Hi4 Kulturspår blädderex

Kulturspår En europeisk världsbild växer fram

Jari Aalto | Vuokko Aromaa | Jussi Hanska | Marja-Leena Hänninen Jaana Nieminen | Marko Paju | Hannu Salmi | Sonja Kotakallio

Innehåll Den europeiska kulturens rötter 8

1 Antikens kultur 13 Den antika kulturens rötter 14 1. Den grekiska stadsstaten 16 Staten och medborgarna 16 Var Grekland en demokrati? 18

2. Myternas Grekland 20 Gudar och människor 20

Artemis, en oskuldsfull och vild gudinna 22

Festerna förenade grekerna 23

3. Vetenskap och konst 25 Hantverk eller konst? 25 Den grekiska konsten 28 Parthenon 30

Litteratur 31 Filosofins födelse 33 Kleopatra 35 Vetenskaperna föds 36

4. Den romerska världen 38 En by blir ett mångkulturellt rike 38 Politik och rättsväsende 41 Den romerska familjen 43

5. Den romerska kulturen 44 Livet i staden 44 Konsten i Rom 47 Palmyra, en stad i oasen 48

Litteraturen 49 Romarna respekterade gudarna 50 Antika spår 52 Religionens gamla och nya former 53

Sammandrag 55 Historiska färdigheter 56

2 Europas medeltida rötter 59 Den medeltida kulturens rötter 60 6. Arvet från det antika Rom 62 Rom flyttar österut 62 Brytningen mellan öst och väst 64 Karl den stores rike 65 Den medeltida människans världsbild 67

7. Den medeltida kunskapen 69 Klostren blir kulturinstitutioner 69 Universiteten uppstår 71 Abélard och Héloïse – en olycklig kärlekshistoria 73 Den gudomliga komedin 74 Påvemaktens uppgång och fall 75 Den medeltida konsten 76

8. Den medeltida världen 78 Ståndssamhället 78 Vardag och fest 79 Hembyn och världen 81

9. Kristenheten och de icke-kristna 83 Europa och islam 83 Korstågen 85 Judarna i Europa 86 Inkvisition och kättare 88

Sammandrag 89 Historiska färdigheter 90

3 En ny tids början 93 Nya tidens rötter 94 10. Humanism och beundran för antiken 96 Renässansen: tillbaka till källorna 96 De italienska stadsstaterna och renässansen 99 Renässansen i Rom 102 Kultur på folkspråk 103 Renässansens konst 104

11. Kyrkan förlorar sitt grepp 106 Luthers protest 106 Religion och politik 107 Boktryckarkonsten och nya idéer som sprids 109

12. Motreformationen och enväldets tid 110 Katolska kyrkans motreformation och barocken 110 Gian Lorenzo Bernini – påvens konstnär 113 Barocken 114 Furstarnas makt ökar 116

13. Vetenskaplig revolution? 119 Vetenskap och magi 119 Inkvisitionen och vetenskapens martyrer 121 Naturvetenskapernas segertåg 122 De vetenskapliga samfunden och förnuftets tidevarv 124

Sammandrag 125 Historiska färdigheter 126

4 Upplysningen och industrialiseringen 129 En tid av förändring: från upplysning till industrialisering 130 14. Revolutionernas tid 132 Upplysningen innebär en förändring 132 Erfarenhet ger kunskap 133 Naturvetenskapernas uppkomst 134 Frankrike som centrum för upplysningen – Montesquieu och Rousseau 135 Voltaire 136 Den skriftliga kulturen 138 Rokoko 139 Den amerikanska revolutionen 140 Kaffe och politik 141 Franska revolutionen – frihet, jämlikhet och broderskap 142 Den industriella revolutionen och framstegstron 144 Undersåtar blir medborgare 145

15. Idéernas och känslornas århundrade 146 Förnuft, framsteg och forskning 146 Klassicismen 147 Romantiken 148 Konservatismen 149 Liberalismen 151 Utopisk socialism 153 Marx och Engels – arbetarrörelsen har sitt ursprung i socialismen 154 Ideologier och känslor – girighet och romantisk kärlek 156 6

5 Den komplexa nutiden 177 1900-talet: konflikter och möjligheter 178 18. På tröskeln till det nya 180 Första världskriget och västerlandets undergång 180 Metropoler 182 Det moderna livet 184 Sexualitet 185 Den moderna konsten föds 186 Modern konst 188

19. På tröskeln till en ny tid 190 Bilden blir rörlig 190 Vita duken fascinerar 192 Från radio till tv 193 Livet är rock ’n’ roll 195 Tecknade serier 197 Medieteknologin i förändring 198

16. Nationalismen 157 Borgerskapets århundrade 157 Familjen – nationens grundsten 159 Det viktorianska hemmet 160 Nationen konstrueras 161 Verdi och Wagner 162 Idrott – ett nytt folknöje 163 Nationella symboler 164

17. Den koloniala kulturen och den europeiska människan 165 Kolonialism blir imperialism 165 Den vita mannens börda 166 Ojämlikhet 167 Darwin och socialdarwinismen 168 Realism 169 Vetenskapen förändrar vardagslivet och världsbilden 170 Kunskap är makt 171 Kolonialismen och historiebilden 172

20. Det modernas kris 200 Arvet efter totalitarismen 200 Leni Riefenstahl 203 Minnet av ett folkmord 204 I skuggan av svampmolnet 205 Samtida konst 206 En komplex värld 207 Utopi, nostalgi och historia 209

Sammandrag 211 Historiska färdigheter 212 Ord och begrepp 214 Bildkällor 218

Sammandrag 173 Historiska färdigheter 174

7

Till läsaren Kursen En europeisk världsbild växer fram behandlar Europas kultur- och idéhistoria från antiken till våra dagar. I boken bekantar läsaren sig med samverkan mellan idéer, världsbild, konst och politik. Därutöver visas hur växel­verkan med de närliggande kulturerna har påverkat utformningen av en europeisk identitet. Forskning finns med som en infallsvinkel i alla kapitel.

Strukturen i boken är utformad så att den stöder studierna och förbereder inför kursprov och provet i realämnena. Studerande får en helhetsbild av de centrala teman som kursen innehåller och kan repetera dem genom att läsa de inledande uppslagen och sammandragen efter varandra.

I början av varje huvudkapitel finns ett inledande uppslag där man går igenom kapitlets centrala teman, viktiga begrepp och tidsålderns betydelse för senare tider. Kartan binder ihop det de viktigaste händelserna med tid och plats.

Sammandraget i slutet av huvud­ kapitlet återger i koncentrerad form det viktigaste innehållet i kapitlet.

I slutet av varje avsnitt finns repeterande uppgifter som också uppmuntrar till självständigt arbete.

3

Den första uppgiften på det avslutande uppslaget i huvudkapitlet tränar studerande i att lösa olika uppgiftstyper i studentexamen och innehåller tydliga anvisningar för svaret. I den andra uppgiften får studerande öva på att lösa motsvarande uppgift själv. Den tredje uppgiften vägleder till att söka mer information om innehållet i kapitlet.

De huvudsakliga stildragen i varje konstepok är sammanställda på separata uppslag. På dem tränas identifiering av bilder och bildanalys.

Kartorna komprimerar kursinnehållet och kompletterar texterna och bilderna. De gör också sakinnehållet lättare att överblicka.

Nätuppgifterna uppmuntrar till att söka mer information och tillämpa den kunskap studerande inhämtat i kapitlet.

4

Sandro Botticellis målning Våren är ett av renässansens mest kända verk.

I den gestaltas renässansen som en pånyttfödelse av antiken.

Sandro Botticelli, Våren (1477–1478).

En ny tids början 1400 –1700

3

Nya tidens rötter NORGE

SKOTTLAND

Nordsjön

SVERIGE DANMARK

STORBRITANNIEN

Östersjön

RYSSLAND

NEDERLÄNDERNA

POLEN

TYSKROMERSKSA RIKET

katoliker protestanter ortodoxa muslimer

FRANKRIKE

UNGERN SCHWEIZ V EN

U

A

PO RTUGAL GE

SPANIEN

N

ED

IG

S v a r t a

KYRKOSTATEN Rom

K onstantinopel

N EAPEL

SARDINIEN

h a v e t

OSMANSKA RIKET

M e d e l h a v e t Habsburgarnas områden Tysk-romerska kejsardömets gräns 0

200

400 km

Europa år 1550

E

ekelskiftet mellan 1400- och 1500-talet var

av misstag då han på uppdrag av spanska kungahu-

så betydande i Europas historia att man

set försökte hitta sjövägen till Indien. Portugisiska

anser att en ny tid började då. Medeltiden

upptäcktsfarare rundade därefter Afrikas sydspets

övergick i den nya tiden, eller den tidigmoderna ti-

och seglade till Indien. Efter det var de europeiska

den som den också brukar kallas. Universiteten ut-

handelsmännen inte beroende av de handelsvägar

vecklades och boktryckarkonsten uppfanns, vilket

som araberna kontrollerade, utan de hade en direkt

ledde till att informationsförmedlingen blev snab-

rutt till rikedomarna i öster.

bare och effektivare. Idéer och uppfinningar rörde

Varken i Amerika eller Afrika kunde ursprungs­

sig fritt och snabbt. Även skeppsbyggnadskonsten

befolkningen försvara sig mot européerna som

utvecklades så att det blev möjligt att segla över

var bättre beväpnade. Ursprungsbefolkningen

världs­haven.

hade inte heller motståndskraft mot de sjukdomar

Columbus hittade den amerikanska kontinenten 94 En n y tids bör ja n

européerna förde med sig. På kort tid tog européer-

Centrala teman

Viktiga begrepp

den antika kulturen beundras

renässans

den västliga kristna kyrkan splittras

reformation

härskarna får mera makt naturvetenskaperna utvecklas

humanism motreformation envälde barock

Betydelse kyrkans inflytande över konst och vetenskap minskar det katolska och protestantiska Europa blir till grunden till national­ staterna uppkommer i Västeuropa den vetenskapliga världsbilden får en starkare ställning

na kontroll över den amerikanska kontinenten, de afrikanska kusterna och handelsvägarna till Asien.

