Geoiden 9 Människan och kulturer Textbok

GEOIDEN Människan och kulturer

GEOIDEN Människan och kulturer

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Charlotte Elf

Geoiden Människan och kulturer är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9.

Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturer

ISBN 978-951-52-4502-1

9 789515 245021

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Ihmiset ja kulttuuri Redaktör för den finska upplagan: Aino Kalpio och Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Oy) Illustrationer: Vaidas Bagonas, Tuuli Hypén, Kauko Kyösti (Spatio Oy) och Aija Nuoramo Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

© Hannele Cantell, Heikki Jutila, Rita Keskitalo, Juho Moilanen, Mari Petrelius, Mervi Viipuri och Sanoma Pro Oy. © 2019 Charlotte Elf-Grandin och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2019 ISBN: 978-951-52-4502-1

Innehåll

I MÄNNISKAN OCH KULTURER 1. Jordklotet är människans hem............................................................................4 2. Världens befolkning växer................................................................................. 1 0 3. Människan har olika kulturer............................................................................. 1 6 4. Fattiga och rika.....................................................................................................22 5. Mänskliga rättigheter är till för alla..................................................................28 GEOMEDIA Kritisk medie­läskunnighet................................................................................... 34 GEOMEDIA Europa på kartan...................................................................................................36

II VÄRLDEN I FÖRÄNDRING 6. Människor flyttar nära och långt....................................................................... 38 7. Växande städer.................................................................................................... 44 8. Näringsgrenar förändras....................................................................................52 9. Trafiken ökar.........................................................................................................56 1 0. Gränser förändras och flyttas...........................................................................62 1 1. Konflikter mellan områden................................................................................68 1 2. Med regionplanering siktar man mot framtiden.......................................... 74 GEOMEDIA Temakartor..............................................................................................................82 GEOMEDIA Upphovsrätt............................................................................................................84

III EN HÅLLBAR LIVSSTIL 1 3. En hållbar livsstil beaktar miljön.......................................................................86 1 4. Bioekonomi är hållbar ekonomi.......................................................................92 1 5. Vi skyddar Östersjön tillsammans...................................................................98 GEOMEDIA Deltagande och påverkan................................................................................. 104 GEOMEDIA Framtidstänk......................................................................................................... 106

Begrepp.............................................................................................................................. 108

3

#klimat #anpassning #byggnader Då man bygger beaktar man olika områdens klimat till exempel avslöjar formen på hustaken hur man anpassat byggnaden för vatten och snö.

Husen byggs också ofta av lokala byggnadsmaterial.

Lindos, Grekland

I Grekland regnar det litet vilket gör att man kan använda husens platta tak som terrasser. Den ljusa färgen och de små fönstren förhindrar att husen värms upp för mycket under de heta dagarna.

St:Michel, Finland

I Finland och Sverige använder man mycket trä vid husbygget. Taken är branta så att snön lätt ska kunna glida ner från taken på vintern. Tack vare de högra husgrunderna ryms det mycket värmeisolering under golven. Tack vare detta blir husen inte heller insnöade under vintern.

4

1

Jordklotet är människans hem Finns ditt hem i ett tätt- eller glesbebygt område?

Om du skulle flytta bort från Finland, vart skulle du då vilja flytta?

Befolkningstätheten varierar på jorden På jorden finns det både tätt och glest bebodda områden. Befolkningstätheten visar hur många människor det bor på en kvadratkilometer. Exempelvis är befolkningstätheten i Finland 18 invånare/km2. Öknar och kalla områden är ofta glest bebodda eftersom det är väldigt svårt att bedriva jordbruk på sådana platser. På hög höjd är syrenivån låg och det är svårt både att odla jorden och att förflytta sig.

Regnskogsområden är glest bebodda främst på grund av fuktigheten och hettan samt de bristfälliga trafikförbindelserna.

Exceptionellt tätt bebodda områden är Öst-, Sydost- och Sydasiens risodlingsområden. De här

områdena har ett varmt klimat, regelbundna monsun­ regn och en näringsrik jordmån. I Europa och östra Nordamerika är gruvdriften och industrin förutom jordbruket orsaker till den höga befolkningstätheten.

I tropikerna är höglandsområdena tätt bebodda eftersom klimatet där inte är för hett.

Många delar av jorden som i dag är tätt bebodda har varit det i flera hundra år. På de platserna har det funnits tillräckligt med naturresurser för att upprätthålla en stor befolkningsmängd. Även om man nuförtiden kan transportera mat och naturresurser från ett område till ett annat har de tätt bebodda områdena förblivit de samma.

Jordens befolkningstäthet norra polcirkeln

Kräftans vändkrets

Ekvatorn inv./km2 över 500 100–500 25–99 10–24 1–9 under 1

Stenbockens vändkrets

södra polcirkeln

I Människan och kulturer

5

Exempel på tättbefolkade områden Bangladesh är tätt bebott Bangladesh finns vid Gangesflodens delta. Det är ett av världens mest tättbefolkade länder. Bangladesh area är mindre än hälften av Finland men där bor över 160 miljoner människor. Över hälften av arean är risodlingar och ungefär hälften av befolkningen får sin inkomst från jordbruket. Bangladesh kan producera tillräckligt med mat för hela sin befolkning men på grund av en ojämlik fördelning av rikedomen lider en tredjedel av befolkningen av undernäring.

I Japan finns det begränsat med mark som passar för boende Japan är en östat som är litet större än Finland. Invånarmängden är trots det 125 miljoner. Största delen av Japan är vulkaniskt berg och väldigt lite markyta lämpar sig för odling och boende. Största delen av Japans befolkning bor därför i tätt bebyggda miljonstäder.

Japan importerar största delen av sina råvaror.

Japan använder de omkringliggande havsområdena för fiske. Kosten består mest av fisk, skaldjur, blötdjur och alger.

Bangladesh befolkningstäthet 1 150

Japans befolkningstäthet

inv./km2 330 inv./km2

≥ 1 000 inv./km2 250–999 25–249

Cox’s Bazar, Bangladesh

6

5–24 0–4

≥ 1 000 inv./km2 250–999 25–249

Tokyo, Japan

5–24 0–4

I Egypten är befolkningen koncentrerad längs med floden Nilen

Island är långt ifrån övriga befolkade områden

I Egypten finns det områden som är extremt tätt befolkade och områden som är väldigt glest befolkade.

Befolkningen är koncentrerad till ett cirka tio kilo­ meter brett område längs med Nilen. Största delen av jordbruket är finns vid Nilens triangelformade delta. Resten av Egypten är obebodd öken. Eftersom odling och befolkning finns på samma områden krymper odlingsområdena då städerna växer. Det är ett problem på många håll i världen eftersom städerna har uppstått i närheten av de mest gynnsamma odlingsområdena. I Egypten är läget speciellt svårt eftersom befolkningen växer snabbt.

Island är en av de platser i världen som befolkades sist. Vikingarna befolkade Island för cirka 1000 år sedan. Island är också det enda land där man vet namnen på de första invånarna.

Islands klimat är kallt. Med undantag för boskapsuppfödning och höodling är jordbruk inte möjligt. I havsområdena runt Island finns det rikligt med fisk och fiskerinäringen är viktig. Befolkningen är koncentrerad till kusterna eftersom inlandet är kargt högland. Det består till största delen av vulkaner och glaciärer. Av landets drygt 300 000 invånare bor två tredjedelar i huvudstaden Reykjavik eller i utkanterna av staden.

Egyptens befolkningstäthet

Islands befolkningstäthet 3 inv./km2

≥ 1 000 inv./km2 250–999 25–249

≥ 1 000 inv./km2 250–999 25–249

5–24 0–4

5–24 0–4

90 inv./km2 Nilen, Luxor, Egypten

Reykjavik, Island

I Människan och kulturer

7

I Finland är befolkningen koncentrerad till landets södra delar Finland är ett av världens mest glest befolkade länder.

Orsakerna är kylan och den karga jordmånen som gjort att jordbruket inte kan producera tillräckligt mycket näring för en stor befolkningsmängd. Befolkningen har koncentrerats till landets södra delar där klimatet och jordmånen är gynnsammare för jordbruk. Det är också kortare väg till centraleuropa från södra Finland. Därför sker också handeln med utlandet främst från södra Finland. Även vattendragen har påverkat var människor har slagit sig ner. Särskilt förr var vattendragen viktiga transportleder. En stor del av Finlands städer finns därför vid havet, sjöar eller älvar/åar.

Finlands befolkningstäthet

1.

inv./km2 1 000–20 328 200–999 18–199 8–17 1–7 obebott

2.

Hela landet: 18 inv./km2 Finlands befolkningstäthet är 18 invånare/km2.

I teorin betyder det att en fyra personers familj skulle bo ungefär en halv kilometer från varandra.

I städerna är tätheten ändå betydligt högre än medeltalet och på landsbygden bor människor längre från varandra.

1. I Lappland finns det stora obebodda områden.

2. I Österbotten har befolkningen koncentrerats till älvarna och åarna.

3. Städerna i Insjöfinland är placerade vid sjöstränderna.

4. Befolkningen är tätast i huvudstadsregionen.

Hälften av Finlands befolkning bor söder om linjen Raumo– Imatra.

