Issuu

Det här verket är en lärarhandledning. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (406/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det. Undantag utgör kopieringsunderlagen. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fotografier: Fotosearch s. 12, 16, 68, 71 Lehtikuva s. 81, 82, 108 Nyholm, Ida-Lina s. 29 b, c Tallberg, Rebecka s. 29 a Layout och ombrytning: Vitale Ay Illustrationer: Markus Åström Språkgranskning: Joanna Nylund Redaktör: Annika Tallberg © 2014 Moja Ladvelin, Pia Raunio och Schildts & Söderströms ISBN 978-951-52-3397-4 (PDF)

Contents I

LOGGA IN!

Presentera dig 8

Innehåll 1. Vad är en text

Om texter Informationskompetens Kompisrespons Stavningskontroll Läslogg

2. Gör din röst hörd Varför tala om böcker Teater som konstform Gatukonst

3. Texter du möter Texter i texter Medietexter Tidningstexter Film På djupet med låttexter Språklig variation

4. Romanen

Romanen i tiden Ungdomsromanen Deckare – I Holmes och Marples fotspår Fakta, fiktion och faktion

5. Skriva i olika genrer

Skrivstrategier Att skriva för att argumentera Att skriva för att informera Att skriva för att strukturera kunskap Att skriva för att berätta Att skriva för att reflektera

6. Verktygslåda Disposition Satsdelar Huvudsats och bisats Bli textkompetent Variera och skriv bra

Pluggtips

Betyg och bedömning 19 Vägar till kunskap

Så många namn

VETA MERA

Information och kunskap

Biblioteket – inte bara böcker 34 Med uppdrag att googla Arbeta med fakta

III

PRATA PÅ!

Du som talare 38 Du som lyssnare

Du i publiken 46 Koll på kroppen IV

TEXTER I DIN VÄRLD 53

Varför ska vi läsa?

Texter tätt inpå 56 Dikten finns i din Ipod 56 Kort om novellen

Ungdomsböcker som kallas klassiker 64 ”Nu ska du få höra”

Fantasy är sagans kusin

Ibland blir böcker film 66 Tips: Bokrecensioner 66 Tecknade serier V

TEXTER DU SKAPAR

Du som författare VI

78 93

VERKTYGSLÅDA

Att tänka på då du skriver

Facit

110

1. Vad är en text? I dagens textvärld kommunicerar vi dagligen med en massa olika texter. Till texter räknar vi bilder, musik, stillbilder, tv-eller radioprogram, böcker, reklam eller kläder. Att synliggöra dessa texter är både roligt och lärorikt och ganska snabbt kommer man underfund med att det inte alla gånger är så enkelt att gruppera olika texter. En text har alltid ett syfte. Trots att en text är kommunikativ kan vi inte förstå en text utan dess kontext och den kultur den omges av. Därför blir en text till först då innehåll och läsare möts. Då vi tar till oss texter konstruerar vi också omvärlden.

Vad är en text

Många medietexter är multimodala och mångtydiga. Dagens textvärld består i högsta grad av intertextuella kopplingar. Texter är bärare av olika meningspotentialer, skapade (mer eller mindre avsiktligt) av en eller flera producenter, och de åter- och omskapas ständigt av dem som tolkar texten utifrån intertextuella och kontextuella faktorer. Detta är i varje fall ett bra utgångsläge för att ta in så många olika texter som möjligt i undervisningen. Snabbt märker man också att eleverna redan har en hel del information om olika texter, men pedagogens uppgift är att försöka hjälpa till att strukturera informationen så att den blir till kunskap. Ett enkelt sätt att börja navigera i texter är att tänka att genre och stil hör ihop. Ett annat sätt att greppa texter är att fundera på textens utgångsläge. Fundera på följande frågor: – En text är kommunikativ – på vilket sätt kommunicerar den? – En text är det meningsfulla resultatet av mötet mellan innehåll och läsare. Vad betyder meningsfull här? Kan inte en text bara finnas till? – Skapar texter innehåll i sin omgivning? Har en text ett syfte? – Medietexter är multimodala – en möjlighet eller en utmaning för individen? Bär medietexter på hemligheter som är svåra att tyda? – Bär alla texter på spår av tidigare texter? – Kommer en text till i en omgivning och måste man förstå omgivningen för att kunna förstå texten?

Vad är en text

Som du kanske redan märker så är det inte helt problemfritt att förhålla sig till olika texter.

Vad är syftet med dessa texter? Fundera tillsammans. Då ni har syftet klart ska ni ännu placera de olika texterna på en linje mellan viktiga texter – inte viktiga i mitt liv.

viktig

ej viktig

Gruppera följande texter på en linje från offentliga till privata texter: bloggtext, ett romanutdrag, kvällsnyheterna, dagboksanteckning, mopedkort, personbeteckning, lånekort, betyg, resultat från till exempel någon idrott och som är publicerade på nätet.

offentlig

privat

Vad är en text

Om texter I dag läser vi texter i relation till andra texter. Det betyder i praktiken till exempel att reklammakarna kan dra nytta av att alla känner till sagan om Rödluvan och vargen. Vi läser också allt fler olika genrer och de formas i ett samspel mellan producent, innehåll och publik. Du kan bland annat stöta på en berättelse på insidan av pappret runt den chokladkaka du just ätit upp. Många gånger är det också så att gränserna mellan information och underhållning inte är så tydliga längre. De äldre medietexterna var enklare att gruppera. Det fanns till exempel traditionella nyheter och dokumentärer. I dag syns det att även medietexter har blivit mera komplexa. Som ett exempel på detta kan du fundera på morgonsändningen från Yle Fem Min morgon. Är det ett nyhetsprogram, en talk show eller ett samhälls program? Dagens satellitkanaler gör det möjligt för oss att följa den internationella nyhetsbevakningen (till exempel CNN) på ett helt annat sätt än tidigare. Ett sätt att granska dagens medietexter är att granska formatet på programmet. Är formatet uppbyggt kring vissa roller, relationer eller till exempel ett sätt att prata?

Vad är en text

Informationskompetens Hur jobba med webbtexter? Att jobba med webbtexter i klassrummet är roligt och lärorikt, inte minst för läraren. På nätet finns mycket färdigt bra material som man har nytta av då man ska lära sig informationskompetens.

Nu ska ni söka efter användbara källor på nätet. Ni kan jobba i par eller individuellt men slutresultatet ska bli en tavla med användbara källor i modersmålsundervisningen på årskurserna 7–9 och tavlan ska hängas upp i klassrummet. Var hittar du information för att lösa följande problem? Kan man skriva sej i stället för sig? Är talko ett finlandssvenskt ord? Är talko ett acceptabelt ord i svenskan? Påskekrim – vad är det? Vilka är de fem största nordiska dagstidningarna? Hur många ungdomsböcker finns som ljudböcker på ditt bibliotek? Vilka förkortningar förekommer mest i svenskan? Var hittar du information om samtida finlandssvenska författare? Var hittar du texter av Runeberg och Topelius på nätet? Varifrån härstammar ordet blogg? Vad är skillnaden på poesi och lyrik? Hur många olika sökmotorer använde du för denna uppgift?

Vad är en text

! s p i T När man arbetar med källkritik i modersmålsundervisningen är det bra att samarbeta och koordinera med IT-lärarna. Det finns massor med färdigt material på nätet och appar för pekplattor. En riktigt bra källa då det gäller lektionstips (bland annat om nätetikett, hur man skriver text för webben och vad internet egentligen är) är till exempel Webbstjärnan. Här hittar du bra material om källkritik http://www.ur.se/Tema/Kallkritikgenomskadamediebruset www.internetkunskap.se är en bra källa för bland annat hur man hittar på nätet http://www.youtube.com/watch?v=eEbW79vCzs&feature=watchvrec http://www.youtube.com/watch?v=PIgVPVFf1Dg&feature=relmfu – om spårning på nätet http://www.youtube.com/watch?v=Oa6Zpq0Pn_Q&feature=relmfu – om upphovsrätt http://www.youtube.com/watch?v=Oa6Zpq0Pn_Q&feature=relmfu – om plagiat Helsingfors universitet ger följande definition på plagiat: http://blogs.helsinki.fi/alakopsaa/forlararen/vadarplagiering/?lang=sv På Utbildningsstyrelsens hemsida för rektorer finns anvisningar angående plagiat: http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=plagiering – hur du hittar och använder bilder på nätet: http://www.youtube.com/watch?v=cqBgPy1l1sQ&feature=relmfu

Besök en av webbplatserna. Bekanta dig med materialet och skriv sedan en kort recension till klassbloggen, skolans hemsida eller skoltidningen om det.

Vad är en text

Vad är en sökmotor? Det finns olika sökmotorer som du kan använda då du navigerar på nätet. Alla gillar inte Googles affärsidé som grundar sig på att dina tidigare sökningar påverkar alla dina framtida sökningar. Det måste du komma ihåg då du får sökträffar. Om det är någon som styr ditt sökande kan du inte vara säker på om de träffar du får är bra, och därför ska du använda dig av flera sökmotorer men också söka på flera olika kombinationer av sökord. När du får fram resultatet på dina olika sökningar gäller det att värdera dessa källor kritiskt. Är den information du hittat relevant? Är det den nyaste informationen? Vem har delat med sig av informationen? Gör flera sökningar med olika sökmotorer så märker du att den information du får tag på kan variera. Du hittar mera material under Webbstjärnan: http://www.webbstjarnan.se/hurgormanwebb/stegforstegkurser/ ovningar kallkritikpanatet/sokmotorer/#sthash.Rqr8NDhX.dpuf

Vad är en text

Diskutera och fyll i följande blankett med dina föräldrar. Resultatet kan avslöja om dina föräldrar är digitala immigranter … … Du och din generation hör definitivt till de digitalt infödda.

I vilken ålder …

Jag

Förälder

... har jag skrivit med (elektronisk) skrivmaskin ... bekantar jag mig med (ser och rör) en dator ... börjar jag jobba med dator ... läser och skriver jag e-post regelbundet ... surfar jag på nätet ... köper jag min första mobiltelefon ... betalar jag mina räkningar på nätet ... köper eller får jag min första minnessticka ... köper jag en digikamera ... köper jag en mobiltelefon med kamera ... köper jag en mp3-spelare ... köper jag en digibox ... köper jag en smarttelefon ... går jag med i Facebook, Instagram eller LinkedIn ... laddar jag ner musik ... delar jag filer ... köper jag eller lyssnar på min första ljudbok

Kopieringsunderlag

Kompisrespons som verktyg Enligt forskare Annette Kronholm-Cederberg är det viktigt att eleverna får respons på sina texter också under arbetets gång och inte enbart när texterna är färdiga slutprodukter. Kompisresponsen är en skrivstrategi där eleverna arbetar tillsammans för att utveckla sina texter. Att skriva ska vara en social aktivitet som tränar eleverna att tänka på mottagaren: För vem skriver jag och hur låter min text i andras öron? Kompisresponsen går bra att kombinera med högläsning. Det lönar sig för eleverna att läsa sina egna texter högt för sig själva och för varandra i början av en skriv process. Det hjälper eleverna att få perspektiv på den egna texten: vad fungerar och vad fungerar inte i texten?

! s p i T Högläsningen kan göras på olika sätt: – eleven läser sin text högt för klasskompisen eller i smågruppen – eleven läser sin text högt för sig själv. Hur göra det här praktiskt i klassen? Man kan be eleverna läsa sina texter högt samtidigt, trots att det blir ett sammelsurium av röster. För det är just det som kan få det hela att bli roligt när alla ”mummelläser” samtidigt. – eleven spelar in sin text på mobilen och lyssnar på den tillsammans med en klasskompis. – klasskompisen läser texten högt så att eleven som skrivit den själv får höra hur det låter.

Vad är en text

Positiv responskultur Konstruktiv textrespons i klassen måste börja med att eleverna känner sig trygga med varandra. Hur möjliggör man det som lärare? Finns det några garantier att lärare lyckas skapa en trygg och positiv stämning i klassen där alla stöder varandra? Nej, kanske inte, men det finns vissa förutsättningar och ramar som möjliggör en positiv responskultur. För lärare gäller det att iaktta gruppdynamiken i gruppen och lyssna in stämningen i klassen. Kanske fundera på vem som går ihop med vem? Man kan också börja med små steg: Låta eleverna skriva i par, läsa upp texten för ett annat par, som sedan läser sin text. Det är också viktigt att låta eleverna själva välja om de vill få respons av en kompis eller enbart av läraren. Man kan också låta eleverna själva välja vilka delar av texten som de vill få respons på, eller vilken aspekt. Målet med skrivundervisningen ska vara att eleverna blir textförfattare med egna röster.

Fokusera på något specifikt Då man ska ge kompisrespons måste man hålla sig till den specifika uppgift man fått. Många gånger är det bra att jobba med kompisrespons så att man endast lyfter fram det som man tycker är bra med texten i fråga. Om man övat i klassen på till exempel materialbaserat skrivande kan man välja att ge respons endast på referat-eller citat tekniken. Man kan också bryta ner responsen på ordnivå och granska skribentens ordval. Det blir dessutom en bra uppgift i ordkunskap.

! s p i T

Responsgrupparbete – Är det en lämplig metod inom ämnet svenska? En avhandling som skrivits vid Karlstads universitet, 2010 http://kau.divaportal.5rg/smash/get/diva2:326229/FULLTEXT01.pdf Hur skriver niondeklassarna? – Synpunkter och frågeställningar med anknytning till utvärderingen av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 år 2011 (2011) Elina Harjunen m.fl. http://www.oph.fi/download/132346_Hur_skriver_niondeklassarna.pdf

Vad är en text

Lek författare Exempel på hur man kan arbeta på ordnivå med utdrag ur litteraturen. Gör följande text mer beskrivande: T-shirten hade ett tryck av ett berömt surrealistiskt konstverk av René Magritte, en teckning av en pipa och den kursiva texten: Ceci n’est pas une pipe. (”Det här är inte en pipa.”) John Greene (2012). Förr eller senare exploderar jag, s. 178. Bonnier Carlsen bokförlag.

