Förr i tiden 1 Textbok blädderex

historia Rantala Palmqvist van den Berg Luther

schildts & sรถderstrรถms

historia

Rantala Palmqvist van den Berg Luther Illustrerad av

Mats Minnhagen

schildts & sรถderstrรถms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt I Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Grafisk formgivning, ombrytning, kartor och grafer: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Mats Minnhagen Kartan på s. 99: Ari Turunen, Maailman kuvat – mitä kartat kertovat meistä ja muista. Into Kustannus 2013.

Den finska upplagan: © 2016 Jukka Rantala, Riia Palmqvist och Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2016 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd.

Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-3828-3 Keuruskopio 2016

Till läsaren I Förr i tiden får du lära dig om två saker som skakat om hela världshistorien. Den första är jordbruket som ledde till att människor började bo i städer och utvecklade skrivkonsten. Den andra är demokratin, ett nytt system att styra människor och samhällen. I boken lär du dig om de här två fenomenen via det forna Egypten och antikens Grekland.

Utvecklingen av ett samhälle får ofta helt olika följder för olika grupper av människor. För att visa det har vi tagit med texter som visar hur människor i olika samhällsställning kan ha tänkt. Med hjälp av berättelserna och illustrationerna hoppas vi att du ska kunna leva dig in i människornas vardag och fundera över deras val.

Till serien hör också ett aktivitetshäfte. Där finns till exempel historiska dokument och forskares slutsatser om hur livet gick till förr. Aktivitetshäftet visar hur vi har fått vår kunskap om historien. I aktivitetshäftet får du också själv öva dig i att tänka historiskt och dra egna slutsatser.

Lycka till!

3

VAD HANDLAR HISTORIA OM?

6

1. Varför studerar vi historia?

9

Columbus – hjälte eller monster? . . . . . . . . . . . . . . 9 Historiker tolkar källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 En källa kan tolkas på många sätt . . . . . . . . . . . . . 10 Historia förklarar människors handlingar . . . . . . . . . . 11 2. Ötzi – ismannen från alperna

12

Nya fynd ändrar vår bild av historien . . . . . . . . . . . . 12 Ett infruset lik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 En död kropp som bevis . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Mera kunskap om stenålderslivet . . . . . . . . . . . . . 13 3. Ötzis död

14

Ett 5 000 år gammalt mord? . . . . . . . . . . . . . . . .14 Vem var mördaren? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Källor måste tolkas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Befolkning, teknologi och världsbild – stenåldern 18

Varifrån kommer vår kunskap om stenåldern? . . . . . . .19 Hur ser man könet på ett skelett? . . . . . . . . . . . . .19 Livet på stenåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Hur långa var stenåldersmänniskorna? . . . . . . . . . . . 21 Hur gör man redskap och vapen av sten? . . . . . . . . 22 Stenåldersmänniskans värld . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Egypten hur jordbruket förändrade världen

24

4. Jordbruket uppfanns när klimatet förändrades

27

Människan lär sig odla jorden . . . . . . . . . . . . . . . .27 Djuren tar slut, vad ska vi äta? . . . . . . . . . . . . . . . 28 Dammar och bevattning ger mera mat . . . . . . . . . . 28 Civilisationer uppstår i jordbruksområdena . . . . . . . . 29 5. De första städerna uppstod i jordbruksområden 30

Jordbruket skapade rikedom . . . . . . . . . . . . . . . 30 Skatter fick hjulen att rulla . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Hur bodde vanliga människor? . . . . . . . . . . . . . . . 31 Det egyptiska riket uppstår . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Fattiga och rika levde i olika stadsdelar . . . . . . . . . . 32

