Issuu

Schildts & Söderströms Ab www.sets.fi

Finska förlagans titel: Voimaa Terveystieto 9 Redaktör för den finska upplagan: Senja Viitanen, Virpi Aaltonen, Sanna Tarmi Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Fredrika Ottosson Illustrationer: Fredrika Ottosson, Pertti Heikkilä, Sole Lätti, Kauko Kyöstiö, Pekka Könönen Svenska upplagans ombrytning: Fredrika Ottosson

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

ISBN: 978-951-52-4194-8 2017

Så här använder du boken

1. Mångsidig motions idrott

1 Mångsidig motionsidrott • Varför behöver man motionera? Räcker det inte med hälsomotion? • Vilka delområden består den fysiska konditionen av? • Hur förbättrar man sin uthållighet? • Kan det vara skadligt för ungdomar att styrketräna? Varför?

Introduktion av innehållet.

sin anaeroba uthållighet exempelvis genom bollspel och löpspurter då hjärtat stärks och risken för förhöjt blodtryck, övervikt och osteoporos (benskörhet) minskar.

När man börjar med motionsidrott är konditionen oftast inte på topp. Det märks till exempel på en joggningsrunda genom att man blir väldigt lätt andfådd och att man har svårigheter att tala samtidigt som man springer. Benen kan kännas kraftlösa och det gör ont när man tänjer. Konditionen förbättras gradvis då man svettas och pulsen stiger under ett träningspass. När konditionen förbättras orkar man springa i stället för att gå, man orkar göra magmuskelövningar med extra tyngder och samma träningsrunda går snabbare än förut. Med fysisk kondition menas kroppens förmåga att klara av fysiska ansträngningar. När motionen blir mer ansträngande krävs det också bättre kondition för att klara av prestationen.

Styrkan hjälper oss i vardagen Alla behöver muskelstyrka för att röra sig och hållas upprättstående. När du sitter på lektioner i skolan krävs det muskelstyrka i bålen. En äldre person behöver också muskelstyrka för att ta sig upp ur sängen eller för att bära inköpskassen från butiken. Muskelstyrka främjar funktionsförmågan och möjligheten att klara sig självständigt. Styrkan förebygger långtidssjukdomar såsom diabetes och osteoporos. Genom att träna upp musklerna på ett balanserat sätt får man god hållning och arbetsställning.

Uthållighet är grunden för hälsan

I kapitlets brödtext hittar du den väsentliga informationen. Ord med fet stil lyfter fram de viktigaste sakerna i texten. Från bilderna och bildtexten får du praktiska exempel och nya synvinklar att se på saken.

Den fysiska konditionen delas in i olika delområden, bland annat uthållighet, styrka, snabbhet och rörlighet. En god fysisk kondition innebär att alla delområden samverkar med varandra. Det viktigaste delområdet ur hälsoperspektiv är uthålligheten. Med uthållighet menas förmågan att motstå trötthet vid långvarigt muskelarbete. Det förbättrar bland annat andnings- och blodcirkulationssystemet och ger oss kraftresurser för arbete och hobbyer. Vid aerobt muskelarbete krävs energi som kroppen får från kolhydrater och fetter med hjälp av syre. På det sättet orkar musklerna arbeta en längre tid. När du krattar löv, går ut med hunden, vandrar eller cyklar får du aerob motion. En god aerobisk uthållighet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Om du är försenad och måste springa till bussen utsätts dina muskler för kortvarigt och ansträngande arbete som genast kräver mycket energi. Då räcker det inte med den energi som produceras med hjälp av syre, utan kroppen är tvungen att tillverka energi anaerobt, dvs. utan syre. Sådant muskelarbete kallas för anaerob uthållighet. Vid kraftig ansträngning bildas laktat, som i vardagligt tal kallas för mjölksyra. Mjölksyran hänger ihop med muskeltrötthet och muskelvärk. Av den här orsaken orkar du antagligen inte springa väldigt långt efter bussen. Laktatet stöder däremot hjärtats energiförsörjning vid hård ansträngning. Man kan utveckla

Motionsidrottaren tränar mångsidigt och målmedvetet När en aktiv människa inte tycker att det räcker med enbart hälsomotion börjar hon oftast med någon mer krävande motionsgren och hon tränar mer regelbundet. Det här kallar man för konditionshöjande motion (motionsidrott). De positiva hälsoeffekterna av motionsidrott är flera än av hälsomotion. Exempelvis stärks lungorna, hjärtat och övriga muskler i kroppen.

Motionsidrott är regelbunden och mångsidig motion, och målet är en god fysisk kondition som man själv är nöjd med. Tävlingsidrott kan ingå som en del men det är inte nödvändigt. Vanliga typer av motionsidrott är gång, löpning, skidåkning, simning, cykling, orientering, dans, gymträning, bollspel, och rullskridskoåkning.

Cykling förbättrar uthålligheten och främjar välmåendet på ett mångsidigt sätt. Det stärker musklerna och andnings- och blodcirkulationssystemet, dvs. det stärker den fysiska konditionen. Att motionera i grupp ger glädje och njutning och då vi rör oss i naturen kan vi slappna av.

