FyKe 7-9 Fysik Arbetsbok 2

2 Anne Kangaskorte • Jari Lavonen • Outi Pikkarainen • Heikki Saari • Jarmo Sirviö • Kirsi-Maria Vakkilainen • Jouni Viiri

FyKe 7–9

FYSIK

LABORATIONER OCH UPPGIFTER Rörelse och kraft • Rörelse och energi • Elektricitet

Schildts & Söderströms

Till läsaren Denna arbetsbok innehåller illustrerade instruktioner till elevlaborationer och demonstrationer samt skriftliga lektionsuppgifter. Det finns tre till fem laborationer och demonstrationer i varje kapitel. Laborationerna är avsedda för eleverna medan läraren utför demonstrationerna. I inledningen till varje laboration finns uppgifter om redskap, ämnen och säkerhet. Läs noggrant igenom instruktionerna innan du börjar arbeta och var noga med säkerheten. Lektionsuppgifterna kan lösas under lektionen eller hemma.

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Finska förlagans titel: FyKe 7–9 FYSIIKKA: Tutkimus- ja tehtäväkirja 2 Redaktör för den finska upplagan: Marja Saarenvesi Redaktör för den svenska upplagan: Roland Juthman Översättning: Tony Lönnbäck Grafisk planering och ombrytning: Sari Jeskanen Illustrationer: Timo Kästämä och Pekka Könönen Fotografier: Timo Suvanto Bildredaktörer: Anita Kokkila och Marja Saarenvesi © Den finska förlagen: Jari Lavonen, Heikki Saari, Jouni Viira och Sanoma Pro Oy 2013 © Den svenska upplagan: Jari Lavonen, Heikki Saari, Jouni Viira, Sanoma Pro Oy och Schildts & Söderströms 2014

Kopieringsförbud Det här verket är en arbetsbok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

ISBN 978-951-52-28826

Meedia Zone, 2014

2

Innehåll III RÖRELSE OCH KRAFT 13 Hastighet beskriver rörelse.......................... 4

1 Bestäm fotgängarens medelhastighet...... 4

2 Gå enligt grafen I ...................................... 6

3 Undersök hastigheter i trafiken ................ 7 Lektionsuppgifter........................................... 8 14 Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten..........................................14

1 Undersök en luftbubblas rörelse............. 14

2 Rör sig bollen likformigt? ....................... 16

3 Gå enligt grafen II.................................... 17 Lektionsuppgifter......................................... 18 15 Under en olikformig rörelse ändras hastigheten................................................. 22

1 Undersök en accelererande rörelse........ 22

2 Gå enligt grafen III................................... 24 Lektionsuppgifter......................................... 25 16 K rafter uppkommer genom växelverkan...... 30

1 Kula och magnet..................................... 30

2 Magneter och växelverkan...................... 31

3 Massans inverkan på en olikformig rörelse.... 32

4 Sambandet mellan massa och tyngd..... 33 Lektionsuppgifter......................................... 34 17 Krafternas summan ger den totala kraften...... 38

1 Fastställ friktionskraften.......................... 38

2 Laborationer med glidfriktion.................. 39 Lektionsuppgifter......................................... 40 18 Lyftkraften beror på densiteten................. 44 1 Iskuber i vatten och etanol...................... 44 2 Förhållandet mellan massa och volym...... 45 3 Bestäm densiteten av fasta material och vätskor............................................. 46

4 Lyftkraft................................................... 47 Lektionsuppgifter......................................... 48 Repetitionsuppgifter.................................... 53

IV RÖRELSE OCH ENERGI

V ELEKTRICITET

19 Tryck åstadskoms av kroppens egen tyngd..... 54

1 Massans och ytans inverkan på trycket.... 54

2 En penna mellan fingrarna...................... 56

3 Hydrostatiskt tryck.................................. 57

4 En flaska i varmt och kallt....................... 58

5 En ballong i vakuum................................ 59 Lektionsuppgifter......................................... 60

25 När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade..........106

1 Identifiera en elektrisk laddning............ 106

2 Den elektriska kraften tyder på en elektrisk laddning.................................. 107

3 Krafter mellan två tejpbitar.................... 110 Lektionsuppgifter....................................... 113

20 Bunden eller fri energi................................ 64

1 Energi binds i fjädern när den töjs........ 64

2 Batteri och elmotor................................. 66

3 Storleken på rörelseenergin.................... 67

4 Energiomvandling i en strömkrets........... 68 Lektionsuppgifter......................................... 69

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets.......................................... 118

1 Bygg en sluten strömkrets.................... 118

2 Brytarens uppgift i en strömkrets.......... 121

3 Ledare och isolatorer............................ 123 Lektionsuppgifter....................................... 124

21 Arbete omvandlar energi............................ 72

1 Gnugga händerna................................... 72

2 Sand i en flaska....................................... 73

3 Faktorer som inverkar på arbetet............ 74 Lektionsuppgifter......................................... 76 22 Mekanisk energi är summan av rörelseenergi och lägesenergi.................... 80

1 Energin omvandlas när pendeln svänger..... 80

2 En kula i en ränna.................................... 82

3 En studsande boll och mekanisk energi.... 83

Lektionsuppgifter......................................... 85 23 Effekt och verkningsgrad beskriver energiomvandling.......................................90

1 Fastställ effekten i trappan...................... 90

2 Långvarig effekt....................................... 92 Lektionsuppgifter......................................... 93 24 Enkla maskiner underlättar arbete............. 96

1 Leta fram tyngdpunkten.......................... 96

2 Lutande plan underlättar lyft................... 97

3 Block och talja......................................... 98

4 Hävstången är en enkel apparat........... 100 Lektionsuppgifter....................................... 102 Repetitionsuppgifter.................................. 105

27 Att mäta spänning och elström ............... 128 1 Bekanta dig med en spännings- och strömmätare.......................................... 128

2 Spänningen mäts med en spänningsmätare................................... 129

3 Strömmen mäts med en strömmätare..... 132 Lektionsuppgifter....................................... 134

n lampa utgör ett motstånd för elströmmen ... 142 28 E 1 Resistansen hos en metalledare är konstant............................................ 142

2 Kopplingar med motstånd av metalltråd..... 144 Lektionsuppgifter....................................... 147

29 En strömkrets överför elektrisk energi... 154

1 Öka ljusflödet........................................ 154

2 Undersök effekten hos en elmotor........ 155

3 Kortslutning........................................... 157 Lektionsuppgifter....................................... 158 30 Elektriska apparater innehåller komponenter.... 164

1 Olika motstånd...................................... 164

2 Diod och LED........................................ 167 Lektionsuppgifter....................................... 169 Repetitionsuppgifter.................................. 173

3

13

Hastighet beskriver rörelse • Hur länge tar det för dig att gå 5 km? Och om du cyklar?