De europeiska upptäcktsresorna och erövringarna ledde för första gången till ett handelsnätverk som omfattade nästan hela världen. Rikedomar från Afrika och Asien strömmade till Europa. Spanien och Portugal var de första som drog nytta av detta, sedan stod Holland, Frankrike och England i tur.

Efter att nya världen hittats av européerna flyttades handelns och sjöfartens tyngdpunkt från Medelhavet till Atlantkusten och Nord­­sjön. Stadsstaterna i norra Italien förlora­de sin position som centrum för handeln. Rike­­ domarna som strömmade till Europa från kolonierna gjorde de europeiska staterna rika. För första gången hade makthavarna en möjlighet att ersätta riddararméerna som dominerats av adeln med yrkes­arméer. Staten fick mera makt och så småningom började grunden till nationalstaterna växa fram.

Tack vare rikedomarna från nya världen och på grund av städernas ekonomiska tillväxt blev de europeiska bankirerna och handelsmännen rikare.

Kapitalet och de billiga råvarorna från kolonierna gjorde att hantverksindustrin uppkom. Ur den utvecklades under senare århundrande verkliga industrier.

Den engelska drottningen Elisabet I är i dag den mest kända monarken från 1500-talet. Det beror på att hennes regenttid var lång och betydelsefull. Bilden är ur filmen Elizabeth – The Golden Age (2007).

10. Humanism och beundran för antiken Renässansen: tillbaka till källorna

Sofonisba är en av de få kvinnliga renässanskonstnärer som är kända för eftervärlden. Självporträtt från år 1554.

96 En n y tids bör ja n

Renässansen är en stilriktning inom konst och litteratur som uppkom på 1350-talet. Den tog inspiration från antiken. Namnet kommer från det italienska ordet rinascita som betyder pånyttfödelse och syftar på att den klassiska antika kulturen återuppstod. Inom historieskrivningen menar man tidsperioden 1350–1550 då man talar om renässansen.

Renässansens lärda kallas ofta humanister. De nöjde sig inte med att enbart bevara kända antika verk, utan de letade också efter tidigare okända texter i klostrens bibliotek. De intresserade sig för det antika arvet och ville gå tillbaka till de ursprungliga källorna för kunskap och konst. Humanisterna nöjde sig inte enbart med att kunna latin, utan de lärde sig även grekiska för att kunna läsa Platon, Aristoteles och texter av andra antika vetenskapsmän.

Det var typiskt för det humanistiska tänkesättet att betona individen. Under medeltiden hade människan främst varit en representant för sitt skrå eller sitt stånd, medan man under renässansen började betona att varje individ var unik.

Att betona individens värde hörde ihop med ett visst bildnings- och fostringsideal.

Genom att läsa böcker som var moraliskt goda och lärande kunde människan leva på ett människovärdigt sätt. Till det hörde också att öva sig i klassisk retorik. Det humanistiska bildningsidealet har har sedan dess varit förebild för det europeiska skolsystemet.

Till vänster den engelska drottningen Elisabet I:s ridstövlar från slutet av 1500-talet. Till höger en manlig festdräkt från mitten av 1500-talet.

Humanismen började i Italien. Då kunskapen om den spreds norr om Alperna tog sig många intresserade därifrån till Italien för att hitta nya idéer. En av dem var den tyska konstnären Albrecht Dürer som på 1500-talet studerade i Venedig och tog med sig hem de grundläggande kunskaperna om renässanskonsten.

Många andra gjorde på samma sätt som Dürer, och därtill rekryterade de europeiska furstehoven konstnärer direkt från Italien. I början av 1500-talet hade humanismen spritt sig till många delar av Europa. Humanismen i norra Europa hade en mer religiös framtoning än i söder.

Till exempel publicerade Erasmus av Rotterdam förutom verket Dårskapens lov (1511), där han förundrar sig över sin tids dumhet, också en mängd religiös litteratur.

Det var typiskt att renässansens humanister motsatte sig makthavarna i den sanna kunskapens namn. Erasmus av Rotterdam kritiserade påven Julius II som var mer känd för sina krig än för sin fromhet. Han skrev en satir där den döde påven med hjälp av sina soldater försöker storma portarna till paradiset eftersom Petrus har nekat påven inträde i paradiset. Erasmus var också en betydelsefull språkvetare. Han var den första i Västeuropa som publicerade Nya Testamentet på grekiska. Martin Luther och Mikael Agricola använde den texten då de översatte Bibeln till folkspråk.

Bildningsidealet gällde under den här tiden inte enbart de lärda. Speciellt adelsmännen förväntades vara bildade. Den italienska humanisten Baldassarre Castiglione skrev i sitt verk Boken om hovmannen (1528) att de som tjänade furstarna inte bara skulle intressera sig för vapen utan också för konst, arkitektur och litteratur. Det berättas att kejsar Karl V sade sig tala latin med Gud, franska med männen, italienska med kvinnorna och tyska med sin häst. Sanningshalten i påståendet kan man ifrågasätta, men det var inte ovanligt att en härskare under den här tiden kunde många språk.

Renässansens humanister var de första som godkände tanken om att även en kvinna kunde vara lärd. På medeltiden hade adelskvinnorna främst fått lära sig att handarbeta och hushålla. I början av 1500-talet skrev Erasmus av Rotterdam Abbatis et eruditae (”Abboten och den lärda kvinnan”). Den handlar om en kvinna vid namn Magdalia som förnedrar en enfaldig abbot med för höga tankar om sig själv.

E n n y t i d s b örj a n 97

Människobilden förändras Renässansen innebar att den europeiska människobilden totalt förändrades. Förändringen var långsam men omvälvande. Man började se på människan och hennes förhållande till gemen­ skapen på ett annat sätt.

Medeltiden

Den nya tiden

”Bland döda i väntan på döden”

”Människan är alltings mått”

gemenskap kristlighet goda gärningar ödmjukhet livet efter döden ödestro lidande mystik det förgångna det traditionella församlingen

individualism allmänbildning utbildning hjältedyrkan självhävdelse det världsliga livet optimism glädje och njutning vetenskap framtiden det nya samhället

munken och riddaren

handelsmannen, upptäcktsresanden, vetenskapsmannen, politikern, l’uomo universale dvs. universalgeniet

Vilkendera människobilden betonas i den europeiska utbildningen i dag?

En kvinna vid namn Magdala förödmjukar grundligt den enfaldige och uppblåsta abboten, och till slut konstaterar hon: Inte heller är kvinnlig lärdom så sällsynt som du tror. I Spanien, i Italien finnas inte få kvinnor, före­ trädesvis adliga, som kunna tävla med vilken man som helst. I England har vi Thomas Mores döttrar, i Tyskland Wilibald Pirkheimers systrar. Om ni inte tar er i akt, går det slutligen därhän, att vi kommer att presidera i era teologiska skolor, predika i kyr­ korna och ståta i era mitror.

Men Erasmus förutsägelse blev inte uppfylld under renässansen; det var först i slutet av 1900-talet som kvinnor kunde bli präster och då endast inom vissa protestantiska kyrkor.

98 En n y tids bör ja n

Däremot blev en del kvinnor kända som konstnärer under den här tiden, till exempel porträttmålaren Sofonisba Anguissola (ca 1535– 1625) och poeten Vittoria Colonna (1490– 1547).

Den livsstil och hovetikett som uppstod till följd av renässansens ideal spreds också till de mer avlägsna delarna av Europa under 1500talet. Vid Åbo slott fick man i början av 1560talet njuta av poesi, hovnarrer och musikuppträdanden då hertig Johan och hans polskfödda hustru Katarina Jagellonica bodde där.

Nätuppgift De italienska stadsstaterna och renässansen Renässansen uppstod i och påverkade mest stads­ staterna i mellersta och norra Italien. Förutsättning­ arna där var gynnsamma för renässansens uppkomst.