4

Förr i tiden I

6. I faraos rike visste alla sin plats

34

10. I Aten bestämde medborgarna

68

Egypten var inget jämlikt samhälle . . . . . . . . . . . . 34

Atenarna uppfann demokratin . . . . . . . . . . . . . . 68

Farao var gudarnas ställföreträdare . . . . . . . . . . . . 35

Medborgarna måste delta i folkförsamlingen . . . . . . 69

Prästerna skötte kontakten till gudarna . . . . . . . . . 36

Ny ledare varje dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Tjänstemännen och skrivarna såg till att riket fungerade 37

Atenarnas namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Hantverkarna tillverkade allt som behövdes . . . . . . . 39

Folkförsamlingen valde också ledarna för armén . . . . . 72

Soldaterna upprätthöll ordningen . . . . . . . . . . . . . 40 Jordbrukarna producerade maten . . . . . . . . . . . . . 43

11. Rika och fattiga medborgare levde olika liv

Slavar gjorde det tyngsta arbetet . . . . . . . . . . . . . 44

Rika medborgare skötte statens utgifter . . . . . . . . . 74

Kvinnorna arbetade hemma . . . . . . . . . . . . . . . . 44

De fattiga bodde trångt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

74

Tragedier och komedier på teatern . . . . . . . . . . . . 78 46

De olympiska spelen förenar grekerna . . . . . . . . . . 80

Många olika gudar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Grekerna dyrkade många gudar . . . . . . . . . . . . . . 83

7. Religionen genomsyrar samhället

Goda gärningar öppnade dörren till dödsriket . . . . . . 46 Hela livet var bara en förberedelse . . . . . . . . . . . . 48

12. Kvinnorna ansvarade för

Pyramiderna var faraonernas gravar . . . . . . . . . . . . 51

hemmet och flickornas uppfostran

84

Kvinnornas frihet att röra sig beror på mannens ställning 84 8. Vetenskapen utvecklas i civilisationerna

52

Olika förväntningar på pojkar och flickor . . . . . . . . . 86

Ingen civilisation utan konsten att skriva och läsa . . . . 52

Poesi, musik och idrott

Astronomi och matematik

hörde till medborgarnas uppfostran . . . . . . . . . . . 86

behövdes för jordbruket och handeln . . . . . . . . . . . 52 Konsten att bota sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . 52

13. Metoiker var invandrare i Aten

88

Metoikerna var inte medborgare . . . . . . . . . . . . . 88 Befolkning, teknologi och världsbild – Egypten

54

Aten drar till sig främlingar . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Varifrån kommer vår kunskap om det forna Egypten? . . 55 Hur gamla blev egyptierna? . . . . . . . . . . . . . . . . 56

14. Utan slavar stannade Aten

Vanliga människor åt enkel mat . . . . . . . . . . . . . . 56

Slavar gjorde allt kroppsarbete . . . . . . . . . . . . . . .91

Hur långa var egyptierna? . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Slavar kunde också vara poliser och skrivare . . . . . . . .91

Livet i det forna Egypten? . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Hur blev man slav? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Så gör du en bronsyxa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Slavar i olika ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

90

Hur mätte egyptierna tiden? . . . . . . . . . . . . . . . 59 Egyptiernas värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Befolkning, teknologi och världsbild – Grekland

94

Varifrån kommer vår kunskap om antikens Grekland? . . 95 Hur gamla blev grekerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Grekland

Hur långa var grekerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

där medborgarna i Aten bestämde tillsammans

60

9. Vår kultur har rötter i antikens Grekland

63

Antiken påverkar oss fortfarande . . . . . . . . . . . . . 63 Grekland bestod av stadsstater . . . . . . . . . . . . . . 64

Hurdant var livet i Aten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Hur smider man järn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Grekernas värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Begrepp

100

Grekerna rörde sig över havet . . . . . . . . . . . . . . . 65 Akropolis och agora, de viktigaste platserna i Aten . . . 67

5

egypten

HUR JORDBRUKET FÖRÄNDRADE VÄRLDEN

24

Förr i tiden I – Egypten

25

Den historiska tiden i Egypten börjar ca 3200 f.Kr.

Hatshepsut kvinnlig farao ca 1400 f.Kr.

