Integration blädderex

Hanna Ojanen • Vuokko Aromaa • Maria Hongisto-Mäenpää Petri Kähkönen • Jaana Nieminen • Sebastian Gripenberg

Boken inspirerar läsaren att bilda sin egna uppfattning om samhälleliga fenomen och att aktivt delta i samhället.

Integration FINLAND, EUROPA OCH VÄRLDEN I FÖRÄNDRING

FINLAND, EUROPA OCH VÄRLDEN I FÖRÄNDRING

– FINLAND, EUROPA OCH VÄRLDEN I FÖRÄNDRING är en ny lärobok för gymnasiets tredje kurs i samhällslära, skriven i enlighet med de nya läroplans­ grunderna. Boken är en inledning till att studera och fördjupa sig i frågor om europeisk identitet, Europeiska unionen, globalisering och säkerhetspolitik. Den tydliga texten bygger på aktuell forskning och det pedagogiska materialet har utarbetats av erfarna lärare. Uppgifterna i boken uppmuntrar till att lära sig genom att själv ta reda på fakta och erbjuder övning i färdigheter som är viktiga i samhällslära.

Integration

Integration

ISBN 978-951-52-4210-5 K 30

9 789515 242105

Schildts & Söderströms

I

Internationellt samarbete 1 Globala utmaningar, gemensamma lösningar 2 Hur EU blev EU 3 Utvidgningen är den viktigaste förändringskraften

Du lär dig:

På det första uppslaget till varje huvudavsnitt sammanfattas lärandemålen för avsnittet.

Hur globaliseringen påverkar oss alla.

Hur EU kom till.

Vad är europeisk identitet?

Kommer EU ännu att utvidgas?

Hur du tolkar skämtteckningar.

10

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete

I slutet av varje kapitel finns repeterande uppgifter som stöder individuell och kollaborativ inlärning.

Beslutet att ansöka om medlemskap i EU fattades mycket snabbt. Det påskyndades av Sverige, som i oktober 1990 meddelade att man ansöker om medlemskap. Sverige var viktig för Finland, både som handelspartner och som konkurrent. För Finland var det väsentligt att ha en motsvarande ställning som Sverige i den internationella handeln och på världsmarknaden. Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i januari 1992.

Den snabba ändringen i landets linje möjliggjordes framför allt av det förändrade internationella läget. Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 innebar att det inte längre var nödvändigt att hålla fast vid neutralitetspolitiken. I Finland följde man mycket noggrant med situationen i Ryssland: kuppförsöket 1991 orsakade stor oro. År 1992 ingick Finland ett grundfördrag med Ryssland som utgår från OSSE:s och FN:s principer.

Medlemskapsförhandlingarna inleddes i mars 1993 och tog endast ett år.

De var de snabbaste medlemskapsförhandlingarna hittills i unionens historia.

Förhandlingarna underlättades av att Finland redan under förhandlingarna om EES-fördraget hade godkänt en stor del av unionens lagstiftning. Den svåraste frågan under förhandlingarna var jordbrukspolitiken. Finland ville försäkra sig om att också i fortsättningen kunna understöda jordbrukare i hela landet. Frågan löstes genom en överenskommelse om ett område för nordligt stöd. De finländska jordbrukarna skulle inte ha klarat sig utan stöd i konkurrensen med jordbrukare på områden i Europa med betydligt bättre förutsättningar för jordbruk.

Uppgifter 1. Varför ville man i Europa ha mera samarbete efter andra världskriget?

Finlands medlemskap i eU väckte mycket känslor hos finländarna och därför ordnades en rådgivande folkomröstning om saken, vilket var sällsynt. Endast en folkomröstning hade tidigare ordnats i Finland: år 1931 röstade man om att upphäva förbudslagen. Folkomröstningen om EU ordnades den 16 oktober 1994. 56,9 % röstade för medlemskap och 43,1 % mot.

Motståndarna till ett medlemskap var oroade över att makten att fatta beslut överfördes till Bryssel och att självständigheten och eventuellt till och med landets kultur skulle försvagas. Jordbrukets svåra situation var också en orsak för många att motsätta sig ett medlemskap. Förespråkarna ansåg att medlemskapet skulle stärka Finlands identitet som ett västligt land. Att ingå i unionen skulle också utgöra en trygghet i relationerna med Ryssland. Argumenten om säkerhet var framträdande i debattens slutskede

Om klimatet värms upp med 2,5 celsiusgrader kan det minska på världens bruttonationalprodukt med hela 2 procent per år.

3. Hur och varför blev Finland medlem i EU? 4. Reflektera över hurdan Finlands situation skulle vara i dag om vi inte hade

anslutit oss till EU.

42

Sannfinländarnas ungdomsförbund lanserade efter folkomröstningen i Storbritannien 2016 ett medborgarinitiativ, med syftet att ordna en folkomröstning om att Finland skulle lämna unionen. Kampanjen inleddes med att klippa bort stjärnorna ur EU:s flagga.

Uppgift 1. Vilka var argumenten för och emot Finlands medlemskap i EU?

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete

FN har en nyckelroll i att försöka hitta lösningar på problem som är gemensamma för alla länder. I fråga om de internationella klimatavtalen har FN:s arbete varit särskilt viktigt. År 1992 ordnade FN en miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro.

Konferensen var ett av de första stora internationella toppmöten där världens ledare samlades för att diskutera miljöfrågor. Rio-konferensen och senare toppmöten har ökat insikten hos världens ledare om att det behövs internationella avtal för att hantera olika miljöproblem.

Vid konferensen i Rio deltog 172 länder. Man försökte enas om principer för att trygga en hållbar utveckling och garantera att naturtillgångar och livsbetingelser på jorden inte berövas kommande generationer. År 1997 hölls i Kyoto ett klimatmöte där deltagarna kom överens om att industriländernas utsläpp av växthusgaser skulle minskas. Konferensen uppställde ett konkret mål: att utsläppen skulle minska med åtminstone 5% av nivån år 1990 senast år 2012.

Vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 försökte man åstadkomma ett brett avtal om att begränsa klimatförändringen. Mötet kunde inte enas om ett bindande avtal för utsläppsminskningar. Deltagarna erkände i alla fall nödvändigheten av att begränsa klimatförändringen till två grader. De industrialiserade länderna kom också överens om att finansiera åtgärder i utvecklingsländerna för att begränsa effekterna av klimatförändringen, exempelvis genom att utveckla teknologi för mat- och energiproduktion.

Europa Asien

Nordamerika

Afrika

Vattenbrist Skördarna minskar

Mellan- och Sydamerika

Små öar (t.ex. Malediverna)

Matbrist

Australien och Oceanien

Bränder Hälsoproblem Översvämningar

Världshaven

Stränderna eroderas (bebyggelse och livsmiljöer) Arter utrotas

0

3000 km

Internationellt samarbete

43

Fiji hörde till de länder som snabbast ratificerade Parisavtalet. Landet upplever konkret de hot som klimatförändringen innebär. Havsnivån stiger och vissa öar hotar att hamna under vatten. Kraftigare stormar utgör också ett hot. På bilden syns en lokal taxi.

Vid klimatkonferensen i Paris i december 2015 godkändes ett avtal som syftar till att hejda klimatförändringen. Sammanlagt 196 länder deltog i mötet.

Vid konferensen nåddes ett genombrott eftersom avtalet är heltäckande och juridiskt bindande.

Nästan alla länder har genom avtalet förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen. Avtalet förutsätter att utsläppen ska begränsas globalt från och med 2020. Den globala uppvärmningen ska hållas under två grader och man strävar efter åtgärder som håller den under 1,5 grader.

Innan ett internationellt avtal kan träda i kraft måste det förutom att undertecknas av de deltagande staterna också ratificeras. Ratificering betyder att staterna godkänner avtalet i enlighet med sina egna grundlagar. Den här processen tar ofta en lång tid. Kyoto-avtalet trädde exempelvis i kraft först år 2005.

Parisavtalet är viktigt eftersom också Kina och Indien har ratificerat det.

Betydelsen av ett avtal skulle vara mindre om de största producenterna av växthusgaser stod utanför det. I juni 2017 meddelade president Donald Trump att USA drar sig ur avtalet, efter att USA först hade ratificerat det. USA ingick inte heller i Kyoto-avtalet eftersom man ansåg att det hade blivit för dyrt att verkställa det. USA kritiserade också Kyoto-avtalet för att utvecklingsländer som Indien och Kina inte alls förutsattes minska sina utsläpp.

De utvecklade ländernas och utvecklingsländernas relationer är ofta problematiska i klimatpolitiken. Utvecklingsländerna behöver tilläggsfinansiering för

De centrala begreppen i avsnittet är skrivna med fet stil. De viktigaste begreppen förklaras också i marginalen.

Svåra begrepp förklaras alltid i brödtexten.

ratificering att göra ett avtal giltigt genom att godkänna det i enlighet med landets grundlag utvecklade länder och utvecklings­ länder Världens länder delas ofta upp i utvecklade eller industriländer och utvecklingsländer. Utvecklade länder är staterna i Västeuropa, Nordamerika (utom Mexiko), Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea. De övriga länderna är utvecklingsländer.

Begreppet utvecklingsland är samtidigt problematiskt i och med att det placerar ett stort antal länder, som inte nödvändigtvis har mycket gemensamt, i samma kategori.

Luftföroreningar plågar också invånare i utvecklingsländer. I Kina hindrar tjock smog ibland all sikt.

Källa: IPCC

18

inför folkomröstningen och hade en särskild tyngd eftersom utvecklingen i Ryssland verkade osäker.

De ekonomiska effekterna av ett medlemskap var svåra att bedöma i förväg och spelade inte en framträdande roll i debatten inför anslutningen. Finland befann sig i en djup lågkonjunktur, som delvis berodde på att östhandeln med Sovjetunionen hade kollapsat. Medlemskapet innebar också en hårdare konkurrens, vilket ansågs vara en stor utmaning för Finlands industri.

Finlands politiska ledning framställde saken i relativt enkla termer: det var bäst för Finland att ansluta sig till EG. Trots att man inte helt och hållet kunde bedöma alla effekter av ett medlemskap var det ändå en större risk att bli utanför gemenskapen. Medlemskapet skulle tydliggöra landets ställning efter kalla kriget och förstärka landets säkerhet. 

2. Varför har den europeiska gemenskapen utvidgats över tid?

FN och de globala miljöproblemen

Ifall klimatförändringen inte hejdas blir följderna allvarliga i olika delar av världen. Undersök med hjälp av kartan hur klimatförändringen påverkar Europa och den övriga världen.

Sidorna med fördjupande texter ger mer djuplodan­ de insikter i det ämne avsnittet handlar om. Det finns också upp­ gifter till texterna.

Folkomröstningen om Finlands EU-medlemskap

Finlands medlemskap i EU

grundfördraget ett fördrag om grunderna för relationerna mellan Finland och Ryssland som ingicks 1992 (finska: naapuruussopimus)

11

Internationellt samarbete

19

Va

u?

ycker d dt

Behövs en folkomröstning i alla viktiga frågor?

De olika meDlemslänDerna har olika regler för hur de godkänner ändringar i EU:s grundfördrag. I vissa länder godkänns de av parlamentet, medan man i andra länder ordnar folkomröstningar.

Folkomröstningar hör till demokratin: de ger varje medborgare ett tillfälle att uttrycka sin åsikt och i vissa fall också att hindra att ett fördrag träder i kraft. Kampanjen som föregår en folkomröstning ger möjlighet att föra en bred diskussion om EU-frågor. Folkomröstningar kan alltså vara ett bra sätt att öka medborgarnas inflytande och intresse för EU. Det är ändå svårt att ta ställning till ett helt EU-fördrag, som är långt och komplicerat. Debatten inför en folkomröstning handlar inte heller alltid om den egentliga frågan i omröstningen, utan kan till exempel handla om förtroendet för landets regering. Om regeringen föreslår att fördraget ska godkännas är en nej-röst ett sätt att visa misstroende för regeringens politik i allmänhet.

EU-folkomröstningar har ofta lett till svåra politiska situationer. Vad ska man göra om resultatet i en folkomröstning är nej? I praktiken går det inte att förhandla om ett helt fördrag och det är långt ifrån alltid klart vilka specifika punkter i ett fördrag väljarna vill ändra på.

Unionens verksamhet försvåras om alla medlemsländer vill ha egna undantag från de gemensamma reglerna. Mindre länder har upplevt att nej-resultat i deras folkomröstningar inte tas på allvar utan att de är tvungna att ordna nya folkomröstningar tills ja-sidan vinner.

Att använda folkomröstningar som ett sätt att förbättra medborgarnas demokratiska påverkningsmöjligheter ser ut att bli vanligare. Det är också ett sätt för ett lands politiska ledning att stärka mandatet för sin politik. I Nederländerna ordnades 2016 en folkomröstning om associationsavtalet mellan EU och Ukraina.

Avtalet delade meningarna, men många väljare tänkte i första hand på nedskjutningen av ett passagerarplan i Ukraina 2014 där 192 nederländare dog. I folkomröstningen sade 60 % nej, men endast 32 % av de röstberättigade deltog i den. I Ungern ordnades en folkomröstning om EU:s flyktingkvoter, som regeringen motsatte sig. Valdeltagandet var för lågt för att omröstningen skulle ha någon betydelse.

Irländarna röstade mot Lissabonfördraget 2008, men för det år 2009. Förändringen i opinionen berodde på den ekonomiska krisen, som påminde om hur viktigt medlemskapet var. Opinionsläget påverkades också då det blev klart att varje land fortsättningsvis skulle ha en egen kommissionär och att frågor som är särskilt viktiga på Irland, bland annat abortlagstiftningen, neutralitetspolitiken och beskattningen, inte skulle påverkas av fördraget.

44

Synpunkter på folkomröstningar

Jag var tidigare av den åsikten att en folkomröstning är ett bra sätt att besluta om exempelvis ett medlemskap i Nato. (...) Nu är jag av annan åsikt. Storbritanniens folkomröstning visar vad verkligheten är. Det är inte frågan om att resultatet i folkomröstningen på något sätt skulle vara fel. Frågan är på hur lättsamma grunder folket röstade.

Finlands beslutsfattande har flyttats till Bryssel efter EU-medlemskapet i högre grad än vad som hade varit nödvändigt. EU:s utveckling och EU-ledarnas uttalanden visar tydligt att EU håller på att bli en federal stat. (...) För att trygga ett självständigt beslutsfattande är den enda logiska lösningen att lämna EU. Liksom då Finland blev medlem av EU måste även ett utträde stödas av folkets majoritet. Därför måste det ordnas en folkomröstning om att lämna unionen.

Medborgarinitiativ om att ordna en folkomröstning om Finlands medlemskap i EU

Premiärminister Cameron sade att besvikelsen på EU är djupare än någonsin tidigare i Storbritannien. Om medborgarna fortsättningsvis skulle förutsättas godkänna ett sådant EU-avtal som de inte just kan påverka, skulle kraven på att Storbritannien lämnar EU öka. ”Därför är jag för en folkomröstning”, sade Cameron. ”Jag tror att det här problemet måste konfronteras – så att det kan behandlas och så att diskussionen kan gå vidare. Det räcker inte med att bara hoppas på att en svår situation löses av sig själv”.

Mikael Jungner, (SDP), verkställande direktör, Helsingin Sanomat 29.6.2016

(...) vid stora historiska vändpunkter är det befogat att fråga folket om dess åsikt. En sådan vändpunkt var det när Finland anslöt sig till Europeiska unionen. – Det var ett exempel på en lyckad folkomröstning. Parterna var väl förberedda och resultatet var som en mycket grundlig enorm studiecirkel, där både Nej- och Ja-sidorna tävlade med argument, inte enbart med agitation.

Nyhet om David Camerons tal på BBC:s webbplats 23.1.2013

Liisa Jaakonsaari, (SDP), medlem av Europaparlamentet, Kaleva, 8.10.2016

(...) en folkomröstning kan som ett verktyg för staten och till och med vara farlig för folket, om det politiska maskineriet med dess hjälp flyr sitt ansvar. I värsta fall ger staten väljarna ett verktyg vars effekter är oberäkneliga och så svåra att förutse att det är svårt att skaffa sig information. Faran består av drivkrafter, motiv och frågor som inte hör till saken, som olika politiska krafter försöker koppla till kampanjen.