Stadsstaterna hade blivit rika då handeln i Medelhavs­­ om­rådet blev livligare efter korstågen. I städerna fanns det arbete för konstnärer eftersom det fanns många kyrkor som skulle byggas och dekoreras. Konstnärerna gick i lära hos äldre mästare och fick lära sig yrkets hemligheter genom att arbeta i deras verk­städer.

Din reseblogg har många läsare som är intresserade av konsthistoria.

Du har lovat dem att resa till Florens, men du har inte hittat finansiering för att kunna förverkliga resan. Planera en blogg som ska locka både dina konsthistoriskt intresserade läsare och eventuella finansiärer.

Ta reda på hur man skriver en bra reseblogg.

Den florentinska statsmannen Lorenzo de’ Medici (1449–1492) var den rikaste mannen under sin tid och en viktig mecenat, det vill säga en person som stödde konst.

E n n y t i d s b örj a n 99

Michelangelos teckning av den återuppståndne Kristus (ca 1532) är tecknad enligt de antika estetiska idealen.

Michelangelo höll på att hamna i verkligt trubbel då det kom fram att hans nära vän Tommaso Cavalleri hade fungerat som modell. Michelangelo förklarade att deras förhållande var enbart platoniskt. Kyrkofädrerna ifrågasatte ändå äktheten i konstnärens andliga inlevelse.

Förutom att konstnärerna fick en högklassig utbildning fick de också en konkret kontakt med den antika kulturen. I Italien fanns fortfarande antika handskrifter, skulpturer och konstverk att se, och konstnärerna kunde ta modell av dem för sina arbeten. Men det var inte enbart utbildning och en inspirerande omgivning som behövdes. Konstnärernas tjänster efterfrågades också och det fanns finansiärer i städerna. I de rika städerna i mellersta och norra Italien fanns förmögna personer som upprätthöll ateljéer för konstnärer. Speciellt staden 100 En n y tids bör ja n

Florens, där släkten Medici hade makten, blev ett centrum för den tidiga renässansen.

Florens var under denna tid en av Europas förmögnaste städer. Staden hade blivit rik på tyghandel och bankverksamhet. Släkten Medici, som hade makten i staden sedan början av 1400-talet, hade hand om största delen av påvens och kyrkan i Roms penningaffärer. Släkten placerade sina pengar i konstverk och byggnader. Innan renässansen var det främst kyrkan som hade beställt konstverk, och motiven var religiösa. Men släkten Medici och de andra mecenaterna kunde också tänka sig världsliga motiv. Antikens mytologi blev speciellt omtyckt.

För­utom att måla jungfru Maria och olika helgon kunde man alltså nu måla andra slags verk, som Venus födelse av Sandro Botticelli (1481– 1486). Renässansens konst var ändå inte helt eller ens till största delen världslig, utan de religiösa motiven var fortfarande centrala. Då man målade religiösa motiv gjorde man det ändå med hjälp av antikens hedniska ideal.

Under renässansen förändrades konstnärernas ställning. På medeltiden var konstnärerna hantverkare alldeles som snickare, murare eller målare. De fick ungefär lika stor ersättning för sitt arbete och värdesattes inte högre än de andra hantverkarna. Konstnärerna signerade sällan sina verk. Under renässansen blev de mest kända konstnärerna och arkitekterna berömda och beundrade. En av de mest kända konstnä-

rerna var Leonardo da Vinci (1452–1519) som målade Mona Lisa och Nattvarden.

Leonardo var ett universalgeni enligt renässansens ideal. Han var inte bara en konstnär, utan också arkitekt, uppfinnare och ingenjör.

Leonardo planerade både belägringsvapen och målade porträtt. Han ritade många tekniska uppfinningar som förverkligades först hundratals år efter hans död. Leonardo har bland annat ritat både en pansarvagn och en flygmaskin.

I slutet av 1400-talet fördrevs släkten Medici från Florens och dominikanen Girolamo Savonarola tog makten. Den världsliga konsten brändes upp och konstnärerna begav sig till Rom. Senare avrättades Savonarola som kättare på samma torg där han hade låtit bränna konstverken.

E n n y t i d s b örj a n 101

Renässansen i Rom Under den tid då påven befann sig i Avignon hade Rom förfallit. Befolkningsmängden hade sjunkit och byggnaderna var i dåligt skick. På 1400-talet började påven bygga upp staden igen genom att låta bygga nya kyrkor, vägar, vattenledningar, fontäner och palats. För att förverkliga dessa byggnadsprojekt behövdes också konstnärer. Det här innebar att renässansen spreds från Florens till Rom. Samtidigt spreds renässansens ideal från Italien till Burgund och Nederländerna via de nederländska konstnärer som hade sökt inspiration i Italien. I de rika handelsstäderna i Flandern fanns det köpare och mecenater, och där uppstod liknande konstnärsateljéer som i Florens. Den burgundiska och nederländska renässansen tog inte enbart efter den italienska renässansen, utan den blandades med områdets egna medeltida bildtraditioner. Också på övriga håll i Europa ville makthavarna ha ny konst och an­ ställde italienska konstnärer. Till exempel bjöd Frankrikes kung Frans I in Leonardo da Vinci som sin hovmålare.

102 En n y tids bör ja n

Den romerska renässansens mest kända verk kom till på beställning av påven Julius II. Rafael (Raffaello Sanzio, 1483–1520) började år 1508 måla fresker på väggarna och i taket i påvens privatbostad. Bland dessa fresker fanns den berömda Skolan i Aten där man i renässansens anda ser antikens stora filosofer Aristoteles och Platon. Konstnären Michelangelo Buonarotti (1475–1564) hade flyttat från Florens till Rom och började efter påtryckningar av påven måla freskerna i taket på Sixtinska kapellet. Michel­ angelo såg sig själv som skulptör och var därför motvillig att måla freskerna. Slutresultatet kom ändå att bli ett av världens mest betydelsefulla verk. I Rom fick Michelangelo också förverkliga sig som skulptör eftersom påven beställde ett antal marmorstatyer. Av dessa statyer är Pietà den mest kända. Statyn föreställer jungfru Maria som håller den döde Jesus i sin famn. Mot slutet av sitt liv målade Michelangelo Ytters­ta domen på väggen i Sixtinska kapellet. I dag förrättas påvevalet framför denna vägg.

Enligt de antika idealen var en naken figur en symbol för den himmelska kärleken. Klädseln som figuren till vänster bär syftar däremot på fåfänga, det vill säga den jordiska kärleken. Verket Den himmelska och jordiska kärleken av den venetianska renässanskonstnären Tizian.

Den kändaste scenen i Don Quijote är då hjälten i boken anfaller en väderkvarn för att han tror att den är en jätte.

Kultur på folkspråk Latin var det vetenskapliga språket under hela renässansen även om humanisterna som arbetade inom kyrkan började kräva kunskaper i grek­ iska och hebreiska. Humanismen var en kulturströmning för eliten, och för en stor del av den europeiska befolkningen hade renässansen ingen större betydelse. Bondens arbete var likadant även om konsten i Italien utvecklades med stormsteg.

Trots att latinet fortfarande var litteraturens språk också under renässansen började man publicera allt mer litteratur på folkspråk. Detta hade börjat redan under medeltiden. Dante hade skrivit Den gudomliga komedin på italienska och Geoffrey Chaucer Canterburysägnerna på engelska. Det var ändå först i slutet av 1400-talet som litteratur på folkspråken blev allt vanligare. Vissa av de mest kända mästerverken från renässansens tid, till exempel Essayer av fransmannen Michel de Montaigne och romanen Don Quijo­

te av spanjoren Miguel de Cervantes Saavedra skrevs på folkspråk. Litteraturen på folk­språk dominerades ändå mycket länge av religiösa skrifter och handböcker.

Den mest kända författaren som skrev på folkspråk var den engelska dramatikern William Shakespeare (1564–1616). Eftersom Shakespeare var en typisk renässansmänniska sökte han sina motiv i antikens litteratur. Han bearbetade berättelser som han hittade i den grekiska och romerska historien och gjorde dem till historiska skådespel, till exempel Antonius och Kleopatra, Julius Caesar och Timon av Aten. Shakespeare använde sig också av nyare historia och olika folkliga berättelser. Många av hans verk spelas ännu i dag på olika teatrar.

Under Shakespeares tid var det professionella teatersällskap som framförde pjäserna. Alla roller spelades av män, även de kvinnliga. Renässansens teatrar var högljudda ställen och publiken deltog genom att skrika inlägg och ibland kasta föremål på scenen. Publiken bestod av människor från alla samhällsgrupper och adeln hade egna loger där de satt och tittade på pjäsen.

Uppgift er 1

Renässansens lärda kallas ofta humanister. a) Vad kännetecknade en humanist? b) Fundera i par över vilken betydelse det humanistiska tänkesättet har i dagens europeiska tänkesätt.

2

Vilka faktorer gjorde det möjligt för renässansen att uppstå i det som i dag är Italien?

3

Hur påverkade renässansen litteraturens E n n y t i d s b örj a n 103 utveckling i Europa?

Renässansens konst Den högste konstnär skapar ingen tanke Som ej ett enda marmorblock kan rymma.

