Hälsa1

Mikael Fogelholm Helena Huuhka Paula Reinikkala Tuula Sundman

Hälsa

HÄLSOKUNSKAP FÖR GYMNASIET

1

HÄLSANS GRUNDER

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Contents

Inledning

1 Att främja hälsan.........................................................................................................................8

Vad är hälsa? 8 Hälsa är en resurs 10 Från främjande av hälsa till förebyggande av sjukdomar 13  Uppgifter 15

2 Hälsokunskap och media .............................................................................................16

Smittsamma sjukdomar och folksjukdomar

Hälsokunnande som livsstil 16 Media som hälsofostrare 22  Uppgifter 27

3 Folkhälsan ................................................................................................................................30

Folkhälsoarbete – kunskap och verksamhet i syfte att främja befolkningens hälsa 30 Sjukdomars prevalens hos oss och på annat håll i världen 32 Hälsan är inte jämt fördelad ens i Finland 35 Verksamhet som främjar folkhälsan 38  Uppgifter 41

4 Smittsamma sjukdomar ................................................................................................42

Den mångfaldiga mikrobvärlden 42 Tusen olika sätt att bli smittad 44 Följderna av en infektion i kroppen 47 Varför insjuknar inte alla? 50 Med vetenskapens hjälp mot smittsamma sjukdomar 51 Smittsamma sjukdomar – fortfarande ett världsomfattande hot 54  Uppgifter 56

5 Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes ............................................................58

Från levnadsvanor till riskfaktorer och från riskfaktorer till sjukdomar 58 Kranskärlssjukdomar 60 Högt blodtryck 62 Cirkulationsstörningar i hjärnan och demens 63 Diabetes 65 Metabolt syndrom 67 Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes 67  Uppgifter 69

6 Cancer ..........................................................................................................................................70

Ett namn – många sjukdomar 70 Riskfaktorer för cancer 72 Den alltmer allmänt förekommande cancern 76 Cancervården utvecklas snabbt 77  Uppgifter 79

7 Allergi och astma ................................................................................................................80

Allergikerns immunförsvar går på högvarv 80 Allergikerns immunförsvar går kerna till och följderna av allergisymtom 82 Allergisk och icke-allergisk astma 85 Nya vindar i vården av allergier och astma 87  Uppgifter 89

8 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen ..............................................................90

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen – en stor grupp sjukdomar 90 Smärtsamma sjukdomar i lederna 92 På jakt efter bättre bentäthet 95 För bättre hälsa i stöd- och rörelseorganen 98  Uppgifter 99

9 Psykiska störningar ....................................................................................................... 100

Resurser

4

Mielenterveys voi häiriintyä 100 Nuoruusiän mielenterveyden häiriöt 101 Apua mielenterveyden häiriöihin 104 Mielenterveyden häiriöt ja yhteiskunnan arvot 106  Uppgifter 108

10 Psykisk hälsa ...................................................................................................................... 110

En god psykisk hälsa bär människan i vardagen 110 Den psykiska hälsan utformas under hela livet 113 Man kan få hjälp att upprätthålla den psykiska balansen 115  Uppgifter

11 Sexualitet ............................................................................................................................ 118

Levnadsvanor och hälsa

Vad är sexualitet? 118 Sexualiteten som resurs 120 Minoriteter och sexualitet 121 Sex, trygghet och ansvar 124  Uppgifter 130

12 Kosten ................................................................................................................................... 132

Maten och psyket 132 Näringsämnen och näringsstatus 134 Hur främjar maten hälsa? 135 Kostrekommendationer 138  Uppgifter 141

13 Motion .................................................................................................................................. 142

Motion och kondition 142 Motion ger hälsa 145 Motionsrekommendationer 148 Motionens betydelse för den psykiska och sociala hälsan 149  Uppgifter 151

14 Sömn och vila .................................................................................................................. 152

Miljö, säkerhet och hälsa

Varje sömnstadie är viktig för hälsan 152 Den känsliga dygnsrytmen 154 Sömnbrist – farlig för hälsan och dyr för samhället 156 Orsakerna till sömnlöshet och förebyggandet av den 158  Uppgifter 160

15 Miljö och hälsa................................................................................................................ 162

Miljön påverkar alltid människan 162 Rent vatten och ren näring 164 Luftföroreningar 167 Ljud i omgivningen 170 Den osynliga strålningen 173  Uppgifter 175

16 Olycksfall ............................................................................................................................ 176

Beror olycksfall bara på otur? 176 Många olycksfall i hemmet och på fritiden 178 Lugn i trafiken 180 Att förhindra olyckor 181  Uppgifter 183

17 Välbefinnande i arbetet främjar arbetsglädje och produktivitet .184

Egenvård och att söka hjälp

Välbefinnande och säkerhet på arbetet 184 Arbetstagarens resurser 186 Kraven i arbetet 188 Arbetsmiljön 189 Arbetarskyddet stöder välbefinnandet i arbetet 193  Uppgifter 196

18 Egenvård ............................................................................................................................. 198

Främjar jag min hälsa eller förebygger jag sjukdomar? 199 Egenvård med hemmaknep 200 Kontakt med hälsovården 204  Uppgifter 207

19 Hälsovården genom livscykeln ........................................................................ 208

Finns det överhuvudtaget friska människor? 208 Primärvård och specialsjukvård 209 Kommunalt eller privat – vem står för kostnaderna? 210 Hälsovårdstjänsterna i livets olika faser 212 Den elektroniska framtiden – betjäning, recept och epikriser 215 Främja hälsa eller vårda sjukdomar? 216  Uppgifter 217

Första hjälpens ABC .............................................................................................................. 218 Register............................................................................................................................................ 227

5

3 FOLKHÄLSAN Varför lever kvinnor längre än män?

Skulle det löna sig att screena prostatacancer? ? Är människor som bor på landet friskare än människor som bor i städer lem förekommer i både industriVilka gemensamma folkhälsoprob och utvecklingsländer?

Folkhälsoarbete – kunskap och verksamhet i syfte att främja befolkningens hälsa Ett viktigt mål för folkhälsoarbetet är att förbättra befolkningens eller en del av befolkningens häl­ sotillstånd och välbefinnande. En viktig utgångspunkt i det här arbetet är de uppgifter som man genom forskning, statistik och olika register får om olika hälsoproblem och de faktorer som inverkar på dessa. Folkhälsan beskrivs bland annat

med förväntad livslängd, dödsorsaker, de vanligaste sjukdomarna och levnadsvanor som är förknippade med sjukdomar. Utgående från de kunskaper man har är folkhälsoarbetets uppgift att sätta igång och stärka funktioner som på bästa sätt främjar befolkningens hälsa.

Styrning av verksamheten Kunskap, förståelse • undersökningar • statistik • register Utvärdering av effekterna

Verksamhet • Verksamhet • vaccineringar • screeningar • upplysning, kampanjer • vägledning • stödgrupper • övrigt folkhälsoarbete och främjande av hälsa

Folkhälsoarbetet är forskning och verksamhet.

30

Folkhälsan granskas oftast så att man beaktar hela landet men man kan också koncentrera sig på ett område (ett län eller en kommun) eller en mindre grupp (till exempel en skola eller arbetsplats). Man kan också granska folkhälsan globalt till exempel genom att beskriva variationen av sjukdomar på olika håll i världen.

Med hjälp av regelbundna undersökningar och statistik kan man följa om verksamheten för att främja folkhälsan har varit till nytta. Utgående från de här uppgifterna kan man bestämma om man fortsätter med verksamheten, effektiverar den eller förändrar den eller om hela verksamheten har varit förgäves.

Folkhälsoarbetet utförs av offentliga myndigheter (ministerier och de forskningsenheter som är underställda dem samt kommuner vars uppgifter är att ordna hälsovårdstjänster för invånarna), organisationer och frivilliga som aktivt deltar

i deras verksamhet samt av en del företag. Myndigheterna ansvarar för forskning, statistik och olika register medan alla parter deltar i det praktiska arbetet för att främja hälsan. Den viktigaste lagen för folkhälsan är folkhälsolagen där framförallt kommunernas uppgifter fastställs.

Att samla in information och analysera den Det finns flera myndigheter i Finland som följer hälsan, hälsovården och faktorer som inverkar på hälsan. Det statliga organ som har huvudansvaret för hälsa är social- och hälsovårdsministeriet.

Ministeriet samlar inte själv in information utan olika statliga forskningsenheter ansvarar för undersökningar, statistik och olika register.

Exempel på hälsovårdsuppgifter som samlas in av statliga forskningsenheter Forskningsenhet samt dess webbplats

Exempel på information som man samlar in

Livsmedelssäkerhetsverket (Evira) www.evira.fi

Ansvarar bl.a. för register över matförgiftningar och följer med förekomsten av rester av olika växtskyddsmedel i maten.

Folkpensionsanstalten (FPA) www.fpa.fi

Register bl.a. över förmåner som hör ihop med olika sjukdomar så som sjukförsäkringsersättningar och även pensioner.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet www.fimea.fi

Statisktik och register bl.a. över mediciner och deras förbrukning, apparatur som används i hälsovården samt t.ex. över olika reservdelar i kroppen som t.ex. konstgjorda leder.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) www.thl.fi

Forskning om befolkningens hälsa och faktorer som inverkar på den, t.ex.

Skolhälsoundersökning, Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa, FINRISKI-undersökningen, Hälsa 2000-undersökningen osv.

(THL är en inrättning som bildades 1 januari 2009 när Folkhälsoinstitutet (FHL) och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (STAKES) sammanslogs.)

Statistik och undersökningar om bl.a. användningen av social- och hälsovårdstjänster, utgifter för social- och hälsovården, födslar och användningen av alkohol och droger. Man förstatistik över resultaten och rapporterar också områdesvis (www.terveytemme.fi) och kommunvis (www.sotkanet.fi).

Statistikcentralen www.stat.fi

Samlar in och publicerar en del statistik som har att göra med hälsan bl.a. statistik över dödsorsaker, tobaksrökning och arbetsplatsolyckor.

Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi

Register över bl.a. arbetsrelaterade sjukdomar och faktorer som inverkar på dem.

31

Uppgifter

3. Åtgärder för att minska häsloskillnaderna

1. Behärska begreppen

Berätta vad följande begrepp innebär

a. screening b. den tredje sektorn c. folkhälsoorganisation d. social ställning har dödsorsakerna förändrats från 2. Hur slutet av 1980-talet till idag?

Bekanta dig med följande bilder där man presenterar de vanligaste dödsorsakerna bland män och kvinnor mellan åren 1987och 2007. a. Jämför dödsorsakerna mellan män och kvinnor. Vilka likheter upptäcker du?

Vilka är de väsentligaste skillnaderna?

Vad beror skillnaderna på? b. Berätta om utvecklingen av dödsorsakerna mellan åren 1987 och 2007. Vad beror förändringarna på?

a. Vad har du för åsikt om saken? b. Hjälper hälsokampanjer att utjämna hälsoskillnaderna? inom läskedrycksbranchen och 4. Jättar folkhälsoarbetet

Dödsfall/100 000 invånare 180 160 140 120 100 80

Kranskärlssjukdomar Alkohol

Olycksfall

60 40 20 0 1987

Lungcancer 1991

1995

1999

2003

2007

Utvecklingen av de vanligaste dödsorsakerna bland män i arbetsför ålder 1987–2007.

Källa: Statistikcentralen, dödsorsaker

b. Tror du att organisationen kan inverka på folks hälsa? Motivera din åsikt.

Kranskärlssjukdomar

25

6. Invandrarnas hälsa och dess främjande

Bröstcancer

20

15 10 5 0 1987

Självmord

Invandrare kommer till Finland från väldigt olika kulturer.

a. Hur tror du att det här inverkar på deras hälsobeteende och hälsa i deras nya miljö?

Alkohol 1991

Välj någon organisation som har verksamhet som främjar ungdomars hälsa och besök dess hemsida (adresser hittar du till exempel på sidan 40). a. Redogör kort för målen i organisationens verksamhet och dess verksamhetsprinciper.

Dödsfall/ 100 000 invånare 35 30

De största inom läskedrycksbranchen så som Coca-Cola och Pepsi tillverkar också sockerfria läskedrycker. Varför tillverkar företagen produkter som dessa? Vill de förbättra folks hälsa genom att sälja sockerfria läskedrycker eller handlar det om något annat? Motivera din åsikt.

verksamhet för att 5. Organisationers främja ungdomars hälsa

Självmord

För att minska hälsoskillnaderna presenterades tre centrala åtgärder på sidan 37. Placera de här åtgärderna i WHO:s förteckning över förutsättningar för hälsa på sidan 13. En del har fört fram tanken att det när det gäller att minska på hälsoskillnaderna är det viktigare att skapa gynnsmma förhållanden, möjligheter och utbud av tjänster än att utveckla individuella färdigheter och den hälsoupplysning som sammanhänger med den.

1995

1999

2003

2007

Utvecklingen av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor i arbetsför ålder 1987–2007.

b. Vilka problem kan vara förknippade med att främja invandres hälsa?

Källa: Statistikcentralen, dödsorsaker

41

9 PSYKISKA STÖRNINGAR Vad händer om psykiska störningar inte vård as i tid?

Vilka är orsakerna till psykiska problem bland unga människor?

Vad kan man göra om man misstänker att ens vän är allvarligt deprimerad?

Hur kan man förebygga psykiska störningar?

Man kan drabbas av störningar i den psykiska hälsan Många gymnasieelever funderar ibland över om de är deprimerade och om de därför borde uppsöka skolhälsovårdaren eller mentalvårdsbyrån.

Alla unga känner sig ibland nere eller ångestfyllda. Det hör till livets mångfald att människans känslor och sinnestillstånd varierar. Det finns skäl att oroa sig för sin eller en närstående persons hälsa om nedstämdheten pågår en längre tid, skolan börjar kännas motbjudande, man inte är intresserad av att träffa sina vänner eller om ens be-

lycka

kärlek de n a n n fi e välb

kanta börjar påpeka att man ser ovårdad ut och verkar vara disträ.

På samma sätt som kroppen kan insjukna kan också psyket göra det. Psykets problem tar sig uttryck i mångahanda symtom och gränsen mellan ett friskt och sjukt psyke är inte alltid entydigt. Ett tillfälligt symtom kan vara ett friskt psykes reaktion på yttre tryck. Om symtomen pågår en längre tid kan det vara fråga om en psykisk störning (mental störning). Psykiska störningar leder ofta

ång est depression aggress ion

En del av våra känslor är behagliga, andra är utmanande, men de hör alla till livet. Depression är en sund reaktion i en del situationer.

100

till lidande, arbetsoförmögenhet eller andra faktorer som begränsar livet. Ibland är störningarna så starka att de klassificeras som en sjukdom.

Alla känner sig ibland nedstämda, deprimerade eller ångestfyllda. I vissa situationer är det en sund reaktion. Med psykiska störningar avses många olika typer av symtom. I allmänhet är människan medveten om sina störningar men i

allvarligare fall kan hon mista sin förmåga att bedöma sin egen hälsa.

Psykisk sjukdom är ett medicinskt begrepp.

En läkare ställer en diagnos utgående från symtomen och sjukdomen vårdas enligt medicinska metoder. Fastän psykisk hälsa (mental hälsa) och psykisk sjukdom är skilda begrepp har de ändå ett starkt samband.

Psykiska störningar i ungdomen Det förekommer psykisk ohälsa i alla åldersgrupper. Ungdomsåren är dock ett av de känsligaste livsskedena ur den psykiska hälsans synvinkel.

Utmärkande för utvecklingen i ungdomen är att de kroppsliga och psykiska förändringarna har starkt samband med varandra. De kroppsliga förändringarna kan också ge psykiska symtom. Förändringarna i kroppen och psyket orsakar omvälvningar hos alla unga. Ibland är det svårt att anpassa sig till dem. Psykiska störningar är en allvarlig risk för unga eftersom de kan leda till att den ungas psykiska utveckling avstannar. Var femte ungdom lider av någon form av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa i ungdomen

Affektiva störningar

Ångeststörningar

Beteendestörningar

• panikstörning

• asocialt beteende

• nedstämdhet

• rädslor

• aggression

• depression

• tvångssyndrom

• bipolär störning

• ätstörningar

Rusmedelsstörningar

Psykoser • schizofreni

• missbruk av droger och alkohol

Ungas psykiska störningar uppträder ofta tillsammans. Det är vanligt att unga lider av flera störningar samtidigt. En psykos är en allvarlig psykisk störning som klassificeras som en sjukdom.

101

10 PSYKISK HÄLSA Vilka faktorer inverkar på den psykiska hälsan?

Vad innebär självkänsla, självaktning, självförtroende och självkänned om?

Hur kan föräldrarnas inkomst och jobb påverka barnens psykiska hälsa?

Vilka centrala utvecklingsskeden finns det i människans livscykel? ka hälsan?

Hur påverkar biobesök den psykis

En god psykisk hälsa bär människan i vardagen Gott humör, intresse för nya saker, fina barndomsminnen, förmåga att njuta av goda vänners sällskap, god aptit och föräldrar som älskar dig – allt bidrar till en god psykisk hälsa (mental hälsa). Människans psykiska hälsa byggs upp av många olika faktorer under hela hennes livstid. Det finns inte ett enda, korrekt sätt att uppnå psykisk hälsa. Kännetecknande för psykisk hälsa är känslan av välbefinnande och balans; av att alla områden i livet känns som om de fallit på plats. Man kan säga att den psykiska hälsan utgör grunden för människans liv.

Enligt WHO:s definition är psykisk hälsa både förmåga att kunna utnyttja sina egna andliga resurser och förmåga att kunna känna igen sina egna och andras känslotillstånd. WHO:s definition innefattar också livslust, egen kontroll över livet, förmåga att knyta givande relationer till andra människor samt förmåga att studera och lära sig nya saker.

En individ kan själv upprätthålla och främja sin psykiska hälsa. I likhet med andra områden av hälsan varierar och utvecklas också den psykiska hälsan under människans liv.

110

Människans hälsa är en helhet som formas av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Fysisk, psykisk och social hälsa går in i varandra, stöder och kompletterar varandra. Hälsan omfattar även andliga, kunskapsmässiga och sexuella dimensioner. Regelbundna vardagsrutiner, tillräcklig vila och sömn, hälsosam kost och regelbunden motion utgör grunden för den fysiska tillväxten och utvecklingen som bygger upp en gymnasists psykiska hälsa. Psykisk tillväxt innebär att människans psykiska balans, hennes kontroll över livet och hennes självkännedom utvecklas. Den sociala dimensionen i den psykiska hälsan har samband med fungerande mänskliga relationer, sociala färdigheter och ökade färdigheter i social växelverkan. Med andligt välbefinnande avses individens värden, värderingar, livsåskådning eller tro. Människans kunskaper har betydelse för hennes psykiska hälsa eftersom hon då kan påverka sin livskvalitet och framtid genom att tillämpa olika kunskaper och färdigheter. Ett viktigt delområde i den psykiska hälsan är den sexuella hälsan, dvs. förmågan att växa in i sin sexualitet och godkänna den.

SAMHÄLLET

KULTUR VÄRDERINGAR SOCIALA RELATIONER Familj Vänner

GRUPPEN INDIVIDEN RESURSER Självkänsla

Självaktning

RESURSER

OMGIVNING

MENTALVÅRDSTJÄNSTER

Skola Hobbyer Arbete

Självförtroende

Självkännedom Den psykiska hälsan påverkas av individuella, sociala och samhälleliga faktorer.

Begreppet psykisk hälsa låter oss förstå att man ser på hur man mår psykiskt ur en positiv synvinkel. Det är ett relativt nytt fenomen. För inte så länge sedan granskades den psykiska hälsan i första hand eller närmast uteslutande utgående från en sjukdomssynvinkel. Det synsätt som nu råder bygger på ett bredare perspektiv där man utgår från individens resurser och från promotion, dvs. sådant som främjar den psykiska hälsan.