3.

4.

SAMMANFATTNING

• Befolkningstätheten berättar hur många människor det finns per kvadratkilometer.

• En del av jorden är glest befolkad. Exempel på glest befolkade områden är kalla områden, öknar, berg och regnskogar. På sådana platser är det svårt att bedriva jordbruk och därför bor där få människor.

• Tätt befolkade områden är Asiens risodlingsområden samt stora dela av Europa och USA.

Även kustområden i varma områden är tätt bebodda. I dessa områden är det lätt att bedriva jordbruk.

• Finland har ett kallt klimat. Därför är Finland glest befolkat. Befolkningen är tätast i södra Finland och längs kusterna.

• Människan har anpassat sig till att bo i olika miljöer. Med hjälp av rätt kläder och byggnader kan människan klara av att leva i kalla klimat.

8

Uppgifter 1. Glest och tätt befolkade områden

5. Befolkningskoncentration

a) Hurdana områden är glest befolkade? b) Hurdana områden är tätt befolkade? c) Sök upp din hemort på kartan. Är den tätt eller glest befolkad?

Skriv en minst fyra meningar lång beskrivning till satellitbilden.

2. Länders befolkningstäthet Undersök kartan över befolkningstätheten på sid 5. a) Vilken världsdel har flest glest befolkade områden? b) Vilken världsdel har minst antal glest befolkade områden? c) Nämn tre länder vars befolkningstäthet är över 100 invånare/km2. d) Nämn tre länder vars befolkningstäthet är under 1 invånare/km2. e) Hurdan är Finlands befolkningstäthet jämfört med andra lika nordliga områden?

3. Hemkommunens befolkningstäthet a) Ta reda på vilken befolkningstätheten är din egen kommun eller stad. b) Jämför med andra länders befolkningstäthet.

I vilka tre länder är befolkningstätheten nära din egen hemkommuns befolkningstäthet.

Använd till exempel webbsidan Globalis till hjälp.

Innanför cirkeln bor det mera människor än utanför.

6. Orsaker till glest och tätt befolkade områden Använd kartorna och texterna på sid 6–7 som hjälp. a) Identifiera länderna på kartorna A–D. b) Vilket lands area används till största delen för näringsproduktion? c) Av vilken orsak är de övriga tre ländernas markyta till största delen oanvändbar för bosättning? Märk att det är olika orsaker för varje land. d) Var är befolkningen koncentrerad i länderna A, B och C? A

B

C

D

4. Räkna ut befolkningstätheten Befolkningstätheten kan man räkna ut genom att dividera befolkningsmängden med arean. a) Sök upp länderna i tabellen på kartan. I vilken världsdel finns de? b) Räkna ut ländernas befolkningstäthet och jämför dem med Finlands befolkningstäthet 18 invånare/km2. c) Hur kan man förklara dessa länders befolkningstäthet? Använd statistik över medel­ temperatur- och regnmängder och ta fysiska kartor till hjälp.

Stat

Befolkning (miljoner invånare)

Yta (km2)

Nederländerna

17

42 000

Bolivia

11

1 100 000

260

1 910 000

3

1 560 000

Indonesien Mongoliet

LANDSKAPSTYPER skog trädlös växtlighet (savann, stäpp, tundra) jordbruksområde

torrt land (sand/sten) is eller snö vatten bebyggt område

I Människan och kulturer

9

#befolkning #befolkningsdata Tänk dig att hela världens befolkning skulle representeras av en by med 100 invånare. Nedanstående bilder med befolkningsdata representerar denna by.

KÖN

VÄRLDSDEL 61

asiater

12

13

ÅLDER 70

48

vuxna

män

européer

nord- eller sydamerikaner

30 barn

13 afrikaner

52

1

kvinnor

oceanier

NATIVITET OCH MORTALITET

HUDFÄRG

TA LADE SPRÅ K

annan hudfärg

ZDRAVSTVUYTE!

70

OLÁ!

HELLO!

2

föds ljushyade

30

1

dör

NAMASTE!

SALUT! BOG!

17 MARHABA! 6 HEI! 5 HALLO! 4 4 HUJAMBO! 3 61

CZESC!

kinesiska BONJOUR! spanska engelska hindi arabiska ¡HOLA! portugisiska ZDRAVO! andra språk

AHOJ!

NÍ HAO KONNICHIWA! HELLO! YASOU!

CIAO! SHALOM! DOBRY DZIEŃ!

ANNYEONGHASEYO!

HEJ!

10

2

Världens befolkning växer Varför lever människor längre än förut?

Hur många barn finns det i din drömfamilj?

Befolkningsmängden på jorden är ungefär 7,7 miljarder människor

Jordens befolkningstillväxt mrd.

7 6

Just nu bor det 7,5 miljarder människor på jorden.

Prognosen är att befolkningsmängden år 2100 är 11 miljarder människor. Då man talar om människorna som bor på ett område menar man områdets befolkning. Man kan granska befolkning på olika nivåer, till exempel i världen, i Europa, i Finland eller i en kommun.

Varje dag föds det flera människor än det dör. Därför växer jordens befolkning hela tiden. Nativitet mäts i hur många människor det föds per tusen invånare.

Mortalitet mäts i hur många människor det dör per tusen invånare. Då man subtraherar mortaliteten från nativiteten får man veta hur stor den naturliga befolkningstillväxten är.

Befolkningen växer också då det flyttar in mera människor än vad det flyttar bort. Då människor flyttar från ett område till ett annat talar man om flyttningsrörelse.

I global skala växer jordens befolkning hela tiden. Det finns ändå platser, till exempel landsbygdsområden, där befolkningen minskar. Det sker på grund av att det dör flera människor än det föds eller människor flyttar bort från området.

4 3 2 1 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

Nativitet, mortalitet och flyttnings­rörelser påverkar befolkningsmängden

5

år

Jordens befolkningsmängd förblev liten under flera århundraden men började accelerera kraftigt under 1900-talet och tillväxten fortsätter ännu i dag.

Faktorer som påverkar befolkningsmängden

FAKTORER SOM GÖR ATT BEFOLKNINGS­ MÄNGDEN ÖKAR

• nativitet • immigration

• mortalitet • emigration FAKTORER SOM GÖR ATT BEFOLKNINGS­ MÄNGDEN MINSKAR

I Människan och kulturer

11

Barndödligheten orsakad av sjukdomar har minskat

Befolkningstillväxten är stor, speciellt i Afrika

Det som i dag påverkar befolkningstillväxten mest är nativiteten eftersom mortaliteten har minskat överallt på jorden. Familjestorleken har inte ökat utan jämfört med förr överlever flera barn per familj. Det här beror på förbättrade läkemedel, vaccinationer, hälsovård och hygien. Speciellt spädbarnsdödligheten, det vill säga mortaliteten för barn under ett år, och barndödligheten, mortaliteten för barn under fem år, har minskat. I dag dör också färre personer av svält. När spädbarnsdödligheten minskar så minskar också antalet barn per kvinna.

Då man granskar hela jordklotet växer jordens befolkning hela tiden. Om man istället granskar olika områden på jorden finns det stora skillnader i nativitet och mortalitet. Till exempel i Estland är nativiteten låg och befolkningsmängden är sjunkande.

Befolkningstillväxten är snabb i Afrika vilket beror på en hög nativitet och förbättrad hälsovård.

Den allt större befolkningen koncentreras främst till städerna vilket gör att storstäder i Afrika växer snabbt och blir framtidens miljonstäder. Speciellt i västra Afrika håller det på att uppstå en koncentration av miljonstäder.

miljoner människor

Olika områdens befolkningstillväxt på jorden Maanosien väestönkasvu 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1950

prognos

Största delen av jordens befolkning bor i Asien och där beräknas tillväxten fortsätta. Snabbast växer befolkningen i Afrika. På andra områden beräknas befolkningsmängden hållas som förut.

1960

Asien Afrika Europa

Lagos, Nigeria

12

1970

1980

1990

2000

2010

Latinamerika Angloamerika Australien och Oceanien

2020 år

Befolkningstillväxten är speciellt stor i Nigeria. Nigerias befolkningsmängd beräknas fyrdubblas till år 2100.

Då finns det cirka 900 miljoner människor i Nigeria och landet skulle vara det tredje största i världen, efter Indien och Kina.

Befolkningspyramiden beskriver befolkningsstrukturen Befolkningspyramiden beskriver befolkningsstrukturen

Utifrån pyramidens form kan man dra slutsatser om framtiden

Befolkningspyramiden beskriver befolkningens ålders- och könsfördelning Befolkningspyramiden är ett stapeldiagram där staplarna är vågräta på båda sidor om y-axeln.

På den vänstra sidan beskriver man männen och på den högra sidan kvinnorna. Längden på staplarna berättar hur stor respektive åldersklass är i förhållanden till de andra åldersklasserna. Oftast är åldersklasserna indelade med fem års mellanrum.

Befolkningspyramidens form beskriver strukturen på befolkningen. Med hjälp av den kan man även dra slutsatser om hur befolkningen kommer att utvecklas i framtiden. Pyramider för utvecklingsländer är avsmalnande mot toppen.

