Fran dröm till handling blädderex

FRÅN DRÖM TILL HANDLING Elevhandledning för åk 7–9

Från dröm till handling är elevens egen arbetsbok i elevhandledning i årskurs 7–9. Med hjälp av boken kan eleven orientera sig i stadieövergångarna, både när det gäller att komma igång på högstadiet och när det gäller fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. Boken är uppdelad i tre huvudteman: , och .

I anslutning till bokens kapitel finns övningar, diskussionsuppgifter och individuella portfolioövningar.

ISBN 978-951-52-3887-0

9 789515 238870

ELEVHANDLEDNING FÖR ÅK 7–9 Backholm · Grönberg · Häggblom · Lindberg · Nygård

Sch

ildts

& Sö

ders

tröm

s

ELEVHANDLEDNING FÖR ÅK 7–9 Backholm · Grönberg · Lindberg · Häggblom · Nygård Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Siv Fogelholm Grafiska formgivning, ombrytning och illustrationer: Linnéa Sjöholm

Första upplagan, andra tryckningen 2017 © 2016 Pamela Backholm, Nina Grönberg, Maria Lindberg, Kicki Häggblom, Ann-Sofie Nygård och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en kombinerad arbets- och lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera sidor i arbetsboken eller delar av dem.

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera textsidor eller delar av dem utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

ISBN 978-951-52-3887-0

Vad är elevhandledning?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 En ny skola – en ny start. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Vem är jag?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Komma igång. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tidsplanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mina vitsord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Plugga smart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att läsa en text. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Språk och matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att skriva och presentera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att söka information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Valfria ämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Yrkesvalet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Finlands utbildningssystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Andra stadiets utbildningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gymnasiestudier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Yrkesutbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga alternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tredje stadiets utbildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationell erfarenhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbildningsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prognoser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

GEA – gemensam elevansökan. . . . . . . . . . . . . . .

Hälsokrav och -rekommendationer . . . . . . . . . . .

Studiefinansiering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Studiebesök. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Prao. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Att söka jobb. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

15 16 18 21 22 27 32 34 37 40 42 44 46 47 53 56 58 60 61 78 81 83 84 86

3

Elevhandledning har du haft sedan du började skolan. Du kanske kommer ihåg att dina lärare har hjälpt dig och handlett dig i olika situationer som när du lärde dig läsa, skriva, räkna, öva på hemläxor och förbereda dig på prov för att nämna några exempel. Nu då du är i åk 7–9 fortsätter elevhandledningen på samma sätt men du kommer dessutom att ha elevhandledning individuellt, i grupp och i klass. Det är då du kommer att använda den här boken. Det är inte säkert att du kommer att jobba rakt genom boken från första till sista kapitlet utan din studiehandledare bestämmer i vilken ordning just din klass jobbar med de olika uppgifterna.

stöd för fortsatta studier. Målet med elevhandledningen kan ses ur tre perspektiv: insikt, utsikt och framsikt. Insikt handlar om att reflektera över sig själv, förstå sitt eget handlande och hitta motivation för sitt eget lärande. Utsikt är att få kunskap om världen runt omkring dig, vilka möjligheter du har när det gäller utbildning och arbete. Framsikt handlar om att föreställa dig hur framtiden kommer att se ut och vilka kompetenser du kommer att behöva. I boken kallar vi dessa teman Jag själv, Jag i skolan och Jag i samhället.

Boken är indelad i tre olika teman som berör dig och dina studier både här i skolan och som ett

Pamela Backholm, Nina Grönberg, Maria Lindberg, Kicki Häggblom och Ann-Sofie Nygård

4

Vi önskar dig en trevlig resa!

fokuserar på insikt. Det handlar alltså om dig själv, din självkänsla och din motivation.

handlar om framsikt, bland annat de kontakter som du kommer att skapa till samhället runt omkring dig, såsom prao och fakta om arbetslivet. handlar om utsikt, vilket betyder allt du behöver för att du ska få en så bra start som möjligt i det nya stadiet och få den information du behöver om din fortsatta studiegång.