Muskelträning behövs i alla åldrar. För ungdomar räcker det att använda kroppens egen vikt som tyngd. Vid gymträning kan man småningom ta med extra tyngder.

I Med hälsa som mål-avsnittet är det viktigaste från kapitlet samlat. För att upprätthålla hälsan behövs också kunskap och vilja.

15. sjukdomar i stöd - och rörelseorganen

Sköra ben

Smärta i lederna

De ben som stöder de inre organen måste vara starka så att de klarar av den belastning som de utsätts för. I barndomen och under ungdomsåren stärks benen allra mest. Med stigande ålder blir benen sakta men säkert skörare. Osteoporos, det vill säga benskörhet, innebär att skelettet blir skörare snabbare än normalt. Sjukdomen framskrider långsamt och i början har den inga symtom. De sköra benen pressas ihop och bryts därför lättare. Att man lättare bryter benen är också det första tecknet på sjukdomen. Slutligen kan benen bli så sköra att något så litet som en nysning kan få revbenen att gå av. Hundratusen finländare lider av osteoporos och sjukdomen förorsakar årligen tiotusentals benbrott. Speciellt dyra och svårskötta är de benbrotten i höftbenen. Eftersom osteoporos framskrider långsamt upptäcks den ofta först i 50–60-årsåldern. Hur sjukdomen utvecklar sig beror till stor del på arvsfaktorer, men man kan förebygga eller fördröja sjukdomens framfart med sina egna levnadsvanor. Det effektivaste sättet är att stärka benstommen i ungdomen. Ju starkare ben man har som ung desto mer tål de även när man är äldre.

Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen. Mest förekommer den hos äldre personer. Vid artros förtvinar leden gradvis. Förändringarna i leden förorsakar kraftig smärta och gör att leden blir stel. Vanligen förekommer artros i knäna, höften eller i lederna i fingrarna eller ryggraden. En skadad led blir aldrig som förr och det finns ingen vårdmetod som botar sjukdomen. Den bästa vårdmetoden för lederna är regelbunden och lämplig mängd motion. Det gör att sjukdomen fördröjs och förebygger att lederna blir stela. Viktkontroll minskar å sin sida belastningen som lederna utsätts för. Ledgångsreumatism är en sjukdom där lederna blir inflammerade. Inflammationen gnager på ledytorna och ledernas funktion blir nedsatt. Sjukdomen börjar oftast i lederna i fingrarna. De blir ömma, svullna och kan kännas heta. Gradvis kan lederna vrida sig i fel position. På sommaren bildar huden D-vitamin när den utsätts för UV-strålning från solen. På vintern måste man få i sig D-vitamin från maten, exempelvis från svamp, fisk eller fiskleverolja.

Med hälsa som mål • Över en miljon finländare lider av någon slags sjukdom i stöd- och rörelseorganen.

• Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är den vanligaste orsaken till sjukpensionering.

• Det är en väldigt omfattande grupp av sjukdomar som kan drabba skelettbenen, musklerna, senorna eller lederna.

• Egna levnadsvanor kan förebygga de flesta sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen.

Uppgifter 1. Berätta om sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. a. Var i kroppen uppstår problemen? b. Vilka faktorer ökar risken för att drabbas? c. Hur många finländare lider av någon sjukdom eller skada i stöd- och rörelseorganen? d. Hur stor andel av de som är invalidpensionerade har någon sjukdom i stöd- och rörelseorganen? e. Varför antar man att antalet personer som insjuknar kommer att öka i framtiden?

2. Berätta om osteoporos.

De viktigaste metoderna att stärka benstommen Näring

Motion

Rökfrihet

Kalcium gör att benen blir hårda. Kalciumbehovet är som störst under uppväxtåren då benen både blir längre och grövre. Kalcium binds inte permanent till benen och därför behöver man få i sig det dagligen via födan. D-vitamin hjälper kalcium att upptas i kroppen. Dessutom är D-vitamin nödvändigt för att muskelkonditionen ska upprätthållas. Brist på D-vitamin ger muskelsvaghet som ökar risken för att falla omkull. Skelettet behöver belastning. Motion gör benen hårda och ökar deras hållbarhet och täthet. Speciellt bra för skelettet är sådana idrottsgrenar som innehåller mycket hopp och stötar såsom badminton och aerobic. En rökare har mindre benmassa än en icke-rökare. Med tanke på skelettbenens utveckling är rökning i unga år då man växer väldigt skadligt.

a. Hurdan sjukdom är osteoporos? b. Hur vanlig är sjukdomen? c. Vad är ofta det första symtomet på osteoporos? d. Vilka faktorer ökar risken för osteoporos? e. Varför är det bra att veta om det förekommer osteoporos i släkten? f. I vilket livsskede kan man effektivast påverka benmassans täthet? g. Hur kan du med dina egna levnadsvanor påverka så att du får så täta ben som möjligt?