Den psykiska hälsan påverkas av individuella, sociala och samhälleliga faktorer. I människans liv samverkar de här faktorerna hela tiden i vardagen.

En god självbild stärker den psykiska hälsan Självbilden och den psykiska hälsan stärks av faktorer så som självkänsla, självaktning, självförtroende och självkännedom. Självkänsla innebär mod att vara sig själv. Den utformas genom individens erfarenheter, både framgångar och misslyckanden.

Fast självkänsla är en inre egenskap hos individen har närmiljön, särskilt familjen, en stor betydelse för utvecklingen av barnets och den ungas självkänsla. Den ungas självkänsla byggs upp genom kärlek, acceptans och positiv växelverkan med andra människor. Självkänslan utvecklas hela livet.

En god självkänsla förstärker den psykiska hälsan i vardagliga livssituationer och hjälper en

att hantera och klara av nya situationer – vilket i sin tur ger individen ökade resurser. Det bästa sättet att stärka självkänslan är att modigt möta och ta sig an nya och också överraskande situationer i vardagen. Självkänslan går inte att stärka med tillfälliga medel: att till exempel med hjälp av alkohol stärka sitt mod ger inte nödvändigtvis lyckade erfarenheter som kunde leda till nya intressanta relationer. Självkänslan byggs upp genom att man möter livet som det är: det lönar sig att våga ge sig in i nya spännande situationer och möta nya intressanta människor och bara vara sig själv.

Var och en upptäcker både goda och dåliga sidor hos sig själv. Om man vill stärka sin självkänsla kan man koncentrera sig på de goda sidorna och utveckla sig i den riktningen.

Ibland kan man träna bort dåliga sidor hos sig själv; exempelvis kan rädsla för uppträdanden avhjälpas genom att man deltar i amatörteaterverksamhet.

Självkänsla har nära samband med självaktning, självförtroende och självkännedom. Även misslyckanden ökar självkännedomen och självkänslan. På improvisationsteatern Stella Polaris har man träffande konstaterat: ”Att kunna göra bort sig är en gåva”.

111

11 SeXUALITET Hurdan är min sexuella sjä lvbild?

Tänker jag heteronormativt?

Vilka sexuella rättigheter har jag?

Vad är en p-ring och hur fungerar den? nker att man Vad ska man göra om man misstä om? har blivit smittad av en könssjukd

Vad är sexualitet?

En livslång resa

ÅLDER UT VE

KRO

G

E TI

FYSISK

SK

SOCIAL

PSYKISK

R LIV NE OC S S I T UAT I O TER E H ER FARENH

K Ä N S LO R Sexualitetens olika dimensioner.

118

K

R

FT

C

IN KL

NU

PP

FÖ

R TU EN UL VÄ R D A

Det här ÄR VAD DET handlar om

Sexualitet är en individuell egenskap som vi alla har och den följer oss genom hela livet från vaggan till graven. Den förändras och mognar un-

der livets gång. Sexualiteten är en del i processen att växa som människa. Under barndomen och ungdomen utvecklas den långsamt och stegvis enligt olika åldersfaser. Den vuxnas sexualitet är inte heller oföränderlig. Olika livssituationer och erfarenheter inverkar på människans upplevelse av sin egen sexualitet. Kanske är det just det att sexualiteten ständigt förändras och mognar som gör den så intressant – en livslång resa.

Sexualitetens många dimensioner Sexualitet är ett begrepp med många dimensioner. I grunden handlar det om fysiska, psykiska och sociala egenskaper: ▶ Fysiska egenskaper är till exempel människans kön, hormonutsöndring, könsorganens struktur och funktion samt fortplantningsförmåga.

Den fysiska sexualiteten påverkas på avgörande sätt av individens ålder och utvecklings­­nivå.

G

E TI

K

R

SOCIAL

FT

FYSISK

SK

R TU EN UL VÄ RD A

PP

FÖ LIN CK

NU

I verkligheten finns det inga gränser mellan den fysiska, psykiska och sociala sexualiteten utan de utgör snarare olika aspekter på samma sak och samverkar med varandra.

Till exempel ökar den fysiska upphetsningen upplevelsen av psykisk njutning som i sin tur påverkar förmågan att visa ömhet för sin partner. Partnerns respons ökar i sin tur den fysiska njutningen som båda upplever.

KRO

▶ Den sociala sexualiteten formas i växelverkan med andra och det omgivande samhället. Alla kulturer har sina specifika regler, seder och handlingsmodeller som styr människors tänkande och handlande. Det kan till exempel handla om könsroller, sällskapande, parrelationer eller om vad som är tillåtet och vad som inte är det.

Den sexuella utvecklingen har kroppsliga, emotionella och förnuftsmässiga dimensioner. I en sund sexualitet samverkar alla dimensioner: kroppens hormoner och biologiska drifter väcker sexlusten. Starka känslor så som behov av närhet, kärlek, passion samt glädjen av att få och visa ömhet stärker den biologiska upphetsningen.

Människan styrs inte bara av känslor och biologiska drifter utan också förnuftet styr och reglerar vårt beteende. Det här förutsätter att man funderar över sina egna värderingar och attityder samt att man kritiskt granskar den information som man möter på olika håll. Å andra sidan ska man minnas att förnuftet inte enbart skapar begränsningar för sexualiteten. Våra tankar öppnar också vägen fantasins värld, till rika och obegränsade sexuella fantasier. Sexuella fantasier är en form av drömmar som är upphetsande och njutningsfulla – även om man aldrig avser att de ska förverkligas. Ofta är de svåra att verbalisera och för många representerar de den allra hemligaste delen av sexualiteten.

ÅLDER UT VE

▶ I den psykiska sexualiteten är det centrala begreppet den sexuella självbilden, dvs. hur människan själv känner och upplever sin sexualitet. Är jag värdefull, älskad och accepterad som jag är?

Människans uppfattning om sig själv och andra formas via upplevelser som bygger på olika livserfarenheter och händelser. Närhet, ömhet och kärlek som man upplevt i barndomen stöder utvecklingen av en positiv sexuell självbild. På den här grunden byggs senare vänskap, sällskapande och parrelationer. På motsvarande sätt skadar dåliga erfarenheter, som t.ex. våldsamma upplevelser och för tidiga sexuella relationer, den sexuella självbilden och förvränger bilden av både en själv och andra.

PSYKISK

R LIV NE OC S S I T UAT I O TER E H ER FARENH

K Ä N S LO R

119

Sexualiteten som resurs Sexualiteten en viktig del av hälsan När människan under sin utveckling hittar balans mellan sexualitetens olika dimensioner blir sexual­iteten en resurs som ger livsglädje och energi också på andra områden i livet. En balanserad och sund sexualitet inverkar i hög grad på människans livskvalitet och psykiska hälsa.

Sexualiteten är en mycket viktig del av hälsan och välbefinnandet.

Balansen nås inte alltid så lätt. Den sexuella utvecklingen och formandet av den sexuella självbilden kräver mycket tid och energi. Alla mognar i sin egen takt. Att bli otålig eller försöka påskynda utvecklingen hjälper inte eftersom varje utvecklingsfas måste få och ta sin tid.

Sexualiteten är känslig och sårbar. Om en människas sexualitet blivit störd av våldsamma erfarenheter eller om man haft svårigheter i nära relationer kan följden bli ett överdrivet hämningslöst beteende – eller försök att helt kväva sin sexua­litet. Sexuella erfarenheter i alltför tidig ålder, flera sexpartners, oansvarigt beteende i användningen av preventivmedel och likgiltighet för att drabbas av könssjukdomar är exempel på problem som kan åstadkomma bestående förändringar i livet och vara till skada för hälsan.

En sexuellt frisk vuxen En sexuellt frisk vuxen är du med sig själv. Hen kan njuta av sin sexualitet och är fri att uttrycka sin manlighet eller kvinnlighet. Hen vågar också sätta egna gränser och vet att var och en har rätt till sin egen kropp, egna känslor och åsikter.

Den sexuella hälsan syns också i relationerna med andra människor: en frisk människa klarar av att kommunicera respektfullt med andra oavsett kön. En sexuellt frisk vuxen klarar av att uppleva ömsesidig sexuell njutning och kan både känna och ta emot kärlek. Hen respekterar andra människors sexuella rättigheter och kränker inte dem. Att kunna stå ut med besvikelser, att ha förmågan att lösa konflikter och att klara av svåra situationer i livet är en del av den sexuella hälsan.

120

Ihmisoikeudet.net är ett samarbetsprojekt mellan olika medborgarorganisationer och dess verksamhet får bland annat utrikesministeriets informationsstöd. Verksamheten stöds dessutom av undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsstyrelsen. Budskapet i temahelheten ”Mun rajat” (Mina gränser) är att sexuell självbestämmanderätt är en mänsklig rättighet som alla har rätt till. Var och en har rätt att själv sätta sina gränser.

För att det här ska förverkligas har alla ett ansvar för att uppfatta och respektera den andras gränser.

är en mycket ” Sexualiteten viktig del av hälsan och välbefinnandet.”

En sexuellt frisk vuxen tar ansvar. Hen tar ansvar för användningen av preventivmedel och skyddar sig mot könssjukdomar. Om hen blir förälder tar hen ansvar för parförhållandet och föräldraskapet.

Alla bör ha rätt till information och utbildning om sexualiteten eftersom en god sexuell hälsa förutsätter omfattande kunskaper. En sexuellt frisk vuxen kan vid behov själv söka svar på frågor och hjälp för problem som hör ihop med sexualiteten.

Sex, trygghet och ansvar Njutning på egen hand eller tillsammans Sex innebär att man uttrycker sin sexualitet, i aktivitet, handlingar, tankar och känslor. Det är fråga om aktivitet där man njuter av den egna sexuali­teten. Man kan uppleva sex ensam eller tillsammans med andra människor. Att masturbera, sexuellt tillfredsställa sig själv, är avkopplande och skapar en skön sexuell känsla. Sam­tidigt är det ett sätt att bekanta sig med sin egen kropp och dess sexuella reaktioner och som en följd av det här kan man lättare njuta av sex med andra människor. När sex mellan två människor är som bäst är den en gemensam upplevelse och en upptäcktsfärd i en annan människa. Det handlar om att både ge och ta emot. Sex kan vara vackert och känsligt, kraftfullt och passionerat, tyst eller högljutt, allvarligt och andäktigt eller lekfullt.