I boken finns diskussionsuppgifter i en pratbubbla och övningar i en ruta. Det finns också individuella portfolioövningar. Dem hittar du i slutet av boken. Här är den första:

PORTFOLIO 1 Mångsidig kompetens 5

Rektor Bitr. rektor Skolsekreterare

Elevkår Vänelever ÅK 7–9

Skolpsykolog Kurator Hälsovårdare

MINA LÄRARE

Framför dig har du nu tre innehållsrika år. Du kan själv påverka dina studier och dina tre år här i vår skola. Under elevhandledningstimmarna och i den här boken vill vi hjälpa dig att bli du med din skola, att få verktyg och metoder för goda studievanor och att hitta ett alternativ till studier efter grundskolan som passar just dig.

En del av er har kanske redan bytt skola flera gånger men för andra kan det vara första gången ni kommer till en ny skola. I framtiden kommer du att byta skola flera gånger och vid varje ny start är det bra att känna till hur skolan fungerar. Vilka funktioner har olika personer, när är de anträffbara och var i skolan hittar du dem?

6

Vaktmästare Städpersonal, Kökspersonal

Vem jobbar i din skola? Till vem ska du vända dig om du har glömt eller tappat något, gjort dig illa eller behöver hjälp med studierna? Var ska du parkera cykeln eller mopon? Du har säkert besökt skolan redan i sexan men för att du ska känna dig trygg i just din skola är det bra att veta hur allt fungerar.

PORTFOLIO 2 Min skola

För att du ska ha det bra i din vardag och kunna ta beslut om din framtid är det viktigt att du utvecklar din självkännedom. Det betyder att du blir medveten om hur du tänker, hur du reagerar i olika situationer, hur du hanterar motgångar, hur du lär dig bäst.

Ditt liv är ett pussel av skola, fritid, familj, vänner och intressen.

För att du ska må bra behöver du ha plats för alla bitar. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ditt fritidsintresse, skolan eller dina vänner, utan den unika person du är inuti.

SJÄLVBILD Den du är som person består av din självbild och din självkänsla. Din självbild är den bild du har av dig själv, utan att du lägger någon värdering i den: till exmpel ”jag är en mörkhårig flicka som är 14 år”. Du lägger inte till ”och jag gillar mitt mörka hår” eller ”jag skulle vilja vara 15 år”, utan du ÄR 14 år och har mörkt hår, punkt slut. Ibland baserar man sin självbild på felaktiga föreställningar, till exempel ”i min familj är vi omusikaliska”. Din självbild styr ditt beteende, ditt sätt att prata, röra dig, se på din kropp och ditt sätt att reagera.

SJÄLVKÄNSLA Självkänslan däremot innehåller en värdering av vad du tycker om din självbild. Tycker du att 14 år och mörkt hår är trevligt eller är det bättre att vara blond och 15 år? Tillsammans bildar din självbild och din självkänsla det som är DU. Din självbild och din självkänsla kommer också att påverka dina framtida val. Du börjar bygga din självbild och din självkänsla redan som barn och utvecklar dem under hela ditt liv. Byggstenarna 8

JAG SJÄLV

består av vad du tycker är viktigt, vad du upplever som sant och falskt, hur du mår och hur du beter dig (medvetet eller omedvetet). Precis som man kan bygga muskler genom träning kan man ändra sin självbild och bygga en sund självkänsla genom att träna på det.

SJÄLVFÖRTROENDE Självförtroende däremot, är helt och hållet baserat på tidigare erfarenheter. Självförtroende är en logisk tanke om vad du bedömer att du klarar av eller inte klarar av i olika situationer. I vissa situationer kan man ha ett gott självförtroende medan man i andra sammanhang har ett dåligt självförtroende. Goda erfarenheter ger ofta ett bättre självförtroende nästa gång, men kom ihåg att du ÄR inte vad du GÖR!

PORTFOLIO 3 Mina egenskaper

ÖVNING Skriv in i den ena spegeln fem egenskaper som du uppskattar hos andra människor och i den andra spegeln fem egenskaper du irriterar dig på hos andra människor.

