Förr i tiden 3 Textbok blädderex

historia

Jukka Rantala Riia Palmqvist Marko van den Berg Annika Luther Illustrerad av

Mats Minnhagen

schildts & sรถderstrรถms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt III Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Grafisk formgivning, ombrytning, kartor och grafer: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Mats Minnhagen Bilden på s. 53: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Bilden på s. 89: Erik Dahlberg, 1667 Bilderna på s. 96–99: Jordi Ballonga Den finska upplagan: © 2017 Jukka Rantala, Riia Palmqvist, Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2018 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd.

Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4192-4 Första upplagan 2018

Till läsaren Den här boken i historia börjar med den stora förändring som skedde i Europa i slutet av 1400-talet. Det hände så mycket på så kort tid att vi nuförtiden ser det som början på en ny tidsperiod som kallas för nya tiden.

Nya tiden kännetecknas av viktiga uppfinningar som boktryckarkonsten och teleskopet och av djärva och grymma upptäcktsresor som européerna gjorde till för dem okända kontinenter. Många började också tvivla på att allt som predikades i kyrkan var sant. Nya tidens konstnärer och forskare betraktade människan och världen omkring henne på ett helt nytt sätt. Förändringen var betydande, under medeltiden hade ju nästan allt kretsat kring religionen och kyrkan. Huvudsakligen gällde förändringen bara de som var rika och utbildade.

Vanligt folk fortsatte i stort sett att leva som förut.

I slutet av boken får du bekanta dig med 1600- och 1700-talen som var viktiga för Sverige och dess östra riksdel, Finland. Sverige utvecklades till en stormakt och Finland började formas till en egen enhet. Under den här tiden grundades flera städer och till och med ett universitet i Finland. Samtidigt blev befolkningen tvungen att delta i stormakten Sveriges krig, långt borta i Europa. Att upprätthålla en stormakt kräver mycket styrning. Tjänstemän och präster såg till att befolkningen lydde kungens lagar och bestämmelser.

Boken innehåller flera korta berättelser där olika människor berättar om vad förändringarna betydde för just dem. Ett av målen med berättelserna är att du ska börja fundera över vad som driver människor till att göra som de gör.

Som komplement till boken finns också ett aktivitetshäfte med övningar och dokument, som visar hur vi har fått vår kunskap om historien. Där får du själv öva dig i att tänka historiskt och dra egna slutsatser.

Vi önskar dig en tankeväckande resa i historien!

3

resorna

1

20–3 tionen s. reforma

sen s. 8–19

renässan

r slut och

en ta medeltid

4

Förr i tiden III

jar

bör nya tiden

ts upptäck

s. 32–41

en s. volution e r a g li p enska

42–47

den vet

Finland

s.

Sverige n e t k a v storm n del a

54–83

som e

Sankt

Peters

5

as s. 84–8

rund burg g

5

NYA TIDEN hur vetenskapen, konsten och religionen påverkades av nya idéer 1. Nya tankar och uppfinningar förändrar världen

8 11

En enorm förändring på bara hundra år . . . . . . . . . . . 11 2. Renässansen återuppväcker den antika kulturen 12

Arvet från Östrom överförs till Västeuropa . . . . . . . . . 12 Intresset för antikens vetenskap och konst vaknar . . . . . 12 Furstar och rika köpmän stöder konst och vetenskap . . . 13 Vetenskapliga framsteg syns i konsten och vården . . . . .14 Den mångsidigt begåvade renässansmänniskan . . . . . .16 Gutenberg utvecklar boktryckarkonsten . . . . . . . . . . 18 Med böckerna sprids nya idéer och uppfinningar . . . . . .19 3. Reformationen förnyar kyrkans lära

20

Katolska kyrkans nya metoder . . . . . . . . . . . . . . . 20 Luther kritiserar kyrkans verksamhet . . . . . . . . . . . . 22 Nya vindar inom kyrkan leder till reformation . . . . . . . 23 Bibeln på folkets språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Gustav Vasa tar reformationen till Sverige . . . . . . . . . 24 Reformationen tjänar kungens syften . . . . . . . . . . . 24 Folkets seder och bruk förändras långsamt . . . . . . . . .27 Abckiria, den första boken på finska . . . . . . . . . . . . 28 Gustav Vasa grundar Helsingfors . . . . . . . . . . . . . . 30 Hertig Johan håller hov i Åbo . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4. Upptäcktsresorna – européerna blir medvetna om världen

