I tiden 9 blädderex

9

Johanna Bonäs & Janne Strang

i tiden Samhällslära

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Roland Juthman Grafisk formgivning och ombrytning: Heidi Hjerpe/Ab Kustmedia Oy Grafer och grafik om inte annat anges i bildkällorna: Heidi Hjerpe/Ab Kustmedia Oy Bildkällor: Se insidan av frampärmen.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, första tryckningen © 2018 Johanna Bonäs, Janne Strang och Schildts & Söderströms Kopieringsvillkor Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4394-2 2018

BILDKÄLLOR u = uppe, m = mitten, n = nere, v = vänster, h = höger iS = iStock, LK = Lehtikuva, SH = Shutterstock, WC = Wikimedia Commons omslag fram: u iS/Marco Piunti; nv iS/

Sasha Suzi; nh iS/serts; mv iS/

Solovyova; mh iS/alexialex;

bak: SH/mantinov 3 SH/Rawpixel.com 4 SH/Photographee.eu4 6 SH/Aleksey Stemmer 7 iS/Harvepino 9 WC/Il Qathar 10 LK/Roni Rekomaa 11 u LK/Mikko Stig; n SH/Nerthuz 12 uv WC/Sebastian Koppehel; um WC/

Vzb83; m1 Museiverkets bildsamlingar;

m2 LK/Emmi Korhonen; m3 iS/

thomasmales; nv iS/SakariLampola;

nm iS/LuCaAr; nh iS/ksushsh 13 u WC/Zscout370; m1 WC/Ian Fieggen

m2; WC/Kyle Lockwood; n James Gray 15 iS/Drazen 17 u iS/dane_mark; m Freedom House 18 u LK/Jussi Nukari; m iS/oversnap 19 u1 iS/narvikk; u2 iS/Joel Carillet;

m iS/Birute 20 iS/smartboy10 21 SH/Armita 23 iS/RapidEye 25 iS/Halfpoint 26 m WC; n LK/Martti Kainulainen 27 iS/Bartosz Hadyniak 29 iS/MicroStockHub 31 iS/anankkml 32 m Maplecroft 34 SH/Golden Brown 35 u SH/Northfoto; n SH/mirzavisoko 36 WC/Photo Claude Truong-Ngoc 37 SH/Jakkrit Orrasri 39 iS/Antonio Carlos Bezerra 40 LK/Heikki Saukkomaa 41 u SH/Monkey Business Images;

m SH/Photographee.eu 45 iS/KatarzynaBialasiewicz 47 iS/marchmeena29 48 SH/Subbotina Anna 49 u SH/Kzenon; m SH/Zoriana Zaitseva 50 Metsä Board Corporation image bank 51 Valmet Automotive image bank 56 WC/C.A.Ekman; bakgrund: SH/Janis Smits 57 SH/Ollyy 58 WC/Care 60 iS/BraunS 63 iS/EsaMTH 65 SH/Aaron Aelius 66 SH/The Visual Explorer 67 v WC; h SH/Lenscap Photography 68 v SH/The Art of Pics; h Museiverkets bildsamlingar 69 m SH/Robert Biedermann; n SH/Jesus Fernandez 71 varldensflaggor.se 72 u iS/mattwicks; m LK/Martti Kainulainen;

n LK/Marja Airio 74 u SH/enchanted fairy; n LK/Päivi Peltonen

75 karta: WC/Pottier och Heidi Hjerpe;

u WC/Estormiz; nv Åbo Akademis

bildbank; nm Nationalbiblioteket;

nh WC/MKFI; mv Pedavoces/Johan

Hagström; mh1 LK/Mikko Stig; mh2

Svenska teatern/Valtteri Kanttanen 76 u LK/Mikko Stig; m WC/Zscout370;

n SH/Olga Popova 77 LK/TT/Henrik Montgomery 79 SH/Roman Babakin 82 SH/The Hornbills Studio 83 SH/Andrea Delbo 84 u WC/AdiJapan; n LK/Seppo Samuli 85 SH/meunierd 87 SH/nito 88 u WC; n WC/Bengt Oberger 89 u WC; n iS/mkarco 90 iS/alvarez 92 LK/Sari Gustafsson 93 Gunilla Luther-Lindqvist 96 SH/Snowboy 97 SH/Dreamer Company 99 SH/Kaspars Grinvalds 100 SH/William Perugrini 101 SH/iJeab 103 SH/Roman Vukolov 105 SH/Michal Bellan 107 SH/Aija Lehtonen 108 LK/Antti Aimo-Koivisto 109 LK/Pekka Sakki 111 SH/Natalia Bratslavsky 115 Statsrådets kansli/Laura Kotila 116 LK/Antti Aimo-Koivisto 117 v WC; m LK/Hans Paul;

h LK/Otavamedia/Petri Kaipiainen 119 SH/Symbiot 124 SH/Skyfish 125 LK/AFP/Odd Andersen 127 v SH/connel; m SH/Gena Melendrez;

h SH/FamVeld 128 WC/Care och Heidi Hjerpe 136 SH/Rawpixel.com 137 SH/I’m friday 138 SH/Andrii Yalanskyi 139 u WC/Soppakanuuna;

n LK/Martti Kainulainen 140 v WC/Care; m WC/George Esayas;

h WC/Care och Heidi Hjerpe 143 u LK/Jussi Nukari; n LK/Heikki Saukkomaa 145 SH/Lilla My 147 m LK/Tero Sivula; nv LK/Martti

Kainulainen; nm LK/Martti Kainulainen 150 LK/Tero Sivula 151 LK/AP/Christophe Ena & Bob Edme 153 SH/Sergey Nivens 155 u Nationalbiblioteket; n LK/Jaakko Avikainen 157 m WC/Justin McIntosh;

n WC/Justin McIntosh 158 m LK/Eyesvine/Alison Jackson; nv LK/

Reporters/Eric Herchaft; nh LK/AP 159 LK/AFP/Dimitar Dilkoff

161 SH/magic pictures 162 v SH/kan Sangtong; h WC/DFID,

UK Department for International Development 163 u LK/Johan Svenlin; m1 Suomen

partiolaiset/Heikki Heinonen;

m2 WC/Victorgrigas; n SH/faber1893 165 v LK/Mikko Stig; m LK/Ismo Pekkarinen;

h LK/Antti Aimo-Koivisto 167 SH/Juan Aunion 168 u LK/SPT/Marcus Lillkvist;

m LK/Markku Ulander; n SH/Dmitri Ma 169 u Emina Arnautovic, Kerstin Berg,

Inger Malm, Ann-Sofie Smeds-Nylund

och Marianne Nyqvist-Mannsén;

mv WC/David Shankbone; mh LK/

Martti Kainulainen; n LK/Jussi Nukari 171 SH/Roland Magnusson 172 SH/Fabien Monteil 173 u LK/AP/Tom Gralish; n LK/AP Invision/

Jordan Strauss 176 Vitaly Korovin; bakgrund: SH/ Konstanttin 177 SH/Mikhail_Kayl 179 u SH/goodluz; m SH/Gankevych;

n iS/jentakespictures 180 SH/Dotted Yeti 181 SH/Tupungato 183 SH/Lynne Carpenter 185 SH/Romolo Tavani 187 SH/Rawpixel.com 188 SH/Jarhe Photography 195 SH/Dasha Petrenko 197 SH/Billion Photos 198 LK/DPA/Frank May 200 SH/nasirkhan 203 SH/Y Photo Studio 204 SH/fizkes 207 SH/magicoven 209 SH/SasinTipchai 210 SH/Photographee.eu 213 SH/Milan Ilic Photographer 215 SH/stockfour 217 SH/Pressmaster 218 LK/Otavamedia/Niclas Mäkelä 223 SH/Dean Drobot 224 SH/Tommy Lee Walker 227 u SH/alice-photo; n SH/Georgejmclittle 229 SH/create jobs 51 232 SH/Milles Studio 233 LK/Mikko Stig 235 SH/jesterpop 238 SH/Iakov Filimonov 241 SH/MDigitalPixels 243 SH/Photographee.eu 244–245 SH/UNDP Sverige 246 SH/Bennyartist 247 v SH/aleksander hunta;

h SH/freesoulproduction

Leva i tiden Vill du kunna leva ett självständigt liv?

Vill du att alla ska ha det så bra som möjligt?

Vill du veta vad du har för rättigheter? Och skyldigheter?

Det kan bara DU själv bestämma. Bara du kan välja att vilja eftersträva självständighet, ansvarstagande, ömsesidig respekt och genuint intresse. Ingen kan leva ditt liv – endast du själv.

I den här boken vill vi ge dig fakta, information och konkreta tips som du har nytta av både nu och i framtiden. Vi vill peka på dina rättigheter, dina skyldigheter och dina möjligheter, så att du kan vara med och bygga både ditt eget liv och vårt gemensamma samhälle. Leva i tiden – det gör man alltid både på egen hand och tillsammans.

Vi har delat in boken i fem avsnitt, där du i tur och ordning får lära dig om: 1) Finland och världen runtomkring – Vad innebär det att vi har en demokratisk välfärdsstat?

2) Finlands folk – Vilka är vi som bor i Finland?

3) Finlands styre – Vem styr i Finland – och hur?

4) Aktivt medborgarskap och påverkan – Hur kan vi som medborgare påverka samhället?

5) Vardagskompetens och kontroll över det egna livet – Vad kan, får och bör jag göra för att kunna leva självständigt och hållbart?

Avsnitten är indelade i kapitel så att du kan ta dig an varje tema steg för steg. Vi har strävat efter att hålla texterna korta och samtidigt ha med grafer, faktarutor och bilder.

I början av varje kapitel finns lärandemål och centrala begrepp – här ser du alltså vad du borde lära dig. I slutet av kapitlet finns tre typer av uppgifter: • Kommer du ihåg? – svaren hittar du i kapitlet, oftast direkt i texten, men ibland får du tänka till lite extra • Jobba vidare – här får du verkligen tänka till! De här uppgifterna tillämpar och fördjupar. Bakom QR-koderna finns bland annat texter, bilder och uppgifter.

• Testa om du kan! – här kan du själv testa om du lärt dig det som stod i lärandemålen.

Sist i varje avsnitt sammanfattar vi det allra, allra viktigaste i punktform. Kan och förstår du de punkterna så kan du redan mycket!

Lycka till!

Johanna & Janne

I tiden 9 Samhällslära

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVSNITT 1: Finland och världen runtomkring.......6 Kapitel 1: En självständig stat.........................................7 Nation, land eller stat?......................................................... 8 En suverän stat..................................................................... 10 Finlands nationalsymboler..................................................12 Kapitel 2: En demokrati..................................................15 Demokrati och diktatur........................................................16 Olika statsskick......................................................................18 Direkt eller indirekt demokrati?........................................20 Kapitel 3: Alla är lika mycket värda............................. 23 De mänskliga rättigheterna............................................... 24 Barnkonventionen................................................................. 26 I Finland är alla lika värda.................................................. 28 Kapitel 4: Brott mot mänskliga rättigheter.................31 Kränkning av mänskliga rättigheter ett globalt problem................................................................................... 32 FN som de mänskliga rättigheternas väktare............... 34 Europarådet och Europeiska unionen.............................. 36 Sanktioner.............................................................................. 37 Kapitel 5: En välfärdsstat.............................................. 39 Den offentliga sektorn ansvarar för vår välfärd............40 Välfärdsstaten finansieras med skatter.......................... 42 Problem med välfärdsstaten..............................................44

Kapitel 10: Finlands nationella minoriteter.................79 Vad är en nationell minoritet? ..........................................80 Samerna.................................................................................. 82 Romerna..................................................................................84 Kapitel 11: Migration mellan länder............................. 87 Finländare i världen.............................................................. 88 Invandring till Finland..........................................................90 Flyktingar.....................................................................................