Titta på dina speglar och fundera. Är det inte egentligen så att du själv också har de här egenskaperna på ett eller annat sätt?

DISKUSSION Diskutera i par: • I vilka situationer har du nytta av de egenskaper som uppskattas?

• Hur reagerar du när du irriterar dig på andra människor?

• Skulle du kunna tänka på något annat sätt i en sådan situation?

JAG SJÄLV

9

MINDSET OCH ATTITYD Hur reagerar du om någonting är svårt eller inte går som du har tänkt dig? Du har ett val, antingen ger du upp eller så ser du svårigheter som utmaningar och en orsak till att jobba lite extra.

Med vilken inställning man möter livet brukar på engelska kallas för ”mindset”.

Lyssna till din egen inre röst nästa gång du har någonting svårt framför dig. Om din inre röst säger ”det här är jättesvårt – onödigt att försöka” pröva att byta ut den rösten till ”det här är jättesvårt, javisst – men jag gör ett försök och kommer att fixa det till sist”.

DISKUSSION Diskutera i smågrupper och sedan gemensamt i klassen: • Vilken ”mindset” har ni i klassen och skolan?

• Klagar ni på varandra eller berömmer ni varandra?

• Är det OK att vara bra i skolan och vågar man visa att man är intresserad av ett ämne?

• Får ni uppmuntran av lärarna?

• Hur påverkar atmosfären i klassen din trivsel och dina studieprestationer?

• Vad kan du själv göra för att skapa en positiv atmosfär i klassen?

PORTFOLIO 4 Mindset ÖVNING Fundera över saker du gör i din vardag och placera in dem i rutorna.

Det kan vara sådant som rör skolarbetet, din fritid, dina hobbier osv.

Jag vill göra, och gör

Jag vill göra, men gör inte

Jag vill inte göra, men gör ändå

Jag vill inte göra, och gör inte heller

10 JAG SJÄLV

”Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?” ”Det beror på vart du vill komma” svarade katten. ”Det spelar inte så stor roll …”, sa Alice. ”Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”, sa katten. ”… så länge som jag kommer någonstans”, fortsatte Alice. ”Åh, det kommer du att göra”, sa katten, “bara du går tillräckligt långt”.

Ur Lewis Carrolls Alice i Underlandet.

MÅLSÄTTNING Dialogen ur Alice i Underlandet används ofta när man beskriver vad målsättning egentligen handlar om. Målsättning hjälper dig att hålla fokus på det du har framför dig. Om du inte vet vart du är på väg spelar det inte så stor roll vilken väg du tar, men vet du vart du vill komma kan du ta en rakare, snabbare väg.

Det svåra kan vara att över huvud taget veta vad man egentligen vill, eller att bestämma sig då det finns så mycket att välja mellan.

Att sätta upp mål är som att rita en vägkarta.

Ibland händer det saker på vägen och man får välja en annan riktning, och det är helt ok! Men det är lättare att hitta fram om man har någon sorts karta i handen.

ÖVNING Testa att tänka helt fritt genom att avsluta meningarna:

När jag var liten ville jag

Om jag vann en miljon euro skulle jag

Om vad som helst var möjligt skulle jag

Om fem år vill jag

Jag är inte redo än, men en dag ska jag

JAG SJÄLV 11

SMARTA MÅL Det är bra om du sätter upp så konkreta mål som möjligt. Ditt mål ska också vara positivt, det vill säga något du vill uppnå – inte något du inte vill uppnå. Målen du sätter upp ska vara SMARTA. S – Självvalda mål betyder att det är du själv som ska välja vilka mål du vill jobba för, ingen annan kan formulera mål för dig. Du ska heller inte uppnå mål för att någon annan vill det!

M – Målen du vill uppnå ska också gå att mäta.

Det är viktigt att kunna mäta målen för att kunna utvärdera om du har lyckats uppnå dina mål eller inte. Allmänna mål som till exempel ”ett bra betyg” går inte att utvärdera. Det är ett för allmänt mål. Ett bra betyg betyder olika saker för olika personer.