Sex kan leda till orgasm, till sexuell utlösning.

En orgasm är dock inte det enda sättet att njuta av sex. Man kan också uppleva oerhört stark sexuell tillfredsställelse av en älskad människas fysiska och psykiska närhet utan samlag eller orgasm.

Ett orgasmcentrerat sätt att tänka på sex ökar prestationskraven och därmed minskar njutningen.

Lyckad sex ska inte mätas som en prestation utan den handlar om en njutning som uppkommer när två människor upplever en känsla av samhörighet.

Människors förhållande till sex är individuellt. En del är sexuellt väldigt aktiva medan andra har svagare sexuella behov. En del väljer att helt avstå från sex vilket de också har rätt till. Den sexuella lusten påverkas också av olika livssituationer så som förälskelse, graviditet, sjukdomar, stress och sorg.

Den sexuella lusten kan väckas av yttre eller inre retningar (stimuli). Inre retningar kan vara till exempel en snabbt förbigående mental bild, ett minne eller en sexuell fantasi. De yttre retningarna upplevs genom människans alla sinnen till exempel som blickar, dofter, ljud och framförallt som beröring. Erogena zoner är ställen på kroppen som ger upphov till en alldeles speciell sexuell njutning när de smeks eller berörs.

124

sex ska inte mätas som ” Lyckat en prestation utan den handlar om en njutning som uppkommer när två människor upplever en känsla av samhörighet.”

Reaktionerna på olika sexuella retningar är väldigt individuella och situationsbundna. Män reagerar överlag lättare på visuella stimuli än vad kvinnor gör. Kvinnors sexuella lust påverkas ofta av atmosfären. För kvinnor är det viktigt att känna sig älskade och åtrådda och att uppleva förtroende. Rädsla för att till exempel bli gravid kan vara ett hinder för den sexuella njutningen.

Förebygga oönskad graviditet Att ta ansvar för att förebygga oönskad graviditet är ett tecken på sexuell mognad. Ju tidigare den unga börjar ha samlag desto oftare brister användningen av preventivmedel. Unga vuxna klarar däremot i allmänhet bra av att ta ansvar för att förebygga graviditeter.

I ett förhållande är båda två ansvariga för användningen av preventivmedel också fast de flesta metoderna är riktade till kvinnan. Bägge är också ansvariga om man “glömmer” att använda preventivmedel och kvinnan blir gravid. Oavsett när ens barn föds är man förälder till det hela sitt liv.

Varje barn har rätt att födas önskat och efterlängtat och varje par har rätt att njuta av sin sexualitet utan rädsla för graviditet. Moderna preventivmedel möjliggör det här. Det finns många olika produkter och man måste bekanta sig med utbudet för att hitta den metod som passar en själv bäst.

Preventivmetoderna, antikonceptionsmetoderna, kan delas in i fyra grupper:

14 SÖMN OCH VILA Varför är sömnen nödvändig för min hälsa?

Vad har sömnen med inlär ning att göra?

Varför är unga känsliga för sömns törningar?

Hurdan är god sömn?

sömnlöshet?

Vilka är orsakerna till d sömnlöshet?

Vad kan hjälpa vi

Varje sömnstadie är viktig för hälsan Sömnen är central för människans välbefinnande. Vi sover faktiskt ungefär en tredjedel av våra liv. Men vi sover inte bort en tredjedel av livet – tvärtom, vi sover för livet. Vad händer då i kroppen när man sover? Forskning i hjärnans elektriska aktivitet, ögonens rörelser och kroppens muskelspänning har visat att sömnen kan delas in i REM-sömn och NREM-sömn. Förkortningen REM (Rapid Eye Movements) kommer från att

människans ögon under REM-sömnen rör sig snabbt under ögonlocken. Under NREM-sömnen, som också kan kallas non-REM-sömn, förekommer inga snabba ögonrörelser och just därför kallas den NREM (Non Rapid Eye Movements).

Sömnen brukar delas in i fem olika stadier: stadie I, II, III och IV (alla fyra är NREM-sömn) och REM-sömn. En normal nattsömn brukar innefatta 4–5 sömncykler, då man passerar från

Vaken REM Ytlig sömn Djupsömn

Stadie I Stadie II Stadie III Stadie IV 1

2

3

4 Timmar

5

6

Hos vuxna upprepas sömnstadierna i cykler på ungefär 90 minuter.

152

7

8

ytlig sömn (stadie I och II) till djup sömn (stadie III och IV) tillbaka till ytligare sömn och sedan till en period av REM-sömn. Den första perioden av REM-sömn kommer efter ca 90 minuters sömn och brukar vara 5–10 minuter. I början av natten är de lugna stadierna av djupsömn långa men mot morgonen blir de kortare. Mot morgonen ökar däremot andelen ytlig sömn och REM-sömn. Man brukar vakna nu och då under en sömncykel men uppvaknandet är ofta så kort att man inte minns det på morgonen.

Forskning tyder på att alla sömnstadier är viktiga på sitt sätt. Under den ytliga sömnen återställs människans funktionsförmåga. Under den djupa sömnen återhämtar hjärnan sig och kroppen vilar ut från dagens ansträngningar. Under djupsömnen repareras skador i organismen och ny vävnad bildas. Utsöndringen av tillväxthormoner hos barn och unga sker under djupsömnen.

Den djupa sömnen har också samband med inlärning eftersom det man har lärt sig under dagen lagras i långtidsminnet. Om man inte sover tillräckligt försvåras inlärningen.

InsomnANDE Ofta känns det som om insomnandet skulle ske långsamt. Trots det somnar man ögonblickligen.

En halvsovande människa är alltså inte i ett gränsland av vakenhet och sömn utan hon är turvis vaken och sovande.

Uppvaknande När man vaknar förändras hjärnans elektriska aktivitet plötsligt.

Om man vaknar mitt i REM-sömnen kommer man bra ihåg vad man just drömde.

Under REM-sömnen bearbetar hjärnan olika färdigheter, till exempel lagras olika rörelseserier i minnet. REM-sömnen är också viktig för den mentala hälsan. Under den lagras dagens händelser i känslominnet. REM-sömnen reglerar sinnesstämningen. Redan lindrig sömnbrist leder till att man upplever flera negativa känslor och lättare blir irriterad. Under REM-sömnen bearbetar människan svåra och komplicerade frågor. Information omstruktureras, analyseras och onödig information raderas. Det här förklarar varför något som har oroat en löser sig av sig själv under nattens sömn.

Sömnbrist kan inte ersättas med uppiggande medel eftersom sömnen också har andra funktioner än att pigga upp. Däremot kan korta tupplurar märkbart pigga upp och förbättra inlärningsresultaten.

YTLIG sömn (stadie I–II) Ungefär 1/2 av en vuxens nattsömn.

Efter insomnandet försjunker man i lätt sömn och kan då relativt lätt väckas på nytt. I det första sömnstadiet är sömnen så lätt att man inte nödvändigtvis upplever att man sover. I det här stadiet är drömmarna korta, endast tankefragment eller bilder som varar i några sekunder.

I det andra sömnstadiet blir drömmarna längre.

Djupsömn (stadie III–IV) Ungefär 1/4 av den vuxnas nattsömn.

Den djupa sömnen är vanligtvis lugn: den sovande rör inte på sig mycket, pulsen är långsam, blodtrycket är lågt och andningen är jämn. Det är svårt att vakna när man befinner sig i djupsömn. Ju tröttare människan är desto längre är perioderna av djupsömn.

REM-sömn Ungefär 1/4 av den vuxnas nattsömn.

REM-sömnen är rikast på upplevelser för den sovande eftersom de flesta drömmar förekommer i det här stadiet. REM-sömnen är både lätt och djup sömn. Under REMsömnen är musklerna avslappnade men hjärnan är nästan lika aktiv som på dagen.

Under REM-sömnen upplever män nästan alltid en erektion.

153

Den känsliga dygnsrytmen Dygnsrytmens regleringsmekanismer De viktigaste faktorerna vid regleringen av sömnen är dels organismens dygnsrytm (den cirkadianska rytmen) och dels den tid som har förflutit sedan det senaste uppvaknande (vilket har att göra med homeostasen, organismens jämvikts-

tillstånd – organismen eftersträvar ständigt inre balans). Vi sover bäst när både dygnsrytmen och den tid som har förflutit sedan uppvaknandet förutsätter att vi ska sova. Så är ofta fallet på kvällen när graden av vakenhet sjunker på grund av dygnsrytmen och det har förflutit en längre tid sedan vi senast sov.

Den cirkadianska regleringen

Den homeostatiska regleringen

Den cirkadianska rytmen är en biologisk rytm, en ”biologisk klocka”, hos alla organismer.

Cirkadianska rytmer styr viktiga biologiska processer, t.ex. växling mellan sömn och vakenhet hos djur samt bladrörelser hos växter.

Sömn regleras inte bara utifrån med hjälp av ljusstimuli utan kroppen följer hela tiden med sin inre balans. På grund av de inre regleringssystemen börjar kroppen kräva sömn efter att man varit vaken en viss tid – det uppstår ett sömnbehov (kallas också sömntryck). Behovet av sömn ökar fast omgivningen skulle vara upplyst.

Den mänskliga hjärnan har en egen ”biologisk klocka” vars nervceller fungerar i en rytm som är lite längre än 24 timmar. Eftersom denna ”sömn-vakenhetsklocka” inte är exakt 24 timmar börjar den gå efter om den inte dagligen ställs om.