I dessa länder är nativiteten hög och befolkningen dör relativt ung. Då länder utvecklas minskar nativiteten och ofta finns det färre barn än ungdomar, vuxna och seniorer.

Eritrea år 2015

Eritrea år 2050

åldersklasser

män

Över 60 åringar är få

100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

kvinnor

åldersklasser 100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

Andelen seniorer i befolkningen har vuxit

750 600 450 300 150 0 0 150 300 450 600 750 tusen människor

kvinnor

750 600 450 300 150 0 0 150 300 450 600 750 tusen människor

Nativiteten är hög

Kuwait år 2015

100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

400

300

Kuwait år 2050

åldersklasser

200

100

Arbetskrafts­ invandringen är stor

kvinnor

0 0 100 tusen människor

200

300 400

Nativiteten är ganska hög

åldersklasser 100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

400

300

200

100

kvinnor

Seniorernas andel av hela befolkningen har vuxit

0 0 100 tusen människor

Flyttningsrörelsen och arbetskraftsinvandringen kan fortsättningsvis ses på männens sida

200

300 400

Nativiteten är fortsättningsvis hög

I Människan och kulturer

13

Finlands befolkning åldras I Finland bor det ungefär 5,5 miljoner människor.

Befolkningen har hållits på ungefär samma nivå i flera år det vill säga tillväxten är väldigt långsam.

Utan invandring skulle befolkningsmängden minska i Finland. Migranternas andel av hela befolkning är ändå liten i Finland.

I Finlands liksom i många europeiska länder är framtidens utmaning den åldrande befolkningen.

Finland år 2015

400

100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

300

Finland år 2050

åldersklasser

män

200

100

0 0 100 tusen människor

Det finns allt fler seniorer, över 65-åringar, jämfört med barn och vuxna och de lever allt längre. Såväl kvinnors som mäns förväntade livslängd har ökat.

Då befolkningen åldras krävs det mångsidiga lösningar för att ta hand om seniorerna. Å andra sidan är människor friskare än förut och klarar sig själva hemma längre.

kvinnor

Andelen seniorer i befolkningen är lägre

åldersklasser 100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

De arbetsföra människorna är relativt sett färre än förr

200

300 400

400

300

200

100

0 0 100 tusen människor

kvinnor

Andelen seniorer i befolkningen ökar, människor lever längre än förut

200

300 400

Stora åldersklasser som fötts efter andra världskriget

SAMMANFATTNING

• Befolkningsmängden på jorden är ungefär 7,5 miljarder människor. Då man talar om människorna på jorden eller i ett område använder man begreppet befolkning.

• Jordens befolkningsmängd ökar hela tiden. Ökningen kallas för befolkningstillväxt. Snabbast är tillväxten i Afrika. I framtiden kommer antalet miljonstäder i Afrika att öka.

• Nativitet, mortalitet och migration påverkar på befolkningsmängden.

• Nuförtiden dör allt färre småbarn till följd av sjukdomar. Det här beror på att medicinerna, vaccinationer, hälsovården och hygienen har förbättrats.

• Befolkningspyramiden är ett stapeldiagram där staplarna är vågräta. Staplarna beskriver hur stora olika åldersklasser är i befolkningen.

• I Finland bor det ungefär 5,5 miljoner människor. Befolkningstillväxten är väldigt långsam.

I Finland lever man längre än förut.

14

Uppgifter 1. Befolkningsmängd

3. Begreppsskillnad

a) Vilken är Finlands befolkningsmängd? b) Vilken är hela jordens befolkningsmängd? c) Hur stor del av jordens befolkning bor i Finland? d) Sök på nätet efter en räknare som följer med världens befolkningstillväxt och observera hastigheten. Använd till exempel sökordet befolkningsräknare.

2. Förändringar i Finlands befolkning Undersök befolkningspyramiderna för Finland åren 1950 och 2015. a) Beskriv Finlands befolkningsstruktur år 1950. b) Redogör för hur Finlands befolkningsstruktur har förändrats fram tills nu. Förklara orsakerna till förändringarna. c) Sök upp dina mor- och farföräldrars ålders­ klasser i pyramiden för år 2015.

Finland år 2015

åldersklasser 100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

400

300

200

100

0 0 100 tusen människor

kvinnor

Vad är skillnaden mellan följande begrepp? a) befolkningsmängd och befolkningstillväxt b) spädbarnsdödlighet och barndödlighet

4. Eritreas, Kuwaits och Finlands befolkningsstruktur Undersök Eritreas, Kuwaits och Finlands befolknings­pyramider på sid 13 och 14. a) Jämför Eritreas, Kuwaits och Finlands nuvarande pyramider. Vilka skillnader finns? b) Förklara med hjälp av pyramiderna vilka förändringar som kommer att ske i ländernas befolkningsstruktur i framtiden och vad förändringarna beror på.

5. Globalis Bekanta dig med nätsidan Globalis.fi som upprätthålls av FN. a) Jämför olika länders befolkningspyramider. b) Undersök hur formen på pyramiden förändras när du flyttar muspekaren på tidslinjen. c) Vilken annan befolkningsdata erbjuder Globalis?

6. Indiens och Kinas befolkningssituation

200

300 400

Bekanta dig med Indiens och Kinas befolknings­ situation. a) Sök med hjälp av internet reda på information om Indiens och Kinas befolkningsmängd, befolkningstillväxt och befolkningsstruktur. b) Jämför informationen: vilka skillnader finns det mellan länderna? c) Skriv en bildtext till bilden utifrån informationen du hittat.

Thanjavur, Indien

I Människan och kulturer

15

#kulturer #olikhetärenrikedom Sverige

Indien

Etiopien

Pakistan

Papua Nya-Guinea

Irland

Myanmar

Mali

Till kulturen hör bland annat:

• vilket språk man talar • vad man äter • vilken religion man tillhör • vad man anser vara viktigt i livet • hurdana fester man firar • hurdana skolor, arbetsplatser och trafikregler man har.

16

Ukraina

Människan har olika kulturer Upplever du dig vara mera finländare, europé eller något annat?

Vad tycker du hör till kulturen?

3

Kultur är hur människan lever

I världen finns det stora kultur­områden

Kultur är ett begrepp som används i olika sammanhang med olika betydelse. Ibland betyder kultur enbart konst. Inom geografin har begreppet kultur ändå en betydligt bredare betydelse. Till kulturen hör allt som hör ihop med var människan lever och hur hon beter sig.

Då man inom geografin undersöker människors liv och aktiviteter tar man alltid i beaktande området och miljön där människorna bor. Till exempel påverkas den finländska kulturen av årstiderna, de långa avstånden samt skogen. Det här har exempelvis påverkat lantbruksformerna, sommarstugekulturen, trafikarrangemangen och skolelevernas långa sommarlov.

En del av världens religioner och språk har spritt sig till stora områden. På en världskarta kan man exempelvis se kulturområden där majoriteten av befolkningen talar engelska som modersmål, där man använder kinesiska tecken som skriftspråk eller områden där huvudreligionen är hinduism.

På världskartan kan man också urskilja stora områden som har något annat gemensamt drag. Till exempel kan man avgränsa områden där man lever som nomader eller risodlingsområden där riset är huvudfödan.

Med etniska grupper menar man en grupp människor som har en gemensam kultur, ett gemensamt ursprungsland eller utseende.

Världsreligioner

kristendom islam hinduism kinesiska religioner buddhism japanska religioner judendom ursprungsbefolkningens religioner

I Människan och kulturer

17

På samma områden finns det många olika kulturella drag Nuförtiden har olika kulturella drag blandats och det är svårt att dra en gräns mellan kulturområden. Det är exempelvis inte lätt att säga vad som hör till den europeiska kulturen eftersom det finns stora skillnader mellan olika delar inom Europa. Dessutom är många språk, religioner och seder blandade till följd av att människor har flyttat omkring i Europa.

Det samma gäller för andra världsdelar, speciellt Afrika och Asien. Där förekommer också många olika språk och religioner. Utöver det är områdena stora och det finns flera klimat- och vegetationszoner som gör att människors livsstil och näringsgrenar varierar.

Kulturer förändras Olika områdens kulturer har formats under en lång tid. Så länge människan var bofast på ett område förblev också kulturen oförändrad. Turism, handel och speciellt kontaktnät mellan människor via internet påverkar kulturer runt om i världen. Nya idéer som sprids från ett område till ett annat samt uppkopplingen och nätverket mellan människor och saker kallas för globalisering.

Ett exempel på globalisering är spridningen av engelskan i världen. Engelska används som studieoch arbetsspråk och det används ofta i situationer där människor med olika modersmål möts. Ett annat exempel på globalisering är då någon maträtt sprids och blir vanligare på olika håll till exempel pizza, hamburgare och nudlar får man i dag var som helst.

De mest talade modersmålen i världen miljoner användare 1 000 800 Bror Kanin och hans vänner på swahili.