3. Vilka problem kan man få om man sitter ofta

Grafer och tabeller förklarar helheten.

motion kan förebygga eller behandla sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

5. Vad kan det vara frågan om i följande situation?

Med hjälp av uppgifterna repeterar du det som du har lärt dig. De första uppgifterna är lätta. I de andra uppgifterna får du tillämpa det som du har lärt dig.

a. Förra veckan hjälpte Kalles pappa en vän att flytta. Dagen var tung. Speciellt svårt var det att bära pianot upp till fjärde våningen. Det gjorde ont i ryggen redan vid lyfttillfället men nu känns smärtan också i vänster fot och vänster sittmuskel.

b. Farbror Väinö har dragit på sig extra kilon. Motionsmängden borde ökas men knäet blir sjukare och stelare för var dag som går.

c. Jennys mormor har svårigheter att använda saxen eller få upp glasburkar. Mormors leder i fingrarna är ömma och svullna. Problemet som pågått i flera år har gjort att en del av lederna vridit sig i fel position.

6. Studera resultaten från skolhälsoundersökningen på sid 63. a. Hur stor andel av flickorna i grundskolan upplever varje vecka nack- och axelvärk? b. Vad kan skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat bero på? c. Fundera på varför det är så vanligt med nack- och axelvärk hos skolungdomar. d. Har det skett tydliga förändringar under undersökningsperioden i mängden symtom? e. Hur skulle man kunna förebygga symtomen?

och länge i felaktiga positioner a. efter några veckor eller månader b. efter några år?

4. Ge åtminstone tre exempel på hur man med

Information och hjälp? Suomen Luustoliitto Reumaförbundet i Finland

Information och hjälp? Här kan du hitta organisationer och föreningar som främjar hälsan.

Så här lär du dig hälsokunskap

• Du tillämpar kunskapen i den egen vardag. • Du bedömer det du lärt dig via din egen hälsa. • Du analyserar reklamer och annan media.

2. Nivå av självkännedom och växelverkan • Du funderar på vad som är viktigt för dig. • Du bedömer konsekvenserna av dina val. • Du undersöker din omgivning. • Du samarbetar, delar erfarenheter och lyssnar på berättelser. • Du beaktar andra människor i din omgivning. • Du granskar saker från olika synvinklar.

KOGNITIVA FÄRDIGHETER

3. Nivå av förståelse

FÄRDIGHETER I VÄXELVERKAN

• Du ritar begreppskartor, serier och posters. • Du skriver berättelser, tidningsartiklar och dikter. • Du gör undersökningar och intervjuer. • Du filmar videor.

IKTFÄRDIGHETER

4. Nivå av informationsproduktion

• Du är nyfiken. • Du söker information. • Du ställer frågor. • Du bedömer tillförlitligheten på information.

FÄRDIGHETER I MULTILITTERACITET

1. Nivå av informationssökning

Innehåll I Levnadsvanor som stöder en god hälsa

V Hälsan på prövning 10 Stressen under kontroll 42

Mångsidig motionsidrott 6

11 Om förhållandet till mat förändras 46

Medvetna matval 10

12 Hälsovården i Finland 50

Speciella orsaker till specialkost 14

13 Från folkhälsosjukdomar till folkhälsa 54 14 Allergier och astma 58

II Tillväxt och sexualitet

15 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 62 16 Diabetes 66

Var medveten om könssjukdomar och undvik dem 18

17 Hjärt- och kärlsjukdomar 70

När graviditeten kommer som en överraskning 22

19 Psykiska störningar 78

Den sårbara sexualiteten 26

18 Cancer 74

VI Miljö och hälsa III Beroenden

20 Ren luft 82 21 Rent vatten och ren mat 86

Droger – nej tack! 30

22 Strålande omgivning 90

Droganvändningen sätter sina spår 34

23 Vad hör du? 94

IV Säkerheten är hotad 9

Olyckor kan förhindras 38

Motionsidrottaren tränar mångsidigt och målmedvetet När en aktiv människa inte tycker att det räcker med enbart hälsomotion börjar hon oftast med någon mer krävande motionsgren och hon tränar mer regel bundet. Det här kallar man för konditionshöjande motion (motionsidrott). De positiva hälsoeffekterna av motionsidrott är flera än av hälsomotion. Exempelvis stärks lungorna, hjärtat och övriga muskler i kroppen.

1. Mångsidig motionsidrott

När man börjar med motionsidrott är kondition en oftast inte på topp. Det märks till exempel på en joggningsrunda genom att man blir väldigt lätt and fådd och att man har svårigheter att tala samtidigt som man springer. Benen kan kännas kraftlösa och det gör ont när man tänjer. Konditionen förbätt ras gradvis då man svettas och pulsen stiger under ett träningspass. När konditionen förbättras orkar man springa i stället för att gå, man orkar göra mag muskelövningar med extra tyngder och samma trä ningsrunda går snabbare än förut. Med fysisk kondition menas kroppens förmåga att klara av fysiska ansträngningar. När motionen blir mer ansträngande krävs det också bättre kondition för att klara av prestationen.