Michelangelo, italiensk konstnär

renässansmålningarna syns sambandet med an-

I

Arkitekterna sökte också inspiration i antiken. De

tiken tydligt. Personerna och deras klädsel har

gotiska dekorativa formerna fick ge vika för enkla-

avbildats i klassisk stil. Nakenhet och lättklädd-

re geometriska former. Byggnadernas horisontella

het ansågs symbolisera en persons moraliska dygder.

linjer och våningsindelning underströks av massiva

Kyrkan var inte av samma åsikt, särskilt om konstnä-

listverk som påminde om antikens tempelarkitektur.

rerna hade använt levande modeller. Konstnärerna

De klassiska kolonnerna togs i bruk igen. Arkitekter-

strävade ändå efter att följa antikens estetiska ideal

na beaktade det antika arvet ganska fritt, beroende

också i religiösa målningar. De mytologiska motiven,

på vilket syfte byggnaden hade och vilka önskemål

kolonnerna och byggnaderna skapades också med

som skulle uppfyllas.

antika förebilder.

Även skulptörerna tog intryck från antiken, men

För första gången blev landskapet i sig självt vik-

jämfört med de antika skulptörerna var de tek-

tigt, det var inte mera enbart en bakgrund till de per-

niskt skickligare. Ibland förvrängdes proportioner-

soner som avbildades. Den moderna porträttkonsten

na i skulpturerna för att få till stånd ett kraftigare in­

uppkom och tekniken förändrades. Leonardo da Vinci

tryck. Renässanskonstnärerna använde sig skickligt

utvecklade i sina målningar en teknik där ljus, skugga

av perspektivet, som betraktare kunde det kännas

och färger blandades i ett dis. Klara linjer och gränser

som att man stod lägre än den som avbildades eller

som varit vanliga i den medeltida konsten försvann.

var en del av en scen som utspelades. Liknande me-

Under renässansen uppstod också det sätt att avbil-

toder användes också i målarkonsten.

da perspektiv som används ännu i dag.

Villa Rotonda (1566) av Andrea Palladio i Vicenza, Italien.

104 En n y tids bör ja n

Vilka typiska drag för renässansen finns i målningen?

1. Kolonnerna är avbildade som antika kolonner.

Lägg också märke till jungfru Marias mantel som faller väldigt naturligt.

2. Den flamländske konstnären van Eyck använde ett nytt perspektiv. Det som finns längre bort har avbildats som mindre än det som finns närmare.

Landskapet som ses i bakgrunden var ett nytt element.

3. Motivet är religiöst och visar att religionen fort­ farande hade en stor betydelse under renässansen.

4. Porträttet av kansler Rolin visar att man beundrade individualism. Kanslern bär en dräkt med pälskrage som symboliserar hans värdighet.

5. Den röda färgen på jungfru Marias mantel symboliserar kunglighet. Rosorna, liljorna och irisarna syftar också på jungfru Maria.

6. Till skillnad från hur man gjorde på medeltiden har Jesus nu avbildats naken.

1

2

4

6

5

3

Jan van Eyck, Kansler Rolins Madonna (ca 1435) .

11. Kyrkan förlorar sitt grepp

Luthers protest

En luthersk präst tillsammans med en narr och en demon. Narrerna ansågs vara farliga syndare.

Under reformationen försökte den katolska kyrkan ge en bild av de lutherska prästerna som syndiga.

106 En n y tids bör ja n

Under senmedeltiden började kyrkan genomföra inre förändring­ ar för att höja prästernas moral och utbildningsnivå. Man ville också minska på det ekonomiska missbruket. Biskoparna gjorde visitationer i sina stift och ingrep där det behövdes. Alla ansåg ändå inte att problemen åtgärdades tillräckligt snabbt och effektivt.

Martin Luther (1483–1546) var en augustinermunk som under sin pilgrimsresa till Rom chockerades av hur kyrkans ledning levde och av den slappa moralen vid påvens hov. Luther tyckte att de förändringar som kyrkan försökte genomföra inte var tillräckligt effektiva och inte åtgärdade de verkliga problemen.

Luther ifrågasatte avlatshandeln som kyrkan bedrev för att finansiera byggandet av Peterskyrkan i Rom, och det ledde till en brytning mellan Luther och den katolska kyrkan år 1517.

Påven trodde att en bannlysning och vid behov inkvisition skulle få Luther att ta tillbaka sin kritik. Det som påven däremot inte hade beaktat var Luthers målmedvetenhet och det stöd som Luther fick av många tyska furstar som gav honom skydd för inkvisitionen. Eftersom kyrkan i Rom vägrade gå med på de förändringar som krävdes, ledde det till att reformations­ rörelsen grundade egna kyrkor som var oberoende av Rom. Så upp­ stod de protestantiska kyrkorna.

Luther försvarar sina teser vid riksdagen i Worms 1521. Bilden ur Eric Tills film Luther (2003).

Religion och politik Många tyska furstar samt kungarna i Danmark och Sverige stödde den protestantiska reform­ rörelsen. De såg en möjlighet att komma åt den jordegendom som kyrkan genom tiderna hade samlat på sig. Det fanns de som trodde på Luthers budskap, men i till exempel Sverige understödde kung Gustav Vasa reformationen för att komma över kyrkans enorma egendom.

Den engelska kungen Henrik VIII hade en personlig orsak till att understöda reformatio-

nen. Kungen hade först förföljt protestanterna och påven hade kallat honom ”trons försvarare”, men när påven vägrade att ogiltigförklara kungens äktenskap ändrade han sig. Henrik VIII ville nämligen gifta om sig för att få en manlig tronföljare, vilket han inte hade lyckats med i sitt första äktenskap. Reformationen gav Henrik VIII en möjlighet att ta makten över kyrkan i England och att godkänna sin egen skilsmässa. På kungens befallning övergav den engelska kyrkan katolicismen år 1533.

Herrportmonnä från 1500-talet.

Nätuppgift Ordet inkvisition brukar väcka starka åsikter. Hur väl motsvarar dina förhandsuppfattningar verkligheten?

E n n y t i d s b örj a n 107

Luthersk propagandabild av påven Alexander VI: ”Ego sum papa” (”Jag är påven”). På vilket sätt förnedrar tecknaren påven?

Befolkningen tillfrågades inte vilken religion de ville utöva, utan varje härskare bestämde själv vilken religion som skulle utövas i riket. Reformationen innebar att man gav upp traditionella vanor och ceremonier. Många var därför rädda för att Gud skulle straffa den som övergett den gamla tron med svält och sjukdomar. I många länder protesterade man mot den nya tron och gjorde till och med upp­ror. I Finland förekom inga egentliga upp­ Konflikterna mellan protestanter och katoliker drabbade också de kungliga. Ett av offren var Skottlands katolska drottning Maria Stuart som halshöggs 1587. Bilden är ur filmen Elizabeth: The Golden Age (2007).

108 En n y tids bör ja n

ror mot reformationen, men de gamla katolska sederna levde sida vid sida men den nya tron under många generationer.

Under 1500-talet utkämpades många reli­ gionskrig mellan katoliker och protestanter i Europa. På 1570-talet segrade katolikerna i Frankrike och protestanterna blev en liten minoritet. Religionskrigen mellan katolikerna och protestanterna (hugenotterna) avslutades med att den franska kungen år 1598 kungjorde att både katoliker och protestanter skulle ha samma rättigheter att leva och utöva sin religion i bestämda delar av landet. År 1610 bröt religionskrigen ut på nytt. De spreds fort och blev ett europeiskt stormaktskrig. I det så kallade trettioåriga kriget fick de tyska protestantiska furstarna först stöd av Danmark och sedan av Sverige och till slut av det katolska Frankrike. Kriget tog slut genom frederna i Westfalen 1648. Lutherdomen spreds också till norra Italien, men inkvisitionen hindrade den nya läran från att spridas. Reformationen innebar att en kulturgräns mellan det katolska södra Europa och det protestantiska norra Europa uppstod.

Boktryckarkonsten och nya idéer som sprids Den första tryckta boken i Europa sägs vara den bibel som Johannes Gutenberg tryckte 1455.

Den trycktes i 180 exemplar och några av dem har bevarats. Boktryckarkonsten spreds snabbt från Tyskland till Italien och vidare i Europa. I slutet av 1400-talet fanns det boktryckerier i hela Europa.

Boktryckarkonsten anses vara en viktig orsak till att reformationen spreds så snabbt. Innan boktryckarkonsten kunde den katolska kyrkan bränna sina motståndares böcker och även författarna på bål. Boktryckarkonsten försvårade inkvisitionens arbete och gjorde det lättare för förbjudna läror att spridas.

Boktryckarkonsten innebar också att priset på böcker sjönk. Redan i slutet av 1300-talet hade det blivit billigare att producera böcker eftersom man började använda papper. Trots detta var böckerna fortfarande en dyrbar lyxvara som långt ifrån alla hade råd med. Det var först på 1600talet som rikare bönder började skaffa böcker.

För informationsförmedlingen hade böckerna ändå en stor betydelse. Nya tankar och uppfinningar spreds snabbt med hjälp av tryckta böcker och det blev allt svårare att censurera nya idéer.