Nu ska du omskriva texten så att den blir saklig: Morgondimman ligger tät och gråvit som surmjölk utspädd med vatten. Allt jag ser när jag blickar ut från fågeltornet i norra änden av sjön är bladvassen, några sälgbuskar, de närmaste alarna och björkarna vid stranden och en flik orörligt aluminiumfärgat vatten i gatan man fräst upp i vassen rakt nedanför tornet för att skapa bättre utblick över sjön. Vasskanten utgör världens ände; bortom den är ett grått ingenting. Lars Sund (2010). En morgontrött fågelskådares bekännelser, s. 14. Söderströms.

Mina hittills nästan sexton år har varit fyllda av en massa polska huskurer: glaskoppar som sögs fast på ryggen, bitar av gul lök som stoppades upp i stjärten mot mask när jag var tre år gammal, koppararmband som skulle skydda mot elektromagnetisk strålning, men som bara färgade min arm grön, en stinkande löksaft med socker som garanterade att sätta igång kräkreflexerna varje gång jag hade hosta, och sist men inte minst – ett helt år då jag fick gå omkring med halva små bollar i skorna för att bota mina platta fötter. Emmy Abrahamson (2011). Min pappa är snäll och min mamma är utlänning, s. 7. Rabén & Sjögren.

Hur lyckas du göra följande text mer rolig? Fjorton miljoner böcker, tre miljoner ljudupptagningar, närmare en miljon journaler och dagstidningar – och bara en sal för allmänheten. Med tanke på storleken har British Library ett magert utbud för vanliga besökare, framför allt barnfamiljer – de guidade visningarna riktar sig till vuxna och man måste vara 18 år för att besöka ljudarkivet. Med familjen i London, s. 105 (2013). Reseförlaget

Skriv det här utdraget på korrekt skrivspråk: Ändå lyxsvennarna är ganska få för nästan alla i skolan hör till lodisgänget som går klädda i tattartrasor med söndriga skinnjackor och jeansen maxat håliga. Ofta dom har total oreda i håren och ibland tjejerna har långa röda sammetskjolar och rutade strumpor. Jonas Hassen Khemiri (2003). Ett öga rött, s. 36

Vad är en text

Nu ska du öva dig i att härma en stil med hjälp av utdrag ur skönlitteraturen. Välj vilken roman som helst och slå upp den på valfritt ställe. Välj ut ett utdrag på fyra till fem stycken. Läs detta utdrag så att du kan innehållet i det. Be nu din lärare kopiera de utvalda styckena på papper. Sedan klipper du bort ett stycke i mitten, inte det första stycket och inte heller det sista. Skriv sedan om det bortklippta stycket så att du försöker härma stilen i texten. När du är färdig med ditt stycke så jämför du med originalet. Läs sedan hela utdraget för din kompis – klarar hon eller han av att lista ut vilket stycke du skrivit?

Vad är en text

Stavningskontroll Enligt kriterierna för vitsordet 8 i modersmål och litteratur i årskurs 9 ska eleven bland annat behärska rättstavningen och kunna producera texter för hand och med ordbehandlingsprogram. Dessutom ska eleven kunna utnyttja informationsteknik. Rättstavningen borde med andra ord vara ganska långt automatiserad hos eleverna i årskurs 8. I stället för diktamensövningar är det mer relevant att i det här skedet ge eleverna verktyg för hur de kan förbättra sina texter i avseende på rättstavning. Verktygen kan bestå av att de lär sig att använda elektroniska rättstavningsprogram. På nätet hittar du www.petnoga.se som är ett gratis stavningsprogram som kan laddas ner. Tangentbordsträning är också något som det kan finns skäl att ta upp i samband med skrivträning. På webbsidan www.elevspel.se kan eleverna träna tiofingerssystemet.

Alla gånger är det inte lätt att veta varför stavningskontrollen föreslår fel i texten. Skriv följande tre meningar i ett Worddokument och försök att lösa felen. 1. Vissa män är mer aktiva när det gäller barnuppfostran och vissa mindre. 2. Är mamman lycklig? 3. Jag tycker att samhället i Skandinavien är jämnlikt. 4. Jag fick en strålande ide. 5. Finns det själ att tacka nej till erbjudande? 6. Tanden verkar hela tiden. 7. De känslor som väcks hos mig när jag ser denna bild är att det händer många bil krockar i onödan för att man kör med dåliga däck ... Det är hemskt. 8. I mitt tycke är reklamen ganska lyckad, med bilden som visar hur bra bilen passar till olika miljöer och med hela uppbyggnaden med text efter bilden och mycket fakta om bilen i informationsfältet. 9. Jag tror inte att andra får samma association som mig för att min association är väldigt personlig. 10. Reklamen är uppbyggd så att de är två tjugo års man och kvinna på bilden som går i en parkliknade skog med höstjackor på sig.

Vad är en text

Läslogg När eleverna skriver läsloggor är det viktigt att påminna dem om att läsloggen ska innehålla deras tankar om boken och inte vara ett handlingsreferat. Man kan låta dem flödesskriva fritt eller ge dem modeller för hur en läslogg kan se ut. Här följer två modeller. I den första modellen skriver eleven ett citat ur boken i den vänstra spalten som kallas text. Där anger eleven också bokens titel, författare och på vilken sida citat står. I den högra skriver han eller hon vilken tanke, känsla eller association som citatet väckte hos honom eller henne. Den andra modellen är uppdelad i fyra kolumner. Varje kolumn har sin egen symbol. Plusoch minustecknet står för vad eleven gillar eller ogillar i boken, frågetecknet för vilka frågor som dök upp under läsningens gång och vad som blev oklart. Ett vågformat talstreck står för de mönster och upprepningar som eleven tycker sig kunna hitta i sin bok.

Vad är en text

Läslogg TEXT

TANKE

(kom ihåg att ange sidan där citatet står)

__________________________________________________

Boken ____________________________________________ av _________________________________________________ titel författare

har lästs och kommenteras av ______________________________________________________ i klass ________________

Kopieringsunderlag

Igen händer det att ....

Läslogg Jag förstår inte …

_______________________________________

Jag tycker inte om att ...

Jag tycker om att ...

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

_______________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

_______________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

_______________________________________

_______________________________

________________________________ _______________________________

_______________________________

________________________________ _______________________________

titel

författare

Boken _______________________________________________________________________ av ___________________________________________________________

har lästs och kommenteras av _______________________________________________________ i klass ________________

Kopieringsunderlag

2. Gör din röst hörd Grundprinciper för litterära samtal Litteraturpedagogen Aidan Chambers bok ”Böcker inom oss” utgör källan till avsnittet Grundprinciper för litterära samtal. Här sammanfattar vi hans utgångspunkter för litterära samtal.

Låt eleverna i sina samtal ... – börja med de konkreta och enkla frågorna, till exempel Vad händer i boken? Spara djupare frågor som Vad handlar boken egentligen om? till ett senare skede. – utbyta entusiasm. Låt dem berätta för varandra vad de gillar och ogillar i en bok. – utbyta frågetecken och tillsammans diskutera fram eventuella svar.

Lär dem att ... – ställa öppna frågor till varandra. Be dem undvika varförfrågan eftersom den ofta har en hämmande effekt på samtalet. – ställa följdfrågor under boksamtalet. – utbyta kopplingar. Se mönster och upprepningar i det som de läst. Kunna koppla det som de har läst till den egna verkligheten. – jämföra texter med varandra för att se vad som förenar dem och skiljer dem åt.

Följande uppgifter kan utgöra en ingång till boksamtal: – Teckna någon situation ur boken. Välj en sådan situation som du har en stark åsikt om. Visa upp bilden för dina klasskompisar och låt dem ställa frågor utifrån bilden. – Gör en lista på fem föremål som beskrivs i boken. De ska vara viktiga för handlingen. Du kan skriva eller rita dem. Räkna upp föremålen eller visa din teckning för klasskompisarna och låt dem ställa frågor om boken utifrån föremålen. – Spela in en lämplig ljudmiljö till en scen i boken. Spela upp den för klasskompisarna och berätta vad som fick dig att välja just de ljuden.

Gör din röst hörd

Lyssnaruppgift

Man lär sig mycket av att lyssna på andra. Då man lyssnar aktivt kan man också bedöma vad man tycker var lyckat och vad som kanske kunde ha varit bättre. För att kunna ge respons på andras litterära samtal kan du granska samtalet utifrån följande underlag. Sedan kan du antingen ge din bedömning till läraren eller till dem som samtalat, eller ge muntlig respons utifrån dina anteckningar.

Grupp: Datum: Bedömare:

(bedöm med siffra 1–10) 1. Gruppen har valt en tydlig och intressant inledning. 2. Gruppen har fördelat inläggen väl. 3. Alla i gruppen deltar i samtalet. 4. Gruppmedlemmarna talade tydligt och lagom långsamt, med energi och entusiasm. 5. Gruppen använde tiden väl. 6. Publiken ställde frågor. 7. Samtalet var välstrukturerat och genomtänkt (formulera fritt). 8. Vilka aspekter på verket diskuterade gruppen under sitt samtal? 9. Vad saknade du? 10. Ge ett betyg för gruppens boksamtal (4–10) Motivera ditt betyg.

Tack för din medverkan!

Kopieringsunderlag

Den som deltagit i samtalet fyller i och utvärderar sin egen insats. Jag tycker att jag lyckades bra med att ...

– föra fram mitt innehåll klart och tydligt – lyssna till andra och även kommentera det som sades – fråga efter det jag inte förstod – fråga efter det jag ville veta mer om.

Vad jag lärde mig under samtalet: _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Boken som diskuterades är intressant för att … _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Kopieringsunderlag

Bilderboken som underlag för litterära samtal Man kan med fördel också jobba med bilderböcker i klassrummet. Tillsammans läser, analyserar och diskuterar man dem på samma sätt som romaner och noveller. Fördelen med bilderböcker är att man hinner läsa en hel bilderbok under en lektion. Detta underlättar för många långsammare läsare. Hundarnas Kalevala av Mauri Kunnas är ett ypperligt exempel på en bilderbok som man kan läsa tillsammans i klass. Eftersom den moderna bilderboken inte alls är en lätt genre finns det mycket att uppmärksamma, diskutera och analysera. I Hundarnas Kalevala måste man givetvis också beakta om den är eller inte är motstridig, med hänvisning till ursprungstexten.

Läs en bilderbok i grupper om fyra till fem elever per grupp. Ni kan gärna turas om att läsa högt. Diskutera sedan kort er läsning så att ni ställer frågor till texten. Fanns det något i innehållet ni inte förstod? Något ni tyckte speciellt mycket om? Något ni saknade? Välj sedan en karaktär ur berättelsen och fyll i följande vänbok (exemplet gjort för Mauri Kunnas bilderbok Hundarnas Kalevala) som om du skulle vara denna karaktär. Du måste utgå från hur du uppfattar karaktären i texten, du kan med andra ord inte bara hitta på vad du svarar utan det måste kunna bevisas med hjälp av din läsning. *** Samtala till sist om era iakttagelser kring karaktärerna ni valt. Finns det motstridigheter i era tolkningar? Sammanfatta till sist det ni har sagt. Tycker ni att ni nu känner karaktärerna i berättelsen? Genom att sammanfatta kontrollerar du att du förstått det som sagts och din samtalspartner kan korrigera dig om han eller hon tycker att det är något som inte stämmer. Sammanfattningar är bra, även för att det är först då du återberättar något du lärt dig som du har förstått det.

! s p i T Läs gärna något textutdrag ur Anders Larssons Kalevala för lata (2009). Eller lyssna på Anders Larsson då han läser ur Kalevala för lata i YLE Arkivet.

Gör din röst hörd

Namn:

_________________________________________________________________

Ålder:

Kön:

Tycker om:

_________________________________________________________________

Yttre egenskaper:

_________________________________________________________________

Det hos mig som jag är mest stolt över:

_________________________________________________________________

Min favoritplats:

_________________________________________________________________

Hurdan är min roll i Kalevala:

_________________________________________________________________

Mitt mest använda plagg:

_________________________________________________________________

Mina hobbyer:

_________________________________________________________________

Bloggar jag brukar läsa:

_________________________________________________________________

En dålig vana jag har:

_________________________________________________________________

Jag blir glad av:

_________________________________________________________________

Mina framtidsplaner:

_________________________________________________________________

man

kvinna

Min hälsning till dig som inte ännu har läst Hundarnas Kalevala:

Kopieringsunderlag

Litterära samtal på webben Litterära samtal på webben kan också göras i form av bloggar som klassen skapar om sin läsning. En gemensam klassblogg är också ett litterärt samtal. Ibland kan man vinkla bloggen så att den handlar om något specifikt. Ett exempel på detta är att man i bloggen besöker de geografiska platser som romanen utspelar sig på, se http://attbesokaenroman.se/

! s p i T

Bokbloggar På webbsidan www.biblioteken.fi hittar du en lista på bokbloggar och böcker som kan användas i undervisningen. www.bokbloggar.se är ett arkiv över svenska bokbloggar. Det är relativt vanligt att elever inom modersmålsundervisningen och svensk undervisningen (Sverige) klassbloggar om romanen Ondskan av Jan Guillou, till exempel: http://arkivondskan.wordpress.com/uppgifter/ http://9bbloggar.se/?page_id=56 http://nybro.se/templates/Page17673.aspx

Obs! I Chatta nämner vi titeln Tio små negerpojkar i samband med Netlibris avsnittet. De elever som citeras har läst en äldre utgåva av Agatha Christies klassiker. Numera heter den Och så var det bara en kvar. SAOL ratade ordet neger redan i upplagan 2006 eftersom det anses vara politiskt inkorrekt. Vilka andra sådana ord känner du till?