Det egyptiska riket ca 3150 f.Kr.– 30 e.Kr.

stenåldern

bronsåldern

järnåldern

ca 3150

1200 f.Kr.

f.Kr.

1500 f.Kr.

500 f.Kr.

Samtidigt i Finland stenåldern

bronsåldern

järnåldern

Historiska perioder Den tid som gått delas in i förhistorisk och historisk tid.

Den historiska tiden börjar i och med att människan lär sig läsa och skriva. Från den historiska tiden kan det alltså finnas skrivna dokument. I Egypten hör slutet av stenåldern, bronsåldern och järnåldern till den historiska tiden.

Till Finland kom järnet mycket senare än till Egypten. Eftersom den historiska tiden i Finland började först på 1100-talet hör hela sten-, brons- och järnåldern till Finlands förhistoria.

1100 e.Kr.

Finlands historiska tid börjar ca 1100 e.Kr.

26

Förr i tiden I – Egypten

4.

JORDBRUKET UPPFANNS NÄR KLIMATET FÖRÄNDRADES Människan lär sig odla jorden Människorna lärde sig odla när de upptäckte att frön som fallit ner på marken grodde, växte upp och gav nya frön. I områden med bra klimat, bördig jord och tillgång till vatten lärde sig människorna efter många försök och misstag så småningom att odla sin mat.

Omkring 9 000 år före vår tideräknings början blev klimatet på jorden varmare och den senaste istiden tog slut. De allra första jordbrukarna odlade säd på bergssluttningar där regnvattnet rann ner och vattnade odlingarna. De bästa skördarna fick man längs floder som varje vår svämmade över och spolade näringsrikt slam över åkrarna. När det var torrt kunde jordbrukarna också använda flodvattnet att vattna med. Vete, korn och andra sädesslag kan lagras längre än kött och fisk och blev därför viktiga näringskällor.

27

Djuren tar slut, vad ska vi äta?

inte längre till. För att överleva måste de

Övergången från jakt och fiske till jordbruk

hitta nya sätt att skaffa sig mat, så de börja-

tog flera tusen år. Efter den senaste istiden

de odla det de behövde. Därför utvecklades

fanns det savanner där Saharaöknen ligger i

jordbruket i Nildalen och samtidigt också i

dag. På savannerna levde djur som människ-

andra stora floddalar i olika världsdelar, se

orna jagade, till exempel antiloper och vilda

kartan här nedanför.

bufflar, men när klimatet blev varmare för förvandlas till öken. Då försvann också djuren

Dammar och bevattning ger mera mat

som människorna brukat jaga.

De första jordbrukarna utnyttjade naturen

ungefär 6 000 år sedan började savannen

I takt med att naturen förändrades måste

utan att ändra så mycket på den. De

jägarfolken flytta från Sahara till den fukti-

sådde och planterade odlingsväxter längs

gare Nildalen. Den mat de ätit tidigare räckte

flodstränderna när våröversvämningen

Här ligger dagens Finland.

Europa Asien Tvåflodslandet (Mesopotamien)

Afrika Nilen Huang Ho Indus

28

Förr i tiden I – Egypten

täckt stränderna med slam, och skördade

skulle ge dem tillräckligt att äta behövde de

tre månader senare.

inte längre vandra omkring och leta efter

Ibland inträffade långa torra perioder då

mat. Så uppstod det som kallas fast bosätt-

ingenting växte på åkrarna. För att kunna

ning. Det betyder att människorna bodde på

odla i alla fall började jordbrukarna bygga

samma plats under långa tider.

bevattningssystem. De samlade vatten i dammar och ledde det till åkrarna via kanaler.

Under skördetiderna fick alla äta sig mätta.

Odlingen blev effektivare och så småningom fick man så stora skördar att man inte kunde äta upp allt. Då kunde en del

När människorna lärde sig lagra säden i ler­

människor syssla med annat än att odla mat.

krukor, räckte maten ända till nästa skörd.

