Chatta netti

Första upplagan De upphovsmän vi trots försök inte lyckats nå, ber vi vänligen kontakta Schildts & Södertröms, Helsingfors.

Bildförteckning Stefan Bremer s. 36 Corel s. 11 Charlotte Estman-Wennström s. 34 Fotosearch s. 31 Gunnar & Sparf s. 110 Lang, Rauhala & Timmerbacka s. 109 Lehtikuva s. 32, 43, 45, 49, 50, 66, 67, 76, 79, 80, 102, 103, 104 Oscar Lehtinen s. 43, 45 Ida-Lina Nyholm s. 42-43, 44 Palo Alto s. 18 Robert Seger s. 99 Schildts & Söderströms s. 91, 100 Rebecka Tallberg s. 44 Rasmus Tåg s. 91

Språkgranskare: Joanna Nylund Omslag och illustrationer: Markus Åström Grafisk planering och ombrytning: Vitale Ay Redaktör: Annika Tallberg © 2012 Moja Ladvelin, Pia Raunio och Schildts & Söderströms, Helsingfors Kopieringsvillkor Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd skaffats. Vänligen kontrollera om er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi.

Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-3134-5 Bookwell, Borgå 2013

Moja&Pia du@åtta.fi CHATTA!

Hej åtta! Är du redo för ett nytt äventyr tillsammans med Chatta!?

Du befinner dig i en fas i livet då känslor är ganska mycket på tapeten – eller hur? Du påverkas av en hel del känslor men du påverkar även andras känslor. Så är det bara, en naturlig del av det pussel som kallas livet. Vi kan tipsa dig om att det finns tröst om det känns jobbigt. I texter av alla slag kan du hitta dig själv och världen omkring dig. Hur då? Jo, för alla texter är berättelser.

Du kan lära känna dig själv mycket bättre via skönlitteraturen; resa inom och utanför dig själv, träffa nya och gamla bekanta, uppleva det ena och speciellt det andra.

Vi hörs, Moja och Pia

Innehåll I

Vad är en text? 8

OM TEXTER 10 Informationskompetens 13 Kompisrespons 14 Stavningskontroll 16 Läslogg 17

II Gör din röst hörd 20 VARFÖR TALA OM BÖCKER? 22 Grundprinciper för litterära samtal 23 Litterära samtal i grupp 27 Litterära samtal på webben 28 Förbered inläggen 30 Teater som konstform 32 Teater roar och kritiserar 34 Teater bearbetar känslor 35 Drama och teater 38 Gatukonst 42

III Texter du möter 46 Texter i texter 48 Medietexter 49 Tidningstexter 51 Artikel 52 Ledare 54 Notis 54 Reportage 55 Kolumn 55 Insändare 56 Recension 57 Löpsedlar, reklam och varunamn 58

Kort om särskrivningar, sammansatta ord, avstavning och förkortningar i svenska 61 Film 64 På djupet med låttexter 73 Låtskrivare använder diktspråk 73 Språklig variation 82 Varför förändras språket? 83 Finlandismer 86 Dialekt 87 Nyord i svenskan 89 Teds nya ord 90

IV Romanen 92 Romanen i tiden 94 ungdomsromanen 98 Deckare – i Holmes och Marples fotspår 101 Deckargenrer 105 Skriva deckare tillsammans 106 Fakta, fiktion och faktion 111 Fanfiction 111

V Skriva i olika genrer 112 SKRIVSTRATEGIER 114 Att skriva för att argumentera 115 Att argumentera är att påverka 115 Målet är att bevisa 117 Att skriva för att informera 118 Att skriva för att strukturera kunskap 120 Essä 122 Jag och mitt språk 122 Att skriva för att berätta 124 Att berätta har flera syften 124 Grundstrukturen i en berättelse 125 Att skriva för att reflektera 127 Reflekterande texter trevar sig fram … 127 … och vill utforska något 127 Reflekterande texter finns i många olika genrer 128

VI VERKTYGSLÅDA 132 Disposition 134

Hur börjar du en text? 135

Styckeindelning 136

Sambandsmarkörer 136

Hänvisning 137

Hur avslutar du en text? 139 Satsdelar 140

Varför satsanalys? 140

Satsanalys 141

Predikat 141

Subjekt 142

Direkt objekt 143

Indirekt objekt 143

Predikativ 144

Attribut 144

Adjektivattribut och genitivattribut 145

Adverbial 145

Översikt över satsdelar 147 Huvudsats och bisats 148

Huvudsats 148

Bisats 148 Bli textkompetent 149 Variera och skriv bra 150

Register 154 Litteraturförteckning 156

Du går icke ensam Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig, tro på den stjärnans mening, tro hennes ögas glans.

Du går icke ensam.

Stjärnan har tusen vänner, alla på dig skåda, skåda för hennes skull.

Lycklig du är och säll.

Himlen dig har i kväll.

Carl Jonas Love Almqvist

Logga

Uppgift

Skapa

UndersÜk – utforska

Diskutera

Dramatisera

Om texter Informationskompetens Kompisrespons Stavningskontroll L채slogg

Om texter

Det vidgade textbegreppet betyder att vi ser allt som har ett innehåll och en form som en text. Det betyder att såväl reklam, klotter, bakgrundsmusik som kläder kan vara texter som vi måste tolka. I din värld läser du dagligen en oändlig mängd olika texter.

ext notis t a t fak l ike t r a

ä s in

ar e d n

rec en s

ion re fe

kr ön ik

eportage r ag r d n rat samma

a

el k i debattart

abel fant f e r asy ka c e kär td k i leksh d istoria n n a o novell s t n

pla

re sb

åt vg

bjud a in

an

n

o ann

10

CHATTA!

s pl

a t sa

n saga a ro m in n rteck

nsök dagb an meritfö ok m g ejl blog

instruktio n kv

itto

ma tse de

l me

dde l ande m

r vyko eny rece e i r e s pt tecknad

t skyl afik r t t

g

graffiti köplista

Lista alla texter du mött i dag. Försök att tänka på alla detaljer och händelser du har varit med om under dagen.

Vilken sorts texter har du mött mest av? Vilka minst? Hur skiljer sig texterna från varandra?

Hur många har en bild?

Hur många av texterna är multimodala, det vill säga texter som kan bestå av till exempel text, ljud och bild?

Klarar du av att gruppera dem på ett logiskt sätt?

För att kunna förhålla oss till olika texter behöver vi kunskap om olika textgenrer. Vi måste helt enkelt ha verktyg för att bemöta texter av olika karaktär i dagens textvärld. Ju mer du lär dig om olika textgenrer, till exempel musiklyrik, radioprogram, facklitteratur, skötselråd, väganvisningar eller tidtabeller, desto lättare kan du att tolka de här texterna. Det är först då du förstår en text som du har mest nytta av den.

För att förstå en text måste vi också förstå vem som är avsändaren av texten, vem som är den tilltänkta mottagaren, och via vilket medium det är tänkt att meddelandet ska skickas.

Kommunikationsmodell sändare

mottagare

medium eller kodning kanal

kodning

budskap

budskap

VAD ÄR EN TEXT?

11

Be din kompis välja fem olika texter. Fundera sedan enligt kommunikations­ modellen på avsändare, meddelande, medium och mottagare till texterna.

Hur tycker du att man kan dela in olika texter? Vilka är kriterierna för indelningen? Kan allt kallas för text? Vilka är de textgenrer du läser minst? Varför är det så?

Den här uppgiften kan göras individuellt eller i par.

Skapa ett bildcollage med rubriken Texter i min värld.

Fundera först på vilka texter din värld består av. Hur många är de och var möter du dem?

Kan du i ditt collage dela in eller gruppera texterna på något sätt? På vilket sätt och hur visar du det i ditt collage?

Och hurdant är språket i de texter du möter?

Presentera ditt collage inför klassen och häng sedan upp det på väggen.

12

CHATTA!

Skriv en text (ett brev, e-postmeddelande eller sms) till din mormor/ farmor eller farfar/morfar där du ingående förklarar hurdana skillnader det finns i din textvärld i jämförelse med din mammas och pappas värld. Kom ihåg att använda ord och begrepp som dina mor- och farföräldrar förstår.

Informationskompetens Varje dag utsätts du för ett enormt informationsflöde och det kan ibland vara svårt att avgöra vad som är viktigt att veta eller var man ska söka det man vill hitta. Informationskompetens är en färdighet som du behöver behärska för att klara dig i vardagen.

Då du navigerar i dagens textvärld är det viktigt att du vet hur du ska • formulera en fråga, • söka den information som är relevant för din fråga, • vara källkritisk, • presenterar din nya kunskap och • förhålla dig till upphovsrätt. efter infokoll.se (http://www.infokoll.se/)

En enkel regel är att du aldrig ska tro kritiklöst på allt du läser eller ser på webben – vem som helst kan publicera vad som helst och var som helst. Du måste vara noggrann och textkompetent då du granskar källor. Ju mer mångsidigt du kan använda källor, desto bättre kan du tolka och producera egna texter.

Fundera på vilka källor som är bäst för att söka information om följande.

1. Varför heter din hemstad som den gör?

2. Vilket parti är störst i Finland?

3. Vilken sorts musik lyssnar dina jämnåriga på?

4. Vad hette din mormors farfar?

5. Vilken låt spelas mest på YouTube?

Hitta på tre frågor till din kompis som du själv inte vet var du skulle börja söka information om.

Jämför sedan era frågeställningar.

VAD ÄR EN TEXT?

13

Kompisrespons Att skriva är en process och det betyder att du måste omarbeta din text flera gånger. Du måste kanske lägga till något eller stryka något annat. Din text växer varje gång du filar på den, men ibland blir du blind för din egen text och då är det bra om en kompis kan ställa upp och läsa din text.

Syftet med kompisrespons är att hjälpa kompisen – men samtidigt blir du själv mera medveten om ditt eget skrivande.

Det finns många olika sätt att respondera på en text. Du kanske tycker att läraren bara letar efter fel i din text men oftast stämmer det inte. När du responderar kan du välja att bara fokusera på vissa delar av skrivandet, till exempel • versaler och skiljetecken • kommatering • styckeindelning • genremedvetenhet • ordval.

Trots att det finns många sätt att ge kompisrespons på ska den främst vara positiv. Att få kritik på den egna texten kan vara känsligt för många. Men det räcker inte heller med att kvittera någons text med ett enda ord: bra. Du måste vara konkret i ditt beröm, till exempel: Det är bra att du kan så mycket om ämnet. ­ Det viktiga är alltså att du visar intresse för klasskompisens text.

Då upplever klasskompisen att han eller hon kan påverka med sina ord.

14

CHATTA!

Här följer exempel på frågor som du kan ställa dig själv när du läst en text som du ska ge respons på.

• Vad var min första reaktion på texten?

• Vilka bilder dök upp för mig när jag läste texten?

• Vad minns jag från texten? (Du minns ofta det som har gjort starkast intryck på dig.)

• I vilken genre skulle jag kunna placera texten?

• Påminner texten om något?

• Hurdan är inledningen och avslutningen?

• Vad tycker jag om rubriken/namnet på texten?

• Vad tycker jag är mest intressant i texten?

Vad får mig att tycka så?

• Var det något som blev oklart för mig?

• Finns det något som jag hade velat läsa mera om?

• Finns det humor i texten?

• Vilka ord, uttryck och meningar lade jag speciellt märke till?

• Hurdan är stämningen i texten? Vad får mig att tycka så?

• Vad tycker jag att texten handlar om?

Välj en av uppgifterna och ge respons på texten.

1. Sen så sku jag träffa mor för att berätta om min faiblesse för choklad. Farsan hann dock hem först och jag fick ta itu med en konversation med honom i stället. Livet suger!

2. Hanna gillar hundin som har pilkkun. Vita med många svarta prickisar. Jag tycker att taxar e best, makkarakoira brukar jag och mina frendin kalla dem. Många av de som int vet na om vovven tycker att en polishund rockar fett.

3. Jag tycker om jeans som klädesplagg. Jeans är bekväma att ha till allt. Jag kan sporta i dem, sova i dem och simma i dem.

T-tröja är ett bra vardagsplagg. Man kan ha i olika färger. Jag gillar gröna. Inte för slitna och gärna med bild på. Yllesockor är skönt. Man kan ha dem på vintern och på sommaren. Mest på vintern. Jag gillar randiga. Och med långa skaft.

Du ska nu skapa en responsblankett för din lärare att använda på elevtexter. Vilka olika aspekter vill du att din responsblankett ska beakta? Tänk också på hur själva blanketten ska se ut – detaljer som till exempel färgen, formen eller storleken.

VAD ÄR EN TEXT?

15

Stavningskontroll När du skriver på datorn kan du oftast använda dig av den stavningskontroll som finns i skrivprogrammet. Då du stavar ett ord fel så visar stavningskontrollen det på det här sjättet.

Att använda stavningskontroll är ett bra sätt att lära sig skriva enligt skrivreglerna.

Skriv en berättelse om vad du gjort någon dag under veckan.

Försök vara noggrann med detaljerna och välj gärna beskrivande ord för att levandegöra din berättelse. Humorinslag är inte heller fel. Byt sedan text med din kompis och använd stavningskontroll för att granska kompisens språk. Skriv till sist, i slutet av texten, en kommentar till kompisen om vad du tyckte om texten.

Märker du att allt inte går att rätta med hjälp av stavnings­ kontroll? Därför behövs även kunskap i satsanalys (se s. 141).

16

CHATTA!

Läslogg När du läser texter av olika slag, i synnerhet längre texter såsom romaner, hjälper läsloggen dig att komma ihåg vad du tänkte under din läsning. Läsloggen kan också vara en metod för att redovisa för en läsning eller utvärdera en arbetsprocess.

Dina logganteckningar kan också vara ett sätt att förbereda en litteraturdiskussion på nätet (till exempel inom Netlibris) eller i klassrummet. Ett blogginlägg kan dessutom fungera som läslogg.

Förslag på vad du kan skriva om i en läslogg: 1. Skriv ner dina förväntningar på texten. Om det är en bok, vilka förväntningar har du på den utifrån titeln och pärmsidan?

2. Till vilken genre hör texten? Vilka förväntningar har du på den genren? Hur bekant är du med genren?

3. För vem är texten skriven? Lyckas författaren nå sin målgrupp?

4. Vad känner du till om författaren?

5. Skriv upp ett citat som berör dig på något sätt. Kommentera vad som fick dig att välja just det stället. Vad får det dig att tänka och känna?

6. Vad i texten får dig att bli förvånad, glad, arg, irriterad eller ledsen?

7. Finns det något som är främmande och konstigt i texten?

8. Hurdant är språket?

9. Vad har texten lärt dig?

10. Påminner texten om något du sett eller läst tidigare?

11. Får texten dig att minnas något speciellt ur ditt liv?

12. Kan du dra en parallell från texten till din värld?

13. Har dina förväntningar på texten infriats?

VAD ÄR EN TEXT?

17

Läsdagbok I följande uppgift skriver du dagbok medan du läser en bok. Du kan använda dig av läsloggtekniken.

Din dagbok ska innehålla minst tio funderingar kring det du har läst.

Du ska med andra ord läsa ett avsnitt, ta paus och på olika sätt kommentera det du har läst till exempel genom att associera, reflektera, illustrera, eller kritisera. Här ger vi några exempel på funderingar.

Berättelsen liknar sagan om Rödluvan eftersom det är en flicka som möter faran i skogen.

Jag har många gånger tänkt på att dvärgarna i Snövit egentligen bara är olika sidor av en och samma människa.

Ingången till romanen är väldigt spännande: i en dyster avkrok, långt från civilisationen möter vi de mörka människornas land.

Slutet i romanen är uselt, man kan redan på förhand lista ut vem som är mördaren och dessutom på vilket sätt mordet begås.

Varje gång du läst ett avsnitt ska du skriva ner svåra ord och ta reda på deras betydelse.

När du läst hela boken och skrivit ner dina tio funderingar i läsdagboken ska du också skriva ett kort handlingsreferat av boken. Vad händer i boken?

18

CHATTA!

Läs listan på förslag till innehåll i en läslogg (s. 17). Här kommer ytterligare frågor och ämnen som du kan skriva om:

1.

Vad tycker du om huvudpersonen eller någon annan person i boken?

Vad får dig att tycka så?

2.

3.

Påminner du om någon person i boken?

Påminner någon av bokens karaktärer om någon person i din omgivning? På vilket sätt?

Berätta vilka bilder som dyker upp i ditt huvud när du läser boken. Hur ser personerna och miljön ut i din fantasi? Finns det något i boken som får dig att tro att det ser ut på ett visst sätt?

4.

5.

Vem berättar i boken? Kunde handlingen berättas ur någon annans synvinkel?

Vems synvinkel skulle vara intressantast för dig?

Skriv om en episod ur ett nytt berättarperspektiv.

6.

Hur realistiskt är händelseförloppet?

Hur realistiska är personerna i boken?

7.

Vad skulle del två av boken handla om?

VAD ÄR EN TEXT?

19

Varför tala om böcker?

Grundprinciper för litterära samtal Teater som konstform Gatukonst

Varför tala om böcker?

Men jag tror också att samtal utgör en grundläggande del av våra liv, inte minst för att många av oss ofta inte vet vad vi tänker förrän vi hör oss själva säga det. Nyckeln till läsandet ligger i att vi pratar om det lästa.

– Aidan Chambers

Har du någon gång varit med om att ha läst en så bra bok att du knappt kunnat lägga den åt sidan? Du ville säkert att andra också skulle läsa den så att ni skulle kunna tala om den. Så är det med böcker – vi vill tala om dem och dela med oss av vår läsupplevelse.

I det här avsnittet kommer du att träna på att bli ännu bättre på att tala om böcker. Samtidigt lär du dig att tala om livet.

Här presenterar vi en lista över goda skäl till att samtala om böcker i grupp: • Du får en klarare bild av vad du tycker och tänker när du får säga det högt och någon lyssnar på dig.

• Vi hjälper varandra med sådant som vi inte förstod i boken.

• Varje gruppmedlem vet något men ingen vet allt.

• Gruppsamtalet ger möjlighet att upptäcka mer om texterna än vad som annars skulle ha varit möjligt.

• Tillsammans med andra kan du jämföra boken med den värld du lever i. Du lär dig om livet och om att se saker och ting ur olika perspektiv.

Kommer ni på flera argument för att tala om böcker tillsammans med klasskompisar?

22

CHATTA!

Grundprinciper för litterära samtal

Det finns vissa principer som det lönar sig att följa då vi ska tala om böcker. För enkelhetens skull talar vi nu om romaner, men det kan också handla om andra texter som dikter, faktatexter eller bilder.

Ett bra sätt att komma igång med samtalet är att tala om sådant som ni tycker är speciellt bra eller dåligt med boken.

Vad gillar du i boken?

Vad gillar du inte i boken?

Var det något som du inte förstår eller tycker att är svårt?

Berätta också för varandra om det finns sådant som ni inte förstår i boken. Räta tillsammans ut era frågetecken.

Fundera på om ni hittar något mönster i det ni läst. Är det till exempel så att huvudpersonen gång på gång räddar hela världen trots sin enkla bakgrund? Eller hamnar huvudpersonen upprepade gånger i pinsamma situationer? Beskriver författaren ofta personer och platser mycket detaljerat?

Hittar du upprepningar eller mönster, i handlingen, språket eller bland personerna? Finns det sådant som du känner igen från andra berättelser?

GÖR DIN RÖST HÖRD

23

I gruppen ska råda en överenskommelse om att allt är värt att berättas, också det som kan verka självklart. Samla på er allt vad ni tror er veta om texten för att sedan kunna upptäcka nya synvinklar.

Vad vet jag utifrån texten?

Att förstå vad en bok egentligen handlar om är inget som man gör direkt. Det växer fram under samtalets gång. Först brukar man diskutera konkreta detaljer för att småningom kunna se helheten.

Ställ öppna frågor Vilka slags frågor man ställer till varandra har betydelse för hur samtalet blir. Att ställa öppna frågor, det vill säga frågor som man inte kan besvara med endast ja eller nej leder ofta till att diskussionen hålls vid liv. Jämför till exempel frågan Tycker du om boken? med Vad tycker du om boken? Den första frågan kan du besvara med ett ja eller nej och samtalet kanske dör ut efter det.

Den andra frågan uppmuntrar dig att formulera ett lite längre svar.

Lyssna och ställ följdfrågor Grunden till god frågeteknik går också ut på att du är intresserad av svaret. Du måste lyssna aktivt för att kunna ställa följdfrågor.

Om någon svarar på frågan Vad tycker du om boken? med Jag tycker att den är väldigt rolig skulle en följdfråga kunna vara Vilken typ av humor är det frågan om?

Det kan vara bra att veta att många av oss upplever varför-frågan som negativ och ifrågasättande. Så det kan finnas skäl att undvika den.

24

CHATTA!

Här följer några uppgifter för att komma igång med fördjupade boksamtal.

Associationsleken Om den här boken skulle vara en bil, hurdan bil skulle den då vara?

Om den här boken skulle vara en film, hurdan film skulle den då vara?

Om den här boken skulle vara en låt, hurdan låt skulle den då vara?

Om den här boken skulle vara en färg, hurdan färg skulle den då vara?

Om den här boken skulle vara ett djur, hurdant djur skulle det då vara?

Om den här boken skulle vara en årstid, hurdan årstid skulle den då vara?

Om den här boken skulle vara .... hitta på fortsättningen

Frågeleken Läs ett avsnitt ur en bok. Skriv ner tre frågor som texten har väckt hos dig.

Därefter presenterar du dina frågor för klasskompisen som också presenterar sina. Tillsammans försöker ni besvara varandras frågor.

Nästa steg är att ni tillsammans väljer tre frågor som ni vill diskutera vidare. Gå nu ihop med ett annat par som också har valt tre frågor som de vill fördjupa sig i. Diskutera era frågor och välj sedan ut tre frågor som ni vill diskutera i helklass.

Till sist diskuterar hela klassen de frågor som kommit fram i smågrupps­ diskussionerna.

Jag minns ...

Berätta vilken händelse i boken som du minns bäst. Vi minns ofta det som har gjort ett starkt intryck på oss. Vilken stämning råder i händelsen?

Vad fick den dig att tänka på?

Välj ett citat ur boken Välj ett ställe ur boken som du läser högt. Är det något som du tycker är vackert, motbjudande, spännande, fascinerande, roligt eller långtråkigt?

Berätta vad du tycker om stället och motivera varför.

GÖR DIN RÖST HÖRD

25

Bokpanelen De här uppgifterna är mer omfattande och kräver förberedelse.

Del 1 Klassen delas in i grupper. Varje grupp läser varsin bok. När böckerna är lästa samlas man i gruppen för att tala om böckerna. Börja diskutera följande frågor: Vad tycker ni om boken?

Vad är bra, vad är dåligt?

Vad är det ni inte förstår?

Vilka mönster, till exempel upprepningar, hittar ni i boken?

Efter ett litet tag avbryter läraren ert samtal och låter varje gruppmedlem skriva ner en mening om boken. Meningen ska sammanfatta det ni helst skulle vilja säga om boken till någon som inte har läst den. Ni ska skriva ner era meningar relativt snabbt.

Därefter läser ni upp meningarna inom den egna gruppen. Hjälp sedan varandra om meningarna behöver formuleras om så att de blir så tydliga som möjligt. Slutligen bestämmer ni i vilken ordning meningarna ska läsas upp inför klassen.

Del 2 Hela klassen samlas till paneldiskussion. En grupp i taget får sätta sig i panelen och presentera sin bok (titel och författare). Därefter läser gruppen upp sina meningar i överenskommen ordning.

Sedan är det klassens tur att fråga ut gruppen om boken.