En katolsk propagandabild som visar Luther som Uppenbarelse­ bokens sjuhövdade odjur. Enligt texten är han en skenhelig fanatiker och tjuv.

De tryckta böckerna spred sig också till Norden. Den första bok som trycktes för Finlands behov var Missale Aboense, en mässbok för Åbo stift. Den trycktes i norra Tyskland 1488. Det första boktryckeriet grundades i Åbo först 1642.

Gutenbergs Bibel.

Uppgift er 1

Varför kritiserades den katolska kyrkan?

2

Varför understödde många furstar protestanterna?

3

Gör en tankekarta över boktryckarkonstens betydelse.

E n n y t i d s b örj a n 109

12. Motreformationen och enväldets tid

Bartolomeinatten i Frankrike den 23 augusti 1572 var en av motreformationens våldsammaste händelser. Katolikerna anföll över­ raskande hugenotterna, det vill säga de franska protestanterna. Över 5 000 personer dog, bland dem hundratals barn och kvinnor.

110 En n y tids bör ja n

Katolska kyrkans motreformation och barocken Då reformationen började hade kyrkan i Rom och reformatorerna kontakt med var­andra. Båda parterna ville undvika att kyrkan skulle splittras. Den katolska kyrkan inledde en egen förnyelseprocess som har fått namnet motreformationen. Meningen var att motreformationen skulle få bort sådant inom den katolska kyrkan som hade väckt kritik.

Motreformationen kulminerade i Tridentinska kyrkomötet 1545–1563. Där fast­ ställde man centrala delar av den katolska läran. Många av besluten var sådana som protestanterna inte kunde godkänna. Därför innebar kyrkomötet den slutliga splitt­ ringen av kristenheten. Det gick inte att förhandla längre.

Den katolska kyrkan började nu målmedvetet ta tillbaka landområden som den förlorat. Inkvisitionen fick stora befogenheter att förfölja kättare. Den katolska kyrkan försökte också stärka sin ställning med hjälp av religiös fostran. I det var speciellt jesuiterna utmärkande. De grundade seminarier för att utbilda nya präster och följde det humanistiska bildningsidealet i sina skolor. Man minskade på de kroppsliga bestraffning­arna och fäste uppmärksamhet vid undervisningens kvalitet. De klassiska

språken grekiska och latin blev viktiga ämnen.

Jesuiternas skolor blev snabbt förebilder för andra skolor i Europa, också i protestantiska länder.

Jesuiternas goda undervisning skapade en grund för vetenskapernas utveckling.

För att visa protestanterna i norr att Rom fortfarande var världens centrum började påvarna smycka staden på ett aldrig tidigare skådat sätt.

Därmed uppstod barocken, som var den typiska stilen för motreformationen. Man byggde tiotals kyrkor och monument för att ära påven och den katolska kyrkan. Konstnärer, skulptörer och arkitekter strömmande till Rom från olika håll av Europa. Staden blev barockens viktigaste konstcentrum.

Arkitekterna Gian Lorenzo Bernini (1598– 1680) och Francesco Borromini (1599–1667) arbetade för påven och skapade de mest impo-

Pelargångarna runt Petersplatsen i Rom har ritats av Bernini, och de är en av barockens betydelsefullaste skapelser. Syftet med dem är att visa upp kyrkans makt.

nerande barockbyggnaderna. Petersplatsen anses vara Berninis viktigaste verk. Borrominis stil syns i kyrkan Sant’Agnese in Agone. Liksom renässansen grundade sig också barocken på antikens arkitektur, men i stället för de klassiska, harmoniskt rena ytorna dekorerade man fasaderna för att få ett dramatiskt och ståtligt intryck. Barocken spreds sig snabbt från Rom till det övriga Europa, även till de protestantiska länderna.

De europeiska härskarna förstod snabbt att barocken var en stil som också passade kungliga palats och offentliga byggnader. Barocken gav uttryck för det framväxande enväldets makt och prakt.

E n n y t i d s b örj a n 111

Jan Steens verk Familjekonsert från år 1666 är nederländsk barock.

Den är mörkare än den italienska barocken och motiven är vardag­ ligare. Under barockens tid var musik ett omtyckt tidsfördriv också i borgarhem.

Från arkitekturen spreds barocken till andra konstformer. Berninis skulpturer och Caravaggios (1573–1610) målningar är berömda. Den mest kända konstnären utanför Italien är holländaren Peter Paul Rubens (1577–1640) som är speciellt känd för sina fylliga kvinnogestalter. Norr om Alperna var barocken mörkare och tyngre i jämförelse med den italienska barocken.

Inom musiken representerar Antonio Vivaldi (1678–1741), Georg Friedrich Händel (1685– 1759) och Johann Sebastian Bach (1685–1750) barocken. Typiskt för barockmusiken är att den har utsmyckade melodier och är fler­stämmig och pampig. Operamusiken föddes i Italien under barocken i början av 1600-talet. I operan kombinerades många olika konstarter, vilket väl be­ skriver barockens tanke om allkonstverk.

Under barocken ansåg man inte att man

112 En n y tids bör ja n

absolut skulle följa de skrivna kompositionerna, utan musikerna kunde själva variera, improvisera och skapa utifrån dem under konserterna. Kända kompositörer och musiker blev högt uppskattade. Exempelvis samlades det tusentals personer för att lyssna på Händels framträdanden.

Händel komponerade sin första opera Almira när han var 19 år gammal. Bild från Statsoperan i Hamburg 2014.

Gian Lorenzo Bernini – påvens konstnär

L

iksom renässansens konst

turen Den heliga Teresas extas i den

personifieras i Michel­

romerska kyrkan Santa Maria del-

angelo och Leonardo da

la Vittoria.

Vinci är Gian Lorenzo Bernini den

Påvarnas intresse för konst un-

som kännetecknar barocken. I

der barocken ledde nästan till att

honom förenades konstnärlig ta-

kyrkan gick i konkurs, inte minst

lang och goda omständigheter.

på grund av Berninis projekt. Då

Han var sin tids mest talangfulla

påven Alexander VII dog år 1667

skulptör och en skicklig arkitekt.

var Kyrkostatens skulder större än

Eftersom Bernini var påvens hov-

tjugo års skatteintäkter. Det fak-

konstnär fick han använda nästan

tum att påvens gravmonument

hur mycket pengar som helst för

är ett av barockens mest impone-

att förverkliga sina planer.

rande konstverk tröstade inte hans

År 1624 beställde påven Urban VIII en baldakin till Peterskyrkans

efterträdare.

Proserpinas bortrövande (1621–1622)

altare av Bernini. Att bygga den kostade en tiondel av Kyrkostatens årliga inkomster. Bronset som behövdes i arbetet tog man från de antika byggnader som ännu stod kvar i Rom. Invånarna i Rom fördömde att de gamla byggnaderna förstördes. Påven var av släkten Barberini och därför uppstod uttrycket ”Vad inte barbarerna gjorde, det gjorde Barberinis”. Även om invånarna fördömde byggarbetena hade Bernini påvens stöd att fortsätta sitt arbete.

Gian Lorenzo Bernini blev inte utan arbete trots att påven dog år 1644. Även de efterföljande påvarna behövde den skickliga konstnären. Nu skapade han bland annat Peterskyrkans kolonnad, Fontana dei Quattro Fiumi (Fyrflodsfon­ tänen) på Piazza Navona och skulpE n n y t i d s b örj a n 113

Barocken

”Till kyrkans och kungens ära.”

B

arockkonsten är den konst som utvecklades på 1600-talet och vars inflytande syn-

1

tes ännu i början på 1700-talet i Europa.

Barocken föddes i Rom för att fylla motreformationens behov, men spreds också till de protestantiska länderna. Typiska drag inom barockens bildkonst är rikliga former, en stark känsla av rörelse och känslouttryck. Spelet med ljus och skugga samt komplementfärger bidrog till att intrycket blev dramatiskt.

Som stil var barocken både oenhetlig och mot­ stridig. I Italien, Frankrike och Spanien var det hoven och den katolska kyrkan som beställde konstverk.

I kyrkokonsten betonade de religiösa motiven be-

3

rättelsernas mänskliga sidor. Inom hovkonsten var mytologiska och allegoriska teman uppskattade.

Allegori betyder att ett konstverk har en djupare innebörd utöver det som syns.

Den nederländska barocken påverkades av borgarnas smak. Konstverkens motiv och stil var var­ dagligare.

2

Barockens arkitektur grundade sig på antikens formspråk. De vågräta linjerna kompletterades med lodräta linjer: torn, branta tak och skorstenar. Slutresultatet var ändå symmetriskt. Rörelse och energi betonades med hjälp av detaljer som var spiralvridna och buktade åt olika håll. Målet var ofta att skapa ett allkonstverk där bildkonst, skulptur, arkitektur och trädgårdskonst kombinerades.

Inredning blev allt viktigare under barocken. Spegelramarna, skåpen och stolarna med höga ryggar var mörka, tunga och dekorerade. I de för den tiden typiska draperade gardinerna och andra textilierna använde man guld och silver som kombinerades med svart, rött eller blått. Tak- och väggmålningarna hade ett skenperspektiv som lurade ögat. Målningarna på en mörk vägg eller i taket skapade en illusion av ett rum utan gränser som man kunde dras in i.