Uthållighet är grunden för hälsan Den fysiska konditionen delas in i olika delområden, bland annat uthållighet, styrka, snabbhet och rör lighet. En god fysisk kondition innebär att alla del områden samverkar med varandra. Det viktigaste delområdet ur hälsoperspektiv är uthålligheten. Med uthållighet menas förmågan att motstå trötthet vid långvarigt muskelarbete. Det förbättrar bland an nat andnings- och blodcirkulationssystemet och ger oss kraftresurser för arbete och hobbyer. Vid aerobt muskelarbete krävs energi som kroppen får från kol hydrater och fetter med hjälp av syre. På det sättet orkar musklerna arbeta en längre tid. När du kratt ar löv, går ut med hunden, vandrar eller cyklar får du aerob motion. En god aerobisk uthållighet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Om du är försenad och måste springa till bussen utsätts dina muskler för kortvarigt och ansträngande arbete som genast kräver mycket energi. Då räcker det inte med den energi som produceras med hjälp av syre, utan kroppen är tvungen att tillverka energi anaerobt, dvs. utan syre. Sådant muskelarbete kallas för anaerob uthållighet. Vid kraftig ansträngning bildas laktat, som i vardag ligt tal kallas för mjölksyra. Mjölksyran hänger ihop med muskeltrötthet och muskelvärk. Av den här or saken orkar du antagligen inte springa väldigt långt efter bussen. Laktatet stöder däremot hjärtats energi försörjning vid hård ansträngning. Man kan utveckla

sin anaeroba uthållighet exempelvis genom bollspel och löpspurter då hjärtat stärks och risken för för höjt blodtryck, övervikt och osteoporos (benskörhet) minskar.

Styrkan hjälper oss i vardagen Alla behöver muskelstyrka för att röra sig och håll as upprättstående. När du sitter på lektioner i skol an krävs det muskelstyrka i bålen. En äldre per son behöver också muskelstyrka för att ta sig upp ur sängen eller för att bära inköpskassen från butiken. Muskelstyrka främjar funktionsförmågan och möjligheten att klara sig självständigt. Styrkan förebygger långtidssjukdomar såsom diabetes och osteoporos. Genom att träna upp musklerna på ett balanserat sätt får man god hållning och arbetsställning.

Muskelträning behövs i alla åldrar. För ungdomar räcker det att använda kroppens egen vikt som tyngd. Vid gymträning kan man småningom ta med extra tyngder.

Snabbhet och rörlighet förebygger skador

Vila och återhämtning håller oss friska

Förutom styrka behöver vi även snabbhet. Om du vinglar till behöver du reaktionssnabbhet och snabb hetsstyrka för att rätta till balansen och undvika fall. Då du accelererar i en spurt behöver du styrka för att springa snabbt. Utan styrka kan du inte vara snabb. Vighet, dvs. rörlighet, innebär förmågan att göra stora rörelser med vilka man upprätthåller ledernas och musklernas funktionsförmåga. Flexibiliteten i musklerna, lederna och ledbanden påverkar bredden av rörelser man klarar av. Tillräcklig rörlighet, spe ciellt i höftens muskler, bakre låret och skulderbladen är viktigt för god hållning. Man kan upprätthålla rör ligheten genom att tänja. Tänjning är dessutom god muskelvård eftersom det förebygger smärta och gör att musklerna återhämtar sig snabbare.

Alla som motionerar behöver vila. För att uppnå en god kondition behöver man inte bara träna utan också återhämta sig. Återhämtningen kan bestå av lätt trä ning, tänjning eller total vila. Vid återhämtning åter ställer sig kroppen efter en tung ansträngning och blir starkare. Kroppen stärks alltså av att träningen och återhämtningen samverkar. Ur hälsosynvinkel är det viktigt att lyssna på sin egen kropp, men ibland kan man bli så ivrig med sitt tränande att man glöm mer bort att lyssna på kroppens signaler. Om kropp en inte får tillräckligt med vila ökar risken för över ansträngning och skador. Smärta kan vara ett tecken på att någonting är fel i kroppen. En trött kropp be höver vila och man behöver hitta orsaken bakom långvarig smärta.

Lämpligt motstånd och korrekt teknik är det viktigaste för en trygg styrketräning. Om du använder för stora vikter med fel teknik kan man skada muskelnerverna. Då försämras muskelkontrollen. Vid styrketräning är det viktigt att man kommer ihåg muskelbalansen, dvs. att man tränar motsatta muskelgrupper jämnt: både rygg- och magmusklerna eller både biceps och triceps i överarmen.

1. Mångsidig motionsidrott

Med hälsa som mål • Motionsidrotten är regelbunden, målinriktad och mångsidig och ger utövaren många hälsofördelar. • Med fysisk kondition menar man förmågan att klara av fysiska ansträngningar. • Uthållighet ger kraftresurser att motstå trötthet vid långvarig ansträngning. • Muskelstyrka främjar funktionsförmågan och gör att man klarar sig självständigt i vardagen. • De gemensamma effekterna av vila och träning förbättrar konditionen och främjar hälsan.

Uppgifter 1. Räkna upp vilka positiva effekter på hälsan och

6. Vilka delområden av den fysiska konditionen

funktionsförmågan som motionsidrotten har.

borde förbättras i följande situationer? Motivera.

2. Vilken nytta har ungdomar av uthållighetsträning? 3. Jämför ordparet hälsomotion – motionsidrott. Vilka likheter och skillnader hittar du?