Gruppmedlemmarna får gärna rådgöra med varandra om hur de ska svara. Utfrågningen fortsätter så länge den är givande.

26

CHATTA!

Litterära samtal i grupp Ett samtal är en strävan mot ett gemensamt mål. I litterära samtal i grupp strävar du tillsammans med andra efter en gemensam förståelse av det verk ni har läst.

Tillsammans med dina klasskompisar läser du en bok. Din grupp består av 3–6 medlemmar. Du får ett datum för när din bok ska vara läst och när din grupp ska samlas i klassen för att samtala om den. Du förbereder dig inför boksamtalet genom att skriva ner – några meningar om handlingen – intressanta faktauppgifter om författaren och boken – 5–7 öppna frågor om boken som du kan ställa till gruppmedlemmarna. Dina frågor kan också vara mer allmänna och handla om att du drar paralleller till verkligheten – är det till exempel realistiskt att huvudpersonen gör som hon gör?

Under boksamtalet diskuterar ni era frågor inför klassen. Till sist sammanfattar ni ert samtal.

GÖR DIN RÖST HÖRD

27

Litterära samtal på webben Många diskussioner kring litteratur förs i dag på webben.

Du kanske läser om böcker, följer diskussioner eller själv bloggar om din läsning. På webben är det lätt att hitta information om, diskutera kring och tycka till om litteratur.

Bloggar din klass redan?

Ett sätt att diskutera litteratur på webben är Netlibris. På Netlibrissidorna kan klassen diskutera litteratur med en parallellklass i en annan skola i Svenskfinland eller i övriga delar av Norden Diskussionerna är slutna och övervakas av lärarna.

I följande inlägg diskuterar två elever i olika skolor Agatha Christies bok ”Tio små negerpojkar” (1940).

28

CHATTA!

Postat av Nyman Antonia (Antonia) sänder

måndagen den 03 september, 2012 – 12:40:

Hej, jag heter Antonia. Mitt första intryck av boken var inte så bra, pärmsidan ser så tråkig ut. Jag tycker att titeln på boken är rasistisk. Jag har hört att Agatha Christies böcker är bra så jag har höga förväntningar på boken.

I början är det lite krångligt att förstå varför författaren skrivit ut siffror ovanför textstyckena, och det är också lite svårt att hålla reda på alla personerna. Det första kapitlet av boken är långtråkigt men när jag läst till sida 44 blev det mycket spännande.

Jag tycker att alla personer i boken verkar mystiska. Jag tror att de alla döljer något stort, speciellt ägarna av Negerön. Jag tror att ägarna aldrig kommer att dyka upp på Negerön, vad tror ni andra i gruppen?

Allting i boken är riktigt underligt och jag har ingen blekblå aning om hur allt kommer att sluta. Tror ni andra i gruppen att alla gästerna på Negerön verkligen gjort ett mord?

Postat av Helin Anna (Anna) den 07 september, 2012 – 08:38:

sänder

Hej! Ni har rätt, boken är lite trög i början med alla personer, men nu börjar jag få lite koll på vem som är vem. Jag antar att personerna snart kommer att utveckla lite egna mer synliga personligheter, och det blir säkert intressant att se hur så olika personer måste bo tillsammans på en ö.

Antonia, jag tror som du – ägarna kommer aldrig till ön. Om ’’Owens’’ nu existerar alls.

Jag tror att det är en av personerna på ön som har bjudit in alla de andra, och fejkat en inbjudan till sig själv. I så fall, vem tror ni det är? Kapitlen är liksom indelade i stycken, helt logiskt, men det får ändå texten att bli lite oklar.

Domare Wargrave får kalla kårar att rinna längs med ryggraden på mig – han är på något sätt lite för ... likgiltig.

Trevliga lässtunder!

Anna

GÖR DIN RÖST HÖRD

29

Netlibris litteraturprojekt brukar ta ungefär en månad. Din klass delas in i smågrupper som består både av klasskompisar i den egna klassen och av elever i en annan skola. Ni får ett lässchema för hur långt ni ska ha hunnit läsa före ett visst datum. Vid givna tidpunkter går ni in på Netlibris och skriver kommentarer om det avsnitt ni har läst. Därefter läser eleverna i parallellklassen vad den egna gruppen skrivit. De fortsätter boksamtalet genom att skriva svar på era inlägg.

Förbered inläggen Inläggen ska vara förberedda innan du sätter dig vid datorn för att skriva. Ta som vana att skriva ner några kommentarer medan du läser din bok. Vilka tankar och frågor väcker det lästa hos dig?

På det sättet blir det mycket lättare för dig att skriva dina inlägg.

Eftersom alla i din grupp läser samma bok ska du inte enbart berätta om handlingen utan ge dina egna synpunkter på det du läst. Du kan också ställa frågor till den egna gruppen.

Exempel på vad du kan ta upp i dina inlägg: • Hurdana förväntningar har du på boken?

• Vad tycker du om titeln och pärmen?

• Hurdant är språket?

• Vad tycker du om boken?

• Vad förstår du inte?

• Hur tror du att handlingen kommer att fortsätta?

• Vilken person tycker du mest eller minst om?

• Tycker du att boken är typisk för sin genre?

• Vad skulle du vilja säga till författaren?

30

CHATTA!

Vett och etikett

Innan du börjar skriva dina inlägg är det bra att du bekantar dig med vett och etikettreglerna inom Netlibris. ➤ Skriv artigt och sakligt. Håll dig till ämnet och börja inte till exempel skriva om privata fester. ➤ Skriv standardsvenska och använd inte smileytecken  i tid och otid. Om du använder versaler, det vill säga stora bokstäver, betyder det att du skriker. ➤ Svara på andras frågor. Du kan markera det till exempel genom att tilltala personen med förnamn.

De här tipsen kan du också använda när du bloggar om en bok.

GÖR DIN RÖST HÖRD

31

Teater som konstform Människan har alltid haft ett behov av att diskutera livet och vad det innebär att vara en människa bland andra människor. Teatern är en konstform som hjälper människan att förstå sig själv, andra och världen. Teater handlar ofta om känslor som kärlek, glädje, hat och svartsjuka. Teater får publiken att skratta, gråta och uppleva saker och ting på ett nytt sätt. Teater tar ställning till olika frågor i samhället och har en viktig funktion i samhället.

Teatern under olika tider Teater är en gammal tradition som har sett olika ut genom tiderna.

1. Undersök var den västerländska teatern har sina rötter. Sökorden kan till exempel vara Dionysosfesterna i antikens Grekland.

2. Ta reda på om teaterkonsten i romarriket. Hur skiljde den sig från antikens teater? Ett av sökorden kan till exempel vara gladiatorspel.

3. Ta reda på hurdan teater man spelade under medeltiden. Förslag på sökord: commedia dell´arte.

4. Sök fakta om den elisabetanska teatern. Förslag på sökord: William Shakespeares pjäser.

32

CHATTA!

Koll på teaterorden?

Vilka ord kan du i ordlistan? Ta reda på betydelsen av de ord som du inte kan. Finns det andra ”teaterord” som du vill lägga till i listan? akt dialog diva drama dramatik dramatiker dramaturg ensemble

entré fars foajé genrep illusion komedi kuliss larp

loge manus monolog pjäs premiär primadonna regissör replik

Vett och etikett

rekvisita revy rollspel scenanvisning scenografi sorti tragedi tragikomiskt

➤ Det finns inte någon strikt klädkod när du går på teater.

Men ibland är det trevligt att klä sig lite finare, i synnerhet om det är fråga om en premiär. ➤ Lämna ytterkläderna i garderoben. Stäng telefonen och lägg undan den. ➤ Kom i tid! Om du kommer för sent så se till att slinka smidigt ner på din plats. Om du måste ta dig förbi någon annan i bänkraden ska du vända din framsida mot den du passerar. ➤ Prassla inte med godispåsar under föreställningen. Under pausen brukar man ofta kunna köpa något smått att äta och dricka. ➤ Prata inte högt under föreställningen. ➤ Om du vill visa speciell uppskattning till någon som medverkar i skådespelet kan du göra det genom att ge honom eller henne blommor.

Skapa symboler för det som nämns om vett och etikett på teatern.

GÖR DIN RÖST HÖRD

33

Teater roar och kritiserar I dag är ståuppkomiken en mycket populär form av teater.

Ståuppkomikern är ofta ensam på scenen och underhåller publiken genom att berätta roliga historier. Historierna ska verka improviserade och handlar ofta om dagsaktuella politiska händelser. Med hjälp av humor och ironi kan man inom ståuppkomiken kritisera och reflektera över den tid vi lever i.

För att något ska bli roligt använder man ofta överdrifter och underdrifter. Med andra ord förstorar man betydelsen av något eller förminskar det.

C  23 Teater

N

är Wickström kommer i gång med sin hätska insändarretorik är det svårare att missförstå – skratten rungar entydigt i salongen.

Passionerat förbannar han sig över att dagens ungdom inte fattar hur skit det var att växa upp på sjuttio- och åttiotalet: De borde tänka sig in i ett liv med bara två tevekanaler, Räven raskar över isen i stället för street

dance och musikalisk teveunderhållning i form av Levyraati.

Humorshowen uppfördes av André Wickström och Stan Saanila på Lilla Teatern.

Foto: tröm Charlotte Estman-Wenns

André når inte ända fram” om thberg ”Humorbudord Ro 18.56 lla 12 be 20 Isa .1. av 31 n l. sio Hb en Teaterrec e tio budorden”. ”D ow rsh mo hu s ila an Wickströms och Stan Sa

34

CHATTA!

Inget teaterspråk är möjligt utan överdrifter, men i gengäld måste man veta varför man ska överdriva och framför allt hur.

– Friedrich Dürrenmatt

1. Vilka överdrifter nämns i recensionen? Finns det en gnutta sanning i överdrifterna?

2. Vilken typ av humor tycker du om? Svart humor? Situationskomik?

Ofrivillig humor? Fräck humor? Ironisk humor?

3. Vad är det roligaste som du har sett framföras på en scen?

4. Vilka dagsaktuella ämnen skulle du behandla i en humorshow?

5. Vilka ämnen får man inte skämta om?

Teater bearbetar känslor Teaterrecension: Lysande stjärnor på Lilla Teatern av Linnea Stara Hbl 2.10.2012 16.17 När Johanna Thydells ungdomsroman I taket lyser stjänorna publicerades hösten 2003, skrev Svenska Dagbladets recensent att romanens största förtjänst var Thydells blick för detaljer, hennes nästintill mikroskopiska seende då hon beskriver både miljöer och människor. När Lilla Teatern iscensätter Thydells roman i Milja Sarkolas regi och med Iida Kuningas i huvudrollen som 13-åriga Jenna Wilson, möter Thydell sina jämlikar på teater­scenen.

Med en skarp blick och fin lyhördhet sätter Sarkola upp Thydells berättelse om att förlora något stort i en ålder då man hela tiden väntar på att få något – större bröst, en kyss eller något annat.

Jennas mamma har nämligen cancer, och medan allt fortsätter att rulla på som förr under lektionerna, på rasten och under helgerna då var och varannan har hemmafest, känns det som om cancern är en katastrof som kommer att vända allt upp och ner i hennes eget hem.

Sarkola bygger upp korta scener på skolgården, på sjukhuset, hos morföräldrarna och i både klass- och omklädningsrum. Men hon tar också vara på tystnaderna, på pauserna som tydligen slarvades bort av en svensk frigrupp som iscensatte romanen 2005. För det finns inga stråkkvartetter som spelar i bakgrunden

GÖR DIN RÖST HÖRD

35

Foto: Stefan Bremer

Iida Kuningas och Lidia Bäck i I taket lyser stjärnorna.

då man går genom skolkorridorerna, och ingen sitter och ackompanjerar kompisgräl på en gitarr.

Pinsam ålder I stället genomsyras luften i Lilla Teaterns sal av en ofta tryckande stämning som bryts av nervösa skratt och tjut. För allt är ju liksom pinsamt i den åldern, och man kan känna sig så hemskt osäker. Men genom att varken undvika tystnaderna eller det utdragna som vanligtvis blir pinsamt också på teatern, skildrar Sarkola mästerligt de inre konflikterna och det inre dramat.

36

CHATTA!

Har man dessutom en skådespelare av Kuningas kaliber, som kan förmedla det som finns skrivet mellan raderna med en välvald blick, kan man berätta flera historier samtidigt.

Kuningas spelar Jenna med en förunderlig enkelhet, och oerhört stark närvaro. Hon håller hela föreställningen i sin hand och bollar ibland över den till bland annat Jessica Grabowsky, som spelar både Jennas bästa kompis Susanna och objektet för Jennas svärmerier, Sakke. Också Grabowsky hittar en fin lakonisk komik i synnerhet i den unga killens roll, han som är lika cool som han är tafatt.

För det är inte bara tystnaderna mellan replikerna Sarkola utnyttjar, hon bygger också upp noggrant planlagda relationer mellan karaktärerna genom ett behärskat rörelseschema. Knuffar i dörröppningar, uppspelta bästa vänner för evigt som inte vet hur de skall förhålla sig till varandra fysiskt, och det absolut hemskaste som finns, att han går förbi utan att ge dig så mycket som en blick. Fascinerat utläser man också förändringarna i förhållandet mellan Hanna Raiskinmäkis festliga Karro och Lidia Bäcks Ullis, från den demonstrativa vänskapen, till svartsjukan och alliansens uppbrytning i den lilla dansen mellan dem.

Personligt blir universellt Som i Perheenjäsen lyfter Sarkola fram det personliga och gör det allmänmänskligt.

Man ser flyktiga bilder av sig själv som ung på scenen och emellanåt vill man stiga upp och ge den där flickan som sitter ensam i ett hörn medan alla andra dansar en ordentlig kram och säga att allt blir, ja, kanske inte bättre, men mer överkomligt med tiden. Men att föreställningen påverkar i synnerhet oss trettioåringar så starkt, att man runtomkring sig hör snyftningar som förändras till igenkännande skratt och fortsätter som snyftningar, får mig också att till slut fundera på den roll som nostalgin spelar.

Jag känner inga tonåringar längre och vet inte ifall de skulle känna igen sig i den bild vars konturer trettioåringarna på och bakom scenen målat upp. Det finns nämligen scener i romanens filmatisering från 2009 som målar en mycket mörkare bild av tonåren än vad Sarkola är intresserad av att göra. Är det möjligt att föreställningens målgrupp i själva

verket är en äldre kohort, den som nu börjar bearbeta sin historia på scenen och går igenom sin barndom? Det kan hända att dagens tonåringar tycker att vi redan är både pinsamma och naiva då det gäller representationen av deras verklighet.

I taket lyser stjärnorna är hur som helst en fullträff för Lilla Teatern, och den borde få fart på modersmålslärare, skolkuratorer och fonder, ifall det så behövs. Om unga teaterbesökare får en möjlighet att se en så här genomgående fin föreställning, torde Lilla Teatern också få en ny publik för flera år framöver. Men med den publiken fungerar förstås inte längre business as usual och frågan är ifall teatern är intresserad av radikala repertoarförändringar.

1. Hurdan respons får teaterpjäsen ”I taket lyser stjärnorna” av recensenten?

2. Vilka ord behöver du slå upp i en ordbok?

3. ”Personligt blir universellt” är en av mellanrubrikerna i recensionen.

Hur tolkar du det?

4. Recensenten frågar om det är möjligt för vuxna att berätta för tonåringar om hur tonåringar har det. Vad tycker du?

5. Vilka känslor väcker pjäsen hos publiken (enligt recensenten)?

GÖR DIN RÖST HÖRD

37

Drama och teater Drama och teater är ord som ursprungligen kommer från grekiskan och betyder att handla och att se.

Vad är skillnaden mellan teater och drama? Dramaövningar brukar skådespelare till exempel använda för att komma in i en roll. Dramaövningar innehåller en hel del improvisation.

Resultatet av övningen föds i stunden.

Teater spelar man upp inför publik. Teaterpjäser innehåller repliker som övas in på förhand. Att spela teater inför publik kräver att man tänker på publiken så att den ser, hör och förstår vad som händer på scenen.

Drama är kul Dramaövningar är inte bara ett roligt tidsfördriv utan du lär dig också en hel del genom det. Du lär dig att samarbeta i en grupp där gemenskapen stärks. Du tränar upp din uttrycksförmåga och får bättre självförtroende. Du får använda dig av andra uttrycks­ medel än enbart ord, till exempel kroppsspråket.

Våga ta plats Brukar du säga och göra saker utan att tänka efter? Om du känner igen dig i den beskrivningen kommer dramaövningar att vara något för dig. Även om du inte gör det är dramaövningar ett bra sätt att träna upp din spontanitet och fantasi på.

För att våga vara spontan krävs det att du känner dig trygg. En trygg stämning i gruppen skapas av att ni är positiva mot varandra och kan ta emot varandras idéer och förslag. Om ni inte gör det utan är negativa mot varandra blir det mycket tungt att göra dramaövningar. Inom dramaundervisningen kallas det negativa försvarssystemet för blockering. Hjälp varandra att våga ta plats.

38

CHATTA!

På teatern är alla roller viktiga. Jag blir inte kung för att jag bär mig åt som en kung utan genom att tjänaren bugar för mig.

– Will Quadflieg

Pröva olika roller För att din roll ska bli så tydlig som möjligt behöver du samarbeta med de andra i gruppen. Det är lätt att spela kung eller drottning om du också har hovfolk på scenen. Håll kontakten till dina medspelare genom att lyssna och titta på dem. Överdriv gärna era rörelser och repliker så blir det roligare.

Roller kan grovt delas in i hög- och lågstatusroller. Den person som har en högstatusroll spelar överlägsen jämfört med den person som har en lågstatusroll. Våga pröva olika roller och kom ihåg att det bara är fråga om roller, ingenting som har med verkligheten att göra. Under dramaövningarna är det också bra att komma överens om ett tecken som markerar att man går in i en roll eller går ut ur den för att bli sig själv igen.

GÖR DIN RÖST HÖRD

39

Hög och låg status Spela parvis upp olika situationer där den ena har hög status medan den andra har låg. Välj någon av följande situationer. Ni kan förbereda er om ni vill eller improvisera fram situationen.

1. Du är hos tandläkaren för att laga ett hål. Bestäm vilken status tandläkaren har och vilken status du som patient har. Spela upp scenen.

2. Du blir inkallad till rektorn för att du har fuskat i ett prov. Bestäm vilken status rektorn har och vilken status du som elev har. Spela upp scenen.

3. Du kör moped och av misstag kör du in i en bil som står vid rött ljus.

Bestäm vilken status bilisten har och vilken status du har som nyligen fått mopedkörkort.

4. Det är julafton och ni ska ha släktmiddag. Du ska berätta för din mormor att du har blivit vegan och vägrar att äta det mesta som finns uppdukat på julbordet. Bestäm vilken status du som nybliven vegan har och vilken status din mormor har.

5. Du ska träffa din flickvän/pojkvän för att berätta att du vill göra slut.

Bestäm vilken status du har och vilken status din flickvän/pojkvän har.

6. Du har spelat dåligt i en match. Din tränare vill tala med dig efter matchen och analysera den. Bestäm vilken status du har och vilken status din tränare har.

Efter att ha spelat upp de olika situationerna för klassen kan ni prova på att spela upp samma scen men med omvända statusroller. Eller varför inte prova på en ny situation?

40

CHATTA!

Haka på situationen I följande dramaövning ska man fortsätta på ett samtal som någon annan har börjat.

Två klasskompisar spelar upp en påhittad situation, till exempel en där en pappa och en tonåring sitter vid frukostbordet. Tonåringen berättar för sin pappa att han eller hon ska på fest på kvällen. Pappan tycker inte att det är en bra idé. En konflikt uppstår mellan dem.

De övriga i klassen ställer sig i varsin kö bakom pappan och tonåringen beroende på vilken roll de vill ha. När den som står först i kön tycker att han eller hon har en bra idé om hur dialogen vid frukostbordet ska fortsätta knackar han eller hon pappan eller tonåringen på axeln.

Därefter får han eller hon överta rollen och fortsätta improvisationen.

En ny vändning Parvis hittar ni på situationer som ni visar för publiken. När läraren säger ”frys” stelnar ni till i era positioner. Sedan ska någon annan klasskompis överta din position. Den nya deltagaren ska ställa sig precis på samma sätt som du stod. Därefter får den nya deltagaren bestämma vad den nya situationen handlar om. Det ska ske snabbt och improviserat.

Exempel på olika situationer som ni kan spela upp – en stressad mamma som ska föra sitt barn till dagis – en gammal farbror som är ute på promenad med sin hund – ett äkta par som är på en konstutställning.

GÖR DIN RÖST HÖRD

41

g a t u k o n s t 42

CHATTA!

Konstens uppgift är att ge oss nya ögon.

– Roy Friberg

Konstens uppgift är att visa det som ingen vill se.

– Lars O Ericsson

GÖR DIN RÖST HÖRD

43

Street art, gatukonst, är en växande konstform. Poängen med gatukonst är att den utövas på offentliga platser där den kan dra till sig uppmärksamhet. På det sättet berörs flera människor än bara de som går på konstutställningar. Gatukonst kan bestå av väldigt många olika genrer. Det kan handla om till exempel graffiti, tags, banderoller, affischer, skulpturer eller vägg­målningar.

44

CHATTA!

Några kan tycka att gatukonst i form av graffiti på en offentlig byggnad, en ljusinstallation eller ett träd som fått virkade accessoarer inte är konst. Graffiti kan till och med ses som vandalism då det inte har ett budskap. Vad tycker du?

Vem är Banksy?

Följ din omgivning noggrant i några dagar. Hittar du gatukonst på din hemort? Varför tror du att konstnären har velat kommentera något i offentligheten? Hittar du något socialt, kulturellt eller politiskt budskap? Är det humoristiskt? Skulle din hemort gå miste om en estetisk upplevelse utan gatukonsten?

Forska i gatukonst och skriv en längre text om det, förslagsvis en redogörelse, en text för ett uppslagsverk eller ett reportage för en dagstidning.

GÖR DIN RÖST HÖRD

45

Texter i texter

Att läsa är att erövra världen.

I alla texter du läser speglar du dig själv och din erfarenhet av världen.

Tänk bara på alla karaktärer du lär känna, känslor du kan uppleva eller platser du kan resa till genom din läsning.

Du läser egentligen hela tiden.

Du är inloggad på Facebook, du lyssnar på din Ipod, du textar till din kompis, du läser reklam, du avkodar klädstilar och du är själv en text. Du märker kanske inte alla gånger hur många olika texter du läser och är med om att skapa. Ett vidgat textbegrepp betyder att vi avkodar och läser in allt som har en form och ett innehåll, oberoende av medium.

Ibland stöter du på texter som påminner om något du läst tidigare. I allt det du läser reflekteras dina tidigare erfarenheter.

Det här kallas intertextualitet. En text fungerar aldrig ensam utan den ingår alltid i en relation till andra texter. Du relaterar nämligen till de erfarenheter du har från tidigare, så att när någon talar om ”vargen i skogen” tänker du instinktivt på Rödluvan.

Vårt gemensamma litterära arv förändras också hela tiden eftersom vi är så olika, med så vitt skiftande intressen, och eftersom det uppstår så många subkulturer samtidigt. I dag då vi kan ta del av flera texter där avsändaren har en annan bakgrund än vi själva, till exempel via internet, påverkas vi också av en mångfald olika texter.

48

CHATTA!

Medietexter Medietexter omger oss överallt och består av såväl tidnings­texter och reklam som film och affischer. För att kunna förstå medietexter måste vi förstå den kontext, det sammanhang, de tillkommit i. Som finländare kan det vara svårt att förstå till exempel japansk reklam.

