den nederländska konstnären Jacob Jordaens (1593−1678) målade sitt verk De fyra evangelisterna omkring 1625. − Målningen hör till mästerverken inom barocken och finns på konstmuseet Louvren i Paris. − Det framgår inte på målningen vem som är vem, eftersom den inte innehåller symboler eller andra kännetecken för de olika evangelisterna. Det enda säkra är att målningen föreställer evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. − Evangelisterna läser en helig text på målningen. Enligt teorierna om hur evangelierna har uppkommit hade evangelisterna ändå inte någon gemensam skriftlig källa. − Bilden föreställer en ung man och tre män som är äldre än han. Troligen har konstnären tänkt att de äldre männen är Matteus, Markus och Lukas. Den unga mannen är sannolikt Johannes. − Markusevangeliet uppkom vid övergången mellan 60- och 70-talet. Matteus- och Lukas­ evangelierna tillkom vid övergången mellan 80- och 90-talet. Johannesevangeliet uppstod på 100-talet. − Matteus är en tänkande teolog, Lukas en noggrann historieskrivare och Markus en författare som skildrar händelser kortfattat. Johannes anses bland forskarna vara en begrundande mystiker.

Uppgifter 1. Vilket är det gemensamma temat för alla evangelierna?

2. Vem är vem på bilden? Motivera ditt svar.

8 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Basfakta om Bibelns uppbyggnad Allmänt − två huvuddelar: Gamla testamentet och Nya testamentet − totalt 66 olika böcker, som tillsammans utgör de kristnas heliga skrift

Uppbyggnad Gamla testamentet Tre genrer: 1. historiska böcker 17 2. profetiska böcker 16 3. poetiska böcker 6 Totalt 39 olika böcker

Nya testamentet Fyra genrer: 1. evangelier 2. en historisk bok 3. brev 4. en profetisk bok Totalt

4 1 21 1 27 olika böcker

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 9

Basfakta om Gamla testamentets tillkomst 1. Uppenbarelse − Det fanns människor som upplevde att Gud uppen­ barade sig för dem, antingen direkt eller genom något naturfenomen. − De började berätta för andra människor om den Gud de mött.

2. Muntlig tradition – Berättelserna fördes vidare när människor samlades till exempel på torg eller vid kvällsbrasan.

10 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

3. Skrivkonsten − uppkom i Palestina c. 1000 f.Kr. − Man skrev på papyrus och pergament. − Till exempel profeterna kunde berätta om sina visioner direkt för skrivare.

4. Skriftsamling − Textfragment sammanställdes till enhetliga berättelser. − Varje bok hade sin egen bokrulle. − Den officiella textsamlingen godkändes omkring 100 e.Kr.

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 11

Basfakta om Nya testamentets tillkomst 1. Jesu liv − Huvudinnehållet i Nya testamentet utgörs av Jesu tal, undervisning och verksamhet. − Berättelserna om Jesus spreds först muntligt genom lärjungarna. − Jesus föddes omkring 7−4 f.Kr. och dog 29−36 e.Kr.

2. Evangelierna − Markus-, Matteus-, Lukasoch Johannesevangelierna berättar om Jesu liv. − Evangelierna tillkom mellan år 60 och 100.

12 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

3. Breven − Paulus var den av apostlarna som skrev flest brev. − De äldsta breven härstammar från 50-talet. − Övriga brev i Nya testamentet anses vara skrivna av Paulus medarbetare och elever.

4. Skriftsamling − Böckerna i Nya testamentet tillkom ungefär mellan år 50 och 150. − Den officiella samlingen nytestament­ liga böcker godkändes på 300-talet. − De äldsta kända handskrifterna av Bibelns alla 66 böcker härstammar från 300-talet.

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 13

Bilder till Gamla och Nya testamentet Uppgift Klipp ut nedanstående bilder och limma in dem i ditt häfte i rätt ordningsföljd.

Skriv bildtexter till bilderna med hjälp av läroboken eller transparangtexterna.

14 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 15

Bibelns kanon Allmänt − Den officiellt godkända versionen av Bibeln kallas Bibelns kanon. − Den omfattar Gamla och Nya testamentet. − Heliga skrifter utanför den officiella samlingen böcker i Bibeln kallas apokryfer.