Timo Airaksinen, professor i praktisk filosofi, Helsingfors universitet, Helsingin Sanomat 29.6.2016

Uppgifter 1. Varför har man ordnat folkomröstningar i olika EU-länder?

2. Vilka problem kan en folkomröstning leda till?

3. Hur skiljer sig de olika synerna på folkomröstningar i citaten från varandra?

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete

45

Internationellt samarbete

61

Vad tycker du – uppslagen visar konkret för studeranden att samhälleliga fenomen kan betraktas ur många olika synvinklar. Uppslagen uppmuntrar studeranden till att bilda en egen uppfattning och illustrerar hur den samhälleliga diskussionen ser ut.

Många försöker ta sig till Europa över Medelhavet, men det är en farlig rutt. Små eller överfulla fartyg har svårt att klara resan. År 2016 drunknade nästan 5000 personer på Medelhavet.

Den globala migrationen Migration är en naturlig del av hur världen fungerar. Många länder har haft nytta av omfattande arbetskraftsinvandring, exempelvis USA, Tyskland och Sverige. I vissa länder, exempelvis Spanien, har invandrare utnyttjats som svart arbetskraft i bland annat jordbruket. I dag finns det inte arbetsmöjligheter i samma utsträckning och invandringen ökar av andra orsaker.

Antalet personer som runtom i världen under de senaste åren har varit tvungna att lämna sina hem, saknar motstycke i historien. Krig, förföljelser, naturkatastrofer och försämrade levnadsförhållanden som en följd av klimatförändringen gör det omöjligt att bo kvar. En del flyr till andra delar av sina hemländer som internflyktingar, medan andra söker sig längre bort.

Allt som allt är tre procent av jordens befolkning migranter. De beräknades 2015 vara 244 miljoner personer. Flyttningsrörelsen är särskilt omfattande i Asien. Australien har stramat åt sin migrationspolitik eftersom landet inte vill ta emot alla de som försöker ta sig in.

Tyck ! till

migrant en person som permanent utvandrar till ett annat land

Tyck till – frågorna låter studeranden fundera på sina egna ståndpunkter genom att ta ställning till frågor som behandlas i texten. Den egna stånd­ punkten placeras på en Likert-skala, som ofta används i opinionsundersökningar. 1 = helt av annan åsikt och 5 = helt av samma åsikt.

Ta ställning till påståendet.

Den fria rörligheten i Europa borde begränsas.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Att leva i Europa

77

Lär d

ig

Att tolka skämtteckningar Proven i historia och samhällslära i studentexamen innehåller ofta uppgifter om att tolka skämtteckningar.

Koncentrera dig på följande saker när du tolkar en skämtteckning: Vad sägs om bilden i själva uppgiften?

Vad kan du läsa ur bildens rubrik: vad handlar bilden om och vilken händelse beskriver den?

När är bilden ritad?

Vem är tecknaren och från vilket land är hen?

För eller mot vad eller vem är bilden?

Till vem eller till en hurdan publik är bilden riktad?

Går det att känna igen personer, exempelvis politiker?

Vad tycker du att bildens huvudsakliga budskap är?

Fokusera på detaljerna och fundera om de understöder det huvudsakliga budskapet eller avviker från det? Redogör för dina observationer.

Försöker bilden ge en verklighetstrogen beskrivning av sitt ämne eller överdriver den? Vad består överdriften av?

Uppslagen i slutet av huvudavsnitten uppmuntrar studeran­dena till att utforska fenomen och till att lära sig färdigheter som är viktiga för att lösa uppgifter i samhällslära.

Modellsvar Bilden handlar om EU:s utvidgning 2004. Tio nya länder godkändes då som medlemmar i unionen.

Av rubriken framgår att bilden ursprungligen publicerades i en amerikansk tidning.

En man, som på bilden representerar EU, stryker på en skylt med texten ”Östra Europa” ut ordet ”Östra”. På bildens vänstra sida syns EU:s flagga och ballonger med EU:s stjärnor och jublande människor. På den högra sidan syns åkrar, en stad och lastbilar.

Bilden förmedlar en positiv syn på utvidgningen. Uppdelningen i Väst- och Östeuropa har tagit slut och ett enat Europa föds. Det här kan ses som att det kalla kriget (1946–91) slutligen har tagit slut också i Östeuropa. Åkrarna och traktorn som syns i bakgrunden hänvisar till jordbruket i östra Europa och områdets näringsstruktur, där jordbruket utgör en större del än i västra Europa.

Lastbilarna som kör mot Europa står för handeln, som väntas öka när EU utvidgas.

Européerna och EU är glada över utvidgningen och ser ingenting negativt i den.

Prova själv!

Modelluppgift Följande skämtteckning handlar om EU:s utvidgning och publicerades 1.5.2004 i den amerikanska tidningen Herald Tribune. Hurdan är bildens syn på utvidgningen?

60

Internationellt samarbete

Bilden till höger publicerades 2016 i den franska tidningen Le Monde och är tecknad av Plantu. Bilden heter ”Princess Europe” (Prinsessan Europa).

Diskutera bildens syn på situationen i Europa 2016.

Innehåll I Internationellt samarbete

10

1 Globala utmaningar, gemensamma lösningar Vi bor på en gemensam planet Många trender För gemensamma problem behövs gemensamma lösningar Förenta nationerna är den enda organisationen för alla stater FN och de globala miljöproblemen FN:s nya mål för hållbar utveckling Motiv för samarbete: ekonomi, handel och säkerhet Europas integration är mer än samarbete

12 14 15 16 18 20 21 24

2 Hur EU blev EU Vad innebär europeisk identitet?

26 Ofullbordade ideal 28 Europeisk identitet ur omvärldens perspektiv 29 En levande identitet 30 Andra världskriget delar och förenar 32 Samarbetet inleddes på konkret nivå: kol, stål, bröd och mjölk 34 Den ekonomiska gemenskapen utvidgas 37 Finland – försiktigt och neutralt 38 Mot en ny union 40 Finlands medlemskap i EU 42 Folkomröstningen om Finlands EU-medlemskap 43 Behövs en folkomröstning i alla viktiga frågor? 44

3 Utvidgningen är den viktigaste förändringskraften Integrationen är en process 46 Utvidgning är politik 48 Effekterna av utvidgning är svåra att bedöma 49 Brexit 50 Det dröjer länge till nästa utvidgning 53 Förhandlingar med länderna på Balkan 54 Turkiet och EU 55 Finns det alternativ till utvidgning?

58 Att tolka skämtteckningar 60

II Att leva i Europa

62

4 Vad innebär det att vara medborgare i EU? En medborgare har rättigheter och skyldigheter EU påverkar alla

64 67

5 Samhällen förändras och befolkningen åldras De europeiska samhällena förändras EU och de unga Befolkningen minskar och blir äldre

69 70 72

6 Den gränsöverskridande jakten på ett bättre liv Yttre och inre gränser 75 Den globala migrationen 77 Migration till och från Europa 78 Flyktingavtalet och flyktningpolitik 79 Livet som papperslös 82 Att besvara kartuppgifter 84

III EU:s mål och verksamhet

86

7 Vad eftersträvar unionen och varför? Är EU en stat?

Förhållandet mellan EU och medlemsstaterna Alla medlemsländer deltar inte i allt samarbete Vad händer om medlemmarna inte följer reglerna?

88 91 92 93

8 Hur fungerar EU? Maktfördelningen i EU 95 Ministerrådet 96 Europeiska rådet: EU:s toppmöte 98 Europaparlamentet 98 Europeiska kommissionen 101 Den dömande makten 103

9 Lagstiftning och beslutsprocesser Vem bestämmer och om vad?

105 EU-lagstiftning 106 Kan beslutssystemet samtidigt vara demokratiskt och effektivt? 108

Vem leder EU? 111 Förändras EU endast genom kriser? 112

10 Finland i EU Finland siktade genast mot EU:s kärna 114 Farväl Norden?

115 EU viktig för Finlands säkerhetspolitik 117 Finland har blivit ett genomsnittligt EU-land 118 EU har förändrat Finlands politiska system 120 Finlands ståndpunkter och inflytande 121 Vad tycker finländarna om EU? 123 Att analysera texter om Europapolitik 124

IV EU som ekonomisk region

126

11 Världens största och mest intensiva ekonomiska samarbets­ region EU i den globala ekonomin 128 Den inre marknaden och fria rörligheten hör ihop 129 Konsumenter och företagare på den inre marknaden 131 Den inre marknaden påverkar också arbetsmarknaden och socialpolitiken 132 Regionalpolitik utjämnar ojämlikhet 134 Handelspolitiken är unionens kärnområde 136 Världshandelsförhandlingarnas svallvågor 138

12 Hur finansierar EU sin verksamhet?

Budgeten ger alltid upphov till tvister 140 Jordbrukspolitiken är vardag i EU 142 Jordbrukspolitiken är viktig för Finland 145 Den gemensamma fiskeripolitiken 146

13 Den ekonomiska och monetära unionen Valutakursproblem och Tysklands återförening påskyndade den gemensamma valutan Vad innebär EU:s ekonomiska politik?

Den ekonomiska krisen påverkade EU-länderna på olika sätt Krisen har både splittrat och förenat Krisens följder

147 149 150 152 153

”Whatever it takes” 155 En gemensam skattepolitik saknas 156 Att tolka statistiska diagram 158

V Europa och Finland i en föränderlig värld

160

14 EU och den globala världen EU vill vara en vägvisare EU:s miljöpolitik: att beakta miljön i politiska beslut EU:s utvecklingspolitik: globalt ansvar EU:s energipolitik: mot en renare värld

162 165 166 168

15 Säkerhetspolitik i dag Hot mot säkerheten 171 Nato: försvarssamarbete med USA 173 OSSE – från avspänning till att förebygga konflikter 175 Nato eller inte? 176

16 EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik Mål: att tala med en röst 178 Varför är den gemensamma utrikespolitiken svår?

179 Krishantering är säkerhetspolitik 181 Säkerhetens växande betydelse i EU 183 Krig i EU:s närområden: Syrien och Ukraina 185

17 Finland: vid Östersjöns kust, i Norden, i Europa och i världen Det geografiska lägets betydelse 186 Finland och EU:s säkerhets- och försvarspolitik 189 Finlands globala roll och ansvar 190 Att kritiskt följa med aktuella nätdiskussioner 192 Register 194 Bildrättigheter 200

I

Internationellt samarbete 1 Globala utmaningar, gemensamma lösningar 2 Hur EU blev EU 3 Utvidgningen är den viktigaste förändringskraften

10

Internationellt samarbete

Du lär dig: Hur globaliseringen påverkar oss alla.

Hur EU kom till.

Vad är europeisk identitet?

Kommer EU ännu att utvidgas?

Hur du tolkar skämtteckningar.

Internationellt samarbete

11

1

Globala utmaningar, gemensamma lösningar Vi bor på en gemensam planet

globalisering en process som leder till att olika delar av världen binds samman och att det ömsesidiga beroendet mel­ lan olika stater och samhällen ökar

Olika fenomen sprids snabbt i vår globaliserade värld. Finländska science fiction- och fantasyfans vid Finncon & Animecon.

12

Internationellt samarbete

Jordens befolkning lever under mycket olika förhållanden. Naturförhållandena och de politiska förhållandena varierar beroende på plats. Med dem varierar också olika individers möjligheter att leva i fred och frihet, med god hälsa, att ha tillgång till information och att kunna delta i beslutsfattande som berör dem. Men världen har under de senaste decennierna globaliserats. Det finns fler och fler saker som berör alla.

Globalisering är en process som leder till att olika delar av världen binds samman och att det ömsesidiga beroendet mellan olika stater och samhällen ökar. Globaliseringen gör att fenomen sprider sig över stora delar av jorden.

Världen är i högre grad än tidigare en enda helhet och dess olika delar är sammanlänkade. Saker som händer i fjärran länder kan snabbt påverka vår egen vardag. Delar av ekonomin är helt globaliserade och något som händer på andra sidan jorden kan snabbt påverka exempelvis aktiekurserna i Finland.

En kommunikationskabel kan brytas eller en satellit skadas och göra det svårare att använda internet. En epidemi kan sprida sig över hela världen. Luftföroreningar sprider sig över stora områden. Ett vulkanutbrott kan orsaka långa

Vart ska tuvaluanerna flytta när havet täcker deras öar? Tuvalu kan inte ensamt påverka klimatförändringen. Därför har landet försökt påverka andra länders klimatpolitik, bland annat i Förenta nationerna (FN).

uppehåll i flygtrafiken. Också kultur, ideologier och konsumtions­produkter sprids snabbt. Megastjärnor och populära varumärken är kända överallt.

Globalisering är ett komplext fenomen och det är viktigt att inse att den har både positiva och negativa aspekter och att effekterna kan bedömas olika av olika personer. Ett företag som flyttar sin produktion till ett land med billigare arbetskraft kan sälja sina produkter till lägre priser, vilket är bra för konsumenterna, men det kan uppstå arbetslöshet i det land där produktionen läggs ner.

Globalisering innebär också att utvecklingen till vissa delar i praktiken berör alla platser på jorden. Vissa fenomen påverkar oss alla. Klimatförändringen eller den globala uppvärmningen, som beror på människans utsläpp av växthusgaser, är kanske det mest betydelsefulla fenomenet. Dess effekter är olika i olika delar av världen. Den mest dramatiska effekten är att en del områden redan nu är obeboeliga, exempelvis på grund av extrem torka eller stigande havsnivåer. Det finns till och med stater som hotar att försvinna helt och hållet, exempelvis öriket Tuvalu i Stilla havet.

I Nordeuropa har klimatförändringen hittills inneburit att extrema väderleksförhållanden (exempelvis värmeböljor, stormar och översvämningar) har blivit vanligare. I Södra Europa har nederbörden minskat och det finns tecken på att vissa floder håller på att torka ut.

Värmeböljor och stormar orsakar skador som innebär högre kostnader för samhället. Alla har inte för­ berett sig på de problem som klimatet orsakar och alla har inte heller råd att reparera skadorna. Omvälvningarna hotar också att öka ojämlikheten när fattigare områden drabbas av naturkatastrofer som förstör vägar och annan samhällelig infrastruktur.

infrastruktur tekniska system som är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera, exempelvis trafikförbindelser, kommunikations­förbindelser, vattenrör och avlopp

Förödande översvämningar, som förstört vägar och byggnader, har under de senaste åren drabbat Norges södra och mellersta delar.

Internationellt samarbete

13

Många trender

den digitala klyftan ojämlikhet mellan de som nyttjar och tar till sig ny digital teknik och de som inte har tillgång till eller kunnande att använda ny teknik

hyperkonnektivitet kommunikation mellan personer, mellan personer och datorer eller enbart mellan olika datorer

cyberanfall avsiktlig handling i ett datanätverk med avsikt att skada, exempelvis genom att förstöra information eller att förhindra informationsflödet

resiliens samhällets uthållighet inför kriser, dess förmåga att hantera, motstå och återhämta sig från kriser

14

Internationellt samarbete

Den globala uppvärmningen är inte det enda fenomenet som på ett eller annat sätt påverkar alla människor. De viktigaste globala utmaningarna är: miljöförstöring en åldrande befolkning den digitala klyftan att medelklassen växer i växande ekonomier, såsom Indien och Kina ökande nationalism större mobilitet urbanisering större ekonomisk ojämlikhet ökande samhällelig polarisering, som orsakar problem och konflikter att kroniska sjukdomar blir vanligare att hyperkonnektivitet ökar förskjutningar i den globala maktbalansen och en försvagning av det internationella styret: makt förskjuts exempelvis från stater till investerare, vilket innebär att internationella organisationer mister inflytande.

De här trenderna innebär många tänkbara risker. Mat- och vattenkriser, utbredd migration, smittosamma sjukdomar som snabbt sprider sig, prischocker på energi, att den nödvändiga infrastrukturen kollapsar, cyberanfall och data­ stölder, att nationella regeringar mister kontrollen över sitt territorium samt terrorism och massförstörelsevapen är möjliga risker som måste beaktas.

Problemen kan också förstärka varandra. Ett krig kan till exempel leda till att hälsovården inte längre fungerar och sjukdomar som redan besegrats kan börja sprida sig på nytt. Samhällen som har försvagats av ekonomiska problem kan inte hantera stora naturkatastrofer eller stora migrationsströmmar. Ett samhälles förmåga att hantera följderna av olika kriser, dess resiliens, sätts på prov. Om ett samhälles strukturer inte klarar av trycket blir allt fler utslagna och hamnar utanför samhället.