114 En n y tids bör ja n

Andrea Pozzo, Den helige Ignatius förhärligande (1691–1694), detalj av takfresk, Sant’Ignazio, Rom.

Hur syns barockens typiska drag i tak­ målningen?

1. Det är fråga om ett allkonstverk, vilket var typiskt för barocken.

Bilden är en detalj från en takmålning och det är svårt att se var gränsen mellan vägg och tak går.

4

5

2. Känslan av rörelse är stark i målningen.

Fladdrande tyger, blickar som är riktade åt olika håll och spiralvridna figurer stärker denna känsla.

3. De nakna barnen och fruktkorgen är allegorier. Kvinnofiguren föreställer Europa och fruktkorgen syftar på Europas rikedomar och överflöd. Europa vilar på en antik atlets axlar, och på det sättet visar man att Europa är arv­ tagare till antiken.

4. Med hjälp av bågar och kolonner skapar man ett skenperspektiv som ger en illusion av ett utrymme som är oändligt.

5. De ymniga formerna, de starka färgerna och leken mellan ljus och skugga är typiskt för barocken.

E n n y t i d s b örj a n 115

Eftersom hygienen var bristfällig vid den här tiden använde man parfym för att dölja lukterna.

Furstarnas makt ökar Renässansen, motreformationen och natur­ vetenskapernas utveckling innebar också en för­ ändring i det politiska tänkandet. På 1500-­talet började en långsam sekulariseringsprocess i Europa. Till en följd av den började politiken och den kristna moralen skiljas åt från varandra.

Den florentinska författaren Niccolò Machiavellis verk Fursten skiljde sig från de medeltida verk som handlade om att härska. De medel­ tida läroböckerna ansåg att dygdighet och kristen moral var de viktigaste egenskaperna för en god härskare. Machiavelli i sin tur menade att en härskare kunde använda sig av hurdana metoder som helst, även olagliga, för att komma till makten. Fursten skulle ändå agera för statens bästa. Som förebild för fursten i sin bok har Machiavelli använt Cesare Borgia (1476–1507).

Borgia rensade ut många av sina politiska mot­ ståndare genom att låta lönnmörda dem.

Machiavellis tankar om en hänsynslös politik där ändamålet helgar medlen förblev inte enbart en teori. På 1500- och 1600-talet gick statens intressen ofta före religiösa eller moraliska förpliktelser. Renässansfurstarna var inte de första som gjorde sig skyldiga till brott och grymheter för att nå makt. Många antika och medeltida härskare hade också gjort det. Det nya var att författarna under renässansen menade att en furste skulle glömma de traditionella kraven på dygdighet för att bli framgångsrik.

Det här franska toalettskrinet innehöll allt en adlig person behövde för att sköta sin personliga hygien på 1700-talet.

116 En n y tids bör ja n

Rikedomarna från nya världen bidrog till att handeln i de europeiska städerna blev livligare.

För att handeln skulle vara framgångsrik krävdes det att förhållandena var stabila och fredliga.

Rika handelsmän ansåg att sådana förhållanden kunde nås genom att stöda kungen och centralförvaltningen i kampen mot adeln. Kungarnas makt växte i förhållande till adeln i nästan hela Europa på 1500-talet. Nya nationalstater upp­ stod och länsherrarna i provinserna förlorade sin makt till centralförvaltningen.

I England bröt Henrik VIII med den katolska kyrkan och förklarade sig vara engelska kyrkans överhuvud. De uppror som uppstod slogs våldsamt ner och kungens makt ökade. Utvecklingen fortsatte i liknande banor under hans efterträdares tid. I Sverige övergick man från valkungadöme till arvkungadöme under Gustav Vasas regenttid på 1500-talet. I Spanien enades kristna kungadömen till en stat. Det förenade Spaniens makthavare blev rika tack vare rikedomarna från Amerika. Rikedomarna ledde också till att kungarna kunde öka sin militära makt och sitt eget inflytande.

Slottet i Versailles byggdes för att avspegla kung Ludvig XIV:s enväldiga makt. Trädgården med noggrant planerade geometriska figurer var en del av den arkitektoniska helheten.

I Frankrike hade kungen begränsad makt ännu på 1500-talet. I början av 1600-talet började kung Ludvig XIII:s viktigaste minister, kardinal Richelieu, målmedvetet öka på kungens makt. För att nå dessa mål var kardinalen beredd att till och med alliera sig med protestantiska stater. Richelieu förföljde inte heller de franska protestanterna, hugenotterna.

Kardinal Richelieus målmedvetna politik försvagade Frankrikes fiender och stärkte enhetligheten i landet. Det här gjorde att kungens ställning blev star­kare. Efter Richelieus död kunde kung Ludvig XIV dra nytta av hans arbete. Ludvig XIV var enväldig och delade inte med sig av makten åt några starka ministrar.

Han har tillskrivits uttrycket ”staten, det är jag”.

Det är dock osäkert om han någonsin sade så.

I stället för den gamla adeln blev statens ämbetsmän viktiga i Frankrike. Byråkratin växte och staten började styra handeln som koncentrerades till städerna. Också armén blev en permanent del av förvaltningsstrukturerna.

Detaljerna i porträttet av Ludvig XIV avspeglar kungens enväldiga makt: hermelinmanteln, svärdet, kroppens ställning och kroppsspråket.

E n n y t i d s b örj a n 117

Det enväldiga Frankrikes hovkultur styrde den europeiska överhetens etikett och mode under två århundraden. Balerna var till för att visa upp sig och knyta både personliga och politiska kontakter. Bilden ur filmen Marquise (1997).

Provinserna styrdes av ämbetsmän som kung­ en utnämnde. Kungen blandade sig också i de kyrkliga utnämningarna och tog sig rätten att utnämna biskopar.

I likhet med det franska exemplet utvecklades härskarnas makt också på andra håll i Europa till envälde. 1600-talet har därför kallats ab­ solutismens tidevarv. Frankrike var förebild för andra europeiska länder också på andra områden. Landet blev en modell för konst, veten­ skap och kultur för kommande århundraden.

Upp g i f te r 1

Vad gjorde katolska kyrkan för att motarbeta reformationen?

2

Gör en lista över orsakerna som ledde till att makten koncentrerades och de moderna staterna började uppstå under nya tiden.

3

Ludvig XIV var som regent en typisk företrädare för det kungliga enväldets epok. Motivera varför man kan säga så.

4

Vilka var de typiska kännetecknen för barocken? Leta reda på en bild som enligt dig tydligt avspeglar de karakteristiska dragen.

118 En n y tids bör ja n

Den bildade klassen i Europa tog i bruk franskan som konversationsspråk och franskan blev också den internationella politikens och diplomatins språk. Den franska stilen, först barocken och sedan rokokon, var något som imiterades på annat håll i Europa.

Ludvig XIV kallades Solkungen eftersom hans hovliv var överdådigt och lyxigt och kung­ en själv alltid stod i centrum liksom solen. Hovmännen och hovdamerna cirklade runt kungen likt planeterna som cirklar runt solen. Lokala furstar som tidigare hade haft makt bjöds in till hovet där de blev kavaljerer utan makt.

Det kungliga slottet i Paris, Louvren, var för anspråkslöst för Solkungens liv. Därför lät Ludvig XIV bygga om och utvidga slottet Versailles utanför Paris. Slottet kopierades på många andra håll i Europa. Till exempel lät den ryska kejsaren Peter I bygga Peterhofs palats utanför S:t Petersburg efter inspiration från Versailles.

Drottningholms nuvarande slott nära Stockholm är en blygsammare kopia av Versailles.

Under hela Ludvig XIV:s regenttid förde Frankrike krig mot grannländerna. Krigen och den strängt reglerade handeln ökade inte fransmännens välstånd. Efter Solkungens död krigade hans efterträdare inte lika mycket, men överdådet och festligheterna vid hovet bestod.

13. Vetenskaplig revolution?

Vetenskap och magi

Enligt den geocentriska världsbilden var jorden i centrum och solen och stjärnorna snurrade runt den. Längst ut sitter Gud som omges av änglar.

Under renässansen hade man frångått Aristoteles naturfilosofi.

Renässansens lärda grävde fram ur bibliotekens gömmor bort­ glömda antika texter, av till exempel Platon, Euklides och Arkimedes. Detta hade en betydelse för den vetenskapliga utveckling­ en inom matematik, astro­nomi och mekanik. Under renässansen var vetenskapen inte naturvetenskaplig på det sätt som vi menar med begreppet i dag. Vid sidan av den egentliga vetenskapen sysslade man också med magi, alkemi och astrologi. Som exempel kan Nikolaus Kopernikus nämnas. Han skrev boken Om himlakropparnas kretslopp (1543) och visade att jorden snurrar runt solen, men han förtjänade egentligen sitt levebröd på att ställa horoskop åt sina framstående beskyddare.