Gör din röst hörd

Teater som konstform I Chatta! diskuterar vi skillnaden mellan teater och drama och tar upp olika former av teaterkonst, till exempel ståuppkomiken. Här presenterar vi en annan form av teater – radioteater. Du får också tips på nyttiga länkar och böcker som har med teater att göra. I slutet av avsnittet hittar du olika dramaövningar vars syfte är att skapa gemenskap bland eleverna och öka deras förmåga till samarbete. Radioteater Pleppo Toy är en fri finlandssvensk teatergrupp som jobbar med tv, radio och teater. Deras radiosketcher finns tillgängliga på nätet. Teatergruppen ger också föreställningar i skolor.

Gör radioteater Välj en scen ur en bok eller en novell. Gör om den till radioteater. Gratis ljudeffekter hittar ni på nätet. Fundera på följande: Vilken är ljudmiljön? Hur ska ni skapa den? Till exempel skog – fågelkvitter, en uggla som hoar, syrsor som låter, vind som viner? Vilka ljudeffekter ska finnas med? till exempel en dörr som knarrar, någon som klampar in med stövlarna på, man hör hur någon andas, hjärtklappningar … Hur skapa spänning? till exempel genom musik, tystnad, tonfall ... Hur börjar scenen och hur avslutas den? Vilka ljud finns med först, och hur skapar man en avtoning? Manus Behövs det en berättarröst? Vilka repliker ska sägas?

webbtips: www.lankskafferiet.org

Gör din röst hörd

Att sätta upp en teaterpjäs i skolan Om man vill sätta upp en hel pjäs med eleverna kan man vända sig till stödordningen Kultur i skolan för att se vilka resurser som erbjuds. Eventuellt kan man samarbeta med en teaterregissör för att sätta upp en pjäs. http://www.kulturfonden.fi

Improvisationsövningar är ett bra sätt att få upp energinivån bland eleverna.

Red ut knuten Eleverna ställer sig i en tät ring, så nära varandra som möjligt. En del av dem kan också stå innanför ringen. Be dem blunda och räcka ut händerna. Ordna deras händer så att alla håller varandra i händerna i en salig röra. Be dem öppna ögonen och reda ut knuten utan att tappa greppet om varandras händer.

Polisbilen Eleverna arbetar parvis. Paren ställer sig så att det bildas en yttre och en inre ring. Den elev som står bakom sitt par, i den yttre ringen, ska styra sin ”bil”. ”Bilen” får röra sig framåt och den får ändra riktning men bara i en 90 graders vinkel. Klasskompisen som styr bilen får inte röra på sig, utan ska stå på sin plats och ropa ut sina kommandon. En polisbil ska också finnas med i leken. Den elev som agerar polisbil ska hålla sina händer ut från kroppen. Polisbilens par, eleven som står bakom, ska försöka fånga så många andra bilar som möjligt. När en bil hamnar i polisbilens klor förvandlas den också till en polisbil, genom att hålla händerna rakt ut från kroppen. Leken tar slut när alla bilar har blivit polisbilar.

Kiosken En av eleverna är kioskförsäljare. De andra ställer sig i kö bakom en imaginär disk. En i taget ska de köpa något av kioskförsäljaren. Varken försäljaren eller kunderna får använda bokstaven B. Om någon inte klarar av det är han eller hon ute ur leken. Svårighetsgraden ökar om man byter bokstav, till exempel att A är den förbjudna bokstaven.

Försäljare och tolk Be två elever spela försäljare och tolk. Tolken går utanför klassrummet så att han eller hon inte hör vad som sägs. Publiken bestämmer vilken produkt som försäljaren ska göra reklam för. Det kan till exempel vara potatisskalare, strumpbyxor, hårtork – låt fantasin flöda. Be tolken komma in för att försäljaren talar ett ”främmande” språk (nonsensspråk) som måste översättas till svenska. Försäljaren talar och demonstrerar hur produkten fungerar medan tolken översätter det för publiken.

Gör din röst hörd

Telepati Två stolar placeras relativt nära varandra. Två frivilliga ställer sig i var sitt hörn av rummet. Vid en given signal ska de gå mot stolarna från var sitt håll och sätta sig. De får inte titta på eller tala med varandra utan de ska bara känna på sig när de ska börja gå från sina hörn. När de satt sig på stolarna, fortfarande utan att kommunicera med varandra, ska de vända huvudena mot varandra och titta på varandra. Därefter ska de resa sig upp och gå tillbaka till sina hörn.

Byt min Samma idé som i förra övningen där man ska kommunicera utan ord, men nu gäller det att träna sitt pokeransikte. Två frivilliga ställer sig i respektive hörn av rummet, den ena ska se glad ut och den andra sur. De går mot stolarna, sätter sig, vänder sig om, tittar på varandra och byter min. Den glada blir sur och sura glad. Med nya miner återvänder de till sina hörn.

Dra en replik Eleverna ska skriva ner repliker på lappar. Fyra till fem elever spelar upp en påhittad situation, till exempel att de sitter i en buss eller i ett flygplan, eller befinner sig på ett sjukhus. Repliklappar har delats ut åt de elever som ska spela upp scenen. De får läsa upp sin replik när de själva vill. Tillsammans ska de få replikerna att passa in i situationen.

Författaren Till den här övningen behövs fem frivilliga elever. En av eleverna spelar en författare som sitter vid datorn och skriver på sin roman. Författaren talar högt och de övriga eleverna gestaltar det han eller hon skriver. Eleverna kan också hitta på repliker som författaren måste lägga till i sin berättelse.

! s p i T Litteratur

Kent Hägglund och Kirsten Fredin: Dramabok, Liber 2004 Nena Stenius: Tänk dig att … teater i skolan; en handbok för lärare Viveka Rasmusson och Bodil Erberth: Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete, Studentlitteratur 2008 Galvin Bolton (översättare: Anna Sörmark, redaktör Anita Grundbaum): Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik, Bokförlaget Daidalos 2008

Material på webben www.teaterakuten.se http://www.abelli.se/teaterkurs/ www.labbet.fi

Gör din röst hörd

Gatukonst Gatukonst är en häftig konstform eftersom den hela tiden pågår i samhället. Du kan nästan dagligen hitta kommentarer i din omgivning, åtminstone om du bor i stads miljö. Har du lagt märke till gatukonsten på din hemort? Har du märkt att gatukonsten kan ta sig flera uttryck? Det kan vara text till exempel på väggar, dörrar eller lyktstolpar. Det kan också vara så att någon har valt att virka ett stycke kring en lyktstolpe. Det roliga med gatukonst är att det ibland är väldigt tydligt och synligt, andra gånger kan det ta en stund att förstå det eller hitta budskapet.

Gör din röst hörd

! s p i T

Du hittar fina bilder på Street Art Utopia. https://www.facebook.com/streetartutopia?fref=ts Du kan också hitta mycket här http://thisiscolossal.com/?s=street+art

Forska på din hemort. Var hittar du gatukonst? Hurdan konst är det? Hur kommunicerar den med sin omgivning?

Nu ska du skapa gatukonst i din skola. Du kan märka ut dina favoritplatser, berätta om fina minnen eller ge förbättringsförslag på olika utrymmen på skolan. Till den här uppgiften behövs Post it-lappar. Du kan skriva ner en åsikt eller hälsning på lappen eller enbart klistra upp en lapp. De gröna lapparna berättar om fina minnen, favoritplatser och annat positivt. De gula lapparna är neutrala. Via dem kan du förmedla dina idéer och tankar. Ser du rött? Limma en röd lapp på ställen som du inte tycker fungerar eller sådana som kunde förbättra.

Gör din röst hörd

3. Texter du möter Läs och överlev – ett vidgat textbegrepp Hur många texter tror du att du dagligen möter? Tänk dig att du skulle bokföra alla texter, från tidiga morgonen till sena kvällen, under en och samma dag. Hur många texter skulle det bli sammanlagt?

Vilka av följande texter har du mött i dag? Ordna texterna i den ordning du möter dem under dagen.

Texter du möter

Texter i texter kallas intertextualitet Intertextualitet är ett litteraturteoretiskt begrepp som introducerades av Julia Kristeva 1969. Begreppet innebär att man inte kan isolera texter från varandra utan ser dem i ett nät av relationer till andra texter. Man ställer texter mot andra texter för att jämföra och tolka. Och det finns forskare som i enlighet med Kristeva menar att det i alla texter finns citat från tidigare texter. Att arbeta med intertextualitet i undervisningen kan till exempel innebära att man jämför böcker med varandra för att söka efter kopplingar mellan dem. Ett tydligt exempel på en intertextuell relation mellan två böcker utgörs av självbiografin Jag är Zlatan Ibrahimovic skriven av David Lagercrantz och romanen Som Zlatan fast bättre av Niclas Christoffer. En frågeställning som fungerar i de flesta litteratursamtal där man jämför texter lyder: Vad är likt? Vad är olikt? Det är också bra att träna eleverna i närläsning så att de lär sig att argumentera för sin tolkning. Vad i texten får dem att tycka på ett visst sätt?

Texter du möter

I följande uppgift kan man till exempel gå till väga så att man delar in eleverna i grupper som antingen läser Suzanne Collins Hungerspelen eller Veronica Roths Divergent. Om det finns elever som inte läst Harry Potter -böckerna av J.K. Rowling kan man låta dem bilda en grupp. Under läsningens gång (schemalagd läsning där eleverna läser ett antal sidor till ett visst datum) diskuterar eleverna böckerna i klassen för att hitta intertextuella kopplingar mellan böckerna. Följande textutdrag ur Harry Potter och De Vises Sten och Divergent. Text kan fungera som introduktion till uppgiften. När Harry Potter, huvudpersonen i Harry Potterböckerna, ska börja i Hogwarts skola för häxkonster och trolldom, genomgår han först ett test som avgör vilket elevhem han tillhör. Testet kallas för sortering och går ut på att de nya eleverna tar på sig en sorteringshatt som ropar ut namnet på det elevhem som blir deras. Så här låter det när det är Harrys tur att prova hatten: ”Hmm”, sade en tunn röst i hans öra. ”Svårt. Mycket svårt. Massor med mod, ser jag. Inget dåligt huvud heller. Det finns begåvning, ja du store tid, det vill jag lova – och en stark längtan att visa sin duglighet, det var verkligen intressant … Så var ska jag placera dig?”

Divergent heter den första boken i Veronica Roths trilogi. Huvudperson heter Beatrice. Hon har nyligen fyllt 16 år vilket innebär att hon måste välja vilken falang (samhällsgrupp) hon vill tillhöra för resten av livet. Hon genomgår lämplighetstest inför valet och då låter det så här: ”Vänta”, avbryter jag henne. Menar du att du inte vet vad jag är lämpad för?” ”Både jag och nej. Min slutsats är att du uppvisar en lika stor lämplighet för De osjälviska, De tappra och De lärda. Människor som får sådana här resultat brukar...” Hon kastar en blick över axeln, som för att försäkra sig om att ingen står bakom henne. ” ...kallas divergenta.” 1. Diskutera på vilket sätt situationerna som huvudpersonen utsätts för påminner om varandra. 2. På vilket sätt skiljer sig huvudpersonerna från varandra? 3. Till vilken genre hör böckerna? Vad får er att tycka så?

Texter du möter

Att jobba med tematiserad läsning är riktigt kul. Det betyder att man är flera som läser olika sorters böcker men med en gemensam nämnare, till exempel temat. Hur givande är det inte att samtidigt diskutera en novell, en roman, en tecknad serie och en film om kärlek? Nyttan av tematiserad läsning är att man får olika infallsvinklar på ett och samma ämne och kan sedan diskutera det tillsammans. Hur kan man förmedla en stor kärleksberättelse i en kort novell? Är det fel att se en kärleks berättelse på film? Borde man hellre läsa om den och skapa inre bilder? Här kommer exempel på texter som kan kopplas ihop: Noveller Kyssen av Hjalmar Söderberg Den första kärleken av Tage Danielsson Hål i hjärtat av Henrika Andersson Självbiografier A6171 Ett judiskt levnadsöde av Ferenc Göndör (finns också som lättläst) Anne Franks dagbok av Anne Frank (också som lättläst) Det du inte såg av Marcus Lutteman och Patrik Sjöberg En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie En självbiografi av Agatha Christie Gul utanpå av Patrik Lundberg I skuggan av San Siro av Martin Bengtsson Jag är Malala av Malala Yousafzai Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz (också som lättläst) Lite räcker inte av Eva Wahlström Mitt namn är Emmerich av Emmerich Roth Svenska hackare: Minecraft: block, pixlar och att göra sig en hacka: Historien om Markus ”Notch”Persson och spelet som vände allt upp och ned av Daniel Goldberg Linus Larsson Texter i anknytning till andra världskriget och judeförföljelserna Anne Franks dagbok av Anne Frank Maus av Arthur Spiegelmann (tecknade serier) Mitt namn är Emmerich av Emmerich Roth A6171 Ett judiskt levnadsöde av Ferenc Göndör

(Den här uppgiften lämpar sig för samarbete med historia).

Texter du möter

Exempel på frågor som kopplar samman texter: • Beskriv miljön i boken. Påminner den om någon annan miljö som du stött på i böcker eller filmer? Hurdan tid utspelar sig boken i? Har du läst andra böcker om samma tid? • Vad går handlingen i boken ut på? Har du läst andra verk med liknande handling? • Är huvudpersonen en flicka eller pojke? Hur brukar det vara i de böcker du läst? • Hurdana overkliga inslag finns det i boken? Påminner de om något du läst förr?

Janne Teller, Om det var krig i Norden (2012) är en suverän bok att använda i under visningen för att göra ett perspektivbyte. Eleverna tvingas att tänka om en hel del, utifrån en tillvaro som politisk flykting, asylsökande eller invandrare. Kan med fördel läsas tillsammans med Annika Luthers Ivoria (2006).