Enskilda stater kan inte ensamma lösa alla de här problemen. Vissa stater har också försvagats till den grad att de inte mera klarar av ens sina grund­ läggande uppgifter, som att garantera invånarnas säkerhet och välfärd. Det internationella systemet står också inför utmaningar. Internationella organisationer lyckas inte alltid uppnå samförstånd om vad som måste göras. De kan ha svårt att förmå sina medlemsstater att verkställa beslut. Det är lätt att bryta mot internationella regler. Det finns också många icke-statliga aktörer som står utanför systemet – exempelvis terrororganisationer.

Att hantera migration och cybersäkerhet på internationell nivå är svårt och ofta beroende av bilaterala avtal mellan stater.

Det har skett många positiva förändringar i världen, exempelvis att läskunnigheten ökar. I utvecklingsländerna har särskilt bättre läs­ kunnighet hos kvinnor lyft många familjer ur fattigdom. Flickan på bilden lär sig att läsa och skriva i Ecuador.

Globaliseringen uppmärksammas ofta genom de olika negativa konsekvenserna. Det är samtidigt viktigt att också komma ihåg den positiva utvecklingen. Globaliseringen har genom en rad multilaterala handelsavtal skapat nya arbetstillfällen för arbetstagare och lägre handelskostnader för företag.

Fattigdomen har minskat under de senaste 20 åren. De traditionella krigen har också minskat och läskunnigheten ökar globalt.

Vissa förändringar kan vara både positiva och negativa. Att lättare kunna flytta från land till land är för många en chans att bygga ett nytt och tryggare liv. Men mobilitet förändrar också befolkningsstrukturen i länder med stor inflyttning. Det kan innebära ekonomiska problem och leda till samhällelig oro. På vissa områden går utvecklingen i negativ riktning. Slaveri har i princip förbjudits för länge sedan, men förekommer i dag i nya former, kanske mer än någonsin tidigare. Internationella arbetsorganisationen (ILO) uppskattar att ungefär 21 miljoner människor är utsatta för tvångsarbete. I många länder försvagas också yttrandefriheten och demokratin.

För gemensamma problem behövs gemensamma lösningar I grunden handlar internationellt samarbete om att tillsammans lösa gemensamma problem. Samarbete bygger på gemensamma målsättningar. Målet kan exempelvis vara att öka säkerheten eller åstadkomma ekonomisk tillväxt.

Samarbete kan ske på många olika sätt och olika typer av aktörer kan delta i det. De viktigaste aktörerna är stater och internationella organisationer.

Samarbete är nödvändigt för stater både ifråga om ekonomi och säkerhet: ingen stat är helt självförsörjande.

Internationellt samarbete

15

Läkare utan gränser (Médecins sans frontières, MSF) är en internationell icke-statlig humanitär organisation som bistår offer för naturkatastrofer och konflikter. På bilden hjälper en sjukvårdsgrupp offer för den stora jordbävningen i Nepal år 2015.

mellanstatlig organisation en internationell organisation med stater som medlemmar (IGO) icke-statlig organisation en internationell organisation vars medlemmar är samfund eller enskil­ da personer, men inte stater (NGO)

Samarbete kan bygga på fördrag mellan stater eller skötas inom en internationell organisation, som har grundats för ett visst syfte. Samarbete mellan stater bedrivs på många olika områden, allt från ekonomi och säkerhet till mänskliga rättigheter, hälsofrågor, kultur och idrott.

Begreppet internationell organisation kan syfta på en organisation som har stater som medlemmar. Det kan också syfta på en organisation vars medlemmar är nationella organisationer eller enskilda personer. Det finns hundra­ tals internationella organisationer med stater som medlemmar, men tusentals organisationer som består av nationella organisationer, samfund och enskilda personer. De mest kända är Internationella Rödakorskommittén, Amnesty International och Läkare utan gränser. De här två organisationstyperna kallas dels mellanstatliga och dels icke-statliga organisationer (intergovernmental IGO och non-governmental NGO).

Internationella mellanstatliga organisationer kan vara globala eller regionala och de kan ha olika uppgifter. De har alla gemensamt att enskilda stater genom dem försöker lösa problem som de inte kan lösa på egen hand.

Förenta nationerna är den enda organisationen för alla stater Förenta nationerna (FN) är den enda internationella organisationen som alla världens stater i praktiken hör till. FN har 193 medlemsstater. FN skiljer sig från andra organisationer, dels på grund av sin globala roll, men också på grund av att den inte koncentrerar sig enbart på någon särskild uppgift eller fråga.

FN grundades 1945 efter andra världskriget för att underlätta samarbete mellan stater. Dess syfte är att arbeta för fred, säkerhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

16

Internationellt samarbete

Hur fungerar FN? Målsättningar:

De viktigaste organen:

1. Att upprätthålla internatio­ nell fred och säkerhet samt att verka för att förebygga hot mot dem.

2. Att utveckla goda relatio­ ner mellan stater.

3. Att utveckla mellanstatligt samarbete i internationella frågor och främja mänskli­ ga rättigheter och grund­ läggande friheter.

4. Att fungera som ett inter­ nationellt centrum för att hjälpa olika stater att nå gemen­samma mål.

1. Generalförsamlingen – samlas årligen i FN:s högkvarter i New York – alla medlemsstater ingår – dess beslut är rekom­ mendationer 2. Säkerhetsrådet – fem permanenta med­ lemmar: Stor­britannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA – 10 roterande med­ lemmar – ska säkra fred och säkerhet i världen – kan besluta om sanktio­ ner eller tillåta bruket av militär makt 3. Internationella domstolen – är belägen i Haag – handlägger konflikter mellan stater

Uppgifter och medel: 1. Fredsbevarande – fredsbevarande trupper – nedrustning – konfliktlösning 2. Att främja mänskliga rättigheter – människorätts­ konventioner 3. Hållbar utveckling – att minska fattig­domen – att främja jämlikhet

Källa: Finlands FN-förbund

Olika specialorganisationer spelar en viktig roll i FN. De är självständiga organisationer och vissa av dem är grundade långt före FN. I slutet av 1800talet och början av 1900-talet förändrades världen snabbt då teknologin utvecklades. Den industriella produktionen och kommunikationsmöjligheterna ökade. Det blev lättare att resa och transportera varor. Fartyg var inte längre beroende av väder och vind när ångmaskinen introducerades. Suezkanalen (invigd 1869) och Panamakanalen (invigd 1914) förkortade avsevärt resorna mellan Europa och Asien, och Atlanten och Stilla havet. År 1938 flögs de första transatlantiska passagerarna från Berlin till New York. Resan tog ungefär 25 timmar. Samtidigt blev det viktigare att främja snabbare och säkrare kommunikationer för att utbyta information. De första konkreta behoven var att med gemensamma standarder och arbetssätt underlätta postgången, tele­ kommunikation och järnvägstransporter. Det här ledde till att specialorganisationer bildades.

Portugisen António Guterres valdes 2016 till FN:s nya generalsekreterare.

Internationella teleunionen ITU grundades 1865 i Paris för att möjliggöra bruket av den tidens nya teknologi, telegrafi och telefoni, mellan olika länder. I dag ser ITU exempelvis till att satelliter inte krockar med varandra. Utöver informations- och kommunikationsfrågor jobbar organisationen med att garantera att alla människor ska ha rätt till kommunikation.

Internationellt samarbete

17

FN och de globala miljöproblemen

Ifall klimatförändringen inte hejdas blir följderna allvarliga i olika delar av världen. Undersök med hjälp av kartan hur klimatförändringen påverkar Europa och den övriga världen.

Om klimatet värms upp med 2,5 celsiusgrader kan det minska på världens bruttonationalprodukt med hela 2 procent per år.

FN har en nyckelroll i att försöka hitta lösningar på problem som är gemensamma för alla länder. I fråga om de internationella klimatavtalen har FN:s arbete varit särskilt viktigt. År 1992 ordnade FN en miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro.

Konferensen var ett av de första stora internationella toppmöten där världens ledare samlades för att diskutera miljöfrågor. Rio-konferensen och senare toppmöten har ökat insikten hos världens ledare om att det behövs internationella avtal för att hantera olika miljöproblem.

Vid konferensen i Rio deltog 172 länder. Man försökte enas om principer för att trygga en hållbar utveckling och garantera att naturtillgångar och livsbetingelser på jorden inte berövas kommande generationer. År 1997 hölls i Kyoto ett klimatmöte där deltagarna kom överens om att industriländernas utsläpp av växthusgaser skulle minskas. Konferensen uppställde ett konkret mål: att utsläppen skulle minska med åtminstone 5% av nivån år 1990 senast år 2012.

Vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 försökte man åstadkomma ett brett avtal om att begränsa klimatförändringen. Mötet kunde inte enas om ett bindande avtal för utsläppsminskningar. Deltagarna erkände i alla fall nödvändigheten av att begränsa klimatförändringen till två grader. De industrialiserade länderna kom också överens om att finansiera åtgärder i utvecklingsländerna för att begränsa effekterna av klimatförändringen, exempelvis genom att utveckla teknologi för mat- och energiproduktion.

Europa Asien

Nordamerika

Afrika

Vattenbrist Skördarna minskar

Mellan- och Sydamerika

Små öar (t.ex. Malediverna)

Matbrist

Australien och Oceanien

Bränder Hälsoproblem Översvämningar

Världshaven

Stränderna eroderas (bebyggelse och livsmiljöer) Arter utrotas

0

3000 km

Källa: IPCC

18

Internationellt samarbete

Fiji hörde till de länder som snabbast ratificerade Parisavtalet. Landet upplever konkret de hot som klimatförändringen innebär. Havsnivån stiger och vissa öar hotar att hamna under vatten. Kraftigare stormar utgör också ett hot. På bilden syns en lokal taxi.

Vid klimatkonferensen i Paris i december 2015 godkändes ett avtal som syftar till att hejda klimatförändringen. Sammanlagt 196 länder deltog i mötet.

Vid konferensen nåddes ett genombrott eftersom avtalet är heltäckande och juridiskt bindande.

Nästan alla länder har genom avtalet förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen. Avtalet förutsätter att utsläppen ska begränsas globalt från och med 2020. Den globala uppvärmningen ska hållas under två grader och man strävar efter åtgärder som håller den under 1,5 grader.

Innan ett internationellt avtal kan träda i kraft måste det förutom att undertecknas av de deltagande staterna också ratificeras. Ratificering betyder att staterna godkänner avtalet i enlighet med sina egna grundlagar. Den här processen tar ofta en lång tid. Kyoto-avtalet trädde exempelvis i kraft först år 2005.

Parisavtalet är viktigt eftersom också Kina och Indien har ratificerat det.

Betydelsen av ett avtal skulle vara mindre om de största producenterna av växthusgaser stod utanför det. I juni 2017 meddelade president Donald Trump att USA drar sig ur avtalet, efter att USA först hade ratificerat det. USA ingick inte heller i Kyoto-avtalet eftersom man ansåg att det hade blivit för dyrt att verkställa det. USA kritiserade också Kyoto-avtalet för att utvecklingsländer som Indien och Kina inte alls förutsattes minska sina utsläpp.

De utvecklade ländernas och utvecklingsländernas relationer är ofta problematiska i klimatpolitiken. Utvecklings­ länderna behöver tilläggsfinansiering för

ratificering att göra ett avtal giltigt genom att godkänna det i enlighet med landets grundlag utvecklade länder och utvecklings­ länder Världens länder delas ofta upp i utvecklade eller industriländer och utvecklingsländer. Utvecklade länder är staterna i Västeuropa, Nordamerika (utom Mexiko), Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea. De övriga länderna är utvecklingsländer.

Begreppet utvecklingsland är sam­ tidigt problematiskt i och med att det placerar ett stort antal länder, som inte nödvändigtvis har mycket gemensamt, i samma kategori.

Luftföroreningar plågar också invånare i utvecklingsländer. I Kina hindrar tjock smog ibland all sikt.

Internationellt samarbete

19

Till FN:s mål för hållbar utveckling hör anständiga jobb och ansvarsfull konsumtion.

Developed in collaboration with

| TheGlobalGoals@trollback.com | +1.212.529.1010

For queries on usage, contact: dpicampaigns@un.org | Non official translation made by UNRIC Brussels (September 2015)

att bekämpa klimatförändringen. De kritiserar även de utvecklade länderna för att de har kunnat utveckla sig på bekostnad av miljön, men nu kräver att utvecklingsländerna avstår från sådana möjligheter som de själva hade. Kina är exempelvis en växande ekonomisk makt och samtidigt ett utvecklingsland.

Landet kan utnyttja den här ställningen i förhandlingar om internationella förpliktelser. I samband med klimatavtalet i Paris kom Kina och EU överens om att minska utsläppen genom ökade satsningar på ren energi. Det tyder på att Kina vill ta ett större ansvar för att bekämpa klimatförändringen.

FN:s nya mål för hållbar utveckling En av FN:s viktigaste uppgifter är att arbeta för ekonomisk och social utveckling. Agenda 2030 är FN:s utvecklingsprogram för det här. Det slår fast målsättningar och ett handlingsprogram för hållbar utveckling fram till 2030.

FN:s medlemsländer kom överens om målen vid ett toppmöte i september 2015. Det viktigaste målet är att avskaffa extrem fattigdom och att säkra en hållbar utveckling.

20

Internationellt samarbete

Hållbar utveckling innebär en styrd samhällelig förändring vars syfte är att säkra ett gott liv åt nu levande människor och kommande generationer.

Det viktiga är att miljö, människor och ekonomi tas i beaktande på lika grunder i beslutsfattande och i hur samhället utvecklas och fungerar. Grundidén är att mänsklig verksamhet inte får överstiga miljöns bärkraft och att ekonomisk tillväxt inte får bygga på att förstöra naturtillgångar.

Hållbar utveckling blev ett viktigt begrepp på 1980-talet. FN:s millennie­ mål är ett exempel på att stora och ambitiösa internationella program kan uppnå resultat. Målen byggde på en deklaration som år 2000 undertecknades av FN:s samtliga medlemsländer.

Millenniemålen innehöll åtta målsättningar som skulle nås senast 2015.

Ett av målen var att halvera den extrema fattigdomen, vilket lyckades.

De nya målen för hållbar utveckling trädde i kraft i början av 2016. De är bindande för både rika och fattiga länder.

hållbar utveckling en styrd samhällelig förändring som strävar efter att trygga möjlighe­ terna till ett gott liv åt nulevande människor och kommande genera­ tioner, exempelvis genom att inte använda naturresurser i onödan

Motiv för samarbete: ekonomi, handel och säkerhet De flesta av världens länder hör till Världshandelsorganisationen WTO, vars främsta uppgift är att arbeta för frihandel. Många länder bedriver också andra typer av samarbete inom handel, för att i sina regioner främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Samarbetet kan gälla frihandel, men det kan också vara mera långtgående och intensivt. Medlemmarna inom Europeiska unionen har utvecklat det djupaste ekonomiska samarbetet av alla länder i världen.

WTO Världshandelsorganisationen, vars huvudsakliga uppgift är att främja frihandel frihandel rätt att bedriva handel mellan stater utan begränsningar, exempelvis tullar

Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. FN har inte lyckats ingripa eftersom Ryssland och Kina har förhindrat beslut i säkerhetsrådet genom att använda sin vetorätt.

Internationellt samarbete

21

FN inledde sin fredsbevarande verksamhet 1948. I början sammanställde FN trupper som medlems­ länderna ställde till förfogande och sände dem till krisområden, exempelvis för att övervaka ett vapenstillestånd. På bilden Finlands första fredsbevarare på väg till Suez 1956.

Fredsbevarandet har sedermera utvecklats till krishantering och största delen av FN:s fredsbevarare kommer nu från Asien.

fredsbevarandeverksamhet består traditionellt av att upp­ rätthålla fred mellan två stater, exempelvis genom att sända FN-trupper för att övervaka att ett fredsavtal följs

försvarsallians ett avtal mellan stater om ömsesi­ digt försvar

22

Internationellt samarbete

Samarbete behövs också för att stärka säkerheten. FN är en global aktör inom säkerhetspolitiken. FN:s grundstadga förbjuder entydigt bruket av våld i internationell politik. Det enda undantaget är självförsvar.