600

De mest talade språken i Afrika

400 200

berber

amhara oromo

yoruba igbo

songhai lingala SPRÅKFAMILJER kongo nilo-sahariska språk afroasiatiska språk khoisanspråk bantuspråk austronesiska språk niger-kongospråk

18

punjabi

japanska

ryska

bengali

arabiska

hindi

engelska

spanska

somaliska

portugisiska

fulani

songhai hausa

mandarinkinesiska

0

arabiska

Cirka en miljard människor talar mandarinkinesiska som modersmål.

swahili

malagassiska

chewa showa sotho

xhosa afrikaans

Av språken på den afrikanska språkkartan är det endast arabiska som når listan över de mest talade språken i världen. Utöver arabiska talar man flertalet andra språk i Afrika. Endast en bråkdel av dem är utmärkta på kartan.

Språkkartan över Afrika visar att språken inte följer landgränser.

Vad är finländsk kultur?

Samerna är ursprungsbefolkning

Människor i olika länder och områden har ofta något gemensamt kulturdrag. Då största delen av befolkningen identifierar sig till med de här kulturdragen talar man om en majoritetskultur. Enligt många är till exempel det finska språket, karelska piroger och midsommarfirandet typiska drag för den finska kulturen.

Men alla finländare talar inte finska, äter karelska piroger eller firar midsommar. Man ska vårda sina egna traditioner men man ska också respektera andra människors seder.

Olika områden i Finland har sina egna särdrag.

Ett av de tydligaste är dialekten. De olika landskapen har egna maträtter, sånger och festtraditioner. Utöver de regionala dragen finns det även minoritetskulturer i Finland till exempel samer, finlandssvenskar och romer.

Globaliseringen har förändrat kulturer runt om i världen, även i Finland. Tv-program, streamingtjänster på Youtube och internet förändrar hela tiden vår klädstil, musiksmak och våra hobbyer. Den finländska kulturen har också berikats av immigranterna som hämtat med sig nya vanor, exempelvis har det öppnats etniska mataffärer och restauranger.

Samerna är Nordeuropas ursprungsbefolkning, de ursprungliga invånarna. De har i tusentals år levt i Sápmi även kallat Sameland som består av de nordligaste delarna av Finland, Sverige, Norge och Ryssland.

I Finland bor det cirka 6000 samer. Nuförtiden bor största delen av dem i huvudstadsregionen och andra städer.

De finska samerna talar finska och samiska. De samer som bor i Sameland har också rätt att få undervisning i samiska.

Samernas traditionella näringsgrenar är renskötsel och fiske. I dag har många samer andra yrken.

Ibland förekommer det stereotypier om andra kulturer Okunskap ökar risken för förutfattade åsikter och ibland även avog inställning gentemot andra kulturer. Ibland kan det även människogrupper eller kulturer felaktigt stämplas för något på grund av ett fåtal människors brott eller kriminella handlingar.

Som ordspråket säger så öppnar resande ögonen för andra kulturers seder och bruk. Då människor får uppleva olika livsstilar märker de förutom skillnaderna även likheterna mellan kulturerna. Exempelvis är omvårdnaden av egna familjemedlemmar gemensamt överallt i världen. Genom att möta andra kultur­ er lär man sig också förstå att det egna tänkesättet eller hur man gör saker inte alltid är det enda rätta sättet.

Huvudbonader är förknippade med olika traditioner i olika kulturer. På bilderna finns en mössa, en muslimsk flickas huvudduk och en sikhs turban.

I Människan och kulturer

19

Maries och Nicos kultur Språk, livsåskådning, hobbyer och andra kulturella drag påverkar hurdana vi är.

Marie

FAMILJ, SPRÅK, BOPLATS

Min pappa är från Finland och min mamma från Kanada. Med pappa talar jag svenska och med mamma franska.

Jag går i en svensk-fransk skola i Helsingfors.

Nico

Min släkt hart bott i Österbotten i över hundra år. Jag bor med min pappa i ett gammalt egnahems­ hus. Jag talar Vörådialekt.

LIVSÅSKÅDNING Jag hör inte till kyrkan.

Förra sommaren deltog jag i ett Prometheus-läger.

Jag hör till kyrkan och har varit aktiv inom församlingens ungdomsverksamhet.

MAT

Jag är vegetarian men ibland äter jag också fisk och kyckling. Jag tycker speciellt mycket om thailändsk mat.

Jag har en blandad kost.

Jag tycker om att äta hälsosamt.

HOBBYER OCH UNGDOMSKULTUR Jag har street dance som hobby och är medlem i scouterna. I scouterna har jag lärt mig mycket om naturen och olika traditioner.

Jag tycker min klädstil är helt vanlig. Jag tycker om att följa med mode.

Jag har fotboll och datorspel som hobby. Jag har fått ett par riktigt goda vänner tack vare spelandet. Jag deltar i jakt tillsammans med pappa.

Jag lyssnar gärna på inhemsk musik.

SEXUALITET Jag är heterosexuell.

Just nu är jag inte i ett förhållande.

Jag är homosexuell. Jag är medlem i Regnbågsankan rf där det är lätt att tala om sexualiteten ur olika perspektiv.

SAMMANFATTNING

• Till kultur hör allt som människor gör och var de bor.

• En del religioner och språk har brett ut sig över stora områden i världen. Man kan dela in världen i kulturområden utifrån bland annat religion och språk.

• Turism, handel och sociala nätverk mellan människor via nätet påverkar alla kulturer runt om i världen. Internationell kontakt och hur nya saker sprider sig i världen kallas för globalisering.

• Den finländska kulturen är en blandning av traditionella seder och olika minoriteters seder.

Seder och bruk förändras ständigt.

• Det finns skillnader mellan kulturer men även många gemensamma drag. Då människor lär känna varandra och andra kulturer minskar vanligen fördomarna.

20

Uppgifter 1. Påståenden om den finländska kulturen Ta ställning till följande påståenden. a) Finländare älskar att bada bastu. b) Finländare är dåliga på att diskutera. c) Finländare dansar gärna tango. d) Familj och släkt är viktigt för finländare.

2. Kulturen i förändring Ge exempel på kulturella förändringar de senaste åren som skett tack vare globalisering a) inom matkulturen b) inom mode c) inom musik d) inom teknologi.

4. Användning av huvudbonad Bekanta dig med bilderna på sid 19. a) Vad tycker du om användningen av olika huvudbonader? b) Vad tycker du om användning av huvudbonader på lektioner och i matsalen? c) Varför förhåller man sig till och med aggressivt mot användningen av en del huvudbonader?

5. Nicos och Maries kultur Bekanta dig med Nicos och Maries kulturer på sid 20.

Fundera hur det är i ditt liv. Vilka kulturella uttryck har påverkat på hurdan du är som person?

6. Serie 3. Landskapens kultur Sök upp fakta om olika landskap och olika områdens kulturella drag. Presentera för klassen.

Jag läste i en reseguide att man i Indien talar hindi. Jag ska ladda ner en svensk-hindi ordlista till telefonen.

I Indien talar man upp till 1000 olika språk.

Hindi är det officiella språket men bara en del av indierna förstår det. Egentligen finns det ingen entydig indisk kultur. Man äter inte ens ris i alla delar av Indien.

a) Sammanfatta den nedanstående seriens budskap i ett par meningar. b) Skapa en egen serie om kultur.

Varför förstår han inget?

Vad kostar det här?

Läs texten på skärmen.

Hamburger, yes

Just det.

Till den indiska kulturen hör också hamburgare och engelska.

I Människan och kulturer

21

#hemlös #bostadslös I världen finns det miljontals människor som lever utan bostad. Även i Finland finns det tusentals personer som är hemlösa. Det finns flera orsaker till att människor är hemlösa.

New Delhi, Indien

Orsaker till att människor är hemlösa:

• brist på bostäder • drogmissbruk • fattigdom • sjukdom 22

• skilsmässa • arbetslöshet • skuldspiral och förlorad kreditvärdighet

5

Mänskliga rättigheter är till för alla Vad förknippar du med ett lyckligt liv?

Vad tycker du att är rätt ålder för att gifta sig?

Varje människa är värdefull Till de mänskliga rättigheterna hör bland annat rätten till liv, att tycka och tänka som man vill och grunda familj. Till rättigheterna hör även utbildning, arbete och en tillräcklig levnadsstandard. Diskriminering, tortyr, slaveri och människohandel är förbjudet enligt de mänskliga rättigheterna.

Utgångspunkten för de mänskliga rättigheterna är att alla människor är lika värdefulla, det vill säga jämställda. Därför gäller de mänskliga rättigheterna alla, oberoende av var man bor, av ålder, kön eller sexuell orientering.

Personer med funktionsvariationer är den största minoriteten i världen. Det finns ungefär 650 miljoner människor som har någon funktionsvariation: hörselskada, synskada, rörelsehindrade och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Största delen av de här personerna bor i utvecklingsländer där de vanligtvis inte har möjlighet att gå i skola och få ett självständigt liv. På bilden ses ett fotbollslag med spelare som saknar någon kroppsdel på grund av amputation.