Ljuset har den viktigaste betydelsen vid regleringen av sömn- och vakenhetsrytmen. När ljuset minskar börjar tallkottkörteln i hjärnan producera melatonin. Melatoninet sänker kroppens temperatur och får människan att känna sig sömnig. På grund av den cirkadianska regleringen är människan ofta sömnigast under dygnets mörka timmar. När dagen gryr upphör produktionen av melatonin och människans vakenhetsnivå stiger.

Den förlorade dygnsrytmen Växlande ljusförhållanden stör människans naturliga sömn-vakenhetsrytm, också när årsti-

När man har vakat ungefär 16 timmar efter en natt med normal sömn blir behovet av sömn så stort att funktionsförmågan för­ sämras och kroppen kräver sömn för att fungera normalt.

derna växlar. Den långa mörka vintern ökar utsöndringen av melatonin och behovet av sömn ökar. Situationen kan i värsta fall leda till vinterdepression.

Pigghetsgrad

· svårt att vakna

· blir allt

på morgonen

piggare

· matlusten ökar

· sömnbehovet

· sötsuget ökar

minskar

· sömnbehovet

· lättare att

ökar

vakna

· trötthet

HÖST

154

· djup nedstämdhet VINTER

VÅR

SOMMAR

Vintermörkerdepression börjar på senhösten och blir gradvis värre när mängden dagsljus minskar. Situationen blir bättre när våren börjar. (Vintermörkerdepression är ett exempel på årstidsbunden depression, SAD (seasonal affective disorder).)

Nattskift passar inte alla men man kan underlätta upprätthållandet av sömn-vakenhetsrytmen med noggrann planering och indelning av arbetsturer.

Uppskattningarna om hur vanlig vinterdepression är varierar. Man brukar räkna med att upp till 50 % av befolkningen kan ha lindriga drag av vinterdepression, tydlig depression har dock bara några få procent av befolkningen (1–4%). Kvinnor insjuknar lättare i vinterdepression än män.

Depressionssymtomen blir ofta värre med åren.

Ljusterapilampor och regelbunden motion kan minska symtomen.

Om man utsätter sig för ljus på nätterna kan utsöndringen av melatonin minska kraftigt. Problemet märks särskilt hos skiftesarbetare i form av sömnsvårigheter. Samhällsekonomiskt har detta stor betydelse, eftersom var femte finländare arbetar i tre skift – nattarbete är ofta en nödvändighet i branscher som hälsovården och en del industri.

Vår kropp är inte biologiskt speciellt väl anpassad till förändringar i sömn-vakenhetsrytmen.

Trots detta kräver vår livsstil idag att man ständigt är flexibel när det gäller sömn-vakenhetsrytmen. Arbete, fritid, underhållning, festande och användningen av sociala medier förskjuts allt oftare in på natten.

Den ökade turismen till fjärran länder innebär att man flyger över flera tidzoner, vilket orsakar åtminstone tillfälliga störningar i dygnsrytmen. En människa som drabbas av jetlag känner sig väldigt trött på dagen medan hon kan ha svårt att sova på natten. Förmågan att kunna anpassa sig till tidsskillnader är individuell.

När Thomas Edison uppfann glödlampan kunde han säkert inte föreställa sig hur mycket hans uppfinning skulle komma att inverka på kommande generationers sömn-vakenhetsrytm.

155

15 MILJÖ OCH HÄLSA Är luften de andas fr isk?

Hur inverkar m iljön på bilden på den fysiska, psykiska och so ciala hälsan h os människor n a?

Är de utsatta för st rålning?

Vilken betydelse har ljuden i miljön ?

Tycker du att miljön känns tr ygg? n här Vilka känslor väcker de miljön hos dig? d vänner å kaféet me p ta it s e r ll den? s med s tran Skulle du he g n lä a g g jo eller

Miljön påverkar alltid människan Varje dag rör vi oss i och mellan många olika miljöer och alla dessa miljöer påverkar vår hälsa på olika sätt. Effekten kan vara positiv eller negativ, direkt eller indirekt. Ofta är effekten summan av många olika faktorer.

Direkt och indirekt effekt på hälsan Med direkta miljöfaktorer avses den direkta effekten av till exempel dålig hygien, föroreningar, buller och strålning på i första hand människans fysiska hälsa. De direkta miljöfaktorernas mängd och effekt kan mätas med olika instrument.

162

Indirekta miljöfaktorer inverkar främst på människans psykiska och sociala hälsa. De människor som till exempel sitter på kaféet på bilden upplever miljön som behaglig och trivsam.

Havsutsikten hjälper dem att koppla av och den kan också framkalla trevliga minnen. På ett kafé kan man träffa vänner och också lära känna nya människor. Stranden lockar särskilt till sig turister, båtförare och motorcyklister. Ett gemensamt intresse ökar känslan av samhörighet. Ibland kan de indirekta miljöfaktorerna också inverka på den fysiska hälsan. Till exempel kan en gångbana invid stranden locka stadsbor att ta promenader och jogga.

Rent vatten och ren näring Tillräckligt med rent vatten och ren mat borde vara en mänsklig rättighet överallt i världen. Tyvärr är det inte så. Största delen av jordens befolkning lider åtminstone tidvis av brist på vatten eller av dålig vattenkvalitet. Enligt WHO dör 5,2 miljoner människor årligen av sjukdomar som sprids genom dåligt vatten. Det motsvarar hela Finlands befolkning, varje år. I utvecklingsländerna är orsaken till orent vatten ofta dåligt fungerande avloppssystem eller till och med total avsaknad av toaletter.

I Finland är situationen anmärkningsvärt bra.

Hos oss dricker vi i huvudsak rent vatten och äter ren mat. Konsumenternas trygghet garanteras genom lagstiftning om livsmedel och hushållsvatten. I Finland övervakar Livsmedelssäkerhetsverket Evira livsmedelssäkerheten, att maten är säker för oss konsumenter. I Finland har vi också ett omfattande system för hushållsvatten (dricksvatten) och avfallsvatten. Största delen av finländarna får sitt vatten från vattenverk där man noga följer med hushållsvattnets kvaAlgblomningar är en naturlig process som alltid inträffar under vår och höst. Men övergödningen i Östersjöområdet har lett till kraftigare algblomningar, särskilt under högsommaren.

Cyanobakterier (blågröna alger, blågröna bakterier) kan irritera huden och förorsaka förgiftningssymtom.

164

litet. Institutet för välfärd och hälsa (THL) och Valvira, tillstånds- och tillsynsverket för socialoch hälsovården, stöder, utvecklar och rapporterar kring övervakningen. Utanför det här välreglerade systemet med regelbunden granskning av hushållsvattnets kvalitet finns ungefär 700 000 personer. Dessa får sitt vatten från egen brunn och måste således själva vara aktiva och granska vattnets kvalitet med minst tre års mellanrum.

Kommunens hälsovårdsmyndigheter ger råd vid behov.

I Finland förorsakar mikropartiklar från trafiken mest hälsoproblem. Mikropartiklarna kommer oftast från bilavgaser och främst från dieselmotorer. Tack vare katalysatorer i bilarna har mängden mikropartiklar i luften minskat.

I en del yrken eller i vissa fritidsintressen kan man utsättas för speciellt mycket luftföroreningar.

Mikropartiklar är värst I både inne- och uteluften förekommer det alltid en del partiklar av olika storlek. Merparten av de partiklar som finns inomhus kommer utifrån, men när man till exempel bränner ljus, röker, eldar med ved eller rostar bröd frigör man också

En del miljöföroreningar luktar illa och inverkar därför också på människors trivsel. Fenomenet är bekant speciellt på orter med cellulosaindustri.

mikropartiklar. Partiklarnas storlek förefaller korrelera med de hälsorisker de medför. Mest hälsoproblem förorsakar partiklar som är mindre än 2,5 μm eftersom de tränger djupt ner i lungorna och också kommer ut i blodomloppet. Störst bekymmer vållar partiklar som inte är vattenlösliga och därför inte avlägsnas från kroppen med urinen.

Partiklar i andningsluften

Stora partiklar

Grova partiklar

Fina partiklar

Ultrafina partiklar

Partiklarnas storlek

över 10 μm

10–2,5 µm

2,5–0,1 µm

under 0,1 µm

Källa

Pollen

Gatu- och asfaltdamm

Avgaser

Vedeldning

Svampsporer

Sandningssand

Energiproduktion

Avgaser

Industri

Tobaksrök

Synligt gatudamm

Vedeldning Nedfall från andra länder Transport i luftvägarna

Fastnar i näsans och de övre andningsvägarnas flimmerhår. Avlägsnas ganska snabbt när man hostar, nyser eller snyter sig. Når inte lungorna.

Når ända till luftrören.

Förs sakta upp till svalget av flimmerhåren.

Avlägsnas från kroppen via matsmältningskanalen. En del stannar kvar djupt i lungorna.

Största delen går ända till lungalveolerna med andningsluften.

Kan från lungalveolerna komma in i blodomloppet och vidare till hjärtat, hjärnan, levern eller benmärgen.

Negativa hälsoeffekter

Inga allvarliga hälsoeffekter

Förvärrar astma och andra sjukdomar i andningsorganen.

Redan små mängder höjer risken för att drabbas av sjukdomar i andningsorganen och av hjärt- och kärlsjukdomar.

Dödligheten bland dem som har dessa sjukdomar ökar.

Man känner ännu inte speciellt bra till effekterna.

Främst irritationssymtom: snuva, hosta, klåda i halsen och ögonen.

Obs! μm = en mikrometer = en tusendedels millimeter

169

Ljud i omgivningen Ljud omger människan på samma sätt som luften. De finns alltid där, också när man inte aktivt lägger märke till dem. Under en dag hör vi otaliga olika ljud. En del ljud uppfattas som behagliga och avslappnande, till exempel ens favoritmusik och många naturljud. Andra ljud stör koncentrationen, väcker irritation och är till och med uttröttande. Buller är ljud som upplevs som obehagligt och är skadligt för hälsan. Buller är en av de faktorer som mest negativt påverkar trivseln på arbetsplatsen och i livsmiljön.