Alla stater är skyldiga att försöka lösa kriser med fredliga medel. En stat kan också bestraffas, exempelvis med sanktioner. FN:s säkerhetsråd ska agera i situationer där den internationella säkerheten är hotad. Alla traditionella stormakter hör till säkerhetsrådet, vilket innebär att dess inflytande är stort.

Samtidigt kan de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Kina, USA, Ryssland, Storbritannien och Frankrike – hindra beslut genom att använda sin vetorätt.

Ett annat viktigt tema i grundstadgan är hur man i praktiken arbetar för att lösa konflikter. Inom FN planerades ursprungligen egna militära styrkor, som ändå aldrig grundades. I stället förlitar man sig dels på andra organisationer och dels på fredsbevarande verksamhet.

Säkerhet kan också stärkas genom regionalt samarbete. Den mest utvecklade formen av säkerhetssamarbete är en försvarsallians. En försvarsallians bygger på ett avtal om att medlemmarna vid behov försvarar varandra. Syftet med en allians är att garantera medlemmarnas säkerhet och den utgår från en gemensam syn på vilka hot det finns.

Regionala samarbetsorganisationer NAFTA (1994) Nordamerikanska frihandelsområdet

Arabförbundet (1994) politiskt samarbete

Eurasiska ekonomiska unionen (2015) ekonomiskt samarbete

SCO Shanghai samarbetsorganisationen (2001) politiskt, ekonomiskt och militärt samarbete

Mercosur (1991) tullunion

ECOWAS (1975) Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap, säkerhetspolitiskt samarbete

Afrikanska unionen AU (2002) uppgifter och struktur som påminner om EU

NAFTA är ett exempel på ett frihandelsområde. I området ingår USA, Kanada och Mexiko.

I tullunionen Mercosur ingår Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela.

Eurasiska ekonomiska unionen omfattar Ryssland, Vitryssland, Armenien och Kirgizistan. Trots namnet är länderna mer fristående än inom EU. De västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap ECOWAS grundades 1975. Den har 15 medlemmar, bland annat Nigeria, Niger, Mali och Senegal och fungerar som organ för ekonomiskt och säkerhetspolitiskt samarbete, exempelvis inom fredsbevarande.

ASEAN grundades 1975 och strävar efter ekonomisk tillväxt, regional säkerhet och att utveckla samarbetet mellan

GCC Gulfstaternas samarbetsråd (1981) politiskt och ekonomiskt samarbete

ASEAN (1967) ekonomisk tillväxt, regional säkerhet, utveckling av fördjupat samarbete i Sydostasien

medlemmarna. Organisationen har tio medlemmar, bland annat Indonesien, Vietnam, Filippinerna och Myanmar.

Afrikanska unionen AU har 54 medlemmar och omfattar alla afrikanska stater utom Marocko.

Den grundades 2002 för att fortsätta och fördjupa arbetet inom Organisationen för afrikansk enhet (OAU) som grundades på 1960-talet. AU:s omfattande uppgifter och struktur påminner om EU, som den delvis är baserad på.

Shanghai samarbetsorganisationen SCO grundades 2001. Den är en politisk, ekonomisk och militär samarbetsorganisation, som också arbetar mot terrorism.

Dess medlemmar är Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.

Indien och Pakistan anslöt sig 2017.

Arabförbundet grundes 1945 av Egypten, Irak, Yemen, Jordanien, Libanon, Saudi-Arabien och Syrien. I dag har förbundet 22 medlemmar. Syftet är att förbättra medlemmarnas inbördes relationer, att fördjupa deras samarbete och främja deras intressen internationellt.

Gulfstaternas samarbetsråd GCC (Gulf Cooperation Council) är en politisk och ekonomisk sam­ arbetsorganisation som grundades 1981. Dess medlemmar är Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten.

Internationellt samarbete

23

Den mest kända försvarsalliansen är Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Den grundades 1949 av USA, Kanada och de västeuropeiska staterna.

Organisationen har senare utvidgats till 28 länder.

Största delen av samarbetet mellan stater sker regionalt mellan grannar eller länder i samma världsdel. Regionala organisationer sköter ofta frågor som gäller ekonomi, handel och säkerhet.

Europas integration är mer än samarbete Europeiska säkerhetskonferensens (ESK) toppmöte ordnades 1975 i Helsingfors. Stormaktsledarna Leonid Brezjnev från Sovjetunionen och Gerald Ford från USA diskuterar med Urho Kekkonen.

24

Internationellt samarbete

I Europa finns det fler organisationer än i andra världsdelar. Den största organisationen i fråga om medlemsantal är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. Sedan 1993 är OSSE en regional samarbets­ organisation inom FN. Den har 57 medlemmar varav en del inte ligger i Europa. USA, Kanada, Ryssland och de Centralasiatiska republikerna hör också till OSSE.

Europarådet är den äldsta europeiska politiska organisationen för samarbete och mänskliga rättigheter. Den grundades 1949. Dess viktigaste verksamhetsområden är mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati. De senaste åren har Europarådet särskilt arbetat för att trygga barnens rättigheter, jämställdhet mellan könen och yttrandefrihet. Organisationen har 47 medlemmar.

Europakonventionen om mänskliga rättigheter är ett viktigt fördrag. Konventionen ingicks 1950 mellan Europarådets medlemmar. Europadomstolen, som är en oberoende domstol, övervakar att konventionen följs.

Europeiska unionen skiljer sig från alla de här organisationerna. Den är delvis en överstatlig organisation med rätt att fatta beslut som är bindande för medlemsländerna. Unionen företräder till exempel medlemmarna i handels­ politiken. Medlemsländerna i Europeiska unionen har ett närmare inbördes förhållande än medlemmar i andra regionala samarbetsorganisationer. Det är egentligen missvisande att jämföra EU med andra internationella organisationer. Samarbetet inom unionen är närmare och unionens befogenheter är mer vidsträckta. EU påminner om en stat bland annat i och med att den har egna medborgare.

Det finns ett särskilt begrepp som betecknar hur EU har bildats och beskriver dess särdrag: integration. Integration som begrepp beskriver en samarbetsmodell där enskilda medlemsstater ger upp delar av sin nationella rätt att fatta beslut och bestämma över sig själva, till unionen. Medlemmarna försöker utveckla en gemensam politik i stället för att ensamma driva en egen politik. En medlemsstat i EU är fortfarande en självständig stat, men på vissa av politikens områden har den överfört beslutsrätten till unionen och förbundit sig att följa dess beslut.

Europarådet Europas äldsta poli­ tiska samarbets- och människorättsorganisa­ tion, grundat 1949 Europadomstolen en oberoende domstol som över­ vakar att Europakonventionen följs (heter formellt Europeiska domstolen för de mänskliga rät­ tigheterna, kallas ofta Europeiska människorättsdomstolen)

integration En modell för nära samarbete.

Medlemmarna ger upp nationell be­ slutanderätt till gemensamma organ och strävar efter att utveckla en gemensam politik på olika områden.

Uppgifter 1. Vad betyder följande begrepp?

a) globalisering b) integration c) resiliens d) mellanstatlig organisation 2. Välj tillsammans en av följande organisationer.

Ta reda på dess viktigaste mål och verksamheter: a) Nato b) OSSE c) FN d) WTO

3. Gör en begreppskarta över hur stater samarbetar.

4. Gör en lista på positiva och negativa aspekter på

globalisering.

5. Hur skiljer sig EU från andra internationella

organisationer?

6. Vilka är för tillfället de största globala problemen?

Hur skulle de bäst kunna lösas och hur påverkar de Finland?

Internationellt samarbete

25

2

Hur EU blev EU Vad innebär europeisk identitet?

Respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen hör till de europeiska värderingarna. De är också viktiga värderingar på andra håll i världen, men de förverkligas inte på samma sätt överallt. I Saudi-Arabien fick kvinnor rösta för första gången 2015.

26

Internationellt samarbete

EU och Europa uppfattas ibland som samma sak. De är olika saker men förenas ändå av den europeiska identiteten. Vad innebär europeisk identitet?

Europa är som världsdel geografiskt sett entydig, men Europa påverkas av många andra faktorer än bara geografin. Det finns kulturella och historiska drag och erfarenheter som dels förenar européer och dels skiljer européerna från andra folk. Europeisk identitet innehåller allt som är typiskt och gemensamt för största delen av Europas invånare och stater. Identiteten kan också vara allt som skiljer Europa från andra världsdelar.

Religion är för många en väsentlig del av den europeiska identiteten. Kristendomen har haft en viktig roll i världsdelens utveckling. Dagens Europa präglas av en större religiös mångfald än tidigare och största delen av världens kristna bor utanför Europa.

Värderingar är ett annat bra exempel på att det inte alltid är lätt att slå fast vad europeisk identitet är. Finns det en särskild europeisk värdegrund?

Har alla européer en gemensam uppfattning om hur samhället ska fungera, om vad som är värdefullt i livet och om vilka principer som ska styra individerna?

Oftast räknas demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och människovärdet samt individuell frihet till de europeiska värderingarna.

Värderingarna är inte unika för EU, men EU har fått i uppgift att främja dem och trygga dem för EU:s medborgare. De senaste åren har EU fäst särskild uppmärksamhet vid hur rättsstatsprincipen förverkligas i medlemsländerna. Principen betyder att allt staten och myndigheterna gör och all offentlig maktutövning ska basera sig på lagen. Oberoende domstolar ska övervaka att lagarna följs och medborgarna ska själva kunna påverka lagarna, exempelvis genom att rösta i fria val. Rättsstatsprincipen ska garantera att maktutövningen inte är godtycklig.

EU är inte den enda organisationen som arbetar för europeiska värderingar.

Förväntningarna på EU är ändå högre än på andra organisationer, eftersom EU genom sin överstatliga makt kan kräva att medlemsstaterna ändrar sin politik om värderingarna hotas. Om EU inte ingriper då ett medlemsland inte lever upp till de här principerna, försvagas unionens trovärdighet.

Fastän man pratar om europeiska värderingar handlar det i princip om universella värderingar. Mänskliga rättigheter definieras till exempel globalt på FN-nivå. Men principerna förverkligas inte på samma sätt överallt i världen.

Också inom Europa varierar synen på jämlikhet och individens rättigheter och demokratin kan fungera på olika sätt i olika länder. Den politiska kulturen varierar också. I Europa uppfattas exempelvis staten på olika sätt. Nordiska välfärdsstater, högerdiktaturer och kommunistiska stater har under olika tider varit exempel på statsskick i Europa.

Reflektera över hur Eugène Delacroix’ målning ”Friheten på barrikaderna” (1830) och bilden av barn som räddats från koncentrations­ lägret i Auschwitz (1945) illustrerar utvecklingen hos de europeiska värderingarna.

överstatlig makt makt hos en internationell organisa­ tion att fatta beslut som är bindande för alla medlemmar

politisk kultur de rådande normerna för diskussion, förhandlingar och beslutsfattande i en politisk institution, samt former för medborgerligt deltagande, politiska opinioner och värderingar

Internationellt samarbete

27

Tusentals människor samlades i Helsingfors centrum 2016 för att demonstrera mot rasism och högerextremism.

Medborgarnas ställning varierar kraftigt beroende på hurdan staten är.

Europas historia påverkar också värdegrunden. De demokratiska idéerna i antikens Grekland och den franska revolutionen 1789, med sina ideal om frihet, jämlikhet och broderskap, är delar av det europeiska politiska tänkandets grunder. Arvet efter upplysningen och liberalismen är också viktiga källor för värdegrunden.

Ofullbordade ideal Dagens värderingar återspeglar också gemensamma europeiska erfarenheter av övergrepp mot de här idealen. Världskrigen, diktaturer, inbördeskrig och förföljelser av olika folkgrupper, i synnerhet judarna, hör till de mörkaste kapitlen i Europas historia. Att stärka demokratin och respekten för mänskliga rättigheter har varit väsentligt för att de här händelserna aldrig mera ska upprepas. Samarbetet i Europa har också varit en reaktion mot ett annat mycket europeiskt fenomen: nationalismen. Den här tankeriktningen utvecklades och blev extrem i många europeiska länder under 1900-talets början och ledde till mycket lidande. I Tyskland ledde nationalism till nationalsocialism och i Italien till fascism.

Terrorism strävar ofta efter att försvaga samhället och påverka opinionen.

Det är utmanande att bekämpa terrorism eftersom det kan tvinga en att handla mot de egna värderingarna.

28

Internationellt samarbete

Tyck ! till

Ta ställning till påståendet.

Européer har gemensamma värderingar.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Säkerhetsmyndigheterna behöver exempelvis underrättelseuppgifter för att förebygga våldsdåd, men att övervaka privatpersoners kommunikation kränker skyddet för privatlivet.

Genom ett tätt samarbete har man strävat efter att minska sannolikheten för krig mellan de europeiska staterna. Fred är alltså en central europeisk värdering, samtidigt som den är universell.

Värderingarna syftar till att påverka hur de europeiska staterna förhåller sig till varandra och till den övriga världen. Europas förhållande till andra delar av världen har varierat genom historien. Europa har på många sätt påverkat andra världsdelar och inte alltid i positiv bemärkelse.

Europeisk identitet ur omvärldens perspektiv När man ser på den europeiska identiteten ur omvärldens perspektiv är bilden annorlunda. Omvärldens syn bygger delvis på historiska erfarenheter. I före detta kolonier kan bilden av Europa vara imperialistiska kolonisatörer som är ute efter egen vinning. Välståndet i Europa och de politiska friheterna kan samtidigt framstå som eftersträvansvärda mål. I den tidigare ideologiska uppdelningen mellan öst och väst hörde Europa till väst. Ekonomiskt hör Europa till det utvecklade norra halvklotet vars motsats är utvecklingsländerna i söder. Den här typen av indelningar är ändå i hög grad generaliseringar.

EU har strävat efter en ställning som vägvisare för värderingar inom FN och i förhållande till andra organisationer och stater. Unionen har arbetat för att bekämpa klimatförändringen och för att avskaffa dödsstraff.

Man kan också ifrågasätta EU:s värderingar. Inom FN:s råd för mänskliga rättigheter har Ryssland, Kina, Saudi-Arabien och många andra länder under de senaste åren försvarat sina egna och annorlunda värderingar och försökt vinna understöd för dem.

I många länder är suveränitet, det vill säga oinskränkt självbestämmande­ rätt, en viktig värdering. De här länderna motsätter sig att makt överförs till internationella organisationer på den egna statens bekostnad, och kritiserar EU:s maktutövning i förhållande till dess medlemsländer. I andra länder är

Internationellt samarbete

29

Tyck ! till

Ta ställning till påståendet.

Jag känner mig som en europé.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

EU ett positivt exempel på vad man kan åstadkomma tillsammans. Där anser man att EU på ett unikt sätt har lyckats samla medlemsländerna till en gemen­ sam politik, vilket har gjort EU till en viktig internationell aktör.

En levande identitet Den europeiska identiteten, förståelsen av den egna särarten eller självbilden, bildas alltid i förhållande till något; en nationell eller regional identitet. Den kan vara mer naturlig i vissa situationer: som en turist i Australien kan man mycket väl känna sig som en europé, medan man på resa i Tyskland kanske främst känner sig som en finländare.

I Finland tänker man inte alltid på sig själv som finländare utan snarare kanske som nylänning, Pargasbo eller Vasabo. En människa har i allmänhet många olika identiteter.

Ett samhälle och en stat anses ofta fungera bäst om medlemmarna och medborgarna känner samhörighet i så många saker som möjligt. En gemensam identitet hjälper oss att se hur det gemensamma bästa sammanhänger med våra egna intressen. När medborgarna i ett land känner en samhörighet med Identiteten kan vara olika i olika situationer. I Italien känner man sig kanske som finländare, i Amerika som europé och på en ishockeymatch som det egna lagets supporter.

30

Internationellt samarbete

staten och upplever att den är värdefull och legitim, är sannolikheten större att de också upplever att de skyldigheter som hör till medborgarskapet är berättigade. Viktiga medborgerliga skyldigheter är till exempel att betala skatter och att försvara landet.