4. Kopiera tabellen till ditt häfte och placera rätt saker under rätt rubrik. AEROBISKT ANAEROBISKT MUSKELARBETE MUSKELARBETE

a. Lätt/tungt b. Musklerna orkar arbeta under en lång/kort tid c. Energiproduktionen använder inte syre/ använder syre d. Förhindrar osteoporos/diabetes e. Gång/badminton

a. Mia, 15, springer upp för trapporna så att hon ska hinna till biologilektionen. Hon blir väldigt andfådd och måste gå de sista trappstegen.

b. Lisa, 70, vill möblera om i sitt hem. Hon måste besviket överge idén eftersom soffan vägrar flytta på sig.

c. Ted, 38, arbetar som optiker och gör mycket sittarbete. Ted lider ständigt av värk i ryggen, nacken och axlarna.

d. Kaj, 23, är fotbollsspelare. I tre dagar har baksidorna av Kajs lår varit väldigt ömma och känsliga efter ett fotbollsläger.

e. Elsa, 50, har under de senaste tio åren gått upp åtminstone 15 kg i vikt. Hon fick just diagnosen diabetes. Nu vill hon bli av med sina extrakilon.

5. Vilka risker är förknippade med a. användningen av extra vikter vid styrketräning b. att man glömmer att tänja c. för lite vila efter konditionsträning?

na 2 Medvet matval

Utan kemiska bekämpningsmedel

• Vet du vad du äter? • Vad menas med det dolda fettet? • Hur påverkar matreklam dina val? • Vilken information ger texten på förpackningarna om hur hälso samma livsmedlen är? • Hur syns etiskt tänkande på tallriken?

En djungel av matval Hyllorna i mataffären dignar av olika livsmedel. Dessutom finns det många olika sorter av samma livsmedel att välja mellan. Hur ska man veta t.ex. vil ken yoghurt eller vilka flingor man ska välja? När du var yngre hade dina föräldrar ansvar för vad du åt och inte åt. Ju äldre du blir desto större ansvar måste du själv ta för vad du stoppar i dig. För att kunna göra ansvarsfulla val behöver man ha ett mångsidigt hälso kunnande och vara medieläskunnig. Det är ofta flera faktorer som påverkar vilket livs medel vi väljer. För det mesta köper vi sådana pro dukter som vi känner igen och brukar köpa och så dana smaker som vi har börjat gilla och vant oss vid. Våra val kan också styras av olika praktiska bakgrundsfaktorer: om vi inte vill använda så mycket pengar på mat är det skäl att jämföra de olika produkternas priser och välja det förmån ligaste alternativet. Den som har bråttom väljer ofta snabbmatsalternativet. En del personers mat val styrs av de begränsningar en sjukdom kräver, exempelvis diabetes eller olika födoämnesallergier. I många religioner finns det också vissa begränsning ar när det gäller matval. Till exempel äter inte muslimer svinkött och hinduer äter inte nötkött.

Smak, vana, pris, hälsosamhet, reklam, kunskap, sjukdomar, allergier, etisk synvinkel, brådska, slumpen, religion, ekologisk synvinkel, känslor, grupptillhörighet, situation

Valet av livsmedel styrs av flera faktorer.

2. medvetna matva l

En del av de faktorer som påverkar våra matval är omedvetna. Det spelar också stor roll om vi går till mataffären hungriga eller mätta. Med matreklam för söker man påverka människors känslor genom att väcka positiva associationer till produkten och på så vis styra konsumenternas val.

Värderingar syns i matkorgen Matvalen beskriver en människas värderingar. En person som tänker på miljöns tillstånd väljer helst närproducerat och ekologiskt. Närproducerad mat är producerad så nära försäljningsplatsen som möj ligt så att konsumenten kan köpa den färsk. En kort transportsträcka minskar matens miljöpåverkan. Hur färsk en produkt är påverkar ofta också smaken. Ekologiska produkter är producerade med naturenliga metoder. I odlingen får man till exem pel inte använda sig av konstgjorda bekämpnings medel eller gödsel. Gödsel belastar miljön eftersom det transporteras med regnvattnen ut i vattendragen. Ekoprodukter är alltså mer miljövänliga. Många motiverar också sitt val av ekoprodukter med att de är mer hälsosamma än konventionellt odlade pro dukter, men det påståendet finns det inte stöd för i vetenskaplig forskning. I regel är produkter som är tillverkade i Finland högklassiga oberoende av om det har används gödsel eller inte. Gödsel kan de facto vara till nytta för hälsan. I Finland berikas göds let med bland annat spårämnet selen och på så vis får befolkningen i sig en tillräcklig mängd av selen.

Brist på selen förorsakar muskelförtvining i hjärtat. Rättvis handel-produkter vädjar till konsumen tens etiska värderingar. Med hjälp av dem kan arbets situationen förbättras för småbruksodlare i u-länder och arbetstagare på stora gårdar inom den internatio nella handeln. I matvalen syns också hur mycket konsumenten värderar sin egen hälsa. Alltid när man väljer mat eller dryck påverkar man sin hälsa positivt eller nega tivt. Regelbundet återkommande val under en läng re tidsperiod påverkar vår hälsa på ett märkbart sätt. En kost som följer näringsrekommendationerna och består av mycket grönsaker och fisk är också ett bra val ur miljösynvinkel.