Några blev krukmakare, andra skräddare som

Civilisationer uppstår i jordbruksområdena Bevattningssystemen var komplicerade anläggningar som krävde att många människor

sydde kläder eller smeder som gjorde verktyg. De här varorna kunde de byta ut mot mat. Andra blev handelsmän som levde på att köpa och sälja varor som andra tillverkat.

Med tiden började jordbrukare och

arbetade tillsammans. Då fick man större

köpmän anställa soldater för att försvara

skördar och mera säd att lägga i krukorna.

odlingsmarkerna och de värdefulla lagren av

När människorna började lita på att odlingen

mat och andra varor. För att hålla gudarna på gott humör byggde man allt större och finare tempel. Tempelprästerna skötte själva ceremonierna, men för att bygga och utsmycka templen behövdes skickliga yrkesmän och konstnärer.

Jordbruket gjorde att människorna fick möjlighet att specialisera sig på olika uppgifter och yrken. En liten del av befolkningen kunde ägna sig helt åt konst och vetenskap.

Så uppstod det samhällen med fast bosättning och en utvecklad arbetsfördelning, så

Floddalar där jordbruket utvecklades

kallade civilisationer.

Floddal Stäpp och öken

29

5.

DE FÖRSTA STÄDERNA UPPSTOD I JORDBRUKSOMRÅDEN

Jordbruket skapade rikedom Jordbruk kräver att människor bor på samma plats en lång tid och arbetar tillsammans. När en del av befolkningen ser till att marken hålls bördig, att plantorna kommer i jorden, vattnas och skördas vid rätt tid blir resten fria att jobba med annat utan att behöva vara rädda för att bli utan mat.

Jordbrukets uppkomst kan ses som en vändpunkt i människans historia. En viktig följd av jordbruket var att befolkningen växte, en annan var byteshandeln då människor började byta varor med varandra.

30

Förr i tiden I – Egypten

Geten och fåret tämjdes vid samma tid som människorna började odla jorden. I takt med att jordbruket utvecklades började människorna också tämja andra husdjur. Oxar användes till att plöja jorden och svin och fåglar föddes upp till mat.

Tänk dig att du är jordbrukare och lever

Så småningom behövdes

för flera tusen år sedan. Du odlar mat för

skatteuppbördsmän som såg till att alla

din familj och dessutom lite bomull och lin.

betalade sin skatt och skrivare som höll reda

Bomull och lin används till tyger och tråd.

på hur mycket var och en betalat. Dessutom

När du skördar mera än du själv behöver kan

behövdes tjänstemän som såg till att alla

du byta bomullen och linet mot kläder eller

följde reglerna. Också tjänstemännens löner

verktyg. Ett år när du fått en god skörd kan

betalades med skatter.

du kanske till och med skaffa dig en slav eller

Människors plats i samhället berodde

ett stycke dyrbar metall. Metallen kan du

på vilket arbete de gjorde. Hade man ett

sedan använda till redskap eller vapen. Det

uppskattat arbete fick man en bra ställning

här kallas byteshandel eller bytesekonomi.

i samhället. Det här kallas för en hierarkisk

Ingen hade ännu hittat på pengar, men både

arbetsfördelning. Härskaren var gudarnas

guld och silver användes som bytesvaror.

ställföreträdare och behövde präster och

Skatter fick hjulen att rulla

tjänstemän för att kunna regera i hela sitt rike. De hade en högre ställning i samhället

De första soldaterna var helt enkelt ett slags

än hantverkare och soldater, som i sin tur

säkerhetsvakter som jordbrukarna anlitade

hade en högre ställning än jordbrukarna.

för att skydda odlingarna mot rövare och

Slavarna fanns allra lägst nere på

plundrare. När allt flera jordbrukare behövde

samhällsstegen.

skydd började man samla in en viss mängd varor – en skatt – av var och en för att betala

Hur bodde vanliga människor?