Idéerna om identitet har varit viktiga inom EU. En europeisk identitet har varit ett medvetet mål i den europeiska integrationen. En gemensam identitet har setts som en naturlig grund för ett allt djupare politiskt samarbete. EU har ett eget medborgarskap och liknande symboler som stater: en flagga, en hymn och en egen valuta. Medborgarskap i EU är ändå inte lika konkret som medborgarskap i en stat. Unionens svårigheter förklaras ibland med att det inte finns en gemensam identitet eller ett europeiskt folk.

Hur konstrueras en identitet? I 1800-talets Finland var särskilt språk, skolväsendet och kyrkan viktiga faktorer i identitetsbygget. Senare spelade också den allmänna värnplikten en roll. Tv hade under 1900-talet en stor roll i ett bygga en gemensam identitet i Italien. Det finns relativt stora regionala språkskillnader i Italien, men tv-sändningar på ett standardspråk nådde hela landet. Nyheter och underhållning som alla kunde se gav upphov till gemensamma erfarenheter och tankemönster.

En nationell identitet kan kännas naturligare än en europeisk identitet, men den måste också byggas – den finns inte av sig själv. Den europeiska identitetens utveckling försvåras av att det talas många olika språk i Europa.

Kultur i olika former, språk, litteratur, musik och bildkonst kopplas runtom i världen ofta ihop med europeisk identitet. En gemensam identitet kan också bygga på delade minnen och gemensamma historiska erfarenheter.

Enskilda individer kan ha identiteter som är svåra att förena. Också politiker i EU-länder har två roller som ibland kan stå i strid med varandra. De är samtidigt beslutsfattare i det egna landet och i EU. Ibland representerar de det egna landets intressen på bekostnad av EU:s gemensamma linje. Ibland ger de avkall på nationella mål för att kunna fatta gemensamma beslut.

Värderingar förändras med tiden. Integrationen kan gradvis förstärka vissa värderingar. Genom att långsiktigt arbeta för fred och för att lösa konflikter med fredliga och icke-militära medel kan fred som värdering bli starkare.

EU har försökt skapa en europeisk identitet bland annat med hjälp av EU-medborgarskap. Europadagen firas 9.5. Vet du varför?

Internationellt samarbete

31

Unionsmedborgare och övriga. Vid en passkontroll väljer vi kö enligt nationalitet och europeiskt med­ borgarskap.

subsidiaritet närhetsprincipen; beslut ska fattas så nära dem som berörs av beslutet som möjligt solidaritet i EU att medlemsländerna ska hjälpa andra medlemmar i svåra situationer

Integrationen kan också tillföra nya idéer om vad vi betraktar som värden, vad vi anser att är värt att sträva efter eller vad som i grunden är gott. Med tiden kan det utvecklas nya medborgerliga rättigheter. Fri rörlighet är ett värde eller en rättighet som kan vara svår att ge upp när den väl har uppnåtts.

EU har andra principer som på samma sätt som fri rörlighet förenar och håller ihop unionen. Subsidiaritets- eller närhetsprincipen är ett exempel.

Subsidiaritet betyder att beslut ska fattas så nära dem som berörs av beslutet som möjligt. Solidaritet innebär att medlemsländerna ska hjälpa andra medlemmar i svåra situationer. Tanken att integrationen ska vara oåterkallelig och hela tiden fördjupas är för vissa ett viktigt värde. Samtidigt är motsatsen ett viktigt värde för andra. Hela integrationsprocessen handlar om politik, om ständiga förhandlingar som i stor utsträckning gäller unionens värdegrund.

Andra världskriget delar och förenar Andra världskriget delade Europa på ett sätt som saknar motstycke i historien.

Väst- och Östeuropa utvecklades i olika riktningar. Kalla kriget var en tid av ideologiska motsättningar. Sovjetunionen dominerade Östeuropa. I Väst­ europa försökte länderna fördjupa sitt samarbete.

Den förstörelse andra världskriget ledde till hade många följder. Nationalsocialismen och fascismen hade ödelagt hela samhällen. Grekland, Spanien

32

Internationellt samarbete

och Portugal var diktaturer länge efter kriget. Återuppbyggnaden efter kriget krävde stora resurser. USA kanaliserade via Marshallhjälpen resurser till Europa. Sovjetunionen hindrade länderna i Östeuropa från att ta emot den här hjälpen. Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) inrättades för att administrera Marshallhjälpen och ombildades senare till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). De flesta stater insåg att samarbete var det enda sättet att skapa en bättre framtid.

Men de västeuropeiska staterna hade olika uppfattningar om hurdant samarbetet skulle vara.

Modellerna för ekonomiskt samarbete som övervägdes var en organisation för frihandel och en för ekonomisk gemenskap. Storbritannien, Danmark och Norge föredrog exempelvis frihandel framom ett nära samarbete. Inom ett frihandelsområde avskaffar länderna handelshinder och tullar, men bildar inte en tullunion. Frankrike och Italien ville utveckla ett djupare ekonomiskt samarbete, som skulle bestå av en gemensam ekonomisk politik och en tullunion.

Tyskland, som hade förlorat kriget och delats i två delar, var en förklarande faktor till samarbetet. De andra staterna ville utveckla samarbetsformer som skulle göra det möjligt att i någon mån övervaka Tyskland och framför allt att hindra landet från att i framtiden återgå till en aggressiv politik. För Tyskland var samarbete nödvändigt, eftersom det var det enda sättet för landet att igen bli en del av det internationella systemet. Tyskland avser i det här sammanhanget Västtyskland, alltså Förbundsrepubliken Tyskland. Östtyskland eller Tyska demokratiska republiken var en del av Sovjetunionens intressesfär i östblocket.

Efter andra världskriget bidrog USA med Marshallhjälpen till att bygga upp Europa.

Berlinmuren byggdes 1961 för att hindra invånare i Östberlin att fly till väst. Muren blev en symbol för kalla kriget. I dag är resterna av muren en turistattraktion.

Internationellt samarbete

33

EU:s fördrag har för­ nyats i takt med att unionens målsättningar har förändrats och då nya länder har blivit medlemmar.

1951 Parisfördraget Europeiska kol- och stålgemen­ skapen Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien, Tyskland

1957 Romfördragen • Europeiska ekonomiska gemenskapen EEC (tull­ union och gemensam marknad) • Europeiska atomenergi­ gemenskapen (Euratom)

EEC Europeiska ekonomiska gemen­ skapen (European Economic Community) EFTA Europeiska frihandelssamman­ slutningen (European Free Trade Association)

1960 EFTA grundas: Finland blir associerad medlem 1961 (FINEFTA)

1965 Europeiska gemenskaperna (EG) • konsoliderade Parisoch Romfördragen • gemensam domstol, råd och kommission

1973 • Storbritannien, Danmark och Irland blir medlemmar i EG • frihandelsavtal mellan Finland och EEC

1981 Grekland medlem

1992 Maastrichtfördraget (EU) • Ekonomiska och monetära unionen (EMU) inrättas

1986 Spanien och Portugal blir medlemmar Europeiska enhetsakten • den inre marknaden

Under den tidiga europeiska integrationen utvecklades samarbetet samtidigt i olika organisationer. Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) grundades 1957 av sex länder i västra Europa: Nederländerna, Belgien, Italien, Luxemburg, Frankrike och Tyskland. Sju andra länder bildade 1960 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). De här länderna var Storbritannien, Österrike, Norge, Portugal, Sverige, Schweiz och Danmark. Island anslöt sig 1970. Det europeiska ekonomiska samarbetet utvecklades i snabbare takt och de flesta EFTA-länderna anslöt sig efterhand till det.

Samarbetet inleddes på konkret nivå: kol, stål, bröd och mjölk

Kol- och stålgemenskapen En organisation som 1951 grunda­ des av Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxem­ burg. Kontrollen över kol- och stålproduktionen överfördes till en överstatlig myndighet. Gemen­ skapen blev senare en del av de europeiska gemenskaperna.

34

Internationellt samarbete

Europeiska unionens ursprung ligger i ett ekonomiskt samarbete som ursprungligen bestod av tre delar: kol- och stålgemenskapen, atomenergigemenskapen och ekonomiska gemenskapen. Kol- och stålgemenskapen grundades 1951 av Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Dess grundläggande idé var att ställa produktionen av kol och stål under kontrollen av en överstatlig myndighet. Kol hade då en stor betydelse för energiproduktionen. Både kol och stål var viktiga i återuppbyggnaden efter kriget och för den ekonomiska tillväxten. Gemenskapens uppgift var att reglera priset och produktionen. Medlemsländerna skapade en gemensam marknad för kol- och stålprodukter genom att avskaffa export- och importbegränsningar.

Produktionen av och handeln med kol- och stålprodukter ökade betydligt.

När andra bränslen började tränga undan och kol- och stålproduktionen i

1995 Finland, Sverige och Österrike blir medlemmar

2001 Nicefördraget • förnyelse av unionens organ

1997 Amsterdam­ fördraget • Schengen • Krishantering • medbesluts­ förfarande

2004 10 nya medlemmar Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta, Cypern

2002 Euron tas i bruk

2007 Bulgarien och Rumänien blir medlemmar

2007 Lissabonfördraget • effektivare beslutsfattande och förnyelse av organen • medborgarinitiativ • Solidaritetsförklaringen

Brexit för Storbritannien Anhängarna av ett utträde ur EU segrade i folkomröst­ ningen 2016.

2013 Kroatien blir medlem

huvudsak flyttade till länder utanför Europa fick gemenskapen i uppgift att avveckla olönsamma anläggningar.

Det centrala i kol- och stålsamarbetet var att det representerade en helt ny form av samarbete mellan länder: överstatlighet. Gemenskapens höga myndighet gavs befogenhet att fatta beslut som var bindande för medlemsländerna. Det gemensamma bästa ställdes framom staternas konkurrens med varandra.

En annan viktig aspekt på kol- och stålsamarbetet var möjligheten att genom det övervaka Tysklands industri. Den gemensamma kontrollen gjorde det möjligt för de övriga medlemmarna att hindra en framtida expansion av Tysklands militärindustri. Kol- och stålgemenskapen hade således en mycket

överstatlighet att ett gemensamt organ har be­ fogenhet att fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna

Romfördragen, genom vilka Euratom och den europeiska ekonomiska gemenskapen grundades, under­ tecknades 1957.

Internationellt samarbete

35

konkret roll i att befästa freden i Europa. Integrationen uppfattades av många framför allt som ett fredsprojekt, ett sätt att förebygga framtida krig.

Europeiska atomenergigemenskapen Euratom grundades 1957. Att använda atomenergi ansågs vara ett bra sätt att göra sig mindre beroende av importerad energi. Investeringar i atomenergi var dyra för enskilda länder.

Euratom hjälpte medlemsstaterna att etablera atomindustrier och främjade tillväxten på området. Ett syfte med samarbetet var också att se till att alla medlemsstater skulle kunna dra nytta av atomenergi och att garantera leveranssäkerhet. Organisationens medlemmar ville dessutom skydda sina medborgare och hindra att radioaktiva ämnen som var avsedda för civilt bruk skulle kunna användas militärt. Euratoms befogenheter gäller enbart civilt och fredligt bruk av atomenergi, inte kärnvapen.

Samtidigt som fördraget om Euratom undertecknades, ingicks också fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen. Alla tre gemenskaper hade samma sex medlemmar. Med hjälp av de olika gemenskaperna eftersträvade medlemmarna ekonomisk utveckling, men också att bygga upp nya sam­ arbetsformer, som skulle knyta medlemmarna närmare varandra. Genom Romfördragen inrättades vissa grundläggande institutioner inom gemenskaperna: kommissionen och rådet, den parlamentariska församlingen, som är föregångare till Europaparlamentet, och gemenskapens domstol.

De tre gemenskaperna fusionerades senare till en helhet; Europeiska gemenskaperna (EG).

Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) mål var dels ekonomiska och dels politiska. Under integrationens första år ville man framför allt fördjupa samarbetet mellan medlemmarna och möjliggöra friare rörlighet mellan länderna. De viktigaste områdena för samarbete under 1950- och 60-talen var utveckling av handel, ekonomi och industri samt jordbrukspolitiken. Den här politiken byggde på mycket konkreta behov. Efter kriget rådde brist på mat och den gemensamma jordbrukspolitiken var ett sätt att förbättra självförsörjningen i livsmedelsproduktionen och att höja jordbrukets produktivitet.

Euratom (1957)

EEG (1957)

Kol- och stålgemen­ skapen (1951)

36

Internationellt samarbete

EG (1965)

EU (1992)

Utvecklingen i den övriga världen ledde också till ett behov av djupare integration; oljekrisen i början av 1970-talet var ett av startskotten för den gemensamma utrikespolitiken.

Trots att ekonomin var den huvudsakliga drivkraften för djupare integration, inverkade också medlemsstaternas säkerhetsintressen. Frankrike lade tidigt fram ett förslag om en försvarsallians, som ändå inte förverkligades. Den fördjupade ekonomiska integrationen ansågs bidra till fredliga relationer mellan medlemmarna. Ju mer det ekonomiska beroendet mellan länderna ökade och ju större nytta de hade av det tätare samarbetet, desto osannolikare ansågs det bli att ett land skulle försöka skada ett annat. Ett lands problem skulle snabbt bli de övriga ländernas problem.

Oljekrisen 1973 ledde till att priset på olja steg. I Västtyskland förbjöds privatbilism för en tid, vilket fick vissa att ta häst och kärra i bruk.

Som en följd av krisen ökade intresset för alternativa energikällor i västländerna, för att minska beroendet av importerad olja. Kärn­kraften byggdes också ut i snabbare takt.

Den ekonomiska gemenskapen utvidgas Många länder utanför gemenskapen var intresserade av medlemskap redan under de första åren. Storbritannien ansökte om medlemskap 1961, men Frankrike motsatte sig då ett brittiskt medlemskap. Den första utvidgningen skedde 1971, då Irland, Storbritannien och Danmark blev medlemmar. Grekland anslöt sig 1981, Spanien och Portugal 1986.

Medlemskapsprocessen inleds alltid med att ett intresserat land själv ansöker om medlemskap. Landet måste vara så pass intresserat att det är berett

Internationellt samarbete

37

Margaret Thatcher, senare Stor­ britanniens premiärminister, stödde i folkomröstningen 1975 fortsatt medlemskap i EEG.

på den långa och ofta svåra förhandlings- och anpassningsprocessen. Ansökarlandet har i så fall bedömt att ett medlemskap är i dess intresse. Alla länder bedömer inte medlemskapets fördelar på samma sätt. Medlemskap har också under olika tider lockat av olika orsaker.

Så gott som alla länder har haft ekonomiska motiv för att ansluta sig.

Medlemskap har setts som en källa till direkt ekonomiskt stöd och en öppning för nya möjligheter till ekonomisk tillväxt tack vare den inre marknaden och den gemensamma handelspolitiken. Handeln och den inre marknaden var viktiga motiv för Storbritannien, Irland och Danmark att ansluta sig. Grekland, Spanien och Portugal drog ekonomisk nytta av medlemskapet, men ville också befästa det demokratiska politiska systemet i sina länder. De blev medlemmar efter en lång period som diktaturer och stödet från unionen var viktigt för att stärka demokratin.

Finland – försiktigt och neutralt neutralitet ställning i internationell rätt som innebär att ett land inte hör till en militärallians eller deltar i krig fördraget om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd (VSB) fördrag mellan Finland och Sovjetu­ nion 1948 som påverkade Finlands internationella relationer under det kalla kriget

38

Internationellt samarbete

För Finland var neutraliteten en orsak att inte ansöka om medlemskap. Under det kalla kriget kännetecknades allt samarbete med västra Europa av försiktighet. Till skillnad från andra neutrala länder bands Finland av fördraget om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd (VSB), som hade ingåtts med Sovjetunionen 1948. Fördraget begränsade Finlands kontakter med västra Europas länder. De uppfattades av Sovjetunionen som fiender.

Finland strävade efter att upprätthålla en trovärdig neutralitet, särskilt i förhållande till Sovjetunionen. Neutralitet var under den här tiden för Finland

inte enbart ett säkerhetspolitiskt begrepp utan det påverkade alla internationella relationer. För Finland var det av största vikt att hållas utanför stormakternas konflikter på alla områden.