• I vilka vardagliga situationer mäter vi hastigheten?

1 Bestäm fotgängarens medelhastighet Grupparbete

Undersök fotgängarens rörelse. Mät den tid det tar för fotgängaren att gå en viss sträcka.

Utrustning • måttband • tidtagarur • tejp

Mät upp en sträcka på till exempel 20 m i skolans korridor. Märk ut lika långa etapper med tejp (till exempel 5 m).

Läge (m)

4

Rörelse och kraft

Fem elever med tidtagarur placeras vid märkena. En elev börjar gå vid en startsignal och alla tidtagaruren startas samtidigt.

Varje tidtagare stoppar sitt ur när den gående eleven passerar honom/henne.

Kontrollera tiderna och anteckna resultaten i tabellen.

Tid (s)

Kopiering absolut förbjuden.

1 Beräkna fotgängarens medelhastighet under olika intervall.

Sträcka (m)

Använd tid för sträckan (s)

Medelhastighet (m/s)

medelhastighet =

sträcka tid

=

Rita en graf i koordinatsystemet 1. Märk ut observa-

tionspunkterna m

sträcka

tid s

2. Rita en kurva

2 Är hastigheten den samma under varje tidsintervall?

som går så nära alla punkter som möjligt

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

m

sträcka

3 Märk ut mätresultaten i koordinatsystemet. Rita en kurva som går så

nära alla observationspunkter som möjligt.

tid s

m

sträcka

tid s

4 På vilket sätt kan du utläsa av grafen om fotgängarens hastighet har varierat? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

13 Hastighet beskriver rörelse

5

Grupparbete

2 Gå enligt grafen I

Utrustning • måttband • tidtagarur • tejp

Undersök hur grafen beskriver rörelsen.

m sträcka 6 5 4 3 2 1 0

tid 0

1

2

3 s

Grafen visar fotgängarens rörelse.

Märk ut avstånden 0 m, 2 m och 5 m på golvet i klassen. Välj en elev som ska gå enligt grafen.

De övriga eleverna följer med försöket.

1 Undersök grafen och anteckna hur fotgängaren har rört sig. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

3 Hur väl motsvarade elevens gång grafen?

Var lyckades fotgängaren? Var misslyckades fotgängaren?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

4 Vad berättar hastigheten om rörelse hos en kropp? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

6

Rörelse och kraft

Kopiering absolut förbjuden.

3 Undersök hastigheter i trafiken

Grupparbete

Undersök medelhastigheter för bilar, cyklar och skotrar.

Utrustning • mobiltelefon • tidtagarur • karta

1 m = 3,6 km s h Välj en gatu- eller vägsträcka i närheten av skolan där ni ska undersöka olika fordons hastighet.

Mät längden på den valda rutten på en karta.

Fordon och observationsplats

Kopiering absolut förbjuden.

Sträcka (m)

En elev ställer sig vid början av sträckan och en annan i slutet.

Den första eleven meddelar med mobiltelefon till den andra vilket fordon som iakttas (t.ex. röd skoter).

Samtidigt startar den andra eleven tidtagaruret.

När det överenskomna fordonet passerar, avläses den tid som fordonet använt för sträckan.

Anteckna värdena i tabellen och beräkna medelhastigheten.

Använd tid för sträckan (s)

Medelhastighet (

m ) s

Medelhastighet (

km ) h

13 Hastighet beskriver rörelse

7

Lektionsuppgifter

U13

U1. a) Para ihop storhet och enhet.

tid

Kom ihåg

1 min = 60 s 1 h = 60 min = 3 600 s 1 km = 1 000 m

•

• m

sträcka •

• m/s

hastighet •

• s

b) Para ihop storhet och beteckning.

•

•

s

sträcka •

•

t

hastighet •

•

v

tid

U2. a) En bil körde 180 km på 2 timmar. Vilken var bilens medelhastighet? _______________________________________________________________________

b) Maja cyklade en tre kilometers sträcka på en halv timme och Mats cyklade samma sträcka på 15 minuter. Vem hade en högre medelhastighet? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U3. Omvandla.

a) 1 km = h

b) 10 km = h

m s

c) 1 m =

km h

s

d) 10

8

Rörelse och kraft

m s

m = s

km h

Kopiering absolut förbjuden.

U4. En sprinter löper 100 m enligt grafen nedan.

U13

Svara på frågorna utgående från grafen. m

sträcka

120 100 80 60 40 20 0

tid 0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

s

a) Hur långt sprang löparen på 4 sekunder, 6 sekunder och 7 sekunder? _______________________________________________________________________

km h

_______________________________________________________________________

b) Hur länge tog det att springa 90 meter? Och 20 meter? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U5. Stämmer följande påståenden? Korrigera de felaktiga påståendena.

a) Enheten för hastighet är s/m. b) Medelhastigheten fås genom att dividera tiden med sträckan. c) Tiden blir mindre ju högre medelhastigheten är. d) Hastigheten 10 m/s är lika stor som 36 km/h.

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

13 Hastighet beskriver rörelse

9

U6. En fallskärmshoppare gjorde ett hopp. Tabellen visar hur hon röde sig

U13

under en viss tid.