Lärdom och teoretiska resonemang var inte alltid en synonym för vetenskapliga framsteg. Samtidigt som Kopernikus krossade den gamla aristo­teliska världsbilden med jorden som centrum i universum, skapade vissa lärda humanister en teori om häxor. Enligt denna häxteori hade häxorna ett förbund med djävulen och flög till häxsabbaten om natten för att delta i orgier och planera ondskefulla handling­ar. Dessa spekulationer ledde till häxprocesserna. De som misstänktes för häxeri förhördes med hjälp av tortyr, och för att slippa det erkände de och angav andra, som tillfångatogs, och så spreds processerna som en löpeld. Tusentals människor dödades efter att ha anklagats för häxeri. Siffrorna har ofta över­drivits. Det fanns inte hundratusentals offer, alla var inte kvinnor utan i själva verket anklagades män nästan lika ofta som kvinnor.

Renässansens vetenskap ville skapa något nytt och nöjde sig inte med att enbart ordna och klasE n n y t i d s b örj a n 119

Nätuppgift Gör en kortfattad presentation om häx­processerna på 500–1600-talet. Välj själv vilket program du använder. Hurdant verk var Häxhammaren? Var häx­processerna en företeelse under kristider, handlade det om kvinno­hat, var det fråga om avund­sjuka grannar emellan eller något helt annat?

Du kan också granska hur det var i Finland.

sificera den kunskap som redan fanns, så som man gjort under medeltiden. Man började studera naturen med hjälp av experiment och observationer. Nyfikenhet och kunskapstörst var det som drev forskningen framåt. Under medeltiden ansågs detta vara förkastligt. Den engelska filosofen och vetenskapsmannen Francis Bacon (1561–1626) sammanfattade tidens anda då han sade ”Kunskap är makt.” Bacon och hans samtida samlade in ny information genom att granska naturen och sin omgivning. Den experimentella naturvetenskapen uppkom trots allt först under barocken på 1600-talet.

120 En n y tids bör ja n

Häxornas ceremonier ansågs vara förvrängningar av de kyrkliga ceremonierna.

På bilden döper djävulen en häxa.

Astrologi och spådom var populärt under renässansen. Spåmannen ställer horoskop åt en adelskvinna.

Världsbilden förändras Geocentrisk världsbild Under medeltiden trodde man allmänt på Aristoteles modell av världsalltet. Kyrkan godkände den geocentriska världsbilden som en del av sin officiella lära eftersom den passade ihop med kyrkans övriga läror. Jorden var alltings mittpunkt och människan var skapelsens krona.

Jorden är centrum för universum.

Jorden rör sig inte, utan planeterna, stjärnorna och månen snurrar runt jorden i cirkelformade banor.

Himlakropparna är perfekta, det är bara den mänskliga världen som är bristfällig.

Världsalltet finns till för människorna.

Heliocentrisk världsbild Redan under antiken hade det lagts fram modeller där solen sågs som centrum för universum.

På 1500-talet rubbade Nicolaus Kopernikus den geocentriska världsbilden genom att presentera en heliocentrisk världsbild där alltså solen låg i centrum. Hans modell gav också en noggrannare bild av planeternas rörelse. Kopernikus teorier blev inte allmänt godkända. Galileo Galileis upptäckter bekräftade uppfattningen om att alla himlakroppar inte snurrade runt jorden. Det bi­ drog till den så kallade kopernikanska revolutionen, det vill säga att man övergav den geocentriska världsbilden för den heliocentriska.

Jorden är inte centrum för universum.

Jorden och de övriga planeterna cirklar runt solen.

Man upptäcker att det finns solfläckar, vilket visar att himlakropparna inte är perfekta. Är världen till för i första hand människorna om inte människan är världsalltets mittpunkt?

Inkvisitionen och vetenskapens martyrer Naturvetenskaperna utvecklades speciellt i de protestantiska kretsarna eftersom den katolska kyrkan förhöll sig skeptisk till studier av naturen. Motreformationen var en svår tid för forskare som levde i katolska områden. Det var farligt att syssla med naturvetenskaper och att publicera forskningsresultat som stred mot kyrkans läror. Det var inte bara protestanter som var mål för inkvisitionen utan också vetenskapsmän som presenterade resultat som stred mot kyrkans geocentriska världsbild. År 1616 förkunnade den katolska kyrkan att Kopernikus helio­ centriska världsbild var en irrlära.

Den italienska astronomen och matematikern Galileo Galilei hittade med hjälp av ett nytt teleskop tre mindre himlakroppar nära Jupiter år 1610. Han drog slutsatsen att de var Jupiters månar. För att hedra den florentinska härskarfamiljen kallade Galilei himlakropparna de Mediceiska stjärnorna. Han publicerade sina resultat i boken Stjärnornas budbärare. Galilei arbetade först vid Medicis hov i Florens och till slut hos påven Urban VIII i Rom. I Rom blev inkvisitionen intresserad av Gali­ leis verk där han bevisar att Kopernikus teori om att jorden kretsar kring solen är sann. Inkvisitionen anklagade Galilei för irrläror. Eftersom påven gynnade Galilei vågade Galilei ge ut boken Dialog om de två världssystemen på italienska. I boken tog han starkt ställning för Kopernikus.

I boken låter han personen Simplicio (it. dum eller enkel) motsätta sig Kopernikus med argument som påven själv hade använt. Påven Urban VIII blev sårad och slutade beskydda Galilei, som då hamnade inför inkvisitionsdomstolen. Där förnekade han sina tidigare åsikter och klarade sig undan med husarrest. Det berättas E n n y t i d s b örj a n 121

Naturvetenskapernas segertåg

Teleskopet som Galileo Galilei byggde bevaras på vetenskapsmuseet i Florens.

Uppe på sidan syns Galileis namnteckning.

att Galilei efter beslutet muttrade för sig själv att jorden ändå rör sig runt solen.

Historieskrivningen har gjort Galilei till en martyr, men eftersom han var påvens gunstling klarade han sig undan med ett lindrigt straff. Andra vetenskapsmän var inte lika lyckligt lottade. Till exempel brändes naturfilosofen Giordano Bruno på bål för kätteri år 1600. Bruno trodde att Gud fanns överallt i naturen och att universum var oändligt samt att det fanns många parallella världar.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte enbart var den katolska kyrkan som motsatte sig naturvetenskapernas utveckling. Även Luther ansåg att Kopernikus var galen som försökte vända uppochner på vetenskaperna. Giordano Bruno var tvungen att lämna norra Tyskland där han hade fungerat som universitetslärare eftersom den lutherska kyrkan hade bannlyst honom.

122 En n y tids bör ja n

Den katolska kyrkans kamp mot den moderna naturvetenskapen var dömd att misslyckas.

Dess inflytande sträckte sig inte längre över hela Europa, de protestantiska områdena erbjöd nu skydd till vetenskapsmän som den katolska kyrkan inte godkände. Tack vare boktryckarkonsten spreds de förbjudna lärorna så snabbt och effektivt att man inte kunde stoppa dem genom att förfölja författarna. Kyrkan publicerade en lista, det s.k. Index, över förbjudna böcker som kristna inte fick läsa. Listorna hängdes också upp vid bok­tryckerierna så att tryckerierna inte kunde säga att de tryckt böckerna av misstag.

Listorna väckte nyfikenhet och ledde endast till att böckerna efterfrågades allt mer.

Motsättningarna mellan vetenskapsmännen och kyrkan ledde med tiden till att kyrkans läror blev mindre trovärdiga och till att samhället sekulariserades. Därför gav den katolska kyrkan under 1600-talet upp kampen mot naturveten­ skaperna. Den katolska kyrkan återgick till kyrko­fader Augustinus läror från 300–400-­talet.

Augustinus hade varnat för konflikter mellan naturvetenskaper och bibliska tolkningar eftersom det hade varit genant om kyrkan hade lärt ut nonsens. Med tiden blev den katolska kyrkan till slut en välgörare för vetenskapen. Redan på 1600-talet grundades en påvlig vetenskaps­ akademi i Rom och romerska jesuitpräster konstaterade med hjälp av sitt eget teleskop att Galilei hade haft rätt i sina iakttagelser.

Naturvetenskaperna började också utvecklas vid de europeiska universiteten. I slutet av 1600-talet fanns det över 200 universitet i Europa, och de första universiteten i de engelska och spanska kolonierna på andra sidan Atlanten hade också grundats. Universiteten var traditionsbundna och examensfordringarna härstammade från medeltiden, men i slutet av

1600-talet etablerade naturvetenskaperna sin position vid många av universiteten.

Den mest berömda vetenskapsmannen på 1600-talet var Isaac Newton som var professor vid universitetet i Cambridge. År 1687 gav han ut verket Natur­ vetenskapens matematiska principer. Newton utvecklade den moderna mekaniken och skapade den teoretiska grunden för de uträkningar som till exempel används i dag för att skicka upp satelliter och rymdfarkoster. Han formulerade också en lag om tyngd­kraft. Det sägs att han insåg jordens tyngdkraft då han såg ett äpple falla från trädet. Inom matematiken utvecklade han differential- och integralkalkylen och han var den första som presenterade hur ljuset bryts i ett prisma. Vid sidan av sitt vetenskapliga arbete skrev Newton också annat och förutspådde bland annat att jorden skulle gå under 2060.