Så är det också med intertextualitet i medietexterna, har vi inte en gemensam grund så fungerar intertextualitet inte. Om du aldrig läst sagan om Rödluvan kopplar du inte samman vargen i skogen med fara. Sist men inte minst måste vi också förstå genren. För att förstå genren kan det löna sig att tillämpa en förenkling av kommunikations­ modellen: vem sänder texten, genom vilket medium och vem är mottagaren?

Ställ följande frågor då du granskar medietexter: – Vad säger medietexterna?

– På vilket sätt säger de det?

– Varför säger de det?

Frågorna kan verka enkla att ställa, men medietexterna omkring oss har ofta många betydelser och står i konflikt med varandra. Ibland kan man bli förvirrad då man inte riktigt förstår hur till exempel något i en reklam hänger ihop med det man gör reklam för.

Bildanalys Bilder kommunicerar väldigt effektivt och påverkar oss mer än vad vi tror. Vi brukar säga att ”en bild säger mer än tusen ord”, vilket förklarar att man kan baka in en hel del i en och samma bild.

När du ska analysera en bild är det bra att närma sig bilden från två olika infallsvinklar.

TEXTER DU MÖTER

49

Det är lättast att börja med att göra en bildbeskrivning.

Då berättar du vad du vad du ser och hur du ser det.

Du kan ställa dig själv till exempel följande frågor: • • • •

Vad finns det på bilden?

Vad skildrar bilden? Vad är det som händer?

Vad ser jag först och var fastnar min blick?

Har bilden något speciellt i fråga om till exempel motiv, färg, ljus eller bildvinkel?

Då du har gjort din beskrivning av bilden kan du göra en tolkning av bilden. Då berättar du vad du tänker på då du ser bilden.

• Vad är det som gör bilden intressant?

• Vilka associationer får du då du ser bilden? Tror du att andra människor får samma associationer som du?

• Vilka känslor tycker du att bilden väcker hos dig?

Vad i bilden är det som framkallar dessa känslor?

• Tycker du att bilden förmedlar attityder eller värderingar?

Välj en reklambild som du – tycker om – inte gillar – tycker inte berör dig alls.

Gör sedan en tolkning på dessa reklambilder så att du verkligen går i dialog med bilden och funderar på de känslor bilden väcker hos dig.

50

CHATTA!

Välj en reklambild med många detaljer. Spela sedan in en bild­ beskrivning på reklamen och välj en bakgrundsmusik som passar till din uppläsning.

Lyssna i grupp på varandras inspelningar.

Tidningstexter Svenskfinland är berömt för att vara tidningstätt. Vet du hur många olika dagstidningar det utkommer i Svenskfinland?

Vet du vad det är för skillnad på – dagstidning – morgontidning och kvällstidning – gratistidning och tidskrift?

De finlandssvenska tidskrifterna är många, drygt 130 stycken!

En av de äldsta tidskrifterna är Eos, vars första nummer kom ut 1893. Redan 1876 grundades Finsk tidskrift som i dag är äldst i Norden av alla de tidskrifter som fortfarande ges ut.

En tidskrift är en periodisk tidning som inte ges ut lika ofta som en dagstidning. Tidskrifterna kan handla om kultur, natur, ekonomi och historia. Utgivare kan vara organisationer eller föreningar men likaså kyrkor, akademiska kretsar eller privatpersoner.

För mera information, se www.tidskrift.fi

En dagstidning har som uppgift att förmedla nyheter för allmänheten. Tidningar kan vara politiskt bundna eller obundna, vilket inverkar på hur nyheten presenteras. Tidningen består av olika avdelningar, till exempel inrikes, familjesidan eller sporten.

I avdelningarna hittar du olika tidningsgenrer, till exempel ledare, kåseri eller insändare.

Jämför en riksomfattande tidning med en regional- eller lokaltidning. Hurdana olika avdelningar har respektive tidningar? Vad sammanfaller och vad skiljer sig?

TEXTER DU MÖTER

51

Artikel En artikel består av – rubrik – mellanrubrik – brödtext – ingress – pratminus – byline – bilder och bildtexter.

Artikeln ska ge svar på frågorna – vem?

– vad?

– var?

– när?

– hur?

– varför?

Den mest frekventa tidningsgenren i dagstidningar är artikeln.

Den kan handla om vad som helst och är ofta skriven i objektiv stil. Det gäller till exempel olika fackartiklar. En debattartikel har som syfte att debattera eller argumentera för en sak och kan därmed innehålla en hel del subjektiva åsikter.

Artikeln börjar ofta med en ingress där det viktigaste i artikeln sammanfattas och läsaren får en insyn i vad artikeln handlar om.

Ett smart sätt att läsa tidningen då du har bråttom är att åtminstone läsa ingressen.

En artikel förmedlar en händelsekedja och målar på så sätt upp en scen för läsaren.

52

CHATTA!

Välj en relativt omfattande artikel i en dagstidning.

Innehållet ska intressera dig. Skriv sedan ett referat på innehållet i artikeln.

Referat – återgivande, redogörelse, sammandrag

När du refererar en text återger du kort innehållet i den utan att lägga till dina personliga åsikter. Du lyfter fram det viktigaste i den ursprungliga texten och skriver i saklig ton.

Kom ihåg när du refererar en tidningsartikel: 1. Ange källan!

Skriv i början av ditt referat vem som har skrivit artikeln, rubriken på artikeln, namnet på tidningen och datumet när artikeln är publicerad.

Ida Jansson skriver i sin artikel ”Skolan är viktig”

i Borgåbladet 3.3.2013 att …

2. Använd dina egna ord! Skriv inte av originaltexten.

3. Var objektiv! Skriv inte vad du själv tycker och tänker.

4. Använd referatmarkeringar på lämpliga ställen i din text.

Jansson menar att …

Till att börja med påstår artikelförfattaren att …

… vidare skriver hon att …

Avslutningsvis hävdar Jansson …

Sammanfattningsvis förklarar Jansson att …

5. Skriv i presens!

Av artikeln framgår det att de flesta elever …

Kan journalister vara helt objektiva när de skriver tidningsartiklar?

TEXTER DU MÖTER

53

Ledare Tidningar och tidskrifter innehåller en ledare eller ledande artikel.

Då man vill få en uppfattning om tidningens ståndpunkt i en aktuell debatt måste man läsa ledaren. Den skrivs av chef­ redaktören eller i samarbete med redaktionen. En kort liten extra ledare brukar kallas ledarstick. Chefredaktören har i sista hand ansvaret och det är alltid han eller hon som godkänner ledaren.

Tidningen kan ha en eller flera ledarskribenter.

Medan artikeln förmedlar en händelsekedja vill ledaren ge ytterligare åsikter, som analyser och värderingar, för de läsare som vill fördjupa sig i ämnet.

Notis Notisen kunde kallas för artikelns lillasyster. Stilen i en notis är saklig och den berättar kortfattat vad som har hänt, men den kan också innehålla beskrivande inslag. Notisen lyfter fram en aktuell händelse av allmänt intresse, den är ett kort och komprimerat meddelande om något nytt eller ovanligt som har inträffat.

Materialet till en notis kommer vanligen från nyhetsbyråer (till exempel Finska notisbyrån/FNB).

Vi räknar också annonser om födda, förlovade eller konfirmerade, vigsel- och dödsannonser och kallelser till årsmöten som notiser.

Innehållet i notisen presenteras inte nödvändigtvis i kronologisk ordning utan det viktigaste står först. Det kallas för emfatisk disposition (se s. 135).

54

CHATTA!

Reportage Reportaget är en mustig tidningsgenre eftersom det finns en stark närvarokänsla i texten. Journalisten vill att läsaren ska känna att han eller hon är med om det som berättas i texten. Miljö, människor och bakgrund är ingredienserna för ett lyckat reportage. Journalisterna skriver reportage för att fördjupa informationen om något, till exempel ett resmål eller en ny hobby.

Reportaget skrivs i nutid (presens).

Ett reportage om en ny hobby som uppstått bland ungdomar ger en ingående presentation av ämnet journalisten tar upp bakgrundsfakta och analyserar hur hobbyn har uppkommit.

Journalisten måste läsa in sig på ämnet för att texten ska vara trovärdig och belysa fenomenet i fråga. Reportaget innehåller nästan alltid intervjuer med människor och foton med tillhörande bildtexter.

Stilen i ett reportage kan vara personlig, underhållande eller konstnärlig, den är inte lika strikt objektiv som till exempel i en notis. Du hittar fler reportage i tidskrifter och veckotidningar än i dagstidningar.

Kolumn En kolumn (krönika i Sverige) är en text som skrivs av utomstående skribenter, men också av tidningens egna journalister. Det är en regelbundet återkommande artikel som handlar om aktuella fenomen och skribenten kan själv välja ämne för sin spalt. Dessutom kan kolumnisten skriva i valfri stil, den kan vara kåserande, analytisk eller resonerande.

Kolumnen känner man lätt igen på formen, den ser ut som en spalt i tidningen. Ofta lyfts en förstorad del av texten fram mitt i kolumnen, ­och det kallas för skylttext.

TEXTER DU MÖTER

55

Insändare Som tidningsläsare kan du göra din röst hörd och skriva en insändare. Du kan gå i dialog med en annan text som berört dig eller skriva om något som du vill att ska uppmärksammas och som du har förbättringsförslag på. Insändare har en demokratisk funktion eftersom vem som helst kan skriva dem, likaså är de ett uttryck för att vi har yttrandefrihet i vårt samhälle.

Skriv en insändare som svar på en artikel eller en kolumn.

Tänk på följande • Din referatannonsering: Referera till källan (vem som har skrivit texten, var och när) och använd skribentens eller recensentens efternamn -> skriv alltså inte Lotta menar i sin artikel att...

till exempel Lotta Andersson hävdar (i sin kolumn -> namnet på kolumnen i kursiv) i Vasabladet den 14 augusti 2012 att...

• Då du hänvisar till artikeln eller kolumnen som du skriver svar på använder du presensform. Skribenten skriver alltså, inte Andersson skrev att...

• Referatmarkering: Variera anföringsverben!

Använd direkta citat sparsamt!

För en dialog med din källtext samtidigt som du för fram din tanke!

Läs till sist igenom din text. Ställ dig själv följande frågor: • Väcker min rubrik intresse?

• Överensstämmer min rubrik med innehållet i texten?

• Har jag sagt det jag vill säga?

• Har jag sagt det tydligt och klart? Man ska kunna förstå min text även om man inte har läst Lotta Anderssons kolumn/artikel.

• Syns det tydligt vad som är mina tankar och vad som är Anderssons tankar?

• Finns det en poäng med de citat jag har med?

• Har jag använt ett gott språk? Skrivit ett slagkraftigt slut?

56

CHATTA!

Recension Som tidningsläsare vill du veta vad som är på gång i samhället, inte minst inom kulturen och därför skrivs det recensioner. De här texterna är i princip upplysning för dig som konsument så att du ska få information om en ny film, dansföreställning eller ett nytt skivalbum. Du måste tänka på att en recension innehåller recensentens personliga tolkning och det gör därmed texten subjektiv.

Följ åtminstone två olika dagstidningar under en vecka. Hur många olika slags recensioner hittar du i dem? Ge exempel!

Vilka recensioner läser du helst själv?

Diskutera innehållet i en recension.

På vilket sätt övertygar recensenten dig om sina åsikter?

TEXTER DU MÖTER

57

Löpsedlar, reklam och varunamn Löpsedlar Kvällstidningar har ofta löpsedlar vars syfte är att sälja tidningen.

Löpsedlar utformas så att de ska väcka intresse vilket ofta leder till att man också överdriver väldigt mycket på löpsedeln.

Läs framsidan eller nätupplagan av olika nordiska morgontidningar. Jämför vad de skriver om just i dag.

Vilka nyheter är desamma? Vilka skiljer sig åt?

Hur skiljer de sig åt och varför tror du att det är så?

Vilka ord förekommer på löpsedlar? Vilken sorts nyheter? Hur är de utformade?

58

CHATTA!

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Välj en seriestripp i en dagstidning. Skriv sedan om innehållet till en notis.

Välj en låt du gillar och skriv sedan om innehållet till en artikel.

Skriv om en novell till en artikel.

Skapa ett bildreportage om din dag i skolan med hjälp av din mobiltelefon.

Beskriv kolumnen som genre.

Välj en reklambild och skriv sedan om den till en kolumn.

Välj en kolumn som du tycker är intressant. Besvara sedan följande frågor: Vem riktar sig kolumnen till?

På vilka sätt fångar skribenten läsaren – hur tar skribenten kontakt och hur fångar skribenten intresse?

Hur skiljer sig denna text från en notis eller en recension?

Hurdana känslor väcker kolumnen hos dig?

Läs alla bildtexter i en tidning och skriv sedan ett skådespel av innehållet.

Läs en artikel och gör en kom-ihåg-lista på innehållet.

Välj en vigsel- eller förlovningsannons och skriv sedan en efterlysning på basis av den.

Skriv om (och teckna) dödsannonsen till en annan genre – försök att hitta på så många stilbrott som möjligt! (stilbrott – se s. 150) Ta reda på vad en nekrolog är.

Reklam I dag omges vi i princip av reklam överallt. Det finns till exempel på mjölkpaketet, på din mp3-spelare, pekplatta eller på bussar.

Reklam kan vara allt från hjärntvätt till konsumentupplysning.

Därför är det viktigt att alltid ställa sig frågan: Vem är avsändaren? och Vem är tänkt som mottagare?

Välj en produkt som du gillar. Skapa en annons som fångar uppmärksamhet i dagens textvärld. Var kreativ! Annonsen ska finnas på en reklampelare och rikta sig till ungdomar i din egen ålder.

Reklamen använder sig ofta av olika symboler.

Vilka kan de vara?

För vilka grupper i samhället anses symbolerna extra viktiga?

Musiken i vår omgivning påverkar oss och får oss att agera på ett visst sätt. Fundera på hurdan musik du hör på varuhus, på bensinstationer eller på kaféer.

Finns det någon skillnad?

1. Rita egna symboler för olika syften.

Kunde det vara möjligt att skapa olika symboler för de olika utrymmena på din skola? Eller för olika musiksmaker?

2. Skapa en rebus med hjälp av symboler.

Rim och allitteration är vanligt i reklamen – kommer du på något exempel?

Varunamn I samband med att företag lanserar, det vill säga gör reklam för, en ny produkt får vi konsumenter lära oss ett nytt, säljande produktnamn. Tendensen är att gå till latinet om man inte kan skapa ett lämpligt namn på svenska. Engelska produktnamn förekommer också, tänk bara på till exempel olika kosmetiska produkter.

Vad skulle ditt företag eller din produkt heta?

TEXTER DU MÖTER

59

1. Tänk på vad alla våra stora företag heter nuförtiden. Hur kan man veta vad Fortum eller Anvia sysslar med? Välj fem företag och ta reda på vad deras namn betyder.

2. Bilars namn är också roliga att forska i. Varför heter det Mercedes? Vad betyder FIAT eller Volvo? Vad är SAAB en förkortning av?

3. Tänk på alla brand, loggor och varumärken som du känner till. Tycker du att man kunde gruppera dem på något sätt? Hur? Välj olika exempel från olika sorters produktgrupper.

Sammanfattande översikt Tidningstexter skrivs i olika syften. I följande lista ger vi exempel på vilka olika syften tidningstexter kan tänkas ha. Listan är en förenklad version av verkligheten eftersom tidningstexter ofta har flera olika syften och inte bara ett.

Vem skriver?

I vilket syfte?

Vad kallas textgenren?

chefredaktören PÅVERKA

ledare

journalisten

INFORMERA

notis, artikel

tidningsläsaren

ARGUMENTERA

insändare

kolumnisten (frilans)

REFLEKTERA

kolumn

kåsören (frilans)

UNDERHÅLLA

kåseri

journalisten

FÖRDJUPA KÄNNEDOM OM

reportage

experten UPPLYSA

fackartikel

kulturjournalisten BEDÖMA/RECENSERA recension sportredaktören

REFERERA/BERÄTTA

företaget SÄLJA

60

CHATTA!

sportreferat reklam

Kort om särskrivningar, sammansatta ord, avstavning och förkortningar i svenska Särskrivningar Varumärken och olika produktnamn orsakar ofta problem med tanke på stavningen i svenskan. Tänk till exempel på ett socker­ paket som har texten STRÖ på första raden och nedanför står det SOCKER, vilket kanske inte är så dumt när vi ser produkten och förstår att det handlar om strösocker. Sättet att särskriva produktnamn och reklam kallas för att skapa gestalttexter. Konsekvensen är ändå den att vi eventuellt börjar stava ordet fel, det vill säga särskriver ordet också i andra sammanhang.

Den så kallade vertikala särskrivningen förekommer oftast på skyltar och förpackningar.

Horisontell särskrivning är det när vi på samma rad åtskiljer orden i en sammansättning som till exempel:

g

Varm zucchini gratän med get ost

Svin bil

ligt

... eller ett klassiskt exempel som

mörk hårig sjuk sköterska.

Det är engelskans inverkan på svenskan som gör att vi vill särskriva ord eftersom särskrivning förekommer ofta i engelskan.

I svenskan finns det många fasta uttryck där man tvekar om de ska skrivas som ett eller flera ord. Om betoningen ligger på

TEXTER DU MÖTER

61

första stavelsen ska du skriva ihop ordet, till exempel alltför, häromdagen och överallt (för flera ord se verktygslådan s. 153).

Det finns en hel del undantag och särskrivning är ett knepigt avsnitt i svenskan, till exempel ordet isär skrivs ihop. Bland annat följande uttryck skrivs helst isär: dess bättre, i stället för och över huvud taget. Visserligen kan dessbättre och överhuvudtaget även stavas som ett ord (för flera ord se i verktygslådan s. 153).

Sammansatta ord Om ett ord har flera led än två skriver man ofta in ett foge-s mellan andra och tredje ledet -> jordbruk -> jordbruksmaskin.

Dess värre finns det en hel del undantag också, det gäller alltså att slå upp ordet ifall språkörat inte säger vilket som är rätt. Det kan också förekomma andra fogar än -s i sammansatta ord, till exempel

kyrka – kyrkogård vara – varulager tid – tidevarv.

Avstavning Ibland måste du dela ord och då är det bra att känna till reglerna.

Om det är ett sammansatt ord delar du upp ordet i de ord det består av, som till exempel fotbolls-skor. Ord som inte är sammansatta ord avstavas enligt två huvudprinciper.

Ordledsprincipen säng-en och enkonsonantprincipen papp-ret.

Ordledsprincipen innebär att du tänker på hur ordet är uppbyggt, som till exempel hus+gavel, där regeln liknar den som du

62

CHATTA!

tillämpar i fråga om sammansatta ord. Enkonsonantsprincipen innebär att du måste föra en konsonant till den senare stavelsen.

Tänk på läsaren då du skriver. En text där raderna är ojämna i högerkant kan kännas störande, likaså kan en text med många avstavningar kännas sönderbruten. Lita inte heller på skrivprogrammets avstavningar utan på ditt eget omdöme.

Du ska inte avstava förkortningar, datum, summor eller andra sammanhängande grupper av siffror och tecken.

Då du vill vara på den säkra sidan med avstavning i svenskan lönar det sig att titta i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, men också i Svenska språknämndens skrivregler. SAOL hittar du gratis och behändigt om du googlar på ”SAOL på nätet”.

Förkortningar Förkortningar kan störa läsningen och därför ska du använda dem sparsamt i löpande text. Men om utrymmet är begränsat, som till exempel i tabeller, kan du använda förkortningar. När du förkortar använder du punkt för att visa att du brutit av ett ord. Olika internationella beteckningar för måttenheter skrivs varken med punkter eller med mellanslag.

Kan du de vanligaste förkortningarna?

d.v.s. / dvs. o.s.v. / osv. bl. a. fr.o.m. p.g.a. etc.

m.m. (med mera) mm (millimeter) ! s.k. kg l t.ex. t.o.m. ca cm Här följer exempel på initialord som också är förkortningar:

cd, bh, mms, sms, msn, dvd, cv och pm.

Vet du vad de alla betyder?

Vilka förkortningar använder du, till exempel då du är på nätet? Hur många är de? Tror du att dina föräldrar förstår dem?

TEXTER DU MÖTER

63

Film Bröderna Lumière, som gjorde den första filmen 1895, kunde knappast ana att du i dag skulle sitta och se på musikvideor nästan dagligen. Musikvideor är oerhört viktiga för marknads­ föringen av låtar och i dag tillgängliga för alla på YouTube.

Filmer som har en bok, en serietidning eller ett dataspel som grund kallar vi filmatiseringar. En filmatisering är också en tolkning av en berättelse, precis så som du tolkar och ”ser boken i ditt huvud” då du läser. Innehållet i en berättelse påverkas alltid då det skrivs om till ett filmmanus, vilket du kanske har märkt om du har läst en bok och sedan sett en filmatisering av verket. Peter Jackson har regisserat en serie fantasyfilmer som bygger på J.R.R. Tolkiens romantrilogi Sagan om ringen. Som filmtrilogi heter den Härskarringen.

Filmer kan delas in i olika genrer, bland annat i:

Spelfilm

Drama

64

CHATTA!

Dokumentärfilm

Reklamfilm

Science fiction

Action

Komedi

Skräck

Dramaturgi är konsten att bygga upp en berättelse och baserar sig på Aristoteles verslära om hur vi ska konstruera ett teaterstycke.

Berättelsen ska ha en början, en mitt och ett slut. Film liksom berättelser i form av pjäser, romaner, serietidningar och datorspel följer ofta den dramaturgiska kurvan.

–> ng pni

ra p

g n

ko

sla An

en

ppt ktu

ing

ju

fli

ton

d För

(ofta

Av

–>

n g –> Ko

–>

ion

pn in

sn g

at

k t) fli

tl ö

in

Pres e n –> t

K o n f li k

I följande avsnitt ska vi gå in på den dramaturgiska kurvan samtidigt som vi lägger grunden till en filmanalys. I din analys är det just dramaturgin, det vill säga hur filmen är uppbyggd och vad det är som driver handlingen framåt, som är det intressanta.

Anslaget i filmen är kort och ska skapa ett intresse för att se filmen. Anslaget börjar ofta med en översiktsbild som fungerar som en etableringsbild för att visa platsen där handlingen äger rum. I filmtrilogin Härskarringen (Sagan om ringen, Sagan om de två tornen och Sagan om konungens återkomst) får vi ta del av två anslag, det första börjar med Galadriers röst som talar om att världen håller på att förändras. Sedan kommer bilder från en stor strid. Detta ska tolkas som en ingång i hela trilogin och ger de viktiga motiven: förändring och en konflikt mellan gott och ont.

TEXTER DU MÖTER

65

Efter det börjar anslaget för den första delen i filmtrilogin då vi får en inblick i hobbitarnas hem Fylke.

Under anslaget får du ofta ta del av en händelse som du blir engagerad i. Det är i de flesta fall en situation där du upplever att hjälten är ensam och blir illa behandlad. På det här sättet identifierar du dig med huvudpersonen och blir genast nyfiken och vill veta mera. I filmen driver alltså anslaget dig att vilja se vidare för att få veta vad som händer. Men i anslaget avslöjas också konflikten i filmen och eftersom du har identifierat dig med huvudpersonen vill du veta hur denna ska klara av att lösa sin konflikt.

• Hur inleds filmen? Vad är det som händer?

• Vem är huvudpersonen och vad får vi veta om honom eller henne?

• Vilken är huvudkonflikten och hur presenteras den?

Presentationen ger oss mer information om själva handlingen.