Tid (s)

Sträcka (m)

Rita i koordinatsystemet 1. Rita axlarna och

0

0

1

5

namnge dem.

2

19

3

42

4

74

5

112

6

154

7

199

m sträcka

tid s

2. Dela upp axlarna i

lämpliga intervall.

m sträcka

a) Rita en graf över hoppet i koordinatsystemet. m

tid s

180

3. Märk ut observa-

160

tionspunkterna.

140

m sträcka

sträcka

120 100 80

tid s

60

4. Rita en kurva som

40

går så nära alla punkter som möjligt.

20 0

m sträcka

tid s

tid 0

1

2

3

4

5

6

7 s

b) Avgör med hjälp av grafen hur lång sträcka hopparen har rört sig efter 3,5 sekunder._________________

c) Avgör med hjälp av grafen hur länge det tar för hopparen att röra sig 100 m. _________________

10

Rörelse och kraft

d) Beräkna hopparens medelhastighet under den sista sekunden.

Kopiering absolut förbjuden.

U7. Komplettera.

En fotgängare gick 10 meter på 2 sekunder.

m .=Denna hastighet innebär s att fotgängaren gick en sträcka på ________ meter på en sekund.

Om man känner den sträcka fotgängaren gick och den tid som används, är

Fotgängarens hastighet var

m = s

U13 Ekvation

v=

fotgängarens hastighet ______________________________________________ _______________________________________________________________________

U8. Komplettera.

En person går med hastigheten 3 m/s. Personen rör sig ________ meter på en sekund.

Det innebär att personen rör sig ________ meter på 2 sekunder.

Ekvation

s=

Om man känner fotgängarens hastighet och den tid som används, är sträckan __________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U9. Komplettera.

En person går med hastigheten 3 m/s. Personen behöver en sekund för att gå en sträcka på ________ meter. Det innebär att det behövs ________ sekunder för att gå en sträcka på 6 meter.

Ekvation

t=

Om man känner fotgängarens hastighet och sträckan, är den tid som används ________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U10. En bil har medelhastigheten 70 km/h. Hur långt rör sig bilen på

tre timmar?

medelhastighet v = ___________ tid

t = ___________

sträcka = medelhastighet · tid s = vt s = _________ km · _________ h = _________ h

Kopiering absolut förbjuden.

13 Hastighet beskriver rörelse

11

U11. Avståndet till familjens sommarstuga är 240 km. Hur länge tar det att

U13

köra sträckan med medelhastigheten 80 km/h?

sträcka

s = ___________

medelhastighet

v = ___________

U12. Australiern Arulanantham Suresh Joachim sprang 258 km på ett dygn

(24 h). Vilken var hans medelhastighet?

U13. Johan går 500 meter på 4 minuter och Johanna går 800 meter

på 6 minuter. Vem har en högre medelhastighet?

12

Rörelse och kraft

Kopiering absolut förbjuden.

U14. En bil körs i ett egnahemsområde, där hastighetsbegränsningen är

U13

50 km/h. I början av gatan finns det korsningar med 100 meters mellanrum (bredd 10 m). I korsningarna kör man saktare än annars.

Dessutom finns det två farthinder längs gatan.

10 m start

100 m

10 m 100 m

farthinder

10 m 100 m

farthinder

fortsätter utan hus

a) Beskriv hur bilens hastighet ändrar när man kör genom egnahemsområdet. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

b) Rita en graf över bilens rörelse i koordinatsystemet. km h

hastighet

sträcka m

Kopiering absolut förbjuden.

13 Hastighet beskriver rörelse

13

15

Under en olikformig rörelse ändras hastigheten • Vad betyder det om någonting ändras?

• Vad är skillnaden mellan rörelsen hos en fallande sten pch en fallskärmshoppare?

Laboration

1 Vi undersöker en accelererande rörelse

Undersök hur en kropp rör sig på ett lutande plan.

Utrustning • boll eller cylinder • måttband • tidtagarur • krita 20 cm

Lägg böcker under två bordsben enligt bilden.

Märk ut jämna avstånd (t.ex. 20 cm) på bordet med en krita.

22

Rörelse och kraft

Låt en boll rulla längs bordsytan.

Starta klockan när du släpper iväg bollen.

Ta tid när bollen passerar märkena.

Kopiering absolut förbjuden.

1 Anteckna mätresultaten i tabellen och rita en graf.

Tid (s)

Sträcka (m)

cm

sträcka

tid s

2 Hur ser grafen ut? Hur skiljer sig grafen från en graf över en likformig rörelse? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Vad beror skillnaden på? _______________________________________________________________________ 4 Beräkna bollens medelhastighet under två tidsintervall. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 5 Vad kan du säga om medelhastigheterna? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

15 Under en olikformig rörelse ändras hastigheten

23

Laboration

2 Gå enligt grafen III

Utrustning • tidtagarur

Undersök de olika rörelser som graferna visar.

A

B

m sträcka

m sträcka

Peter

Maja

Brita tid

tid

s

s

1 Beskriv med ord Peters rörelse i bild A. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 2 Hur skiljer sig graferna i bild A och B från varandra? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Hur skiljer sig Majas gång från Britas? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

4 Välj i klassen en elev som ska gå enligt grafen i bild A.

Hur väl motsvarade elevens gång grafen?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

5 Välj två elever i klassen. Låt dem gå enligt graferna i bild B.

Hur väl motsvarade elevernas gång graferna?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

24

Rörelse och kraft

Kopiering absolut förbjuden.

Lektionsuppgifter

U15

U1. Para ihop rätt storhet med rätt enhet.

tid •

• m

sträcka •

• m/s

hastighet •

• m/s2

acceleration •

• s

U2. Para ihop storhet och beteckning.

tid •

•

a

sträcka •

•

t

hastighet •

•

v

acceleration •

•

s

U3. En bil startade och hastigheten ökade med 5 m/s på en sekund. Hur hög

var bilens hastighet efter 1 sekund, 2 sekunder och 4 sekunder?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U4. Graferna visar olika rörelser. Para ihop den hastighetsgraf som motsvarar

texten.