Man känner igen Rättvis handel-produkterna på det blågröna Fairtrade-märket. I Finland är rättvisemärkta produkter populära och därför är utbudet också stort. Många konsumenter tror att man kan förbättra världen ett köp i taget.

På många orter har man startat matringar, t.ex. Reko-ringar. Matringen består av människor som beställer ekologiska eller på andra sätt mer etiskt producerade produkter direkt från jordbrukaren eller förädlaren.

Förpackningsmärkningarna ger produktinformation

Förpackningssymbolerna styr oss mot hälsosamma val

Märkningarna på förpackningarna ger en stor mängd nyttig information om livsmedlet. I ingred iensförteckningen nämns alla råvaror som använts vid tillverkningen. Råvarorna räknas upp enligt vikt, till exempel: fullkornsmjöl, vatten, salt. Spec iellt om man har någon födoämnesallergi lönar det sig att läsa igenom hela ingrediensförteckningen. Näringsinnehållet berättar hur mycket energi och näringsämnen, t.ex. proteiner, fetter eller fibrer, som 100 gram av livsmedlet innehåller. Den mest hälsosamma produkten hittar man gen om att jämföra några produkter sinsemellan. I regel är det bäst att välja den produkt som innehåller mera fib rer och mindre salt, socker, mättade fetter och energi.

På en del livsmedel finns hjärtmärket. Det berättar genast för konsumenten att produkten är ett bra val i sin egen livsmedelskategori. För att en produkt ska beviljas hjärtmärket måste saltinnehållet vara lågt och fettets kvalitet god. I en del produkter beaktas även mängden socker och fibrer. För vissa produkter förekommer det också hälso påståenden. Produkten kan till exempel påstås hålla blodets kolesterolhalt på en bra nivå eller vara bra för magen. Påståendena på förpackningarna måste vara sanningsenliga, dvs. det får inte stå något om pro duktens egenskaper eller effekter som inte stämmer. Hälsopåståendena gör inte produkterna allt igen om hälsosamma eftersom de oftast bara beskriver en egenskap. Det lönar sig alltså inte att breda ett flera centimeter tjockt lager av växtfett på sin smörgås även om produkten lovar att den sänker kolesterolet. Lättprodukterna innehåller 30 procent mindre mängd energi än motsvarande vanliga produkter. I lättost är det alltså klart mindre mängd energi än i gräddost. Det är däremot ingen nytta att äta lättpro dukter om man äter dem i större mängder än den vanliga produkten.

Märkningarna anger även hur färsk produkten är. På nästan alla livsmedel finns det en bäst före-stämpel. Märkningen talar om hur länge produkten förväntas ha kvar sin normala kvalitet om förpackningen är hel och har förvarats på korrekt sätt. Produkter håller sig ofta längre än bäst före-datumet. Man kan använda sig av smak- och luktsinnet för att kontrollera om produk ten går att använda efter att datumet gått ut. Känsliga livsmedel, såsom köttfärs, färsk fisk och rå kyckling, måste märkas med en sista förbrukningsdag. Efter det får produkten inte längre säljas och ska inte heller användas. Det kan vara farligt för hälsan att använda en sådan produkt efter det angivna datumet.

Märkningarna på förpackningarna hjälper oss att hitta livsmedlens dolda socker, salt och fett.

I många livsmedel förekommer det mera socker, salt eller fett än vi tror. Av det dagliga intaget av salt kommer upp till 80 procent från livsmedlens dolda salt. Det är även lätt hänt att vi omedvetet äter för mycket socker. Ungefär en tredjedel av det fett vi äter under en dag är dolt fett. Det dolda fettet innehåller ofta mera av det ohälso samma hårda fettet än det synliga fettet.

gram Fem knackkorvar, 300 za = piz chips eller 350 gram och rikligt nästan en tesked salt med hårt fett.

2. A nsvarsfulla matvanor

Med hälsa som mål • Det är viktigt att fundera på vilka faktorer som påverkar ens egna matval. • De regelbundet återkommande matvalen påverkar vår hälsa mest. • Märkningarna på förpackningarna är gjorda för att hjälpa oss att jämföra produkter med varandra. • Hjärtmärket guidar oss att göra hälsosamma val.

Uppgifter 1. Undersök bilden på sidan 10. a. Välj 3–5 faktorer som påverkar dina egna matval mest. Varför påverkar de här mer än andra? b. Vilka faktorer kan inverka mest på en studerandes, en stressad affärsmans eller en pensionärs matval? c. Skulle du vilja lägga till någon faktor till bilden? Vad i så fall?

5. Vad betyder följande förpackningssymboler och på vilket sätt hjälper de oss i valet av hälsosamma produkter? a. Hjärtmärket b. Lättprodukt c. Bäst före-datum

6. Leta fram en matreklam och undersök vilka känslor och tankar reklamen vädjar till. Vad är din egen åsikt om reklamen? Motivera den.