Monrovia, Liberia

De mänskliga rättigheterna respekteras inte alltid Människors jämställdhet och jämlikhet uppfylls inte alltid. Överallt respekterar man inte de mänskliga rättigheterna och ibland bryter man mot dem medvetet. I en del länder diskrimineras människor som tillhör någon minoritet och de riskerar att utsättas för tortyr eller dödas. Med diskriminering menar man att en enskild människa eller människogrupp blir utsatt för mobbning, nedvärderande beteende eller förnekelse. De människor som diskriminerar andra är ofta osäkra på sig själva och de har svårt att komma överens med människor och kulturer som är annorlunda än de själva. Med rasism menar man diskriminering vars grund är en annan människas hudfärg, andra fysiska drag eller etnisk bakgrund. Människor diskrimineras även på grund av språk, religion, sexuell orientering eller funktionsvariation. Man ska alltid ingripa då man blir vittne till diskriminering eller rasism!

Diskriminering sker överallt i världen, även i Finland. I skolan kan en del elever uppleva att de blir diskriminerade. Speciellt oroväckande är att en del länders lagstiftning godkänner diskriminering. Till exempel förföljer man homosexuella och hotar dem med dödsstraff. Det här, liksom all annan form av diskriminering, är emot FN:s mänskliga rättigheter.

FN, det vill säga Förenta Nationerna, är en organisation dit de flesta av världens länder hör. Unesco, Unicef och andra FN-organisationer arbetar för att förbättra hälsan och de mänskliga rättigheterna runt om i världen.

I Människan och kulturer

29

Utbildning förbättrar möjligheterna för en framtid

Utbildning och arbete förbättrar speciellt kvinnor ställning

Största delen av världens barn hjälper sina familjer med hemarbete, som arbete på åkrar, att bära vatten och sköta barn. Det här är inte samma sak som traditionellt barnarbete som innebär att barn används som arbetskraft i exempelvis fabriker.

Barnens möjlighet att gå i skola har förbättrats och man granskar hela världen. Fortsättningsvis finns det områden där speciellt flickors skolgång är begränsad. Ibland är orsakerna till det attityder: flickors utbildning ses inte som lika viktigt som pojkars utbildning. Man tänker sig också att det är onödigt att satsa på flickor eftersom de inte har möjlighet att avancera i samhället. Ett problem är också att skolgången kostar mycket och alla familjer har inte råd med det. Även om skolan skulle vara gratis måste man på många håll i världen betala för skol­ uniformer, skolböcker och skolmat.

Bristen på utbildning för pojkar är också en utmaning. Om unga pojkar inte har utbildning riskerar de bli arbetslösa. I många utvecklingsländer, speciellt i städer, är det risk att en hög ungdomsarbetslöshet förorsakar oroligheter och kriminalitet.

Kvinnors ställning i samhället och jämlikheten mellan könen varierar mellan olika kulturer. I många kulturer är kvinnans roll att sköta familjen och hemmet och att göra jordbruksarbete. Allt fler kvinnor arbetar ändå utanför hemmet.

Analfabetism och brist på utbildning är den vanligaste orsaken till att kvinnor inte känner tills sina rättigheter och kan agera utanför hemmet. Det har visat sig att ökad läskunnighet är den bästa formen av människorättsarbete. Med hjälp av läskunnighet kan människor sköta bankärenden, grunda företag och få kunskap om världen. På det här viset ökar jämlikheten.

Utbildning hjälper även flickor och kvinnor att skydda den egna kroppen och förstå sitt eget värde.

Med utbildning kan man exempelvis förhindra omskärelse av kvinnor.

Den pakistanska människorättsaktivisten Malala Yousafzai fick Nobels fredspris år 2014. Hon var då 17 år gammal. Yousafzai är känd som en förespråkare för flickors och kvinnors rätt till utbildning.

FN-högkvarteret, New York, USA

Thahtaykone, Myanmar

Organisationen Kvinnobanken stöder kvinnors möjlighet till inkomst genom spar- och lånegrupper samt företag­ samhetsutbildningar. På det sättet kan kvinnor skapa sig ett yrke som boskapsuppfödare, handarbetare eller företagare till exempel.

30

Människohandel är dagens slavhandel Människohandel är då människor blir utnyttjade av någon annan, exempelvis då familjer säljer sina barn till en person eller ett företag. Familjerna får ofta löften om att barnen får bättre levnadsstandard. I verkligheten tvingas barnen göra långa arbetsdagar i undermåliga förhållanden mot en låg lön.

Så mycket som var tredje flicka i utvecklings­ länderna gifts bort som barn. Den blivande mannen kan vara tiotals år äldre och giftermålet sker utan flickans godkännande. För flickorna innebär det nästan alltid att skolgången avbryts. I äktenskapen vågar eller får flickorna inte säga nej till samlag och därför blir många av dem mammor i ung ålder.

I världen finns det miljontals prostituerade, det vill säga människor som säljer sex. I fattiga länder kan också familjer sälja sina barn som sexslavar.

Det är även frågan om människohandel då barn säljs för att bli soldater eller lockas till det. I många krig i utvecklingsländerna har barn tvingats till våldshandlingar som de gör drogade och utan för­ ståelse för följderna.

Länder där barnäktenskap är vanliga

Statistiskt anses ett äktenskap där någondera parten är under 18 år som ett barnäktenskap.

Voinjama, Liberia

I inbördeskriget i Liberia värvades barnsoldater. Efter kriget försökte man bland annat lära barnsoldaterna jordbruk.

Många tidigare barnsoldater lider av mentala problem.

I Människan och kulturer

31

Man övervakar de mänskliga rättigheterna med avtal

Internet och sociala medier sprider information om orättvisor

Med hjälp av internationella avtal och de egna ländernas lagar försöker man främja de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Det viktigaste avtalet är FN:s mänskliga rättigheter. Hit hör också avtalet om barnens rättigheter. Många internationella organisationer, som Amnesty och Human Rights Watch, övervakar att de mänskliga rättigheterna följs.

Tack vare internet sprider sig information om orättvisor och kränkningar av de mänskliga rättigheterna snabbt. Internet är också en viktig kanal för dem som blir diskriminerade eftersom de får sin röst hörd på det viset.

Många medborgarorganisationer använder sociala medier för sina kampanjer. Via dem kan man lättare vara aktiv och kämpa för de mänskliga rättigheterna. Det är frivilligt att bli medlem i en organisation och deras arbete är ofta oberoende av regeringar.

Då man använder sociala medier bör man ändå komma ihåg samma regler som i annan kommunikation. Hatprat är förbjudet och man ska ingripa om man möter sådant.

Amnesty International ordna flertalet olika kampanjer för likabehandling av människor.

Björneborg, Finland

SAMMANFATTNING

• Till de mänskliga rättigheterna hör rätten till liv, att få uttrycka sina åsikter och tankar fritt och få grunda familj. Diskriminering, tortyr och slaveri är förbjudet enligt de mänskliga rättigheterna.

• De mänskliga rättigheterna är definierade i internationella avtal, bland annat FN:s människo­ rättsavtal.

• I människohandel blir människor utnyttjade av andra. Det är exempelvis frågan om människo­ handel då familjer säljer sina barn till företag för pengar.

• I utvecklingsländer är var tredje flickas äktenskap uppgjort på förhand då hon är ett barn.

Om äktenskap ingås mot hennes vilja är det frågan om människohandel.

• Med barnarbetskraft avses arbete som utförs av barn exempelvis i fabriker. Barnen får dåliga löner och de tvingas jobba långa dagar. Arbetsförhållandena är ofta usla.

• Utbildning förbättrar jämlikheten mellan könen. Med hjälp av utbildning har man till exempel lyckats minska omskärelse av flickor.

• Det är stora skillnader på hur väl de mänskliga rättigheterna respekteras i olika delar av världen. Enligt internationella avtal är diskriminering och rasism alltid fel.

32

Uppgifter 1. De viktiga mänskliga rättigheterna Vilka rättigheter tycker du är viktigast? a) barns rättigheter b) ungdomars rättigheter c) de vuxnas rättigheter d) seniorernas rättigheter?

2. Diskussion om mänskliga rättigheter Diskutera följande ämnen. a) Vad innebär människohandel? b) Varför kan det hända att föräldrar säljer sina barn? c) Varför hamnar barn i krig? d) Varför får barnsoldater mentala problem? e) Hur skulle det kännas om du skulle bli bortgift som 10–15 åring och få barn? f) Varför är rasism alltid fel?

3. Din lycka Bekanta dig med diagrammet om ungdomars lycka på sid 28. a) Vilka faktorer i diagrammet tycker du är viktiga? Motivera dina svar. b) Finns det annat som gör dig lycklig? c) Utför en småskalig undersökning i skolan med rubriken “Vad gör dig lycklig?”.

4. Medborgarorganisationer Bekanta dig med någon av följande organisatio­ ners hemsidor: Plan, Finlands FN-förbund, Amnesty International, Rädda barnen, Kyrkans utlandshjälp eller Kvinnobanken. a) På vilket sätt stödjer och hjälper dessa organisationer människorna i utvecklings­ länder? b) Vilken organisation väcker mest intresse hos dig? Varför?

5. Mänskliga rättigheter i Finland Finns det människor i Finland vars mänskliga rättigheter inte respekteras? Diskutera i grupp och motivera dina åsikter.

6. Mänskliga rättigheter Bekanta dig med Svenska FN-förbundets nätsida www.fn.se. a) Referera några aktuella nyheter om mänskliga rättigheter som du hittar på sidan. b) Vilka områden och människor berättar nyheterna om. Placera nyheterna på kartan.