A liten acceleration •

•

1 tid 1

B ingen acceleration • C kraftig acceleration •

hastighet

1

•

hastighet

2 1

tid 1

•

hastighet

3 1

tid 1

Kopiering absolut förbjuden.

15 Under en olikformig rörelse ändras hastigheten

25

19

Tryck åstadskoms av kroppens egen tyngd • Varför går en ballong sönder om du trycker en vass penna mot den, medan den inte går sönder om du trycker handflatan mot den?

• Varför sjunker en tom läskflaska av plast ihop, om man glömmer den i bilens bagageutrymme, och det är köldgrader ute?

• Varför går öronen “i lås” när du dyker djupt?

Demonstration

1 Tryckets storlek bestäms av kraften och arean Utrustning • en bit skumplast eller en tavelsvamp • ett rätblock av trä med olika stora sidor (t.ex. 150 mm x 100 mm x 50 mm) • 0,5 kg och 1 kg vikter • linjal • fickräknare • våg

A Iaktta hur stödytans storlek inverkar på hur djupt ett rätblock sjunker in i skumplast.

A

B

C

vikt 0,5 kg träd

1 kg

0,5 kg

svamp

Placera ett rätblock av trä på Placera rätblocket på skumplast Byt ut vikten på 0,5 kg mot en skumplast så att den största ytan så att den minsta ytan ligger mot vikt på 1 kg. ligger mot skumplasten. skumplasten.

Lägg en 0,5 kg vikt ovanpå Lägg en 0,5 kg vikt ovanpå rätblocket. rätblocket.

1 Vad hände med skumplasten när vikterna placerades på rätblocket

enligt bilderna A, B och C?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

54

Rörelse och energi

Kopiering absolut förbjuden.

2 Vilken inverkan hade viktens massa på det fenomen du observerade? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Vilken inverkan hade rätblockets stödyta? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

B Beräkna hurdant tryck rätblocket åstadkommer.

4 Beräkna arean för rätblockets största yta och anteckna resultatet i

tabellen på rad A. Beräkna även arean för den minsta sidan och anteckna resultatet på raderna B och C.

5 Väg rätblocket och beräkna dess tyngd.

6 Beräkna den sammanlagda tyngden av rätblocket och en 0,5 kg vikt och

anteckna resultatet i tabellen på raderna A och B.

Area

7 Beräkna den sammanlagda tyngden av rätblocket och en 1 kg vikt och

A h a

8 Beräkna vilket tryck rätblocket åstadkommer mot underlaget i fallen A,

A=a·h

anteckna resultatet i tabellen på rad C. B och C.

Area (m2)

Tyngd (N)

Tryck = tyngd area

N m2

A B C

9 Vilket är sambandet mellan tyngden och hur djupt rätblocket sjunker in

i skumplasten?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

19 Tryck åstadskoms av kroppens egen tyngd

55

Laboration Utrustning • penna

2 En penna mellan fingerspetsarna Undersök hur det känns när du trycker fingerspetsarna mot en penna.

Håll pennan mellan dina fingrar som bilden visar.

Tryck fingerspetsarna mot pennan.

1 Hur känns det i fingrarna när pennans vassa respektive trubbiga ända

trycks mot fingret?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 2 Hur påverkas känslan av hur hårt du trycker? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Beskriv dina observationer med hjälp av tryck. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

56

Rörelse och energi

Kopiering absolut förbjuden.

3 Hydrostatiskt tryck

Demonstration

Undersök hur mätdjupet inverkar på det hydrostatiska trycket.

Utrustning • stort mätglas • U-rörsmanometer • tuschpenna • linjal

gummislang

mätglas

givare

U-rörsmanometer

Fyll ett mätglas till det översta strecket.

Markera på mätglaset med en tuschpenna ut 5 cm, 10 cm, 15 cm, 20 cm och 25 cm avstånd från vattenytan.

Djup (cm)

Sänk ner trycksensorn i vattnet och mät trycket på de olika djupen. Anteckna resultaten i tabellen.

Tryckmätarens utslag

5 10 15 20 25

1 Hur ändrades trycket när trycksensorn fördes djupare ner i vattnet? _______________________________________________________________________ 2 Förklara mätresultaten. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

19 Tryck åstadskoms av kroppens egen tyngd

57

Grupparbete

4 En flaska i varmt och kallt vatten Undersök hur en varm, sluten flaska ändrar form när man kyler den.

Utrustning • plastflaska

1 Vad tror du händer med flaskan när man flyttar den från varmt vatten

till kallt vatten?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

hett vatten

kallt vatten

kork

Håll en öppen plastflaska under Håll den tillslutna flaskan under varmvattenkranen. Låt så varmt vatten som kallvattenkranen och låt kallt vatten rinna möjligt rinna längs flaskan en stund. längs flaskan.

Håll kvar flaskan under vattenkranen medan du tillsluter den tätt med kork.

2 Blev det som du trodde?

Ja

Nej

3 Vad hände när du höll flaskan under det kalla vattnet? _______________________________________________________________________ 4 Förklara din iakttagelse med hjälp av tryck. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

58

Rörelse och energi

Kopiering absolut förbjuden.

5 En ballong i ett lufttomt utrymme

Demonstration

Undersök hur ballongens form ändras under en lufttom glaskupa.

1 Vad tror du händer med en tillsluten, tom ballong i en glaskupa,

när luften sugs ur glaskupan.

_______________________________________________________________________

Utrustning • ballong • sugpump • glaskupa

_______________________________________________________________________

glaskupa

en tom ballong

Knyt ihop en tom ballong och placera den under en glaskupa.

Starta sugpumpen.

Sug ut luften ur glaskupan och betrakta hur ballongens form förändras.

2 Blev det som du trodde?

till vakuumpump

Ja

Nej

3 Förklara din iakttagelse med hjälp av tryck. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

19 Tryck åstadskoms av kroppens egen tyngd

59

24

Enkla maskiner underlättar arbete • • • •

Laboration

1 Bestäm tyngdpunkten

Utrustning • tråd • vikt • spik • stativ • papp • sax

Vad är en maskin?