soldaterna. Eftersom det inte fanns pengar

Största delen av människorna var jordbrukare

förde jordbrukarna en del av sin skörd till

som bodde i små byar längs Nilen. De

ett gemensamt magasin. Ur magasinet

byggde hus av soltorkat tegel. Eftersom det

delade man sedan ut ett bestämt mått av till

var ont om trävirke användes trä bara för

exempel vete eller torkade linser i lön till varje

dörrar och mellantak. Husen hade platta tak

soldat. Också hantverkare och handelsmän

som ofta fungerade som spannmålsförråd.

betalade en del av det de tjänat ihop för att

Människorna vistades gärna uppe på taket

få soldaternas beskydd.

och kunde också sova där. Som toalett hade man en låda fylld med sand.

31

Det egyptiska riket uppstår Jordbrukarna bodde vid sina åkrar längs Nilens stränder. Här uppstod med tiden många små byar. Mitt bland dem växte det upp städer där härskaren, som styrde området, bodde tillsammans med sina skatteindrihantverkare och köpmän bodde också ofta i

Fattiga och rika levde i olika stadsdelar

städer.

Faraos och hans tjänares palats och tempel

vare och andra tjänstemän. Präster, soldater,

Sådana här helheter med flera byar och en

byggdes i städerna. Här stod också tjänste­

stad växte fram på många håll längs Nilen. I

männens hus och soldaternas garnisoner

något skede lyckades en av härskarna lägga

och tempel.

under sig alla de andras områden. På så sätt

Runt varje stad byggde man en mur

uppkom det ett enhetligt rike, det forna

som skydd mot angripare. Muren skyddade

Egypten, omkring 3150 f.Kr. Rikets härskare

både människorna och sädesmagasinen

började kallas farao.

mot rövare. Också tempel och palats var

Det egyptiska riket blomstrade i nästan

omgivna av murar. Det här var för att hindra

tretusen år. Egyptierna utvecklade en

vanligt folk från att tränga in på områden

bildskrift som kallas för hieroglyfer. De

reserverade för tjänstemän och präster.

byggde också väldiga palats och pyramider, en del av dem står kvar än i dag.

Fattiga och rika levde i olika delar av staden. I de rika stadsdelarna fanns det parker och palats. De fattiga levde trångt i små hus. Vanliga människor hade inte så mycket saker, främst sävmattor och krukor.

I de rikas hus fanns det sängar, hyllor och träkistor som man både kunde sitta på och förvara saker i.

32

Förr i tiden I – Egypten

33

6.

I FARAOS RIKE VISSTE ALLA SIN PLATS Egypten var inget jämlikt samhälle

egyptiska samhället, där människornas plats

I det här kapitlet får du lära dig om hur man

i samhället bestämdes av deras arbete. I

levde i det forna Egypten och om hur jord-

de följande kapitlen kommer du att få lära

bruket förändrade människornas liv. Du får

känna några egyptier ur de olika samhälls-

också veta hur det går till när en civilisation

grupperna. Några är historiska personer

föds.

som funnits på riktigt, andra är påhittade,

Bilden här nedanför visar hierarkin i det

Det egyptiska riket uppkom genom att

men berättelsen bygger på det man vet om

en stam besegrade flera andra stammar

egyptierna. Härskaren, som kallades farao,

och tvingade dem att lyda sin härskare. Den

fanns överst i samhällspyramiden.

stam som vann tog så småningom makten i hela Egypten.

farao

I Egypten gick yrken och uppgifter i arv från föräldrarna till barnen. Det fanns ingen jämlikhet, utan varje

präster, höga tjänstemän och krigsherrar

människa hade redan vid födseln en viss förutbestämd plats i

tjänstemän och skrivare

samhället. hantverkare

soldater

jordbrukare

slavar

34

Förr i tiden I – Egypten

De flesta egyptier levde långt nere, nära pyramidens botten. Tusentals jordbrukare och hantverkare måste arbeta oavbrutet för att försörja prästerna och tjänstemännen högre upp i pyramiden.