7. Malala Yousafzai Ta reda på a) vem är Malala Yousafzai och varifrån härstammar hon b) varför fick hon Nobels fredspris c) hurdan livshistoria har hon.

8. För det allmänna goda Välj en av förslagen och förverkliga en kampanj eller temavecka. Det lönar sig att samarbeta med skolans elevkår. a) Låt det goda cirkulera!

Gör en god gärning för någon annan person eller en större grupp. Fundera på vilket sätt ombedda handlingar påverkar andra människor. Hur påverkas personen som utför handlingen? eller b) Emot diskriminering och mobbning!

Planera en kampanj mot mobbning och diskriminering. Kampanjen kan utföras på sociala medier eller genom personliga möten ansikte mot ansikte.

I Människan och kulturer

33

Kritisk medie­ läskunnighet 1. Första intrycket av nyheten Ögna först igenom följande sidas nyhetsrubriker, bilder och kartor. Vilket är ditt första intryck av nyheterna? Skriv ner de två ord som du först kommer att tänka på.

2. Textanalys a) Fundera vad som är texternas viktigaste budskap. Sammanfatta de båda texterna till ett par meningar. b) Jämför dina sammanfattningar med en kompis.

3. Källkritik I båda nyheterna har man använt samma källa, finska utrikesministeriets resemeddelanden. Hur är det möjligt att nyheterna är så olika även om man använt samma ursprungskälla?

4. Bildernas betydelse i en nyhet a) Vad berättar nyheterna om Mexiko? Nämn två saker ur respektive nyhet. b) Byt plats på bilderna i nyheterna. Skriv nya bildtexter. Fundera på hur du kan få de nya bildtexterna att passa ihop med nyheterna. c) Jämför dina bildtexter med dina klasskompisars.

5. Kartans betydelse i nyheter a) Vilken betydelse har kartan i nyheterna? b) På vilket sätt påverkar valet av kartan och kartans innehåll nyheterna? c) Tycker du att Mexiko-nyhetens kartor är lyckade? Motivera dina svar.

6. Kritisk medieläskunnighet a) Har du reagerat på motstridiga nyheter eller reklam i media? Beskriv dem. b) Hör de motstridiga nyheterna ihop med något speciellt tema? Vilka?

Fundera på orsaker. c) Ge tre instruktioner som leder till kritisk medieläskunnighet.

34

Det farliga och otrygga Mexiko Enligt resemeddelandet om Mexiko som Finlands utrikesministerium publicerat (26.7.2017) kan man läsa att på grund av den utbredda organiserade brottsligheten har landets säkerhetssituation försämrats. Brottsligheten medför våld. I Acapulco har beväpnade sammandrabbningar skett på hotell och strandområden. Olika grupperingar kan stanna bilar och kräva pengar. Även kidnappningar och bortrövanden är vanliga i Mexiko. Trafikregler följs dåligt.

Det kan vara farligt att använda olagliga taxibilar.

Det förekommer även jordbävningar i Mexiko.

Det är viktigt att resenärer kommer ihåg att det finns

risk för tsunamier i samband med jordbävningar. Det finns också aktiva vulkaner. Kraftiga stormar och häftiga regn kan förorsaka nödlägen i olika delar av landet.

Hälsovården inom den offentliga sektorn har stora brister. Luftföroreningarna i huvudstaden och den höga höjden över havet kan ge olika symptom. I Mexiko förekommer även flera virussjukdomar som sprids med myggor.

Mexikanska gulfen

Stilla havet

Mexiko präglas av organiserad brottslighet. Polisen gör dagligen räder på drogkartellernas områden.

Gränsen mellan USA och Mexiko är världens farligaste att korsa. Varje natt försöker immigranter olagligt ta sig över gränsen till USA.

­

Mexiko, ett paradis för turister Mexiko är finländarnas favoritställe och det är möjligt att njuta av exotisk kultur, historiska sevärdheter och paradisstränder där. Enligt ett resemeddelande om Mexiko från Finlands utrikesministerium (26.7.2017) är landets politiska läge stabilt. Resenärer kan tryggt bekanta sig exempelvis med Teotihuacan pyramiderna med bussar som avgår från hotellen.

Utrikesministeriet rekommenderar hotellens egna

taxibilar eller bilar beställda från taxicentralerna.

Metron är relativt trygg att använda. Ifall man blir sjuk under resan ordnar det sig smidigt och privata läkare och läkarstationer ger god vård.

YALAHAU LAGUN RIO LAGARTOS NATIONALPARK

CHICHEN ITZAN, GAMMAL TEMPELSTAD

På Mexikos paradisstränder kan man utöva vatten­ sporter och sola och i restauranger och discon kan man koppla av.

KARIBISKA HAVET YUM BALAM SKYDDSOMRÅDE

EK BALAM, RUINER

HISTORISK SEVÄRDHET

Kartan visar att Mexiko är äventyrsresenärernas drömresemål.

I Människan och kulturer

35

Europa på kartan Europa på kartan 1. De största städerna Moskva London S:t Petersburg Berlin Madrid

Rom Kiev Paris Bukarest Budapest

4. De högsta bergskedjorna Kaukasus Alperna Pyrenéerna Apenninerna

Karpaterna Skanderna Balkanbergen Uralbergen

2. De största sjöarna Kaspiska havet Ladoga Saimen

Onega Vänern Vättern

5. De största öarna Storbritannien Island Irland Sicilien Sardinien

Cypern Korsika Kreta Gotland Öland

3. De längsta floderna Donau Volga Dnepr Seine Wisła

Oder Elbe Rhen Po Tejo

6. Havsområden Medelhavet Östersjön Ishavet Nordsjön Gibraltar sund

Atlanten Svarta havet Bosporen Barents hav Engelska kanalen

Kartfärdigheter a) Sök upp Tysklands, Serbiens och Vitrysslands grannländer. Gör en lista på länderna. b) Sök upp de länder som Donau rinner igenom. Namnge länderna och dess huvudstäder. c) Försök med hjälp av ledtrådarna eller koordinaterna lista ut vilka huvudstäder i Europa det är frågan om.

36

1. Finns vid Seineflodens strand.

2. Finns vid Tiberflodens strand.

3. Positionen är 38° N, 24° E. 4. Positionen är 64° N, 22° W. 5. Befinner sig cirka 370 km söder om Helsingfors.

6. Befinner sig cirka 320 km sydöst om Belgrad.

Europas karta

5

1

3

9

2 6 17

7

4 16

8

13 14

11

12 15

22

20

18

33

45 43

32

24 23

21 28

19 44

29

31

25

27 30 35

41

26 34 39

36 37

38 40

0

400 km

10

46

42

Europas gränser a) Ta reda på var Europas gränser går. b) Namnge bergskedjor och vattenområden som gränsen går igenom.

Europas länder och huvudstäder a) Namnge Europas länder nr 1–46. b) Namnge ländernas huvudstäder.

I Människan och kulturer

37

#Finland #Kina #migration Familjen Korhonen flyttade till Kina för fyra år sedan på grund av pappans arbete. Efter ett par år bestämde sig företaget för att flytta tillbaka produktionen till Finland och förra året kom hela trebarnsfamiljen tillbaka till Finland.

Vardagen i en kinesisk miljonstad är något helt annat än livet på landsbygden i Finland. Storleken på familjens hemstad minskade med nästan 10 miljoner människor i och med flytten till Finland.

Familjens barn gick i en internationell skola i Kina. I skolan lärde sig barnen engelska och lite kinesiska. De vardagliga sysslorna var annorlunda i Kina. I Kina kunde man exempelvis inte göra sina mat­ inköp i en närbutik utan matvarorna måste köpas på flera olika ställen. I Kina mötte familjen också miljöproblem. Föroreningar orsakar dagligen problem i de kinesiska storstäderna. De är vanligt att motorvägar eller skolor måste stänga på grund av föroreningarna. Sikten kan vara bara ett par hundra meter vilket gör trafiken livsfarlig.

Beijing, Kina

38

En hållbar livsstil beaktar miljön Hur ofta äter du nötkött?

13

På vilka olika sätt beaktar din familj miljön?

En ansvarsfull livsstil är hållbar Människan överanvänder jordens naturresurser.

Man har beräknat att naturen behöver nästan två år för att producera de naturresurser som människan konsumerar på ett år. Man kan alltså säga att vi lever på lån. En livsstil som grundar sig på hållbar utveckling garanterar att naturresurserna räcker till i framtiden. Det förutsätter att man använder naturresurserna vettigt och effektivt. Det är möjligt att spara på naturresurser och ändå leva ett gott liv.

Hållbar utveckling betyder att man lever utan att skada naturens mångfald och funktion och utan att tära för mycket på naturresurserna. På så vis möjliggör

man hälsosamma, trygga och rättvisa levnadsför­ hållanden för nuvarande och kommande generationer. Hållbar utveckling handlar också om att skapa jämlikhet mellan människor och att bevara kulturell mångfald.