De upptäckter och metoder som vetenskapsmännen gjorde och använde på nya tiden ledde till en helt ny världsbild. Man började se naturen som en mekanisk anordning som man kunde undersöka. Gud hade skapat världen, men efter skapelsen fungerade naturen enligt sina egna lagar.

Med hjälp av experiment kunde man få veta mera om hur naturen fungerade. Detta kallas empirism. En annan metod som var ett viktigt framsteg på 1600-talet var att man grundade forskningen på eget förnuft och logik i stället för gamla auktoriteter. Den här metoden kallas i sin tur ratio­ nalism.

Den heliocentriska världsbilden enligt Kopernikus. Änglarna har förpassats till hörnen och deras enda uppgift är att hålla i bildtexten.

Läkarna lät patientens blod rinna ut i ett kärl för att kunna undersöka det.

Teleskopet som Isaac Newton använde ser anspråkslösare ut än Galileis på motstående sida, men det var i själva verket exaktare.

E n n y t i d s b örj a n 123

De vetenskapliga samfunden och förnuftets tidevarv I slutet av 1600-talet uppstod vetenskap­liga samfund, så kallade vetenskapsakademier.

De första grundades i London och Paris på 1660-talet. Vetenskapsakademierna ordnade föreläsningar för att presentera forskningen för allmänheten och gav ut vetenskapliga publikationer.

Medlemmarna i akademierna och de lärda sällskapen var sällan professorer, utan präster, läkare och tjänstemän som intresserade sig för naturvetenskaper. Vetenskapsakademierna belönade upptäckter som var nyttiga och spred med hjälp av sina medlemmar information om de nyaste uppfinningarna. På det sättet bidrog de vetenskapliga akademierna och de vittra sällskapen på ett betydande sätt till jordbrukets och manufakturernas utveckling. På 1700-­talet spreds nyttotänkandet från de vetenskapliga

Uppg i f te r 1

Hur förhöll sig den katolska kyrkan till naturvetenskaplig forskning?

2

Gör ett personporträtt av en veten­ skapsman som levde på 1600-talet.

Granska särskilt hans eller hennes vetenskapliga bedrifter och deras historiska betydelse.

3

124

Den naturvetenskapliga forskningen gjorde många framsteg under 1600talet. a) Vilken betydelse hade vetenskaps­ akademierna för att sprida den nya kunskapen? b) Fundera tillsammans i par varför nationalstaterna och deras regenter Enunderstödde n y tids bör jadet n vetenskapliga arbetet.

En målning från 1700-talet där kejsar Frans I beundrar sin naturvetenskapliga samling.

samfunden till universiteten. Där började man till exempel undervisa ekonomi vid sidan av de traditionella läroämnena. Också naturvetenskaperna granskades med tanke på vilken ekonomisk nytta man kunde ha av dem. Till exempel fick det första universitetet i Finland, den år 1640 grundade kungliga akademin i Åbo, sin första professor i ekonomi år 1747.

Många lärda förde ett kringresande liv. Sär­ skilt under medeltiden och renässansen flyttade man från ett universitet och land till ett annat. Trots detta var det först de vetenskapliga samfunden som gjorde den europeiska natur­ vetenskapen internationell. Vetenskapsaka­de­ mierna skapade omfattande nätverk. Lokala korrespondenter rapporterade om nya upptäckter till akademierna. Deras brev lästes upp på akademiernas officiella sammanträden och publicerades. På 1700-talet antogs även utländska forskare till vetenskapsakademierna. Svensken Carl von Linné, som skapat ett system för att klassificera naturen, kallades år 1753 som medlem till tidens mest betydande vetenskapliga sällskap, Royal Society i London.

Sammandrag

U

nder nya tiden förändra-

pierade man antika byggnader och

Naturvetenskapernas snab-

des Europa på många

skulpturer som hittats vid utgräv-

ba utveckling, kyrkans minskade

sätt jämfört med me-

ningar. Konstnärerna fick en bättre

auktoritet och den ökade sekula-

deltiden. Den nya teknologin

social ställning eftersom renässan-

riseringen ledde till att ett nytt ve-

inom sjöfarten gjorde det möj-

sen värdesatte konst på ett helt an-

tenskapligt och kulturellt tänkesätt

ligt att segla på världshaven och

nat sätt än man tidigare hade gjort.

upp­stod i Europa under barockens

det ledde till upptäcktsfärderna.

Från att ha varit hantverkare blev

tidevarv. De världsliga makthavar-

Sjövägen till Indien och upptäck-

de konstnärer i ordets nuvarande

na fick ökad makt då kyrkans auk-

ten av de områden som fick nam-

bemärkelse.

toritet minskade, och på 1600-talet

net Nya världen kopplade ihop

I början av 1500-talet splittrades

övergick de flesta stater i Euro-

Europa med ett världsomfattande

Europa till följd av reformationen i

pa till kungligt envälde. Kyrkans

ekonomiskt system. De europeis-

det protestantiska nord och det ka-

minskade makt innebar också att

ka staterna fick en möjlighet att

tolska syd. Kyrkans splittring bidrog

man inte längre på 1600–1700-ta-

utnyttja rikedomarna i Amerika,

till att kyrkans auktoritet minskade.

let såg härskarnas makt som något

Asien och Afrika.

Samtidigt ledde läsning­en av de an-

som Gud hade gett. Man började

Samtidigt sökte de lärda hu-

tika skrifterna till en ökad kunskaps-

tänka att regentens makt basera-

manisterna i Europa sina förebil-

törst och naturvetenskaperna och

de sig på ett kontrakt med folket,

der från antikens Grekland och

den empiriska forskningen stärktes.

ett s.k. samhällsfördrag. Tanken om

Rom. Det här gav upphov till re-

Många naturvetenskapliga upp-

att den som styr har fått sin makt

nässansen, det vill säga antikens

täckter visade sig strida mot kyr-

av folket är grunden för alla väs-

pånyttfödelse. I litteraturen åter-

kans läror. Man upptäckte bland an-

terländska staters politiska system

gick man till det klassiska latinet.

nat att jorden snurrade runt solen

i dag.

Inom arkitektur och skulptur ko-

och inte tvärtom.

Mötet mellan konst och religion kan leda till starka reaktioner. Den svenska konstnären Elisabeth Olssons fotografiutställning Ecce homo (’se människan’) visades i Helsingfors 2000. På bilderna hade Jesu liv placerats i modern tid. Utställningen ledde till starka reaktioner både för och emot. Att på ett bildligt plan jämföra Jesus och hans följeslagares öden med homosexuella och andra marginaliserade grupper fick vissa att mena att utställ­ ningen borde ha stängts.

E n n y t i d s b örj a n 125

Historiska färdigheter Så här svarar du på en fråga om ett konstverk Ett konstverk ska behandlas som andra historiska källor, det vill säga källkritiskt.

Vilken uppgift har konstverket, vad har det använts till, är det fråga om ett beställningsarbete? Behandla konstverket på det sätt som frågan kräver. Uppgiften kan till exempel handla om att analysera de konstnärliga och stilistiska drag som berättar om hur konstverket blivit till.

1. Övningsuppgift Bildkonstnären Michelangelo målade 1508–1512 fresker i Sixtinska kapellet i Vatikanen. Freskernas motiv var bibliska händelser. Nedan en bild där Gud skapar människan, Adams skapelse. Hur kommer den samtida människosynen och bildkonsten till uttryck i målningen?

Studentexamensuppgift hösten 2008

Instruktioner Ta först reda på vems verk det är fråga om och när det är målat. Med hjälp av konstnären och tidpunkten för fresken samt stildragen kan man känna igen fresken som ett renässanskonstverk. Varför är motivet ändå religiöst, precis som under medeltiden?

Observera att uppgiften består av två delar: du ska behandla både människo­ synen och bildkonsten.

Den människocentrerade renässanshumanismen syns i att personerna avbildas detaljerat, också Gud avbildas som människa.

Det tidstypiska för konsten var att avbilda personerna nakna. Vilka andra drag på fresken hör ihop med renässansen?

2. Gör själv Sandro Botticelli (1444–1510) från Florens målade konstverket Venus födelse (1484– 1486) som ett beställningsverk åt den berömda mecenatsläkten Medici. Hur kommer renässansens ideal till uttryck i Botticellis målning? På vilka sätt kan man anse att renässansen inledde en ny tidsperiod?

Studentexamensuppgift hösten 2015

3. Ta reda på Gör en digital konstutställning av renässansens konst som par- eller grupparbete.

Ni kan välja en enskild konstnär, ett område eller en konstform, till exempel målar­ konsten, skulpturkonsten eller arkitekturen. Beskriv varje konstverk kort för ut­ ställningsbesökarna, vad det föreställer och vad som är utmärkande för det.

Använd bildmaterial som är fritt tillgängligt, det vill säga som man inte behöver söka rättigheter till.

E n n y t i d s b örj a n 127