På bilden av samhällspyramiden syns inga kvinnor eftersom män och kvinnor hade en mycket ojämlik ställning i det forna Egypten.

Kvinnor fick varken bli tjänstemän eller präster. Deras uppgift var att sköta hushållet och barnen. Deras ställning i samhället berodde

Till faraos högtidsdräkt hörde ett lösskägg, oberoende av om farao var en man eller en kvinna. Farao visade sig aldrig utan något på huvudet. Faraos höftskynke hade prydliga veck och hölls ihop av ett brett bälte med ett metallspänne. Runt halsen hängde flera halskedjor.

på vad mannen i hushållet arbetade med.

Farao var gudarnas ställföreträdare Farao regerade landet och var dessutom gudarnas ställföreträdare på jorden. Egyptierna trodde att farao fungerade som ett band mellan människorna och gudarna. Därför var det viktigt att ge farao allt han behövde.

Egyptierna trodde också att det var faraos förtjänst att Nilen svämmade över och gav

en­väldig och bestämde i hela landet. När

jordbrukarna goda skördar.

fiender hotade Egypten var det faraos

Faraos viktigaste uppgift var att visa

uppgift att hålla ihop riket och leda armén.

tacksamhet mot gudarna. Det här gjorde han

Farao kunde också föra sina trupper på

genom att låta bygga tempel för religiösa

erövringståg om han ansåg att riket behövde

ceremonier. Jordbrukarna och hantverkarna,

förstoras och förstärkas.

som byggde pyramiderna där faraonerna

Trots att kvinnor varken kunde bli tjänste-

begravdes, hoppades hålla gudarna glada och

män eller präster styrdes Egypten fem gång-

vänligt sinnade till Egypten och sig själva.

er av kvinnliga faraoner. Den mest berömda

Farao hade många religiösa plikter, men regerade förstås också riket. Farao var

var Hatschepsut som använde lösskägg och andra symboler för manliga faraoner.

35

Prästerna skötte kontakten till gudarna Farao var överstepräst för Egyptens alla gudar, men han hann inte sköta de religiösa ceremoniena i rikets alla tempel. Därför utnämnde han präster som skötte största delen av arbetet. När prästerna höll religiösa ceremonier tjänade de alltså egentligen farao.

Egyptierna trodde att högre makter styrde världens gång. Prästerna observerade naturen och skrev ner vad de såg, till exempel hur vädret förändrades under året.

Därför kunde de förutsäga Nilens över­ svämningar så noga att människorna trodde att de hört det direkt av gudarna.

Rome-roi, ÖVERSTEPRÄST I AMONS TEMPEL O farao, gudarnas ställföreträdare på jorden. Du har fått ett tecken från gudarna och fattat ditt visa beslut. På din befallning bygger vi en stor flotta för att skydda Egypten mot sjöfolkens anfall.

Vi sänder ut expeditioner i alla väderstreck för att prisa ditt välde och smycka ditt rike med skatter: svart ebenholts, vitt elfenben, guld och rökelse. Så länge du är vår farao får vi vara mätta och lyckliga.

36

Förr i tiden I – Egypten

Tjänstemännen och skrivarna såg till att riket fungerade

Ramses-nekht, TJÄNSTEMAN

Egypten var ett väldigt stort rike, och utan

I går gjorde visiren, faraos höga representant, ett överraskningsbesök i vår stad. Visiren var på väg till Thebe och skulle övernatta i palatset. Resan måste ha varit ansträngande och visiren blev inte alls glad när han såg hur förfallet palatset var. Trädgården var alldeles övervuxen och hela byggnaden höll på att falla ihop. Visiren blev så förargad att han kallade till sig tjänstemannen som ansvarade för palatset och dömde honom till döden. Tjänstemannens hustru och barn sålde han som slavar. Det blev en nyttig påminnelse för oss andra om att vi måste sköta våra plikter. Gudarna straffar den som försummar sina plikter.

sina tjänstemän hade farao aldrig lyckats hålla ihop hela landet. Tjänstemännen såg till att skatterna drevs in och att kanaler, vägar och offentliga byggnader hölls i gott skick.