Neutraliteten kunde markeras på två sätt. För det första behöll man nationell kontroll över allt beslutsfattande: Finland kunde alltså inte ansluta sig till internationella organisationer som skulle ha medfört någon grad av överstatligt beslutsfattande eller gett andra länder ett inflytande över Finlands politik. För det andra balanserades alla internationella fördrag med väst, med motsvarande fördrag österut.

Finland var beroende av det tätare internationella samarbetet för att kunna utveckla sin ekonomi. Politiskt var det lättaste alternativet att utveckla samarbetet med de övriga nordiska länderna, som var jämnstora. Sverige var dessutom också neutralt. Frihandel var lättare att kombinera med neutralitet, men ett djupare ekonomiskt samarbete hade kunnat äventyra trovärdigheten hos neutraliteten. Medlemskap i EG var omöjligt eftersom det hade inneburit förpliktelser som inte var förenliga med neutraliteten och ett alltför nära förhållande till väst.

EFTA var inte en överstatlig organisation och hade medlemmar som var neutrala, bland annat Österrike, Schweiz, Irland och Sverige. Finland anslöt sig inte ens till EFTA utan ingick skilda fördrag med varje medlemsland 1961.

Finlands associerade medlemskap kallades FINEFTA och var ur politisk synpunkt en trygg lösning. I praktiken skilde det sig inte från fullvärdigt medlemskap.

I slutet av 1980-talet ökade Finlands politiska handlingsfrihet som en följd av de politiska förändringarna i Europa och avspänningen i den ideologiska konflikten mellan öst och väst. Näringslivet och de ekonomiska intresseorganisationerna såg nya möjligheter på de europeiska marknaderna. Forskning, teknologi och miljö var viktiga samarbetsområden för Finland. Samtidigt förändrades Sovjetunionens förhållande till väst genom förnyelse- och öppenhetspolitiken, perestrojka och glasnost. Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov, som 1989 besökte Finland, konstaterade att Finlands förhållande till EG var landets egen sak.

Finland behövde inte längre förlita sig på egna specialarrangemang i förhållande till ekonomiska samarbetsorganisationer. Finland blev 1986 fullvärdig medlem i EFTA och anslöt sig till Europarådet 1989. Förhållandet till EG utvecklades snabbt då kommissionens ordförande Jacques Delors föreslog ett nytt samarbete med EFTA-länderna: ett gemensamt europeisk ekonomiskt samarbetsområde EES. Till samarbetet skulle höra en inre marknad och därtill hörande lagstiftning, men inte andra samarbetsområden inom EG. Jordbruks- och utrikespolitiken skulle alltså inte ingå i EES. Det här arrangemanget passade Finland utmärkt: samarbetet skulle medföra ekonomiska

säkerhetspolitik De åtgärder med vilka en stat internt och i förhållande till andra stater försöker garantera sin sä­ kerhet; exempelvis försvaret och försvarssamarbetet med andra stater. Utrikes- och samhällspolitiken kan också vara delar av säkerhets­ politiken.

För Finland var den västliga ekonomiska integrationen en balansgång som krävde försiktighet. Ståndpunkten hade återverkningar på andra områden, till och med inom kulturen.

Finland deltog både i de väst­ europeiska rundradiobolagens Eurovisionsschlagerfinal och i de östliga staternas motsvarande tävling Intervisionen. Marion Rung vann Intervisionen 1980 med sången ”Hyvästi yö”.

Internationellt samarbete

39

fördelar men inte hota neutraliteten, som fortfarande var Finlands linje. Fördraget ingicks 1992 och trädde i kraft 1994.

Mot en ny union

EMU Ekonomiska och Monetära Unionen (Economic and Monetary Union)

Sovjetunionens sammanbrott och slutet på det kalla kriget inverkade snabbt på den europeiska integrationen genom att processen med att utvidga unionen tog fart och samarbetet inom unionen fördjupades och utsträcktes till nya områden. EU fick många nya kandidatländer när länder i det forna Östeuropa ansökte om medlemskap. De såg medlemskapet som ett sätt att visa att de hörde till väst. Under den här processen förnyades det europeiska samarbetet i grunden och blev Europeiska unionen.

Unionen inrättades genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993.

Fördraget innehöll målsättningar om att skapa en gemensam valuta och en monetär union EMU, en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt samarbete i rättsliga och inrikesfrågor, exempelvis migrations- och polisärenden.

Frihandelsförhandlingarna med EG som inleddes 1970 var en källa till oenighet i Finland.

Förhållandet till EG befarades hota neutraliteten. Som motvikt till avtalet, som trädde i kraft 1974, utvecklade Finland också handelsförbindelserna med Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd, Comecon. Det här rådet hade grundats av Sovjetunionen och var ett ekonomiskt samarbete mellan de socialistiska länderna.

40

Internationellt samarbete

Finland började gradvis lösgöra sig från finlandiseringen då Sovjet­ unionens ledare Michail Gorbatjov 1989 meddelade att Finlands förhållande till EG var landets egen sak. Under sitt Finlandsbesök fick Gorbatjov prova Nokias nyaste mobiltelefon.

Fördraget förde med sig medbeslutandeförfarandet i hur unionens beslut fattas, vilket stärkte Europaparlamentets ställning. Man kom också överens om att fortsätta förhandlingarna om hur beslutsfattandet ytterligare kunde effektiveras. Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, ökade transparensen i beslutsfattandet och utsträckte möjligheterna att använda medbeslutandeförfarandet (som i dag är ordinarie lagstiftningsförfarande).

Amsterdamfördraget gav också EU i uppgift att handha krishantering.

Då EU stod inför en utvidgning var det viktigt att unionens verksamhet och institutioner utvecklades för att bättre tjäna en union med ett större antal medlemmar. Slutet på det kalla kriget innebar att EU fick många nya kandidatländer. Först ansökte en grupp neutrala stater om medlemskap och senare länder i öst- och Centraleuropa. Nicefördraget, som trädde i kraft 2003, förändrade kommissionens sammansättning och omröstningsförfarandet i rådet.

Med Lissabonfördraget 2009 ville man sträva efter att öka demokratin och effektiviteten i EU:s verksamhet och att globalt stärka unionens gemensamma röst. Fördraget ökade Europaparlamentets makt, förnyade omröstningarna i rådet och gav möjlighet till medborgarinitiativ.

Genom fördraget inrättades uppdragen som permanent ordförande för Europeiska rådet och den höga representanten för utrikes frågor samt Europeiska utrikestjänsten. Lissabonfördraget definierar också tydligare kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen. Fördraget slår fast vilka frågor som hör till EU, vilka som hör till medlemsländerna och vilka som är gemensamma.

ordinarie lagstiftningsförfarande lagstiftningsprocess där kommis­ sionen ger förslag till rådet och Europaparlamentet och förslaget måste godkännas av båda institutio­ nerna

medborgarinitiativ en miljon EU-medborgare kan till­ sammans göra ett europeiskt med­ borgarinitiativ och be kommissionen göra ett förslag i en given fråga

Internationellt samarbete

41

Finlands medlemskap i EU

grundfördraget ett fördrag om grunderna för relationerna mellan Finland och Ryssland som ingicks 1992 (finska: naapuruussopimus)

Beslutet att ansöka om medlemskap i EU fattades mycket snabbt. Det påskyndades av Sverige, som i oktober 1990 meddelade att man ansöker om medlemskap. Sverige var viktig för Finland, både som handelspartner och som konkurrent. För Finland var det väsentligt att ha en motsvarande ställning som Sverige i den internationella handeln och på världsmarknaden. Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i januari 1992.

Den snabba ändringen i landets linje möjliggjordes framför allt av det förändrade internationella läget. Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 innebar att det inte längre var nödvändigt att hålla fast vid neutralitetspolitiken. I Finland följde man mycket noggrant med situationen i Ryssland: kuppförsöket 1991 orsakade stor oro. År 1992 ingick Finland ett grundfördrag med Ryssland som utgår från OSSE:s och FN:s principer.

Medlemskapsförhandlingarna inleddes i mars 1993 och tog endast ett år.

De var de snabbaste medlemskapsförhandlingarna hittills i unionens historia.

Förhandlingarna underlättades av att Finland redan under förhandlingarna om EES-fördraget hade godkänt en stor del av unionens lagstiftning. Den svåraste frågan under förhandlingarna var jordbrukspolitiken. Finland ville försäkra sig om att också i fortsättningen kunna understöda jordbrukare i hela landet. Frågan löstes genom en överenskommelse om ett område för nordligt stöd. De finländska jordbrukarna skulle inte ha klarat sig utan stöd i konkurrensen med jordbrukare på områden i Europa med betydligt bättre förutsättningar för jordbruk.

Uppgifter 1. Varför ville man i Europa ha mera samarbete efter andra världskriget?

2. Varför har den europeiska gemenskapen utvidgats över tid?

3. Hur och varför blev Finland medlem i EU? 4. Reflektera över hurdan Finlands situation skulle vara i dag om vi inte hade

anslutit oss till EU.

42

Internationellt samarbete

Folkomröstningen om Finlands EU-medlemskap Finlands medlemskap i EU väckte mycket känslor hos finländarna och därför ordnades en rådgivande folkomröstning om saken, vilket var sällsynt. Endast en folkomröstning hade tidigare ordnats i Finland: år 1931 röstade man om att upphäva förbudslagen. Folkomröstningen om EU ordnades den 16 oktober 1994. 56,9 % röstade för medlemskap och 43,1 % mot.

Motståndarna till ett medlemskap var oroade över att makten att fatta beslut överfördes till Bryssel och att självständigheten och eventuellt till och med landets kultur skulle försvagas. Jordbrukets svåra situation var också en orsak för många att motsätta sig ett medlemskap. Förespråkarna ansåg att medlemskapet skulle stärka Finlands identitet som ett västligt land. Att ingå i unionen skulle också utgöra en trygghet i relationerna med Ryssland. Argumenten om säkerhet var framträdande i debattens slutskede

inför folkomröstningen och hade en särskild tyngd eftersom utvecklingen i Ryssland verkade osäker.

De ekonomiska effekterna av ett medlemskap var svåra att bedöma i förväg och spelade inte en framträdande roll i debatten inför anslutningen. Finland befann sig i en djup lågkonjunktur, som delvis berodde på att östhandeln med Sovjetunionen hade kollapsat. Medlemskapet innebar också en hårdare konkurrens, vilket ansågs vara en stor utmaning för Finlands industri.

Finlands politiska ledning framställde saken i relativt enkla termer: det var bäst för Finland att ansluta sig till EG. Trots att man inte helt och hållet kunde bedöma alla effekter av ett medlemskap var det ändå en större risk att bli utanför gemenskapen. Medlemskapet skulle tydliggöra landets ställning efter kalla kriget och förstärka landets säkerhet. 

Sannfinländarnas ungdomsförbund lanserade efter folkomröstningen i Storbritannien 2016 ett medborgarinitiativ, med syftet att ordna en folkomröstning om att Finland skulle lämna unionen. Kampanjen inleddes med att klippa bort stjärnorna ur EU:s flagga.

Uppgift 1. Vilka var argumenten för och emot Finlands medlemskap i EU?

Internationellt samarbete

43

Va

u?

ycker d dt

Behövs en folkomröstning i alla viktiga frågor?

De olika medlemsländerna har olika regler för hur de godkänner ändringar i EU:s grundfördrag. I vissa länder godkänns de av parlamentet, medan man i andra länder ordnar folkomröstningar.

Folkomröstningar hör till demokratin: de ger varje medborgare ett tillfälle att uttrycka sin åsikt och i vissa fall också att hindra att ett fördrag träder i kraft. Kampanjen som föregår en folkomröstning ger möjlighet att föra en bred diskussion om EU-frågor. Folkomröstningar kan alltså vara ett bra sätt att öka medborgarnas inflytande och intresse för EU. Det är ändå svårt att ta ställning till ett helt EU-fördrag, som är långt och komplicerat. Debatten inför en folkomröstning handlar inte heller alltid om den egentliga frågan i omröstningen, utan kan till exempel handla om förtroendet för landets regering. Om regeringen föreslår att fördraget ska godkännas är en nej-röst ett sätt att visa misstroende för regeringens politik i allmänhet.

EU-folkomröstningar har ofta lett till svåra politiska situationer. Vad ska man göra om resultatet i en folkomröstning är nej? I praktiken går det inte att förhandla om ett helt fördrag och det är långt ifrån alltid klart vilka specifika punkter i ett fördrag väljarna vill ändra på.

Unionens verksamhet försvåras om alla medlemsländer vill ha egna undantag från de gemensamma reglerna. Mindre länder har upplevt att nej-resultat i deras folkomröstningar inte tas på allvar utan att de är tvungna att ordna nya folkomröstningar tills ja-sidan vinner.

Att använda folkomröstningar som ett sätt att förbättra medborgarnas demokratiska påverkningsmöjligheter ser ut att bli vanligare. Det är också ett sätt för ett lands politiska ledning att stärka mandatet för sin politik. I Nederländerna ordnades 2016 en folkomröstning om associationsavtalet mellan EU och Ukraina.

Avtalet delade meningarna, men många väljare tänkte i första hand på nedskjutningen av ett passagerarplan i Ukraina 2014 där 192 nederländare dog. I folkomröstningen sade 60 % nej, men endast 32 % av de röstberättigade deltog i den. I Ungern ordnades en folkomröstning om EU:s flyktingkvoter, som regeringen motsatte sig. Valdeltagandet var för lågt för att omröstningen skulle ha någon betydelse.

Irländarna röstade mot Lissabonfördraget 2008, men för det år 2009. Förändringen i opinionen berodde på den ekonomiska krisen, som påminde om hur viktigt medlemskapet var. Opinionsläget påverkades också då det blev klart att varje land fortsättningsvis skulle ha en egen kommissionär och att frågor som är särskilt viktiga på Irland, bland annat abortlagstiftningen, neutralitetspolitiken och beskattningen, inte skulle påverkas av fördraget.

44

Internationellt samarbete

Synpunkter på folkomröstningar

Jag var tidigare av den åsikten att en folkomröstning är ett bra sätt att besluta om exempelvis ett medlemskap i Nato. (...) Nu är jag av annan åsikt. Storbritanniens folkomröstning visar vad verkligheten är. Det är inte frågan om att resultatet i folkomröstningen på något sätt skulle vara fel. Frågan är på hur lättsamma grunder folket röstade.

Finlands beslutsfattande har flyttats till Bryssel efter EU-medlemskapet i högre grad än vad som hade varit nödvändigt. EU:s utveckling och EU-ledarnas uttalanden visar tydligt att EU håller på att bli en federal stat. (...) För att trygga ett självständigt beslutsfattande är den enda logiska lösningen att lämna EU. Liksom då Finland blev medlem av EU måste även ett utträde stödas av folkets majoritet. Därför måste det ordnas en folkomröstning om att lämna unionen.

Medborgarinitiativ om att ordna en folkomröstning om Finlands medlemskap i EU

Premiärminister Cameron sade att besvikelsen på EU är djupare än någonsin tidigare i Storbritannien. Om medborgarna fortsättningsvis skulle förutsättas godkänna ett sådant EU-avtal som de inte just kan påverka, skulle kraven på att Storbritannien lämnar EU öka. ”Därför är jag för en folkomröstning”, sade Cameron. ”Jag tror att det här problemet måste konfronteras – så att det kan behandlas och så att diskussionen kan gå vidare. Det räcker inte med att bara hoppas på att en svår situation löses av sig själv”.

Mikael Jungner, (SDP), verkställande direktör, Helsingin Sanomat 29.6.2016

(...) vid stora historiska vändpunkter är det befogat att fråga folket om dess åsikt. En sådan vändpunkt var det när Finland anslöt sig till Europeiska unionen. – Det var ett exempel på en lyckad folkomröstning. Parterna var väl förberedda och resultatet var som en mycket grundlig enorm studiecirkel, där både Nej- och Ja-sidorna tävlade med argument, inte enbart med agitation.

Nyhet om David Camerons tal på BBC:s webbplats 23.1.2013

Liisa Jaakonsaari, (SDP), medlem av Europaparlamentet, Kaleva, 8.10.2016

(...) en folkomröstning kan som ett verktyg för staten och till och med vara farlig för folket, om det politiska maskineriet med dess hjälp flyr sitt ansvar. I värsta fall ger staten väljarna ett verktyg vars effekter är oberäkneliga och så svåra att förutse att det är svårt att skaffa sig information. Faran består av driv­ krafter, motiv och frågor som inte hör till saken, som olika politiska krafter försöker koppla till kampanjen.