Gamla testamentet − Sammanställningen av Gamla testamentet godkändes omkring 100 e.Kr. − Olika kyrkor har olika uppfattning om vilka böcker som ska höra till den officiella versionen.

Nya testamentet − Sammanställningen av Nya testamentet godkändes på 300-talet. − De böcker som godkändes i Nya testamentet skulle uppfylla följande kriterier: 1. Skriften skulle vara skriven av Jesu lärjungar eller av apostlarna.

2. Skriften skulle ha anknytning till en känd kristen församling.

3. Skriften skulle ha stor spridning och vara allmänt accepterad.

4. Skriften skulle inte stå i motsättning till övriga skrifter.

16 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Bibelns originalspråk

Gamla testamentets originalspråk är hebreiska. läses från höger till vänster

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.”

(1 Mos. 1:1) Uttalsanvisning: ”Bereshit bara Elohim et-hashamajim we’et-ha’arets.”

Nya testamentets originalspråk är grekiska. ”I begynnelsen fanns Ordet.” (Joh. 1:1) Uttalsanvisning: ”En arche en ho logos.”

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 17

Individuell uppgift

Yrken, uppgifter och benämningar Sök svar i Bibeln på frågorna nedan.

1. Vilken samhällsklass?

(1 Mos. 15:14)

2. Vilket yrke? (1 Kung. 3:16)

3. Vilken uppgift? (Neh. 2:1)

4. Vem kallar Job på? (Job 19:16)

5. Vilken titel? (Matt. 26:3)

6. Vilken arbetsuppgift? (Mark. 14:27) 7. Vilken varelse? (Upp. 14:6)

8. Vilket yrke? (1 Mos. 37:28)

9. Vilken uppgift? (Mark. 1:2)

10. Vilken titel? (Matt. 27:54)

11. Handikappad? (Apg. 3:2)

12. Vilken uppgift? (1 Kung. 13:20)

13. Hantverkare? (2 Tim. 4:14)

14. Vilken titel? (Matt. 2:1)

15. Vilket yrke? (Mark. 1:16)

16. Vilka två uppgifter? (1 Mos. 40:1) 17. Vilket yrke? (Neh. 8:1)

18. Berömd för vad? (Dom. 6:12)

19. Vilka två egenskaper? (Est. 2:7)

20. Vilken position i samhället?

(1 Sam. 24:9)

21. Vilken uppgift? (4 Mos. 6:2)

22. Ställning i familjen? (1 Tim. 5:3)

23. Vilken titel? (Luk. 2:2)

24. Vilken uppgift? (1 Sam. 17:22)

25. Sjukling? (Matt. 8:2)

26. Arbetar i det gröna? (Joh. 20:15)

27. Vilken position i samhället?

(1 Mos. 40:14)

28. Vilken uppgift? (Ps. 40:1)

18 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Individuell uppgift

Yrken, uppgifter och benämningar − facit Sök svar i Bibeln på frågorna nedan.