Tanken är att människan hålls vid liv med hjälp av de naturresurser som naturen erbjuder. Exempelvis är matproduktionen beroende av insekternas pollinering. I ett långt tidsperspektiv är mänskligt liv möjligt bara om vi tar hand om miljön och ser till att den förblir livskraftig.

Många växter behöver pollineras av insekter för att de ska kunna producera frön och frukter. Utan insekter skulle flertalet växter inte föröka sig. Exempelvis skulle tomater och äpplen samt gurkorna på bilden inte finnas. I växthus kan man placera ut humlebon så att pollineringen ska fungera bättre.

III En hållbar livsstil

87

Miljömärkningar hjälper oss att göra val De viktigaste enskilda besluten för hållbar utveckling görs i hemmen, i butiken och i trafiken. Det är lättare att göra miljömässigt goda val då man vet hur de egna besluten påverkar miljön och vilka handlingar som har störst inverkan. För att göra miljövänliga val behöver man känna till olika produkters livscykel. Hit hör också anskaffningen av råvaror och tillverkningen. Ofta är det ändå omöjligt att veta exakt vilken miljöpåverkan en produkt har.

Olika miljömärkningar och certifikat hjälper oss att hitta produkter som är mer miljövänliga. Till exempel MSC-certifikatet för fisk och fiskprodukter berättar att fisken är fångad på ett ekologiskt hållbart sätt. Alla kan stödja hållbart fiske genom att välja MSC-certifierade produkter i fiskdisken.

Små handlingar kan påverka Alla kan försöka sträva efter en mer miljövänlig och hållbar livsstil genom vardagliga handlingar. Man kan börja med en liten förändring. Då nya vanor blivit rutin kan man ta nästa steg. Det kan till exempel vara ett beslut att inte använda engångsplastpåsar eller att övergå till kosmetika som inte är testad på djur. Under årens lopp har de små valen en stor effekt på miljön. Ett annat sätt att leva mer miljövänligt är att minska sin konsumtion, återanvända produkter och att återvinna. Det lönar sig också att fästa uppmärksamhet på hur produkter är förpackade och undvika överförpackade produkter. Nästan allt förpackningsmaterial och avfall kan återvinnas nuför­ tiden.

Miljömärkningar och certifikat hjälper konsumenten att göra miljövänliga inköp i butiken. Då du jämför produkter gäller det att skilja mellan riktiga miljömärkningar och reklam.

88

Kostvalen har en betydelse

Minska energiförbrukningen

Med de egna kostvalen är det lätt att påverka för en hållbar framtid. Ungefär en femtedel av koldioxid­ utsläppen som förorsakas av människan är en följd av djuruppfödning och matproduktion. Matproduktionen kräver också stora mängder sötvatten.

Matens miljöavtryck kan förminskas genom att man istället för köttprodukter väljer växtbaserade produkter. Det är också viktigt att man tänker på att inte slänga mat i onödan, att minska matsvinnet. Om maten hamnar i soporna har utsläppen, produktionen, transporten och tillredningen inte varit till någon nytta. God mat smakar ännu bättre då man vet att den producerats ansvarsfullt och att livsmiljöer inte förstörts eller lokalbefolkningens rättigheter tummats på.

Genom att använda energi på ett smart sätt kan du minska energiförbrukningen hemma, och på så vis blir också elräkningen mindre. Man kan stänga datorn, tv:n och andra elapparater via strömknappen över natten. Genom att släcka onödig belysning och duscha snabbare sparar man mycket energi. Det lönar sig att välja förnybara energikällor, till exempel vindkraft, vattenkraft eller solenergi.

Vilket fordon man väljer har också en betydelse.

Om flera använder kollektivtrafik minskar användningen av fossila bränslen och på samma gång kol­ dioxidutsläppen. Om man använder mindre mängd fossila bränslen minskar även trycket på att hitta nya olje- och gasfyndigheter i känsliga miljöer, såsom polarområdena. Cykling och gång är bra för miljön men också för den egna hälsan.

En finländare använder ungefär 155 liter vatten på ett dygn, Av det är cirka 50 liter varmt vatten. Av hushållens energianvändning går 20 procent till uppvärmning av vatten. Genom att spara vatten sparar man energi.

III En hållbar livsstil

89

Delta i organisationsverksamhet Som enskild individ kan det vara svårt att tro på sina egna möjligheter att påverka. Då kan man till exempel delta i olika organisationers verksamhet.

Finlands naturskyddsförbund är den största inhemska medborgarorganisationen för frivilligt natur­ skyddsarbete. Organisationen består av 180 lokal­ föreningar. De försöker påverka lokala miljöfrågor och de ordnar utfärder och kurser. Natur och Miljö Save the Arctic är en Greenpeace-kampanj med målet att grunda en skyddszon för havsområdena runt Nordpolen för att skydda dem från oljeborrning.

rf är en finlandssvensk miljöorganisation med många lokalföreningar.

Världsnaturfonden eller WWF är världens största miljöorganisation. WWF fokuserar på skydd av utrotningshotade arter och skogen och på att tygla klimatförändringen.

För att lösa de globala miljöproblemen behövs samarbete och samförstånd mellan alla länder. Men enskilda människors handlingar är också viktiga.

Alla bär ansvar för sitt eget förhållningssätt mot andra människor och organismer. Vi kan förändra vår livsstil och på så sätt delta i skapandet av en bättre framtid.

London, Storbritannien

SAMMANFATTNING

• Mänsklig aktivitet är orsaken till många av de globala miljöproblemen på jorden, till exempel klimatförändringen och minskningen av naturresurser.

• De globala miljöproblemen kan lösas med hjälp av samarbete mellan länder. Även enskilda individer kan påverka genom att leva ansvarsfullt.

• En ansvarsfull livsstil beaktar miljön. Det innebär att man lever på ett sådant sätt att miljöns mångfald inte riskeras och naturresurserna räcker till.

• Återvinning och sunda konsumtionsvanor hör till en ansvarsfull livsstil. Då du köper saker, välj sådana som är miljömärkta.

• Det är ansvarsfullt att äta så mycket vegetariskt som möjligt och inte slänga mat i soporna.

Man kan minska sin energikonsumtion genom att cykla och släcka datorn då man inte använder den.

90

Uppgifter 1. Mina miljöhandlingar a) Välj någon miljöhandling som du förbinder dig till åtminstone under två veckors tid. b) Planera och framställ en plansch där du berättar om din miljöhandling. c) Dela din miljöhandling med andra och utmana dem att komma med.

2. Kan du påverka?

Fundera på din egen åsikt om följande påståenden. Motivera din åsikt. a) Jag kan minska mängden avfall. b) Jag kan göra klimatförändringen långsammare. c) Jag kan påverka hur länge naturresurserna räcker.

7. Orsaker till miljö- och utvecklingsproblem Undersök bilderna över miljö- och utvecklings­ problem på sid 86. Fundera på orsaker till problemen.

8. Världens överkonsumtionsdag a) Ta reda på vad som menas med världens överkonsumtionsdag. b) Ta reda på när dagen infallit under de senaste fem åren. Vad kan du notera?

9. Du som miljöreporter a) Vad skulle du rapportera om ifall du var miljöreporter? b) Gör en kort dokumentär video om ämnet.

3. Val som inverkar a) Sök i kapitlet efter sådant som man på individ­ plan kan göra för att främja en hållbar livsstil. b) Välj de tre viktigaste åtgärderna enligt dig, och motivera varför du valt just dem.

4. MSC-certifikat a) Vad betyder MSC-certifikatet? b) Ta reda på vad som hotar världens fiskstammar.

5. Miljömärkningar och certifikat

10. Intervju Intervjua skolans elever och vuxna. Ta reda på vilka saker som påverkar deras köpval, till exempel i matbutiken eller klädbutiken.

11. Alternativ till köttprodukter I dag kan man lätt ersätta köttprotein i maten med växtprotein. Gör en utflykt till närbutiken och ta reda på vilka köttersättningsprodukter, som finns till försäljning. Be butikspersonalen om lov för din undersökning.

a) Ta reda på vad de olika miljömärkningarna och certifikaten på sid 88 betyder. b) Välj två märkningar eller certifikat. Ta reda på vilka kriterier det finns för dem. c) Undersök produkter i din närbutik. Vilka produkter har miljömärkningar eller certifikat?

6. Världens miljö- och utvecklingsproblem Undersök bilderna på sid 86. Välj en bild och besvara frågorna. a) Vad syns på bilden? b) Vilka känslor eller tankar väcker bilden hos dig? c) Vilket ämne eller fenomen beskriver bilden? d) Sök upp mera fakta om fenomenet och skriv en bildtext till bilden.

III En hållbar livsstil

91

#bioekonomi #förnybaranaturresurser

OLA OCH ÅRET TRÄHUS AV NANOCELLULOSA

ÅTERANVÄNT TVÄTTVATTEN

VINDKRAFTVERK

SMARTBYXOR TRÄFIBRER

ELER

SOLPAN

OLA

IOT

NÄRMAT ELSKOTER

YOGHURT SOM INNEHÅLLER PROBIOTIKA

92

RAMEN AV BIOKOMPOSIT

14

Bioekonomi är hållbar ekonomi I ett hurdant Finland lever du år 2030?

Kan du påverka framtiden?