AVSNITT 3: Finlands styre.................................... 96 Kapitel 12: Vem bestämmer egentligen?......................97 Makt och maktdelning........................................................ 98 Maktdelningen i Finland...................................................100 Kapitel 13: Finlands riksdag.........................................103 Riksdagens sammansättning och arbetsuppgifter.... 104 Olika typer av lagförslag och lagar............................... 106 Arbetet med lagförslag..................................................... 108 Kapitel 14: Finlands regering........................................111 Olika typer av regeringar och regeringsbildning.........112 Statsrådets uppgifter.........................................................114 Presidentens uppgifter.......................................................116

Kapitel 6: Näringslivet i Finland................................... 47 Från jordbrukssamhälle till tjänstesamhälle..................48 Företagen grunden för ett fungerande näringsliv........50 Finlands naturtillgångar och industri..............................50 Internationell handel...........................................................52

Kapitel 15: Europeiska unionen................................... 119 Friheter, rättigheter och makt inom europeiska unionen.................................................................................. 120 Vilka maktbefogenheter har EU? ...................................121 Den beslutande och lagstiftande makten inom EU... 122 Den verkställande makten inom EU............................... 124 Den dömande makten i EU.............................................. 125

AVSNITT 2: Finlands folk...................................... 56

Kapitel 16: Kommunerna...............................................127 Kommunens uppgifter....................................................... 128 Varifrån får kommunerna sina pengar?......................... 130 Hur fattas besluten i kommunen?.................................. 132

Kapitel 7: Finlands demografi....................................... 57 Var bor finländarna?.............................................................58 En åldrande befolkning.......................................................60 Kapitel 8: Medborgare i Finland................................... 63 Hur blir man finsk medborgare?....................................... 64 Finska medborgares rättigheter ...................................... 66 Finska medborgares skyldigheter.................................... 68 Kapitel 9: Finlandssvenskarna....................................... 71 Rätt att tala svenska........................................................... 72 Svenskfinland......................................................................... 74 Åland........................................................................................ 76

4

BE THE CHANGE I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 4: Aktivt medborgarskap och påverkan............................................136 Kapitel 17: Allmänna val i Finland...............................137 Rösträtt och rätt att kandidera....................................... 138 Mandat, valkrets och valmetod...................................... 140 Mandatfördelningen vid proportionella val.................. 142 Hur röstar man?.................................................................. 143 Kapitel 18: Politiska rörelser........................................145 Parti, ideologi och att vara politiskt aktiv.................... 146 De klassiska ideologierna................................................. 148 Enfrågepartier.....................................................................150 Populistiska partier.............................................................151 Kapitel 19: Massmedierna............................................153 Massmedia – den fjärde statsmakten........................... 154 Trovärdighet, ansvar och etik.......................................... 156 Falska eller vinklade nyheter?......................................... 158 Public service – i allmänhetens tjänst........................... 159 Kapitel 20: Ideella organisationer och intresseorganisationer................................................. 161 Ideella organisationer........................................................ 162 Intresseorganisationer...................................................... 164 Kapitel 21: Hur kan jag som medborgare påverka?....167 Frihet + rättighet + egen aktivitet = möjlighet att påverka........................................................ 168 Medborgar- och invånarinitiativ...................................... 170 Livsstil och konsumtion......................................................172 Göra sin röst hörd – på och bortom sociala medier................................................................................... 173

AVSNITT 5: Vardagskompetens och kontroll över det egna livet...........................176

Kapitel 24: Familjelivets regler...................................195 Olika familjeförhållanden................................................. 196 Att gifta sig.......................................................................... 197 Sambo eller gift?................................................................ 198 Då förhållandet tar slut................................................... 200 Arv och testamente........................................................... 201 Kapitel 25: Flytta hemifrån......................................... 203 Hyra bostad........................................................................ 204 Säga upp hyresavtal......................................................... 205 Köpa eget.............................................................................206 Försäkra dig själv och ditt hem......................................207 Kapitel 26: Arbetslivets regler................................... 209 Att söka jobb....................................................................... 210 Arbetsavtal............................................................................211 Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter............. 212 Unga arbetstagare............................................................. 213 Då arbetsförhållandet upphör......................................... 214 Kapitel 27: Starta eget.................................................217 Att bli egenföretagare....................................................... 218 Olika företagsformer i Finland........................................220 Kapitel 28: Köp av varor och tjänster........................ 223 Reklamera en produkt.......................................................224 Ångerrätt..............................................................................225 Köplagen...............................................................................226 Olika betalningsmetoder..................................................226 Kapitel 29: Låna pengar.............................................. 229 Vikten av att kunna låna pengar.....................................230 Ränta och säkerhet............................................................232 Kapitel 30: Ekonomiplanering..................................... 235 Bruttolön eller nettolön?..................................................236 Direkta skatterna och avgifter........................................236 Att göra budget..................................................................238 Spara och investera pengar............................................ 240 Kapitel 31: Hållbar utveckling..................................... 243 Världen 2030.......................................................................244 En hållbar livsstil................................................................246

Kapitel 22: Rättshandlingsförmåga och rättsligt ansvar............................................................................. 177 Begränsad rätt som omyndig.......................................... 178 Avtal....................................................................................... 180 Skadestånd...........................................................................181 Straffrättsligt ansvar.......................................................... 182 Kapitel 23: Brott och straff..........................................185 Förbjudet i lag..................................................................... 186 Från brott till straff............................................................ 188 Våra domstolar.................................................................... 190 Vem är vem i rättssalen?...................................................191 Olika straff........................................................................... 192 I tiden 9 Samhällslära

5

AVSNITT 1 : Finland och världen runtomkring

”Finland är ett sagoland med tysta snöklädda skogar, pittoreska sjöar, färska bär och potatisar som smälter i munnen, frisk luft och lojala och välkomnande människor.” Så här exotiskt och spännande framställdes Finland i världens mest lästa reseguide Lonely Planet 2017. Reseguiden utnämnde samtidigt Finland till världens tredje bästa resmål år 2017. Samma år firade staten Finland etthundraårsjubileum.

I det här avsnittet presenteras landet Finland som självständig stat och i förhållande till andra länder i världen.

P KA

I

L E T

2

En demokrati Ordet demokrati härstammar från grekiskan. Demos betyder folk och kratein betyder styre eller makt. Demokrati betyder med andra ord folkstyre eller folkmakt. Idén om att folket har rätt att delta i beslutsfattandet föddes för över 2500 år sedan i Aten, där stadens fria män röstade om viktiga beslut som gällde staden. Men i dag innebär demokrati mycket annat än rösträtt och våra dagars sätt att se på demokrati har inte mycket gemensamt med den demokrati som tillämpades i antikens Aten.

demokrati diktatur maktfördelning censur korruption statsskick parlamentarism direkt demokrati representativ demokrati folkomröstning

LÄRANDEMÅL • • • • •

Jag vet vad som kännetecknar en demokrati.

Jag vet vad som kännetecknar en diktatur.

Jag känner till och kan beskriva olika statsskick.

Jag kan beskriva statsskicket i Finland och dess grannländer.

Jag kan förklara skillnaden mellan direkt och representativ demokrati.

I tiden 9 Samhällslära

15

Tecken på demokrati olket väljer vem som stiftar F lagarna i fria, hemliga, lika och allmänna val som hålls regelbundet. Alla myndiga medborgare är valbara och har rösträtt.

1

2

3

4

5

6

akten är delad mellan olika M organ som stiftar och verkställer lagar och dömer lagbrott. ajoritetsprincipen gäller, vilket M innebär att minst hälften av ledamöterna i ett parlament måste godkänna alla beslut. lla har rätt att säga sin åsikt A så länge man inte kränker någon annan. Fria medier har rätt att granska makthavarna. Ingen får straffas för sina åsikters skull. omstolarna är fria och D oberoende. Ingen kan straffas utan rättegång och alla kan överklaga domstolsbeslut. Ingen kan straffas för saker som inte uttryckligen är förbjudna i lag. et är tillåtet att bilda och gå D med i föreningar, delta i möten, ordna demonstrationer och strejker.

7

lla har rätt att grunda företag A och äga egendom (näringsfrihet).

8

lla medborgare har rätt att få A ett pass och resa fritt.

9

lla invånare måste behandlas A jämlikt oberoende av kön, ursprung, religion eller dylikt.

10 E ffektiva system för att motarbeta korruption.

11

Alla medborgare har samma möjligheter till utbildning, arbete och sjukvård.

16

Demokrati och diktatur Det finns många olika sätt att styra ett land, men grovt draget kan man dela in världens länder i demokratier och diktaturer.

För att ett land ska klassas som en demokrati måste vissa krav uppfyllas. De här kraven bygger på FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, som i sin tur bygger på den deklaration om mänskliga friheter och rättigheter som antogs i Frankrike i samband med den franska revolutionen 1789.

Ett folkvalt parlament är ett absolut krav för att ett land ska definieras som en demokrati, men vår inställning till varandra och hur vi behandlar varandra är också viktigt. Finland var det första landet i världen som införde allmän och lika rösträtt i parlamentsval år 1906. Då hette parlamentet lantdag, i dag heter det riksdag. Både Finland och andra länder hade rösträtt tidigare, men den var starkt begränsad och gällde bara män som ägde jord eller annan egendom.

De flesta stater ser sig själva som demokratier, men alla är det inte i praktiken. Det finns olika organisationer som övervakar demokratins tillstånd i världen och mäter graden av demokrati i olika länder. Ett land som uppfyller alla kännetecken för en diktatur (se listan i marginalen på nästa sida) är en totalitär eller auktoritär regim, men det är ovanligt.

Det finns också få stater som alltid uppfyller samtliga kännetecken för en demokrati. I de flesta stater förekommer det någon gång korruption och de flesta stater har begränsningar i yttrande-, mötes- och föreningsfriheten. Fattigdom och ojämlik tillgång till utbildning och sjukvård förekommer också i många demokratier. Så länge makten utgår från folket och de kännetecken som listas för en demokrati uppfylls i hög utsträckning är landet en demokrati.

I tiden 9 Samhällslära

Tecken på diktatur 1

2 3

4

5

Fria länder Delvis fria länder Ofria länder Kartan visar demokratins tillstånd i världen 2018 enligt Freedom House, som är ett forskningsinstitut som årligen publicerar en rapport över medborgerliga och politiska friheter i världens länder. Utgående från resultatet i mätningarna klassas länderna som fria (demokratier), delvis fria (demokratier med vissa problem) och ofria (diktaturer).

6

7

8

Demokrati: • Folket väljer vem som ska styra landet.

• Alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter.

• Alla medborgare har möjlighet att påverka myndigheternas beslut.

• Majoriteten måste godkänna lagar och beslut.

I tiden 9 Samhällslära

9

en eller de som stiftar lagarna D har ärvt sin makt, tilldelats makt av personer som inte har varit folkvalda eller valts i val där valfusk eller manipulationer har förekommit eller där rösträtten har varit begränsad. akten är koncentrerad till en M person, en grupp eller ett parti.

L agar och andra viktiga beslut kan godkännas direkt av landets högsta ledare, som också har möjlighet att stoppa parlamentets beslut (vetorätt). ensur förekommer. Media ägs eller C kontrolleras av makthavarna. Det är inte tillåtet att kritisera landets ledning och oliktänkare förföljs. omstolarnas arbete kontrolleras D av makthavarna. Folk kan sitta fängslade i många år utan att få sin sak prövad i en rättegång. Skrivna lagar och domstolar kan saknas. issa föreningar och organisationer V är förbjudna, mötesfriheten är begränsad och makthavarna bestämmer vilka demonstrationer och strejker som är tillåtna. akthavarna kontrollerar företagen M och bestämmer vilka företag som får grundas. Privat egendom kan vara förbjudet. esemöjligheterna är begränsade.

R Alla får inte pass eller har inte råd att skaffa pass.

Människor diskrimineras.

10 Utbredd korruption som inte motarbetas.

11

et finns ofta stora skillnader D mellan fattiga och rika. Alla har inte möjlighet att gå i skola eller få sjukvård. Alla yrken är inte möjliga för alla invånare.

17

Olika statsskick Demokratier kan styras på olika sätt. Man kan skilja mellan republiker och monarkier. I en republik väljer folket landets officiella statschef för en viss tid. I en monarki ärver landets officiella statschef sitt ämbete eller utser själv sin efterträdare.

Finland är en republik med en folkvald president, medan Sverige, Norge och Danmark är monarkier med arvkungadöme.

I demokratier har monarken (regenten, t.ex. drottningen) ingen egentlig politisk makt. Sverige och alla andra monarkier i Europa är parlamentariskt styrda. Det betyder att det finns en regering som styr landet med stöd av ett folkvalt parlament. Presidentstyre betyder att folket direkt väljer en president som sedan utser ministrarna i regeringen som han själv leder. Frankrike, Ryssland och USA är presidentstyrda stater. Det finns också länder där presidenten saknar politisk makt. Tyskland och Italien har en president, men eftersom presidenten saknar politisk makt är länderna inte presidentstyrda utan parlamentariskt styrda.