Att definiera buller är svårt. Om buller definieras endast utgående från den subjektiva upplevelsen kan ett och samma ljud vara underbar musik för en och påfrestande oljud för en annan. Buller kan inte heller definieras enligt ljudets styrka eftersom ett tyst ljud i vissa situationer, till exempel på natten, kan vara störande och därför uppfattas som buller..

170

Buller stör och ger skador En del människor lider mera av buller än andra. Bullerkänsligheten är alltså individuell. Det handlar troligen om en ärftlig egenskap som inte förändras fast man utsätts för buller. Ljudstyrkan och tiden man tillbringar i buller inverkar på uppkomsten av bullerskador. Riskgränsen anses vanligen vara 85 dB men hörseln hos människor som är känsliga för oljud försämras redan vid lägre nivåer. Tidsgränsen för hur länge man kan vis-

Ljud och vibrationer hör ofta ihop – båda kan ge upphov till negativa hälsoeffekter.

tas i buller minskar när bullernivån ökar. Som en grov tumregel kan man ha följande: när ljudet stiger med tre dB halveras tiden för hur länge man tryggt kan vistas i ljudet. Ljudets frekvens inverkar också något på risken för hörselskada. Öronen tål ofta bättre ljud med låg frekvens och därför skadar ljud med hög frekvens lättare öronen.

Oftast utvecklas en bullerskada småningom, när man utsätts för buller under flera års tid. Men en bullerskada kan också uppkomma plötsligt, till exempel om en raket avfyras nära örat. Då kan hundratals celler som reagerar på ljud förstöras på en gång. I en del fall blir skadan bestående och det här leder till att den drabbade hör ett ständigt surr, brus eller annat störande ljud.

Symtomet kallas tinnitus. Man kan inte bota tinnitus men terapi kan hjälpa den drabbade att anpassa sig till problemet.

Tidsgränser där riskerna för hörselskada uppstår vid upprepad exponering Bullernivå/tid 85 dB / 8 h 88 dB / 4 h 91 dB / 2 h 94 dB / 1 h 97 dB / 30 min 100 dB / 15 min 103 dB / 7 min 106 dB / 3 min 109 dB / 2 min 112 dB / 1 min 115 dB / 30 s 118 dB / 15 s 130 dB / 1 s Källa: Kuulonhuoltoliitto ry

ytteröra

mellanöra

hörselben trumhinna

inneröra

båggångarna hörsel- och balansnerv snäckan

öronmussla

hörselgång örontrumpeten Cellerna som förnimmer ljudvågor finns i innerörat, i ett hörselorgan som kallas snäckan. När man föds finns det tusentals celler i hörselorganet men deras mängd minskar småningom när man blir äldre. Under ålderdomen förstörs hörselcellerna i allt snabbare takt. Det här innebär att åldringars hörsel försämras eftersom sinnesceller inte förnyas.

171

Tystnaden är välgörande för hela kroppen.

borde varje dag få tillbringa tid ” Alla också i tystnad.”

Ungefär 6 % av finländarna har någon form av hörselskada. För en del är det en följd av åldrande, för andra är hörselskadan orsakad av buller. Över 90 % av dem som har bullerskador är män.

Ungefär 50 000 finländare lider av tinnitus. Tinnitus är lika vanligt hos män och kvinnor.

Antalet hörselskador har under de senaste årtiondena minskat kraftigt. Det finns många orsaker till det här: informationen om bullerskador har ökat och lagstiftningen om bekämpande av buller har preciserats. Förordningar som berör buller finns bland annat i lagarna om arbetarskyddslagen, miljöskyddslagen samt markanvändningsoch bygglagen. Nuförtiden känner folk bättre till riskerna med buller och användningen av hörselskydd har ökat. Också hörselskydden har utvecklats och blivit mångsidigare.

172

Den välgörande tystnaden Att skydda sig mot buller är viktigt, men det är också skäl att poängtera betydelsen av tystnad i sig. Tystnad ger öronen den återhämtning som de behöver. Tystnaden är välgörande för hela kroppen eftersom buller inte bara påverkar hörseln utan också beteendet och psyket. Buller gör det svårt att koppla av, försvårar inlärningen, orsakar eller förvärrar sömnstörningar och ger upphov till negativa känslor så som missnöje och ilska. Man har också konstaterat att buller påverkar människans blodomlopp – blodkärlen drar ihop sig, blodtrycket stiger och hjärtats puls ökar när man befinner sig i en bullrig miljö.

Alla borde varje dag få tillbringa tid också i tystnad. Tyvärr är tystnad en alltmer sällsynt naturresurs. Speciellt i städerna drunknar naturens avkopplande ljud ofta i buller.

Den osynliga strålningen När man talar om strålning är den mest skrämmande bilden en olycka i ett kärnkraftverk. Vid en sådan olycka sprids strålning med vinden i form av radioaktivt nedfall till och med flera tusen kilometer från olycksplatsen. Så hände till exempel vid olyckan i Tjernobyl år 1986. Det radioaktiva nedfallets joniserande strålning är ytterst farlig för hälsan. Om man utsätts för större mängder dör man ögonblickligen. Men också små mängder ger upphov till strålningssjukdomar och som en följd av dessa ökar risken för bland annat cancer, missfall och barnlöshet.

Den strålande marken I Finland utsätts vi för en större dos joniserande strålning än på de flesta andra håll i världen. Orsaken är dock inte våra eller andra länders kärnkraftverk. Orsaken är naturligt förekommande berg- och jordarter som frigör radioaktivt radon. Radon frigörs från jordmånen och förs vidare till inomhusluften. Därifrån förs den genom andningen vidare till lungorna. I lungorna orsakar strålningen från radon cellmutationer vilket småningom kan leda till lungcancer. I Fin-

RADON I BOSTÄDER En ruta motsvarar 10 x 10 km

Med radonmätningsburkar från Strålsäkerhetscentralen STUK kan man lätt mäta halterna av radon i den egna bostaden.

Man kan utsättas för joniserande strålning också i samband med medicinska undersökningar.

Strålsäkerhetscentralen STUK har sammanställt en radonkarta över Finland. Kartan baserar sig på radonmätningar av inomhusluft i småhuslägenheter. Mätningarna är gjorda med STUK:s radonmätningsburkar. Mätresultaten visar att radonhalterna i jordmånen varierar på olika håll i Finland.

Kartmaterialet: Statistikcentralen

173

tills har man endast kunnat bevisa att den ultravioletta strålningen, UV-strålningen, från solen och i solarier ökar risken för cancer. Ungefär 80 % av alla hudcancerfall beror på UV-strålning. UV-strålning är skadlig också för ögonen eftersom den höjer risken för gråstarr.

Det är dock skäl att minnas att människan behöver en del UV-strålning för att hållas frisk.

Med hjälp av UV-strålning bildar huden D-vitamin som är nödvändigt för bland annat benstommens ämnesomsättning. Under sommaren får vi dock den strålningsdos som behövs redan genom att vara ett par minuter ute i solen. Under vintern får vi alldeles för lite UV-strålning här i Finland och därför borde kosten innehålla tillräckligt med D-vitamin.

land konstateras årligen hundratals lungcancerfall som orsakats av att den drabbade utsatts för radonhaltig inneluft. Trots det klarar merparten av befolkningen sig bra.

Det är svårt att upptäcka radon eftersom det är en färglös, luktfri och smakfri gas. Halterna av radon kan påverkas genom vädring, genom att effektivera ventilationen och genom byggnadstekniska åtgärder. De radioaktiva ämnena som finns i jordmånen, så som radon och uran, kan också finnas i vattnet i borrade brunnar.

Den strålande himlen

S a m m a n fat t n i n g

Man har också forskat mycket i hur den icke-joniserande strålningen inverkar på hälsan. Hit-

Miljöns direkta och

BULLER/TYSTNAD

indirekta

hälsoeffekter

Som barn var jag här med farfar varje sommar.

Nu klarar han inte av att ta sig till stranden.

Här kan jag glömma stressen inför provveckan.

Här stöter man alltid på nån kompis.

LUFTFÖRORENINGAR STRÅLNING

Härligt att få springa vid havet!

MATENS RENHET

VATTNETS RENHET

SMITTSAMMA SJUKDOMAR

FAROR

Obs! Smittsamma sjukdomar behandlas på sidorna 42–57 och olycksfall på sidorna 176–183.

174

Uppgifter

1.

Bemästra begreppen Hur hör följande begrepp ihop med människans hälsa?

5.

b. blågröna alger i sjöarna

b. Ge mångsidiga exempel på hur man kan beakta främjandet av barnens hälsa och förebyggandet av sjukdomar när man planerar gårdsplanen. Motivera dina förslag.

c. mikropartiklar i andningsluften d. joniserande strålning

Mitt bostadsområde Fundera på ditt eget bostadsområde och svara på följande frågor.

a. Beskriv ditt favoritställe. Hur tror du att den inverkar på din hälsa? b. Vilken miljö upplever du som motbjudande? Varför?

I ett nytt bostadsområde planeras ett daghem.

a. Vilka faktorer ska man beakta när man letar efter den bästa placeringen?

a. indirekta miljöfaktorer

2.

Att planlägga med tanke på hälsan

6.

Fler bilar Fundera på vilka följder den ökade trafiken och det ökade antalet bilar har för hälsan.

c. Vilka direkta miljöfaktorer anser du skapar mest hälsoproblem i ditt eget bostadsområde? Motivera ditt svar.

3.

Negativa hälsoeffekter Hur kan du själv minska

a. strålningens b. bullrets c. andningsluftens negativa effekter på din hälsa?

4. Bildanalys

Diskutera kring bilderna på olika bostadsmiljöer på sidan 163. Fundera på omgivningens indirekta hälsoeffekter

a. för ett litet barn. b. för en gymnasieelev. c. för en åldring.

175

18 egenvård Kan joggande vara egenvård ?

Främjar man hälsa eller

förebygger man sjukdom när man borstar tänderna

?

Ska man bry sig om och reagera på alla symtom?

I et t nötskal

smedicin”? Är huvudvärk ”brist på huvudvärk eklam? g till läkemedelsr si la ål rh fö an m a Hur sk

3.