Hurdan apparat är ett block?

Till vad används ett lutande plan?

Hur inverkar en maskin på arbetets storlek?

Bestäm tyngdpunkten för en pappbit. spik

vikt

Klipp ut en pappbit med obestämd form. Häng upp pappbiten på en spik så att den kan rotera fritt kring spiken.

Häng även upp en vikt i ett band på spiken.

Rita en rät linje på pappbiten längs bandet.

Häng upp biten och vikten i två andra punkter och rita på nytt.

1 Vad kan du säga om de räta linjerna? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 2 Balansera biten på ditt finger.

3 Vad kallas den punkt som du bestämde? _______________________________________________________________________

96

Rörelse och energi

Kopiering absolut förbjuden.

Laboration

2 Ett lutande plan underlättar arbete Undersök hur ett lutande plan inverkar på den kraft som behövs för att lyfta en kropp.

Utrustning • vagn • dynamometer • magnetvikt • lutande plan

dynamometer lutande plan

höjd

höjd

h = 30 cm

h = 30 cm s

vagn

vikt

Fäst vikten på vagnen. Lyft vagnen med en dynamometer till en höjd av 30 cm.

Skriv in dynamometerns utslag i tabellen.

Bygg ett lutande plan som är 30 cm högt.

Mät det luftande planets längd och anteckna värdet i tabellen.

Avläs dynamometerns utslag när du drar vagnen likformigt uppför det lutande planet och anteckna värdet i tabellen.

1 Beräkna i tabellen det arbete som utförs när vagnen lyfts lodrätt uppåt.

2 Beräkna arbetet som utförs när vagnen drar längs det lutande planet.

Sträcka s (m) Vid lodrätt lyft

Kraft F (N)

Arbete W (J) W = Gh =

0,30

Längs det lutande planet

W = Fs =

3 Vad märker du när du jämför de utförda arbetena? _______________________________________________________________________ 4 Skriv en jämviktsekvation för det lutande planet med beteckningarna

för de olika storheterna.

·

=

·

5 Hur inverkar ett lutande plan på det utförda arbetet? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ Kopiering absolut förbjuden.

24 Enkla maskiner underlättar arbete

97

Laboration Utrustning • block • dynamometer • vikter • måttband • stativ

3 Block och talja A Undersök lyftkraften när man använder ett block.

block s

Bygg en anordning enligt bilden.

Mät hur stor kraft F som behövs för att lyfta en vikt på 100 g. Anteckna resultatet i tabellen.

Lyft vikten 10 cm uppåt = h.

Hur lång sträcka (s) rör sig dynamometern samtidigt? Anteckna resultatet i tabellen.

dynamometer

h = 0,1 m

vikt

1 Beräkna arbetet Gh och det arbete Fs som dragkraften utförde.

Anteckna resultaten i tabellen.

W1 = Gh = _____________________________________________________ W2 = Fs = _____________________________________________________ Block Lyftarbete W(1) Viktens tyngd G (N)

1

Kraft F (N)

Lyfthöjd h (m)

0,1

Dynamometern rör sig sträckan s (m)

W1 = Gh

Arbete W(2) som utförs av kraften F

W2 = Fs (J)

2 Vad kan du säga om det utförda lyftarbetet och det arbete som

dragkraften utfört?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

98

Rörelse och energi

Kopiering absolut förbjuden.

B Undersök hur en talja ändrar lyftkraften.

Talja

Taljan är en enkel maskin som består av flera block och en vajer eller kätting som rör sig i blockens spår.

F

Bygg en talja enligt bilden.

Mät hur stor kraft F som behövs för att lyfta en vikt på 100 g.

Anteckna resultatet i tabellen.

100 g

Lyft vikten 10 cm uppåt = sträckan h.

Hur lång sträcka (s) rör sig dynamometern samtidigt?

Anteckna resultatet i tabellen.

G

3 Beräkna lyftarbetet Gh och det arbete Fs som dragkraften utförde.

Anteckna resultatet i tabellen.

Talja Arbete W1

Arbete W2 som utförs av kraften F

Viktens tyngd G (N)

1

Lyfthöjd h (m)

0,1

W1 = Gh (J)

Kraft F (N) Dynamometern rör sig sträckan s (m) W2 = Fs (J)

4 Hur ändrades storleken av kraften F när vikten lyftes med taljan? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 5 Vilken inverkan hade blocket i laboration A på lyftkraften? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 6 Vilken inverkan hade taljan i laboration B på lyftkraften? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 7 Vilken inverkan hade taljan på den sträcka som kraften F rörde sig? _______________________________________________________________________ Kopiering absolut förbjuden.

24 Enkla maskiner underlättar arbete

99

Laboration

4 Hävstången är en enkel apparat

A Märk ut hävstångens delar på bilden. Använd de givna nyckelorden.

Nyckelord • last • lastarm • kraft • kraftarm • stödpunkt • tvåarmad

Utrustning • hävstång • vikter • stativ • hållare för hävstång • fickräknare

Hävstången är _____________________________________

B Undersök vilka villkor som måste uppfyllas för att en tvåarmad hävstång ska vara i jämvikt. hävstång

Bygg en tvåarmad hävstång enligt bilden.

Placera en 100 g vikt som last på ett avstånd av 20 cm från stödpunkten.

Balansera hävstången med en 50 g vikt.

Mät viktens avstånd från stödpunkten och anteckna resultatet i tabellen under kraftarm.

Upprepa mätningen med de givna värdena.

Last

Rörelse och energi

100 g

Kraft

Lastarm a (m)

100

50 g

Lastens tyngd G (N)

Kraftarm b (m)

Kraft F (N)

0,20

1

0,5

0,10

1

0,5

0,15

1

0,5

0,20

0,5

1,0

Kopiering absolut förbjuden.