Finland är ett mellanting mellan presidentstyre och parlamentarism. Presidenten är folkvald och deltar i regeringens arbete, men leder den inte och väljer inte ministrarna. I Finland är det statsministern som leder regeringen och väljer de andra ministrarna. Regeringen måste godkännas av riksdagen.

18

I tiden 9 Samhällslära

I diktaturer är personkulten viktig. På bilden bugar soldater för en gigantisk staty av Kim Il Sung, Nordkoreas ledare 1948–1994.

Militären tog makten i Egypten 1952 och efter det byggdes en auktoritär stat med stark presidentmakt med stöd av militären. På bilden, tagen 2 februari 2011, demonstrerar anhängare till den dåvarande presidenten Hosni Mubarak. Nio dagar senare tvingades Mubarak avgå efter 30 år vid makten.

Diktaturer kan styras av både monarker och presidenter, men det finns också andra typer av diktaturer. Kina och Nordkorea är enpartistater där kommunistpartiet är det enda tillåtna.

Landets högsta ledare utses inom kommunistpartiet. I Egypten och Thailand är det armén som har den högsta makten.

Länder som styrs av generaler kallas militärdiktaturer.

I teokratier styrs landet av religiösa ledare som upplevs ha fått sin makt direkt av Gud. Teokrati betyder gudsvälde. Iran och Vatikanstaten är exempel på teokratier. I Iran är den andliga ledaren, ayatollan, landets högsta chef. Han står över både presidenten och parlamentet och kontrollerar domstolarna, media, polisen och militären. Koranen och islamsk tradition står över alla världsliga lagar. I Vatikanstaten, som är världens minsta stat både till yta och antal invånare, är påven statschef.

Påven betraktas som Kristi ställföreträdare på jorden.

Kännetecken för olika statsskick: • I en republik är statschefen folkvald.

• I en monarki har statschefen ärvt sitt ämbete.

• En enpartidiktatur styrs av ett parti.

• En militärdiktatur styrs av generaler.

• I en teokrati har prästerna den högsta makten.

I tiden 9 Samhällslära

19

Direkt eller indirekt demokrati?

Den enklaste formen av demokrati är direkt demokrati. Det betyder att folket tar ställning till en fråga genom att direkt rösta i ett val. Den enklaste formen av omröstningar är då till exempel skolelever röstar om en sak genom handuppräckning. Direkt demokrati på nationell nivå sker genom folkomröstningar. I vissa länder måste parlamentet ordna folkomröstningar innan viktiga beslut fattas, till exempel grundlagsändringar. Valresultatet är bindande och folkets vilja måste respekteras.

I Finland får riksdagen ordna rådgivande folkomröstningar om de vill. Det betyder att riksdagen inte måste följa valresultatet, men i demokratier brukar parlamenten ändå oftast respektera folkets val. Det har ordnats två nationella folkomröstningar i Finland. År 1932 röstade folket ja till en legalisering av alkoholförsäljning och 1994 godkände de Finlands EU-medlemskap. På lokal nivå är folkomröstningar vanligare. Många kommuner har ordnat folkomröstningar inför kommunsammanslagningar.

I en representativ demokrati väljer folket representanter som sedan fattar beslut. I skolor är det vanligt att varje klass utser en representant till skolans elevkårsstyrelse. På nationell nivå väljer vi vem som ska stifta våra lagar i riksdagen. Vi väljer också representanter till kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige och europaparlamentet. Folkvalda beslutsfattare brukar kallas förtroendevalda. De har fått vårt förtroende att fatta beslut för vår del.

Det kan ta längre tid att fatta beslut i en representativ demokrati, men besluten är ofta mera genomtänkta och analyserade än om folket skulle ha röstat ja eller nej i ett val. Det är också lättare för minoriteter att bli hörda i en representativ demokrati och de beslut som fattas innehåller ofta kompromisser som tar hänsyn till olika åsikter.

20

I tiden 9 Samhällslära

UTBLICK Folkomröstningarnas Schweiz Schweiz brukar kallas världens mesta demokrati på grund av att en stor del av beslutsfattandet sker genom direkta folkomröstningar, men det finns många som ifrågasätter huruvida systemet är demokratiskt.

I det bergiga landet ordnas upp till 20 nationella folkomröstningar och hundratals lokala folkomröstningar per år.

Schweiz är nämligen indelat i flera kantoner där varje kanton har ett eget parlament med rätt att stifta egna lagar. Frågor som gäller försvar, valuta och relationer till andra stater fattas gemensamt av det nationella parlamentet.

Resultatet i folkomröstningarna är bindande och måste verkställas oberoende vad landets regering tycker. Alla medborgare i landet har rätt att ta initiativ till en folkomröstning.

Den som lyckas samla in minst 100 000 namnunderskrifter på 18 månader har rätt att få sitt förslag prövat i en folkomröstning.

Valdeltagandet i folkomröstningarna är vanligtvis mycket lågt, sällan över 30 procent.

Majoriteten av befolkningen

?

I tiden 9 Samhällslära

orkar inte sätta sig in i de frågor som ska avgöras, eller så känner de att frågorna inte berör just dem. Rösträttsåldern och sättet man röstar på varierar mellan de olika kantonerna.

I vissa kantoner får sextonåringar rösta. I en del kantoner kan man rösta via internet, men i två kantoner håller man fast vid gamla traditioner. I Appenzell Innerrhoden och Glarus träffas invånarna på ett torg och röstar genom handuppräckning. I den förra fick kvinnor inte rösta förrän 1990 och då efter ett beslut från landets högsta domstol. Varför? Jo, endast män hade rätt att samlas på torget och sträcka upp sina händer i ett rungande nej mot kvinnlig rösträtt varje gång det kom upp som förslag.

Schweizarna röstar vanligtvis om flera olika mycket varierande frågor per gång. Så här kan

en folkomröstningsblankett se ut. Man röstar ja eller nej.

• Försvaret ska skäras ner.

• Katastrofskydd ska byggas för civilbefolkningen.

• Rättvisare hyror.

• Bilfria söndagar.

• Ett nytt sjukförsäkringssystem.

• Lika rättigheter för handikappade.

• Avskaffa landets kärnkraft.

• Fler praktikplatser åt unga.

I en uppmärksammad folkomröstning 2009 röstade schweizarna ja till att förbjuda minareter. Därmed blev Schweiz det enda landet i världen med ett förbud mot muslimska bönetorn.

Vilka fördelar och nackdelar har direkt demokrati? Använd Schweiz som exempel.

21

UPPGIFTER Kommer du ihåg?

1. Vad betyder allmän och lika rösträtt i praktiken?

2. Vad menas med majoritetsprincipen? Varför är majoritetsprincipen viktig i en demokrati?

3. Vad menas med fria medier och varför är de viktiga?

4. Hur väljs statschefen i republiker respektive monarkier?

5. Vem har den egentliga makten i en parlamentariskt styrd stat?

6. Vem innehar högsta makten i en teokrati?

7. Hur fattas besluten i en direkt demokrati?

8. Hur fattas besluten i en representativ demokrati?

Jobba vidare 1. Är demokrati alltid bäst? Hur tycker du att följande beslut ska fattas? Motivera dina val. a. Ett truppförband lider stora förluster under ett krig. Ska soldaterna retirera eller fortsätta striden? b. Det finns pengar kvar på klasskontot efter lägerskolan. Hur ska pengarna användas? c. Vad ska familjen göra på årets semester? d. Ska Förenta nationerna där 195 stater är medlemmar sända soldater till ett land för att stoppa ett krig? e. Ska ett husbolag med 100 aktielägenheter renovera husets fasad? f. Ska ett företag med 500 anställda i en finländsk stad flytta produktionen utomlands? g. Vilka ämnen ska du läsa i grundskolan?

2. Gissa landet! Öppna uppgiften och se om du kan gissa vilka länder som beskrivs.

3. Fokusera! Se på kartan på sidan 17. Välj en demokrati respektive diktatur och motivera varför de är det.

4. Revolution! Varför var franska revolutionen 1789 en viktig vändpunkt gällande demokratins utveckling i Europa? Öppna och läs texten.

Svara sedan på frågan.

Testa om du kan!

1. Vad kännetecknar en demokrati? Ge minst fem kännetecken.

2. Vad kännetecknar en diktatur? Ge minst fem kännetecken.

3. Vilka statsskick finns det? Beskriv åtminstone tre.

4. Vad har Finland och dess grannländer för statsskick?

5. Vad är det för skillnad på direkt och representativ demokrati?

22

I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 1 : Finland och världen runtomkring • En nation är ett område där människor känner samhörighet med varandra genom en gemensam kultur eller annat.

• Det finns internationella domstolar som kan straffa länder och personer som bryter mot de mänkliga rättigheterna.

• En suverän stat är en självständig stat med egen regering, egen lagstiftning och erkända gränser.

• I ett välfärdssamhälle tar offentliga sektorn (stat och kommun) ansvar för alla människor som inte kan försörja sig själva genom arbete så att också de har möjlighet att leva ett gott liv.

• I en demokrati utgår makten från folket.

Viktiga kriterier för att ett land ska räknas som en demokrati är allmän och lika rösträtt, regelbundna och fria val, yttrandefrihet samt att alla beslut godkänns av majoriteten.

• I en indirekt, representativ, demokrati fattas beslut av folkvalda politiker. I en direkt demokrati fattas beslut genom folkomröstningar.

• I en diktatur är makten koncentrerad till ett fåtal. Yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter respekteras inte.

• I en republik är landets officiella statschef folkvald. I en monarki har landets officiella statschef ärvt sitt ämbete.

• Välfärdstjänster som utbildning, sjukvård och olika inkomstöverföringar (t.ex. pensioner och studiestöd) finansieras genom skatter.

• En marknadsekonomi är ett ekonomiskt system som bygger på att företag och privatpersoner fritt kan framställa, sälja och köpa varor och tjänster.

• Värdet av all produktion som sker i ett land under ett år kallas bruttonationalprodukt (BNP).

• Nästan hälften av alla varor som produceras i Finland exporteras till utlandet och över hälften av alla varor som vi konsumerar i Finland är importerade från utlandet. Finlands välstånd är beroende av handel med andra länder.

• Förenta nationerna (FN) grundades efter andra världskriget för att främja fred. Mänskliga rättigheter, utveckling av fattiga länder och miljöfrågor är viktiga delområden inom FN:s arbete.

I tiden 9 Samhällslära

55

AVSNITT 2: Finlands folk Den äldsta kända finländaren är bonden Lalli, som antagligen är en fiktiv person. Enligt en legend slog han ihjäl biskop Henrik från England på isen av Kjulo träsk på 1150-talet. Lalli hämnades biskopen för att han hade bestulit honom på hö, öl och mat. Men före Lalli hade det bott människor i Finland i över sjutusen år. Det är omöjligt att bevisa varifrån de första finnarna kom eller vad de talade för språk, men det har heller ingen betydelse.

Dagens finländare är en genetisk och kulturell blandning av folk som under olika perioder har invandrat från öst, syd och väst.

I det här avsnittet får du lära dig mera om alla oss som bor i Finland.

P KA

L

7

E IT

Finlands demografi Demografi handlar om var människor bor, i vilka miljöer de bor, varför de bor där, varför de flyttar samt vilken ålders- och könssammansättning de har.

Den här informationen är viktig för att beslutsfattare ska kunna planera vilka tjänster som behövs – och var. I Finland är det Statistikcentralen som samlar in och sorterar information om Finlands befolkning.

demografi tätort glesbygd migration avfolkning urbanisering sysselsättningsgrad befolkningsstruktur demografisk försörjningskvot fruktsamhetstal

LÄRANDEMÅL • Jag kan förklara begreppen demografi och befolkningsstruktur.

• Jag kan förklara begreppen migration, urbanisering och avfolkning.

• Jag kan förklara hurdan migration som skett inom Finland under de senaste 100 åren.

I tiden 9 Samhällslära

• Jag känner till hur befolkningsstrukturen i Finland har utvecklats under de senaste 100 åren och kan förklara vad det beror på.

• Jag kan dra slutsatser om utvecklingsnivån i ett land genom att studera landets befolkningsstruktur.

• Jag vet vilka utmaningar den nuvarande befolkningsstrukturen i Finland för med sig.

57

Var bor finländarna?