De vakade över att folket lydde lagarna och att armén hade tillräckligt med vapen och annan utrustning. Om någon bröt mot lagen var det tjänstemännen som såg till att brottslingen fick sitt straff.

Skrivarna skrev upp allt viktigt, och utan dem hade det inte heller gått att styra ett så stort rike. Tjänstemännen hade egna skrivare som antecknade till exempel vem som betalat sin skatt och vilket straff en brottsling dömts till. Köpmännen behövde skrivare och prästerna använde skrivare när de skulle sätta ihop religiösa texter.

Skrivarnas arbete var väldigt uppskattat, så det finns flera statyer och väggmålningar av dem. Om en pojke ville bli skrivare måste han studera flera år i ett tempel. Präster och tjänstemän måste också kunna skriva och läsa.

37

BEFOLKNING, TEKNOLOGI OCH VÄRLDSBILD Egypten

3500

1500

f.Kr.

f.Kr.

att skaffa mat

att laga mat

att röra sig på land

att röra sig till sjöss

teknologi

jordens befolkning ca 7 miljoner

54

Förr i tiden I – Egypten

ca 35 miljoner

Varifrån kommer vår kunskap om det forna Egypten?

Det mesta av det vi vet om det forna Egypten kommer från gravfynd.

Forskarna har studerat väggmålningar och föremål och lärt sig hur egyptierna levde och vad de tyckte var viktigt. Tack vare alla bevarade mumier vet vi hur länge egyptierna levde och vilka sjukdomar de drabbades av. Med hjälp av mumier och skelett har vi också fått reda på hur långa de var.

Det egyptiska riket gick under omkring år 30 f.Kr., när romarna erövrade Egypten. Riket föll samman och konsten att läsa och skriva hieroglyfer föll i glömska. Först på 1800-talet lärde man sig tolka dem på nytt. I och med det öppnade sig en hel värld av gravskrifter och papyrusar för forskarna. Plötsligt kunde de läsa flera tusen år gamla brev, skriftliga avtal, arbetslistor och berättelser om livet i det forna Egypten. De kunde också forska i egyptiernas noggranna register över barnafödslar, äktenskap och dödsfall.

55

forntida egyptier 180cm

man kvinna

150cm

Hur gamla blev egyptierna?

Två av fem egyptiska barn dog

moderna finländare

innan de fyllt fem år. Kvinnor som överlevt barndomsåren blev i med-

stenåldersmänniskor

100cm

greker under antiken

eltal 48 år gamla. Männen levde i medeltal fyra år längre. Kvinnornas kortare livslängd berodde på att många dog i barnsäng (när de födde barn). I dag blir en finländsk kvinna i medeltal 83,4 år och en

kvinnor 150 cm män 160 cm

man i medeltal 77,5 år gammal.

56

Vanliga människor åt enkel mat

Hur långa var egyptierna?

Egyptierna åt och vilade mitt på dagen då

kvinnor 150 cm (år 2010 var medellängden

det var som hetast. Mest åt de bröd, ibland

för finländska män 181 cm och 167,5 cm för

med fruktbitar i. Egyptierna åt också lök

kvinnor). De rika blev längre än vanligt folk

och sallad och ibland fick de lite fisk. I rikare

eftersom de åt en mera mångsidig kost.

hushåll åt man också fågel eller nötkött.

Jämfört med den mat stenålderns jägare och

Vanliga människor drack öl bryggt på säd,

samlare åt var egyptiernas mat näringsfattig.

bara de rika hade råd med vin pressat ur

De fick till exempel mindre protein och blev

druvor. Alla åt med händerna.

därför inte lika långa.