Dessutom får vi information om de olika karaktärerna och om relationerna mellan dem. Vi får också veta mer om den miljö vi befinner oss i. Presentationen ger utöver det här också en

66

CHATTA!

djupare beskrivning av konflikterna i filmen. I trilogin Härskarringen drivs handlingen framåt av att Sam tjuvlyssnar på ett samtal mellan Gandalf och Frodo vilket leder till att hobbitarna blir ivägskickade på en resa.

För att filmen ska fånga vårt intresse är karaktärerna ofta varandras motsatser.

Huvudkaraktären (kallas ofta även protagonisten) är den vi följer i filmen och den som på något sätt genomgår en utveckling.

Huvudhandlingen i filmen kretsar alltså kring huvudkaraktären. I trilogin om Härskarringen är hobbiten Frodo Bagger i början en väldigt rädd liten hobbit som i slutet av trilogin utvecklats till en riktig hjälte. Frodos hopplösa utgångs­punkt i början väcker vårt intresse samtidigt som vi som tittare identifierar oss med honom.

För att vi ska förstå den utveckling som Frodo genomgår i filmen behövs bikaraktärer, i filmtrilogin om Härskarringen är det bland annat Sam Gamgi som har den rollen. Vi som tittare behöver Sam som Frodos bäste vän eftersom han belyser huvudkaraktärens tankar och känslor för oss. Frodo tillåter inte alla gånger sig själv att vara rädd och då får Sam visa den rädslan i stället. Men främst är Sams uppgift att peka på motivet vänskap, som övervinner all rädsla.

Om det är så att huvudkaraktären är en stenhård actionhjälte behövs kanske till exempel en hund vars uppgift är att visa att hjälten även har en mjuk sida. Detta kallas för närmaste relation.

Karaktärer som är huvudkaraktärens motsats kallar vi för kontrastroller och en sådan är till exempel Gollum.

Huvudkaraktären har ofta någon svaghet som gör att själva berättelsen kommer i gång. Men huvudkaraktären har också ett tydligt mål, som tittare måste vi kunna förstå vad protagonisten

TEXTER DU MÖTER

67

vill och vad han eller hon måste göra. I Frodos fall är det att förstöra Den enda ringen i lågorna i Mordor. Då får vi även ta del av protagonistens motiv. Förändringen som protagonisten genomgår leder till att han eller hon mognar och förändras som människa.

En intressant aspekt i filmtrilogin Härskarringen är att vi kan tolka hela ringens brödraskap som en enda huvudperson.

Då talar man om en kollektiv huvudperson. Brödraskapet består av hobbitarna Frodo, Sam, Merry och Pippin, trollkarlen Gandalf, alvprinsen Legolas, dvärgen Gimli och människorna Aragorn och Boromir.

Den drivande karaktären är den som sätter igång hela händelseförloppet och driver handlingen framåt. Karaktären utvecklas inte under filmens gång och karaktären handlar oftast av tvång eller nödvändighet. Utan den drivande karaktären stannar filmen. I slutet segrar eller besegras den drivande karaktären. I Härskarringen står trollkarlen Gandalf för den drivande kraften.

För att det ska bli mera spännande behöver vi en karaktär som står emot den drivande karaktären. Antagonisten sätter ofta käppar i hjulet för den drivande karaktären. I konfliktlösningen möts de två karaktärerna och den ena vinner kampen. Som antagonister i Härskarringen kan vi se både Sauron och Saruman.

Till skillnad från protagonisten förändras sällan antagonisten, utan förblir ofta den samma onda genom filmen.

För att vi lättare ska kunna identifiera oss med filmen finns även likaren med bland karaktärerna. Likaren representerar oss vanliga människor i publiken.

• Vem eller vilka är likare i filmtrilogin? Finns det en enda huvudperson?

• Hurdana inbördes relationer uppstår mellan karaktärerna?

68

CHATTA!

För att vi ska förstå karaktärerna och deras handlingar behövs en fördjupning. Men det är också så att det finns mycket vi inte får veta och då fyller vi som publik ut det utrymmet själva i vår egen fantasi. Vi försöker förstå med hjälp av den erfarenhet vi själva har av livet. I filmtrilogin Härskarringen uppstår säkert massor av frågor hos tittaren bara med tanke på den fiktiva världen Midgård där filmerna utspelar sig. Men även de olika karaktärerna som finns med bidrar till en fördjupning.

• Får vi veta något om karaktärernas bakgrund?

• På vilket sätt beskrivs andra viktiga karaktärer och andra konflikter i filmen?

• Hurdan miljö försiggår handlingen i?

• Finns det någon scen som är särskilt betydelsefull för handlingen?

• Vad är det vi inte får veta?

TEXTER DU MÖTER

69

Under konfliktupptrappningen börjar saker hända. Med hjälp av delkonflikter får vi mera information om huvudkonflikten.

Vi närmar oss huvudkonflikten genom ett antal steg som för handlingen mot klimax.

1. Först får vi veta utgångsläget för scenen 2. Karaktärer och situationen presenteras 3. Konflikten 4. Konflikten övergår i en kris 5. Krisen leder till klimax.

• Hur trappas konflikterna upp i Härskarringen? Stöds konfliktupptrappningen av till exempel ljud eller ljus?

• Vad är det som händer? Hur påverkas de olika karaktärerna av det som sker?

När berättelsen har nått sin höjdpunkt, sin klimax, har vi fått lösningen på filmens huvudkonflikt. Då är det dags för konflikt­ lösningen som till sist avslöjar hur det hela slutar och vi får svar på våra frågor. Huvudkaraktären har utvecklats och mognat.

Brödraskapet har besegrat det onda, vänskapen har gjort medlemmarna modiga.

• När når konflikten sin höjdpunkt?

• Hur löser man konflikterna?

• Hurdana nyckelscener vill du lyfta fram?

Avtoningen ger oss tid att hantera slutet, kanske snyta våra näsor eller hinna smälta det lyckliga slutet. Vi dras tillbaka till verkligheten med den insikten att berättelsen för den här gången är över och filmen är slut.

• Hur slutar filmen? Vad händer med karaktärerna? Vilka konsekvenser får konfliktlösningen för karaktärerna?

• Hur skiljer sig avtoningen av den första delen från hela filmtrilogins avtoning?

70

CHATTA!

Med hjälp av den dramaturgiska kurvan kan du bita i berättelsens olika delar för att lättare kunna analysera innehållet. Filmtrilogin Härskarringen är ett klassiskt mästerverk och med sitt budskap ”världen förändras” kan man tolka den på många olika sätt.

Perspektiv

Din uppfattning av en film påverkas av olika berättar­ komponenter. När du analyserar filmens berättarkomponenter utgår du från det du ser och hör: • Hur ser karaktärerna ut? Hur är de klädda och hur talar de?

• Hurdana ljud förekommer det i filmen? Förstärker ljuden innehållet i filmen?

• Hurdan miljö utspelar sig filmen i? Är miljön annorlunda i olika scener?

• Hur är de olika scenerna filmade? Hurdant perspektiv används?

• Hurdana bildutsnitt bygger berättelsen på?

grodperspektiv

Ljus, ljud, perspektiv och bildutsnitt har en väsentlig betydelse för hur du upplever filmen.

normalperspektiv

Bildutsnitt

helbild

halvbild

närbild

fågelperspektiv

TEXTER DU MÖTER

71

När vi talar om film gäller det att skilja på olika sorters film. Vi talar om animerad film, spelfilm och dokumentärfilm. Kan du ge exempel på filmer som representerar de här genrerna? Diskutera också om det är så att era filmval även kunde fungera överflyttade till en annan genre.

Skriv en synopsis (en kort sammanfattning av filmens handling) till en film du skulle vilja se. Omarbeta sedan synopsisen till en storyboard. Fundera noga på både perspektiv och bildutsnitt i dina tagningar (som motsvaras av bilder i din storyboard). Låt din kompis läsa din storyboard och kommentera den.

Jämför början på en animerad film (till exempel Anastasia eller Peter Pan) med en filmatiserad deckare (till exempel Beck eller Morden i Midsomer).

Skriv ner handlingen i moment under anslagen i båda filmerna. Jämför sedan vad som hände och hur det hände. Vilken av versionerna är mera hemsk?

1. Vilken är den roligaste / tråkigaste / mest hemska eller längsta film du sett?

2. Vilken är den film som satt mest spår i dig som filmtittare?

3. Välj en film och skriv om slutet på den som en saga.

4. Sammanfatta innehållet i en film till en seriestripp med maximalt fem rutor.

5. Skriv om innehållet i en film till en låttext.

6. Skapa en ny pärmbild till en valfri film.

7. Skriv fem-i-topp-listor på följande genrer: skräck, fantasy, drama och komedi.

8. Fundera på hur många litterära klassiker du har sett filmatiserade.

72

CHATTA!

Finns det någon låttext som du tycker speciellt bra om? Vad handlar den om? Är du sugen på att skriva egna låttexter?

Texter, också låttexter, har budskap, men omgivningen är inte alltid medveten om det. Så var det till exempel när Bruce Springsteens låt Born in the USA kom ut på marknaden på 80talet. Låten blev populär och USA:s president Ronald Reagan ville ha med den i sin kampanj. Men Reagan missade budskapet i låten.

Springsteen kritiserar nämligen USA och Vietnamkriget i sin låt.

Punk, hip hop, rap och hårdrock är exempel på musikstilar där man i hög grad vill provocera, kritisera och påverka sin omgivning. Man vill berätta hur verkligheten ser ut på riktigt.

1. Diskutera låtar som innehåller kritik mot samhället.

2. Diskutera låtar där man blandar in humor och ironi för att kritisera något.

3. Diskutera låtar där man uppmanar människor att göra något.

4. Diskutera låtar som för fram ett positivt budskap.

Låtskrivare använder diktspråk ”Man brukar definiera rocklyriken som framförd poesi, i motsats till bokpoesin som i allmänhet håller tyst där den trycker på sidorna.

I den meningen är rocklyriken en mer ursprunglig konstform än den nerskrivna; diktens gamla konstgrepp (rim, allitteration, upprepning ... ) har sitt naturliga berättigande där det gäller att få uppmärksamhet bland instrumentens dundrande. Så en exaktare definition vore kanske vrålad poesi.” – Trygve Söderling

När du arbetar med låttexter kommer du att märka att texterna innehåller samma element som finns i dikter. I Logga in! tog vi upp olika begrepp inom lyriken.

TEXTER DU MÖTER

73

Lyriktermer Rim – ljud som är likadana i början av ett ord kallar vi för allitteration (bokstavsrim), – i mitten av ett ord för assonans (inrim) och – i slutet av ett ord för slutrim.

Anafor kallas det när många versrader eller strofer börjar med samma ord eller fras.

Jag är ett nät för alla glupska fiskar, jag är en skål för alla kvinnors ära, jag är ett steg mot slumpen och fördärvet, jag är ett språng i friheten och självet ...

– Edith Södergran

Bildspråket i lyriken består av liknelser och metaforer. En sorts metafor är det också då vi överför ett ord från ett område till ett annat, till exempel kaffekoppens öra, eller då vi använder bildliga uttryck som varm i en varm relation. Då vi skriver om egenskaper, företeelser eller saker som om de vore personer (personifikation) är det också en sorts metafor.

Symbol är ett tecken, en bild som står för något annat.

Hjärta brukar symbolisera kärlek. Vad tror du att Stor svart fot symboliserar i Gustaf Frödings Snigelns visa?

74

CHATTA!

Snigelns visa Sol! Sol! skönt lys, lys, ljus, trög väg på grus, se gräs grönt, här mycket lätt äta sig mätt.

allitteration

Här inte brått bortkrypa vill, här ligga still, mums, mums, gott.

rim

Hum, hör dån, jum varifrån är svårt hot?

Stor svart fot, bäst krypa in i hyddan sin.

bildspråk

– Gustaf Fröding

Frödings dikt Snigelns visa har tonsatts av det svenska rockbandet Mando Diao.

Gruppen har också förvandlat andra dikter av Fröding till låttexter.

Frödings dikter är mer än hundra år gamla.

TEXTER DU MÖTER

75

Vårens första dag Vårens först dag och jag vill va’ med, och jag vill va’ så med, så att jag kan se att jag är en del av allt.

jag var tårarna om natten.

Jag såg barnen, jag såg skratten, jag var tårarna om natten.

Vårens stora dag och jag vill va’ med.

Låt mig leva längre nu när jag kan se.

Låt mig finnas, låt mig finnas...

Kom våren, kom skratten, kom tårarna om natten.

Låt mig vara, låt mig vara litet till, jag är, jag är inte beredd att gå än.

Låt mig finnas, låt mig finnas, litet mer, jag är, jag är inte beredd att dö än, inte än.

Nej, jag är, jag är inte beredd att gå än, inte än.

Nej, jag är, jag är inte beredd att gå.

På din stora dag ville jag va’ med.

Jag bad: Låt mig leva längre.

Men genom dina ögon såg jag barnen, jag såg skratten,

76

CHATTA!

Låt mig vara, låt mig vara...

Nej, jag är...

På din stora dag då ville jag va’ med, då ville jag va’ med.

Där.

Låt mig vara, låt mig vara litet till, jag är, jag är inte beredd att gå än.

Låt mig finnas, låt mig finnas, litet mer, jag är, jag är inte beredd att dö än, inte än.

Nej, jag är, jag är inte beredd att gå.

På din stora dag ville jag va’ med, ville jag va’ med.

Laleh © Lost Army

Ordklanger Poeten skapar medvetet olika klanger genom ljuden i språket. Till exempel gör många konsonanter språket hårdare, och olika vokaler gör klangen antingen mjuk eller vass.

Den här dikten bygger helt på ordklanger.

svirr svarr guppande tät lidelse flammande stramande blått glammande flammande AMMANDE blått svirr svarr surr – A surr – A surr – A hjul går gungar golv tapp tapp tapp tapp – APP tapp

– Elmer Diktonius

TEXTER DU MÖTER

77

Att översätta en låt 1. Välj en låt på något annat språk än svenska. Det får gärna vara en låt som berör dig på något sätt.

2. Gör en rå översättning där du ser till att du förstår alla ord.

3. Fundera på hurdan stämning låten har. Hur kan du överföra stämningen till din version?

4. Börja sedan finslipa din översättning. Sträva efter att din text inte längre ska låta som en översättning. Vissa ord och uttryck kan du inte översätta direkt utan du måste hitta motsvarande på svenska eller hitta på en egen lösning.

5. Finns det rim, allitterationer, metaforer och liknelser i originaltexten?

Kan du översätta dem?

6. Vad handlar din låt om? Vilka bilder ser du framför dig när du hör låten? Är det en berättelse om något? Finns det någon huvudperson?

Vad är budskapet?

7. Presentera ditt arbete inför klassen med hjälp av power point- programmet. Spela också upp låten. Ditt arbete ska innehålla: – Originaltexten – din översättning – Analys av språk och innehåll i originaltexten:

Vilka lyrikelement hittar du (allitteration, rim o.s.v.)?

Vad är temat, budskapet?

– Bakgrundsfakta om artisten/bandet/låten – Vilka problem stötte du på när du skulle göra en smidig

översättning? Hur löste du dem?

1. Välj en låttext som du inte kan från förut.

2. Läs rocklyriken utan att lyssna på musiken.

3. Skapa sedan en egen bild av vad texten förmedlar.

(Här kan du till exempel utnyttja programmet Photostory).

4. Lyssna till sist på musiken som hör till texten.

78

CHATTA!

Doris Trala laa lala lala laa reissumiestä laulattaa, kun kaunista tyttöä saa hän rakastaa.

Mä Doriksen tanssiin hain, ihan leikilläni vain, koska Doris oli hyvännäköinen.

Trala laa lala lala laa reissumiestä laulattaa, kun aamun tullen hänet taas unohtaa.

Minun piti viedä, mut Doris veikin minut, ja hetken aikaa olin onnellinen.

Mut Doris oli toisenlainen, Doris oli reissunainen, hän näytti mulle miltä tuntuu, kun saa maistaa omaa lääkettään.

Doris, Doris sä veit mun sydämen.

Doris, Doris tuo se pois, takaisin, sydäntäni vielä tarvitsen.

Mut ennen kun mä huomasinkaan Doris oli mennyt.

Hän sydämeni mukaan otti ja rintaan jätti tuskan viiltävän.

Doris, Doris sä veit mun sydämen.

Doris, Doris tuo se pois, takaisin, sydäntäni vielä tarvitsen.

Oi Doris, Doris sä veit mun sydämen.

Doris, Doris tuo se pois, takaisin, sydäntäni vielä tarvitsen.

Musik och text: J. Karjalainen © manus

TEXTER DU MÖTER

79

! s p i T

Att skriva låttexter Är du sugen på att skriva egna låttexter? Ett bra sätt att lära sig hur man ska göra för att skriva lyckade låttexter är att studera andras låttexter. Hur har andra låtskrivare gjort? Använder de rim, alliterationer, metaforer eller symboler och hur använder de dem?

Inom lyriken kallas en rad för vers och ett antal rader för strof.

Men när det gäller låttexter kallas ett antal sammanhängande rader för vers. Refrängen brukar vara en upprepning av det centrala temat i texten. Titeln kommer vanligen i slutet av en vers eller i början av refrängen.

Resten av ditt liv Har tänkt på det länge, verkligen tänkt Hur jag skall få dig att förstå hur det känns Hur jag skall närma mig detta, våga berätta Släppa, få hjärtat å lätta Rädd att jag kanske hade läst dig fel Kan jag säga nu med säkerhet Att min första instinkt var korrekt Nu vill jag uttrycka det i klartext Du är helt klart unik och speciell Universum är vigt åt dig själv Från den djupaste platsen mörkaste delen Av min själ vill jag berätta det här Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder Vad som än händer.

––– Musik och text: Oskar Linnros/Jason Diakité © Universal Music Publishing AB. Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag

80

CHATTA!

Vad ska texten handla om?

Börja med dig själv och dina känslor. Att uttrycka något personligt som du själv har upplevt och känt brukar bli lyckat. Skriv ner uppriktiga tankar och idéer om människor, platser eller föremål som du sett och mött. Träna upp din iakttagelseförmåga till exempel genom att skriva dagbok. Finns det någon intressant händelse, person eller plats i din vardag? Skriv ner det i dagboken.

Kan din låt handla om något ur din dagbok?

Ha ett mål Formulera en fras som är kärnan i texten, till exempel: Stå på dig, Kärlek gör ont, Vänskap håller, Sommaren är härlig eller Festen har börjat. Slipa frasen så att den kan bli titeln på din sång.

Måla upp olika situationsbilder som passar in på titeln.

Enkelt är vackert Tänk på att orden ska låta bra så att det går att sjunga dem.

Välj ord som är lätta att uppfatta. Krångla inte till det i onödan.

Ofta är enkelt det vackraste.

Använd diktens element Skapa bilder i form av liknelser, metaforer och symboler.

Att använda rim kan vara ett bra sätt att skapa rytm i texten.

Läs dikter och låt dig inspireras!

Prova olika perspektiv Trots att låten kanske handlar om det du har upplevt behöver inte berättarperspektivet vara ditt. Om du till exempel känner en ­kompis som stämplats som värsting i skolan kan du berätta om honom eller henne i jag-form. Våga experimentera med olika berättarperspektiv, till exempel genom att skriva som om du skulle vara någon annan eller skriv om dig själv i tredje person. Eller gör som Gustaf Fröding, skriv ur en snigels perspektiv (Snigelns visa).

TEXTER DU MÖTER

81

Språklig variation Vårt språk formar vår identitet men det är också så att vår identitet formar vårt språk.

Mitt språks gränser är min världs gränser.

– Ludwig Wittgenstein

Har du någonsin funderat på hur vi värderar andra människor utifrån – uppträdande – klädsel – utseende – åsikter – sätt att tala och uttala ord?

Vi må ha samma modersmål men vi använder det väldigt olika.

Det finns många olika fenomen som påverkar en människas språk, bland annat – ålder – kön – hemort – yrke – intressen.

Det svenska språket består av ett skriftspråk och ett talspråk.

Dialekter, slang, sociolekter eller idiolekter är en del av talspråket.

Varje människa har sitt sätt att tala, sin idiolekt, men man kan också säga att olika grupper har olika sätt att tala, sin sociolekt.

Läkare kan till exempel i operationssalen använda en sociolekt som en utomstående kan ha svårt att förstå.

Vilka ord och uttryck väljer du bara då du pratar? Vilka ord skulle du aldrig säga men däremot använda då du skriver?

82

CHATTA!

Skriv ett recept på vad din språkliga identitet består av. Du kan använda dig av följande ingredienser: ungdomsspråk, slang, dialekt, sociolekt, minilekt, jargong, finlandssvenska och dialekt.

Fundera också på proportionerna av de olika ingredienserna.

Vilka faktorer påverkar din språkliga identitet?

Rita en pepparkaksgubbe som föreställer dig själv och färglägg alla de språk du har i rätt proportioner på gubben. Tänk också på i vilka delar av kroppen du placerar t.ex. ditt modersmål eller ditt andraspråk.

Testa dina kunskaper i fråga om Slang från olika tider och Finlandssvenskt talspråk på: http://www.sls.fi/doc.php?category=7&docid=285

Varför förändras språket?

Ett språk lever i ständig förändring och vi som använder språket är med och påverkar den utvecklingen. Till exempel har skrift­ språket närmat sig talspråket. Vi säger numera Hon är bättre än mig i stället för Hon är bättre än jag. Gränserna mellan olika stilarter har blivit mer flytande.

Eller förstår alla vad en liten piliknarkare betyder ...

I början av seklet talade man om en egen variant inom finlandssvenskan som kallades skillnadskan. Den talades av skådespelarna på Svenska Teatern. Uttrycket skillnadskan kommer från att teatern ligger vid Skillnaden i Helsingfors.

Man ville att skillnadskan skulle utgöra en norm, ett mönster för hur man skulle tala finlandssvenska. Men det var få utanför teaterscenen som talade på det sättet.

TEXTER DU MÖTER

83

Fråga dina föräldrar om ord och slanguttryck som fanns då de var unga.

Försök sedan om du kan stava dessa ord. Skriv sedan en egen slang­ordlista på de ord som du använder i dag och visa den för dina föräldrar.

I dag talar vi och skriver en och samma finlandssvenska.

Det finns grammatiska former som har försvunnit. Vi säger till exempel inte mera gingo för gick, vilket den svenska författaren August Strindberg gjorde. Också dialekterna har jämnats ut, vissa har till och med försvunnit helt.

Nuförtiden rör människor på sig mera än tidigare och det betyder att de kommer i kontakt med andra sätt att tala.

Ordförrådet är det mest avslöjande när man granskar hur språket förändras.

Skillnaderna mellan det språk som talas i städerna och dialekt minskar alltjämt, likaså klasskillnaderna som tidigare syntes tydligare.

Tänk dig att det finns en ny sorts ”Google translate-maskin” som kan översätta sättet att tala mellan olika generationer.

Skriv sedan en dialog mellan ett ungt par i början av förra seklet, till exempel om hur de ”slagit ihop påsarna”. Skriv sedan dialogen på nytt efter att den genomgått maskinen som kan översätta språk mellan generationerna. Hur låter samma dialog på ett för dig bekant språk? Du kan ytterligare fundera på hur samma dialog eventuellt kunde låta om hundra år.

Inom ett och samma språk finns det många olika varianter av språket.

Olika gruppspråk (sociolekter) har specifika ord och uttryck.

Vilket gruppspråk du använder beror på syfte, situation och mottagare. Dina samlade språk kallas för din språkliga repertoar.

84

CHATTA!

Vilka olika grupper tillhör du?