Finland har tillsammans med Sverige världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket (numera Statistiska centralbyrån) föra noggrann statistik över alla i det svenska riket. Då bodde det 410 000 människor i det område som i dag är Finland. Numera samlar Statistikcentralen in information om befolkningen i Finland – bland annat data om födda, döda, migration, ekonomi och utbildning.

Befolkningstätheten i Finland 2016

Särskilt under 1900-talet ökade befolkningen kraftigt. År 2016 bodde 5 503 000 människor i Finland. Det var också det första året i fredstid som det dog fler finländare än det föddes. Befolkningsökningen har med andra ord avtagit och utan invandring skulle Finlands befolkning minska.

Det bor ungefär 18 invånare per kvadratkilometer i Finland. Man kan jämföra det med Bangladesh i Östasien med över 1 100 invånare per kvadratkilometer. Men finländarna är ojämnt fördelade inom landet.

?

<1

30-100

1-3

100-300

3-10

300-1000

10-30

>1000

Studera kartan bredvid. Fundera sedan på följande: I vilka delar av Finland bor det mest respektive minst människor? Varför är befolkningen så ojämnt fördelad?

Befolkningen i Finland har inte bara ökat, den har också flyttat på sig.

När människor flyttar på sig mellan olika orter, regioner och länder talar man om migration. Ända sedan 1950-talet har det gått en ständig flyttrörelse från landsbygden till städerna. Det kallas urbanisering. I dag bor en femtedel av

58

I tiden 9 Samhällslära

alla finländare i Helsingfors med omnejd, medan samma andel bor på landsbygden. De flesta finländare bor med andra ord i en stad eller tätort. Det finns många kommuner i Finland där befolkningen minskar, samtidigt som den ökar i städerna och tätorterna.

När folkmängden i ett område minskar främst till följd av utflyttning kallar man det avfolkning. Orsaken till att folk flyttar bort är ofta brist på arbete. De som flyttar är därför ofta yngre personer. Det leder till att andelen äldre i området ökar. Därför är det viktigt att ha en hög sysselsättningsgrad: ju större andel av den arbetsföra befolkningen som har arbete desto bättre. Ju fler som jobbar, desto större skatteinkomster har kommunen.

Två kommuner, två lägen

Esbo ligger i södra Finland och hör till huvudstadsregionen. Rautavaara ligger i Norra Savolax i östra Finland. År 2016 var Esbo en av Finlands rikaste kommuner medan Rautavaara var en av de fattigaste.

2016

Esbo

Rautavaara

Invånare

274 853

1 723

Befolkningsförändring jämfört med 2015

+1,8%

–1,6%

Andel invånare över 65 år

14,2%

36,2%

Andel invånare under 15 år

20,6%

11,6%

Andel sysselsatta totalt

46,6%

28,4%

Andel sysselsatta inom jordbruk och fiske

0,2%

18,1%

Andel personer över 15 år med högskoleutbildning

45,4%

12,1%

Kommunens skatteinkomster

5268€/invånare

3109€/invånare

Kommunens skuld

3 122€/invånare

7 977€/invånare

Kommunalskatt

18%

22%

Källa: Statistikcentralen.

?

Studera nyckeltalen för kommunerna Rautavaara och Esbo. Fundera på följande: • Varför är sysselsättningsgraden högre i Esbo än i Rautavaara?

• Hur skiljer sig näringsstrukturen i Esbo respektive Rautavaara från varandra?

• Vilken av kommunerna har möjlighet att erbjuda bättre service för sina invånare? Varför?

• Varför får staden Esbo in mera skattepengar och har mindre lån än Rautavaara trots att kommunalskatten är lägre i Esbo?

• Vilka är de största utmaningarna för de två kommunerna?

I tiden 9 Samhällslära

59

En åldrande befolkning Ett lands befolkningsstruktur visar hur invånarna är fördelade enligt ålder och kön. Informationen hjälper beslutsfattare att dra slutsatser om samhällsutvecklingen så att de kan planera till exempel skolor, daghem, sjukhus och bostadsområden.

I de flesta europeiska länder blir befolkningen allt äldre. Det beror på att européerna lever längre tack vare medicinska upptäckter, bättre sjukvård och högre levnadsstandard. Samtidigt föds allt färre barn. Då p-pillret lanserades på 1970-talet blev det möjligt för familjer att välja hur många barn de ville ha. I dag vill många kvinnor och män ha en utbildning och karriär innan de skaffar barn. För många familjer är det också en ekonomisk fråga att inte få flera barn. I Finland föds det i medeltal 1,5 barn per kvinna och medelåldern för förstföderskor är över 30 år. I många europeiska länder är fruktsamhetstalet ännu lägre.

Då andelen äldre stiger ökar den demografiska försörjningskvoten. Det betyder att allt färre människor i arbetsför ålder måste försörja allt fler som inte jobbar. I Finland räknar man alla personer under 15 år och över 65 då man fastställer den demografiska försörjningskvoten.

Ungefär 30 procent av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2060.

?

60

Titta på tabellen om Esbo och Rautavaaara på sidan 59. Fundera på följande: • Vilken av kommunerna har en högre demografisk försörjningskvot?

• Varför är det speciellt viktigt att sysselsättningsgraden är hög om den demografiska försörjningskvoten är hög?

I tiden 9 Samhällslära

En åldrande befolkning är en utmaning för samhället. Kostnaderna för pensioner, äldreomsorg och vård ökar, samtidigt som skatteinkomsterna minskar då färre arbetar. Därför blir det allt svårare för den offentliga sektorn att upprätthålla välfärdssamhället.

Befolkningens sammansättning i ett land brukar ofta framställas som en pyramid där befolkningen ordnas enligt ålder och kön det aktuella år som figuren visar. Längst ner finns de nyfödda och högst upp finns de äldsta.

Befolkningen i Finland enligt ålder och kön då, nu och i framtiden 1917 85– 80–84 75–79 70–74 65–69 60–64 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

män

2016

2050 (prognos)

100

100

90

90

80

80

70

70

60

60

50

50

40

40

30

30

20

20

10

10

0

0

kvinnor

Befolkningspyramiderna visar hur befolkningsstrukturen har förändrats i Finland sedan 1917 till 2016, samt hur befolkningsstrukturen kommer att se ut år 2050 enligt en prognos.

?

Studera befolkningspyramiderna och fundera på följande: • Vad är de största skillnaderna i befolkningsstrukturen 1917, 2016 respektive 2050?

• Vad beror skillnaderna på?

• Finns det skillnader mellan kvinnor och män och vad kan de bero på?

• Vilka möjligheter och utmaningar innebär prognosen för Finlands framtida befolkningsstruktur?

I tiden 9 Samhällslära

61

UPPGIFTER Kommer du ihåg?

1. Vilken myndighet ansvarar för att samla in information om Finlands befolkning?

2. Till vad behövs den här informationen?

3. Förklara begreppet urbanisering.

4. Varför ökar andelen äldre i Europa?

5. Förklara begreppet demografisk försörjningskvot.

6. Vilka utmaningar medför en hög demografisk försörjningskvot för Finland?

7. Hur kan finska staten möta dessa utmaningar?

Jobba vidare 1. Flytta hit, flytta dit! Gör en undersökning över din egen familjs migration. Rita in flyttningsrörelserna som pilar på en karta. a. Var föddes dina mor- och farföräldrar och hur har de flyttat? b. Varför har de flyttat? c. Var föddes dina föräldrar och hur har de flyttat? d. Varför har de flyttat? e. Har du flyttat från det hem där du föddes och i så fall hur långt? f. Vad var orsaken till flytten ifall du har flyttat? g. Sammanfatta orsakerna till migrationen inom din familj i en text.

2. Vad tänker jag? Hur är det med din egen hemkommun? Erbjuder kommunen all service som du behöver, eller är det något du saknar? Tror du att du själv kommer att bo kvar i kommunen som vuxen?

3. Stoppa avfolkningen! Ge förslag på hur man kunde förhindra att landsbygden avfolkas ännu mera.

4. Min kommun! Öppna länken nedan.

Sök fram information om din kommun.

Jämför den med en annan kommun eller med hela landet. Vilka är din kommuns styrkor och utmaningar?

5. Utblick: Nigeria! Öppna och läs texten om Nigeria. Vilka demografiska utmaningar har Nigeria?

Testa om du kan!

1. Vad betyder demografi?

2. Vad betyder befolkningsstruktur?

3. Vad betyder migration?

6. Hur har befolkningsstrukturen i Finland utvecklats under de senaste 100 åren? Vad beror det på?

4. Vad betyder urbanisering och avfolkning?

7. Vad säger ett lands befolkningsstruktur i allmänhet om utvecklingsnivån i landet?

5. Hurdan migration har skett inom Finland under de senaste 100 åren?

8. Vilka utmaningar för den nuvarande befolkningsstrukturen i Finland med sig?

62

I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 2: Finlands folk • Demografi är vetenskapen om en befolknings storlek, sammansättning och fördelning inom ett land.

• Åland är enspråkigt svenskt och en autonom, självstyrande, del av Finland med rätt att stifta egna lagar.

• I Finland och många andra europeiska länder lever befolkningen allt längre samtidigt som det föds färre barn, vilket innebär stora ekonomiska utmaningar för samhället.

• Samerna är erkända som urfolk av FN. Ett urfolk har långa historiska band i ett område som senare har blivit koloniserat av andra folk.

• Finska medborgare har lagstadgade rättigheter och skyldigheter.

• Personer som inte är finska medborgare sedan födseln kan ansöka om medborgarskap hos Migrationsverket, som beviljar ansökan om personen uppfyller vissa lagstadgade krav, till exempel behärskar finska eller svenska.

• Finska medborgare är också medborgare i Europeiska unionen med rätt att bo, arbeta, starta företag eller studera i hela unionen utan separat uppehållstillstånd.

• Finska och svenska är nationalspråk i Finland.

Alla statliga myndigheter måste ge betjäning och information på båda språken.

I tiden 9 Samhällslära

• Samerna har kulturautonomi i de nordligaste kommunerna, med rätt att fatta beslut gällande sin egen kultur.

• En nationell minoritet är en grupp människor med långa anor i ett land och som skiljer sig etniskt från majoritetsbefolkningen.

• Utan invandring skulle befolkningen i Finland minska. De flesta flyttar till Finland för att arbeta.

• Det är en mänsklig rättighet att söka skydd (asyl) i andra länder undan krig och förföljelser och en skyldighet för stater att låta flyktingar vistas i landet.

95

AVSNITT 3: Finlands styre

Vem bestämmer vilka ämnen du ska läsa i skolan? Hur högt studiestödet ska vara?

Vad skollunchen får kosta? Vad dina föräldrar betalar i skatt? Eller till vilka länder du kan åka utan pass?

Beslutsfattandet sker på olika nivåer i samhället av politiker som vi själva har valt i fria och allmänna val. De har fått vårt förtroende att fatta viktiga beslut som direkt påverkar våra liv.

I det här avsnittet får du lära dig om vem som beslutar om lagar, straff, skatter, service och andra beslut som påverkar oss.

L

13

P KA

E IT

Finlands riksdag Det är ett omfattande och mångfacetterat arbete att styra ett land – lagar ska stiftas, pengar ska fördelas och relationer till andra länder upprätthållas dagligen. För att medborgarna ska ha tid att sysselsätta sig också med annat än att bestämma över våra gemensamma angelägenheter, har vi en riksdag och en regering som sköter det arbetet åt oss. I det här kapitlet ser vi närmare på riksdagen och hur arbetet där går till.

riksdag riksdagsledamot riksdagsgrupp lagstiftning statsbudget lagförslag proposition motion medborgarinitiativ grundlag plenum utskott

LÄRANDEMÅL • Jag vet vilka arbetsuppgifter riksdagen har.

• Jag vet vilka olika typer av lagförslag det finns.

• Jag vet vad det är för skillnad på en grundlag och en vanlig lag.

I tiden 9 Samhällslära

• Jag vet vad utskott är och vilken roll de har i riksdagsarbetet.

• Jag vet hur lagstiftningsarbetet i riksdagen går till.