Bioekonomin erbjuder lösningar för globala problem Världens befolkning ökar stadigt. På grund av den snabbt ökande befolkningsmängden och stigande levnadsstandard behövs allt mera vatten, mat, energi och råvaror.

Befolkningstillväxten, den globala uppvärmningen samt utarmningen av naturresurser och biologisk mångfald tvingar världens länder till en miljövänlig bioekonomi. Med bioekonomi avses en ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster. Med bioekonomin vill man minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja ekonomisk utveckling. Avsikten är också att skapa nya arbetsplatser och främja människors välmående enligt principerna för hållbar utveckling.

Bioekonomins egenskaper användning av förnybara naturresurser

effektiv användning av naturresurser

BIOEKONOMI

återanvändning av avfall som råvara

nya, kreativa lösningar

Klimatförändringen och dålig luftkvalité i städerna har lett till utvecklingen av elbilar.

Elbilar producerar mindre avgaser och buller än bilar med förbränningsmotor. Antalet elbilar ökar stadigt. De kan laddas vid laddningsstationer eller hemma vid en laddningspunkt.

III En hållbar livsstil

93

Inom bioekonomin behöver länder varandra Finland och de andra nordiska länderna är föregångare inom bioekonomi. I Finland har man utvecklat tillvägagångssätt, kunnande och teknologi som man kan exportera och använda i andra länder.

Staten och kommunen gör många, för miljön, viktiga beslut. Användningen av förnybara energikällor ökar till exempel genom att myndigheterna på olika sätt stöder ibruktagandet av solenergi.

Användningen av fossila bränslen för­ söker man minska exempelvis genom att beskatta oljeuppvärmning i egnahemshus och gynna bussar som går på biogas i kollektivtrafiken.

Finland kan ändå inte verka på egen hand, utan behöver samarbeta med andra länder. För att man ska kunna främja bioekonomi behöver länderna varandra och internationella avtal. Inom den Europeiska unionen och Förenta Nationerna fattar man beslut som är bindande för de länder som hör till organisationerna. Länderna måste till exempel justera miljölagstiftningen och driva in miljöskatter.

Finlands naturcentrum Haltia Naturcentrumet Haltia finns i Noux nationalpark. Vid byggandet av Haltia har man beaktat miljön och den finska naturen.

Haltias ekoteknologi • inhemska material, till exempel trä och natursten • gröntak • jordvärme- och kylning • solfångare för uppvärmning av vatten • luftkonditionering och belysning justeras automatiskt enligt behov • vattenfria urinaler Noux, Esbo, Finland

94

I bioekonomi använder man råvaror effektivt Av Finlands areal är 80 procent skog. I Finland sköter man skogen så att avverkningen är i balans med tillväxten.

Från skogarna får man biomassa, alltså organiskt material som används vid framställningen av trä­ produkter, papper och andra produkter. Materialet som man får från träd kan bland annat används som råvara vid tillverkningen av tyger, mediciner, plaster och kosmetik. Till och med i glass och glasögonskalmar kan det finnas material som härstammar från trä.

Trä är Finlands viktigaste förnybara energikälla.

Europeiska unionen har satt som mål att Finland ska öka sin användning av förnybara energikällor. Användningen av träbaserade bränslen ökar hela tiden i Finland. Raffinaderier som framställer vätskebaserade bränslen av trä, till exempel, bioolja och bio­ diesel, finns det redan i Finland och flera planeras.

En alltför effektiv användningen av skogen minskar å andra sidan på den biologiska mångfalden. Ökad användning av träbaserade bränslen förorsakar också problem.

Fotot är en skiss av Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski. I fabriken producerar man cellulosa men även andra bioprodukter såsom biogas, och i framtiden också textilfibrer.

III En hållbar livsstil

95

I bioekonomin beaktar man matproduktionens miljöavtryck Inom bioekonomin strävar man efter tryggare matproduktion än förut. Målet är att råvarorna för produktionen odlas, gödslas och förädlas till livsmedel och andra produkter så att de negativa miljökonsekvenserna, som bieffekter från bekämpningsmedel, blir så små som möjligt.

Vid matproduktionen inom bioekonomin använder man råvarorna effektivt så att de hälsosamma råvarorna bli människoföda medan resterna komposteras eller blir foder för djur. Man undviker att slänga bort råvaror.

Livsmedlens hälsoeffekter har förbättrats och artificiella tillsatsämnen har ersatts med naturliga ämnen, som margarin som minskar mängden blodfetter i blodet och nyttiga bakterier i yoghurt.

Man försöker även förpacka livsmedlen så lätt som möjligt, man sparar förpackningsmaterial. Det förpackningsmaterial man använder ska så långt som möjligt gå att återvinna.

Böle, Helsingfors, Finland

Urin innehåller viktiga kväveföreningar som växter behöver. Restaurang Kääntöpöytä använder sig av detta för sina odlade grönsaker.

SAMMANFATTNING

• Befolkningstillväxten, klimatförändringen och utarmningen av naturresurser styr länder mot bioekonomi. Bioekonomin strävar efter att beakta miljön.

• Målet med bioekonomi är att utveckla ekonomin och öka människors välmående.

• Inom bioekonomin använder man naturresurserna, det vill säga råvarorna, hållbart och effektivt. Råvaror slängs inte bort utan man försöker maximera deras användning.

• Exempelvis trä och de ämnen det består av använder man i Finland för att tillverka

träprodukter och papper men även tyger, mediciner och kosmetik. Trä använder man också som energikälla och som råvara för bränslen.

• Råvaror för matproduktion odlas, gödslas och förädlas till livsmedel så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Målet är att råvarorna för maten ska gå till människor och inte användas till djurfoder.

96

Uppgifter 1. Bioekonomi a) Vad betyder bioekonomi? b) Bedöm varför bioekonomi är viktigt.

2. Biomassa a) Ta reda på vad skogsindustrin använder biomassa till. Gör en tankekarta över biomassans användningsområden. b) Till vilka produkter i ditt hem har man använt biomassa?

3. Bioekonomi i media a) Följ med medierapporteringen och samla artiklar som handlar om bioekonomi. b) Välj en artikel och berätta om den för andra.

4. Framtidsberättelse Bekanta dig med Oles vardag på sid 92. Hurdan är din och dina kompisars vardag år 2030? Rita eller skriv en berättelse eller gör en video/pjäs.

5. Miljöskatt a) Ta reda på vad man avser med miljöskatt. b) Hurdana miljöskatter tycker du finska staten borde införa? c) Vad borde staten främja? d) Hur kunde du själv påverka på vilka miljöskatter man inför.

6. SWOT-analys på bioekonomi Ta reda på och fundera på vilka styrkor (S = strenghts), svagheter (W = weaknesses), möjligheter (O = opportunities) och hot (T = threats) det finns med bioekonomi.

Kopiera det nedanstående schemat och komplettera det med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för bioekonomi. styrkor

svagheter

möjligheter

hot

7. Framtidens innovationer a) Man har tillverkat joggingskor av plastskräp från havet. Kom på en egen produkt som är framställd av skräp eller återvunnet material och som ökar människors och djurs välmående i världen. b) gör ett en minut långt marknadsföringstal för produkten med målet att övertyga den som lyssnar om produktens goda egenskaper. Öva ditt tal före du presenterar det.

III En hållbar livsstil

97

#Östersjön #plast #skräp Plastskräp är ett globalt miljöproblem. Största delen av skräpet hamnar förr eller senare i haven. Haven är världens största soptippar för tillfället. Plastskräpet dödar havslevande organismer som sjöfåglar och sälar. Utöver det förorsakar plastskärpet problem för fiskeri­ näringen, sjötrafiken, strandbebyggelsen och turism. Även i Östersjön finns det mycket plastskräp. Största delen av skräpet som man hittar på stränderna är plast, som förpacknings­ material från livsmedel, plastknivar och -gafflar, cigarettfimpar samt engångsmuggar och flaskor.

Det finns många orsaker till att mängden plastskräp är så stor.

Plast används mycket som förpackningsmaterial. Engångskärl är ofta i plast och de slängs efter en användning. Även den så kallade take away-kulturen har ökat mängden skräp på våra stränder.

En del av skräpet på de finländska stränderna har transporterats dit av strömmar från andra delar av Östersjön. Finlands kurviga strandlinje och labyrintformade skärgård fungerar som en flaskhals där skräpet inte kommer vidare utan.

Det är lätt att påverka mängden skräp på våra stränder. Var och en av oss kan minska mängden plast som vi konsumerar samt öka återvinningen av det. Vi kan också sätta skräpet i sopkärl.

Esbo, Finland

Håll skärgården ren rf:s kampanj Snygg beach vill öka medvetenheten om nedskräpningen av Östersjöns stränder och ge människor en möjlighet att påverka Östersjöns välmående. Då man deltar i Snygg beach kampanjen tillsammans med andra kan det till och med bli riktigt roligt att samla skräp.

98

GEOIDEN Människan och kulturer

GEOIDEN Människan och kulturer

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Charlotte Elf

Geoiden Människan och kulturer är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9.

Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturer

ISBN 978-951-52-4502-1

9 789515 245021

Schildts & Söderströms