1 Beräkna produkterna av lastarmens längd · lastens tyngd (a · G)

Vid hävstångsberäkningar uttrycks kraften i N och armarnas längder i m, vilket ger enheten Nm (= Joule, J, enheten för energi).

och kraftarmens längd · kraft (b · F) i tabellen. a · G (Nm)

b · F (Nm)

2 Vad kan du säga om produkterna lastarmens längd · lastens tyngd

(a · G) och kraftarmens längd · kraft (b · F)?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Beskriv jämviktsvillkoret för en tvåarmad hävstång med ord. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 4 Skriv en jämviktsekvation för en tvåarmad hävstång med hjälp

av storheternas beteckningar.

Kopiering absolut förbjuden.

·

=

·

24 Enkla maskiner underlättar arbete

101

26 Laboration Utrustning • 2 ledningar • glödlampa med lamphållare • batteri (1,5 V) och batterihållare

Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets • “Jorden kretsar kring solen.” Vad betyder orden “kretsa” och “en krets”?

• En strömkrets kan vara öppen respektive sluten. När är en strömkrets öppen och när är den sluten?

1 Bygg en sluten strömkrets A Undersök med hjälp av två ledningar, ett batteri och en glödlampa, hur ledningarna ska kopplas för att lampan ska lysa.

1 Vilken av bilderna A–D representerar bäst uppbyggnaden av en

glödlampa? Kryssa för rätt alternativ.

A

B

C

D

glödlampa

batteri

ledare

118 Elektricitet

Bygg en sluten strömkrets, dvs. koppla ihop glödlampan och batteriet med ledningarna så att lampan lyser.

1,5 V

Kopiering absolut förbjuden.

2 Rita utgående från experimentet in ledningarna i lampan på bilden.

3 Blev det som du trodde? Ja

Nej

4 Rita kopplingsschemat för kopplingen som du byggde. Använd

symbolerna i marginalen.

Symboler

glödlampa –

+

batteri

ledning

5 Rita ett energischema som beskriver funktionen i strömkretsen som

du byggde.

Kopiering absolut förbjuden.

Nyckelord • kemisk energi i batteriet • ljusenergi • värmeenergi • strömkrets

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets 119

B Undersök batteri- och lamphållaren.

Placera batteriet i batterihållaren.

Placera lampan i lamphållaren.

Bygg en sluten strömkrets.

6 Rita in ledningarna på bilden.

7 Rita ett kopplingsschema för kopplingen.

120 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

2 Strömbrytarens uppgift i en strömkrets

Laboration

A Undersök en strömkrets som innehåller en strömbrytare.

Utrustning • 6 ledningar • 3 glödlampor • 3 lamphållare • batteri (1,5 V) • batterihållare • batteri (9 V) • batterikontakt • 2 krokodilklämmor • strömbrytare

+ –

Bygg en koppling med en strömbrytare som tänder och släcker lampan.

1 Vad händer om du byter om ledningarna till lampans poler? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

glödlampa

2 Vad händer om du byter batteriets och lampans plats i strömkretsen?

Rita ett kopplingsschema för kopplingen.

+

–

______________________________________ ______________________________________

batteri 1,5 V

______________________________________ ______________________________________ ______________________________________

–

______________________________________

+

batteri 9 V

3 Vad händer om du flyttar batteriet till strömkretsens högra sida?

Rita ett kopplingsschema för kopplingen.

______________________________________ ______________________________________

strömbrytare

______________________________________ ______________________________________

ledningar

______________________________________ ______________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets 121

B Undersök en strömkrets som innehåller flera lampor.

glödlampa

–

batteri 1,5 V

+

Bygg en koppling med två likadana lampor, ett batteri och en strömbrytare där a) strömbrytaren tänder båda lamporna samtidigt b) den ena lampan lyser hela tiden och endast den andra kan tändas med strömbrytaren.

+ –

4 Rita kopplingsscheman för kopplingarna.

a)

b)

batteri 9 V

5 Hur påverkas ljusstyrkan i lampan som lyser hela tiden av att den andra strömbrytare

lampan släcks?

_______________________________________________________________________ ledning

_______________________________________________________________________

C Undersök en strömkrets som innehåller tre lampor.

B A

Bygg en koppling enligt bilden med tre likadana lampor och ett 9 volts batteri. Jämför lampornas ljusstyrkor med varandra. Använd krokodilklämmor för att ansluta batteriet till strömkretsen.

C + –

6 Vilken lampa lyser starkast? _______________________________________________________________________ 7 Vad kan du säga om strömmen genom lamporna utgående från

skillnaderna i ljusstyrka?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

122 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

3 Ledare och isolatorer

Laboration

A Undersök vilka material som leder elektricitet.

Utrustning • bägare • ledningar • glödlampa med lamphållare • batteri (1,5 V eller 9,0 V) samt batterihållare eller batterikontakt och krokodilklämmor

Planera utgående från laboration 2 A en koppling som du kan använda för att få reda på om ett ämne leder elektricitet. Häll vätskan som ska undersökas i en bägare.

Bygg en strömkrets och undersök ämnenas elektriska ledningsförmåga.

För in resultaten i tabellen.

1 Rita ett kopplingsschema för kopplingen.

Ämnen (t.ex.)

• vatten • koksalt • socker • kolstav • järnspik • kopparplåt • träbit

2 Anteckna i tabellen om det undersökta ämnet är en ledare (L) eller en

isolator (I).

Ämne som undersöks

Ledare/isolator

kol järn

Kopiering absolut förbjuden.

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets 123

Lektionsuppgifter

U26

U1. a) Räkna upp tre elapparater som fungerar med batteri. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

b) Räkna upp tre elapparater med en lampa. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

c) Räkna upp tre elapparater med en strömbrytare. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U2. Kryssa för om ledningarna är dragna så att lampan lyser.

A

Nyckelord • strömbrytare • kemisk energi • glödlampa • ljusenergi • batteri • sluten strömkrets • värmeenergi

124 Elektricitet

B

C

D

E

F

U3. Fyll i meningarna med orden i marginalen.