Texter du möter

Tidningstexter Man kan studera tidningstexter på många olika sätt. Man kan läsa dem och sedan diskutera dem för att få en gemensam förståelse, man kan öva att skriva i olika tidningsgenrer, man kan transformera/omvandla innehållet i en tidningsgenre till en annan. Man kan dessutom studera hur tidningsgenrer ser ut på webben i jämförelse med papperstidningar. Det kan även vara nyttigt att jämföra riks omfattande tidningars innehåll med regionala och lokala tidningar. Varför inte jämföra tidningar som ges ut på olika språk? På nätet finns ganska mycket färdigt material, se till exempel på: http://www.tidningeniskolan.fi/ http://www.mediekompass.se/

Artikel Sök upp artikeln på nätet: Johan Unenge – Sveriges läsambassadör. Foto: Malin Sandberg /Sveriges Radio Publicerat: fredag 23 september 2011 Malin Sandberg

Artikeln består av alla de olika genremarkörerna som anses vara typiska för artikeln. Vilka är de?

Plocka ut och presentera den enligt dig viktigaste informationen i artikeln. Jämför sedan dina resultat med en kompis.

Texter du möter

Ronja Boije: Andra klassens personlighet Publicerad: 12.8.2013 14.04 Uppdaterad: 12.8.2013 14.05 Är det alltid en fördel att vara social? Och är det viktigaste som finns vilket intryck man gör på andra? I en uppmärksammad bok diskuterar författaren Susan Cain förtjänsterna av att vara introvert.

Samhälle: introvert personlighet När jag studerade ekonomi tvingades vi ibland gå workshopar i självkännedom. För att leda andra måste man känna sig själv – det var väl den underförstådda tanken i upplägget. Under ett tillfälle gjorde vi en övning där man skulle fundera på fördelar och nackdelar med sina främsta personlighetsdrag. I vilka situationer var de nyttiga och när ställde de till med problem? Under diskussionen hörde jag två tjejer som konstaterade att de var sociala och förtvivlat försökte komma på någon situation där det var en nackdel. ”Jag tror inte att det finns något dåligt med att vara social”, sa den ena till slut. De hade fel. Inte bara i sin terminologi, utan också i antagandet att det inte finns några nackdelar. Vad mina studiekompisar menade med ”social” var egentligen ”extrovert”, alltså ett utåtriktat och kontaktsökande beteende till skillnad från ett ”introvert” beteende som är mer inåtriktat och tillbakadraget. Terminologi förvirringen avslöjar dock något viktigt, nämligen att extroversion i dag uppfattas som entydigt positivt. För vem vill inte vara social om alternativet är att vara asocial och udda? I boken Tyst, som nyligen kommit ut på svenska, försöker den amerikanska författaren Susan Cain omvärdera uppfattningen om vad introversion innebär. Cain har själv lidit av introversion, och med lidit menar jag att hon lidit av omgivningens fördömande inställning snarare än av sin personlighet. Motpolerna introversion-extroversion är ett arv från Jung och detta personlighetsdrag spelar fortfarande en viktig roll inom personlighetspsykologin. I värderingen har det dock skett en avgörande förskjutning. Medan Jung uppfattade introverta som kulturfrämjare med ett rikt inre liv, så klassificerar exempelvis den så kallade femfaktorteorin – idén om att personlighetsdrag kan delas in i fem universella kategorier – introversion som avsaknad av självsäkerhet och sällskaplighet. I linje med kulturhistorikern Warren Susman kallar Cain utvecklingen för en övergång från karaktärskultur till en personlighetskultur med en brytpunkt runt år 1900. I karaktärskulturen var det viktigaste hur man uppförde sig privat, medan personlighetskulturen fokuserar på vilket intryck man gör på andra. Med detta följde en förändrad uppsättning ideal: om man tidigare skulle vara plikttrogen och hedersam skulle man nu vara tilldragande och inbjudande. Ett extrovert ideal ersatte ett mer introvert och denna förändring har kommit att prägla hela samhället. Cain påpekar att alla de viktigaste samhällsinstitutionerna i dag är inrättade för extroverta – i skolan arbetar vi i grupp, på arbetsplatser jobbar vi i öppna kontors landskap, och i kyrkan uppmuntras vi att delta i gemenskapen så mycket som möjligt. Samtidigt lyfter Cain upp studier som visar att vi lär mera genom individuella studier än i grupp och att gruppmentalitet kan missgynna kreativitet. I sin undersökning av det extroverta idealet gör Susan Cain även ett besök på Harvard Business School och lyckas här sätta fingret på vad som är problemet med

Texter du möter

ett överdrivet extrovert ideal. Studenterna får tips om hur de ska föra sig på lektionerna: ”Prata med övertygelse. Även om du bara tror något till 55 procent, säg det som om du trodde på det till 100 procent.” Den tidigare affärsjuristen Cain frågar sig vad som händer med ett näringsliv där man värderar snabba och tvärsäkra svar högre än ett mer avvaktande och reflekterande beslutsfattande. Hon drar en parallell till finanskrisen och refererar till studier som visar att extroverta personer tenderar att ta större risker och vara mer belöningskänsliga än introverta. Susan Cains poäng är inte att det är något fel med att vara extrovert, eller social som mina studiekompisar skulle ha kallat det. Problemet är när vi hyllar det extroverta idealet så långt att vi anpassar hela samhället efter det och sedan pekar ut intro version som en form av missanpassning utan att se att det finns nackdelar med extroversion och fördelar med introversion. Cains bok är skriven i en amerikansk kontext, men frågan är om inte också det välkänt blyga Finland börjat betrakta introversion som ett andra klassens personlighetsdrag. Ronja Boije är litteraturvetare och ekonom.

Artikeln bygger på två parallella texter. Vilka är de? Varför tror du att Ronja Boije valt att disponera sin text på det sättet?

Texter du möter

Sök upp artikeln på nätet: SvD guidar till Oslo 18 februari 2010 kl 06:00 , uppdaterad: 29 april 2013 kl 10:17

Hur skiljer sig en webbartikel från en vanlig artikel? Vilka möjligheter har en webbartikel i jämförelse med en artikel tryckt i tidningen?

Skapa en artikel vars innehåll baserar sig på sevärdheter se på din hemort. Använd gärna din telefon för att fotografera de platser du tycker att man ska besöka. (Uppgiften lämpar sig för samarbete med bildkonst).

Sök upp artikeln på nätet: Experter: LCHT – den mest effektiva dieten Förvandla innehållet i artikeln till – en reklam för en ny kostcirkel – en löpsedel – en låttext. Källa: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/experterlchfdenmesteffektivadieten_8541310.svd

Ledare I en ledare tar tidningen och/eller chefredaktören/ledarskribenten/ någon i ledarredaktionen ställning till något aktuellt i samhället. Stilen i ledaren är saklig och den påminner om artikeln.

Läs ledaren i olika slags tidningar, till exempel i Hbl, Iltasanomat, Birka, Filmjournalen och EOS. Lyft fram det som är lika och annorlunda i ledarna.

Läs olika tidningar samma dag, till exempel Borgåbladet, Västra Nyland, Ålandstidningen, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Har tidningarnas ledare samma innehåll?

Texter du möter

Notis Notisen är den kortaste typen av nyhetstext. Notiser är nyheter som inte fått samma utrymme som artiklar. Notisen börjar alltid med att svara på frågan ”vad har hänt?” Notisen har en rubrik men ingen ingress och språket är objektivt. Notisen kan vara svår att skriva eftersom den ska vara så kort. Personer benämns inte med namn utan kallas ”kvinnan från Pedersöre”, ”cyklisten” eller ”åldringen”.

Titta på innehållet i notisen. Hurdana bilder skapar denna information i ditt huvud? Skriv om bilderna till en rocklåt eller en visa som baserar sig på innehållet i notisen.

Leta fram en artikel som intresserar dig. Skriv sedan om innehållet till en notis med samma emfatiska disposition (alltså börja med det viktigaste för att sedan skriva om de mindre viktiga detaljerna) som artikeln har.

Texter du möter

Reportage Reportaget är en genre som man kanske inte hittar varje dag i tidningen. Det beror på att reportaget oftast är den dyraste genren att skriva eftersom den kräver till exempel en resa som underlag. Reportage ska underhålla läsaren och därför publiceras de oftast i helgens tidningar då tidningsläsare har mera tid att fördjupa sig i sitt läsande.

Sök upp reportaget på nätet: Finskt drivhus för nya smaker av Linda Forth 24 september 2013 kl 08:49 , uppdaterad: 24 september 2013 kl 13:39 finland

Det här reportaget kan dra nytta av att vara en webbtext. Vilken är den största fördelen med att det är en webbtext?

Sök upp reportaget på nätet: Reykjaviks fiskekvarter TANIA FUENTEZ/Scanpix 13 maj 2013 kl 13:21 , uppdaterad: 31 maj 2013 kl 13:13

För att vara ett reportage ska texten beskriva miljö, människor och bakgrund. Ringa in de ställen i reportaget där du tycker att skribenten lyfter fram miljö, människor och bakgrund.

Texter du möter

Kolumnen Det finns olika slags kolumner i dagstidningar. En sportjournalist skriver om sport medan kulturjournalisten lyfter fram musik, bildkonst eller till exempel teater. Här kan du läsa en datajournalists kolumn.

Vem gör journalistikens Spotify? Publicerad januari 25, 2013 i Vasabladet Det är fascinerande hur snabbt man tar ny teknik för givet. För två månader sedan registrerade jag mig på nättjänsten Netflix. För knappa tio euro per månad kan jag nu titta på hur många filmer och tvserier jag vill – helt lagligt. Netflix pausar när jag vill, vet vilket avsnitt som är näst i tur och gissar sig till vilka filmer jag kommer att tycka om. Tanken att gå ut i kylan för att hyra en film till priset av en halv månadsprenumeration på Netflix är lika främmande som att, ja, köpa en cd-skiva när det finns Spotify. Det har tagit sin tid, men filmoch musikindustrin börjar äntligen hitta sin plats i den digitala världen. Det är nästan femton år sedan Napster vände upp och ner på branschen. Man tycker att det borde ha gått snabbare. Egentligen är det ju alldeles självklart att det måste gå att skapa både bättre och billigare tjänster i en värld där man kan distribuera musiken och filmen genom fiberkablar i stället för fraktcontainrar. Som journalist är det med viss avund man sneglar på musik- och filmbranschen. Dagstidningarna står inför en liknande utmaning som den utdömda skivindustrin gjorde för bara fem år sedan. De måste överföra sin produkt från det analoga till det digitala. Hittills har det inte gått så där jättebra. Tidningarna har varken kommit på hur man ska tjäna pengar på nätet eller utnyttja den digitala plattformen för att nämnvärt förbättra själva produkten. I stället fortsätter man spekulera om huruvida dags tidningen har någon framtid och hurra över att Helsingin Sanomat äntligen blivit tabloid. Men fortfarande samma gamla papper. Till dagstidningarnas försvar är både musik och film lättare produkter att digitalisera. Det är fortfarande samma låtar du hör, men de kommer till dig genom andra kanaler. För nöjesindustrin är det också lättare att skapa alternativa inkomstkällor. Dagstidningarnas situation är mera komplex. För vad är egentligen produkten? Föreställ dig en värld utan dagstidningar. Det är en värld där i stort sett alla har tillgång till internet och allt fler äger en läsplatta. Du har en idé om en ny produkt som du kallar ”Vasabladet”, men du vet inte riktigt vad du ska göra av den. Vilka är dina kunder och vad är det du kan erbjuda dem? Är Vasabladets uppgift helt enkelt att informera om det viktigaste som händer i världen? Hur definieras i så fall vad som är viktigt? Och av vem? Eller är det att vara ett språkrör för dig som medborgare och ett forum för debatt? Handlar det i grunden om att förmedla en känsla av trygghet? Att visa att världen står kvar och att kanske ge nåt att prata om vid kaffebordet?

Texter du möter

Dagstidningarna väntar fortfarande på sitt Spotify. En digital plattform där de kan göra en bättre produkt till ett lägre pris. Över hälften av en tidnings kostnader går till distribution och tryck. På nätet kan man nästan helt eliminera de här kostnaderna. Men innan det kan ske så måste det till en grundlig självrannsakan. Varför finns det Vasabladet överhuvudtaget? Lek med tanken att sluta kalla det tidning (eller ännu värre, etidning). Vad finns då kvar och hur gör man en så bra digital produkt av det som möjligt? Jens Finnäs

Diskutera innehållet i kolumnen i grupp. Är innehållet fortfarande aktuellt? Redogör för varandra vad som har förändrats sedan kolumnen publicerades. Finns det något i innehållet som ni tycker fortfarande är aktuellt?