2. Vilka fördelar och nackdelar kan hälso påståenden som är skrivna på livsmedels förpackningarna ha för konsumenten?

3. På vilka livsmedel har du sett a. ekomärket b. Rättvis handel-märket?

7. Gå till mataffären. Jämför hur mycket salt olika bröd, ostar och flingor innehåller. Hur stora skillnader i saltmängden hittade du a. i bröd b. i flingor c. i ostar?

4. Välj den mening som passar dig bäst och motivera den. a. Jag köper / köper inte Rättvis handelprodukter för att ... b. Jag äter / äter inte ekoprodukter för att ... c. Jag läser / läser inte ingrediens förteckningarna på de produkter jag använder för att ... Jämför era svar med varandra. Fundera på vilka motiveringar som är bra.

Information och hjälp? Rejäl handel Förbundet för Ekologisk odling rf Konsumentförbundet

orsaker 3 speciella till specialkost • Erbjuds det vegetarisk kost i din skola? • Sväller din mage upp av mjölkprodukter? • Hur många av dina bekanta har någon födoämnesallergi? • Behöver vegetarianer äta vitaminpreparat?

Vad förorsakar begränsningar i kosten? De allmänna kostråden för hälsosamma matvanor passar inte för alla. Specialkost innebär att man und viker ett eller flera födoämnen delvis eller helt i kost en. Orsaken till specialkosten kan vara medicinsk ifall något födoämne förorsakar otrevliga eller farliga symptom. Det kan också vara fråga om religiösa eller etiska orsaker till en special kost. Om man av någon orsak måste eller vill undvika något födoämne i sin kost bör man se till att man får de viktiga näringsämnena kroppen behöver från an dra råvaror i stället. Om det är fråga om flera födo ämnen kan det vara bra att be om hjälp av en läkare eller näringsterapeut så att kosten förblir tillräckligt mångsidig.

Meny Värdens oxgryta LL, G Lax i kantarellsås L, G Vegetarisk svamprisotto LL, V Grillmästarens gris LL Vegetarisk Wok V, L, M Broiler fylld med blåmögelost G Tomatsoppa V, L, G, M

Tiramisu LL Chokladkaka LL Bärsorbet L, G, M

Bokstavsförkortningarna på restaurangernas menyer hjälper kunderna att välja mat som passar dem.

L = laktosfri LL = låglaktos M = mjölkfri

G = glutenfri V = vegetarisk

3. speciella orsaker till specia l kost

Det finns många olika slags födoämnesallergier

Laktosintolerans gör att magen sväller upp

I teorin kan vilket födoämne som helst utlösa en allergisk reaktion. De vanligaste födoämnesallergi erna förorsakas av mjölk, nötter, citrusfrukter, jord gubbar, tomat, ägg, fisk och skaldjur. Allergisymptom kan visa sig väldigt snabbt, till exempel genom att läpparna, munnen och svalget sväller upp och börjar svida. Ibland kan allergiker även få magsmärtor, kräkningar och diarré. Symp tomen börjar oftast inom en timme från att man in tagit födoämnet. Ibland kan symptomen komma för dröjt, först efter ett par dygn. Rodnad och kliande eksem eller sår i mungiporna kan vara tecken på en fördröjd allergisk reaktion på något födoämne. För en del människor räcker det med att de känner lukten av eller rör vid födoämnet för att den allergiska reaktionen ska sättas igång. För en del kan reaktionen vara så stark att den förorsakar en s.k. anafylaktisk chock, som kan vara livshotande. Då sväller svalget snabbt upp och blodtrycket sjunker. Man ska undvika födoämnen som ger kraftiga alle rgiska reaktioner, men man behöver inte av lägsna något födoämne från sin kost bara för säker hets skull. De flesta födoämnesallergier förekommer hos små barn och de försvinner oftast med växande ålder. Under övervakning av sina föräldrar eller en läkare kan man testa försiktigt om allergisymptomen fortfarande förekommer.

Om man får magsmärtor, diarré och gasbesvär av mjölkprodukter kan det vara fråga om laktosintolerans. Matspjälkningssystemet har då nedsatt funk tion för att spjälka mjölksockret laktos. Det ospjäl kade mjölksockret kan då inte upptas från tarmen till blodomloppet utan fortsätter sin väg till tjocktarmen där det samlar vätska och bildar gas. Insöndringen av enzymet laktas, som spjälkar mjölksockret, är väldigt individuell. Man kan sakna enzymet helt eller bara delvis. Ofta försämras laktas produktionen med stigande ålder. Laktosintolerans är ovanligt hos barn under skolåldern men bland vuxna är det vanligare. I Finland är laktosintolerans mindre vanligt än i många andra länder. Var femte finländare lider av det. Symptomen lindras genom att man begränsar in taget av laktoshaltiga produkter. Lagrade ostar och mjölkprodukter med låg laktosh alt passar för de flesta. En del tål endast helt laktosfria produkter. Om man är tvungen att begränsa sin kost väldigt mycket på grund av laktos intoleransen måste man se till att man får tillräckligt med kalcium i sig från andra källor.