2.

BESVÄREN FÖRVÄRRAS eller Ta kontakt med hälsovården, vård i ÄR LÅNGVARIGA enlighet med instruktioner

Sköt om smärre symtom hemma

1A. Främja och

upprätthåll hälsan

SYMTOM OCH BESVÄR

1B. Förebygga sjukdomar

INGA SYMTOM HÄLSOTILLSTÅNDET FÖRBÄTTRAS

RISKER UNDVIKS

Man kan dela in egenvården i tre nivåer/steg.

Egenvårdens pyramid

198

Främjar jag min hälsa eller förebygger jag sjukdomar?

Man kan sköta om sig själv redan innan man får symtom eller insjuknar De flesta ser inte regelbundet joggande som “vård”.

Men att jogga regelbundet förbättrar uthålligheten och höjer konditionen och joggandet upprätthåller och förbättrar därmed organismens hälsotillstånd. Därför kan joggandet anses vara s.k. egenvård. Andra hälsosamma vanor såsom vettiga kostvanor och tillräcklig nattsömn förbättrar också kroppens motståndskraft och ger kraft för vardagen.

Det är viktigt att komma ihåg att hälsosamma levnadsvanor har stor betydelse för att förebygga sjukdomar, speciellt under perioder när man har bråttom och upplever stora belastningar. Också under provveckan lönar det sig till exempel att sova tillräckligt. Ibland kan det till och med löna sig att motionera mer istället för att i tron att man får mer lästid motionera mindre. När man lyckas med förändringar blir man mera positivt inställd till egenvård. Det här leder till att hälsosamma levnadsvanor upplevs som positiva och inte som belastande. En studerande som minskar sitt spelande på nätet kan märka att hen är piggare på lektionerna och en lärare som motionerar mera kan märka att hen får mer kraft för arbetet.

Borsta tänderna och minska riskerna Ett av egenvårdens mål är att minska riskerna för sjukdomstillstånd. Ett bra exempel på det här är tandborstning. Nästan alla människor har kariesbakterier i munnen vilket innebär risk för att få hål i tänderna. Trots kariesbakterierna kan man med god tandhygien och genom att rengöra tandytorna varje dag helt undvika hål i tänderna.

Den kommunala tandvården är vid sidan om egenvården viktig för tändernas hälsa. Tandvårdscentralernas förebyggande vård är dock inte i sig tillräcklig utan alla måste också själv medverka till att förebygga hål i tänderna genom att till exempel inte småäta hela tiden. Det är värt att ta tand-

Tandtråd kommer åt bakterier som tandborsten inte kan komma åt. Bilden ovan (tagen med svepmikroskop och färglagd) visar en använd tandtråd.

läkarens rekommendationer på allvar och satsa på regelbunden tandhygien. Ansvaret för hälsan ligger alltså dels på samhället, dels på varje enskild medborgare.

Förebygg hål i tänderna 1. Rätt munhygien ▶ borsta tänderna två gånger per dag (på morgonen före frukost och på kvällen före läggdags) ▶ vänj dig vid att regelbundet använda tandtråd ▶ använd xylitolprodukter för att förhindra syraangrepp 2. Stärk tandemaljen ▶ använd tandkräm med fluor ▶ undvik att borsta tänderna direkt efter en måltid eller efter att du har druckit sura drycker 3. Kosten ▶ ersätt sötsaker med hälsosamma alternativ ▶ drick kranvatten när du är törstig, undvik kolsyrade drycker (även lågkaloridrycker med kolsyra, s.k. light-drycker, skadar emaljen)

199

Uppgifter

1. Bemästra begreppen

Förklara följande begrepp.

a. öppenvård b. mödrarådgivning och barnrådgivning c. förebyggande hembesök d. stöd för anhörigvårdare

2. Olika hälsovårdstjänster

Hur skiljer sig

a. specialsjukvård och primärvård från varandra? b. yrkeshögskolornas och högskolornas hälsovårdstjänster från varandra? och hälsans främjande i 3. Hälsovården gymnasiet

som främjar 5. Organisationer hälsan och förebygger sjukdomar

Många organisationer har en viktig roll i att främja hälsan och förebygga sjukdomar. I den här boken har många organisationer nämnts och ett antal logon förekommit. a. Leta i boken och på nätet upp patientorganisationer som till exempel arbetar för patienter med någon specifik sjukdom, hjälper dem att anpassa sig till ett liv med sjukdomen och arbetar för att förebygga sjukdomen. b. Leta i boken och på nätet upp organisationer vars huvudsakliga syfte är att främja välbefinnandet bland barn och/ eller unga.

Ta reda på hur hälsovården är ordnad i din skola. Fäst speciell vikt vid hurdan roll det hälsofrämjande arbetet har i ditt gymnasium. a. På vilket sätt deltar skolhälsovårdaren och/eller skolläkaren i främjandet av gymnasisternas hälsa? b. Vad mer kunde göra för att främja de studerandes hälsa?

dig med en anhörig4. Bekanta vårdares arbete

Ta reda på mer om anhörigvårdares arbete. Sök information i olika källor – tidningar, webbplatser och till exempel personer som du känner. Diskutera därefter: a. Hurdant är anhörigvårdarens arbete? b. Känner du någon anhörigvårdare? c. Vilken uppskattning får anhörigvårdarna?

Vilka faktorer inverkar på uppskattningen eller bristen på den? d. Hur mycket lön borde en anhörigvårdare få?

217

BILAGA

Första hjälpens ABC Märket för första hjälpen

Med första hjälpen avses åtgärder där man hjälper sig själv eller andra efter en olycka, ett olycksfall eller en sjukdomsattack. Varje medborgare borde lära sig och öva på att ge första hjälpen och dessutom hålla sina kunskaper à jour. Man kan vara tvungen att ge första hjälpen åt en helt främmande person till exempel i samband med en trafikolycka men det mest sannolika är att den som behöver hjälp är en familjemedlem, en vän eller en bekant. Om man regelbundet övar sig på att ge första hjälpen klarar man också av att handla rätt och utan att tveka när det verkligen gäller.

Största delen av olycksfallen och skadorna är lindriga. Att ta hand om lindriga skador kan ses som en del av egenvården. Ibland kräver skadorna fortsatt vård. Första hjälpen ersätter inte alltid besök hos läkare.

Vid allvarliga olyckor utgör den första hjälp som en lekman ger en del av vårdkedjan och den är lika viktig som den första hjälp som ges av vårdpersonal. Ibland kan en allvarlig olycka rentav göra den som skulle kunna hjälpa handlingsförlamad. Därför är det viktigt att behärska första hjälpen – om man känner att man har färdigheten och kunskapen är det lättare att hantera också svåra situationer, ingripa och kanske rädda liv.

Akut första hjälp, dvs. den första hjälp som ges för att rädda en människas liv, måste ges utgående från de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som varje enskild individ har.

AKUT FÖRSTA HJÄLP

försvåras av blockerade andningsvägar, hjärninfarkt, förgiftning, anafylaktisk chock, brännskada, skallskada eller t.ex. skador i bröstkorgen eller andningsvägarna. Det här kan leda till syrebrist.

Offret blir på grund av syrebristen svagt grå eller blåaktig i ansiktet. Andningen är flämtande, vinande eller på annat sätt onormal. När andningen försvåras blir offret rädd för att kvävas och hen kan vara upprörd och förvirrad.

För att första hjälpen ska vara effektiv är det viktigt att snabbt utreda orsakerna till andningsproblemen och att lugna ner offret. Fråga om hen har eventuella sjukdomar och hur hen mår och känner sig. Man måste också handla snabbt. Om

Med akut första hjälp avses första hjälpen som ges för att rädda liv direkt på olycksplatsen. Man försöker då förhindra att situationen blir värre och tar ansvar för att räddningspersonal och/eller vårdpersonal fås till platsen.

ANDNINGSPROBLEM

Andningsproblem kan bero på många olika orsaker. Akuta infektioner i andningsvägarna (hos barn t.ex. inflammation i struphuvudet), kronisk lungsjukdom (t.ex. ett astmaanfall) eller nedsatt hjärtfunktion kan leda till andningsproblem och till att andningen upphör. Ibland kan andningen

218

Allmänna råd i nödsituationer • Var snabb, beslutsam men samtidigt också finkänslig.

• Lyssna på och visa omsorg om den som är i behov av hjälp.

• Lämna inte offret ensam.

• Det är viktigt att vård- och räddningspersonalen får veta vad som har hänt och vad den drabbade berättat. Återge och berätta vad du vet – det kan ha stor betydelse för de fortsatta åtgärderna.

Det allmänna nödnumret är 112. Du kan ringa till 112 i alla EU-länder. Om din resa inte går till ett EU-land, kom ihåg att ta reda på resmålets nödnummer på förhand.

Mer om första hjälpen: www.rodakorset.fi.

man använder sig av mediciner som direkt inverkar på andningen (t.ex. mediciner som öppnar luftrören) hjälper dessa snabbt. En halvsittande ställning och frisk luft underlättar andningen.

Be om hjälp av sakkunniga om det behövs. Ta vid behov till hjärt-lungräddning (HLR).

Om offrets andning förhindras av ett främmande föremål (t.ex. en bit mat) och hen inte kan tala, uppmana först offret att hosta. Om offrets tillstånd försämras och hen inte klarar av att hosta ring 112 och följ de anvisningar som ges.

Man kan försöka få bort det främmande föremålet genom att med handflatan slå hårt fem gånger mellan skulderbladen på offret. Om det här inte hjälper använder man Heimlichmanövern för att försöka stöta upp det främmande föremålet.

Man ställer sig bakom offret, knyter ena handen och sätter den på övre delen av offrets buk, placerar andra handen ovanpå den knutna näven och därefter trycker och drar man snabbt och hårt inåt-uppåt. Vid behov upprepas manövern fem gånger. Om det främmande föremålet inte lossnar och andningen fortfarande inte fungerar fortsätter man med fem slag mellan skulderbladen och fem Heimlichmanövrar om vart annat.

Heimlichmanövern får endast användas i nödfall.