1. Vilken samhällsklass? (1 Mos. 15:14)

slavar

2. Vilket yrke? (1 Kung. 3:16)

sköka

3. Vilken uppgift? (Neh. 2:1)

munskänk

4. Vem kallar Job på? (Job 19:16)

sin tjänare

5. Vilken titel? (Matt. 26:3)

överstepräst

6. Vilken arbetsuppgift? (Mark. 14:27)

herde

7. Vilken varelse? (Upp. 14:6)

ängel

8. Vilket yrke? (1 Mos. 37:28)

köpmän

9. Vilken uppgift? (Mark. 1:2)

budbärare

10. Vilken titel? (Matt. 27:54)

officer

11. Handikappad? (Apg. 3:2)

lam

12. Vilken uppgift? (1 Kung. 13:20)

profet

13. Hantverkare? (2 Tim. 4:14)

smed

14. Vilken titel? (Matt. 2:1)

stjärntydare

15. Vilket yrke? (Mark. 1:16)

fiskare

16. Vilka två uppgifter? (1 Mos. 40:1)

munskänk och bagare

17. Vilket yrke? (Neh. 8:1)

skriftlärd

18. Berömd för vad? (Dom. 6:12)

tappre krigare

19. Vilka två egenskaper? (Est. 2:7)

välväxt och vacker

20. Vilken position i samhället? (1 Sam. 24:9)

konung

21. Vilken uppgift? (4 Mos. 6:2)

nasir

22. Ställning i familjen? (1 Tim. 5:3)

änka

23. Vilken titel? (Luk. 2:2)

ståthållare

24. Vilken uppgift? (1 Sam. 17:22)

trossvakt

25. Sjukling? (Matt. 8:2)

en spetälsk

26. Arbetar i det gröna? (Joh. 20:15)

trädgårdsvakt

27. Vilken position i samhället? (1 Mos. 40:14)

farao

28. Vilken uppgift? (Ps. 40:1)

körledare

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 19

Individuell uppgift

Basfakta om Bibeln Gamla testamentet Tillkomstår: Tillkomstplats: Författare: Originalspråk: Textsamlingen godkänd: Huvudbudskap:

Genrer Antal 1. ___________________________________________________________________

___________

2.___________________________________________________________________ ___________ 3. ___________________________________________________________________

___________

___________

Totalt

Nya testamentet Tillkomstår: Tillkomstplats: Författare: Originalspråk: Textsamlingen godkänd: Huvudbudskap:

Genrer Antal 1. ___________________________________________________________________

___________

2. ___________________________________________________________________

___________

3. ___________________________________________________________________

___________

4. ___________________________________________________________________

___________

Totalt

___________

Det totala antalet böcker i Bibeln

___________

20 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Aktiverande uppgift

Bibelkort 1. Placera bibelböckerna i rätt ordningsföljd Undervisningsgruppen delas in i fyra grupper. Varje grupp får sin egen kortpacke. Upp­ giften är att ordna korten i rätt ordning med hjälp av läroboken eller Bibeln eller på egen hand. Grupperna kan tävla sinsemellan om vem som är snabbast. De kan först öva en gång med hjälpmedel och sedan ta en egentlig tävlingsomgång utan hjälpmedel. Segraren utses utgående både från hur snabb gruppen varit och från i hur hög grad uppgiften är rätt löst.

2.

Hitta de olika genrerna i Bibeln Grupperna kan få mindre uppgifter, såsom att söka upp a) de profetiska böckerna i Gamla testamentet b) breven i Nya testamentet c) de historiska böckerna i Gamla testamentet.

Därefter kan grupperna blanda sina kort och kortpackarna byts ut mellan grupperna.

3. Placera bibelböckerna på rätt ställe på tavlan Kortpacken blandas väl. Alla 74 kort delas ut till hela undervisningsgruppen. Om gruppen består av 20 elever, får alltså varje elev åtminstone tre kort. Läraren har delat in tavlan i två delar och skrivit rubriken ”Gamla testamentet” på vänstra sidan och rubriken ”Nya testamentet” på högra sidan. Först söker eleverna fram korten med de olika genrerna i Bibeln och fäster dem på tavlan med hjälp av antingen tejp, en magnet eller något annat självhäftande material. Sedan kan varje elev i tur och ordning gå fram och placera ett kort med namnet på en bibelbok på rätt ställe, under rätt rubrik och gärna i rätt ordning.

4. Ställa sig på rad Varje elev väljer ett av sina kort. Eleverna kan ställa sig i rad utgående från vilken bibelbok som är nämnd på deras kort. Raden ska följa ordningsföljden på de olika bibelböckerna i Bibeln. Korten kan bytas ut emellanåt och eleverna bildar då alltid en ny rad.

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 21

Gamla testamentet

Historiska böcker

Första Moseboken (Genesis)

Andra Moseboken (Exodus)

Tredje Moseboken (Leviticus)

Fjärde Moseboken (Numeri)

Femte Moseboken (Deuteronomium)