En ficklampa har ______________________________________,

__________________________________ och _______________________________.

Med hjälp av strömbrytaren i ficklampan bildas en ___________________ _________________________. Batteriets ________________________________

omvandlas till ______________________________________ och ______________ ________________________ i lampan.

Kopiering absolut förbjuden.

U4. Kryssa för och numrera faromomenten som du hittar på bilden.

U26

Hur kan de rättas till?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U5. Kryssa för om strömkretsen är sluten. Korrigera de öppna strömkretsarna

så att de blir slutna.

A B

C

D

E

saltvatten

A

B

C

D

E

järnspik

suddgummi

Kopiering absolut förbjuden.

glas

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets 125

U6. Rita kopplingsscheman för kopplingarna och energischeman som

U26

illustrerar anordningens funktion. a) En fläkt som fungerar med en solcell (du kan använda symbolen för batteri för solcellen).

M Symbol för motor

Kopplingsschema

b) En ficklampa med ett batteri.

Kopplingsschema

126 Elektricitet

Energischema

Energischema

Kopiering absolut förbjuden.

U7. Para ihop kopplingarna A–E med rätt kopplingsschema 1–5.

1

A

•

+

•

B

U26

–

2

•

•

+ –

C 3

•

+

•

–

D

•

4 +

•

–

E 5

• •

+ –

U8. Rita kopplingsscheman för kopplingarna.

a)

Kopiering absolut förbjuden.

b)

26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets 127

27

Att mäta spänning och elström • Vad kan hända om det finns en “spänning” mellan två personer?

• Varför finns det olika batterier?

Laboration Utrustning • amperemeter • spänningsmätare (voltmeter)

1 Bekanta dig med en spänningsmätare och amperemeter Bekanta dig med mätare som är avsedda för mätning av spänning och ström.

Digital spänningsmätare 10 2 3

3V

1

V

15

0

–1

–

5

0

–5

15 V

Analog spänningsmätare

Bekanta dig med en spänningsmätare under ledning av läraren.

Förklara hur ledningarna ska kopplas till mätaren.

Bekanta dig med en amperemeter under ledning av läraren.

Förklara hur ledningarna ska kopplas till mätaren.

1 Rita en bild på skolans spänningsmätare i den tomma rutan till vänster

och namnge mätarens delar.

2 Rita en bild på skolans amperemeter i den tomma rutan till höger och Digital amperemeter 0.2

A

2 0.4 0.6

0.6 A

0

3

.2

–0

–

1

0

–1

namnge mätarens delar.

3A

Analog amperemeter

128 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

2 Spänning mäts med en spänningsmätare

Laboration

A Lär dig mäta spänningen i ett batteri.

+ –

Utrustning • 4 ledningar • 2 batterier (1,5 V) • 2 batterihållare • batteri (4,5 V) • batteri (9 V) • 2 krokodilklämmor • glödlampa • lamphållare • spänningsmätare

V

Bygg en koppling för mätning av spänning och mät spänningen i åtminstone två olika batterier.

1 Vilka spänningar uppmätte du i batterierna?

Anteckna spänningarna i tabellen.

Spänningsmätare

2 Vilka spänningar uppgavs på batteriernas etiketter?

Spänningsmätarens poler kopplas till polerna på batteriet eller komponenten.

Anteckna spänningarna i tabellen.

Batteri

Uppmätt spänning (V)

–1

3V

0

1

V

10 2 3

–

5

0

–5

15

Spänning angiven på batteriets etikett (V)

15 V

Välj mätområdet (t.ex.

0–3 V) för den analoga spänningsmätaren genom att koppla ledningen från batteriets pluspol till önskat spänningsområde. Minuspolen kopplas till mätarens 0-pol.

3 Varför är de uppmätta spänningarna och de angivna spänningarna olika

stora?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

När spänningen mäts med en digital mätare, dvs. en universalmätare, väljer man först V (området för spänningsmätning) med omkopplaren på mätaren.

Batteriets minuspol kopplas till mätarens COM-pol.

27 Att mäta spänning och elströmS 129

B Lär dig mäta spänningen över polerna på en lampa.

+ –

V

Mät batteriets spänning.

+

+

–

–

Bygg en strömkrets med en lampa och ett batteri.

V

Koppla spänningsmätaren till lampans poler och mät spänningen över polerna.

4 a) Vilken spänning hade batteriet som användes i kopplingen?

Batteriets spänning: ____________________________________________

b) Hur stor var spänningen över lampans poler?

Spänningen över lampans poler: ________________________________ 5 Jämför spänningen över lampans poler med batteriets spänning. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

+ –

V

+ –

V

Lossa ledningen från batteriet.

5 Vad händer med lampan när ledningen tas loss? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

130 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

C Undersök hur spänningen ändrar när man parallell- och seriekopplar batterier.

+ + –

V

+

+

–

–

+

V

–

V

– +

V

–

Koppla först ett batteri till spänningsmätaren och mät spänningen.

Koppla sedan in ett annat batteri parallellt med det första batteriet och mät den totala spänningen.

Koppling av batterier • Batterier seriekopplas när man kopplar dem efter varandra.

• Batterier parallellkopplas när man förenar poler av samma slag efter varandra.

Koppla först ett batteri till spänningsmätaren och mät spänningen. Koppla sedan in ett annat batteri i serie med det första batteriet och mät den totala spänningen.

6 a) Hur parallellkopplar man batterier? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

b) Hur ändras spänningen vid parallellkoppling? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 7 a) Hur seriekopplar man batterier? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

b) Hur ändras spänningen vid seriekoppling? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 8 Rita in ledningar så att batterierna är kopplade

a) parallellt, b) i serie.

a)

Kopiering absolut förbjuden.

b)

27 Att mäta spänning och elström 131

Laboration

Amperemetern kopplas i serie med de övriga komponenterna i strömkretsen.

.2

–0

–

1

0

–1

0.6 A

0

2

0.2 0 .4

A

0.6

Kom ihåg!

• När du mäter strömmen i en strömkrets måste det alltid ingå en komponent, t.ex. en lampa.