Man får aldrig genomföra manövern i övningssyfte, eftersom rörelsen kan skada revbenen eller förorsaka andra inre skador.

Om föremålet inte ännu heller lossnar eller om offret blir medvetslöst lägger man hen på sidan och slår hårt ett par gånger mellan skulderbladen. Om patienten blir sämre börjar man med hjärt-lungräddning. Om det handlar om ett barn ska man anpassa slagets kraft till barnets storlek.

BISTÅNDSSKYLDIGHET

Vägtrafiklagen, strafflagen och räddningslagen förpliktar alla att stanna vid en olycksplats, hjälpa till enligt bästa förmåga och transportera skadade till vård. Polis- och räddningslagen förpliktar oss att på order av polisbefäl eller räddningsledare hjälpa till att, t.ex., leta efter en drunknad, rädda en människa eller avvärja en olycka. Det är en del av vår medborgerliga plikt att följa anvisningar och hjälpa till enligt bästa förmåga. Man kan bli dömd till böter eller fängelse om man undlåter eller vägrar att hjälpa till i en nödsituation.

Vi har alla alltid rätt att få hjälp och också alltid skyldighet att vid behov ge hjälp.

BLÖDNING

Blödningar kan antingen vara inre eller yttre. Första hjälpen för en yttre blödning kan indelas utgående från hur den har uppkommit och vilka orsakerna till den är: t.ex. ytliga sår, skärsår, sticksår, skrubbsår, skottsår och bitsår.

Ett offer med rikliga blödningar placeras i liggande läge. Dämpa blödningen genom att snabbt trycka en kompress, ett papper eller en hand mot såret. Det finns alltid en infektionsrisk i samband med sår så undvik att röra vid såret med bar hand.

Man ska inte själv avlägsna främmande föremål från såret. Såret skyddas med ett förband, stöds i upphöjd ställning och hålls stilla. Alla sår i ansiktet eller vid lederna som är över 1 cm långa bör visas för läkare. Man ska också kontrollera att offret har fått stelkrampsvaccin och att det är i kraft. Speciellt bitsår har ofta ojämna sårkanter vilket gör det svårare för vävnaden att läka.

Många djurbett medför dessutom risk för infektioner och därför bör man alltid uppsöka läkare.

Om offret blöder från näsan ska hen böja huvudet framåt. Genom att placera ett kallt omslag i nacken eller en liten ispåse i munnen får man blodkärlen att dra ihop sig med följden att blödningen minskar. Man kan också försöka stoppa blödningen genom att trycka näsvingarna mot näsans mellanvägg.

En inre blödning är i allmänhet symtomfri i början och förvärras trots första hjälpen.

Vid olyckor som leder till blödningar ska man alltid beakta risken för chock. Ring vid behov 112.

219

BRÄNNSKADA

Den vanligaste orsaken till brännskador är hett vatten. Andra är heta föremål, ånga eller vätska, eld, elektricitet, strålning och frätande kemikalier. Brännskador klassificeras utgående från omfattning och djup. Oftast uppstår en brännskada snabbt och man talar då om omedelbara skador.

En reaktion som orsakas av solens strålning kan vara liknande men reaktionen är långsammare.

Första hjälpen avgörs utgående från brännskadans orsak, djup, omfattning och hur snabbt den har uppkommit.

9% framsida

9%

18 %

9%

baksida

18 %

9%

1%

18 %

9%

9%

1%

18 %

Snabb fortsatt vård krävs särskilt vid

18 % 18 %

18 %

18 %

– omfattande första gradens brännskador – alla brännskador som är större än en handflata, alla andra gradens brännskador i ansiktet eller på könsorganen – tredje gradens brännskador – brännskador förorsakade av elektricitet – brännskador i andningsorganen (du kan misstänka det här om patienten har talsvårigheter eller om ögonbrynen eller ögonfransarna är svedda)

vuxen

fingrarna tillsammans 1 %

barn

När man definierar brännskadans omfattning använder man 9 %–regeln: en övre extremitet utgör 9 % av den totala hudytan, huvudet likaså 9% och en nedre extremitet 18 %. Man ska ta särskilt barns brännskador mycket allvarligt. Det finns risk för chock om det skadade området är över 15 % hos en vuxen och över 5–10 % hos ett barn.

– brännskador hos barn – brännskador (även lindriga) hos åldringar – inflammerade brännskador Brännskadorna klassificeras utgående från deras djup.

En första gradens brännskada är ytlig, till exempel ett område på huden som är rödaktigt och ömt när det har blivit bränt av solen. Det skadade området läks ofta snabbt och lämnar inte ärr efter sig.

En andra gradens brännskada är djupare, ofta förorsakas den av kokande vatten. Hudens yttersta lager är skadat och underliggande hudlager utsöndrar vävnadsvätska vilket gör att det bildas vätskefyllda blåsor i huden. Smärtan i det skadade området är intensiv. Man får inte spräcka blåsorna eftersom det är viktigt att det inte kommer in smuts eller andra partiklar i vävnaden. Man täcker området med blåsorna med ett förband eller en salvkompress. Man byter ut förbandet varannan dag.

Vid en tredje gradens brännskada går skadan genom alla hudlager, i vissa fall ända ner till fettvävnaden eller muskelvävnaden. Skadan orsakas oftast av eld, elektricitet eller frätande kemikalier.

Uppsök genast en läkare eller kalla på ambulans. På grund av nervskador känner man inte smärta i själva skadan. Området kan vara ljusgrått eller mörkt. Ibland sipprar det rikligt med blodvätska från det skadade området och det här kan orsaka en chock. Grava brännskador lämnar alltid ärr efter sig. Svåra brännskador kräver ofta hudtransplantationer.

Allmänna råd om första hjälpen vid brännskador: • Begränsa exponeringen, dvs. undvik att utsättas för mera av det som ger upphov till skadan.

• Kyl snabbt av det skadade området genom att låta svalt vatten rinna på det eller genom att sänka ner det skadade området i svalt vatten i 10–20 minuter.

• Brännskadan kan sprida sig till djupare hudlager redan på 10–20 sekunder så det är väldigt viktigt att avkylningen inleds snabbt.

• Omfattande brännskador ska kylas endast en kortare stund eftersom risken för hypotermi växer.

220

CHOCK

Chock är ett ord som i dagligt tal ofta används för att beskriva en omskakande upplevelse. Här behandlas dock medicinsk chock som kan inträda när blodtryck och blodflöde sjunker. Kroppen orkar då inte med och man hamnar i ett chocktillstånd. Medicinsk chock är livshotande och man bör snabbt få vård.

Det finns alltid risk för chock om man har en allvarlig störning i blodomloppet. Det här leder snabbt till att cellerna inte får tillräckligt med syre och därför är situationen livshotande. Orsaken till en chock kan vara en omfattande inre eller yttre blödning, en omfattande eller djup brännskada (vätskeförlust), hjärtstörningar, en kraftig allergisk reaktion, hjärtsjukdomar eller t.o.m. en svår infektion. Om man blir extremt rädd eller upplever extrem smärta kan blodkärlen kraftigt utvidga sig vilket i sin tur kan leda till ett chocktillstånd. Hotande chocksymtom är ökad andningsfrekvens och puls, blek hy och medvetandestörningar. Det är viktigt att man utreder orsaken till chocken och riktar in första hjälpen på att åtgärda den. Man ska till exempel förhindra blödningar. Offret placeras i liggande ställning med benen lyfta så att blodtillförseln till hjärnan och viktiga inre organ tillgodoses. Man följer med offrets andning och medvetandegrad och man försöker lugna offret. En halvsittande ställning kan underlätta vid andningsproblem. Offret hålls varmt till exempel med en jacka eller en filt. Även om offret är törstigt och vill dricka så ska man inte til�låta det eftersom det förorsakar illamående och uppkastningar.

FRAKTUR

En fraktur, ett benbrott, är en skada som uppstår då skelettet utsätts för våld som överstiger dess hållfasthet. Frakturerna kan indelas i öppna och slutna frakturer, vilket innebär att benet trängt ut respektive inte trängt ut genom huden vid brottögonblicket.

Symtomen vid fraktur är smärta, svullnad, felställning i extremiteten eller orörlighet. Stor och t.o.m. livshotande blödning kan förekomma vid öppen fraktur. Vid en sluten fraktur kan det förekomma inre blödningar och då är symtomen svårare att upptäcka. Vid en fraktur kan också nerver, ligament, senor, muskler och blodkärl skadas.

Risken för chock ska alltid beaktas. Det skadade området spjälas så att det är orörligt eller stöds med mitella mot kroppen eller den oskadade extremiteten. Synliga blödningar stoppas och området skyddas med ett rent förband.

Det finns skäl att misstänka att offret drabbats av en ryggradsskada om hen har svåra smärtor i ryggen, svårigheter att röra extremiteterna eller förlorar känseln. Man ska då undvika att flytta offret.

Skallfraktur har samband med hjärnskakning och ibland kan det t.o.m. uppstå inre blödningar i skallen. Symtom på en allvarlig skada i skallbasen kan vara en klar blodig flytning från öron eller näsa. Vänd i sådana fall offret i stabilt sidoläge så att blodet kan rinna ut via näsan, munnen eller örat. Ring 112.

ELOLYCKA

Vid elolyckor reagerar musklerna på elektriciteten med kramper och ibland kan den drabbade ha svårt att på egen hand frigöra sig från den elektriska källan. För att inte skada sig själv ska man i det fallet först stänga av elen (t.ex. huvudströmbrytaren i en bostad) och efter det hjälpa offret. De inre skadorna kan vara allvarliga. I elolyckor kan hjärnans funktioner eller andningen förlamas. Situationen kan också ge upphov till hjärtflimmer vilket leder till störningar i blodcirkulationen.

EPILEPTISKT ANFALL

Se KRAMP.

Frakturer i ansiktet uppstår relativt lätt, eftersom en del ben i ansiktet endast är några millimeter tjocka.

FRAMSTUPA SIDOLÄGE

Se STABILT SIDOLÄGE.

221