32

Över haven på jakt efter kryddor och guld . . . . . . . . . 32 Uppfinningar gjorde upptäcktsresorna möjliga . . . . . . 33 Få trodde på Columbus planer . . . . . . . . . . . . . . . 36 Columbus seglar ut i okända vatten . . . . . . . . . . . . 36 Land i sikte! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Columbus återvänder som hjälte . . . . . . . . . . . . . . 38 Upptäcktsresorna var nyttiga för européerna ... . . . . . 40 ... men en katastrof för de ”upptäckta” . . . . . . . . . . 40

6

Förr i tiden III

5. Den vetenskapliga revolutionen

42

9. Tjära, trä och järn till Europa

70

Observation i stället för tradition . . . . . . . . . . . . . 42

Tjäran gav Sverige exportinkomster . . . . . . . . . . . . . 71

Kopernikus ifrågasätter den geocentriska världsbilden . . 42

Bönderna brände tjära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Galileis observationer stöder Kopernikus teori . . . . . . . 44

Staten reglerade tjärhandeln . . . . . . . . . . . . . . . . .72

Varken kyrkan eller de lärda gillar Galilei . . . . . . . . . . 45

Järnbruken var små industrisamhällen . . . . . . . . . . . 74

Galilei döms för kätteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Galileis världsbild och vetenskapliga metod slår igenom . 47

10. Hunger, sjukdomar och krig

76

Hunger och sjukdomar dödade . . . . . . . . . . . . . . 76 48

Stormaktstidens slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Varifrån kommer vår kunskap om nya tiden? . . . . . . . 49

Kungen förlorade sin makt . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Befolkning, teknologi och världsbild – nya tiden

Hur gammal blev man på 1500-talet? . . . . . . . . . . . 50 Hur långa blev människorna på 1500-talet? . . . . . . . . 50

11. Hur krigen påverkade Finland

Pengarna gick till mat och kläder . . . . . . . . . . . . . . 51

Sveaborg var tidens största byggprojekt . . . . . . . . . 80

Maten bestod av bröd och gröt . . . . . . . . . . . . . . . 51

Officerare och soldater förde in nymodigheter . . . . . . 82

Nästan alla bodde på landet . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

S:t Petersburg byggs vid Finlands gräns . . . . . . . . . . 84

Stadsborna sjukare än andra . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Sverige förlorar Finland till Ryssland . . . . . . . . . . . . 85

80

Bildkonst med perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Världen år 1507 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Befolkning, teknologi och världsbild – Finland på 1600- och 1700-talen

86

Varifrån kommer vår kunskap? . . . . . . . . . . . . . . . 87

FINLANd, EN DEL AV SVERIGE

Musköten ändrar krigets karaktär . . . . . . . . . . . . . 87

Livet i Finland på 1600- och 1700-talen

54

6.Sverige blir en stormakt

57

Hur gamla blev människorna i 1700-talets Finland? . . . . 88 Hur långa blev nordeuropéerna? . . . . . . . . . . . . . . 88 Norden och Östersjöområdet år 1667 . . . . . . . . . . . 89

Finnarna är med och bygger upp stormakten . . . . . . . 57

Begrepp 90

Finland får nya städer och ett eget universitet . . . . . . 58 7. När finnarna hade en kung

60

Samhället är indelat i ständer . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Ständerna hade sina egna uppgifter . . . . . . . . . . . . 62 Många stod utanför ståndssamhället . . . . . . . . . . . 62 Folket bor och äter som på medeltiden . . . . . . . . . . 64 Lagen blir lika för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Obligatoriskt att gå i kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . 66 8. All administration på svenska

68

Språk beroende på samhällsställningen . . . . . . . . . . 68 Uppåt i samhället via skolan . . . . . . . . . . . . . . . . 69

7

NYA TIDEN hur vetenskApen, konsten och religionen pÅverkAdes av nya idéer

8

Förr i tiden III – Nya tiden

9

Renässansen ca 1400—1500-talen

Upptäcktsresorna Columbus gör sin första resa till Amerika.

Reformationen Luthers teser kritiserar den katolska kyrkan.

Den heliocentriska världsbilden Kopernikus påstår att jorden kretsar runt solen.

Nya uppfinningar Galilei demonstrerar sitt första teleskop.

antiken

medeltiden

nya tiden

Samtidigt i Finland förhistorisk tid

nya tiden

Hertig Johan håller renässanshov i Åbo.