Josua

Domarboken

Rut

Första Samuelsboken

Andra Samuelsboken

Första Kungaboken

Andra Kungaboken

Första Krönikeboken

Andra Krönikeboken

Esra

Nehemja

Ester

22 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Profetiska böcker

Jesaja

Jeremia

Hesekiel

Daniel

Hosea

Joel

Amos

Obadja

Jona

Mika

Nahum

Habackuk

Sefanja

Haggai

Sakarja

Malaki

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 23

Poetiska böcker

Job

Ordspråksboken

Predikaren

Psaltaren

Klagovisorna

Höga visan

24 | Källsprång 9

Nya testamentet

Evangelier

Matteusevangeliet

Markusevangeliet

Lukasevangeliet

Johannesevangeliet

Historisk bok

Apostlagärningarna

Profetisk bok

Uppenbarelseboken

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Brev

Romarbrevet

Första Korinthierbrevet

Andra Korinthierbrevet

Galaterbrevet

Efesierbrevet

Filipperbrevet

Kolosserbrevet

Första Thessalonikerbrevet

Andra Thessalonikerbrevet

Första Timotheosbrevet

Andra Timotheosbrevet

Titusbrevet

Filemonbrevet

Hebreerbrevet

Jakobsbrevet

Första Petrusbrevet

Andra Petrusbrevet

Första Johannesbrevet

Andra Johannesbrevet

Tredje Johannesbrevet

Judasbrevet

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 25

Textuppgift

Apokryferna i Gamla testamentet Man känner till närapå 50 heliga texter som inte finns med i den officiella boksamlingen i Gamla testa­ mentet. Vilka böcker som tillhör dessa så kallade apokryfer varierar beroende på källa. De olika kyrko­ samfunden har olika apokryfa skrifter med i sin bibel.

I allmänhet har nio heliga skrifter som står utanför Gamla testamentets kanon tagits med i de kristna biblarna. I en del lutherska bibelöversättningar finns också en tionde bok medtagen. Denna bok, Manasses bön, är en kort text som inte ingår i alla samlingar med apokryfa skrifter. De nio vanligaste apokryferna i Gamla testamentet är Tobit, Judit, Ester enligt den grekiska texten, Första Mackabeerboken, Andra Mackabeerboken, Salomos vishet, Jesus Syraks vishet, Baruk, Jeremias brev och Tillägg till Daniel.

Apokryferna har ingått i de äldsta finska och svenska bibelöversättningarna. I den nyaste finska bibelöver­ sättningen av år 1992 är de inte medtagna, och det var de inte heller i den svenska bibelöversättningen av år 1917. Men alla tio apokryfer, också Manasses bön, finns med i den nyaste svenska bibelöversättningen Bibel 2000. Orsaken till denna variation är att Luther ansåg att apokryferna visserligen var nyttiga men inte likvärdiga med de andra gammaltestamentliga böckerna. Apokryferna har därför inte alltid ingått i lutherska kyrkans biblar. Däremot har de funnits med i den katolska och den ortodoxa kyrkans biblar.

I synnerhet de böcker som kallas vishetslitteratur blev omtyckta av folket i Finland genast efter det att läskunnigheten hade blivit allmän i början av 1600-talet. Dessa böcker var Salomos vishet och Jesus Syraks vishet. De lästes flitigt, och många tankar i dem fastnade i det allmänna medvetandet och kunde citeras vid behov. Salomos vishet har liksom Ordspråksboken, Predikaren och Höga visan traditionellt tillskrivits kung Salomo, som var berömd för sin vishet. Numera anser man ändå att Predikaren har till­ kommit efter Salomos tid, och bibelforskarna är nästan ense om att också Salomos vishet är skriven i ett senare skede, nämligen i Alexandria mellan 30 f.Kr. och 41 e.Kr. Salomos vishet betonar i sin under­ visning skillnaden mellan de gudlösa och de rättfärdiga, och boken lyfter också fram absolut monoteism. ”Ty med helig lidelse lyssnar Herren till allt, inget mumlande knot undgår hans öra.” (Sal. vish. 1:10) ”... ty ljuset avlöses av natten, men visheten kan inget ont få makt över.” (Sal. vish. 7:30) ”... ty Gud älskar bara den som lever med visheten.” (Sal. vish. 7:28) Jesus Syraks vishet är skriven av Jesus Syraks son från Jerusalem. Boken tillkom mellan 190 och 180 f.Kr. Texten har varit känd åtminstone i Egypten, och man känner till versioner på hebreiska och grekiska.

I sin undervisning lyfter boken fram måttfullhet, ärlighet och respekt för auktoriteter. ”Vem kan räkna havets sandkorn, regnets droppar och evighetens dagar? Vem kan utforska him­ lens höjd, jordens vidd och havets djup?” (Jes. Syr. 1:2−3) ”Mitt barn, sköt dina sysslor i ödmjukhet, så blir du mer älskad än den som är frikostig med gåvor.