Hur uttrycker du dig i de här grupperna? Vad pratar du om i dina olika grupper? Ge exempel på ord och uttryck men också samtalsämnen.

Skriv en dialog mellan Olof 64 år och Jinna 13 år. Du får själv välja varifrån i Svensk­ finland karaktärerna kommer. Börja med att fundera på vad personerna samtalar om och hurdana ord de använder.

Skapa olika karaktärer för ett spel som heter Ungdomars subkulturer.

Spelet ska lära dina föräldrar och lärare vilka olika subkulturer som finns inom ungdomskulturen.

Vilka är de här karaktärerna?

Hur klär de sig?

Vilken musiksmak har de?

Hur talar de?

Vad talar de om?

Beskriv den karaktär du valt i en text som finns med i spellådan för dem som ska spela spelet.

Synonymer är liktydiga ord medan homonymer är likljudade och likstavade ord (enligt SAOL).

Synonymer för ordet vän kan vara enkelt att hitta på, till exempel kompis och kamrat, medan ordet banan är svårare att förstå utan sammanhanget. Banan kan betyda en gul frukt eller ett ställe där hästar galopperar.

Samma ord kan ha olika betydelser, till exempel ordet ”fil” – körfält – samling lagrade data – rad av rum – verktyg – surmjölk.

Sök reda på knepiga homonymer där endast sammanhanget avslöjar vad som avses med ordet. Sök även reda på ord som har flera synonymer.

TEXTER DU MÖTER

85

Finlandismer Finlandismer kallar vi ord och uttryck som vi använder bara i Svenskfinland eller som här har en annan betydelse än i Sverige, till exempel

skyddsväg, egnahemshus, byxbunt, dynvar, kurabyxor och roskis.

Ålderdomliga ord och uttryck, som tidigare har funnits även i Sverige, men som inte längre används där kallas för arkaismer.

Sådana är till exempel barberare och vägkost. Även uttalet av vissa ord, som till exempel djärv eller keramik, kan kallas arkaismer.

En finlandism är alltså ett ord, ett uttryck eller en ordform som huvudsakligen används i Finland. Finlandismerna kan indelas enligt sitt ursprung: • gamla svenska ord och barberare, kännspak, ordformer simkostym • ord från finlandssvenska frasse, gammelpiga, dialekter skäribo • finska ord och kiva, hur mångte, översättningslån kalja, håsa • ord från ryska, tyska, tjinuski, forsttekniker, franska och latin dejour, krapula Finlandismerna kan också indelas enligt hur gångbara de är: • officiella ord

• etablerade ord • allmänna ord

• vardagliga, talspråkliga ord

86

CHATTA!

arbetarinstitut, länsman, läroplikt råddig hopa, talko, knackkorv, länkkorv klotta, vessa

Dialekt Ordet dialekt härstammar från grekiskans dialektos och betyder sätt att tala. En dialekt är det tal som är typiskt för invånarna inom ett visst geografiskt område. Dialekten märks i uttal av vokaler, konsonanter och diftonger men också i vilka ord som används.

Intonationen (satsmelodin) kan också skilja sig från standardsvenskan. De flesta dialekter har utjämnats och är snarare regionala variationer av språket.

• Genuin dialekt – Närpes (svårt för utomstående att förstå, avvikande grammatik) • Utjämnad dialekt – Jakobstad (man hör varifrån talaren härstammar) • Regionalt standardspråk – österbottniska (regionen kan urskiljas genom talet) • Neutralt standardspråk – finlandssvenska (talarens hemort kan inte identifieras utgående från talet)

TEXTER DU MÖTER

87

Dialekten är viktig eftersom man genom språket identifierar sig med en grupp som visar att man hör ihop med vissa människor.

De finlandssvenska dialektområdena är

Österbotten, Åboland, Nyland and Åland.

I Sverige anser man att svenskan består av sex dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål (finlandssvenskan) och gotländska mål.

Vissa dialekter förknippas med vissa egenskaper och bland annat reklamen använder sig av detta. Då du nästa gång hör dialekt i en reklam så ska du tänka på varför just den dialekten är vald till uppdraget.

Vilket budskap i reklamen ska dialekten understryka?

Hur viktigt tycker du det är att bevara en dialekt? Finns det statusskillnader mellan olika dialekter? I så fall hurdana?

Var i din vardag kommer du i kontakt med dialekter?

Gå in på Svenska litteratursällskapet (SLS) och Spara talet (http://www.sls.fi/ doc.php?docid=323). Lyssna på nyheterna från olika dialektområden.

Skriv sedan upp de främsta skillnaderna mellan de olika dialektområdena i Svenskfinland. Kommentera gärna också vilken dialekt du gillade mest och varför.

Lyssna också som jämförelse på rikssvenska dialektprover (http://swedia.ling.gu.se/index.html).

Lyssna på en uppläsning av en kolumn av Johan Gullmets på http://hbl.fi/ nyheter/2011-12-14/kolumn-pa-narpesiska-ti-bensk-ela-itt-ti-bensk.

Fundera över om det är lättare att höra någon tala sin dialekt eller att läsa en text som är skriven på dialekt.

88

CHATTA!

Nyord i svenskan Varje år publicerar bland annat svenska Språkrådet en lista på ord som dykt upp under året i till exempel media för att det hänt något i samhället. Vi har i Finland hört ordet tvångssvenska men också fått förslag på att det i stället kunde heta nyttosvenska, gratissvenska, bonussvenska eller glädjesvenska.

Sök förklaringen till följande nyord i svenskan – tigermamma – curlingförälder – flipperförälder.

Källa: http://zeitgeist.blogg.hbl.fi/2011/12/19/orden-som-blev-2011/

SAOL har en blankett på nätet där man kan komma med förslag till nya ord. Gör en lista på sådana ord som du tycker borde finnas och motivera också hur man använder orden i fråga.

Logga med rubriken ”Jag och mitt språk” där du sammanfattar dina tankar om avsnittet språklig variation. Du kan logga till exempel om – ungdoms­språk – slang – finlandssvenska och/eller – dialekt.

TEXTER DU MÖTER

89

TEDS NYA ORD Det är ganska lätt att hitta på nya ord. Fujk, kloppgehej, eller alabaj. Sådär! Man kan också göra nya sammansatta ord, som t.ex. slöjdgnu, knätratt, visphus eller ögonbåt. Så kan man förstås göra som Tove Jansson och skapa nya innebörder för gamla ord genom att uttala eller stava dem på ett annorlunda sätt, t.ex. genom att säga råddjur istället för rådjur. Eller bockstav istället för bokstav, så får man en käpp att peta får med istället för ett skrivtecken. Ganska lätt, eller hur?

Varje morgon berättar jag i radion om nya ord som jag hittat på. Eftersom jag är självutnämnd professionell neologist (googla neologism!) och därtill tycker det är lite för lätt att hitta på nonsensord eller bara göra vanliga sammansättningar, så har jag infört en bonusregel: ett ord som slutar på ett visst sätt får endast kombineras med ett ord som börjar på exakt samma sätt. Till exempel ”lo” får sättas ihop med ”oskuld” så resultatet blir loskuld, och det betyder någon som totalt saknar erfarenhet av att handskas med djur.

Om man inte vet att älgar bits, till exempel, så då är man en riktig loskuld.

90

CHATTA!

På tal om djur så kan man också fösa ihop ”palindrom” med ”dromedar” så man får palindromedar. Eftersom du går i högstadiet så vet du säkert att en palindrom är en fras som är likadan både fram- och baklänges (Ni rakar bra, Karin!) och att en dromedar är en lite sämre kamel, så en palindromedar är ju förstås ett djur som ser likadant ut såväl fram som bak. Som en mops! Och när vi nu en gång är inne på hundar vars fejs ser ut som rumpor, så varför inte kombinera ”filosofi” med ”fis”? Då får man en filosofis – en fjärt som väcker frågor! Vem var det som fes? Vad har hen ätit? Kan en människa faktiskt åstadkomma en sådan stank?

Jag trodde länge att det här finurliga sättet att kombinera ord var något som jag hittat på helt själv och skulle kunna patentera och bli rik på (och äntligen uppfylla min dröm om att inreda med ferrarin!), men sen fick jag höra att Lewis Carroll, den jäveln, gjorde samma sak redan mot slutet av 1800-talet. Han kallade dylika nyord för ”portmanteau”, som är ett fjantigt franskt låneord i engelskan och ungefär betyder resväska med två lika stora fack.

När jag fick reda på att jag inte var upphovs­ mannen blev jag så ursinnig att jag med flit klottade ketchup i min Alice i Underlandet som jag haft sen jag var barn.

Visste du förresten att många av de ord vi använder oss av började som portmanteauord? T.ex. brunch, som vi lånat från engelskan, är en kombination av ”breakfast” och ”lunch”. I dag har brunch fått en plats i Svenska Akademiens ordlista, vilket för oss neologister ungefär motsvarar att bli ihop med skolans snyggaste brud. Du kan ju själv försöka hitta på några nya ord! Det är lättast att utgå från ett ord man tycker om och sen försöka komma på ord som börjar eller slutar på samma sätt. Vem vet, kanske lyckas du komma på ett ord som tas med i SAOL? Eller ännu bättre: kanske lyckas du komma på några megasmickrande nyord som du kan förföra skolans snyggaste tjej och/eller kille med?

Båda alternativen borde åtminstone leda till lite hångel i korridoren, men det första tyvärr nog bara med din modersmålslärare.

– Ted Forsström

Ted Forsström jobbar med humor i radio, teve och teater – ofta tillsammans med Kaj Korkea-aho.

Han har bland annat skrivit – Teds nyare ord, 2013 – Teds nya ord, 2012 – Pleppoboken (tillsammans med Kaj Korkea-aho), 2011 – Tråkboken (antologi), 2010

TEXTER DU MÖTER

91

Romanen i tiden Ungdomsromanen Deckare – i Holmes och Marples fotspür Fakta, fiktion och faktion

Romanen i tiden ”Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro.”

– Olof Lagercrantz

94

CHATTA!

En längre fiktiv prosaberättelse brukar man kalla en roman.

Romanen har en sammanhängande huvudhandling och ofta även bihandlingar. Själva ordet roman uppstod på 1100-talet. Då romanen föds börjar man skriva på folkspråket i stället för latin och det innebär att flera kan läsa och förstå. En roman handlar ofta om många personer. I den första moderna romanen från 1400-talet heter huvudpersonen Don Quijote och han rider från äventyr till äventyr tillsammans med Sancho Panza.

ROMANEN

95

Olika sjöäventyr och andra resor blir populära när man skriver romaner på 1600- och 1700-talen. Det hänger ihop med att människan börjar resa till nya ställen i världen och kommer i kontakt med nya miljöer och kulturer. Romaner om indianer och familjeflickor dyker också upp under den här tiden.

På 1800-talet växer det fram ett intresse hos medelklassen för att läsa och då får romanen sitt verkliga genombrott.

Industrialiseringen gör att människor börjar ha det bättre ställt och att de som har ekonomiska förutsättningar kan köpa litteratur och har tid att läsa.

Under 1900-talet händer det mycket spännande med romanen.

Man experimenterar bland annat en hel del med sättet att berätta, och det mest revolutionerande är ”stream of consciousness” – vilket betyder att händelserna beskrivs som en räcka av associationer hos huvudpersonen. Ett exempel på detta tankeflöde kan du läsa i Jonas Hassen Khemiris roman Jag ringer mina bröder (2012). Under ett dygn får vi i romanen följa huvudpersonen Amor och alla hans tankar, om såväl främlingsfientlighet som kärlek.

I dag finns det många underavdelningar i romangenren.

Deckare (kriminalromaner), fantasy, science-fiction och skräck känner du säkert till, men det skrivs även historiska, biografiska och självbiografiska romaner, kärleksromaner, bildningsromaner och dystopier likaså. Kommer du själv på flera exempel?

Här följer ett axplock av olika verk i romanens utveckling.

Hur många av dem känner du till?

96

CHATTA!

Några nedslag i romanens utveckling Daniel Defoe: Robinson Crusoe världens första bestseller, robinsonaden föds Mary Shelley: Frankenstein den stora skräckromanen

Gustave Flaubert: Madame Bovary skandalromanen, den första relistiska

August Strindberg: Röda rummet en roman med modernt språk

Bram Stoker: Dracula romanen om djävulen

James Joyce: Odysseus också den en skandalroman

George Orwell: 1984 en roman om framtiden

Miguel de Cervantes: Don Quijote den första romanen Jonathan Swift: Gullivers resor en kritisk allegori från upplysnings tiden Alexander Dumas: De tre musketörerna en historisk äventyrsroman Fiodor Dostojevskij: Brott och straff romanen om människan

Jules Verne: En världsomsegling under havet en äventyrsroman som Disney gjorde film av Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt en romansvit i sju delar Aldous Huxley: Du sköna nya värld en roman om dystopi Virginia Woolf: Orlando romanen om att överskrida tid och kön J.D. Salinger: Räddaren i nöden den första ungdomsromanen

J.J.R. Tolkien: Sagan om Ringen en filmatiserad romantrilogi

Märta Tikkanen: Århundradets kärlekssaga en avslöjande roman Ian flemming; skrev James Bond-romaner den första Casino Royale, kom ut 1953 Per Wahlöö & Maj Sjöwall: skrev en serie på tio polisromaner om kommissarie Beck mellan åren 1965 och 1975

Agnar Mykle: Sången om den röda rubinen en osedlig roman

J.K. Rowling: Harry Potter romanen som alla läser / som över 400 miljoner läst

ROMANEN

97

Ungdomsromanen Ungdomsromanen har precis som andra romaner olika under­ genrer som till exempel fantasy eller deckare. Ungdomsromanen behandlar ofta frågor och problem som de unga söker svar på.

Genus i ungdomsromanen I Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna (2011) smakar tre flickor, som känner sig udda och annorlunda, på nektar från en underbart underlig växt i ett växthus, där de leker rollekar.

Växtens nektar förvandlar deras flickkroppar till pojkkroppar och de kan utforska hur det är att vara pojke, medan de ännu är flickor på insidan.

Boktypen ungdomsbok, som den kallades på 60- och 70-talet då böckerna var verklighetsavspeglande och skildrade aktuella samhällsproblem, har nästan uteslutande handlat om hur pojkar eller flickor är. Tidigare skrevs särskilda böcker för flickor och för pojkar, de kallades flickböcker och pojkböcker. Efterhand blev könsindelningen en begränsning, en stereotyp. Därför är ungdomsboken ett försök att rikta sig till både flickor och pojkar samtidigt. Trots det kom ungdoms­böckerna faktiskt att i ännu högre grad kretsa kring hur man blir flicka och hur man blir pojke.

Flicka och pojke på lika villkor På sjuttiotalet skrevs böcker som Fröydis Guldahls Tjejerna gör uppror (1977) där några flickkompisar kämpar för att få göra samma saker som pojkarna: hoppa backhoppning, ha träslöjd och slippa vara de enda som förväntas hjälpa till hemma.

I Gun Jacobssons Peters baby (1971) handlade det om en ung ensamstående pojke som tar hand om sin bebis, alltså att pojkar minst lika bra passar för att sköta barn. Författare ville också mer

98

CHATTA!

öppet berätta hur det är när intresset för det andra könet vaknar som i Hans-Eric Hellbergs Kram-serie. På den här tiden skildrar ungdomsböckerna oftast hetero­sexuella relationer mellan flickapojke.

Kuva: Robert Seger

Genus som gåta Under åttiotalet började författare experimentera mer med genus.

I Ulf Starks förväxlingskomedi Dårfinkar och dönickar (1985) uppfattas Simone som pojken Simon då hon börjar i en ny skola.

Hon spelar med och felläsningen av hennes genus leder till en rad lustiga missförstånd. I Peter Pohls Janne, min vän (1985) sker en liknande felläsning av Janne, en flicka som utsätts för övergrepp som är så otäcka att berättaren Krille inte vill se vad som egentligen händer. Pohls ungdomsroman utmanar föreställningen om genus, och kopplar det till övergrepp och missförhållanden på ett sätt som kom att dominera nittiotalet, då det knappt går att finna en ungdomsroman som inte frossar i problem som incest, våldtäkt eller mobbning, alla ämnen som är tätt knutna till genus.

I exempelvis Christina Wahldéns Kort kjol (1998) utsätts Myran för en gruppvåldtäkt av sina klasskompisar. Hur klarar man av att gå till skolan efter en sådan händelse?

Mia Österlund är docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och universitetslektor vid Åbo Akademi.

Starka flickor och mjuka pojkar Vid millennieskiftet förändras ungdomsromanen igen. Nu blir det allt vanligare att ungdomsromanerna skildrar flickmakt. Porträtt av starka flickor som tar för sig, som rentav hämnas de orättvisor de utsatts för just på grund av sitt kön, finns det många av. Malin Isakssons Rör vid mig! (2000) berättar om ett flickgäng som slår tillbaka. Genus handlar om både hur pojkar och flickor är eller får vara. Katarina Kieris Dansar Elias, nej! (2004) berättar om en pojke som kämpar med sina känslor. Ofta beskrivs en mjuk pojktyp som gärna läser och funderar. Men det finns också skildringar av hur det är att växa upp som pojke och förhålla sig till tuffhet. Mikael Engströms Satans tjuv (2003) och Douglas Foleys Sho bre (2003) är exempel på killskildringar där grupptrycket gestaltas. Men det finns också fina skildringar av pojkvänskap som i Denise Rudbergs trilogi Barista, där några killar extraknäcker i en kaffebar och delar varandras upplevelser av ensamhet och kärlekstrubbel. Mångfalden förstärks efterhand, det vill säga tanken är att genus är förhandlingsbart, inte något man bara är, utan något man aktivt gör.

ROMANEN

99

Fantasy och dystopi Ungdomsromanen under nollnoll och tiotalet fortsätter att vrida och vända på hur man som ung kan förhålla sig till genus.

I Schiefauers Pojkarna handlar det om att vara både flicka och pojke samtidigt. Här har samtidsskildringen fantastiska inslag i form av förvandling. Hur genus gestaltas beror på vilken genre ungdomsromanen skrivs inom. Fantasyformen är väldigt populär.

Den ger möjlighet att utforma genus annorlunda, genom att världen berättelsen utspelar sig i ofta skiljer sig mycket från den värld läsaren lever i. I fantasyromaner som Maria Turtschaninoffs Anaché (2012) skildras ett strängt könsindelat samhälle där en stark flicka slår sig fram. Ungdomsromanen kan också leka med tanken på hur genus kan utformas i framtiden. Annika Luthers ungdomsroman De hemslösas stad (2011) berättar om ett Helsingfors – numera Halsingih – som översvämmats på grund av en miljökatastrof. Här uppstår vänskap mellan två flickor och indirekt ställs frågan om hur man gör genus.

DYSTOPI = motsatsen till utopi.

Utopin ses som ett idealsamhälle medan dystopin utgår från en negativ syn på det framtida samhället.

Sedan boktypen ungdomsroman uppstod, med strävan att vända sig till både flick- och pojkläsare, har det huvudsakliga ärendet varit att skildra hur flickor och pojkar förhåller sig till de förväntningar som finns i samhället. I novellsamlingen Het (2012) skriver en rad författare som Åsa Anderberg Strollo, Lisa Bjärbo, Jenny Jägerfeld, Sara Ohlsson, Ingrid Olsson och Gunnar Ardelius om flickors och pojkars lust och begär. Novellerna svarar bra på hur en berättelse om genus gärna får se ut i dag: på många olika sätt som alla är lika okej. Genom att läsa både äldre och nyare ungdoms­böcker får läsaren syn på ett mönster. Det mönstret visar att genus alltid är angeläget för den som växer upp. Och att vissa saker är sig lika, medan andra faktiskt förändras till det bättre.

– Mia Österlund

Sammanfatta tillsammans det ni tycker är det centrala i Mia Österlunds text.

Hur kan man förklara begreppet genus?

Vilka av de böcker som Mia Österlund nämner i sin text skulle ni vilja läsa?

100

CHATTA!

Deckare

– I Holmes och Marples fotspår Du känner säkert igen detektiverna Sherlock Holmes och Miss Marple som skapats av sir Arthur Conan Doyle (1859–1930) och Agatha Christie (1890–1979). Deras romaner kallas för pusseldeckare eftersom huvudpersonerna lägger pussel med de olika ledtrådarna. Till slut faller alla bitar på plats och mordgåtan blir löst. Mordgåtan är central i berättelsen och läsaren får också en chans att lösa gåtan innan lösningen avslöjas i sista kapitlet.

Författaren framför inte någon samhällskritik utan samhället är gott och mördaren får sitt straft på slutet.

Karaktären Sherlock Holmes har präglat en rad andra deckarhjältar och de känns igen på vissa element.

singel

oerhört skarp med imponerande iakttagelseförmåga

arbetar med hjärnan som vapen

tänker massor och kan dra slutsatser

smartare än den poliskommissarie som försöker lösa fallet

ROMANEN

101

Robert Downey Jr. och Noomi Rapace i Guy Ritchies Sherlock-film från 2009.

Berättelserna om Sherlock Holmes har överlevt i mer än 100 år.

Sherlock Holmes överlevde till och med sin egen död. I något skede lät författaren Doyle Holmes dö men läsarna protesterade så mycket att den hårdkokta hjälten uppstod igen. Den senaste versionen av Sherlock Holmes finns som film från 2009. I Guy Ritchies film visar Sherlock sig utan den mössa som han så ofta avbildas med. I originalberättelserna förekommer aldrig en sådan mössa, utan den finns bara med i en illustration i Baskervilles hund.

Det samma gäller också för den pipa som han ofta förknippas med.

Känner du till andra filmatiseringar som ändrat på innehållet så att det skiljer sig från originalet?

a) b) c) d) e)

102

CHATTA!

Vem är Watson?

Vad känner du till om karaktären Holmes?

Var och när utspelar sig berättelserna om Holmes och Watson?

Hur realistiska är berättelserna om Holmes?

Vilka slutsatser kan du dra när du studerar främlingar på gatan?

Så här kommenterar Holmes sig själv i en dialog mellan honom och dr Watson.

– Att ständigt låta min iakttagelseförmåga vara på helspänn har blivit min andra natur. Du föreföll lite överraskad när vi träffades först gången och jag talade om för dig att du nyligen hade kommit från Afghanistan.

– Det var naturligtvis någon som hade berättat det för dig.

– Inte alls. Jag visste att du hade kommit från Afghanistan. Till följd av lång vana löpte tankarna så snabbt genom min hjärna att jag kom fram till slutsatsen utan att vara medveten om varje mellanliggande steg. Men det fanns naturligtvis sådana. Så här gick resonemanget till. ”Personen framför mig är en herre av läkartyp, men med en militärs utseende och hållning.

Alltså är det tydligen fråga om en militärläkare. Han har nyss anlänt från tropikerna, för han är alldeles mörk i hyn, och det är inte hans naturliga färg, eftersom handlovarna är ljusa. Han har gått igenom svåra strapatser och legat sjuk, det syns på hans avtärda ansikte. Han har blivit sårad i vänstra armen. Han håller den stelt och på ett onaturligt sätt. Var i tropikerna kan en engelsk läkare ha gått igenom strapatser och blivit sårad i armen? Naturligtvis i Afghanistan.”

Sherlock Holmes står staty på Baker Street i London.

ROMANEN

103

Miss Marple

Hercule Poirot

a) När utkom böckerna om Marple och Poirot? b)

Varför tror du att det var mycket modigt att välja en utlänning och äldre dam som huvud- person i en deckar- roman? Hurdana är huvudpersonerna i dagens deckare?

c) Vilka böcker känner du till av Agatha Christie? d) Vad känner du till om Christies karaktärer? e)

På vilket sätt har kriminaltekniken gått framåt sedan Miss Marples tid?