Kryddor, jordgubbar, skaldjur, nötter och ägg är vanliga allergiframkallande födoämnen.

Celiaki kräver noggrannhet

Vegetariskt val

Celiaki är en sjukdom där proteinet gluten från vete, korn och råg skadar tunntarmens slemhinna. Då tunntarmens tarmludd skadas störs upptagningen av födoämnen från tarmen till blodomloppet. Man kan insjukna i celiaki i vilken ålder som helst. Då man en gång insjuknat måste man leva med det livet ut och äta en helt glutenfri kost. Symptomen på celiaki är väldigt individuella och svårigenkännliga. Diarré, förstoppning, återkom mande magsmärtor, avmagring, anemi, eksem och avs tannande tillväxt kan vara tecken på celiaki. Ibland kan sjukdomen vara helt symptomfri. För att försäkra sig om rätt diagnos behöver man låta en läk are utföra en rad olika tester. Ungefär två procent av Finland befolkning lider av sjukdomen. Efter som celiakier måste undvika all kost som innehåll er vete, korn och råg blir fiberintaget ofta lägre än den rekommenderade mängden. De flesta celiakier kan däremot ofta äta havre. Dessutom förekommer det numera ett ganska stort utbud på helt glutenfria produkter som är gjorda på exempelvis majs, hirs och bovete.

En vegetarian äter inte kött, fisk eller fågel. Många vegetarianer äter däremot mjölkprodukter och ägg. Veganer äter inga produkter som härstammar från djurriket. Det finns flera orsaker till att man väljer att äta enbart växtbaserad mat. Det kan vara kulturella, religiösa, etiska eller ekologiska orsaker. En del tror att man går ner i vikt om man äter vegetariskt. Det stäm mer inte alltid eftersom vegetariska rätter också kan innehålla grädde eller ost som höjer energiinnehållet. Allmänt taget är vegetarisk kost väldigt hälsosam. Om kosten saknar alla slags animaliska produkter är det väldigt viktigt att man tar reda på hur man kan skapa tillräckligt mångsidiga måltider. En felbalan serad vegetarisk kost kan i värsta fall skada en ung doms utveckling och tillväxt. Speciellt viktigt är det att se till att man äter proteiner eftersom växter inne håller mindre protein än animaliska produkter. Bra proteinkällor för vegetarianer är baljväxter, nötter, fullkornsspannmål och sojaprodukter. Man behöver äta olika slags proteinhaltiga växter och kombinera dem med varandra eftersom ingen enskild produkt innehåller alla nödvändiga proteiner som människan behöver. En vegetarian får i sig många fler vitaminer och mineraler än allätare. Vegetarianer bör ändå kon trollera att mängden D-vitamin, B12-vitamin, kalcium och järn är tillräcklig och se till att äta livsmedel med tillsatta näringsämnen eller kosttillskott.

Produkter märkta med glutenfritt passar för celiakier.

En vegetarians tallriksmodell där kycklingen, köttet och fisken ersatts med balj växter, frön och sojaprodukter. De garanterar att vegetarianen får ett tillräckligt stort intag av proteiner.

3. speciella orsaker till specia l kost

Med hälsa som mål • Födoämnesallergier är vanliga bland barn och ofta går de över med tiden. • En person med laktosintolerans måste begränsa sitt intag av produkter som innehåller mjölksocker. • Celiaki är en livslång sjukdom där glutenet i vete, råg och korn skadar tunntarmens slemhinna. • Det behövs kunskap för att komponera en balanserad vegetarisk kost.

Uppgifter 1. Berätta om födoämnesallergier. a. Vilka symptom förorsakar de? b. Vilka födoämnen är de vanligaste som ger allergiska symptom? c. Hur påverkar åldern födoämnesallergierna?

4. Förklara följande begrepp: a. laktas b. gluten c. anafylaktisk chock.

5. Jämför celiaki med laktosintolerans. 2. Svara på frågorna om vegetarisk kost. a. På vilket sätt kan en vegetarian motivera sin kost? Ge tre exempel. b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med en strikt vegetarisk kost?

3. Undersök menyn på sid 14 och besvara

a. Vad förorsakar symptom? b. Vad händer om man inte följer en rekommenderad diet? c. Vad är det som försvårar upptagningen av näringsämnena? Motivera.

6. Gå till mataffären och leta upp glutenfria

frågorna.

produkter.

a. Vilka maträtter kan en person med celiaki välja från listan? b. Vilka maträtter passar för en vegetarian? c. Hur många alternativ finns det för en person med lindrig laktosintolerans? d. Varför har man även märkt ut de maträtter som är tillagade helt utan mjölk? e. Vilka symboler för specialkoster kunde man ytterligare ha på menyn utöver de som redan är utskrivna? Motivera. f. Vilken maträtt på menyn är den mest hälsosamma ifall kunden inte har någon specialkost? Motivera.

a. Hur många olika – bröd – kexsorter – mjölprodukter hittade du? b. Hur hittade du produkterna? c. Jämför de glutenfria produkternas pris med motsvarande vanliga produkter. Vad märker du?

Information och hjälp? Allergi- och astmaförbundet Finska Celiakiförbundet