103

Riksdagens sammansättning • 200 ledamöter från alla delar av Finland • delar sig enligt partitillhörighet i riksdagsgrupper • leds av talmannen

Riksdagens arbetsuppgifter • godkänner nya lagar och ändrar gamla • godkänner statsbudgeten • väljer statsminister och godkänner statsrådets sammansättning • övervakar regeringens arbete • godkänner avtal mellan Finland och andra stater • ger sin syn på EU-lagförslag som gäller Finland till regeringen, som sedan representerar Finland i EU • väljer representanter till flera viktiga internationella organisationer • övervakar Finlands bank, Folkpensionsanstalten och Rundradion

Riksdagens sammansättning och arbetsuppgifter “Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” Så heter det i andra paragrafen av Finlands grundlag från år 2000. Makten över landet tillhör alltså folket, oss alla gemensamt – ett arrangemang som de gamla romarna kallade för “res publica” – allas sak. Därifrån kommer också ordet republik (som på finska heter tasavalta, det vill säga jämlik makt).

Vart fjärde år väljer vi genom fria och allmänna val 200 ledamöter som ska representera våra olika åsikter i de beslut som ska fattas. Alla myndiga finländska medborgare har rätt att ställa upp som kandidater i riksdagsvalet. Det gör man oftast genom att gå med i ett politiskt parti som har åsikter och värderingar som ligger nära ens egna. (Läs mer om riksdagsval i kapitel 17 och om politiska partier i kapitel 18.)

Politik är ett lagspel – ensam kommer man sällan långt. Därför bildar de invalda riksdagsledamöterna så kallade riksdagsgrupper. Riksdagsgrupperna bildas nästan alltid enligt partitillhörighet. Riksdagsgrupperna kan sedan delas in i två grupper: de som ingår i regeringen och de som inte ingår i regeringen utan i oppositionen. (Läs mer om regering och opposition i kapitel 14.)

104

I tiden 9 Samhällslära

Riksdagens huvuduppgift är att stifta lagar, men riksdagen har också många andra uppgifter. Bland annat väljer riksdagen statsminister, deltar i behandlingen av EU-ärenden, godkänner avtal med andra länder, beslutar tillsammans med presidenten om krig och fred och övervakar regeringen (dvs. utövar parlamentarism – se kapitel 12). Riksdagen övervakar också en del institutioner som Folkpensionsanstalten, Finlands Bank och Rundradion och deras verksamhet.

En särskilt viktig uppgift är att godkänna statsbudgeten. Statsbudgeten är statsrådets plan för användningen av statens inkomster: hur mycket inkomster får staten och till vilka utgifter ska dessa inkomster användas? Regeringen lägger fram ett budgetförslag som arbetats fram av de olika ministerierna.

Statsbudgeten +

Uppskattning av inkomster: • skatter • avgifter = Så här mycket pengar kommer in till staten.

–

Anslag för utgifter: • belopp som är reserverade för återkommande utgifter • belopp som är reserverade för speciella satsningar = Så här mycket pengar får staten betala ut (och till exakt vilka ändamål).

Anslagen i budgeten ska täckas av inkomsterna.

?

I tiden 9 Samhällslära

Statsbudgeten sägs ibland vara riksdagens viktigaste redskap för att styra samhällsutvecklingen i Finland. Ge exempel på hur det kan vara så.

105

Olika typer av lagförslag och lagar Riksdagens huvuduppgift är att stifta lagar. Det går till så att riksdagen tar ställning till olika lagförslag. Det finns tre huvudtyper av lagförslag:

Lagförslag propositioner = regeringens lagförslag

motioner = riksdagsledamöters lagförslag

medborgarinitiativ = lagförslag från minst 50.000 medborgare

De flesta lagförslag kommer från regeringen (propositioner) och sådana lagförslag har också alltid förtur framför andra lagförslag, men riksdagsgrupperna har också rätt att föra fram egna lagförslag (motioner). På det sättet kan också partier som inte sitter med i regeringen ge lagförslag. Medborgarinitiativen är ett viktigt komplement som låter allmänheten föra förslag – sådana har också godkänts och blivit lagar.

(Läs mer om medborgarinitiativ i kapitel 21.)

Riksdagen kan godkänna, förkasta och ändra lagförslagen. Riksdagsledamöterna godkänner eller förkastar förslagen genom plenum.

Plenum betyder att riksdagen samlas i riksdagshusets plenisal för att debatterna och rösta om lagförslag. Alla riksdagsledamöter får delta, men måste inte.

Riksdagsledamöterna röstar nästan alltid enligt vad de kommit överens om på förhand inom sin egen riksdagsgrupp. Det kallas partidisciplin och är grunden för ett fungerande och förutsägbart lagstiftningsarbete.

Om alla ledamöter röstade hur de själva ville, skulle varje omröstning föregås av svåra förhandlingar mellan samtliga 200 ledamöter.

Ibland tillåter ändå partierna/riksdagsgrupperna sina ledamöter att avvika från partiets/gruppens linje och rösta fritt. Det händer oftast när riksdagen fattar beslut om så kallade “samvetsfrågor”. Dessa har bland annat varit sådana som handlat om eutanasi, sexuella minoriteter eller kärnkraft.

106

I tiden 9 Samhällslära

Debatterna i plenum leds av riksdagens talman, som är den näst högsta befattningen i republiken efter presidenten. Talmannen har själv inte rösträtt i riksdagen (trots att hen är riksdagsledamot), men det är hen som bestämmer vilka ärenden som tas upp, vem som får tala och hur länge. Talmannen kommer oftast från det näst största partiet i riksdagen medan statsministern oftast kommer från det största partiet. Tack vare det koncentreras inte för mycket makt till ett enda parti.

I plenisalen debatterar och röstar riksdagen. Plenum är offentliga; medborgare får följa det som händer på läktaren.

Vanliga lagar och andra beslut som riksdagen godkänner kräver enkel majoritet. Det innebär att beslutet godkänns om minst hälften av riksdagsledamöterna röstar ja. För att ändra grundlagen (se skild ruta) krävs däremot mer. Grundlagsändringar kräver dels att två riksdagar (med riksdagsval emellan) godkänner ändringen och dels att den andra riksdagen godkänner ändringen med så kallad kvalificerad majoritet (2/3 av riksdagen).

Grundlagen

I grundlagen står de grundläggande reglerna för hur Finland ska styras och hur makten ska fördelas mellan dem som styr Finland, det vill säga riksdagen, regeringen och de oberoende domstolarna. Grundlagen slår också fast att Finland är medlem i den Europeiska unionen, vilket innebär att ett EU-utträde för Finlands del skulle innebära en grundlagsförändring. De medborgerliga rättigheterna som bygger på FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (se kapitel 3) finns också inskrivna i vår grundlag. Finskans och svenskans ställning som nationalspråk i Finland finns också inskrivna i vår grundlag.

?

I tiden 9 Samhällslära

Varför skiljer sig sättet att godkänna ändringar av grundlagen från sättet att godkänna vanliga lagar?

107

Arbetet med lagförslag Plenum är ett väldigt synligt exempel på riksdagsarbetet, men största delen av arbetet med lagförslagen sker faktiskt inte där utan i de så kallade utskotten. Enkelt uttryckt är utskotten arbetsgrupper där riksdagsledamöter diskuterar, granskar, kommenterar och också ändrar lagförslag.

I praktiken förbereds alla de beslut som riksdagen fattar i utskotten.

Därför är en av de första uppgifterna för en ny riksdagsledamot att välja vilka utskott hen vill arbeta inom. Vanligtvis sitter en riksdagsledamot med i två utskott som ligger så nära den egna expertisen som möjligt.

En jordbrukare sitter antagligen med i jordbruksutskottet, medan en lärare antagligen sitter med i utbildningsutskottet. Utskotten väljs för en valperiod, alltså fyra år. Utskottens sammansättning motsvarar riksdagens sammansättning – det vill säga riksdagsgrupperna får platser i utskotten beroende på hur stora de är. De riksdagsledamöter som är talman och ministrar hör inte till något utskott.

Det finns 15 permanenta fackutskott. Utskotten svarar i regel mot ett ministerium och behandlar lagförslag, beslutsförslag och ärenden som hör till det ministeriets ansvarsområde. Till exempel behandlar försvarsutskottet försvarsfrågor, som hör till försvarsministeriets ansvarsområde. Dessutom finns det ett utskott, stora utskottet, som granskar EU-lagförslag och ger sin syn på hur regeringen ska rösta angående dem då EU:s ministrar sammanträder för att stifta EU-lagar. Stora utskottet kan också ta ställning till lagförslag som de andra utskotten skickat till riksdagen för behandling.

Utskotten diskuterar lagförslagen, ber experter kommentera och skriver ett betänkande till riksdagen där de tar ställning till förslagets innehåll. Utskotten kan rekommendera att riksdagen ändrar, godkänner eller förkastar lagförslagen. Ett utskott kan också skriva ett utlåtande till ett annat utskott.

108

Riksdagens permanenta utskott • stora utskottet • grundlagsutskottet • utrikesutskottet • finansutskottet • revisionsutskottet • arbetslivs- och jämställdhetsutskottet • ekonomiutskottet • framtidsutskottet • försvarsutskottet • förvaltningsutskottet • jord- och skogsbruksutskottet • kommunikationsutskottet • kulturutskottet • lagutskottet • miljöutskottet • social- och hälsovårdsutskottet

Bild från grundlagsutskottets möte 12 maj 2017. I motsats till plenum är utskottsmötena i regel inte offentliga.

Men utskotten lägger ut mycket information på sina webbsidor – både om ärenden som är under behandling och om betänkanden, utlåtanden, som är klara.

I tiden 9 Samhällslära

Så här ser lagstiftningsprocessen ut:

Hur blir en lag till? lagförslag = proposition, lagmotion eller medborgarinitiativ

PLENUM remissdebatt i plenum = debatt om lagförslagets innehåll + val av utskott som ska behandla lagförslaget

UTSKOTT behandling i utskott = utskottet hör experter, kommenterar och ändrar också ofta i lagförslaget eller föreslår för riksdagen att lagförslaget helt eller delvis förkastas utskottet lämnar ett betänkande (ett skriftligt utlåtande)

PLENUM behandling i plenum + omröstning = riksdagen debatterar utskottets betänkande om lagförslaget i plenum, som kan välja att skicka lagförslaget till ytterligare behandling i samma eller annat utskott om det finns brister, eller godkänna/förkasta lagförslaget genom omröstning

PRESIDENTEN presidenten stadfäster, bekräftar, lagen inom tre månader

I tiden 9 Samhällslära

lagförslaget förkastas

Ett lagförslag förkastas i plenum om minst hälften av riksdagsledmöterna röstar EI (nej). Om minst hälften av riksdagsledamöterna röstar JAA, går lagförslaget till presidenten för stadfästande.

Om presidenten inte stadfäster lagen, kommer den tillbaka till riksdagen för ny omröstning.

Om riksdagen godkänner lagen också denna gång träder den i kraft utan att presidenten behöver stadfästa den.

109

UPPGIFTER Kommer du ihåg?

1. Vad är en riksdagsgrupp?

2. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

3. Vilka tre typer av lagförslag finns det? Vem/Vilka kan ge sådana lagförslag?

4. Vad är det för skillnad på en vanlig lag och en grundlag?

5. Vad är plenum?

6. Vad innebär partidisciplin respektive samvetsfråga i riksdagsarbetet?

7. Vad är ett utskott?

8. Vad har riksdagsvalets resultat att göra med utskottens sammansättning?

9. Vem bekräftar formellt lagen så att den träder i kraft?

Jobba vidare 1. På ort och ställe! Öppna länken och bekanta dig med riksdagshuset och arbetet där.

2. En spegelbild av Finlands folk? Studera riksdagens sammansättning och gör en rapport över hur representativ riksdagen är för Finlands folk. Försök ta reda på följande fakta om riksdagsledamöterna och jämför med medeltalet för hela Finland. Finns det någon grupp som är mera eller mindre representerad än medeltalet för hela Finland och vad kan i så fall skillnaderna bero på? a. Könsfördelning? b. Genomsnittsålder? c. Andel ledamöter med utländsk bakgrund? d. Andel ledamöter med svenska som modersmål? e. Ledamöternas utbildningsnivå och yrken?

3. Herr/Fru talman! Ta reda på vem som är talman just nu. Till vilket parti hör hen?

4. Fem utskott! Gå in på riksdagens webbplats och sök information om fem av fackutskotten. Ta reda på vilka frågor och ärenden dessa utskott behandlar.

Testa om du kan!