104

CHATTA!

Agatha Christie kallas för deckardrottningen. Hon skrev ett åttiotal böcker som läses än i dag. Hennes karaktärer heter bland annat Hercule Poirot och miss Marple. Poirot är en belgisk detektiv verksam i Storbritannien. Han har äggformat huvud och en yvig mustasch som han är mycket mån om. Trots att han beskrivs på ett komiskt sätt kan det inte undgå läsaren att märka hur skärpt han är när det gäller tankearbete.

Miss Marple är en äldre engelsk dam som är mycket smartare än de manliga poliserna som försöker lösa en mordgåta. Det sägs att det var mycket djärvt av Agatha Christie att placera en utlänning och en dam i huvudrollen.

Lös deckargåtan!

1. Leta rätt på en deckargåta (till exempel på webbadressen: stenfalk.se/mysterier.html) 2. Läs igenom gåtan. Spela upp den för klasskompisarna, men utelämna lösningen på gåtan.

3. Låt publiken klura ut lösningen på gåtan.

4. Spela upp lösningen.

Deckargenrer Pusseldeckaren: Agatha Christie, Arthur Conan Doyle, Elisabeth George, P D James, Jan Mårtensson, Ruth Rendell, Stieg och Ulla Trenter, Minette Walters Den hårdkokta amerikanska kriminalromanen: Raymond Chandler, Michael Connelly, Sue Grafton, Walter Mosley Polis(rutin)romanen: Staffan Bruun, Arne Dahl, Åke Edwardson, Stieg Larsson, Åsa Larsson, Leena Lehtolainen, Liza Marklund, Håkan Nesser, Marianne Peltomaa Den psykologiska kriminalromanen: Karin Alvegen, Kerstin Ekman, Inger Frimansson, Lars Kepler

Vissa ord och uttryck förekommer ofta i deckare. Vilka ord känner du igen? Ta reda på förklaringen till de ord och uttryck som du inte känner igen. alibi detektiv dna-analys dråp kriminalkommissarie ledtråd gärningsman mord motiv ond bråd död offer seriemord suspekt slutsats utredning

Spionromanen/den politiska thrillern: John Le Carré, Ian Fleming, Jan Guillou, Alistair MacLean

ROMANEN

105

Skriva deckare tillsammans

Analysera pärmbilden till en deckare Gå till biblioteket och ta reda på var i biblioteket du hittar deckare. Välj sedan en deckare från vuxenavdelningen.

Titta på pärmen till din deckare. Hur har man valt pärmbilden? Vilka färger och former finns det på pärmen? Vad står det på baksidan? Ingår boken i en serie? Vad får du för uppfattning om boken?

Skriv en kort analys av dina förväntningar gällande deckarens innehåll, utgående från pärmbilden.

Synopsis Att skriva en synopsis betyder att du gör en kortfattad översikt och summering av de stora händelsepunkterna i din deckare.

Du skriver alltså en kort version av din deckare där du belyser såväl handlingen som karaktärerna. Synopsisen skriver du i presens och det avslöjar motivet för mordet.

Synopsis hjälper dig då du ska börja skriva din deckare och det fungerar som en stomme i ditt skrivande. Det kan vara bra att kompisen läser din synopsis för då märker kanske han eller hon att det är något som fattas eller behöver förklaras mera.

106

CHATTA!

Research Som deckarförfattare bör du fundera på följande: • Var ska du placera händelserna i din deckare? Är det den idylliska landsbygden eller i centrum av en hektisk stad?

Fundera på deckare som du läst eller sett filmatiserade – var brukar de utspela sig?

• Vem är din huvudperson? Är det en hon eller en han?

Huvudpersonen kan vara hjälten i din deckare, det är ofta samma sak som polishjälten, men huvudpersonen kan också vara offret eller rentav mördaren. Kom ihåg att du bland karaktärerna även behöver misstänkta.

• Hurdan är handlingen i din deckare? Hittar vi liket först och försöker sedan lösa mordgåtan eller följer vi mördarens noggranna förberedelser? Utspelar sig handlingen under en kortare eller längre tid?

Till handlingen: För att komma igång med din skrivprocess måste du förutom att skriva en synopsis även planera din text. Fundera på hur du ska lägga fram handlingen i deckaren.

• När och hur sker mordet?

• När och hur kopplas polisen in?

• När och hur introduceras hjälten?

• Pågår det en parallell handling, till exempel i hjältens privatliv?

• Hur introduceras möjliga misstänkta?

• Hurdan berättarteknik använder du dig av? En allvetande berättare, en berättare i tredje person eller inre monologer?

Eller en jagberättare?

• Hurdana undersökningar bedrivs kring mordet?

• Hurdana ledtrådar eller villospår hittar man?

• Hur avslöjas motivet?

• Hurdana actionscener förekommer det?

• Vem räddas och hur? Dör någon på slutet?

• Hurdant är slutet?

ROMANEN

107

Skrivprocessen Att skriva en hel deckare kan först kännas som en enorm utmaning. Det kan vara längden på skrivarbetet som skrämmer dig, men kanske också tanken på att få det till en fungerande helhet. Att skriva är en process. Det är viktigt att du hela tiden är medveten om att det tar tid och energi för en text att växa fram.

Du kan sätta egna mål för ditt skrivande och komma överens med din lärare om en ungefärlig längd på den färdiga texten.

! s p i T

Så här kommer du att lyckas: • • • •

Planera din deckare noggrant.

Bygg upp miljön och lär känna dina karaktärer.

Slipa på din synopsis.

Sätt upp ett mål för ditt skrivande. Målet kan vara att skriva lite varje dag eller ett visst antal sidor varje vecka.

• Bolla din text med andra. Läs andras texter. Diskutera och fundera.

• Din text växer under processen – tro på ditt skrivande.

Välj en eller flera av uppgifterna.

1.

Välj att skissa yttre och inre egenskaper hos din huvudperson. Fundera också på om det i din deckare förekommer andra karaktärer som är likadana eller motsatser till din huvudperson.

Yttre egenskaper kan gälla till exempel kön, ålder, längd, vikt eller klädstil. Inre egenskaper kan vara till exempel slug, smart, humoristisk, glad eller butter.

2. Miljön där deckaren utspelar sig. Rita för hand, klipp i tidningar eller skapa elektroniskt en miljö där handlingen sker. Tänk på årstider och tider på dygnet.

3. Skapa en tidslinje för handlingen i berättelsen.

108

CHATTA!

När du hittat din idé ska du skapa pärmbilden vilket du gör med hjälp av en digital kamera, din telefon eller bildsökning på nätet.

rbacka hala och Théo Timme

Pärmen ska sälja din deckare. Tänk på vad det är du vill lyfta fram i din pärmbild. Är det något gällande mordet eller sättet att mörda? Är det en nyckel till handlingen i boken? Eller är det något som belyser titeln ytterligare? Det kan vara bra att bolla tankar med en kompis och fundera på hur kompisens reaktioner överensstämmer med din tanke om pärmbilden.

© Jonas Lang, Alex Rau

Pärmbild

Skapa pärmbilden till din deckare.

Baksidestext Både pärmbilden och baksidestexten är viktiga med tanke på marknads­ föringen av din deckare. Tänk bara på hur många gånger du har valt en bok utifrån att du sett pärmbilden.

Nu ska du skriva en baksidestext till din deckare. Du kan studera olika deckare för att se vad de lyfter fram som väsentligt. Här följer en schablon Man nämner ofta platsen där mordet begåtts. Vem som har mördats eller hur offret har hittats brukar också finnas med. Det är viktigt att nämna hjälten och beskriva henne/honom med någon egenskap. Avrunda baksidestexten med något som avslöjar hur spännande deckaren är, till exempel ett citat ur boken. Sist brukar man nämna om deckaren ingår i en serie med samma hjälte eller av samma författare.

Då du skriver din baksidestext ska du tänka på att förmedla en stämning som överensstämmer med innehållet i boken och lockar till läsning.

(Källa: http://thirdopinion.nu/2010/07/09/hur-man-skriver-en-svensk-deckare/)

ROMANEN

109

© Shrusti Gannur och Lisa Sparf

Skriv baksidestexten till din deckare.

Konstiga och skräckfyllda saker händer då den rika Jennifer Holmes tar in på ett lyxigt hotell som har allt man kan drömma om. Där finns en dyr restaurang med den bästa kvalitet på allt, och som är öppen dygnet runt. Där finns flera stora bassänger och ett spa där man kan vara hela dagen om man vill. Det enda som inte är helt fantastiskt är nätterna, då det hörs konstiga ljud och även sabotage förekommer. En natt syns en mystisk kvinna nära Jennifers rum. Kvinnan är utrustad med en stor, fasansfull kniv. Nästa dag hittar man Jennifers kropp i trädgården. Jennifers död döljer en hemlighet. Kan Lisa reda ut fallet innan allting blir värre?

Vem vill se henne död?

Och vad är det som sker på hotellet?

Forska om nordiska deckarförfattare och deras karaktärer Klarar du av att para ihop författaren med rätt huvudkaraktär?

Arnaldur Indriðason

Maria Wern

Jo Nesbø

Patrik Hedström

Camilla Läckberg

Erlendur Sveinsson

Anna Jansson

Harry Hole

Vilka andra nordiska deckarförfattare känner du till? Och vad heter deras huvudkaraktärer? Svara först utgående från det du vet från förr och gå sedan till uppslagsverk och andra källor. Lista allt du hittar. Försök sedan hitta ett mönster i de karaktärer du letat fram.

Finns det något som kännetecknar en huvudkaraktär hos de nordiska deckarförfattarna? Diskutera till sist era svar i smågrupp.

110

CHATTA!

Fakta, fiktion och faktion I dag skriver allt fler författare faktion, vilket innebär att man skriver en blandning mellan faktatexter och skönlitteratur. Sist och slutligen måste läsaren ändå fråga sig vad som egentligen är sant. Filmen kan till exempel skildra historiska, verkliga händelser, men blir det sanning för det? Dokusåporna på tv är ett ypperligt exempel på faktion. Norrmannen Karl Ove Knausgård väljer i sin romansvit Min kamp att blotta hela sin uppväxt, och det han skriver kan te sig sant, men det vi måste komma ihåg är att det bara är hans sanning. Vi har inte hört vad de människor som Knausgård skriver om tycker om hans sätt att gestalta verkligheten.

Fanfiction I början av 2000-talet då det rådde lågkonjunktur i samhället blomstrade de olika realityserierna på tv, bland annat det svenska tv-programmet Robinson som bygger på tanken om robinsonader i litteraturen. Tittarsiffrorna visar tydligt att människor vill fly sin tillvaro. Flykt från verkligheten erbjuds också i form av olika dokusåpor samt dans- och sångprogram. Vilka för- och nackdelar ser du i fråga om dylika tv-program?

Då till exempel en tv-serie blir väldigt populär och tar slut kan en amatör, det vill säga vilken tv-tittare som helst, vilja fortsätta på berättelsen. Då använder amatörskribenten sig av de redan existerande ramarna för berättelsen, det fiktiva universumet, och berättar vidare. Ofta använder man sig av samma karaktärer och världar, men det kan hända att händelseförloppet blir ett helt annat. Och det hela kan sluta hur som helst. Fanfiction kan skrivas såväl på tecknade serier, filmer, romaner som dataspel. Finns det något verk du själv skulle vilja skriva om?

ROMANEN

111

Skrivstrategier Att skriva för att argumentera Att skriva för att informera Att skriva för att strukturera kunskap Att skriva för att berätta Att skriva för att reflektera

Då vi skriver texter kan vi – argumentera – informera – strukturera – berätta – reflektera.

Skrivstrategier Att skriva är att uttrycka sig på ett annat sätt än genom att tala.

Då du talar kan du använda kroppsspråket, det vill säga miner och gester, för att till exempel underlätta förståelsen eller förstärka det du vill säga. När du skriver måste du vara noggrann med tilltal, ordval och genre eftersom texten ska nå mottagaren utan din hjälp.

Att lära sig skriva i olika genrer betyder också att man lär känna igen olika genrer och förstå att de kräver olika skrivstrategier.

Nu ska vi titta närmare på texter med olika syften.

114

CHATTA!

Att skriva för att argumentera Argumenterande texter är till exempel debattartikel, insändare och ledare. Eller politiska tal, reklamkampanjer och läsarbrev.

Att argumentera är att framföra en ståndpunkt, vilket i praktiken betyder att man ska fördjupa sitt ställningstagande och förklara varför man tycker på ett visst sätt.

Det är skillnad på muntlig och skriftlig argumentation. En muntlig argumentation kan få stöd av andra deltagares kommentarer. I en skriftlig argumentation måste skribenten driva argumentationen framåt utan andras hjälp. Du kan öva upp både din skriftliga och muntliga förmåga att argumentera med till exempel följande fraser • Jag menar att ...

• Det viktigaste är alltså att ...

• Vidare vill jag hävda att ...

Att argumentera är att påverka När du argumenterar försöker du påverka på något sätt. Det är ofta så att du vill föra en talan för något du tror på och eventuellt vill åstadkomma en förändring. Samma gäller förstås då du skriver. Då du argumenterar måste du vara systematisk och ha en klar tes som du driver. Tesen är den åsikt du vill att andra också ska ha. För att kunna driva din tes måste du ha argument som stöder det du vill driva. Argument är motiveringar till din tes och hjälper dig att övertyga. Du måste i din argumentation förbereda dig på motstånd i form av motargument som i sin tur stöder den motsatta tesen.

SKRIVA I OLIKA GENRER

115

Då du argumenterar för något finns det ofta en förutsättning för det och det kallas för premiss. Om du vill argumentera för att få förhöjd veckopeng är premissen grunden, det vill säga att du överhuvudtaget får veckopeng.

Bilda grupper på tre eller fyra. Välj en gemensam tes som ni vill driva. Fundera sedan på argument för er tes. Beakta även eventuella motargument.

116

CHATTA!

tes åsikt

argument

motivering

premiss

förutsättning

Skapa en plansch på innehållet i en argumentation. Skriv tesen högst upp och rita sedan nedåt hur ni driver den med hjälp av argument.

Skapa gärna illustrationer till. Kom ihåg att er tes är den röda tråden som ska löpa genom hela planschen.

Målet är att bevisa Tänk dig att du vill ha en hundvalp. När är det bästa läget för att diskutera det? Då mamma storstädar eller då ni är ute och promenerar? Vilka ord och vilken ton ska du välja för att övertyga din mamma?

Mottagaren (mamma) och syftet (du vill få en hundvalp) inverkar på de argument du väljer men också på hur och när du väljer att säga det. Du inser att det gäller att välja rätt situation. Det är bättre att du försöker påverka mamma under en promenad än mitt i storstädningen.

För att stärka argumentationen kan du hämta argument från olika källor. Om du vill övertyga din familj om behovet av att skaffa en hundvalp kan du använda familjebekanta som är glada hundägare som exempel, men också de stunder då du känner dig ensam på eftermiddagen och vill ha sällskap.

Argumentation är både ord, kroppsspråk, bilder, musik och andra typer av tecken. I en diskussion kan bland annat kroppsspråk, mimik, gester och röstläge påverka och styra argumentationen.

Om du tänker på reklam kan du konstatera att illustrationer, bilder och musik är en del av argumentationen.

Du får fotografera endast ett foto som du skickar till din familj för att övertyga dem om att ni ska skaffa hund. Hur ser det fotot ut?

Skriv ett brev till dina föräldrar. Du är nu vuxen, men i brevet skriver du om hur bra det var att du som tonåring fick en hund. Du kan även välja att skriva om hur missnöjd du var då du inte fick en hund.

SKRIVA I OLIKA GENRER

117

Att skriva för att informera Texter som informerar hittar du dagligen i din omgivning. De finns i tidningar, i olika anvisningar eller till exempel i förebyggande upplysningskampanjer.

När du skriver för att informera är det viktigt att du tänker på mottagaren. Det betyder att du formar texten så att den passar en viss målgrupp. Här är några exempel: Din mamma påminner dig om att äta frukost med ett sms, du skriver ett festtal för skolans våravslutning eller rektorn skriver information på Wilma om klädinsamlingen som Hem och skola arrangerar.

I de här exemplen vet du – vem som är avsändare – vad informationen gäller (innehåll/budskap) – vem som är mottagaren för informationen.

Så här kan du kolla mottagarperspektivet i en text: • Vem är mottagare till texten?

• Hur kan man se i texten vem som är mottagare?

• Vad ska mottagaren göra med texten?

• Vilken sorts information vill texten ge till mottagaren?

Layouten i en informationstext är viktig. Det ska vara lätt för läsaren att hitta den information som han eller hon söker.

Det som underlättar en så kallad vertikal läsning (sökläsning) är – mellanrubriker – korta avsnitt – bilder och illustrationer – att man lyfter fram enskilda ord eller begrepp – punktuppställning av information.

118

CHATTA!

Informationstexter är ofta sammansatta texter där man ger information förutom i text även i bilder och illustrationer. I många informerande texter hittar man den viktigaste informationen i illustrationerna.

När du skriver för att informera ska du ofta vara objektiv eftersom det är fakta om ämnet som är det centrala – inte dina känslor, upplevelser eller reflektioner.

Rubriken i en informerande text är viktig eftersom den ska summera huvudinnehållet i texten och ge läsaren den nödvändiga information som avslöjar vad texten handlar om. Även mellanrubriker ska informera om innehållet och hjälpa läsaren.

Bilder Bilder kan bestå av foton, teckningar, tabeller, diagram eller grafer. Bilderna ska gärna stå nära texten så att de fördjupar eller utvecklar innehållet i den. När man fördjupar använder man en bild som berättar samma sak som texten, men man gör det till exempel med hjälp av en teckning i stället för med ord. Det händer till exempel när du visar vägen för någon med hjälp av en karta och samtidigt förklarar. Då du skriver ett referat av en bok men även sätter med en bild på författaren eller pärmen utvecklar du innehållet.

SKRIVA I OLIKA GENRER

119

Att skriva för att strukturera kunskap Läroböcker och facktexter är exempel på texter som vill utveckla och strukturera kunskap. Skillnaden mellan den här texttypen och en informerande text är att vi här har en mera preciserad läskrets.

Läromedelsförfattaren vet att han eller hon skriver just för en elev i åttonde klassen i det här specifika ämnet.

I skolan både läser och skriver du texter som utvecklar och strukturerar kunskap, tänk bara på alla provsvar du skriver i olika läroämnen. Både läroböckerna och dina provsvar är innehållsorienterade. Ditt provsvar visar vad du kan men också hur du redogör för ditt kunnande. Samtidigt som du skriver om Anne Franks dagbok i modersmål och litteratur fördjupar du det du lärt dig om andra världskriget i ämnet historia.

När du ska utveckla och strukturera din kunskap om ett ämne kan du ställa dig följande frågor: • • • • • •

120

CHATTA!

Vad ska jag ta upp?

Vad kan jag förvänta mig att läsaren förstår av sig själv?

Vilka ordval och formuleringar väljer jag för att beskriva?

Framgår det tydligt hur saker hänger ihop?

Har jag en tydlig inledning och avslutning? Är styckeövergången smidig med hjälp av sambandsmarkörer?

De flesta faktainriktade genrer följer fasta mönster. Rapporter och vetenskapliga artiklar är exempel på sådana genrer.

Idealet är – logisk struktur – redogörelse för termer och begrepp – att man använder ämnesspecifika termer.

För att skriva goda faktatexter är det viktigt att fokusera på ordval och öva sig i att definiera, precisera, fördjupa, omformulera och exemplifiera.

Välj tre läroböcker i olika skolämnen. Jämför sedan hur de är skrivna. Du kan till exempel se på – mängden text och bild – tilltalet i texten – uppbyggnaden av kapitel – mängden övningar – språket: termer och begrepp Skriv om dina iakttagelser och redogör för skillnader och likheter. Du kan välja att skriva i bland annat följande genrer: artikel, bruksanvisning, protokoll eller förklaring.

SKRIVA I OLIKA GENRER

121

Essä

Jag och mitt språk

En essä är en längre text, som består av runt sex till tio stycken, där du utvecklar en tankegång. Du reflekterar kring ditt ämne och är mångsidig i dina iakttagelser.

Essän präglas av din egen personliga stil och ett stilistiskt skönlitterärt språk.

Här kan du läsa Pinjas essä som hon har skrivit i årskurs åtta under rubriken Min språkliga identitet.

Jag finner det väldigt utmanande att analysera mitt eget språk eftersom det är ingenting jag brukar sitta och fundera på. Men ändå finner jag olika språk fascinerande.

Jag hanterar tre stycken språk (svenska, finska och engelska) utmärkt och jag håller på att lära mig ett nytt främmande språk (franska). Mina föräldrar är skilda så det innebär för mig att jag pratar ett språk när jag är hos mamma och ett annat när jag är hos min pappa. Min mamma är svenskspråkig och det har blivit det språk som jag talar mest. Jag talar alltid svenska med mina systrar, oberoende var vi är. Fastän vi är hos vår pappa, som är finskspråkig, använder vi det svenska språket. Så när vi är hos min pappa blir det oftast så att vi pratar finska med pappa och hans flickvän men när vi pratar till varandra byter vi genast till svenska. Att prata finska med mina systrar känns onaturligt.

Jag använder även det engelska språket dagligen.

När jag är ensam brukar jag gå runt och prata engelska med mig själv. Jag tycker faktiskt att det är kul och ser det som en ”hobby”. Jag, som egentligen hör till en annan skola, sökte till Vasa Övningskola eftersom jag var intresserad av engelska linjen. Jag tycker att vissa lektioner är roligare bara för att det går på engelska. Franska har jag börjat läsa nu på årskurs åtta. Det är ett utmanande och vackert språk att lära sig. Jag hoppas att jag kommer att ha god användning av det språket i framtiden. Jag skulle vilja hantera mera språk än vad jag gör för att när jag blir stor skulle jag vilja resa jorden runt. Det skulle vara fantastiskt att prata med och förstå människor som pratar t.ex. japanska, spanska eller danska.

Mitt svenska språk är som de flesta tvåspråkiga, finländska ungdomars språk är. Jag pratar finlandssvenska och blandar in finska, engelska och slangord i mina meningar. Det finlandssvenska språket innehåller många finlandismer, d.v.s. ord som bara finlandssvenskar använder. Om man skulle använda någon finlandism i Sverige skulle de antagligen inte förstå eller så skulle de missuppfatta meningen.

Det finns olika typer av finlandismer. Jag kan ibland använda mig av ett ord som: inse, vilket är

122

CHATTA!

ett gammalt svenskt ord som ”dött ut” i Sverige men levt kvar i Finland. De gamla orden kallas arkaismer. I mitt finlands­ svenska språk kan man även hitta russicismer. De är ord som härstammar från tiden när Finland hörde till Ryssland.

Finlandssvenskarna tog till sig ord från det ryska språket. Ord som butka, karonka och remont är russicismer som man kan höra mig använda. Och självklart har finlandssvenskarnas språk påverkats av finskan. Meningar som ”Hyi, vad hurja juttu!” och ”Sluta håsa nu!” skulle inte rikssvenskor förstå för att de kommer från finskan. De är fennicismer. Kiva, är ett finskt ord som jag och de flesta finlandssvenskar använder i svenskan.

Kiva är då en fennicism. Det finns också ord som saknas i rikssvenskan men som vi finlandssvenskar använder t.ex. fiffig, gravgård, inre filé, klotta och råddig.

Som en social ung människa är det ganska självklart att jag pratar ungdomsspråk.

För mig är ungdomsspråk en blandning av slang, olika språk och mer svordomar.