Timo Airaksinen, professor i praktisk filosofi, Helsingfors universitet, Helsingin Sanomat 29.6.2016

Uppgifter 1. Varför har man ordnat folkomröstningar i olika EU-länder?

2. Vilka problem kan en folkomröstning leda till?

3. Hur skiljer sig de olika synerna på folkomröstningar i citaten från varandra?

Internationellt samarbete

45

3

Utvidgningen är den viktigaste förändringskraften Integrationen är en process

EU:s grundfördrag grundläggande avtal som reglerar EU:s målsättningar, organ, besluts­ processer och relationerna mellan EU och medlemsländerna

Den legendariska italienska kapellmästaren Claudio Abbado grundade Europeiska ungdomsorkestern 1976.

Den samlar unga musiker från olika europeiska länder.

46

Internationellt samarbete

Integrationen är en process som har fortskridit på tre olika sätt. För det första har medlemsstaterna utsträckt samarbetet till nya politiska områden och samtidigt uppställt nya mål för samarbetet. För det andra har samarbetsformerna blivit fastare och beslutsfattandet mera effektivt. För det tredje har integrationen framskridit genom utvidgning, när nya stater har anslutit sig till EU. Unionen har under årtionden gradvis formats till det den är i dag.

Alla förändringar som gäller handlingssätt, verksamhetsområden och att anta nya medlemsstater förutsätter samförstånd mellan unionens medlemmar.

EU fungerar enligt rättsstatsprincipen. Dess verksamhet bygger på de grundfördrag som medlemsstaterna frivilligt och demokratiskt har ingått. EU:s grundfördrag binder medlemsstaterna. I fördragen fastslås EU:s målsättningar, regler för EU:s organ och hur beslut ska fattas samt hur förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna ska ordnas.

Man kan med hjälp av olika fördrag åskådliggöra hur integrationen har fördjupats. Romfördragen 1957 var den europeiska integrationens första grundfördrag. Fördragen har därefter förnyats flera gånger. Man har velat garantera unionens funktionsduglighet och ett effektivt beslutsfattande när antalet medlemsstater gradvis har ökat.

Fördragen har även utsträckt integrationen till nya politiska områden i enlighet med vilka samarbetsbehov som har funnits vid olika tider. Grundfördragen uppkallas i allmänhet efter den stad där fördraget har ingåtts.

I Storbritanniens folkomröstning sommaren 2016 vann sidan som förespråkade ett utträde ur EU. Segern var knapp och många britter motsätter sig att landet lämnar unionen.

Den europeiska integrationen och EU:s utveckling är svåra att förstå om man inte beaktar effekterna av unionens utvidgning. EU har i praktiken utvidgats under hela sin historia och man kan se utvidgningen som ett särskilt kännetecken för unionen.

Processen med utvidgning och medlemskapsförhandlingar tar flera år.

Under den tiden påverkar EU öppet och direkt kandidatlandet. Landet måste uppfylla vissa kriterier för att kunna bli medlem.

Effekterna sker dock inte enbart i en riktning. Den nya medlemmen påverkar också EU. Medlemsstatens ståndpunkter, intressen och målsättningar gör sig över tid gällande i unionens verksamhet. Sätten som beslut fattas på måste ofta förnyas så att utvidgningen inte ska göra beslutsfattandet långsammare. Utvidgning kan alltså bidra till att förnya unionen.

Integrationen kan också avstanna eller utvecklas i motsatt riktning. Den kan försvagas eller upphöra på något område om de gällande fördragen upphävs eller inte tillämpas eller om en stat lämnar unionen. Några exempel på en sådan utveckling under de senaste åren är diskussionen som har förts i olika länder om att tillfälligt låta bli att tillämpa Schengenkonventionen, samt folkomröstningen i Storbritannien, där en majoritet understödde ett utträde ur EU. En medlemsstat kan lämna unionen. Det sker genom att staten i fråga meddelar Europeiska rådet om sin avsikt att utträda och därmed inleder förhandlingar om hur utträdet ska ske. I förhandlingarna behandlas alla fördrag och all lagstiftning som berör medlemskapet i EU. Förhandlingsresultatet ska godkännas i ministerrådet och i Europaparlamentet med kvalificerad majoritet. Ett land som har utträtt ur EU kan senare ansöka om medlemskap på nytt. Ingen stat har utträtt ur EU, men Grönland, som är ett autonomt område inom Danmark, lämnade EU år 1985.

Schengenkonventionen avtal som reglerar rörligheten mellan de samarbetande länderna och vid områdets yttre gräns Europeiska rådet ett organ som består av EU-länder­ nas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Internationellt samarbete

47

Utvidgning är politik

Köpenhamnskriterierna de villkor som en stat måste uppfylla för att kunna bli medlem av EU

Att utvidga EU med nya medlemsländer har varit centralt för unionens utveckling. Utvidgningen har påverkat EU kraftigt.

Unionen är enligt sina fördrag öppen för alla europeiska stater som uppfyller EU:s gemensamma respekt för frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, samt rättsstatsprincipen. Länderna måste dessutom uppfylla kriterierna för medlemskap.

Man beslöt om kriterierna för medlemskap 1993 i Köpenhamn och de kallas Köpenhamnskriterierna. De gäller ett lands politiska och ekonomiska system samt förvaltningen. Syftet med kriterierna är att garantera att den blivande medlemsstaten passar ihop med de gamla medlemmarna, men också att landet är tillräckligt starkt för att kunna uppfylla medlemskapets förpliktelser och klara sig i den ekonomiska konkurrensen.

Medlemskapsförhandlingarna förs mellan kandidatlandet och kommissionen. Utgångspunkten är att kandidaten måste godkänna och verkställa all EU-lagstiftning som medlemsländerna förbinder sig till. Syftet med förhandlingarna är alltså att kandidatlandets lagstiftning ska motsvara EU:s lagstiftning. Anslutningsfördraget godkänns av kandidatlandet och medlemsländerna samt av Europaparlamentet. I Finland godkänns nya anslutningsfördrag av riksdagen.

Bakom den stora utvidgningen österut år 2004 fanns en komplex politisk konflikt om i vilken grad man skulle tillåta kandidatländerna att utvecklas i sin egen takt och i hur hög grad politiska och historiska faktorer skulle få påverka processen. För unionen skulle det ha varit lättare att anta några länder i taget, men medlemsstaterna hade svårt att komma överens om att exempelvis tillåta Estland att bli medlem före Polen. Utvidgningen påverkas av politiska överväganden och tolkningar om vad det i praktiken innebär att uppfylla kriterierna.

Endast en medlemsansökan har snabbt avslagits. År 1987 ansökte Marocko om medlemskap samtidigt som Turkiet. Kommissionen konstaterade att Marocko inte uppfyller kriterierna eftersom det inte ligger i Europa.

Köpenhamnskriterierna: • stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter • att förvaltningen i praktiken har förmåga att tillämpa och hantera EU:s lagstiftning • en fungerande marknadsekonomi och kapacitet att anpassa sig till den inre marknaden • förmåga att uppfylla EU:s regelverk och skyldigheterna som följer av medlemskapet samt att stöda EU:s målsättningar

48

Internationellt samarbete

Effekterna av utvidgning är svåra att bedöma Det kan vara svårt att i förväg bedöma effekterna av medlemskap på ett land.

Trots att man talar om medlemskapsförhandlingar kan kandidatlandet inte förhandla om egna villkor för medlemskap. Ibland kan ett land i förhandlingarna få exempelvis övergångstider som hjälper det att beskydda och stärka sådana sektorer i ekonomin som annars skulle vara hotade av fri konkurrens.

För Finland var det exempelvis särskilt viktigt att garantera en möjlighet för ett tillräckligt stort nationellt stöd för jordbruket.

Utvidgningen har både goda och dåliga sidor. Den har även många olika effekter på unionen i sig. Nya medlemsländer innebär att unionen växer. Dess folkmängd ökar, dess yta växer och dess storlek mätt med olika indikatorer ökar i förhållande till närliggande länder. Unionens internationella inflytande ökar också då den har fler medlemmar.

EU:s utvidgning

Anslutningsår

Finland 1995

1981 1986 1990 1995 2004 2007

Sverige Estland 1995

Irland

Danmark

1973

Litauen 2004

1952

Belgien 1952

Luxemburg 1952

Frankrike 1952

Tyskland

1990

2004

Tjeckien Slovakien 2004

1986

2004

Österrike 1995 Ungern 2004 Slovenien Kroatien

Spanien

2013 Kandidatländer Använder euro

Polen

2004

Portugal 1986

DDR

1952

2004

Lettland 2004

1973

Storbritannien 1973 Nederländerna

1951–57 1973

Rumänien 2007

Serbien Montenegro Bulgarien 2007

2013 Italien 1952

Makedonien Albanien Grekland 1981

Malta 2004

Cypern 2004

Internationellt samarbete

49

Brexit Storbritannien är ett exempel på ett land som har lyckats förhandla sig fram till specialarrangemang inom EU. Jordbruksstödet har varit ett område som gett upphov till meningsskiljaktigheter och Storbritannien lyckades 1984 införa en årlig återbäring på sin medlemsavgift till EU. Premiärminister David Cameron lovade 2013 att ifall det konservativa partiet vinner parlamentsvalet 2015 skulle Storbritannien förhandla fram fördelaktigare villkor för sitt medlemskap i EU och att en folkomröstning sedan skulle ordnas.

De konservativa vann valet och i förhandlingarna med EU lovades att Storbritannien skulle få begränsa sociala förmåner för EU-medborgare från andra länder som jobbade i landet. En del av förhandlingsmålen var symboliska. Storbritannien ville avsäga sig målsättningen i EU:s grundfördrag om en allt fastare sammanslutning (”ever closer union”), som målet för integrationen. I förhandlingsresultatet nämndes därför att en djupare integration inte behöver ses som ett självskrivet mål. EU lovade också att underlätta den fria konkurrensen mellan företag inom unionen. Folkomröstningen ordnades i juni 2016.

I folkomröstningen segrade anhängarna av ett utträde ur unionen. Utträdet, eller Brexit, understöddes av 51,9 % av väljarna. Bedömningarna om vilka effekter Brexit kommer

att ha går isär, men många tror att de kommer att bli mycket omfattande, såväl ekonomiskt som politiskt. Utträdet kommer att påverka både Storbritannien och resten av EU samt EU:s internationella relationer. EU kommer att försvagas i och med att ett stort medlemsland lämnar unionen och andra länder kan inspireras att följa Storbritanniens exempel. Å andra sidan har Storbritannien aldrig varit en anhängare av djupare integration och utträdet kan innebära att samarbetsidéer, som landet har motsatt sig, nu får bredare understöd.

Folkomröstningen visade också hur problematisk populism är: under en kampanj går det att lova lösningar på olika problem, men efter omröstningen blir det klart att löftena var tomma och det kan i själva verket bli ännu svårare att hitta lösningar på problemen.

Utträdet sker inte direkt efter en anmälan utan en stat som vill lämna unionen har två år på sig att förhandla om villkoren för utträdet. I förhandlingarna går man noggrant igenom alla avtal och bestämmelser som hör till medlemskapet. Förhandlingsresultatet måste godkännas i ministerrådet och Europaparlamentet.

Men sedan? Hur kommer Storbritanniens förhållande till EU att se ut i framtiden? Hur kommer Storbritannien att sköta sina handelsförbindelser? När Storbritannien inte längre är medlem i EU måste landet förhandla om alla relationer i sin utrikeshandel. EU måste för sin del omorganisera alla sina organ, när Storbritannien inte längre har platser i dem.

Storbritannien riskerar dessutom att falla sönder ifall en ny folkomröstning om självständighet ordnas i Skottland som en följd av utträdet ur EU. Majoriteten i Skottland röstade för att Storbritannien fortsätter som medlem i EU. 

Då Brexit blir verklighet ror britterna bort från EU. Hur ser skämttecknaren på situationen?

50

Internationellt samarbete

Cyperns medlemskap har av vissa uppfattats som ett misstag. Turkiet har sedan 1974 ockuperat den norra halvan av Cypern. Trots att de flesta medlemsländer ansåg att ett delat land inte kan vara medlem av EU ledde Greklands påtryckningar till att Cypern godkändes som medlem. Cyperns medlemskap i EU har inneburit att unionen inte har kunnat fungera som en utomstående eller neutral part i fredsprocessen. På bilden buffertzonen, som administreras av FN, i huvudstaden Nikosia.

Uppfattningen om nyttan av och det eftersträvansvärda i ett medlemskap förstärks när ett nytt land meddelar att det vill ansluta sig till EU. Ur ekonomisk synpunkt växer den inre marknaden och handeln samt investeringar ökar, vilket globalt förstärker unionen.

Utvidgningen av unionen har främjat integrationen genom att fördjupa den. Beslutsfattandet har blivit effektivare och ramarna för samarbetet har blivit mera noggrant definierade så att unionen ska kunna fungera ändamåls­ enligt också då antalet medlemmar ökar.

Utvidgningen kan också innebära problem. Nya medlemsländer kan behöva en lång tid för att anpassa sig till unionen. EU kan ställas inför krav om att hantera deras problem. Om ett fattigt land ansluter sig måste unionen stöda det på olika sätt. Om de ekonomiska och politiska skillnaderna mellan länderna blir alltför stora är det svårt att fatta gemensamma beslut om hur EU ska fungera. Beslutsfattandet blir helt enkelt mer komplicerat ju fler länder som deltar i det. Om EU:s handlingskraft försvagas finns risken att medborgare i de tidigare medlemsländerna upplever ett växande missnöje med samarbetet. De gamla och nya medlemsländernas intressen är inte alltid lätta att förena.

Internationellt samarbete

51

Många i Storbritannien understödde ett utträde ur EU eftersom de ansåg att invandrare från länderna i östra Europa var problematiska. Den polska rörmokaren blev symbol för invandringen från östra Europa. Den polska statliga resebyrån började istället använda den polska rörmokaren som en positiv symbol.

52

Internationellt samarbete

Diskussionen om problemen med unionens utvidgning har tagit fart då det har framgått att alla nya medlemmar inte egentligen uppfyller kriterierna för medlemskap. Bulgarien och Rumänien har inte lyckats förnya sina ekonomier eller förvaltningar i den takt de tidigare medlemsländerna hade förväntat sig. När deras medlemskap godkändes var uppfattningen att det skulle skapa ännu större problem att skjuta upp ländernas inträde i unionen, exempelvis politisk instabilitet och grogrund för extrema rörelser.

Eftersom utvidgningen är en omtvistad process har EU i sig inte föreslagit nya medlemmar. Medlemsländerna har ofta haft motstridiga uppfattningar om kandidatländerna och ibland kraftigt arbetat för ett visst land, som Grekland exempelvis gjorde med Cypern. Det kan också finnas specifika skäl till att medlemsländer förhåller sig avvaktande till nya medlemmar i unionen. I Finland fördes en diskussion om riskerna med Estlands medlemskap i EU. Arbetskraftens fria rörlighet befarades hämta en mängd estniska arbetstagare till Finland. Också i Storbritannien har debatten om EU i stor utsträckning handlat om följderna av den fria rörligheten. Vissa nya medlemsländer fick övergångsperioder som innebar att de inte omfattades av den fria rörligheten från början av sina medlemskap.

Det dröjer länge till nästa utvidgning Unionen har för tillfället 28 medlemmar. Medlemskapsförhandlingar förs för tillfället med Montenegro, Serbien och Turkiet. Montenegros och Serbiens medlemskap betraktas överlag som klart, bara ländernas egen interna utveckling möjliggör det. Det samma gäller inte för Turkiets del, som kanske aldrig blir medlem fastän man skulle lyckas slutföra förhandlingarna.

Schweiz, Norge och Island har stannat utanför EU. Schweiz har aldrig varit intresserat av medlemskap. Norge har däremot ansökt om medlemskap, men norrmännen har i två folkomröstningar 1972 och 1994 sagt nej till medlemskap. Frågan om medlemskap delar kraftigt det norska folket och det är därför osannolikt att det skulle bli aktuellt igen. Island ansökte om medlemskap 2009 och inledde medlemskapsförhandlingarna följande år. Efter att regeringen byttes avbröt Island förhandlingarna och den nya regeringen meddelade 2015 att landet inte längre är en kandidat för medlemskap. På Island finns en oro att ett medlemskap skulle försvåra fiskeriet, som är en av Islands viktigaste näringar.