1. Vilka arbetsuppgifter har riksdagen?

2. Vilka olika typer av lagförslag finns det?

3. Vad är det för skillnad på en grundlag och en vanlig lag?

4. Vad är utskott och vilken roll har de i riksdagsarbetet?

5. Hur går lagstiftningsarbetet i riksdagen till?

110

I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 3: Finlands styre • Beslut fattas på olika nivåer: lokal (kommuner), regional (landskap), nationell (riksdag och regering) samt mellanstatlig/överstatlig (EU).

• Grundlagen slår fast hur Finland styrs och hur makten är fördelad.

• I en demokrati är makten delad. I Finland delas makten i en lagstiftande, en verkställande och en dömande makt enligt Montesquieus maktfördelningslära.

• Riksdagen är vår lagstiftande makt och måste godkänna alla lagar och andra viktiga beslut.

• Regeringen är vår verkställande makt.

Ministrarna förbereder lagförslag och andra viktiga beslut och ser till att de träder i kraft efter riksdagens godkännande.

• Presidenten deltar i regeringens arbete, men har vissa egna befogenheter.

• En parlamentariskt styrd stat styrs av en regering med stöd av ett folkvalt parlament.

Parlamentet väljer, kontrollerar och kan avsätta regeringen.

• EU grundades i tiderna för att trygga freden i Europa – tanken var att länder som är ekonomiskt beroende av varandra inte förklarar varandra krig.

• Medlemsstaterna i EU har överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU, till exempel beslut som gäller handel med varor och tjänster, jordbruk, fiske, miljö och konsumentskydd.

• Alla fast bosatta i Finland är medlemmar i en kommun. Kommunerna har obligatoriska uppgifter som de måste sköta enligt lag, till exempel utbildning. Kommunerna fattar själva beslut hur de finansierar och sköter dessa uppgifter.

• Oberoende domstolar utövar dömande makt – de avgör vad som är rätt i ett enskilt ärende och ingen utomstående instans kan blanda sig i deras arbete.

I tiden 9 Samhällslära

135

AVSNITT 4: Aktivt medborgarskap och påverkan

BE THE CHANGE Utnyttja dina rättigheter.

Genom att vara en aktiv medborgare kan du skapa ett bättre och mera demokratiskt samhälle – en bättre värld att leva i. Det är inte bara politiker eller vuxna väljare som har möjlighet att påverka hur samhället ska se ut. Även du som inte ännu är myndig kan påverka beslut på lokal, nationell och europeisk nivå.

I det här avsnittet får du exempel på hur aktivt medborgarskap kan ta sig i uttryck och varför det är viktigt.

P KA

E IT

L

17

Allmänna val i Finland Rösta och kandidera i val – det är två av de enklaste och mest tydliga exemplen på hur vi alla kan påverka samhället. Att ha och delta i allmänna, fria och lika val är grunden för demokrati. Som du sett är Finland en representativ demokrati: meborgarna väljer vem som ska styra över dem – från president och riksdag till kommunfullmäktige. I det här kapitlet får du lära dig vilka allmänna val som ordnas i Finland, vem som får rösta och ställa upp i dessa val och hur själva röstningen går till.

val rösträtt valhemlighet direkt val proportionellt val majoritetsval mandat riksdagsval presidentval EU-val kommunalval valkrets

LÄRANDEMÅL • Jag vet vilka som är röstberättigade i allmänna val i Finland.

• Jag vet vilka som får kandidera i allmänna val i Finland.

• Jag vet vilka allmänna val som arrangeras i Finland.

I tiden 9 Samhällslära

• • • • •

Jag vet vad en valkrets är.

Jag vet vad mandat betyder.

Jag vet hur mandaten fördelas i majoritetsval.

Jag vet hur mandaten fördelas i proportionella val.

Jag vet hur det går till när man röstar i allmänna val i Finland.

137

Rösträtt och rätt att kandidera Det främsta kännetecknet på en demokrati är allmänna, fria och lika val. Allmänna innebär att alla som vill kan ställa upp som kandidater.

Fria betyder att ingen får förhindra en person att delta eller rösta, och lika att varje röstberättigad har lika många röster var.

Rösträtten i Finland är oförytterlig. Det betyder att varje väljare ska rösta själv: ingen får rösta i stället för en annan, alla valsedlar måste fyllas i personligen.

I Finland råder också valhemlighet – ingen ska kunna få reda på hur en annan person röstat. Så här försäkrar man sig om att varje medborgares verkliga vilja blir hörd. Det är ytterst viktigt för demokratiska stater att politiska val går korrekt till, och att valresultatet respekteras av alla parter. Fria val utgör grunden för maktens legitimitet; utan fria val är inte makten lagligt berättigad.

I vissa länder är det obligatoriskt att rösta, men i Finland är det frivilligt.

Rösträtten är alltså en rättighet, men aldrig en skyldighet.

138

I tiden 9 Samhällslära

Röstberättigade i Finland är alla finska medborgare som senast på valdagen blir myndiga, det vill säga fyller 18 år. Rösträtten i presidentval och riksdagsval är alltid kopplade till medborgarskap; bara finska medborgare får rösta och kandidera i dessa val (för att kandidera i presidentval måste man dessutom vara finsk medborgare sedan födseln). Däremot behöver man inte vara bosatt i Finland.

I kommunalval är det hemkommunen som avgör om du får rösta och kandidera eller inte. Finska medborgare som stadigvarande bor utomlands får därför inte rösta i kommunalval. Däremot får utländska medborgare som stadigvarande bor i Finland rösta och kandidera i sin hemkommun (grundregeln är att man ska ha bott i Finland i två år).

Rösträtten i valet till Europaparlamentet är kopplat till medborgarskap i EU. Finska medborgare bosatta i andra EU-länder får rösta och kandidera i Europaparlamentsval där på motsvarande sätt som medborgare från andra EU-länder får rösta och kandidera här.

Ari Vatanen är finsk idrottsman och politiker. Efter avslutad idrottskarriär slog han sig ner i Frankrike. År 1999 kandiderade han i EP-valet i Finland fast han bodde i Frankrike. År 2004 kandiderade han i Frankrike och fick ett av de franska mandaten.

Allmänna val i Finland kommunalval = kommuninvånarna väljer ledamöter till kommunfullmäktige

riksdagsval = finska medborgare väljer ledamöter till riksdagen

presidentval = finska medborgare väljer president

Europaparlamentsval = europeiska medborgare väljer ledamöter till Europaparlamentet

Församlingsvalen brukar ibland också kallas allmänna val, men en viktig skillnad mot de andra valen är att rösträtt i ett församlingsval förutsätter att man hör till kyrkan; valet är alltså inte öppet för alla myndiga medborgare. En annan skillnad är att man är röstberättigad från 16 års ålder.

I tiden 9 Samhällslära

139

Mandat, valkrets och valmetod När man talar om val och valmetoder behöver man känna till två centrala begrepp: valkrets och mandat.

Tre olika valkretsar för en röstberättigad som bor i Korsnäs kommun

En valkrets är ett valdistrikt, en geografisk indelning av ett land som används vid val. Valkretsen kan vara olika stor i olika val. Till exempel: vid kommunalval i Finland är valkretsen lika stor som kommunen, medan valkretsen vid presidentval är hela landet.

?

kommunalval kommunen Korsnäs

presidentval hela Finland

Vad tror du enmansvalkrets och flermansvalkrets betyder?

Ett mandat är en plats i en folkvald beslutsfattande församling – till exempel i riksdagen eller kommunfullmäktige. Riksdagen i Finland har 200 mandat, eftersom grundlagen säger att det ska finnas 200 riksdagsledamöter. Antalet mandat i kommunfullmäktige varierar – ju större befolkning kommunen har desto större är kommunfullmäktige.

En röstberättigad som bor i Korsnäs kommun är med och väljer olika antal mandat

kommunalval i Korsnäs = 21 mandat väljs

140

riksdagsval Vasa valkrets

riksdagsval i Vasa valkrets = 16 mandat

presidentval i Finland = 1 mandat I tiden 9 Samhällslära

Befolkningsmängd

Minimiantal mandat

5 000 eller färre

13

5 001—20 000

27

20 001—50 000

43

50 001—100 000

51

100 001—250 000

59

250 001—500 000

67

över 500 000

79

?

Varje kommunfullmäktige bestämmer själv hur många mandat fullmäktige ska ha.

Lagstiftningen säger hur många ledamöter kommunfullmäktige åtminstone måste ha.

Många kommuner har fler, för att man vill ha en bredare representation, det vill säga man vill att fler områden (t.ex. byar), grupper (t.ex. ungdomar) och partier ska kunna få mandat.

Se på tabellen ovan. Hur många mandat måste kommunfullmäktige i din hemkommun ha? Hur många mandat har det?

De två vanligaste valmetoderna i världen är majoritetsval och proportionella val:

Två olika valsystem Majoritetsval

Proportionella val

• den person eller det parti som får flest röster får alla mandat i valkretsen

• kan endast användas i val mellan partier/ grupper – aldrig i personval

• övriga personer eller partier får ingen representation alls

• ett parti får ungefär lika många procent av mandaten som det har andel av rösterna i valkretsen

• vanligast i enmanvalkretsar, dvs. när det finns ett enda mandat i valkretsen

• fungerar enbart i flermansvalkretsar, dvs. när det finns flera mandat i valkretsen

I Finland använder vi båda valsystemen: val

valkrets

mandat

valmetod

EU-val

hela Finland är en enda valkrets

13

proportionellt val

presidentval

hela Finland är en enda valkrets

1

majoritetsval

riksdagsval

Finland delas in i 13 valkretsar

varierar i valkretsarna

proportionellt val*

kommunalval

varje kommun är en egen valkrets

varierar i valkretsarna

proportionellt val

*Riksdagsvalet i Finland är ett proportionellt val med undantag av i en valkrets. I valkretsen Åland väljs endast en ledamot.

Riksdagsvalet på Åland är därför ett majoritetsval.

I tiden 9 Samhällslära

141

Mandatfördelningen vid proportionella val Vid majoritetsval får den person eller det parti som fått flest röster alla mandat. Vid proportionella val är fördelningen av mandat mer komplicerad. I Finland används d’Hondts metod. Grovt förenklat går metoden ut på att kandidaterna när rösterna räknats får ett jämförelsetal i stället för bara personliga röster. Jämförelsetalet får man genom att räkna ihop alla röster som partiet fick. Den kandidat som fick flest röster får hela partiets jämförelsetal. Den kandidat i partiet som fick nästflest röster får jämförelsetalet delat med två, och så vidare. Det är alltså jämförelsetalet som avgör om en person blir invald – inte de personliga rösterna.

I följande exempelval fick Parti A totalt 2 000 röster (25% av alla röster), Parti B totalt 1 750 (22%) och Parti C 4 200 (53%). Fem kandidater var så kallade röstmagneter och fick tillsammans hela 88% av rösterna.

PARTI A kandidat personliga röster jämförelsetal Anna 600 2000 Berit 500 1000 Carl 400 667 Jens 300 500 Kim 200 400 (jämförelsetalet = 2000/1, 2000/2, 2000/3, osv.)

PARTI B kandidat personliga röster jämförelsetal Didrik 1 500 1750 Eva 100 875 Frej 75 583 Axel 50 438 Bo 25 350 (jämförelsetalet = 1750/1, 1750/2, 1750/3, osv.)

PARTI C kandidat personliga röster jämförelsetal Lena 4 000 4200 Liv 100 2100 Stina 50 1400 Lars 50 1050 Aron 0 840 (jämförelsetalet = 4200/1, 4200/2, 4200/3, osv.)

RÖSTMAGNETER: TOPP 5 kandidat personliga röster Lena 4000 Didrik 1500 Anna 600 Berit 500 Carl 400

142

?

parti C B A A A

Om valkretsen har 8 mandat, hur många mandat får varje parti?

Får alla röstmagneter mandat?

I tiden 9 Samhällslära

Så här röstar du på valdagen: Före valdagen: Kontrollera var din vallokal finns och när den är öppen (normalt 9.00–20.00).

Hur röstar man?

Alla som är röstberättigade i alla allmänna val i Finland får ett brev med meddelandekort per post. I meddelandet står den röstberättigades namn, när valdagen infaller och var den röstberättigade kan rösta på valdagen. På kortet står också när den röstberättigade kan förhandsrösta.

?

Hur syns det i hur den praktiska röstningen går till att vi i Finland har • representativ demokrati • oförytterlig rösträtt • valhemlighet?