• Om den ström som ska mätas är större än det valda mätområdet, kommer säkringen i mätaren att lösa ut.

Amperemeter

3

Utrustning • 5 ledningar • 2 batterier (1,5 V) och batteribatterihållare • glödlampa • lamphållare • amperemeter

3 Strömmen mäts med en amperemeter

3A

Analog mätare: Koppla en ledning från batteriets pluspol till lämpligt mätområde (t.ex. 0–0,05 A eller 50 mA) . Minuspolen kopplas till mätarens 0-pol.

Digital mätare: Välj först skalan för mA eller A. Minuspolen kopplas till mätarens COM-pol.

Den andra ledningen kopplas till den pol som motsvarar omkopplaren (mA eller A).

Om den ström som ska mätas är större än det valda mätområdet, kommer mätarens säkring att gå sönder.

A Lär dig använda en amperemeter och mäta strömmen i en strömkrets.

A

A +

+

+

+

–

–

–

–

A Bygg först en sluten strömkrets som består av ett batteri och en lampa.

Koppla amperemetern i serie med lampan.

Mät strömmen genom strömkretsen.

Flytta amperemetern till andra sidan av lampan. Mät strömmen genom strömkretsen.

1 Hur stor var strömmen med den första kopplingen? _______________________________________________________________________ 2 Hur stor var strömmen med den andra kopplingen? _______________________________________________________________________ 3 Jämför strömmens storlek på båda sidorna av lampan. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

132 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

B Undersök hur en spänningsförändring påverkar strömmen i en strömkrets.

Bygg först en sluten strömkrets som består av ett batteri och en lampa. Koppla amperemetern i serie med lampan.

Mät strömmen genom kretsen.

Lägg till ett likadant batteri i kopplingen. Mät strömmen genom kretsen.

A + +

–

–

+

A

–

4 Hur påverkas strömmen genom strömkretsen när batterierna kopplas

i serie?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

C Undersök hur strömmen i en strömkrets påverkas när man kopplar till ytterligare en lampa (seriekoppling).

Bygg först en sluten strömkrets som består av ett batteri och en lampa.

Mät strömmen genom strömkretsen.

Koppla in en likadan lampa i serie.

Mät strömmen genom strömkretsen.

A

Koppling av lampor • Lampor seriekopplas när man kopplar dem efter varandra.

• Lampor parallellkopplas när man förenar poler av samma slag med varandra.

A

+

+

–

–

5 Hur påverkas strömmen i kretsen när lamporna kopplas i serie? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Kopiering absolut förbjuden.

27 Att mäta spänning och elström 133

D Undersök hur strömmen i en strömkrets påverkas när man kopplar till ytterligare en lampa parallellt (parallellkoppling).

A Bygg en sluten strömkrets som består av ett batteri och en lampa.

Mät strömmen genom strömkretsen.

Koppla in en likadan lampa parallellt.

Mät strömmen genom strömkretsen.

A

+

+

–

–

6 Hur påverkas strömmen genom strömkretsen när lamporna

kopplas parallellt?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Lektionsuppgifter U1. Para ihop texterna A–D med rätt koppling 1–4.

• 1 A lamporna parallellkopplade •

2

B lamporna seriekopplade • •

+

+

–

–

– C batterierna parallellkopplade • • 3

+

–

+

4 D batterierna seriekopplade • •

134 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

U2. Para ihop kopplingarna 1–6 med rätt utslag A–F på spänningsmätaren.

Alla batterier är 1,5 volts fingerbatterier (AA).

U27

1 A 1,5 V

•

+

•

–

B 0 V

•

+ – + – + –

•

–

2

V

– +

+

V +

–

3

C 3,0 V

•

•

+

V

–

4

D 4,5 V

•

•

+

+

–

–

5

E 7,5 V

•

+ – + – + –

•

6

F 1,5 V

Kopiering absolut förbjuden.

•

•

V

V

+ – +

+

–

–

V

27 Att mäta spänning och elström 135

U27

U3. Är påståendet sant eller falskt? Korrigera falska påståenden.

Skriv det korrigerade påståendet på raden.

a) Ett batteri ger alltid en lika stor elström.

Sant

Falskt

b) Batteriets spänning ger upphov till en elström i en strömkrets.

c) En strömkrets kan öppnas genom att trycka på en strömbrytare.

d) En amperemeter minskar strömmen i en strömkrets.

e) Om en spänningsmätare ingår i en strömkrets, är strömmen mycket liten. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

U4. Bilda fyra vettiga meningar av följande ord. Skriv ner meningarna.

En spänningsmätare

ger upphov till

mäts

i en strömkrets.

Ett batteri

kopplas

en elström

med ett batteri.

Strömmen

i ett batteri

mäts

med en spänningsmätare.

Spänningen

i en strömkrets

parallellt

med en amperemeter.

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

136 Elektricitet

Kopiering absolut förbjuden.

U5. a) Rita ledningar i bilden. Batterierna är seriekopplade och lampan lyser.

U27

Det ena batteriets spänning mäts med en spänningsmätare.

Rita kopplingsschemat.

Kopplingsschema

b) Rita ledningar i bilden. Båda lamporna lyser och en amperemeter mäter strömmen genom den ena lampan.

Rita kopplingsschemat.

Kopplingsschema

U6. En strömkrets byggdes av ett batteri och två lampor så att alla komponenter

var kopplade i serie. Strömmen genom den första lampan var 58 mA. a) Hur stor var strömmen genom den andra lampan?

_______________________________________________________________________

b) Rita kopplingsschemat.

Kopiering absolut förbjuden.

27 Att mäta spänning och elström 137

U27

U7. En fjärrkontroll fungerar med 4,5 V spänning och har

tre 1,5 V batterier. a) Hur är batterierna kopplade?

_______________________________________________________________________

b) Rita kopplingsschemat.

U8. I vilka fall finns det a) spänning, b) ström?

Kryssa för.

aluminium

138 Elektricitet

Spänning

Spänning

Spänning

Spänning

Ström

Ström

Ström

Ström

Kopiering absolut förbjuden.