Jag har märkt att jag kan använda mer svordomar när jag pratar med sådana som är jämngamla med mig. För mig tror jag att det handlar om respekt. Jag kan inte stå och svära inför någon äldre eftersom jag tycker att det inte visar någon respekt. Jag svär ju självklart inte heller i närheten av yngre mänskor för att jag vill visa gott exempel.

Jag använder svordomar för att uttrycka smärta, ilska, missnöjdhet m.m. Så med andra ord använder jag svordomar för att uttrycka mig emotionellt. Svordomarna hör till ordklassen interjektioner. Andra exempel på interjektioner är utrop som ”Oj!” och ”Aj!”. Förr i tiden, på 1500-talet, kunde man säga knulla och pissa för då hade man inga andra ord att välja på.

Men nuförtiden anses de här orden som fula. De här orden har någon gång börjat användas som svordomar. Det här är orsaken till att nya svordomar hela tiden kommer till.

Svenskan har alltid haft två huvudmotiv när man pratar om svordomar d.v.s. religiösa motiv och analmotiv. Men med inflytande från andra språk har svenskan fått nya motiv.

Könsorgansmotivet, samlagsmotivet och ”mammamotivet”. Jag tycker inte om att svära men jag vet att jag gör det ibland ändå.

Det jag däremot gillar är slang. Jag tycker slang låter så coolt. Några slangord jag använder ofta är: leija (en person som är skrytsam), dösän (bussen) och lol (förkortning på det engelska laughing out loud). När jag gick i lågstadiet var det någon som översatte det finska ”älä vedä hernettä nenään” som betyder typ att ”bli nu int arg”. Detta slutade med att varje gång någon blev arg sa vi att den personen ”drog ärter”. En annan liknande händelse var att när någon skulle säga att han lurat sin kompis när de var och åt kebab, men han sa på misstag att ”jag dro han på kebab”.

Så vi började ju självklart att använda detta uttryck också. Om man lurade någon riktigt mycket kunde man säga ”vi dro han på kebab… med såååås”. När vi sedan gick ut lågstadiet och gick vidare till högstadiet tog vi med oss våra uttryck. Uttrycken spred sig och jag har hört sådana som jag inte känner använda samma uttryck. Och det här är ett väldigt viktigt fenomen. Det är på det här sättet som nyord skapas. Varje generation bidrar till ett ”nytt språk”. Ända sen man är liten kommer man på nya ord. Småbarn kommer på nya ord som hjälper dem att uppfatta språket. Invandrarna lika så. Deras slang och nya ord sprids vidare. Det är väldigt viktigt att alla bidrar till att skapa nyord och på detta sätt hålls vårt språk alltid ”uppdaterat”.

Jag kommer att fortsätta att komma på nya ord och utveckla mitt svenska språk. Jag kommer säkert ännu att lära mig massor om språk och i framtiden kanske mina språkkunskaper ser helt annorlunda ut. Men nu är jag riktigt nöjd med de kunskaper jag har och de räcker bra.

– Pinja Levonen, åk 8, 2012

SKRIVA I OLIKA GENRER

123

Att skriva för att berätta Du kanske får vara med om berättelser vid middagsbordet?

Kanske har du just läst en fiktiv berättelse i en bok? Kanske har du läst tecknade serier eller sett en film? Kanske din lärare har använt sig av en berättelse under morgonsamlingen för att visa ett gott eller dåligt exempel? Vi berättar både muntligt och skriftligt.

I berättelser kan vi blanda olika genrer. En journalist kan till exempel i en tidningsgenre som kolumn eller kåseri använda sig av olika berättargrepp för att underhålla, fånga och behålla läsarens uppmärksamhet.

Berättelsens struktur är grundläggande för vårt sätt att både strukturera och förstå vår omvärld. Vi berättar dagligen utan att tänka så mycket på det.

Berättelser kan vara refererande och då återger man händelserna i kronologisk följd. Men det behöver inte vara så. Du kanske inleder med resultatet, att du fått nya byxor, för att sedan berätta om hela händelseförloppet. I berättelser kan det även finnas en konflikt som ska lösas.

Att berätta har flera syften Poängen med att berätta är främst att underhålla, att berätta en god historia och dessutom berätta den på ett bra sätt. Men berättelsen har också en djupare mening. Den skapar ordning i den värld vi lever så att världen blir begriplig för oss. Redan då vi som barn lyssnar till sagor lär vi oss om rätt och fel.

Berättelser avslöjar hurdant förhållningssätt berättaren har till olika värderingar. Berättarens moraluppfattning kan du ana dig

124

CHATTA!

till – lyssna då extra noggrant på ordval eller på hur omvärlden och karaktärerna beskrivs.

Hur berättar du för dina kompisar – om dina föräldrar som inte vill att du ska gå på bio – om dina andra kompisar som arrangerade ett överraskningsparty på din födelsedag – om det faktum att man måste vara 15 för att få köra moped lagligt?

Be dina föräldrar berätta om hurdan familj ni är.

Lyssna noggrant och fundera sedan på vilka förhållningssätt till världen som möjligtvis avslöjas i berättelsen.

Grundstrukturen i en berättelse En berättelse innehåller en konflikt och en lösning. I konflikten avläser vi en viss moraluppfattning och hejar därmed på den goda karaktären. Berättelsen har ofta en inledning där personer, tid och plats blir presenterade samt en avslutning som avrundar berättelsen.

Berättelsen kännetecknas av • en titel som berättar något om innehållet och som gärna lockar läsaren till att läsa eller höra berättelsen.

• att den kan namnges på olika sätt. Här några exempel: – enligt huvudkaraktären Ronja Rövardotter – enligt motsatsen/motståndet Rödluvan och vargen – enligt platsen där handlingen försiggår Berättelsen om Narnia – enligt ett föremål som är viktigt i berättelsen Guldkompassen – enligt konflikten Vem ska trösta knyttet?

– enligt moralen Vilda bebin.

• repliker där handlingen är mest spännande.

• en konflikt, ett problem, som under berättelsens gång blir löst.

• en moral, något som man kan lära av. Moralen kan vara tydligt uttryckt i berättelsen eller så kan den vara underförstådd så att den måste läsas mellan raderna.

SKRIVA I OLIKA GENRER

125

Dikter kan också vara berättelser och då kallar vi dem episka (berättande) dikter. En sådan episk dikt är På Värnamo marknad (se t.ex. www.runeberg.org) som handlar om Kersti och Per, ett ungt par i början av 1700-talet i Sverige.

På Värnamo marknad Vid Värnamo på marknaden En aftonstund det var, Då Per och Kersti bytte ring Som troget fästepar.

Se’n skildes de att taga tjänst, Enhvar med mod och hopp. »Om sex år ses vi här igen» -Så hade de gjort opp.

Och Per han kom till kyrkherrgåln.

Fastän hans tjänst var sträng, Så slapp han att gå ut som knekt -Man tar ej prästens dräng; Och Kersti hos befallningsmans Fick sköta plog och harf.

Som blifvit kvinnfolksgöra nu I Carols tidehvarf.

––– utdrag ur Carl Snoilskys Svenska bilder

126

CHATTA!

Att skriva för att reflektera Essäer är de mest typiska texter som skrivs för att reflektera men även dagböcker, brev, bloggar, låttexter och till exempel portföljer är reflekterande texter.

Reflekterande texter trevar sig fram ...

När du skriver reflekterande texter funderar du över förhållanden i verkligheten omkring dig. Du testar din förståelse samt dina tankar och idéer. Du försöker få bättre insikt i eller överblick över det ämne du skriver om.

Det är skillnad på privata och offentliga reflekterande texter. Brev och dagböcker är privata medan till exempel essäer i tidningar eller essäsamlingar är tillgängliga för offentligheten. Vissa genrer befinner sig mellan det privata och det offentliga. Tänk bara på den information vi lägger ut om oss själva på nätet i en blogg eller på sociala nätverk som Facebook.

... och vill utforska något Många av de reflekterande texter vi skriver i skolan är knutna till ett ämne. Syftet är att utforska något specifikt i anknytning till ämnet. De skrivs som reflektioner på det du har lärt dig. Portföljen är ett annat exempel på reflekterande text där du dokumenterar ditt tankearbete kring undervisning och inlärning. Det är ett ypperligt sätt att föra dagbok över din egen inlärning.

SKRIVA I OLIKA GENRER

127

Reflekterande texter finns i många olika genrer Det är inte helt enkelt att definiera klara kriterier för reflekterande texter eftersom de är tankeutvecklingar, texter där man utforskar världar. Brevet, till exempel, har vissa tydliga genremarkörer, som ingång, det vill säga datum och hälsningsfras, men innehållet i brevet kan vara vad som helst, beroende på förhållandet mellan avsändare och mottagare.

Förr skrev man brev till varandra och innan man uppfann telefonen var brev det enda sättet att ha kontakt med vänner och bekanta på längre avstånd. I dag då alla har e-post och kan skicka sms är det nästan bara julkort som vi skickar på posten.

En blogg • är ett ställe på nätet där dina personliga tankar står i centrum i form av en sorts öppen dagbok som även kan läsas av andra.

• kan skrivas för att hålla kontakt mellan vänner, såsom en sida på Facebook, men den kan också vända sig till alla möjliga läsare.

• kan handla om vad som helst, en glimt från ditt privatliv, en kommentar till det som händer i samhället eller ett ställningstagande för natur- eller djurskydd.

• kan likna en nättidning eller vara en portal för en organisation.

• kan vara ett ställe där du som skribent kan leka med språket, bilder, musikfiler eller typografi. En blogg innehåller ofta text i vid bemärkelse, både skrift, bilder och illustrationer.

• kan vara en offentlig persons eller ett företags informationskanal.

• kan ha länkar till andra webbsidor.

128

CHATTA!

Skriv och skapa i olika genrer Medietexter a. Välj en uppdatering på Facebook, ett sms eller ett blogginlägg.

Hur skulle du beskriva stilen i den text du valt? Välj ut sådant i språket som du tycker beskriver genren. b. Välj fem olika bloggar som skiljer sig väldigt mycket från varandra.

Skriv sedan kommentarer till bloggarna. Du kan kommentera såväl innehåll, layout som språk. c. Välj en seriestripp och skapa minst tio olika ljudhärmande ord till berättelsen. Hur skulle du teckna ljuden? d. Välj en seriestripp. Skriv ut berättelsen på talspråk, slang eller dialekt. e. Välj två olika reklambilder med åtminstone en människa på vardera.

Vad händer då de här människorna träffas? Skriv ut dialogen.

Rocklyrik a. Välj en låt som du gillar. Lyssna på den och fundera på hurdant budskap den förmedlar. Skapa sedan en produkt som låten gör reklam för. Rita/skapa reklamen. b. Välj en låt som du gillar. Skriv en artikel om innehållet i den låt du valt.

Skönlitteratur a. Välj ett utdrag ur en roman, ungefär två sidor långt. Skriv sedan om innehållet i utdraget i en annan genre. b. Skriv en dialog mellan två människor som gör slut med varandra med rubriken Världens vackraste sätt att skiljas åt.

SKRIVA I OLIKA GENRER

129

Sagor, skrönor och sägner a.

En saga är en folklig berättelse, en legend är en helgonberättelse och en skröna är en lögnhistoria. En sägen däremot är en folklig berättelse som är knuten till en bestämd tidpunkt, plats och person. En av genrerna ska förbjudas för barn under tio år. Välj vilken och skriv sedan ett offentligt utlåtande där genren förbjuds.

b. Skriv en skröna på valfritt ämne. c. Jobba i grupper på fyra. Leta reda på tio knepiga ord som ni sedan söker synonymer till. Sedan har ni frågesport mellan gruppmedlemmarna.

Webbtexter a. Bekanta dig med kalenderårets fester och högtider. Välj sedan en som du ska skapa programmet till för en morgonsamling. Du har fem minuter på dig för din morgonsamling. Du måste ha text om dagen du valt samt något musikinslag. Dessvärre tappar du din röst dagen innan. Skapa morgonsamlingen som en presentation med till exempel Powerpoint. b.

Du söker ett sommarjobb på en ungdomsgård i Sverige. Arbetsgivaren vill ha en arbetsansökan i formen av en filmsnutt som beskriver dig som människa men också lyfter fram det du är bra på. Spela in filmen, högst tre minuter lång.

c. Gör en radioreklam om ditt favoritgodis.

Tidningsgenrer a. Skriv en kolumn där du understöder eller motarbetar bruket av hen i svenskan. b. Läs en insändare och skapa en raplåt på innehållet. c. Fundera på de tio trevligaste nyheterna du skulle vilja läsa om.

Skapa sedan en första sida/paradsida till en dagstidning med de fiktiva nyheter du valt.

130

CHATTA!

Film a. Två flickor, en moped, vinter, femton pojkar, Rovaniemi, rädsla, ilska och kärlek, en farlig situation, många kanelbullar. Använd dig av stoffet och skriv en synopsis till filmen. Bestäm genren för filmen. b. Välj en film du nyligen har sett. Avslöja inte titeln. Berätta om innehållet för dina kompisar men byt först kön på huvudrollsinnehavaren.

Reklam a. Ta med dig en plastkasse hemifrån. Skriv sedan en beskrivning på den person som strosar omkring på stan med plastkassen. b. Välj en logga som du gillar. Skriv sedan ett festtal där du förklarar för åhörarna hur denna logga skapades.

Konsten a. Besök ett konstmuseum. Skriv ett reportage om besöket. b. Skriv en essä om en film eller bok som berört dig väldigt mycket.

Sätt en rubrik som bäst förmedlar dina känslor. c.

Gör en utställning på skolan om något ämne (vänskap, lycka, kärlek, Internationella FN-dagen, Barnkonventionen) som står dig nära.

Fundera på och planera noggrant vilka till exempel texter och föremål du ska ställa ut för att utställningen ska fånga uppmärksamhet.

SKRIVA I OLIKA GENRER

131

Disposition Satsdelar Huvudsats och bisats Bli textkompetent Variera och skriv bra

Disposition

Att disponera en text betyder att du ska fundera på hur och i vilken ordning du ger det innehåll som din text kommer att bestå av. För att dispositionen ska fungera krävs ett grundligt förarbete.

1. Först samlar du ihop hela stoffet som du grundar din text på.

Ett bra sätt att reflektera kring stoffet är att göra en tankekarta.

Fundera även på hur och var du samlar ditt stoff, allt behöver inte vara ifrån uppslagsverk utan du kan även använda dig av informanter.

2. Då du är färdig med insamlingen av stoffet måste du börja bearbeta det. Avgränsa och omringa samtidigt, styr ditt stoff målmedvetet. Kanske det finns en hel del som helt kan strykas?

Visa kompisen hur du har tänkt dig – kanske du får respons på innehållet. Nu är det också dags att skissa upp en disposition.

3. När du valt i vilken ordning du ska presentera ditt innehåll, beror det på hurdan disposition du valt (se s. 135). Fundera på vad dina centrala tankar är och hur du ska lyfta fram dem i din text.

4. Skriv ett första utkast. Kanske kompisen kan läsa? Finns det något du inte nämnt eller rentav något du nämnt men som inte har någon relevans? Kan du vara tydligare i det du säger?

Behövs det flera exempel för att belysa din sak?

5. Tänk på din läsare! Komplettera och bearbeta texten utifrån den tanken. Sist, men inte minst, läs igenom din text med tanke på språket. Använder du korrekta ord och uttryck?

Upprepar du samma ord? Kan du hitta på synonymer?

Har du stavat rätt?

134

CHATTA!

Du kan disponera din text på olika sätt

– tematisk disposition (allt som har med blommor att göra kommer först, sedan annat)

– orsak och verkan (a leder till b)

– kontrasterande disposition (jämförande)

– kronologisk disposition (i ordningsföljd)

– emfatisk disposition (det viktiga kommer först).

Hur börjar du en text?

Då du inleder en text kan du välja mellan olika sätt. Du kan börja pang på (in medias res) och lyfta fram det du vill säga i första meningen. Du kan välja en beskrivning så att du sakta väcker läsarens intresse. Kanske har du ett lämpligt citat, ett bevingat ord, en dikt eller en replik som du kan inleda med? Varför inte påstå eller fråga någonting, det är också intresse­väckande. Du kan alltid utgå från en egen erfarenhet, det brukar också locka till läsning.

verktygslåda

135

Styckeindelning Ett stycke utgörs av en tankehelhet och det som står i samma stycke gäller samma huvudtanke. Då du påbörjar ett nytt stycke betyder det att du för in något nytt i texten, till exempel en annan aspekt på ämnet eller ett nytt argument för din tes. Men det kan också vara en ny person, händelse, plats, tid eller ett nytt tema.

Hur bygger du upp ett stycke?

När du bygger upp innehållet i ett nytt stycke måste du tänka på vad som är det viktiga i stycket. Om du i en färdig text kan lyfta fram den centrala tanken i varje stycke, så kommer din text att fungera. Det viktigaste i ett stycke kallas för kärnmening.

För att du ska kunna belysa din huvudtanke för läsaren måste du vidareutveckla din kärnmening med hjälp av komplement­ meningar. Då förklarar du ytterligare din kärnmening med hjälp av att konkretisera och ge exempel.

I mitten av skogen står huset. Huset som jag levde en lycklig barndom i. Byggnaden är röd med vita knutar. Huset är en symbol för den lycka jag känner då jag tänker på min barndom.

Sambandsmarkörer För att din text ska få ett flyt måste din styckeindelning fungera.

Det betyder att du både klarat av att dela in texten på rätt ställe men också att ”broarna” mellan de olika styckena fungerar. Det ska gå smidigt att ta sig över från ett stycke till ett annat.

Jag tror att vänskap är väldigt viktigt då man är ung. Man har ett bättre utgångsläge för att erövra världen då man har vänner. Vänner drar dig med på stora och mindre äventyr.

Vänner bjuder på matsäck och förklarar varför flugsvampen är giftig.

136

CHATTA!

Dessutom tror jag att det skulle vara knepigt att uppleva livet utan att få diskutera det med någon. Känslan av att få sätta sig ner i gräset och avslöja sina tankar för någon som lyssnar, ställer frågor och bryr sig är underbar. Det är först där, i det samtalet, som man växer till den människa man ska bli.

Trots att någon kanske väljer tystnad och ensamhet så tror jag att det är så mycket roligare om det finns två som grubblar på flugsvamparnas giftighet.

Hänvisning När du arbetar med materialbaserat skrivande måste du alltid hänvisa till ditt material. Materialet du hänvisar till kan vara av varierande innehåll, en text, en bild eller kanske rentav ett samtal.

När du skriver materialbaserat är själva poängen att du visar att – du läst materialet – du förstått innehållet i det – du kan gå i dialog med materialet i din egen text.

verktygslåda

137

När du för första gången presenterar källan i din text, det vill säga materialet du läst, kallas det för en referatannonsering.

En referatannonsering avslöjar – vad du har läst – var du har läst det – vem som har skrivit det och – när det är skrivet.

Fotbollsstjärnan Messi har börjat rida avslöjar Kajsa Kavat i sin sportartikel Vad gör stjärnorna på fritiden i Hufvudstadsbladet (11.11.2011).

I Hufvudstadsbladet (11.11.2011) skriver Kajsa Kavat om hur fotbollsstjärnan Messi har börjat rida. Sportartikeln ingår i serien Vad gör stjärnorna på fritiden.

I den senaste artikeln i serien Vad gör stjärnorna på fritiden (Hbl 11.11.2012) berättar Kajsa Kavat om hur fotbollsstjärnan Messi har börjat rida.

När man skriver materialbaserat är det naturligt att presentera sin källa i början, till exempel i första stycket. Längre fram i din text då du går i dialog med materialet gör du referatmarkeringar, vars syfte är att visa att du hela tiden har kontakt med ditt material.

Exempel på referatmarkeringar:

138

CHATTA!

Hufvudstadsbladets artikelserie (1.11.2012, 6.11.2012 och 11.11.2012) har som mål att visa en annan bild av våra internationella fotbollsstjärnor.

Kajsa Kavat belyser även i sin artikel den rädsla Messi hade gentemot hästar då han påbörjade sin nya hobby.

Artikeln avslutas med Messis konstaterande om att ”frisk luft är det enda som är viktigt” oberoende vilken hobby man har.

När du skriver materialbaserat kan du själv kommentera källan.

Kanske du tycker att den inte är mångsidig eller att skribenten inte beaktar alla tillgängliga fakta som finns. Det är viktigt att du för dialogen med källan, lika viktigt som att du framför dina egna tankar i texten.

Då du skriver materialbaserat är det viktigt att du gör en skillnad på källan och hänvisningen till källan. ”Jag är en stolt ryttare”, menar Messi i Kajsa Kavats artikel (Hbl 11.11.2012).

Bland annat Messis stolthet som ryttare lyfts fram i artikeln (Hbl 11.11.2012) skriven av Kajsa Kavat.

Materialbaserat skrivande är inte att referera innehållet i till exempel en artikel utan det måste alltid synas att du har läst, förstått och bearbetat innehållet.

Plagiat är att använda sig av en annan skribents ord och i sin text hävda att det är ens egna. Plagiat är ett allvarligt brott!

Hur avslutar du en text?

När du ska sätta punkt på din text kan du välja olika tillväga­ gångssätt. Du kan till exempel sluta med att hänvisa till framtiden, hur det kommer att gå. Ett annat sätt är att ställa en fråga som lever vidare i läsaren. Eller så sammanfattar du det du kommit fram till i din text.

Säg vad du ska säga, säg det och säg vad du har sagt.

verktygslåda

139

Satsdelar Varför satsanalys?

För det mesta hör du vad som låter rätt eller fel när du talar ditt modersmål. Men inte alltid och inte när du ska lära dig främmande språk. Därför är det nyttigt att lära sig satsanalys så att du får verktyg för att kunna använda ett språk korrekt.

Dessutom tränar du din logiska slutledningsförmåga när du lär dig satsanalysens grunder.

I Logga in! lärde du dig om ordklasser och i Chatta! är vår avsikt att lära dig satsdelar. Vad är skillnaden mellan satsdelar och ordklasser? Förenklat kunde man säga att ett substantiv är alltid ett substantiv och ett verb är alltid ett verb bland ordklasser. Om du till exempel vet att ordet banan tillhör ordklassen substantiv kan du vara säker på att den alltid gör det i alla textsammanhang.

Men bland satsdelar kan ordet banan både utgöra ett subjekt och ett objekt beroende på sammanhanget.

Jag tar bananen – i den här satsen utgör bananen ett objekt.

Bananen smakar illa – i den här satsen fungerar bananen som ett subjekt.

140

CHATTA!

Satsanalys Två grundläggande begrepp inom satsanalysen är subjekt och predikat. I svenskan måste en sats alltid innehålla ett subjekt och ett predikat.

Predikat Predikatet är alltid ett verb. När du analyserar satser ska du börja med att ta ut predikatet. Det gör du genom att ställa predikats­ frågan: Vad händer eller Vad sker?

Pontus bakar.

P

Svar: Någon bakar. Bakar är predikatet i satsen.

Predikatet kan innehålla både ett hjälpverb och ett huvudverb:

Pontus har bakat.

P Satsen Pontus har bakat innehåller alltså bara ett predikat trots att det finns två verb. Har fungerar som hjälpverb och bakat som huvudverb och tillsammans bildar de tidsformen preteritum.

Vilka predikat hittar du i följande meningar?

1. Jag kom, jag såg och jag segrade, sa Ceasar.

2. Runeberg skrev dikter och Schjerfbeck målade tavlor.

3. Vem ropade ”Heureka” när han badade?

4. Platon filosoferade medan Arkimedes badade.

verktygslåda

141

Subjekt Subjektet är den som gör något i satsen. För att ta ut subjektet i satsen ställer du subjektsfrågan: Vem, vilka eller vad + P? Vilka subjekt hittar du i följande meningar?