Var ödmjukare ju högre du stiger, så finner du nåd hos Herren.” (Jes. Syr. 3:17−18) ”Mitt barn, beröva inte den fattige hans uppehälle, låt honom inte vänta med bedjande blick. Såra inte den som svälter, väck inte förbittring hos en man som lider brist.” (Jes. Syr. 4:1−2)

26 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

Uppgifter 1. Vad är apokryferna?

2. Varför är de inte med i alla bibelöversättningar?

3. Nämn de två mest kända apokryferna i Gamla testamentet.

4. Varför har just de här böckerna blivit omtyckta?

5. Läs citaten ur Salomos vishet på nytt. Vad säger de om Salomos syn på vishet?

6. Välj någon tanke ur Jesus Syraks vishet som särskilt tilltalar dig och skriv tanken med vackra bokstäver i hustavlan.

Kloka ord ur Jesus Syraks vishet

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 27

Begreppskort

28 | Källsprång 9

Bibeln

de kristnas heliga skrift. Namnet kommer från det grekiska ordet biblia, som betyder ’böcker’.

Nya testamentet

det nya förbundet, den senare delen av Bibeln som handlar om Jesu liv och för­ kunnelse och om kyrkans uppkomst

apokryferna

heliga skrifter som inte ingår i den officiella samlingen böcker i Bibeln

grekiska

Nya testamentets originalspråk

pergament

skrivmaterial i forna tider; tillverkades av bukskinnet på en ung get

Palestina

geografiskt område där de flesta av de bibliska berättelserna utspelar sig

Gamla testamentet

det gamla förbundet, första delen av Bibeln; handlar om Israels folks historia

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

kanon

den officiellt godkända versionen av Bibeln

hebreiska

Gamla testamentets originalspråk

papyrus

skrivmaterial i forna tider; tillverkades av säv från Nildeltat

muntlig tradition

muntligt överförande av traditioner från en generation till en annan särskilt i skriftlösa kulturer

Israels folk

folk som dyrkade Jahve i det forna Palestina. Namnet Israel kommer från stamfadern Jakobs andra namn.

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 29

Förslag till uppföljning Tippa rätt svar − en repetition Kryssa för rätt alternativ i rutorna.

1. När det gäller Bibeln, betyder ordet testamente

1 en människas yttersta vilja.

X förbund.

2 intyg.

2.

Gamla testamentet handlar om tiden 1 före Jesus.

X medan Jesus levde.

2 efter Jesus.

3. Berättelserna i Gamla testamentet bevarades först

1 i lerkrukor.

X skrivna på klippväggar.

2 som muntlig tradition.

4.

Papyrus tillverkades av 1 återvinningspapper.

X egyptisk rödfuru.

2 säv från Nildeltat.

5.

Gamla testamentet är skrivet på 1 hebreiska.

X grekiska.

2 latin.

6. Den yngsta av böckerna i Gamla testamentet är

1 Första Moseboken.

X Daniels bok.

2 Jesajas bok.

7.

Nya testamentet är skrivet på 1 hebreiska.

X grekiska.

2 latin.

30 | Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

8.

Till de äldsta skrifterna i Nya testamentet hör 1 evangelierna.

X Paulus brev.

2 Apostlagärningarna.

9.

I Nya testamentet finns 1 17 profetiska böcker.

X fyra profetiska böcker.

2 en profetisk bok.

10. När det gäller Bibeln, betyder ordet kanon

1 en växelsång om Jakobs söner.

X den officiella versionen av Bibeln.

2 en segelbåtsmodell under Gamla testamentets tid.

1 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

X

2

Skriftligt läxförhör ____/12 Namn: __________________________________________________

1. a) Vilka är de två huvuddelarna i Bibeln?

Klass: ________

/2

b) Hur skiljer sig de här två delarna tidsmässigt från varandra?

/2

2. Vad avses med begreppen kanon och apokryferna? Hur skiljer sig begreppen från varandra?

/4

3. Berätta kort hur Bibeln har tillkommit. Använd de givna begreppen nedan. muntlig tradition, papyrus, skrivkonsten, Jesus, lärjungar, Paulus

/4

Källsprång 9

Bibelns tillkomst och uppbyggnad

| 31