Man kan också förhandsrösta. Det går till på nästan samma sätt som på valdagen. Den stora skillnaden finns i slutet: när valfunktionären stämplat din ihopvikta valsedel, får du ett valkuvert av hen. Sätt valsedeln i kuvertet och klistra igen det. Sedan får du skriva ditt namn på en blankett, för att intyga att du fått rösta som man ska. Slutligen lägger valfunktionären ditt kuvert och blanketten – inför dina ögon – i ett valkuvert adresserat till centralvalnämnden och förseglar det.

Rösterna räknas av betrodda personer. Rösterna som ges på valdagen räknas efter att vallokalen stängt.

Förhandsrösterna räknas hos centralvalnämnden och den räkningen börjar redan under valdagen, men resultatet blir inte offentligt förrän vallokalerna stängt.

Gå till vallokalen som står på meddelandekortet (på valdagen kan du bara rösta där). Ta med identitetsbevis (t.ex. pass, körkort eller annat ID-kort med bild). Meddelandekortet behöver du däremot inte ha med.

Visa ditt identitetsbevis för en valfunktionär. (Hen kontrollerar med hjälp av det din rösträtt och att du inte redan röstat.)

Valfunktionären ger dig en valsedel.

Gå in i ett valbås. I valbåset finns en lista på de kandidater som du kan rösta på. Kandidaterna är ordnade enligt parti. Varje kandidat har ett eget nummer. (I presidentval är kandidaterna inte ordnade enligt parti.)

Skriv numret på din kandidat på valsedeln. (Skriv inget annat på valsedeln; i så fall kan den förkastas vid rösträkningen.)

Vik ihop valsedeln på mitten (enligt linjen på valsedeln).

Gå tillbaka till valfunktionären och låt hen stämpa din ihopvikta valsedel.

Lägg din valsedel i valurnan.

Grattis! Du har röstat!

I tiden 9 Samhällslära

143

UPPGIFTER Kommer du ihåg?

1. Vad är det främsta kännetecknet på en demokrati?

2. Vad betyder det att ett val är allmänt?

3. Vad betyder det att rösträtten är oförytterlig? Vad betyder det att vi har valhemlighet?

4. Vilka har rösträtt i riksdagsval och presidentval i Finland?

5. Vilka har rösträtt i kommunalval i Finland?

6. I vilka allmänna val i Finland får också utländska medborgare fast bosatta i Finland rösta?

7. Vad är en valkrets? Och vad är ett mandat? Hur hänger begreppen ihop?

8. Vad är det för skillnad på majoritetsval och proportionella val?

9. Vad är det för skillnad på en kandidats personliga röster och kandidatens jämförelsetal i till exempel ett riksdagsval?

10. Hur går det till när man röstar på valdagen?

Jobba vidare 1. 13 valkretsar! Vid riksdagsval är Finland uppdelat i 13 valkretsar, från vilka ett bestämt antal riksdagsledamöter väljs in. Öppna länken och lär dig mer om valkretsarna. Vilka valkretsar är geografiskt störst/minst? Vilka valkretsar är störst/minst i fråga om mandat?

Vad beror skillnaderna på?

2. Regionala val! I bland annat Sverige har man länge haft regionala val (i Sverige s.k. landstingsval). Hur ser det ut i Finland? Öppna länken och ta reda på hur det ligger till.

3. Fördelar och nackdelar! Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med majoritetsval respektive proportionella val? Argumentera för och emot båda alternativen.

4. Fördela mandaten! Öppna uppgiften och räkna ut mandatfördelningen.

5. Ett alternativ! Använd er fantasi och tänk ut andra sätt att välja riksdagledamöter eller president.

Kan man tänka sig att i stället för att rösta på en favoritkandidat, rösta på alla dem som man inte vill se invalda? Eller kunde man tänka sig att alla personer har tre röster, som man kan fördela på olika kandidater? Eller tio röster? Kunde man kombinera olika metoder att rösta för och emot? Lek med tanken på hur man allra bäst vaskar fram folkets vilja i val, och argumentera för er metod!

Testa om du kan!

1. Vilka är röstberättigade i allmänna val i Finland?

5. Vad betyder mandat?

2. Vilka får kandidera i allmänna val i Finland?

6. Hur fördelas mandaten i majoritetsval?

3. Vilka allmänna val arrangeras i Finland?

7. Hur fördelas mandaten i proportionella val?

4. Vad är en valkrets?

8. Hur går det till när man röstar i allmänna val i Finland?

144

I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 4: Aktivt medborgarskap och påverkan • Som medborgare i Finland och EU har du flera möjligheter att påverka beslut som fattas.

• Vi väljer vem som ska fatta beslut för vår del genom att rösta i de allmänna val som ordnas.

• I riksdagsval är Finland indelat i valkretsar så att folk från hela Finland ska finnas representerade i riksdagen.

• I ett proportionellt valsystem får partierna lika många procent av mandaten som de har fått procent av rösterna. Finland tillämpar proportionellt valsystem i allmänna val.

• Ett medborgarinitiativ är ett lagförslag som privatpersoner kan lämna in till riksdagen eller EU. Ett medborgarinitiativ kräver ett visst antal namnunderskrifter. På kommunal nivå kan invånarna lämna in kommuninitiativ eller föreslå folkomröstningar.

• De tre klassiska politiska ideologierna är konservatism, liberalism och socialism. De flesta av våra politiska partier har hämtat sina värderingar från någon av dessa.

• Med massmedia avses tidningar, radio, tv, film och internet.

• Massmedia är viktiga opinionsbildare. De ger oss viktig information som vi behöver för att kunna ta ställning i olika frågor.

• Ideella organisationer lyder inte under någon stat, utan de är oberoende organisationer som strävar efter att påverka och förändra samhället.

• Fackförbunden har förhandlat fram många av de förmåner och skydd som anställda har i Finland.

• En ideologi är en beskrivning av hur samhället ser ut och hur det bör förändras för att bli bättre.

I tiden 9 Samhällslära

175

AVSNITT 5: Vardagskompetens och kontroll över det egna livet

WE

CAN

Din vardag är det liv du lever varje dag. Det mesta som du gör regleras av både skrivna och oskrivna lagar och regler. Exempel på oskrivna regler är de normer som vi lär oss redan som små, till exempel att inte gena i en kö, avbryta någon eller ljuga.

Nerskrivna lagar stiftas av riksdagen och EU och gäller alla. Lagarna talar om vad vi får och inte får göra och finns för det mesta till för att skydda den svagare parten. Ju bättre du känner till dina rättigheter och skyldigheter, desto tryggare blir din vardag. Du får kontroll över ditt eget liv.

I det här avsnittet går vi igenom några viktiga lagar som reglerar privatlivet. Du lär dig dessutom att hushålla med dina pengar och med miljön.

L

30

P KA

E IT

Ekonomiplanering Det är viktigt att du lär dig att planera ditt liv utgående från hur mycket pengar du har till ditt förfogande. En bra plan bygger på att du känner till dina inkomster och utgifter. Genom att konsumera och spara på ett smart sätt kan du få stor glädje av dina pengar, trots att det kanske inte handlar om stora summor till en början.

Om du däremot inte har koll på din ekonomi kan du bli skuldsatt oberoende av hur mycket pengar du förtjänar.

bruttolön

budget

nettolön

bokföring

skattekort

investering

direkt skatt

avkastning

progressiv skatt

bankinsättning

proportionell skatt

inflation

kommunalskatt

aktie

inkomstskatt

vinstutdelning

skatteåterbäring

fond

kvarskatt

obligation

LÄRANDEMÅL • Jag förstår skillnaden mellan bruttolön och nettolön.

• Jag känner till vilka skatter som dras av från min lön.

• Jag vet hur man gör en budget.

I tiden 9 Samhällslära

• Jag känner till olika alternativ att spara pengar.

• Jag vet vad som menas med en investering.

235

Bruttolön eller nettolön?

De flesta finländare får sina inkomster i form av lön för arbete. Då du avtalar om din lön med din arbetsgivare är det bruttolönen ni kommer överens om. Det är lönen före skatt. Men den lön som betalas till ditt bankkonto är nettolönen, det vill säga det som blir kvar efter att alla skatter och andra avgifter är betalda. I Finland betalar alla anställda skatt till hemkommunen, staten och FPA. Kyrkoskatt och fackförbundsavgifter tillkommer för dem som hör dit.

Skatteverket övervakar att alla betalar rätt skatt. Alla som har fyllt 15 år får ett skattekort hem på posten med en föreslagen skatteprocent som har räknats ut enligt uppskattade inkomster för det kommande året. Om inkomsterna ändras ska man beställa ett nytt skattekort på skatteverkets hemsida.

?

Har du betalat skatt på inkomst ännu?

?

Varför tror du att man drar 60 procent i skatt om man inte har lämnat in skattekort?

De som har betalat för lite skatt får en räkning (kvarskatt) av skatteverket följande år. De som har betalat för mycket skatt får pengar tillbaka (skatteåterbäring). Skattekortet lämnas till arbetsgivaren också för korta anställningar på en dag. Om du inte lämnar in ett skattekort dras 60 procent av i skatt från din lön.

Direkta skatter och avgifter Direkta skatter och avgifter är sådana som dras av direkt från lönen. Löneräknaren på det företag du arbetar sköter om att de blir betalda enligt det skattekort som du har lämnat in. Skatterna används för att finansiera den service och de välfärdstjänster som offentliga sektorn ansvarar för.

Kommunalskatten är proportionell. Det betyder att skatteprocenten är samma för alla som bor i samma kommun. Skatten betalas till din

236

I tiden 9 Samhällslära

hemkommun och kommunfullmäktige avgör hur hög den är. Den varierade mellan 16 och 23 procent i landets kommuner 2018.

Statens inkomstskatt är progressiv. Det betyder att skatteprocenten ökar då inkomsten ökar. Låginkomsttagare betalar ingen inkomstskatt medan höginkomsttagare kan skatta upp till 40 procent av sin lön.

Skatten betalas till staten. Riksdagen avgör på förslag av regeringen hur hög den är.

Yle-skatten betalas av personer över 18 år för att finansiera statliga tv- och radiokanaler. Årsavgiften varierade mellan 0 och 168 euro år 2018 beroende på personens inkomst. Ålänningar betalar inte yle-skatt.

FPA-avgifterna består av arbetspensions-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringsavgifter. Tillsammans var de ca 6 procent 2018.

Kyrkoskatten betalas av dem som hör till kyrkan. Skatten är proportionell och kyrkofullmäktige i din församling avgör skattens storlek (vanligtvis 1–2 procent).

Fackföreningsavgift betalas av personer som hör till ett fackförbund (vanligtvis 1-2 procent av lönen).

Exempel på hur månadslönen för två personer beskattas Person A

Person B

Bruttolön per månad

2900 euro

4900 euro

Kommunalskatt

–522 (18%)

–955,5 (19,5%)

Statens inkomstskatt och yleskatt

–48,95

–633,79

FPA-avgifter

–263,66

–394,04

Kyrkoskatt

---

–68,6

Fackföreningsavgift

---

–55,94

Nettolön per månad

2 065,39

2842,53 euro

?

Hur vet vi att Person A och B bor på olika orter? Hur mycket mera skatt betalar Person B än Person A varje månad och vad beror skillnaderna på? Upplever du att beskattningen är rättvis?

Om du är egenföretagare ansvarar du för att ditt företag betalar skatt på den vinst som företaget gör. Företagarskatten kallas samfundsskatt i Finland.

I tiden 9 Samhällslära

237

Att göra budget Är du ekonomisk? Om svaret är ja är du en person som är duktig på att hushålla med dina pengar. Att hushålla innebär att du på bästa sätt utnyttjar dina inkomster så att de räcker till dina nödvändigaste utgifter, oberoende av hur mycket pengar du har. Du får med andra ord ut det mesta möjliga av dina pengar. Om du upplever att dina pengar aldrig räcker till kan det vara skäl för dig att se över din ekonomi och göra en budget.

En budget är en plan och prognos över framtida inkomster och utgifter.

Alla företag, organisationer och myndigheter planerar sin verksamhet utgående från årsbudgeter. I budgeten beräknar de hur mycket pengar de kommer att få in under året, samt vad dessa pengar ska användas till.