Förr i tiden I – Egypten

Medellängden för män var 160 cm och för

Livet i det forna Egypten Männen klädde sig i höftskynken, kvinnorna i klänningar

Jordbrukarna och hantverkarna arbetade med bar

Viktigt att vara ren och snygg

överkropp. Det enda de hade på sig var ett höftskyn-

Egyptierna var mycket noga med

ke. Kvinnorna gick i klänning. Också de rikaste männen

renligheten. Så fort de vaknade

klädde sig ofta bara i ett höftskynke, men bar till skill-

tvättade de sig och dessutom före

nad från vanligt folk också armband, halskedjor och

och efter varje måltid. Tvättvattnet

ringar. Rika män kunde också klä sig i en kortärmad

förvarades i fat och kannor.

åtsmitande linnedräkt som blev bredare neråt. I stället

Välbärgade män lät klippa sitt

för skor hade man sandaler av läder eller papyrus. De

hår och skägg. Kvinnorna gick till

flesta gick barfota för att inte slita på sandalerna och

frisören. Det var populärt att låta

tog på sig sandalerna först strax innan de var framme.

vårda sina fötter och naglar, och de

En rik man som gick på fest klädde sig i peruk. En

rika använde också parfymer och

kvinna i hög ställning bar också ofta peruk och

smink. Egyptierna hade till och

en genomskinlig vit dräkt över

med salvor som fungerade

klänningen. Barn

som deodorant.

och kvinnliga tjänare gick för det mesta helt nakna.

57

Så gör du en bronsyxa 1. Bränn ved långsamt över svag eld för att tillverka träkol.

2. Lägg malmstenarna i ugnen och blås på de brinnande kolen så att temperaturen stiger tillräckligt.

3. När ugnen svalnat slår du sönder stenarna och plockar bitar av koppar och tenn ur askan.

4. Lägg metallerna i ett kärl ovanpå ugnen och elda med mera kol. Nu måste du få upp värmen till 1000 grader.

5. Häll metallerna i din form när de har smält.

6. När metallen stelnat tar du ut din nya yxa ur formen och vässar den.

Koppar är en mjuk metall, men genom att blanda den med tenn får du en hårdare blandning som kallas brons. Brons är ändå mjukare än järn.

58

Förr i tiden I – Egypten

Hur mätte egyptierna tiden?

Egyptierna mätte tiden med solur eller vattenfyllda kärl i vilka man gjort små hål i bottnen. Kärlens och hålens storlek hade räknats ut på förhand så man visste hur många timmar det tog för allt vatten att rinna ut. Att mäta tid var någonting som bara prästerna sysslade med, för vanliga människor var tiden inte så viktig.

Dagen delades i tolv timmar, natten i lika många.

Minuter kände egyptierna inte till. Egyptierna hade tiodagarsveckor i stället för sjudagarsveckor.

Egyptiernas värld Hittills har man inte hittat en enda världskarta från det forna Egyptens storhetstid.

Men det finns gamla papyrusar med berättelser om vart de egyptiska handelsmännen gjorde sina resor. Kartan bredvid bygger på de här berättelserna och ger en uppfattning om egyptiernas kunskaper i geografi. Men vi kan inte med säkerhet veta hur egyptierna uppfattade sitt eget land och dess förhållande till andra områden i närheten.

59

8000 f.Kr.

3500 f.Kr.

1500 f.Kr.

400 f.Kr.

att skaffa mat

att laga mat

att röra sig på land

att röra sig till sjöss

teknologi

jordens befolkning

ca 4 miljoner

ca 7 miljoner ca 35 miljoner

ca 160 miljoner

60

Förr i tiden I

Vår serie i historia Förr i tiden I elevbok Förr i tiden I aktivitetshäfte Förr i tiden I digital lärarhandledning Förr i tiden II elevbok Förr i tiden II aktivitetshäfte Förr i tiden II digital lärarhandledning

978-951-52-3828-3

isbn