De här länderna har ändå mycket nära relationer med EU. De hör som medlemmar i EES till den inre marknaden och omfattas också av den fria rörligheten inom Schengenområdet. Största delen av deras utrikeshandel sker med EU-länder.

Islänningarna har varit intresserade av medlemskap i EU, men oenighet om fiskeriet har tillsvidare lagt medlemskapsförhandlingarna på is.

Internationellt samarbete

53

Förhandlingar med länderna på Balkan Länderna på västra Balkan har en särställning i utvidgningsprocessen på grund av krigen efter Jugoslaviens upplösning och de etniska utrensningarna. EU hade inte under krigen på 1990-talet beredskap att förebygga krigen eller delta i krishanteringen. Krigen på Balkan är en viktig orsak till att de här färdigheterna började utvecklas. Krigen hade också direkta konsekvenser för EU-länderna. Sverige tog exempelvis emot över 100 000 flyktingar från det forna Jugoslavien, framförallt från Bosnien. Det är uppenbart att det är nödvändigt att arbeta för stabilitet och utveckling hos länderna i regionen. Ett medlemskap i EU är ett konkret mål för länderna. De måste förbättra sina medborgares levnadsförhållanden, genom en bättre fungerande ekonomi och förvaltning, för att kunna uppnå målet. EU arbetar för att stöda länderna i den här processen, dels ekonomiskt och dels med konkreta stödåtgärder. Både EU och Nato har organiserat flera krishanteringsoperationer på Balkan. De största problemen är brottslighet, korruption, behandlingen av minoriteter och brister i mediernas frihet.

Av länderna på västra Balkan är Kroatien och Slovenien redan medlemmar av EU. Med Montenegro och Serbien förs medlemskapsförhandlingar, medan Makedonien och Albanien är medlemskandidater. Bosnien ansökte om medlemskap i februari 2016 med förhoppningen att anslutningen skulle kunna ske snabbt.

Situationen för Kosovo är mer komplicerad. Kosovo bröt sig ur Serbien och blev självständig efter en ensidig deklaration 2008. Över 100 stater har erkänt Kosovos självständighet, men inte Serbien, och inte heller alla EU-länder har gjort det. Spanien har exempelvis inte gjort det för att inte uppmuntra de av sina egna regioner som eftersträvar självständighet. Ryssland stöder Serbien och har därför inte erkänt Kosovo. Men EU:s roll i Kosovo är betydande. Rättsstats­ operationen EULEX skiljer sig från EU:s andra operationer i och med att den har direkt verkställande makt. EU:s domare och åklagare fungerar som en del av Kosovos rättsväsende för att utveckla och stärka det.

Makedoniens möjligheter att bli medlem av EU försvåras av en säregen tvist om landets namn. Grekland vägrar att godkänna ett land med namnet Makedonien som medlem av unionen eftersom det i Grekland finns ett landskap som heter Makedonien och man anser att namnet endast får användas för det. Grekland menar att missbruk av namnet kan hota Greklands territoriella sammanhållning. Till följd av Greklands krav används i internationella sammanhang för Makedonien förkortningen FYROM (Former Yugoslav Republic of Macedonia). 

Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović föräldrar flyttade till Sverige från Bosnien-­Hercegovina och Zlatan växte upp i Malmö. Zlatan har talat om hur hårt krigen efter Jugoslaviens upplösning påverkade hans familj.

54

Internationellt samarbete

Turkiet och EU Turkiet skiljer sig från alla andra länder som förhandlar om medlemskap i EU. Dess medlemskapsprocess har varit längre och mer komplicerad än något annat lands. Den leder kanske aldrig till medlemskap. Turkiet lovades i ett tidigt skede under den europeiska integrationsprocessen att medlemskap i EEG var öppet för landet och ett associationsavtal slöts 1963. År 1987 ansökte Turkiet om medlemskap, 1996 trädde tullunionen mellan EU och Turkiet i kraft och medlemskapsförhandlingarna inleddes 2005. Turkiets förhållande till EU försvåras av landets storlek, dess läge och dess politik.

EU-länderna har dessutom sinsemellan olika åsikter om Turkiet och i vissa länder finns det ett starkt motstånd mot att godkänna Turkiet som medlem av unionen.

Turkiet är ett stort land; som medlem av EU skulle det vara ungefär lika stort som Tyskland, som för tillfället är det största landet i unionen. Enbart genom sin storlek skulle Turkiet alltså ändra på maktförhållandena i EU. Turkiets inre problem, framför allt människorättssituationen, yttrandefriheten och hur minoriteter behandlas, särskilt kurdernas ställning, har ökat motståndet mot Turkiets kandidatur för medlemskap i EU. Utöver de här långvariga problemen har koncentrationen av makt hos presidenten och förtrycket av de fria medierna ökat oron för demokratins tillstånd i Turkiet.

På bilden Turkiets president Erdoğan och Rysslands president Putin.

Turkiets relationer med EU är ansträngda och bland annat människorättsfrågor har under senare tid varit en källa till oenighet.

Turkiet har utöver EU också närmat sig Ryssland, exempelvis i energifrågor. Ryssland bygger bland annat kärnkraftverk i Turkiet.

Internationellt samarbete

55

Turkiet är enligt sin grundlag en sekulär stat, men islam har en stark ställning i samhället. Det styrande partiet AKP, som president Erdoğan hör till, har arbetat för att ge islamska värderingar en starkare ställning.

AKP Rättvise- och utvecklingspartiet, Turkiets styrande parti. (Adalet ve Kalkınma Partisi)

G20-gruppen består av världens 19 rikaste länder och EU och är ett samarbetsforum för frågor om det internationella finanssystemet och ekonomisk utveckling

flyktingavtalet avtal mellan EU och Turkiet om att Turkiet hindrar flyktingar att ta sig till Europa i utbyte mot ekonomiskt stöd och löften om framsteg i för­ hållandet till EU

56

Internationellt samarbete

De omfattande utrensningarna i förvaltningen, utbildningsväsendet och på andra håll i samhället efter militärkuppen sommaren 2016 kan ses som steg mot ett mer auktoritärt system.

Turkiet skiljer sig också från resten av EU genom sin religion. Så gott som hela befolkningen är muslimsk, men staten ska enligt grundlagen vara neutral i religiösa frågor. Landet har sedan 2003 letts av AKP-partiet. AKP är ett konservativt islamskt parti, som på olika sätt har arbetat för att stärka religionens roll i samhället. Ett annat hinder för medlemskap är att Turkiet ockuperar den norra delen av Cypern.

Det finns också stöd för Turkiets medlemskap. Landets ekonomi växte kraftigt under 2000-talet. Turkiet hör till G20, samarbetsgruppen för världens 20 största ekonomier. Turkiets stora och relativt unga befolkning och den växande ekonomin skulle kunna förbättra hela Europas ekonomiska tillväxt. Ett argument för Turkiets medlemskap är också att det skulle vara det bästa sättet att politiskt knyta Turkiet till det europeiska systemet och dess värderingar.

Turkiet har också ett geografiskt sett viktigt läge och är medlem av Nato, med en stor militär. Landet är strategiskt beläget i Mellanöstern, som granne till Syrien, Iran och Irak. Samarbetet med Turkiet har varit av avgörande betydelse när flyktingkrisen som kriget i Syrien givit upphov till har blivit värre. Det finns ungefär tre miljoner syriska flyktingar i Turkiet. EU och Turkiet ingick 2016 ett flyktingavtal för att få kontroll över krisen.

Enligt avtalet ska Turkiet hindra att flyktingar tar sig in i Europa. I utbyte får Turkiet ekonomiskt stöd för att förbättra förhållandena för de syriska

Tyck ! till

Ta ställning till påståendet.

Turkiet borde bli medlem av EU.

Helt av samma åsikt

Helt av annan åsikt

flyktingarna i Turkiet. Avtalet utlovade också framsteg i förhållandet mellan EU och Turkiet, bland annat i form av visumfrihet. Experter i internationell rätt och människorättsorganisationer kritiserade kraftigt avtalet för att Turkiet med hjälp av flyktingkrisen lyckades utpressa EU till att göra eftergifter och ge avkall på sina värderingar.

Turkiets inställning till medlemskap och samarbete med EU har varierat.

Medlemskapsförhandlingarna har upprätthållits för att befästa närheten i relationerna mellan EU och Turkiet. Framsteg i förhandlingarna är i princip möjliga, men ingendera parten har under senare tid verkat genuint intresserad av att medlemskapet skulle bli verklighet. Understöd för EU-medlemskap har också minskat i Turkiet.

16 länder där EU tillämpar grannskapspolitik EU-länder

Vitryssland Ukraina Moldavien Georgien Azerbajdzjan Armenien

Marocko

Syrien Libanon Israel Palestina Jordanien

Tunisien Algeriet Libyen

Egypten

Grannskapspolitiken omfattar 16 av EU:s närmaste grannar: Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Moldavien, Palestina, Syrien, Tunisien, Ukraina och Vitryssland.

Internationellt samarbete

57

Länder som ansökt om medlemskap i EU Land

Ansökte år

Aktuell situation

Turkiet

1987, officiell medlems­ kandidat 1999

Avtal om tullunion 1963.

Medlemskapsförhandlingarna inleddes 2005.

Hinder för medlemskap bl.a. ockupationen av norra Cypern och människorättssituationen. Ett nytt problem är debatten om att återinföra dödsstraffet.

Makedonien (f.d.

2004, officiell jugoslaviska republiken medlems­ Makedonien FYROM) kandidat 2005

Ansökte om medlemskap 2004. Visumfrihet med Schengenländerna.

Montenegro

2008

Medlemskapsförhandlingarna inleddes 2012. Visumfrihet med EU-länderna.

Serbien

2009

Medlemskapsförhandlingarna inleddes 2014. Visumfrihet med Schengenländerna.

Albanien

2009

Samhällelig förnyelse har skett, men landet lider av korruption, penningtvätt samt människo- och droghandel. Beträffande förvaltningen och rättsstatsprincipens förverkligande återstår arbete. Blev kandidat­land 2014.

Bosnien och Hercegovina

2016

EU genomför en krishanteringsoperation i landet för att förstärka säkerheten.

Island

2009

Medlemskapsförhandlingarna inleddes 2010. Meddelade 2015 att det inte längre är kandidatland. Fiskeripolitiken är ett särskilt problem.

Källa: Europainformationen

Finns det alternativ till utvidgning?

grannskapspolitiken EU:s politik i förhållande till de grannstater som är intresserade av närmare relationer, men inte är medlemskandidater. Den bygger på avtal och handlingsplaner.

58

Internationellt samarbete

Alla länder som har varit intresserade av att bli medlemmar i EU har inte varit välkomna eller deras medlemskap har inte uppfattats som möjligt vid den aktuella tiden. Sådana länder har erbjudits andra alternativ. Finland och Sverige blev först erbjudna möjligheten att ansluta sig till EES. Inga alternativa arrangemang har ändå varit lika lockande som fullt medlemskap.

EU:s grannskapspolitik kan ses som ett alternativ till medlemskap.

Grannskapspolitiken lanserades 2004 med syftet att fördjupa samarbetet med de grannstater som inte är intresserade av medlemskap eller vars medlemskap av olika orsaker är omöjligt eller skulle vara mycket svårt att åstadkomma.

Genom grannskapspolitiken försöker EU arbeta för stabilitet, välfärd och säkerhet. Den bygger på bilaterala handlingsplaner mellan EU och grann­staten i fråga. Planerna kan exempelvis handla om ekonomiskt stöd, tillgång till den inre marknaden, att underlätta resor mellan EU-länder och grannlandet samt

Krisen i Ukraina började 2013 när Ukraina skulle ingå ett samarbets­ avtal med EU. När avtalet uteblev ledde det till kravaller och Ryssland ingrepp i situationen. Ryssland ockuperade Krimhalvön 2014. På bilden en demonstration mot Rysslands president Vladimir Putin.

tekniskt stöd. Politiken ska lägga grunden för en stabil och hållbar demokrati samt en inkluderade ekonomisk utveckling.

En stabil och hållbar demokrati kännetecknas särskilt av fria och rättvisa val, att korruption bekämpas, ett oberoende rättsväsende, att militären står under demokratisk kontroll samt yttrande-, samlings- och föreningsfrihet.

EU understryker också betydelsen av civilsamhället och har använt sig av ”mera för mera”-principen. Den innebär att EU utvecklar de närmaste partnerskapen med de länder som har gjort de största framstegen i sina demokratiska reformer. EU förväntar sig också ekonomiska strukturreformer av länderna som omfattas av grannskapspolitiken.

Grannskapspolitiken har visat sig vara ineffektiv eftersom den inte erbjuder tillräckligt stora fördelar för länderna. Ett annat problem är att grannländerna inte bildar en enhetlig grupp utan sinsemellan är mycket olika. En enda grannskapspolitik kan inte tillfredsställa alla de olika behoven. Libyen, Syrien och Vitryssland har på grund av pågående krig eller ländernas interna situation i praktiken stått utanför grannskapspolitiken.

Civilsamhälle en organiserad del av samhället som inte hör till den offentliga sektorn eller näringslivet, exempelvis föreningar, klubbar, medborgar­ organisationer och olika nätverk

Uppgifter 1. Hur blir ett land medlem i EU och hur lämnar man unionen?

2. Hurdana problem har EU:s utvidgning lett till?

3. Ta reda på vad grannskapspolitiken innebär och hur EU genomför den

i praktiken.

4. Vilka är argumenten för och emot Turkiets medlemskap i EU? 5. Ta ställning till påståendet: ”EU är redan tillräckligt stort och borde inte ta

emot nya medlemmar”.

6. Reflektera över hur EU förändras om Storbritannien lämnar unionen och

länderna på Balkan blir medlemmar.

Internationellt samarbete

59

ig Lär d Att tolka skämtteckningar Proven i historia och samhällslära i studentexamen innehåller ofta uppgifter om att tolka skämtteckningar.

Koncentrera dig på följande saker när du tolkar en skämtteckning: Vad sägs om bilden i själva uppgiften?

Vad kan du läsa ur bildens rubrik: vad handlar bilden om och vilken händelse beskriver den?

När är bilden ritad?

Vem är tecknaren och från vilket land är hen?

För eller mot vad eller vem är bilden?

Till vem eller till en hurdan publik är bilden riktad?

Går det att känna igen personer, exempelvis politiker?

Vad tycker du att bildens huvudsakliga budskap är?

Fokusera på detaljerna och fundera om de understöder det huvudsakliga budskapet eller avviker från det? Redogör för dina observationer.

Försöker bilden ge en verklighetstrogen beskrivning av sitt ämne eller överdriver den? Vad består överdriften av?

Modelluppgift Följande skämtteckning handlar om EU:s utvidgning och publicerades 1.5.2004 i den amerikanska tidningen Herald Tribune. Hurdan är bildens syn på utvidgningen?

60

Internationellt samarbete

Modellsvar Bilden handlar om EU:s utvidgning 2004. Tio nya länder godkändes då som medlemmar i unionen.

Av rubriken framgår att bilden ursprungligen publicerades i en amerikansk tidning.

En man, som på bilden representerar EU, stryker på en skylt med texten ”Östra Europa” ut ordet ”Östra”. På bildens vänstra sida syns EU:s flagga och ballonger med EU:s stjärnor och jublande människor. På den högra sidan syns åkrar, en stad och lastbilar.

Bilden förmedlar en positiv syn på utvidgningen. Uppdelningen i Väst- och Öst­ europa har tagit slut och ett enat Europa föds. Det här kan ses som att det kalla kriget (1946–91) slutligen har tagit slut också i Östeuropa. Åkrarna och traktorn som syns i bakgrunden hänvisar till jordbruket i östra Europa och områdets näringsstruktur, där jordbruket utgör en större del än i västra Europa.

Lastbilarna som kör mot Europa står för handeln, som väntas öka när EU utvidgas.

Européerna och EU är glada över utvidgningen och ser ingenting negativt i den.

Prova själv!

Bilden till höger publicerades 2016 i den franska tidningen Le Monde och är tecknad av Plantu. Bilden heter ”Princess Europe” (Prinsessan Europa).

Diskutera bildens syn på situationen i Europa 2016.

Internationellt samarbete

61