Också du kan ha nytta av att göra en budget. Dels tvingas du att gå igenom dina inkomster och utgifter och analysera vad dina pengar egentligen används till. Dels kan du fastställa ett mål att försöka nå upp till, till exempel pengar till en resa. En nerskriven plan kan ge den mentala kraft som du behöver för att nå ditt mål.

Du drömmer om att göra en resa, men för att ha råd med detta måste du spara 1 000 euro.

1. Börja med att skriva ner (bokföra) dina inkomster och utgifter under en månads tid.

Det ger dig en uppfattning om vad du för tillfället använder dina pengar till och var sparmöjligheterna finns.

2. Gör en ekonomiplan där du beräknar hur stora dina inkomster kommer att vara och hur stor andel av dem du reserverar för olika utgifter under den följande veckan eller månaden.

Sortera dina kostnader i olika grupper som livsmedel, nöjen, transport, kläder och så vidare.

Var ärlig mot dig själv och underskatta inte dina utgifter. Du behöver också reservera pengar för oväntade utgifter.

4. Uppskatta under hur lång tid du måste följa budgeten innan du har nått ditt mål – 1000 euro till din resa.

3. Subtrahera utgifterna från dina inkomster och dividera summan som blir kvar med antalet dagar tills du får pengar nästa gång. Då vet du hur mycket pengar du kan använda per dag.

5. Planera dina inköp noga och skriv en lista på vad du ska handla innan du går till butiken. Jämför priser och köp bara det nödvändigaste.

238

I tiden 9 Samhällslära

VAD INGÅR I EN BUDGET? INKOMSTER

UTGIFTER

• Lön

• Boende (hyra, el, vatten)

• Studiestöd

• Lånekostnader

• Bostadsbidrag

• Försäkringar

• Veckopeng/månadspeng

• Telefon och internet

• Gåvor

• Mat hemma

• Andra inkomster och bidrag

• Mat ute (t.ex. studentlunch) • Transport (t.ex. busskort) • Hälsa och hygien (t.ex. medicin, hygien- och städprodukter) • Kläder • Fritid och nöjen (t.ex. hobbyer, uteliv, nöjesresor) • Övrigt

?

Se på utgiftsposterna i exempelbudgeten ovan. Vilka utgifter är lätta att sänka respektive svåra att minska på?

Spartips

3 läsk per vecka á 1,99 €= 23,88€ 3 energidrycker per vecka á 2,59€ = 31,08€ 5 chokladstängar per vecka á 0,99€ = 19,80€ 1 chipspåse + dipp per vecka á 4,16€ = 16,64 En veckotidning á 8€ per vecka = 32€ 1 paket tobak á 7€ per vecka = 28€ TOTALT = 151,40€ per månad Den här personen kan spara 1059,08 euro på sju månader genom att låta bli att köpa dessa produkter. Genom att bara köpa hälften av produkterna sparar hen 529,54 euro.

I tiden 9 Samhällslära

Får du veckopeng?

Enligt en undersökning 2017 får de flesta finländska ungdomar veckopeng av sina föräldrar. Lågstadieelever fick i medeltal 5 euro i veckan, medan de flesta högstadieelever fick 10-15 euro i veckopeng. Ungefär hälften av barnen förutsattes delta i hushållsarbete för att få sin veckopeng. Dessutom belönade ungefär hälften av föräldrarna sina barn med extrapengar för goda betyg i prov.

239

Spara och investera pengar Också fast man har små inkomster är det viktigt att försöka spara pengar. Alla får någon gång oväntade utgifter och då är det tryggt att veta att man har sparade pengar. Beroende på din livssituation och hur snabbt du kan behöva pengarna finns det olika möjligheter att spara och investera. I bästa fall får du avkastning för dina pengar. Det betyder att du gör en vinst och ökar värdet på dina besparingar.

Då har du gjort en investering.

Om du sparar dina pengar på ett bankkonto lånar du pengar till banken och har i princip rätt att få ränta. På vanliga brukskonton, det vill säga ett bankkonto som du använder dagligen, är räntorna ändå väldigt låga. Många banker betalar faktiskt ingen ränta alls på sina brukskonton. Om du binder dina pengar för en längre tid på ett sparkonto är räntan högre. Finska staten garanterar att alla som har pengar placerade på ett bankkonto får tillbaka sina pengar så länge insättningarna inte överstiger 100 000 euro om banken skulle gå i konkurs. På det sättet är banken ett tryggt sparalternativ.

Eftersom räntorna på bankinsättningar är mycket låga eller obefintliga riskerar de pengar som du sparar på banken att minska i värde på grund av inflationen. Med inflation menas den allmänna prisökning som sker varje år. Inom EU är en normal inflation cirka två procent per år. Om den ränta som du får på en bankinsättning är lägre än inflationen kommer dina pengar att minska i värde.

240

Lisa har 10 000 euro. Pengarna räcker till en bil, men istället för att köpa bilen direkt sätter Lisa in pengarna på ett sparkonto där årsräntan är 1%. Efter ett år får Lisa 100 euro (1%) i ränta av banken och nu vill hon slå till och köpa bilen, men då hon besöker bilfirman har priset på bilen stigit till 10 200 euro (2%). Lisas pengar har minskat i värde på grund av inflationen.

Många väljer att placera sina pengar i aktier. Då du köper aktier köper du en del av ett företag och har rätt att ta del av företagets vinst enligt hur stor andel aktier du äger. Historiskt sett har aktier alltid gett högre avkastning än bankinsättningar. De flesta företag betalar vinstutdelning till sina aktieägare en gång per år. Bolagsstämman bestämmer hur stor vinstutdelningen ska vara per aktie.

Lisa har 10 000 euro. Hon köper 1000 aktier á 10 euro i ett bolag. Bolaget betalar 50 cent i vinstutdelning per aktie, vilket blir 500 euro för Lisas del (1000 x 0,50 = 500). Lisa har med andra ord fått en avkastning på 5% för sina aktier under ett år (500/10 000 = 0,05 = 5%).

Du kan också göra vinst på dina aktier genom att sälja dem till ett högre pris än du köpte dem för.

Eftersom det går bra för Lisas företag vill många gärna äga aktier där och aktiekursen stiger. Lisa säljer sina 1000 aktier för 12 euro styck vilket ger henne 12 000 euro. Hon gör en total vinst på 2500 euro (500 euro i vinstutdelning + 2000 euro då hon säljer för ett högre pris än hon köpte).

I tiden 9 Samhällslära

Å andra sidan kan du också förlora pengar om värdet på dina aktier sjunker och företaget inte gör någon vinst. Eftersom aktiekurser tillfälligt kan sjunka och det kan ta tid att hitta någon som vill köpa dina aktier till det pris du vill sälja dem för ska du inte placera dina sparpengar i aktier ifall du kan behöva använda dem med kort varsel. Handeln med aktier sker på nätet. Din bank hjälper dig att öppna ett värdeandelskonto där du kan köpa och sälja aktier förutsatt att du är myndig.

En fond lämpar sig för den som vill spara en regelbunden summa pengar varje månad under en längre tid. Många pensionssparar till exempel i fonder.

?

En fond är en sammansättning av aktier i olika bolag som förvaltas av en fondförvaltare. Men eftersom någon annan köper och säljer aktierna för din del så betalar du också en högre avgift åt fondförvaltaren än om du köper aktier själv.

Om du sparar på lite längre sikt kan en obligation vara ett alternativ. En obligation är ett skuldebrev.

Du kan köpa skuldebrev av staten, kommunen, företag eller banker. Du lånar då pengar till den som du har köpt skuldebrevet av för en längre tid, vanligtvis 5–10 år. När skuldebrevet löper ut får du tillbaka pengarna + räntan, som vanligtvis är lite högre än räntan på ett sparkonto på banken.

Rangordna placeringsalternativen enligt risk (från lägst till högst risk att förlora pengar) och enligt vinstpotential (från högst till lägst vinst som placeringen kan ge, om allt går bra): • köpa bostad • fondandelar • aktier • sparkonto • Finlands statsobligationer.

Utöver sparkonto, aktier och fonder finns det oändliga möjligheter att spara och investera pengar. Alla köp som kan ge en framtida vinst är en investering, till exempel att köpa en bostad, konst, skog eller något annat. Allt som i framtiden kan säljas till ett högre värde än det köptes för och ge avkastning är en investering. Däremot är det aldrig en investering att köpa en telefon, dator eller resa, eftersom det här är varor som minskar i värde redan efter en kort tid.

Grisen var förr en symbol för rikedom. Ju större gårdens gris var desto rikare husbonde, eftersom han hade råd att ge grisen ordentligt med mat. Därifrån kommer också traditionen att spara pengar i en gris.

I tiden 9 Samhällslära

241

UPPGIFTER Kommer du ihåg 1. Hur skiljer sig nettolön från bruttolön?

2. Vad är ett skattekort? Vad behövs det till?

3. Vilka direkta skatter och avgifter dras automatiskt på lön?

4. Vad är det för skillnad på proportionell och progressiv skatt?

5. Vad är samfundsskatt?

6. Vad är en budget? Vad ingår i den?

7. Vad är inflation?

8. Varför är bankkonto ett tryggt placeringsalternativ? Ger det stora vinster?

9. Vilka andra placeringsalternativ finns det?

Jobba vidare 1. Tillbakablick: Beskattningssystem förr i tiden! Öppna och läs om beskattningssystem förr.

2. Övriga skatter! Utöver de direkta skatterna betalar vi också flera så kallade indirekta skatter. Läs mer om dem här.

3. Budgetfrågor! Gör upp en egen budget. Utgå från materialet här.

Testa om du kan!

1. Vad är skillnaden mellan bruttolön och nettolön?

2. Vilka skatter dras av från din lön?

3. Hur gör man en budget?

4. Ge exempel på olika alternativ att spara pengar.

5. Vad menas med en investering?

242

I tiden 9 Samhällslära

AVSNITT 5: Vardagskompetens och kontroll över det egna livet • Myndighetsåldern i Finland är 18 år. Innan man blivit myding har man både begränsade rättigheter och skyldigheter.

• I Finland råder avtalsfrihet, men endast myndiga personer kan ingå avtal. Ett avtal är bindande för alla parter. Vanliga avtal är köp av varor och tjänster, hyresavtal och arbetsavtal.

• I en rättstat finns skrivna lagar och oberoende domstolar. Alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats i en rättegång och ingen makthavare står över lagen. Domslut kan överklagas och man kan besvära sig mot myndighetsbeslut.

• De allmänna domstolarna i Finland är tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen som behandlar brottmål, tvistemål och ansökningsärenden, samt förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen som behandlar besvär mot myndigheter.

• Gifta makar har lagstadgade rättigheter och skyldigheter gentemot varandra som sambon saknar.

• Du har rätt att ärva dina föräldrar då de dör.

Om det inte finns testamente delar du och dina syskon på hela arvet. Genom testamente kan en förälder testamentera bort högst halva egendomen åt någon annan (till exempel maken) eftersom barnen alltid har rätt till laglotten, det vill säga halva arvet.

• Hyreslagen anger dina lagstadgade rättigheter och skyldigheter som hyresgäst.

• Konsumentskyddslagen tryggar dina rättigheter som konsument då du köper varor och tjänster.

• Dina rättigheter som anställd slås fast i Finlands lag och de kollektivavtal som fackförbunden förhandlar fram med arbetsgivarna i separata förhandlingar. En arbetsgivare måste ha godtagbara skäl för att avskeda en anställd.

• Företagen är viktiga för Finlands ekonomi.

Olika företagsformer skiljer sig juridiskt och ekonomiskt från varandra. Alla som vill starta ett företag har rätt till rådgivning och stöd.

• Banker och andra kreditinstitut beviljar lån till priset av en ränta. Storleken på räntan varierar beroende av vad pengarna ska användas till och hur sannolikt det är att du kommer att kunna betala tillbaka lånet.

• Skulder som inte betalas i tid kan utmätas och leda till en betalningsanmärkning.

• FN har godkänt 17 globala mål för hållbar utveckling som ska förverkligas före år 2030.

Genom att uppnå målen hoppas FN göra världen fredligare och tryggare genom att bromsa den globala uppvärmningen, trygga tillgången på naturresurser för framtida generationer och minska de ekonomiska och sociala ojämlikheterna i världen.

“Demokrati är den sämsta formen av statsskick – förutom alla de andra som mänskligheten prövat under olika perioder av historien.”

Winston Churchill (1874–1965)

ISBN 978-951-52-4394-2

9 789515 243942