Gustav Vasa inför reformationen i Sverige.

10

Förr i tiden III – Nya tiden

1.

NYA TANKAR OCH UPPFINNINGAR FÖRÄNDRAR VÄRLDEN En enorm förändring på bara hundra år

grekiska kulturen. Den hade varit bortglömd

Under 1400-talet skedde många stora

i det arabiska riket. Konstnärer, författare,

förändringar i Europa. Vetenskapen och

kompositörer och forskare trotsade den

konsten gick framåt med jättekliv, och

katolska kyrkans regler och började studera

människornas världsbild förändrades. På

och avbilda människan på samma sätt

hundra år ändrades människornas liv så

som grekerna gjort. Det här kallas för

mycket att vi i dag betraktar den här perio-

renässansen. Ordet renässans betyder

den som övergången från medeltiden till en

”pånyttfödelse” och syftar på att den

ny tidsperiod – nya tiden.

grekiska kulturen föddes på nytt.

I början av nya tiden visade vetenskaps-

i Europa under medeltiden, men levt kvar

Upptäcktsresorna är också en viktig del

männen att kyrkans lära om jorden som

av nya tiden. Tänk dig att ge dig ut på ett

alltings centrum inte stämde. Samtidigt

stort hav utan en aning om vad som finns

började en del människor också ifrågasätta

bakom horisonten! Upptäcktsresorna, som

annat som kyrkan lärde ut. Kritikerna spred

blev möjliga tack vare nya uppfinningar inom

sina tankar via skrifter som de kunde trycka

sjöfarten, visade européerna att världen var

upp snabbt tack vare den nya boktryckar­

mycket större än de någonsin anat.

konsten. Så småningom ledde kritiken till

I det här kapitlet får du bekanta dig

en reformation av katolska kyrkan, då stora

med livet i början av nya tiden via några

delar av kyrkans lära skrevs om och en ny

personer. En del av personerna har funnits

kristen inriktning, protestantismen, bröt sig

på riktigt, andra är påhittade. Men också de

ur den katolska kyrkan.

påhittade personerna skulle ha kunnat finnas

Under övergången från medeltiden

i verkligheten.

till nya tiden återupptäcktes den antika

11

2.

RENÄSSANSEN ÅTERuPPvÄCKER DEN ANTIKA KuLTuREN Arvet från Östrom överförs till Västeuropa

Intresset för antikens vetenskap och konst vaknar

Romarrikets västra del hade krossats av

Bland flyktingarna från Konstantinopel fanns

anfallande germanska stammar redan i

också lärda som kunde berätta om antikens

slutet av 400-talet. Men Östrom, som

historia och kultur. Den här kunskapen

också kallas Bysans, fortsatte att blomstra

väckte intresse i deras nya hemländer,

i tusen år till. Bysantinerna vårdade arvet

och det var tack vare flyktingarna som

från antikens Grekland och Rom, och

västeuropéerna på nytt fick upp ögonen för

huvudstaden Konstantinopel (dagens

antiken.

Istanbul) påminde på många sätt om det gamla Rom. Östrom föll slutgiltigt när osmanerna,

av antika konstverk och byggnader och använde dem som förebilder för sina

förfäderna till dagens turkar, erövrade

egna verk. De antika filosofernas och

Konstantinopel år 1453. En del av

vetenskapsmännens skrifter blev grunden

Konstantinopels invånare lyckades fly innan

för nya vetenskapliga upptäckter.

staden invaderades. De flesta som räddades

Den här tiden kallas för renässansen, en

undan krigets fasor var rika och högt

återfödelse (re = åter, naissance = födelse) av

uppsatta personer som hade råd att betala

den antika grekiska och romerska kulturen.

för båtresan. Många av dem bosatte sig i de italienska stadsstaterna.

12

Konstnärer och arkitekter inspirerades

Förr i tiden III – Nya tiden

Furstar och rika köpmän stöder konst och vetenskap Under medeltiden utvecklades många

De här rika konstälskarna kallas för

städer till viktiga handelscentrum. De

mecenater. De donerade också pengar till

italienska hamnstäderna Venedig och Genua

vetenskap och finansierade universitet och

växte till stora stadsstater. Många viktiga

bibliotek.

handelsleder gick via dem och städerna blev

Skulpturer, porträtt, målningar och

allt rikare i takt med att handeln ökade.

praktfulla palats gav mecenaterna ära och

Också Florens och Milano utvecklades till

berömmelse. Därför ville både furstar och

framgångsrika handelsstäder.

köpmän omge sig med så mycket konst som

Under renässansen blev de italienska

möjligt. Eftersom de rika städerna tävlade

stadsstaterna centrum för konst och kultur.

med varandra om vem som glänste mest,

Städerna styrdes av furstar och rika köpmän

hade konstnärerna och arkitekterna mycket

som lät bygga palats och anställde konst­

jobb. Särskilt Florens blev ett konst- och

närer för att fylla dem med konst.

kulturcentrum under renässansen.