Texter du möter

Hbl 13.8.2013 Kaj Korkea-aho: Skrota bibelbältet Publicerad: 18.09.2013 12.14 Uppdaterad: 18.09.2013 17.08

Kan vi inte skrota benämningen bibelbältet redan? Åtminstone tillsammans lossa på bältesspännet och göra oss klara över vad det döljer, få fram den bleka trivselmagen i dagsljus, låta den dallra naken och synlig för vad den är: ett plufsigt resultat av åratal av stillastående? Österbotten är stort, alldeles fantastiskt och har i allmänhet väldigt lite med Bibeln att göra. De flesta österbottningar kan just ingenting om Bibeln, går inte i kyrkan och är inte särskilt religiösa. Benämningen bibelbältet är för utomstående alltför ofta en bekväm förenkling av geografi och demografi, för dem som bor där en behändig förklaring till bakåtsträvande strömningar i näromgivningen. Men det handlar ändå sällan om Bibeln när åsikterna börjar gå heta. Norra Österbotten är visserligen gamla väckelsetrakter, men det börjar vara länge sedan gudsordet brann. Det handlar i majoriteten av fallen om okunskap, om det slutna systemets fossilisering av omständigheter, om traditioner och tankesätt som sällan utmanas. Om isolation. Jag har alltid själv tänkt att det framför allt är ett resultat av språket. I den svenskspråkiga delen av Norra Österbotten talas det uråldriga dialekter, så skilda från svenskan att en del av invånarna aldrig lär sig att kommunicera ordentligt på svenska, för att inte tala om finska. De levande och unika modersmålen skapar stark samhörighet samtidigt som de stänger ut omvärlden. Begränsningarna skapar lätt en egen verklighet, betydligt lättare att förstå och kontrollera än den multidiversa verkligheten som man åtminstone anar till exempel i större städer. Men så är det väl överallt där man av någon orsak är omgiven av murar. Så funkar väl ösamhällen, så funkar väl rätt långt hela Svenskfinland. Man kan mycket riktigt läsa de mest varierande nyhetskommentarer och åsikter på alla landskapstidningars webbplatser. Men det är bara Österbotten man per automatik tillåts avfärda som allmänt inskränkt. När programmet Obs Debatt frågar folk på gatorna i Jakobstad vad de tycker om att staden nästa år ska få en egen pridefestival är de flesta odelat nyfikna och positiva. Den enda intervjuade motståndaren kallar sig värdekonservativ och säger att det är provocerande att bögarna kommer till Jakobstad och ordnar något dylikt. Okunskapen lyser igenom mannens motstånd betydligt mer än en konservativ värdegrund. Jeppis Pride ordnas förstås av lokala krafter för i första hand lokala intresserade. Bögarna finns och har alltid funnits i Jakobstad. Att mannen inte verkar inse detta är argument nog för att pridefestivalen ska ordnas, men har inget att göra med tro eller värdekonservatism. De allra flesta österbottningar är öppensinnade, också de som är religiösa. Det är dumt att låta en krympande minoritets okunskaper stämpla ett helt samhälle, lika dumt som det är att sätta likhetstecken mellan religiositet och inskränkthet. Kaj Korkea-aho är författare

Texter du möter

Läs kolumnen Skrota bibelbältet av Kaj Korkea-aho och fundera på hur han bygger upp sin argumentation. Vad är syftet med den här kolumnen? Börja med att plocka ut nyckelord, det vi kallar för kärnmening, i varje stycke. Vad är det väsentliga innehållet i stycket? Hurdana exempel använder Korkea-aho i sin text? Hur är texten disponerad? Går Korkea-aho i sin argumentation från det lilla till det stora eller från en helhet mot en detalj? Eller använder han sig av något annat sätt?

Texter du möter

Kaj Korkea-aho: Oron Publicerad: 13.8.2013 09.37 Uppdaterad: 18.9.2013 17.07 För halva livet sedan inledde jag mitt åttonde skolår med malande oro. Jag var en kroniskt bekymrad pojke, även om jag aldrig visade det utåt och alltsammans nu känns lika avlägset som målbrottet och min pottfrisyr. Jag hade knappast kommit ihåg så mycket av oron om det inte varit för att jag redan då var en skrivande människa. Dagboken från augusti 1998 är i vanlig ordning ödesmättad, detaljerna är (alltför) många; sömnlösa nätter, dålig mage, kallsvett. Min oro var oftast pragmatisk, vilket väl på sätt och vis var en lättnad – det fanns många jämnåriga även i min årskull som gick med allmän, svårdefinierad tonårsångest. Jag ängslades inför särskilda händelser. Speciellt återkommande var rädslan för olika slags talsituationer. Då jag inledde mitt åttonde läsår för halva livet sedan mådde jag dåligt på grund av ett stundande föredrag i finska. Det var inte ens nära förestående – det enda jag visste var att det skulle ske någon gång under hösten, det hade läraren i förbifarten nämnt på våren i sjuan, utan att ha en aning om vilket illamående hon utlöste hos den spinkige pojken i alldeles för stora kläder. Jag skrev redan samma kväll i panik ett utkast till ett föredrag, som för att utröna om jag skulle klara av det eller inte, utan att ha en aning om vad som egentligen förväntades av oss. Jag hade en konkret krok att hänga upp min rädsla för föredrag på, men jag är inte alls säker på att jag skulle ha upplevt det så värst annorlunda om jag inte hade stammat. Att jag hade talfel var och är givetvis en komplikation i många situationer, men lika mycket oroade jag mig som femtonåring för att glömma vad jag skulle säga eller för att jag skulle säga fel, att hela klassen skulle märka hur dålig jag var på finska. Oron var komplicerad och alldeles överväldigande, omöjlig att helt och hållet förstå som vuxen, overklig om det inte var för dagbokens minnesbilder. Föredraget visade sig vara en muntlig bokrecension som jag i sista stund bad om att få hålla privat tillsammans med läraren utanför lektionstid. Det fick jag, och det gick väl hyfsat. Jag pustade ut, men eftersom summan av oro var konstant började jag genast grubbla över att jag av någon obegriplig anledning lovat sitta i en panel som skulle intervjua kommunalvalskandidater. När jag för en tid sedan föreläste inför en grupp högstadielärare fick jag frågan vad jag tycker karaktäriserar en bra lärare. Jag svarade något i stil med någon som känner passion för sitt ämne. Säkert ett svar på den sanna sidan, men ändå en efterhands konstruktion – om jag faktiskt försöker minnas lärarna från min högstadietid minns jag väldigt lite av deras sätt att undervisa och inget av vad de lärde mig. Nä, det viktigaste för en lärare måste vara att man aldrig glömmer hur allvarligt och förvirrande det är att vara tonåring. Resten av pedagogiken är bieffekter. Kaj Korkea-aho är författare

Diskutera innehållet i Korkeaahos kolumn Oron. Har ni egna erfarenheter av sådan oro? Vilka situationer i skolan kan framkalla talängslan hos elever? På vilket sätt kan lärarna hjälpa elever som är oroliga inför någon skoluppgift? Hur kan klasskompisarna hjälpa?

Texter du möter

Insändare Insändaren har en mycket viktig demokratisk funktion. Insändare avslöjar också vad allmänheten vill diskutera eller vad som har väckt upprördhet. I insändaren kan skribenten ventilera sina tankar och uttrycka åsikter, men den innebär också att han eller hon har ansvar för sin text. Vi ska kunna och har rätt till att uttrycka olika åsikter i samhället men vi måste beakta det ansvar som yttrandefriheten medför.

Studera olika tidningars insändare. Hurdana skillnader och likheter finns det?

Välj en insändare men skriv om innehållet så att det uttrycker direkta motsatsen till det ursprungliga innehållet.

Läs insändarna Varför skilja på könen? och Hen berikar vårt språk som publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet 20.10.2012 (Insändarna går att läsa på eHBL). Diskutera med klasskompisen vilka argument insändarskribenterna för fram i sin text. Vems argument är bättre? Skriv sedan en egen insändare som svar på någondera av insändarna. Vill du få hjälp med att bygga upp argumentationen i din insändare kan du läsa kolumnen Han, hon, den, de av Theresa Norrmén. Kolumnen publicerades i Hufvudstadsbladet 9.10.2012.

Texter du möter

Onsdag 17 oktober 2012, Hufvudstadsbladet

Han, hon, den, de Theresa Norrmén Om en skribent vill uttrycka sig könsneutralt, hur ska hon eller han göra? Om skribenter vill uttrycka sig könsneutralt, hur ska de göra? Om en skribent vill uttrycka sig könsneutralt, hur ska det göras? Om en skribent vill uttrycka sig könsneutralt, hur ska den göra? Se här, fyra sätt att syfta på ”en skribent” utan att ta ställning tillskribentens kön! Men ”hon eller han” är långt och otympligt och det är ännu längre och otympligare när det ska böjas. Dessutom går det att läsa in en värdeladdning i ordföljden: skriver man ”han eller hon”, framstår honkönet som ett senare tillagt bihang (vilket det ju är, förr sade man enbart ”han”) och skriver man tvärtom stämplas man som rabiat feminist. Att göra singularis till pluralis fungerar ibland, men inte alltid. Att passivera satser är sällan önskvärt, eftersom aktiva satser ofta är mera begripliga än passiva. Språkriktighetsbokens rekommendation, att förtingliga människor och använda ”den” om en person, skär åtminstone i mina öron. Alltså: Om en skribent vill uttrycka sig könsneutralt, hur ska hen göra? Hen-debatten har ibland tagit sig lätt rabiata drag (enligt mina privata, högst begränsade observationer är det oftast herrar i övre medelåldern och uppåt som är lite hysteriska). En av orsakerna till det är att man har blandat ihop praktiska användningsändamål och politiska agendor. ”Hen” kan användas som i exemplet ovan: för att syfta tillbaka på ett tidigare nämnt ord; läraren, journalisten, eleven, skribenten. Det kan användas i fall då vi inte känner till könet på en person: ”Smitaren är fortfarande på fri fot, hen har inte fastnat i polisens kontroller” eller när det är viktigt att dölja någons kön för att skydda hens integritet, till exempel när journalister eller forskare intervjuar någon om ett känsligt ämne. Sedan finns den könspolitiska dimensionen: en del människor känner sig varken som en ”han” eller en ”hon” och vill kallas för ”hen”. Och så har vi de som helst vill slopa ”hon” och ”han” och kalla alla, inklusive moster Lisa och farbror Kalle, för ”hen”. Min personliga gissning är att ”hen” kommer att bli accepterat i fall ett, två och tre. Angående fall fyra är det väl så, att man i ett civiliserat samhälle tolererar att det finns personer som vill bli ”hennade” av genderpolitiska skäl. Men det är mycket osannolikt att vi börjar säga ”hen” om namngivna personer eller människor vi känner. Moster Lisa och farbror Kalle kan ta det lugnt, ingen kommer att beröva dem deras könsidentitet. De som tror att man kan rasera könsordningen i samhället genom att byta pronomen kommer att bli besvikna, men språket är en demokratisk inrättning: det är massan som talar och massan kommer inte att gå med på att mamma, pappa, Kalle och Lisa blir ”hen”. Däremot kan ”hen” bli accepterat i de övriga fallen och småningom vandra in i ordböckerna. Genom att använda ordet tretton gånger i denna text försöker jag bidra till den utvecklingen. Men hen som lever får se.

Texter du möter

Checklista: insändare Utmynnar texten i ett förslag? Har jag gjort en referatannonsering i fall jag använder mig av någon annans text som utgångspunkt för min insändare? Det vill säga anger namnet på författaren, rubriken på texten och var och när texten har blivit publicerad?

Varierar jag anföringsverben? Till exempel: jag tycker, anser, påstår, hävdar, protesterar

Använder jag referatmarkeringar? Till exempel: x inleder sin insändare med att , enligt x, av X:s artikel framgår det att,

Namn:

nej

Har jag styckeindelning?

Har jag blankrad mellan olika stycken?

Motsvarar rubriken innehållet?

För jag en dialog med källtexten?

Väcker min rubrik intresse?

Förstår man resonemanget i min text även om man inte har läst källtexten?

Syns det tydligt vad som är mina tankar och vilka som är skribentens andras tankar?

Har jag använt ett korrekt och varierat språk?

Skriver jag i rätt genre, det vill säga, skriver jag en insändare?

Handlar min text om en fråga/ett ämne/en tes?

Kopieringsunderlag

Recension I dagstidningar, tidskrifter och på nätet finns det många olika sorters recensioner. Recensenten vill upplysa allmänheten om en ny pjäs, ett nytt album eller en konst utställning som pågår. Recensioner består av både fakta om det som recenseras och skribentens egna åsikter. Då man publicerar recensioner på webben blir layouten annorlunda än i tidnings formatet. Jämför gärna recensioner i olika medier men jämför också hur olika man i olika medier skriver om ett och samma verk.

Filmrecension Sök upp recensionen på nätet. Saabye Christensen förenar tungt och lätt av Mats Gellerfelt www.svd.se/kultur/litteratur/saabye-christensen-forenar-tungt-och-latt

Plocka ut recensentens egna åsikter i filmrecensionen. Granska textmängden och försök avgöra hur stor andel av recensionen som är recensentens egna åsikter.

Texter du möter

Bokrecension Malin Kivelä – Annanstans Schildts & Söderströms, 2013 Recensenten vill dröja kvar hur länge som helst i Malin Kiveläs roman, i dess ensamhet där man kan höra sig själv. Anna-Lina Brunell

Publicerad: 24.9.2013 10.55 Uppdaterad: 24.9.2013 12.11 När Malin Kiveläs förra roman Du eller aldrig kom ut 2006 togs den emot med idel lovord och en nominering till Runebergspriset. Det var välförtjänt: skildringen av den ensamstående trädgårdsmästaren Aija ägde en sällsam intensitet, lågmält lyrisk och på samma gång nästan naturalistisk. Stämningen som Kivelä skrev fram kring den snöiga huvudstaden och Aijas stilla lägenhetsliv var en sådan man inte vill lämna, något där i det förtätade, till synes alldagliga att dröja kvar i, något osagt att hämta. Det är alltså med stor förväntan jag öppnar Kiveläs nya roman Annanstans. Jag börjar läsa, och vill sen aldrig att det ska ta slut. Annanstans är bredare anlagd än Kiveläs två tidigare romaner, ifråga om tid och rum såväl som persongalleri. Debuten Australien är också en ö (2002) utspelades under en pojkes sommarbesök på sina morföräldrars ö, Du eller aldrig under en ensam Helsingforsvinter. I den nya romanen ryms fyra generationer kvinnor, plus – beroende på vilken generations perspektiv man anlägger – ett flertal systrar, mostrar eller gammelmostrar. Vi rör oss mellan Helsingfors och New York, Stockholm och Leningrad, från tjugotal till nittiotal. Tematiken kretsar kring resande, om längtan ut i världen. Rastlösheten förkroppsligas i Lidia, en av bokens kvinnor. När hon står och packar bilen inför en av många resor predikar hon vikten av rörelse för den elvaåriga dottern: ”Man stelnar i en form, stelnar så lätt, stänger av”, säger hon. ”Osäkerheten som livshållning. Den tror vi på. Visst?” Då är de på väg till Stockholm, på en hastigt påkommen kryssning som avslutas med att de på färjan hemåt blir uppraggade med repliken ”Vem av er två är storasyster och vem lillasyster?” I romanens nu, 1997, är Nina – som alltså inte är lillasyster utan dotter till Lidia – bosatt i New York. Fullt upptagen med att sätta ihop en dansuppsättning, sitt examensprov som koreograf, promenerar hon omkring i höstregnet i Chinatown, ligger på mattan i sitt lilla kyffe och tänker, minns. Vad hennes arbete i grund och botten går ut på är att bearbeta det hon kallar ”en annorlunda barndom”. Resedag boken hon hade som flicka har tappats bort, i stället skrivs minnena ner i en ny anteckningsbok, berättas i små fragment för pojkvännen, visas som dansrörelser. I Helsingfors sitter samtidigt Ninas mormor Vailet, romanens andra huvudperson, och samlar ihop sin barndom. Ensam i sin lägenhet limmar hon in fotografier i album – utom ett som inte vill låta sig ordnas in, ett foto på den lilla Vailet och hennes mor. När hon får bud om att Helga ligger för döden, en av mostrarna som på 1920talet utvandrade till Amerika och sedan återvände, tvingas Vailet ännu djupare ner i sitt minnesarbete.