A – Dina mål ska också vara ambitiösa, vilket betyder att du behöver jobba för att uppnå dem.

R – Dina mål ska samtidigt vara realistiska, men utmanade. Det ska vara möjligt för dig att uppnå dem. Du ska redan i dag kunna föreställa dig hur det känns och hur du ser ut när du har uppnått dina mål.

T – Du behöver också en tidsplan för dina mål.

När ska du ha uppnått dem?

Då du sätter upp mål är det bra att se vägen till målet som en trappa. För att du ska nå ditt mål tar du bara ett steg i taget. Ett större mål kan du bryta ner i mindre delar, i så kallade delmål. Om du har flera mål som du vill uppnå är det klokast att satsa på ett mål i taget.

PORTFOLIO 5 Min måltrappa

Bestäm det exakta målet och tidpunkten för när det ska ske.

Delmål 1 Vad är det första du behöver göra för att komma närmare målet?

Vem kan hjälpa och stöda dig?

12 JAG SJÄLV

Mål (vad och när?)

Delmål 3 Titta bakåt och var stolt över det som redan är gjort. Fira delmålen! Vad blir sedan nästa steg?

Delmål 2 Vad behöver du göra för att komma till nästa steg?

DISKUSSION Berätta om ett mål som du har uppnått!

Vilket? Hur lyckades du? Vad gjorde du för att lyckas?

JAG SJÄLV 13

MOTIVATION Att skriva ner mål kan vara ett bra sätt för dig att hålla motivationen uppe.

Motivationen är drivkraften som tar dig närmare ditt mål. Drivkraften kan vara vad som helst, men den är starkare om den är din egen – inte någon annans. Ibland är drivkraften så stark och du blir så engagerad av det du gör att du glömmer tid och rum och allt bara fungerar. Det här kallas för flow.

Motivation kan delas in i inre motivation och yttre motivation. Den inre motivationen kommer från dig själv. Du gör någonting för att du själv vill. Yttre motivation handlar om att du gör saker för att någon annan vill det eller för att du ska få belöning, beröm, uppskattning m.m. För att vi ska lära oss nya saker behöver vi både inre och yttre motivation.

ÖVNING

Vad motiverar dig?

Vad motiverar dig inte?

Hur kan du öka din motivation för olika uppgifter?

14 JAG SJÄLV

Vi är alla olika. En del av oss motiveras av att få en uppgift och utföra den enligt instruktionerna, andra vill själva hitta på egna metoder för att göra något. En del vill först fundera igenom saken noga, andra sätter igång att jobba genast. Vissa har lätt för att känna själva om de har gjort ett bra jobb, medan det för en del är viktigt att hela tiden få feedback av andra.

DISKUSSION Diskutera i smågrupper: • Vad blir du glad av?

• Vad får dig att göra något om och om igen?

• Kan du komma ihåg någon situation när du har upplevt flow? Berätta vad som hände. Vad var det egentligen som drev dig?

JAG I SAMHÄLLET

99

1 Mångsidig kompetens s. 5 I skolan får du träna och utveckla olika kompetenser. I vår läroplan indelas de i sju olika kompetensområden. Förklara med egna ord i tabellen nedanför hur du vill träna och utveckla de olika kompetenserna i olika ämnen.

Kompetenser

K1 Förmågan att tänka och lära sig

K2 Kulturell och kommunikativ kompetens

K3 Vardagskompetens

K4 Multilitteracitet

K5 Digital kompetens

K6 Arbetslivskompetens och entreprenörsskap

K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 100 PORTFOLIO

Vad betyder det för mig?

Vilka ämnen?

Åk 7

Åk 8

Åk 9

2 Min skola s. 6 Se på bilden på s. 6 som visar hur en skola för klass 7–9 kan se ut, gör en liknande bild av din skola och namnge personerna som jobbar där.

PORTFOLIO 101

3 Mina egenskaper s. 8 • •

•

Fundera över hurdan du är och ringa in de fem ord du tycker beskriver dig bäst.

Ta en penna i en annan färg och ringa in fem ord du tror att dina föräldrar skulle beskriva dig med.