1. Två går till final.

Vem bakar?

Pontus bakar.

S P

2. Publiken väntar på finalen.

Svar: Pontus. Pontus fungerar alltså som ett subjekt i satsen Pontus bakar.

3. Att tävla är hemskt, tycker Pontus.

En sats kan innehålla flera subjekt:

4. Han tittar på istället.

5. Det är underbart.

Malin och Robin sover.

S S P

Ett subjekt är ofta ett substantiv eller pronomen, men det kan också vara andra ordklasser. En hel sats kan också utgöra subjekt i en mening:

Att sova är skönt.

S

Eftersom en sats alltid måste innehålla ett subjekt och predikat måste man ibland använda ett formellt subjekt (FS) om man inte kan sätta in ett egentligt subjekt.

Vilka formella och egentliga subjekt hittar du i följande meningar?

1. Det blåser mycket i Hangö.

2. Det står en älg på grannens gård.

3. Det har åskat hela dagen.

4. Det finns en antenn på biltaket.

142

CHATTA!

Det regnar.

FS P

Det finns nämligen inte något möjligt ord för subjektet (*Pontus regnar) och därför använder man det i stället. I uttryck som beskriver naturföreteelser är det vanligt med ett formellt subjekt.

Det stormar och haglar.

Ibland använder man både formellt och egentligt subjekt i samma sats:

Det ligger en bok på bordet.

FS S

Direkt objekt

Objekt = föremål

Satsen Pontus bakar kan utökas med ordet bullar. Bullar fungerar då som ett objekt i satsen eftersom det är föremålet för handlingen bakar.

Pontus bakar bullar.

S P DO

Vilka direkta objekt hittar du i följande meningar?

Direkt objekt svarar på frågan: Vad/vilka/vem + P + S?

1. Anna lagade bilen.

2 . Han har skrivit en bok.

Vad bakar Pontus?

Svar: Bullar. Bullar fungerar som direkt objekt i satsen.

Direkt objekt hör ihop med predikatet i satsen och sägs därför vara en bestämning till predikatet. Predikatet riktar sig mot det direkta objektet. Det är föremålet för handlingen.

3. Allt minns mormor.

4. Hon såg honom på långt avstånd.

Indirekt objekt Förutom direkt objekt finns det också en annan typ av objekt som kallas indirekt objekt. Vad är skillnaden mellan dem? Förenklat skulle man kunna säga att om direkt objekt är föremålet för handling så är indirekt objekt den person som ska få föremålet.

Vilka indirekta objekt hittar du i följande meningar?

Indirekt objekt svarar på frågan: för vem, åt vem/vilka till vad/vem + p + s + do?

1. Tomten gav barnen paket.

Pontus bakar bullar åt klassen.

S P DO IO

2. Killen hämtade en penna åt tjejen.

Åt vem bakar Pontus bullar?

Svar: Åt klassen. Åt klassen utgör indirekt objekt.

3. Jag bar de tunga kassarna åt moster.

4. Malin sjöng för en tårögd publik.

verktygslåda

143

Predikativ Vilka predikativ hittar du i följande meningar.

Predikat och subjekt räcker inte alltid till för att bilda en sats.

Vissa predikat kräver nämligen en utfyllnad och utfyllnaden kallas predikativ.

1. Katten heter Pricken.

2. Han har blivit tjock och gammal.

Trots att satsen Pontus är innehåller både subjekt och predikat går det inte att skriva så om du inte lägger till något ord. Pontus måste vara något … och detta något kallas för predikativ.

3. Är Stina sjuk?

4. Pojken heter Karl men kallas för Kalle.

5. Han har valts till ordförande för elevkåren.

6. Eleverna utsåg Ellen till skolans lucia.

Pontus är.

Pontus är en tonåring.

S P Prv

Följande predikat kräver predikatsfyllnad:

vara, bli, heta, kallas, anses för, väljas till, utses till

Attribut Vilka attribut hittar du i följande meningar.

1. Tjuven stal den stora diamanten.

2. Det var en skicklig tjuv.

3. Den rika butiks­- ägaren saknade den gröna smaragden.

4. Men den sluga detektiven fick fast den klåfingriga gärningsmannen.

144

CHATTA!

Man kan säga att attributen är en osjälvständig satsdel som ska beskriva sitt huvudord, substantivet (eller pronomenet).

Attributet ger information om huvudordet och kan stå efter det eller framför det.

Snälla Pontus bakar bullar.

Attr S P DO

Snälla utgör attribut i satsen Snälla Pontus bakar bullar eftersom det kommer med information om hurdan Pontus är. Attributen beskriver egenskaper hos huvudordet. Vilken ordklass tycker du att attributen påminner om?

Adjektivattribut och genitivattribut Du har säkert vid det här laget märkt att attributen påminner om adjektiv och är också ofta ett adjektiv om man granskar ordklasstillhörigheten. Men det gäller inte alltid. Det finns nämligen flera slags attribut, till exempel: a) adjektivattribut (a.a.) som kan bestå av adjektiv, pronomen eller räkneord b) genitivattribut (g.a.) som kan bestå av substantiv i genitiv eller av pronomenformerna hans, hennes, deras och dess. Genitiv anger ägare och kännetecknas av ändelsen -s.

Adverbial

Vilka olika slags attribut hittar du i följande meningar?

1. Pontus moster heter Agda.

2. Hon har tio fingrar.

3. Hennes hund kallas Biffen.

4. Deras åsikter spelar ingen roll.

Adverbialet säger något om predikatet i satsen. Ett adverbial berättar hur, var, när och varför något sker.

Adverbialen brukar indelas efter de frågor de svarar på: Rumsadverbial svarar på frågorna Var? Vart? och Varifrån?

Pontus bor på Runebergsgatan 44.

radvl Tidsadverbial svarar på frågan: När? Hur ofta? och Hur länge?

Han arbetar på natten. tadvl Sättsadverbial svarar på frågan: Hur?

Mia springer snabbt.

säadvl Orsaksadverbial svarar på frågan: Varför?

Hon hoppade av glädje. oadvl

verktygslåda

145

Satsadverbialen svarar inte på någon fråga men de säger något om den talandes inställning till vad som sägs i satsen, från förnekande till sannolikhet. Vanliga satsadverbial är:

förhoppningsvis, inte, kanske, knappt, lyckligtvis, nog

I huvudsatser ska satsadverbialen placeras före predikatet, i bisatser efter predikatet:

Jag vill inte.

P sadvl

Hon sade att hon inte ville.

sadvl P

Vilka olika slags adverbial hittar du i följande meningar?

1. Mopeden står i garaget.

2. Pontus gillar att åka långsamt.

3. Snart ska han få en ny moped därför att den gamla är rostig.

4. Han vill inte ha en snabb motorcykel.

146

CHATTA!

Översikt över satsdelar Frågor

Satsdel

Exempel

Vad händer?

Predikat (p)

Farmor ger

Farmor ger.

Vem/vad + p?

Subjekt (s)

Vem är det som ger?

Farmor ger.

Vad + p + s?

Direkt objekt (do)

Vad ger farmor?

Hon ger en present.

Farmor ger en present.

Vad + p + s (vara, bli, heta kallas, anses för, väljas till, utses till)

Predikativ

Vad heter farmor?

Farmor heter Lena.

Åt/Till/För/Från vem + p + s + do?

Indirekt objekt (io)

Till vem ger farmor en present?

Farmor ger sitt barnbarn en present.

Hurdan/t/a?

Attribut

Hurdan present ger farmor sitt barnbarn?

Farmor ger sitt barnbarn en fin present.

När + p + s?

Tidsadverbial

När ger farmor sitt barnbarn en present?

Farmor ger sitt barnbarn en fin present på födelsedagen.

Var/Vart/Varifrån + p + s?

Rumsadverbial

Var ger farmor sitt barnbarn en present?

Farmor ger sitt barnbarn en fin present i köket.

Hur + p + s?

Sättsadverbial

Hur ger farmor sitt barnbarn en present?

Farmor ger försiktigt sitt barnbarn en fin present.

Skapa satsdelsriket Gör en sammanfattande tankekarta över alla de satsdelar som du har lärt dig. Föreställ dig att predikatet är kungen och subjektet är drottningen. Kungen och drottningen har egna staber av lakejer (bestämningar) som arbetar för dem. Rita hur satsdelsriket ser ut på en plansch.

verktygslåda

147

Huvudsats och bisats INTE kommer efter P i en huvudsats, INTE kommer före P i en bisats.

Det finns två olika slag av satser, huvudsatser och bisatser. En mening kan bestå av många olika slags satser men måste alltid innehålla en huvudsats. Minns du vilka satsdelar som alltid måste ingå i en sats?

Huvudsats Avgör om följande satser är huvudsatser eller bisatser.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

att det regnar det regnar eftersom han blev förkyld snart får vi gå hem när vi kommer hem ljudet var alldeles för högt

En sats som ensam kan vara en mening kallas alltså huvudsats.

Sara har en hund.

Du kan också testa om satsen är en huvudsats genom att sätta in ordet INTE i satsen. Om det är en huvudsats kommer det efter predikatet.

Sara har inte en hund.

P

Bisats En sats som inte ensam kan vara en mening, kallas bisats.

Skriv av meningarna i föregående övning.

Lägg till en huvudsats till bisatserna och en bisats till huvudsatserna: Exempel Att det regnar är skönt.

Stryk under det ord som inleder bisatsen och ta reda på vilken ordklass inledningsordet tillhör.

148

CHATTA!

som är vild

Satsen som är vild kan inte stå för sig själv och är inte begriplig om den inte fogas samman till en huvudsats:

Sara har en hund som är vild.

Om du är osäker på om en sats är en bisats kan du pröva med ordet INTE. Om INTE kommer före predikatet är det en bisats.

Sara har en hund som inte är vild.

Bli textkompetent Att lära sig att skriva är en process. Varje gång vi skriver blir vi mer textkompetenta och våra texter bättre och bättre. De flesta av oss blir inte författare, men att kunna uttrycka sig även i skrift är viktigt då du ska ut i livet.

Att vara textkompetent innebär också att du kan läsa och tolka texter för att sedan kunna diskutera och ventilera dem med någon annan. Det här gör dig till en tänkande människa med kunskap och åsikter.

Här följer exempel på utmaningar i elevtexter, i detta fall har eleverna skrivit bokrecensioner. Fundera på om du tycker att det är korrekt svenska. Hur skulle du korrigera för att det enligt din mening blir bättre svenska? a) Boken lämnar många frågor. b) Påriktigt? c) Det räckte inte länge, före jag började tvivla på att allt som stod i boken var fullständig fakta. d) Informationen hon vet själv. e) Klart de vill försvara sin religion på bästa sätt. f) ..., och då vi vill få inblick i något som... g) Boken varierar mycket med fakta och fiktion... h) I boken kan jag basera detta på att han nämner alla namn. i) ... ger en gripande inblick på ett liv som moder av en flicka... j) Det viktiga är ändå att Marklund och Eriksson står för deras böcker. k) Det får mig att tänka att man kanske själv måste vara anhörig för att förstå sig på boken, vilket varken jag eller dessa två män gör. l) Huvudargumenteringen är att den kristna tron som vi ser den i dag är falsk och uppdiktad samt inte avspeglar vad de ursprungliga kristna trodde. m) Vad får denna bok så trovärdig? n) Enligt mig var det svårt att avgöra... o) ... samt en artikel som behandlar bokens fiktivitet ...

verktygslåda

149

Variera och skriv bra

I slutskedet av din skrivprocess, då du tycker att texten börjar bli färdig, är det dags att titta närmare på det stilistiska i texten. Du kan uttrycka en i princip identisk tankehelhet på väldigt många olika sätt, beroende på vad du vill ha förmedlat. Fundera på de här tre exemplen – säger de samma sak?

Morgonstund har guld i mun tänkte jag då jag kvickt som Litmanen kom upp ur sängen.

Redo för fantastiska äventyr uppmanade min hjärna då jag kastade mig ur sängen.

Jag vaknade, ägnade den kommande dagen en positiv tanke och steg upp.

Då du väljer det språk, de ord och uttryck, som du vill ska förmedla känslan i din text är det viktigt att du också tänker på variation i fråga om val av ord. Då du tycker något kanske du menar, hävdar eller påstår. Eller är det rentav så att du inser, avser eller kommer på? Speciellt då du skriver texter där du hela tiden går i dialog med ditt eget tyckande, till exempel i recensioner, är det viktigt att du varierar ordvalet. Variationen berikar din text och höjer samtidigt läsupplevelsen.

När du skriver ska du noggrant välja de rätta begreppen. Är det lika rätt att säga att företaget lanserar, inför eller introducerar något nytt eller betyder de olika saker? Som skribent förmedlar du dessutom ditt förhållande till ditt modersmål och det syns till exempel i fråga om bruket av lånord. Väljer du i din text att tala om touch screen eller pekskärm?

Om du använder stående uttryck som ”Bättre brödlös än rådlös” eller ”Ta det säkra före det osäkra” kan det vara på sin plats att

150

CHATTA!

dubbelkolla så att det blir rätt. Samma sak gäller i fråga om uttryck med motsatspar som till exempel

– – – –

godtrogen och klentrogen, hårdhandskar och silkesvantar, nattuggla och morgonmänniska och surpuppa och muntergök.

Som skribent måste du vara alert på att skriva det du menar och ibland kan det vara svårt att välja rätt uttryck för det man tänker.

Vad är skillnaden på följande: Ha skinn på näsan, hålla sig i skinnet, rädda sitt skinn och vara hårdhudad?

verktygslåda

151

Grupparbete Jobba i smågrupp och välj ut olika stående uttryck. Ni kan dela in arbetet så att ni söker stående uttryck som har olika tematik, till exempel – kroppen (ha is i magen, ha huvudet på skaft), – naturen (gräset är grönare på andra sidan) eller – känslor (kärleken är blind).

Välj fem olika stående uttryck och gruppera dem i åtminstone tre olika områden enligt innehållet. Jämför era fynd med de andras. Försök sedan komma på hur uttrycken lyder på ett annat språk.

Diskutera till sist i gruppen vad det är som händer med stående uttryck då de översätts, och varför ni tror att det är så.

152

CHATTA!

Sammansättningar och särskrivningar

Följande ord är sammansatta ord i svenskan: allteftersom alltför alltihop alltnog alltsedan dessförinnan förutom förvisso gentemot häromdagen härvidlag ihjäl ihåg ingenstans isär likväl någonstans såväl tvärtom varstans ånyo återigen överallt.

alltmer därvidlag härförleden ihop itu tvärtemot åsido

Följande uttryck brukar man skriva isär i svenskan: allt som oftast dess bättre dess värre efter hand en i sänder framför allt för all del för den skull före detta för övrigt god dag i dag i fred i fråga om i förrgår i gång i går i kapp i land i morgon i stället för nu för tiden i övermorgon något så när rent av rent ut runt omkring så när till dess till freds till fullo till godo till handa till sist tills vidare under tiden upp och ned var sin över huvud taget

verktygslåda

153

Register A adverbial 145 rumsadverbial 145 tidsadverbial 145 sättsadverbial 145 orsaksadverbial 145 satsadverbial 146 allitteration 74 anafor 74 anslag 65 antagonist 68 argument 116, 117 argumenterande texter 115 artikel 52 assonans 74 attribut 144 adjektivattribut 145 genitivattribut 145 avstavning 62 enkonsonantprincip 62 ordledsprincip 62 avtoning 65, 70

B berättelse 124 bikaraktär 67 bildanalys 49 bisats 148 blockering 38 blogg 128 bokpanel 26

D dagstidning 51 deckargenrer 105 pusseldeckaren 101, 105 den hårdkokta amerikanska

154

deckaren 105 polis(rutin)romanen 105 den psykologiska kriminalromanen 105 spionromanen/den politiska thrillern 105 det vidgade textbegreppet 10 dialekt 87 genuin dialekt 87 utjämnad dialekt 87 disposition 134 tematisk disposition 135 orsak och verkan disposition 135 kontrasterande disposition 135 kronologisk disposition 135 emfatisk disposition 1335drama 38 dramaturgi 65 dramaturgisk kurva 65 drivande karaktär 68 dystopi 96, 100

E episk dikt 126 essä 122,123 etableringsbild 65

F faktion 111 fanfaction 111 filmatisering 64 finlandism 86 arkaism 86 fennicism 123 russicism 123

foge-s 62 fördjupning 69

G gatukonst 44 genus 98, 99 gestalttext 61

H homonym 85 huvudkaraktär 67 huvudsats 148 hänvisning 137 högstatusroll 39

I idiolekt 82 informationskompetens 13 informationstexter 118, 119 ingress 52 initialord 63 inlägg 30 innehållsorienterade texter 120 insändare 56 intertextualitet 48,49 intonation 87

K kollektiv huvudperson 68 kolumn 55 kommunikationsmodell 11 komplementmening 136 konfliktlösning 70 konfliktupptrappning 70 kontext 49 kontrastroll 67 kärnmening 136

L

R

lansera 59 ledare, ledande artikel 54 ledarstick 54 legend 130 likare 68 litterära samtal 23 lågstatusroll 39 läslogg 17 läsloggtekniken 18

recension 57 referat 53 referatannonsering 56,138 referatmarkering 56, 138 reflekterande texter 127 refräng 70 reklam 59 reportage 55 research 107 rim 74 rocklyrik 73 roman 94 ungdomsromanen 98

M materialbaserat skrivande 137 medietexter 49,129 metafor 74 multimodal 11

N Netlibris 17 notis 54 närmaste relation 67

O objekt 143 direkt objekt 143 indirekt objekt 143 ordklanger 77 ordklasser 140

P plagiat 139 personifikation 74 predikat 141 predikativ 144 premiss 116 presentation 66 protagonist 67

S saga 130 sambandsmarkör 136 sammansatta texter 119 sammansättningar 153 satsanalys 140, 141 satsdelar 140 skillnadskan 83 skröna 130 skylttext 55 slutrim 74 sociolekt 82 spontan 38 standardspråk 87 neutralt standardspråk 87 regionalt standardspråk 87 stavningskontroll 16 stream of consciousness 96 street art 44 strof 80 styckeindelning 136 ståuppkomik 34

symbol 74 synonym 85 subjekt 142 egentligt subjekt 142 formellt subjekt 142 synopsis 107 sägen 130 särskrivningar 61, 153 horisontell särskrivning 61 vertikal särskrivning 61

T teater 32, 38 tes 115, 116 tidskrift 51 titel 125

U underdrift 34

V vers 80

Ö överdrift 34 översiktsbild 65

155

Källförteckning Brus, Handboken, svenska, Annika Bayard, Karin Sjöbeck, Natur och kultur 2006 Böcker inom oss – Om boksamtal, Aidan Chambers, Rabén & Sjögren 1998 Den visuella texten: multimodal analys i praktiken, Anders Björkvall, Hallgren & Fallgren 2009 Dramaboken, Kent Hägglund, Kirsten Fredin, Liber 2001 En studie i rött, Arthur Conan Doyle, Richters Förlag 1990 Faktaboken Svenska för grundskolans senare del, Tomas Bergsten, Natur och Kultur 2006 Filmboken, Elisabet Nemert, Gunilla Rundblom, Natur och kultur 1987 Genrekoden Skriva, Eva Hedencrona, Karin Smed-Gerdin, Gleerups 2008 Genrekoden Tala, Eva Hedencrona, Karin Smed-Gerdin, Gleerups 2009 Härskarringen. En filmtrilogi regisserad av Peter Jackson (dvd): Sagan om ringen (2001) Sagan om de två tornen (2002) Sagan om konungens återkomst (2003) Hårdrock, Rickhard Jakob, LL-förlaget 2007 Jag ringer mina bröder, Jonas Hassen Khemiri, Albert Bonniers förlag 2012 Lyrikläsarens handbok, Staffan Bergsten, Studentlitteratur 1994 Människans texter, Språket, Bengt Sjöstedt, Tomas Jeppsson, Studentlitteratur 2011 Om konsten att läsa och skriva, Olof Lagercrantz, Bonnier pocket 2011 Ringarnas herre, J R R Tolkien: Ringens brödraskap, Norstedts 2011 De två tornen, Norstedts 2012 Konungens återkomst, Norstedts 2012 Samlade dikter, Edith Södergran, Holger Schildts förlag1962 Sherlock Holmes, filmen regisserad av Guy Ritchie, 2009 (dvd) Skriv 1 og 2, Kjell Lars Berge m.fl., GAN Aschehough 2009 Skriv om och om igen, Ylva Karlsson, Katarina Kuick, XPublishing 2009 Som en smutsig hund, Trygve Söderling, Tapani Ritamäki, Editum 1990 Språkets värld, modersmål och litteratur för gymnasiet, Birgitta Abrahamsson m.fl., Söderströms 2005 Språkhandboken, Skrivråd med övningar, Chris Silverström, Schildts 2006 Svenska impulser, Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson, Bonnier utbildning 2010 Svenska skrivregler, Språkrådet, Liber 2008 Särmä, Suomen kieli ja kirjallisuus, Vesa Haapala m.fl., Otava 2010 Tänk dig att …, Nena Stenius, Utbildningsstyrelsen 1999 Elektroniska källor Dialektprojektet SweDia 2000 (http://swedia.ling.gu.se/index.html) Därför är särskrivningar roliga, Språktidningen, Per Ledin, publicerad i nummer: mars 2013 (http://spraktidningen.se/artiklar/2013/03/darfor-ar-sarskrivningar-roliga) Finlandssvenskt talspråk (http://www.sls.fi/doc.php?category=7&docid=285) Folkets bio, filmpedagogerna (http://www.filmpedagogerna.se/material.htm) Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 (http://www02.oph.fi/svenska/ops/grundskola/LPgrundl.pdf)

156

Huvudsidan.se (http://www.huvudsidan.se/humor/roliga-sarskrivningar/) Hur man skriver en svensk deckare (http://thirdopinion.nu/2010/07/09/hur-man-skriver-en-svensk-deckare/) Infokoll (http://www.infokoll.se/) Netlibris – litteraturundervisning som bygger på upplevelser och diskussion (http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/netlibris/) Nyord i svenskan (http://zeitgeist.blogg.hbl.fi/2011/12/19/orden-som-blev-2011/) Slang från olika tider (http://www.sls.fi/doc.php?category=7&docid=285) Snigelns visa, Gustaf Fröding (http://runeberg.org/mattoid/07.html) Spara talet (http://www.sls.fi/doc.php?docid=323) Svenska Akademiens ordbok (SAOB) www. svenskaakademien.se/ordbok Svenska Akademiens ordlista (SAOL) www.svenskaakademien.se/ordlista Svenska bilder, Carl Snoilsky (http://runeberg.org/svbilder/16.html) Tidskrift.fi – Finlandssvenska tidskrifter från A till Ö www.tidskrift.fi Gullmets Johan (2011) Kolumn på närpesiska: Ti bensk elå itt ti bensk Hufvudstadsbladet 14.12. (http://hbl.fi/nyheter/2011-12-14/kolumn-pa-narpesiska-ti-bensk-ela-itt-ti-bensk) Rothberg, Isabella (2012) Humorbudord når inte ända fram, Hufvudstadsbladet 31.1. (http://hbl.fi/kultur/recension/2012-01-31/scenrecension-humorbudord-nar-inte-anda-fram) Stara, Linnea (2012) Lysande stjärnor på Lilla Teatern, Hufvudstadsbladet 2.10. (http://hbl.fi/kultur/recension/2012-10-02/teaterrecension-lysande-stjarnor-pa-lilla-teater)

157