Texter du möter

Det är många trådar att hålla reda på, men Kivelä bygger sinnrikt och musikaliskt upp sin berättelse. Växelvis får vi ta del av Ninas och Vailets nu, och vi rör oss sakta framåt i historierna och de parallella tidszonerna. Detta att se tillbaka över en generationslinje av kvinnor, att försjunka i de emotionella återverkningar som mödrar och mormödrar lämnar efter sig, känner jag igen från Hanna Nordenhöks romaner – särskilt den nyutkomna Det vita huset i Simpang, som delvis också utspelar sig i en emigranttillvaro. Nina i Annanstans ser det i dansrörelser: ”att ge över tyngd, ta emot. Mellan människor, i livet.” Tyngden i Ninas liv, och i hennes förmödrars, rör sig mellan de båda polerna frihet och trygghet. Att resa sin väg och överge, slita isär banden, eller att stanna kvar, kvävande och krävande. Kivelä åskådliggör det nyanserat och utan dramatik. Ninas tillvaro med Lidia och Vailet skildras med underbar känslighet: de tysta gemensamma göromålen, suckar och snäsningar, avgrunder av oro och plötsligt uppflammande ömhet som aldrig sägs ut, men som finns ändå. Relationen mellan Vailet och Nina är en av de finaste mormorsskildringar jag läst: hur den blir en brygga över de motsättningar, reaktioner och kompensationer som märker båda deras förhållande till Lidia. En finstämd språkkänsla har Kivelä visat från debuten och hon är inte mindre stilsäker i denna roman. Ändå blir jag, som uppskattar förtegenheten hos Kiveläs romanfigurer, brydd av de sista kapitlen, då Kivelä – eller om det är jag – inte lyckas hålla stånd mot den tårdrypande sentimentalitet som en släktkrönika gärna lockar fram. Trådarna knyts ihop till en väl prydlig rosett och jag önskar att det hade fått sluta mer i samklang med hur Vailet tänker om livet: ”Du kommer inte att förlösas. Gåtorna blir de samma. Svaren uteblir. Till sist skingras också frågorna, som människorna omkring dig rör sig, närmare, och sedan bort.” Just skildringen av Vailets dagliga förehavanden hör till bokens allra bästa. De exakta, sinnliga beskrivningarna av nuet är dröjande men alltid fulla av laddning. Hur Vailet kokar kaffe, hur hon förnimmer granarna utanför fönstret, åker spårvagn, den ordlösa kroppsligheten. Det är samma uppmärksamma närvaro som Aija ägde i Du eller aldrig, och Nina i New York, en närvaro som tycks kunna försiggå bara i en viss sorts ensamhet. Och kanske det är det jag vill dröja kvar i när jag läser Kiveläs romaner. Den ensamhet hon skriver om kan verka stillastående, men i den inrättas även ett rum att höra sig själv i, att vara kreativ i. Ett tillstånd där man i synbar overksamhet kan nå fram till något viktigt – vare sig det är en dansföreställning, minnen, bortträngd sorg eller kärlek. Det är rasande bra gjort.

1. På vilket sätt syns recensentens inställning till verket? Plocka ut ord som gör att du tror att recensenten tycker/tycker inte om verket. 2. Diskutera sedan dina ordval med en kompis.

Leta fram olika recensioner av musik. Ta gärna recensioner på såväl klassisk som rockmusik. Läs dem och jämför. Använder man samma sorts ord och sätt att beskriva trots att musikgenrerna skiljer sig från varandra? Vad är likt och vad är olikt?

Texter du möter

Kombinera rätt 1.

LÖPSEDEL

A) Tidningens första sida kallas så i Svenskfinland.

PRATMINUS

LEDARE

C) Artikelns text utan rubriker och ingress.

Tidningens utseende.

4. FEATURE D) En lite längre artikel i tidningen, skrivs i en mer ”berättande stil”, t.ex. Hemma hos J. K. Rowling.

5. INGRESS E) En personligt färgad text där skribenten tar ställning. Skrivs ofta av en gästskribent. En bild av skribenten brukar finnas med.

6. LAYOUT F)

Artiklar med tidlöst innehåll, innehållet är också av allmänt intresse.

7. NOTIS G) Talstreck som artikelförfattaren använder när han eller hon citerar en person i sin artikel.

KOLUMN

H) Kort nyhetstext.

INSÄNDARE

Reklamblad som ska väcka intresse.

10. REPORTAGE J)

Den artikel där tidningen tar ställning till aktuella händelser. Uttrycker tidningens officiella linje.

11. BRÖDTEXT K)

Inledningen till en artikel, skrivs ofta med fet eller halvfet stil.

12.

FÖRSTA SIDAN, PARADSIDAN

L) En åsiktstext som en läsare skriver till en tidning.

Kopieringsunderlag

Reklam och bildanalys Reklam Reklam är ett sätt att marknadsföra en vara eller en tjänst för att övertyga människor att köpa den. Ett företag kan till exempel köpa plats i en tidning eller på en webbplats och sätta en annons där. De kan också köpa tid för ett reklaminslag på radio eller TV. Andra sätt är att ha utomhusreklam med annonser på stora tavlor eller locka med rabattkuponger eller tävlingar i affären. Företaget kan även dela ut reklamblad, skicka brev och SMS, ringa med mera. Företagen betalar ofta en reklambyrå för att göra annonser och annat som behövs. Det är viktigt att människor lägger märke till reklamen, men också att de uppfattar företagets varor som bra och värdefulla. Det finns särskilda lagar om reklam för tobak, alkohol och läkemedel. (Citat ur Nationalencyklopedin)

I dagens värld blir vi människor mediemarinerade, det vill säga reklamen tränger på överallt i våra liv. På radion, på tv, på nätet och inte minst då vi befinner oss ute bland andra människor. När i ditt liv och på vilka platser omges du inte av reklam?

Olika typer av reklam Reklamen finns överallt och påverkar därmed oss väldigt mycket, och därför är det bra att känna till hur reklamen fungerar. Själva ordet reklam kommer av latinets ord ”re” som betyder åter, och ”clamare” som betyder att ropa högt. Reklamen ropar alltså högt! Som den mest effektiva formen av reklam är filmen. Det beror på att det är en kombination av texter (text, ljud och rörliga bilder) vilket gör det lättare för oss att minnas den.

Texter du möter

Läs följande citat från Wikipedia: ”Reklam är skapande och spridande av information som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person eller ett annat företag.”

1. Vad är det för skillnad på idéer, varor och tjänster? Kan alla dessa marknadsföras på samma sätt? 2. Vad är skillnaden på åsikt och värdering? Vad betyder en handling? 3. Vad betyder konsument och konsumtionsbeteende?

Välj en reklambild som innehåller människor. Besvara sedan följande frågor: 1. På vilken grund valde du just den här bilden? 2. Redogör för innehållet och handlingen i bilden. Kan du ange vad bilden anspelar på? 3. Vem tror du att reklamen är riktad till? Vem är avsändaren? 4. Finns det text med på reklambilden? Hurdan är den? Hurdana fakta innehåller reklamen? 5. Hurdana känslor väcker reklamen i dig? Vilka värderingar speglar reklamen? 6. Hur argumenterar denna reklam? Vad blir det starkaste skälet för att du ska köpa varan eller tjänsten? 7. Tycker du att reklamen berättar något om könsroller?

Använd samma reklambild som du granskat tidigare, men omforma den på det sätt du skulle vilja ha den. Fundera på hur du skulle vilja förmedla budskapet i reklamen. Använder du samma knep som reklammakaren för att nå fram till konsumenten? Du kan klippa och klistra i bilden, lägga till eller ta bort. Du kan även öka mängden fakta eller ta bort den helt och hållet. Förklara till sist för en kompis varför du valt att göra de ändringar du gjort.

Texter du möter

Reklamen förmedlar könsroller Då vi granskar reklamen märker vi snabbt att den ofta förmedlar vad som är typiskt för en man och vad som är typiskt för en kvinna. Reklamen vill visa kvinnor som sexobjekt och män som aktörer. Vilka andra aspekter av könsroller tycker du att reklamen lyfter fram? Hurdan är reklamen som riktar sig till äldre personer?

Varje år får barnfamiljer en mängd leksakskataloger i brevlådan. Plocka fram en leksakskatalog och redogör för följande: Vilka färger och former förekommer i reklamen som är riktad till flickor respektive pojkar? Vad är det pojkarna respektive flickorna gör på reklambilderna? Hur tror du att det påverkar småbarn då de bläddrar i dessa leksakskataloger? Hade du tidigare tänkt på det du just nu forskat i?

Granska mansbilden i Volvos reklam där Zlatan medverkar. Vilka olika mansroller hittar du i den? Mannen som beskyddare … o.s.v. Kommer du på någon reklam som handlar om olika kvinnoroller?

Reklamen har målgrupper De som skapar reklam vill nå en viss typ av människor, till exempel ungdomar som sportar, och då talar man om dem som en målgrupp. Bland de unga kan man definiera åtta olika stilar eller typer som föredrar att ägna sig åt olika aktiviteter (enligt undersökningsföretaget Universum). 1. Disco-Dolly festa, gå på diskotek, gå ut och äta, läsa veckotidningar/magasin, läsa kvällstidningar, resa utomlands, laga mat/bjuda på middag, skönhetsvård, gå på bio, mode/kläder, trender, lyssna på musik, arbeta på fritiden 2. Grabbige Glenn läsa serietidningar, titta på video, snickra, måla, bilar/motorcyklar, jakt/sportfiske 3. NaturNiklas udda sporter/ äventyr, friluftsliv, miljöfrågor/ekologi, energisparande, religion/ livsåskådning, läsa morgontidningar, sociala frågor, historia, tala inför andra människor, inrikesoch utrikespolitik

Texter du möter

4. Kulturella Karin läsa böcker, gå på teater, spela musikinstrument, gå på konserter, resa, spela teater, skriva artiklar/poesi, gå på museum/konstutställning 5. Medel-Mårten inga tydliga avvikelser från genomsnittet i fråga om intressen 6. Pluggande Pia kost och hälsa, sociala frågor, studera vidare, träffa nya människor, andra länder/ främmande kulturer, prova nya produkter/aktiviteter, gå på kvällskurs, sy, sticka, handarbeta, fotografering, lyssna på radio, heminredning/design 7. Sportige Stefan motionera/träna, gå på idrottsevenemang, idrotta/tävla i någon form, läsa morgontidningar, göra karriär Källa: http://www.multimedia.skolverket.se/upload/media/rfv/KOV_lararhandlednin g_reklamfilmens.pdf

Sök bland reklambilder fram de olika karaktärerna. Vilken av dem syns mest på reklambilder?

Texter du möter

Reklamen arbetar systematiskt När ett företag anlitar en reklambyrå för att skapa en reklam följer man ett system som vi brukar kalla för en AIDA-formel.

(E motion)

Först måste man skapa en känsla för produkten och sedan se till att den

A ttention

väcker uppmärksamhet hos målgruppen. Men det räcker inte utan även ett

I nterest

intresse ska skapas. Detta intresse för produkten ska givetvis leda till

D esire

en längtan efter produkten. Längtan ska vara så stark att den

A ction

får dig att handla. Med tanke på framtida köpbeslut vill reklammakarna att

(S atisfaction) du blir tillfredsställd av varan eller produkten så att du även nästa gång väljer den.

Som konsument kan du fundera på vem avsändaren är och vad den vill. Avsändaren behöver inte alltid vara ett företag utan kan också vara en organisation eller en myndighet. Fundera på hurdan reklam som har nått dig med en organisation eller myndighet som avsändare. Många av oss vill inte ha reklam. Det finns de som sätter upp en skylt med texten ”ingen reklam, tack” på sin brevlåda, de som hoppar över reklamen i såväl tidningar som tv-program eller till och med filtrerar bort den på webben. Det innebär att reklammakarna måste vara ännu påhittigare för att nå fram till sin målgrupp. I filmen kallas denna smygreklam för produktplacering.

Fundera på hur och vilka vägar reklamen når dig. Vad väcker den för känslor hos dig? När har du senast varit offer för en ”dold” reklamkampanj? På vilka grunder gjorde du ditt senaste inköp?