Ta en penna i en tredje färg och ringa in fem ord du tror dina kompisar skulle beskriva dig med.

Sympatisk Idealistisk Fixare Narcissistisk Modig Frispråkig Oliktänkare Livsnjutare Smitare Latmask Efterapare Uttrycksfull Intuitiv Alltid sen Munvig Humorist Känslosam Idéspruta Initiativtagare Känslig Spännare Bohem Ledare Oordnad Naturvän Impulsiv Lyssnare Medlare Öppen Trendig Slösare Övertygande Vanlig Snille Noggrann Taktfull Tuff Originell Avspänd Nyfiken Arbetsmyra Inspiratör Retsticka Lugn Provokatör Gott självförtroende Förstående Empatisk Uppfinningsrik Överlägsen Social Analytisk Ansvarsfull Flexibel Perfektionist Verbal Äventyrslysten Hjälpsam Snäll Envis Kreativ Energisk Tålmodig Punktlig Konsekvent Varm Eftertänksam Uppmärksam Snabb God lyssnare Systematisk Vänlig Allvarlig Förvärvslysten Populär Intellektuell Praktisk Vaksam Trevlig Välvårdad Risktagare Exhibitionistisk Bestämd Pålitlig Ärlig Dominerande Ivrig Frisk Viljestark Ambitiös Lär mig snabbt Pratsam Uthållig Självständig Stresstålig Stabil Lojal Entusiastisk Ödmjuk Generös Behärskad Mild Väluppfostrad Självsäker Trogen Otålig Positiv Effektiv Aktiv Skeptisk Reserverad Korrekt Försiktig Rastlös Sansad Ordentlig Älskvärd Pigg Anspråkslös Fantasilös Sparsam Konservativ Materialistisk Rättfram Naturlig Reflekterande Oberoende Pessimistisk Kritisk Blygsam Fördomsfri Rationell Impopulär Komplicerad Opraktisk Egensinnig 102 PORTFOLIO

4 Mindset s. 10 Avsluta meningarna med dina egna ord:

Jag blir inspirerad/peppad/motiverad/glad av

Jag är bra på

Det vet jag därför att

För att bli ännu bättre ska jag

När jag ställs inför en krävande uppgift tänker jag

Mitt motto i livet är

PORTFOLIO 103

5 Min måltrappa s. 12 • • •

• •

Sätt upp ett mål för ditt skolarbete eller din fritid och skriv in målet i måltrappan.

Skriv också in när du kommer att uppnå ditt mål (sätt ett konkret mål).

Vad behöver du göra för att uppnå ditt mål? Skriv in det som delmål på de lägre trappstegen. Skriv in vad du behöver göra för att komma till nästa steg (ditt nästa delmål).

Sätt ett kryss i trappan där du befinner dig i dag.

När du har fyllt i trappan besvarar du frågorna på följande sida.

Mitt mål

Delmål 4

Delmål 3

Delmål 2

Delmål 1

104 PORTFOLIO

Vad är mest lockande med ditt mål?

Finns det något som skrämmer dig?

När kommer du att ta nästa steg för att nå ditt mål?

Vad har du hittills gjort för att komma närmare ditt mål?

Vilka styrkor kan du använda dig av för att nå ditt mål?

Blunda och se dig själv vid målet. Vad känner du? Vad hör du?

PORTFOLIO 105

FRÅN DRÖM TILL HANDLING Elevhandledning för åk 7–9

Från dröm till handling är elevens egen arbetsbok i elevhandledning i årskurs 7–9. Med hjälp av boken kan eleven orientera sig i stadieövergångarna, både när det gäller att komma igång på högstadiet och när det gäller fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. Boken är uppdelad i tre huvudteman: , och .

I anslutning till bokens kapitel finns övningar, diskussionsuppgifter och individuella portfolioövningar.

ISBN 978-951-52-3887-0

9 789515 238870

ELEVHANDLEDNING FÖR ÅK 7–9 Backholm · Grönberg · Häggblom · Lindberg · Nygård

Sch

ildts

& Sö

ders

tröm

s