13

Vetenskapliga framsteg syns i konsten och vården

döda och lärde sig på det sättet mera om

Under renässansen utnyttjade konstnärerna

kroppen. Läkarstuderande fick en mera

vetenskapen i sina konstverk. Genom att

praktisk utbildning än tidigare. De följde med

studera människokroppens proportioner

obduktioner i salar byggda som teatrar för

och byggnad kunde de skapa realistiska och

att åskådarna skulle kunna se så bra som

exakta skulpturer, målningar och teckningar.

möjligt. Konstnärer följde också med före-

Konstnärerna började också använda

ställningarna för att lära sig mer om kroppen

perspektiv för att få djup i sina målningar.

så att de skulle kunna avbilda den så exakt

Renässanskonstnärer som Leonardo da Vinci,

som möjligt.

Michelangelo och Rafael har haft ett enormt inflytande på den västerländska konstens utveckling.

Nya tiden förändrade också metoderna att behandla sjukdomar. Tidigare trodde man att sjukdom berodde på obalans mellan de fyra kroppsvätskorna och därför försökte läkarna bota sjukdomar till exempel genom åderlåtning. Det betydde att man tappade blod ur patienten. Kyrkan som övervakade läkarnas utbildning uppmuntrade inte läkarna att studera människokroppen. Obduktioner var förbjudna för att de döda skulle kunna återuppväckas på den yttersta dagen.

Vid övergången till nya tiden började man ifrågasätta kyrkans syn på hälsa och sjukdom. De lärda ville göra egna undersökningar och delade sedan sina upptäckter med andra. Tekniska uppfinningar, till exempel mikroskopet, gjorde det lättare att få reda på varför människor blev sjuka.

14

Förr i tiden III – Nya tiden

Allt flera läkare började obducera

GIROLAMO SAVOLDO, konstnär i Florens Lukten är kväljande men man vänjer sig. I dag ska vi tränga djupare in i människans inre. Jag och flera av mina konstnärsbröder kommer hit för att lära oss teckna av människor så exakt som möjligt.

De unga medicinstudenterna som assisterar vid obduktionen kommer en dag att bli läkare själva. De flockas kring professorn som flugor kring ett as för att få reda på om man kan se människans sjukdomar på inälvorna efter döden.

Jag är så glad att jag fick tillfälle att vara med. Professor Torre är expert på att hantera kniven. Dagens lik är fortfarande ganska färskt, men ibland måste vi andas genom en näsduk, eftersom vädret är varmt och förruttnelsen tar vid direkt efter döden. På sommaren finns det inte heller svala utrymmen att bevara kropparna i. Jag försöker komma ihåg allt som professorn säger medan jag skissar hur musklerna är fästa vid benen.

GASPARE TAGLIACOZZI TORRE, PROFESSOR I MEDICIN Det är inte alla studenter som klarar stanken och kväljningarna. Det är synd. Den flådda och uppskurna kroppen har så mycket att lära oss om människans anatomi. För en obducent är människans hud bara en extra överrock. Vi skär upp den och undersöker sedan alla delar, skikt för skikt ända in till benet. Jag hoppas den här skalpellen är skarp så att snittet blir vackert. Jo det är den!

I dag börjar vi från bukhålan, arbetar oss upp mot bröstkorgen, lungorna, hjärtat och slutar med hjärnan.

Efter tre obduktioner skulle jag våga påstå att de flesta studenter lärt sig identifiera blodkärlen. Efter ytterligare tre vet de hur hinnor och senor fungerar. De följande tre gångerna får de studera ben och skelett. I det skedet tar vi till sågen för att visa att en del ben är ihåliga, andra märgfyllda. En del är tjocka och andra tunna. Till sist har vi musklerna. Se på nu! När jag rycker här ser ni var muskeln börjar. Där!

Den är fäst i ledbandet.

15