Texter du möter

Analysera reklam När vi analyserar reklam och litteratur tittar vi på både form och innehåll. Med följande råd kan du analysera en reklambild eller en reklamfilm. Beskriv först innehållet i reklamen Finns det människor? Hurdana är de? Hur är dessa människor klädda? Vilken miljö befinner de sig i? Vad annat kan du se på bilden eller i filmen? Vilken tidpunkt handlar det om? Förklara sedan hur du får reda på allt: Vilken är bildstorleken? helbild halvbild – dialogbild närbild – känslobild extrem närbild – detaljbild Hurdant är perspektivet eller kameravinkeln? fågelperspektiv – normalperspektiv – grodperspektiv Om det handlar om en reklamfilm kan du dessutom redogöra för hur kameran rör sig: – panorering – tilt – åkning Fundera även över belysningen! Hur är reklamfilmen klippt? Jämför med en musikvideo som skulle ha samma ingredienser som du nu har räknat upp, men den skulle inte vara klippt på något sätt utan bara visa rockgruppen som står på scenen. Märker du då att hela berättelsen skulle gå förlorad, eftersom det just är klippningen som skapar själva storyn? Vad kan du höra? Vilka ljud? Fundera på om de är effekter eller om de ska förmedla en atmosfär? Finns det musik med? Hur är det med dialog? Och sist men inte minst – hurdan är titeln? Källa: Multimediabyrån

Texter du möter

Reklammakare hittar ofta på slogans, slagord för den vara de vill göra reklam för. Längden på slogans är ofta 2–7 ord. Vilka slogans känner du till?

Hitta på svenska motsvarigheter till följande slogans. Översätt inte ordagrant utan formulera dig fritt och ledigt. Använd gärna den teknik som reklammakare brukar använda (till exempel rim, alliterationer, liknelser och humor). Se nyt vaan on tyhmää maksaa liikaa Connecting People Just do it We are family! Because you’re worth it Yhden pysähdyksen taktiikalla Olisi pitänyt käydä Specsaversillä Taattua laatua vain Lidlistä Lataa lippu luuriisi

(Gigantti) (Nokia) (Nike) (KappAhl) (L´Oreal) (Neste) (Specsavers) (Lidl) (VR)

Texter du möter

Konsumera mindre Den dagslånga konsumtionsstrejken strävar efter att mitt i nära förestående juletider väcka människor till att kritiskt granska orsakerna och följderna av sina konsumtions vanor och att påverka människors konsumtionsbeteende och attityder. Kampanjen har sitt ursprung i Kanada i början 1990-talet och i Finland har Köp inget-dagen firats sedan 1993. Redan innan den första Köp inget-dagen lanserades hade konsumtion debatterats i flera årtionden, till exempel bland politiska nationalekonomer. Den internationella Köp inget-dagen kan spåras till flera olika initiativ, ställen och upphovsmän. Den allra första ”No Shop Day”, som evenemanget till en början hette ordnades, 1992 i Vancouver på den kanadensiska reklammakaren Ted Davens initiativ. Under den första ”No Shop Day” uppmärksammades särskilt ”skrytkonsumtion” samt reklam- och marknadsförings branschen. ”Enough is enough!” alltså ”nog är nog!” hette den dåvarande kampanjens motto. Köp inget-dagen firas i Finland alltid sista fredagen i november, som i USA är dagen före Thanksgiving, då människor ofta konsumerar storskaligt. I Sverige firas dagen, En Köpfri Dag, den sista lördagen i november. Källa: http://alaosta.wordpress.com/pa-svenska/historia/

Gör en reklam till antireklam. En antireklam är en parodi på en existerande reklam. Syftet med dem är att kritisera den världsbild som reklamen vill marinera oss i. I Finland har LuontoLiitto arrangerat en tävling vid namn Mainoskupla (ungefär som reklambubblan) sedan 2005 och du kan se bidragen på http://mainoskupla.wordpress.com/. http://www.ur.se/

Texter du möter

Varunamn Studera din omgivning gällande olika loggor. Många av dagens smarttelefoner kan ha en app som går ut på att man ska identifiera olika loggor. Använd gärna dem om eleverna har sådana på sin telefon. 1. Var hittar man mest loggor? 2. Vilka produkter tycker du att definitivt består av den image som loggan förmedlar? 3. Vilka färger hittar du mest på loggor? Finns det något samband med de loggor som till exempel är gröna? 4. Kan man gruppera loggor enligt motiv? Är det så att till exempel någon viss bransch använder sig mycket av djur som motiv? Varför tror du att det är så? 5. Vilka former har loggor mest av? 6. Har din skola/ditt lag/din stad någon symbol? Vad består den av? Ta reda på.

Särskrivning i reklamtexter Av olika orsaker hittar man ofta särskrivningar i reklamtexter. En del av dem kan vara avsiktligt gjorda medan andra kan vara rena språkfel.

Läs olika reklamtexter under en vecka och anteckna om du hittar några särskrivningar. Ett bra undersökningsmaterial hittar du till exempel i din närbutik, på reklamblad, etc. Varför tror du att det är just dessa ställen som erbjuder många särskrivningar? Vad kan man göra åt saken?

Källor till hela avsnittet reklamanalys Skyltat.se och Sverige mot Särskrivningar har mycket bra material om särskrivningar i svenskan. Litteraturtips: Skum kanin med ananassmak (2013) av Stellan Löfving och David Stark. Bokförlaget Kanguru. http://www.multimedia.skolutveckling.se/Tema/Mediekunskap/Reklamfilmens_varld/ På webbsidan Mediekompass finns ett undervisningsmaterial gällande tidningsfoton i form av ett bildspel. http://www.mediekompass.se/ung/fattafotot http://www.multimedia.skolverket.se/upload/media/rfv/KOV_lararhandlednin g_ reklamfilmens.pdf Reklamordlista på nätet: http://www.copycharlotte.se/wpcontent/uploads/reklamordlista.pdf http://www.johanebbesson.com/pa/Reklam.pdf http://www.ur.se/

Texter du möter

Spelfilm

Drama

Dokumentärfilm

Reklamfilm

Science fiction

Action

Komedi

Skräck

Film Film kan, precis som litteratur, delas in i olika genrer. Vissa filmgenrer har dominerat mera än andra under olika tidsperioder. Ofta är det också så att om en viss genre har uppsving inom litteraturen så blir de böckerna också filmatiserade väldigt snabbt. Detta hände till exempel med Suzanne Collins Hungerspelen. Inte sällan sker det också att man i samband med lanseringen av en ny film har olika jippon. Även olika produkter uppstår snabbt på marknaden, och efter att du har sett en film kan du kanske äta godis, tvätta håret med ett schampo eller köpa suddgummin med karaktärer från filmen. Så fungerar dagens marknadskrafter.

Arbeta i grupper på tre. Välj en filmgenre som ni tycker om. Forska på nätet, i tidningar eller tidskrifter om er filmgenre. Gör sedan en lista på det som ni tycker är typiskt för genren. Använd gärna exempel, citat ur filmerna och bilder på karaktärerna. Redogör sedan för klassen om era iakttagelser och visa gärna en representativ snutt ur filmen. Analysera en reklamfilm med hjälp av anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, konfliktupplösning och avtoning.

Texter du möter

Synopsis • En synopsis (även kallat synops) är en kortfattad beskrivning av filmen som skrivs före filmmanuset. I den förklaras huvuddragen i historien och hur den är tänkt att berättas. • Det är viktigt att man inte hoppar över synopsisskrivandet, för det är tack vare synopsisen man ser om historien verkligen håller. Man vet då precis i vilken ordning händelserna utspelar sig i historien när man arbetar med manuset. • Om synopsisen är bra skriven ska läsaren nästan kunna se den färdiga filmens handling framför sig.

Texter du möter

På djupet med låttexter Om du är nyfiken på hur låttexter blir till läs då hur den svenska hiphopmusikern Petter gör när han skriver sina texter. PETTER Med låtarna Mikrofonkåt och Vinden har vänt slog Petter igenom på bred front med sina svenska hiphop-texter. Skivan hette Mitt sjätte sinne och släpptes 1998. Idag är han aktuell med sitt åttonde album och boken 76 rader som handlar om hans textförfattande. Jag kan inte bestämma att på måndag klockan tio ses vi i studion och skriver en låt om vatten. Mina texter blir bäst om de får komma oförberedda, och textraderna kan komma till mig lite hur som helst. Kanske sitter jag i en bilkö och får syn på en reklamskylt och börjar leka med orden, till slut blir de till en mening jag gillar och då spelar jag in den med en diktafon eller på telefonen och tar fram den i studion senare. Eller så lyssnar jag på musik i studion och så dyker det upp någon fras som lirar med musiken, som har samma stämning. Den kan handla om en erfarenhet från något som hänt två år tidigare eller vara en del av ett samtal som jag hört på planet. Och sedan bygger jag utifrån den frasen, nynnar fram texten till musiken och skriver ner. Jag har sjuka krav på mig själv när det gäller låttexten, på den senaste skivan har jag skrivit om texterna gång på gång. Jag tar bort ord, bygger snyggare struktur, ändrar sådant som känns för naivt eller barnsligt. Men så är det också mitt bästa författande hittills tycker jag. När jag spelade in min senaste skiva sa producenten hela tiden åt mig att lufta flowet, att stryka ord och släppa in musik istället. Det är generellt ett bra tips, ord som ”för” och ”som” behövs oftast inte, de gör det bara trångt och svårare att få flyt i verserna. Och flytet är det viktigaste, texten ska vara som en chokladpralin och smälta i munnen. l RAPSAMMANHANG PRATAR man egentligen inte om vers och refräng utan om rader. Det vanligaste är att man skriver sexton rader innan man kommer till något som liknar en refräng, och varje rad är fyra takter där ändelsen rimmar. I låten Fäller en tår från min första skiva gick jag loss och bara fortsatte rappa i fyrtioåtta rader och det funkade. Men i takt med att hiphopen blivit mer popifierad och radioanpassad förväntar sig lyssnaren refränger på ett annat sätt. Det finns ett uttryck som lyder ”Don’t bore us, bring us to the chorus” och det är på ett sätt lite synd tycker jag. Jag lägger allra mest energi på verserna och skulle egentligen gärna skita i refrängen. Det är ett helt annat tänk att skriva sångpassagerna, jag måste ställa om i huvudet från rapdelarna. Jag luftar mellan orden och släpper in mer musik så att det blir ett skönt sväng. Verserna handlar mycket mer om rytm och rim. Vissa rappare lägger allt fokus på rimmet, de vill ha så många som möjligt och bara sprutar rim. Och det kan ju låta roligt men känns meningslöst om det inte betyder någonting. Jag vill aldrig att själva historieberättandet blir underordnat rimmandet.

Texter du möter

Om jag lyckas med en komplicerad rimstruktur med flera stavelser som rimmar och samtidigt förstärker budskapet i texten, då känner jag mig sjukt nöjd. MYCKET INSPIRATION HÄMTAR jag från böcker jag läser, både vad gäller teman och känslolägen. I Riddarna runt runda bordet har jag försökt återskapa den mörka stämningen som jag upplevde den i Pär Lagerqvists Dvärgen och låten Längesen bygger på berättelsen i Garcia Marquez Kärlek i kolerans tid, där ett kärlekspar återser varandra efter att ha varit åtskilda nästan hela livet. Med Storstadsidyll har jag textmässigt velat efterlikna realismen hos Honoré de Balzac. Han kan ju beskriva ett rum i detalj under fyra sidor och på ett sätt vill man ju skjuta sig själv, men samtidigt ser man allt så klart framför sig. Jag har velat fånga lyssnaren på samma sätt, så att man verkligen kan visualisera precis hur den där regnvåta tunnelbanevagnen glider in på stationen. Jag tittar också på titlar på andra verk och använder mig av dem, jag har ju till exempel döpt en skiva till Räddaren i nöden som är den svenska titeln på en bok av J D Salinger. Och på det albumet finns en låt som heter Livet e en bitch, vilket i sig är en direktöversättning av hiphoparen Nas kända låttitel Life’s a bitch. Där är låttexten i stort sett helt byggd på kända citat, alltså bevingade ord och livsvisdomar. En del av dem är sådana jag redan kände till och andra har jag hittat i citatböcker och gillat. Citat kan vara mäktiga tycker jag, och särskilt om jag kan uppdatera dem så att de säger någonting om mitt eget liv. Det är det jag har försökt göra i den texten – ta något välkänt och sedan sätta in det i ett mer personligt sammanhang så att det berättar något mer. Källa: BERÄTTAT FÖR MALIN LINNEROTH, Skriva NR 5 SEPT/ OKT 2013

Vilken reaktion väcker det som Petter skriver om sitt låtskrivande hos er? Vad tycker ni om texterna i olika raplåtar? Har ni favoriter inom rapgenren? Vilka ord, uttryck och vilket innehåll är typiska för en raplåt?

Petter berättar att han gärna använder citat i sina låttexter. Leta rätt på citat som kunde användas i en låttext. Och varför inte skriva en hel låttext om du blir inspirerad!

! s p i T

Timbuktus (Jason Diakité) sommarprat i Sommar i P1 (29.6.2011) om rapens historia är väldigt intressant.

Texter du möter

Låtskrivare använder diktspråk Det språk som används i dikter påminner om språket i låttexter. Vi börjar med visor för att sedan presenterar olika uppgifter som har med dikter att göra. Från visor till YouTube Användbara termer då du diskuterar dikter och visor

strof

personifikation

vers

metafor

refräng

parallellism

rytm

upprepning

stämning

symbol

rim

hopning

allitteration

anspelning

assonans

kliché

antites/motsats/kontrast

målande uttryck

besjälning

Visorna har funnits med länge i människornas vardag och fest. Ännu i dag sjunger vi visor som Carl Mikael Bellman skrev på 1700-talet i Stockholm. Visor är ofta tonsatta dikter.

Sök på Wikipedia bland svenska vissångare. Välj en och forska i den. Presentera sedan din vissångare för klassen så att du berättar om innehållet i de visor som din vissångare sjungit. Spela sedan också upp en visa från YouTube.

Texter du möter

Klichéer – diktarens mardröm Att bli beskylld för att använda klichéer är en författares, konstnärs eller låtskrivares värsta mardröm. Klichéer består av ord och uttryck som använts så ofta att de är slitna och förutsägbara, till exempel att använda ordparet hjärta – smärta i en kärleksdikt, att beskriva någon som hård men rättvis eller att påstå att det inte är viktigt att vinna utan att man deltar. Vilka andra klichéer har du stött på?

I dåliga poeters sällskap Skriv en dikt eller låttext som innehåller klichéer. Använd gärna rimlexikon som hjälp. Exempel på klichédikter …

Vi delade ord kärlek Jag tog kär du tog lek

Regn mot fönsterrutan. Tårar på min kind, kärleken gjorde mig blind. Nu står jag ensam på skutan, märker att jag inte kan leva dig förutan.

I kreativa poeters sällskap Skriv en dikt eller låttext som innehåller oväntade liknelser och metaforer. Det kan till exempel bli en kärleksdikt med bildspråk från matvärlden.

Du är som en peperonipizza, ångande het och härligt fet. Som osten ovanpå vill jag smälta. Får jag dig ... – kommer jag aldrig att svälta! Texter du möter

Språkliga bilder i reklamtexter Också reklammakare använder, i likhet med låtskrivare, sig av diktspråk.

Lyrik i reklamen Läs följande slogans och fundera på vilka av följande lyriktermer de är exempel på?

rim

allitteration

dubbeltydighet

anspelning

ordklanger bildspråk

(Cloetta)

God och glad – kexchoklad

_________________________________________

(Carlshamn Mejeri)

Gott gotti gott gott

_________________________________________

(Stickbutiken Garnet)

Ibland vill man bara sticka!

_________________________________________

(Gevalia) När du får oväntat besök

_________________________________________

(Lindvalls kaffe)

Varför vänta på oväntat besök?

_________________________________________

(Pepsodent)

Gula hinnan det är känt,

borstas bort med Pepsodent.

_________________________________________

(Volvo) Volvos värde varar _________________________________________

(Esso) En tiger i tanken. _________________________________________

Kopieringsunderlag

Att översätta en låt I Chatta finns en uppgift som går ut på att översätta en låttext. Som introduktion till den uppgiften kan man visa den svenska översättningen av låten Doris.

Doris Tra-la-laa la-la la-la-laa sjunger luffaren när han en vacker flicka älska får. Tra-la-laa la-la la-la-laa Sjunger luffaren När han igen glömmer henne på morgonen. Men Doris var annorlunda. Doris var en lufferska. Hon visade mig hur det känns att få smaka sin egen medicin. Doris, Doris. Du for iväg med mitt hjärta. Doris, Doris. Hämta det tillbaka. Jag kommer ännu att behöva det o.s.v Rockantologin Som en smutsig hund Red. Trygve Söderling & Tapani Ritamäki, Editum 1990

Skapa bokpärmspoesi Gå till skolans bibliotek och bekanta dig med olika titlar på bokpärmarna. Plocka ner böcker med titlar som du tycker är intressanta från hyllan. Gör en dikt av titlarna så att du radar böckerna på varandra så att bokpärmen syns. Fotografera sedan ditt bidrag. Hela klassens bidrag görs till sist som ett stort collage på väggen.

Texter du möter

Land och lyrik Musiken har även använts för att bygga en nationell självkänsla, inte minst i Finland. Visste du att Finlands nationalsång, Vårt land, egentligen är inledningen till Fänrik Ståls sägner? Fänrik Ståls sägner anses vara vårt nationalepos, skrivet av skalden Johan Ludvig Runeberg. Eposet inleds med en dikt som heter Vårt land och det är diktens inledning som är vår nationalsång, tonsatt av Fredrik Pacius (1848). Visste du att Estlands nationalsång har samma melodi?

Svenska originaltexten av J.L. Runeberg

Finska texten, översatt av Julius Krohn

Vårt land Vårt Land, Vårt Land, vårt fosterland. Ljud högt, o dyra ord! Ej lyfts en höjd mot himlens rand, Ej sänks en dal, ej sköljs en strand, Mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord.

Maamme Oi maamme, Suomi, synnyinmaa soi, sana kultainen! Ei laaksoa, ei kukkulaa, ei vettä rantaa rakkaampaa, kuin kotimaa tää pohjoinen, maa kallis isien! Källa: Wikipedia

Tycker du att man borde modernisera nationalsången och byta ut ord i den? Förstår du alla ord? Hurdana ord skulle du välja i stället för ditt Finland?

Ta reda på vad följande ord och begrepp betyder: – nationalism – nationalromantik – patriotism – vad innebär det att man är nationalist? Läs Soldatgossen av J.L. Runeberg. – vilka nationalromantiska drag hittar du i texten?

Finlands nationalsång är inte den enda sången som handlar om vårt land. Vilken bild av Finland förmedlas i mer moderna låtar? a) Markoolio: Finlandsbilden b) Eppu Normaali: Murheellisten laulujen maa c) Humorgruppen KAJ: Tango taas?

Texter du möter

Språklig variation Då vi talar om språklig variation måste vi komma ihåg att det finns fyra olika delar då vi ser på den enskilda individens identitet. Dialekten finns i vårt ursprung, sociolekten är knuten till klass, sexolekt har med kön att göra och kronolekt med ålder. För ungdomars sätt att tala menar man att följande är typiskt: • uttrycksfullhet, kreativitet och lekfullhet • förställning av rösten som anföringstecken • ljudeffekter (”poooff”, ”bloiink”) • citat (han ba’ ”men va fan”)

Undersök språklig variation i text I följande text Mun nimi on Kenu är huvudpersonen, Kenu, en finlandssvensk pojke. Författaren Kjell Westö härmar ungdomars sätt att tala när han låter Kenu berätta om sin barndom. Mun nimi on Kenu (Söndag) Vårt hus är Elvan.Vi har gård med Nian. Pete var Elvans chef. Före Mulba. Jag minns en gång.Vi skula’ fodis. Förra hösten. Pete och jag var på samma lag. Vepsäläinen från Nian var på andra. Vi tre är gårdens bästa. Det medger alla. Jag dribbla’ bort Vepsäläinen säkert hundra gånger. Jag passa’ till Pete. Han stod på samma ställe varje gång. Satte in den i övre klyyset. Efter femte målet gjorde jag sådär som Luigi’ Riva gör med handen uppe och så veivar man i luften. Det var ju ren femte målet. Inget att hoppa jämfota för. Det var nån som drog i min skjorta. Jag vände mej om. Kände liksom ren hur näven träffa’. Vepsäläinen såg verkligt fitti ut. Ducka tänkte jag. Jag sku inte ha hunnit. Sen fastna’ Vepsäläinens hand. Halvvägs. Satt som i hyvelbänken i slöjden. Älä jumalauta viitti sa hyvelbänken. Sån var Pete. . . . jag visste det! Mulba är nedanför berget och väntar. Så gör han alltid. Nu börjar han gå, helt sakta. Och jag måst också gå. Kan inte vända. Om man vänder är man hannare. A-trappan. B och C. Mulba kommer emot. Som i en länkkäre. När det ska bli pistolduell. D-trappan. E. Tjugo meter till F ännu. Hur mycket har Mulba kvar? Han låssas om ingenting. Jag låssas om ingenting. Måst hinna före. Måst. Så kan jag vända mej i dörren och höja handen lite. Sådär som att jag nu först ser honom. Terve säjer jag. Terve Parsa-Håkan säjer han. Mun nimi on Kenu säjer jag. Mun-nimi-on Kenu. Går sen in i trappan. Han kan inte hämta mej från trappan. Där ekar. Det är alltid nån som kikar ut från sin dörtsi om det blir kränä. Försent! Han ökar på stegen. Tar i armen lite hårt. Terve Parsa-Håkan mihin matka. Mun nimi on Kenu säjer jag. Jag hatar när rösten blir sådär. Sån där darrig och liten. Varför måste Pete flytta?

Texter du möter

Onksullröökkii säjer Mulba. Mä-en-polta. Eiksullmukaoospaddujavai? Han vet ju att jag inte röker. Mulba har smala ögon. Han flinar när han pratar. Man ska inte tro på Mulbas flin. Förra vintern var jag ensam och skrann på Sahara. Med mailan jag fick efter Hifki-Ilves. Rantasilas maila. Med hans namn på. Anna maila tänne sa Mulba och flina’. Jag flina’ också. Hyvä juttu hei. Thwack! sa det. Det tog ont och börja’ rinna. Sä annat mailan tänne kun mä sanon sa Mulba. Kjell Westö Ordlista boltsi – boll bonja – förstå broidi – bror budju – butik buli – stor döfä – lukta dörtsi – dörr fatsin (n) – farsa flaidis – slagmål fodis – fotboll frägä – spotta föne – fönster grosi – stor gåsis – gårdskarl hannare – fegis hima – hem kamppa – lägga krokben

(kasta) helt på jumala – (kasta) utan att sikta kaveri – vän klyyset – krysset krunde och klande – krona och klava kränä – bråk kunder(r) – kille (killar) kyttä (verb) – vänta på ngn, med onda avsikter köpis – köpcentrum lafka – butik (äv. företag, firma) levare – skivspelare länkkäre – Vilda västern-film lätkä – ishockey maila – klubba (här ishockey-) mutsin(n) – (min) morsa

parkkipaikka – parkeringsplats paska – skit pesis – boboll pääesikunnan neuvottelu – huvudstabens överläggning raivare – raserianfall sissi(sota) – (gerillal)krig skula – spela skutsi – skog snadi – liten spaddun(n) – cigaretter spurgu – alkis tosi paikka – allvar, svår situation veiva – snurra, veva vena – vänta ältsit – väldigt

1. Läs texten och leta rätt på några ord och uttryck som antyder att huvudpersonen är en ung människa. 2. Vilka andra typiska drag för ungdomsspråk finns i texten? 3. Hur gammal är huvudpersonen? Hur får man den uppfattningen? Motivera med konkreta exempel ut texten. 4. Var tror ni att Kenu och Mulba bor? Syns det i deras sätt att tala? Finns det andra markörer (tecken) på var handlingen utspelar sig? Motivera med konkreta exempel ur texten. 5. Märker man på Kenus och Mulbas sätt att tala att det är frågan om pojkar? Hur skulle en motsvarande dialog mellan två flickor låta? Skriv om några repliker så att det är två flickor som utväxlar dem. 6. Sammanställ en slangordlista. Vilka slangord dyker upp i texten? Vad betyder de? Vilka slangord känns gamla, vilka slangord använder ni i stället?

Texter du möter

Varför förändras språket? Under den här rubriken ger vi tips på material när man diskuterar med elever varför språket förändras.

! s p i T

Sms får dialekten att blomstra. http://www.nt.se/noje/artikel.aspx?articleid=7321183 Språkbitar. Red Jane Nystedt, 2001. Svenska Förlaget. Fredrik Lindströms programserie ”Värsta språket”. Språkbloggen SvD Räddningsaktioner för glömda ord http://blog.svd.se/sprak/?tag=saol

Texter du möter

Finlandismer

Vilka finlandismer hittar du i följande berättelse? Vilka är de standardsvenska orden för de här finlandismerna? Jag vaknade tidigt och kände att jag hade sjukt i magen. Först blev jag orolig, trodde att jag höll på att bli sjuk men sedan håka jag att jag var ju hungrig! Snabbt drog jag på mig mina nya kläder – en blå huppare och röda farkkun. Kollade mig i spegeln och märkte till min fasa att jag hade smutsigt hår. Men no hätä, tänkte jag, på med lippisen – min bästa kaveri när jag har badhairday. Jag ringde till Kalle och vi bestämde oss för att träffas på McDonalds. Jag kastade mig på cykeln och trampade det fortaste jag kunde. Plötsligt ramlade jag omkull med cykeln, mitt skosnöre hade fastnat i pedalen. Där låg jag sedan och sprattlade på trottoaren. Men då uppenbarade sig hon – min hjältinna! Hon plockade upp min lippis som hade strittat åt sidan. – Hur gick det så här tassigt? frågade hon bekymrat. – Mitt skosnöre, pep jag nolot. Då fiskade hon upp en nagelsax och klippte mig loss. Jag tackade henne och tog mod till mig: – Får jag bjuda dig på cokis och franskisar på MacDonalds? – Ja, det skulle vara kiva, svarade hon. Lyckligt ledde jag cykeln medan hon gick bredvid mig. Vad gjorde det att jag hade fått en reva i ena byxbunten när det hela slutade så bra!

Texter du möter

Tips! Finns det här ordet / Regeringskansliet http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/00/68/e93deca0.pdf Finlandssvensk ordbok Charlotta af Hällström-Reijonen Mikael Reuter Schildts 2010 Reuters rutor http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=456

Texter du möter

Dialekt På Svenska litteratursällskapets webbsidor hittar man åtskilligt med material när man arbetar med dialekter i modersmålsundervisningen. Samma gäller också för slang och talspråk.

Läs det som skrivs om de finlandssvenska dialekterna på Svenska litteratur sällskapets webbsida: http://www.sls.fi/doc.php?docid=647. Gör sedan en sammanfattning över innehållet i form av en faktaruta. Hitta på egen rubrik till din sammanfattning.

Gå in på Svenska litteratursällskapets webbsida och och sök upp snabblänken. Lyssna på talspråk. Lyssna på olika dialekter som talas i Svenskfinland och fundera på följande frågor. Vilka dialekter känner du till från förr och vilka var nya? Finns det ord och uttryck som du inte förstår? Vad annat lägger du märker till?

Den finlandssvenska humorgruppen KAJ skriver sina låtar på österbottnisk dialekt. Lyssna till exempel på Tango taas. Vilka dialektord känner du igen?

Nyord i svenskan Koll på orden? Gissa vad de här nyorden betyder: – barackförskola – henifiera – kramtjuv – livslogga – läshund – memilnomofobi – touchvantar – twerka – zlatanera Hitta på nyord som har med din skolvardag att göra, till exempel hysteriläsa, tokläsa (att läsa inför prov kvällen före provdagen), wilmapoäng (anteckning om beröm).

! s p i T

http://www.sprakradet.se/nyord

Texter du möter

4. Romanen Romanen i tiden Sveriges 100 bästa böcker I slutet av 1997 arrangerade Biblioteket i fokus i samarbete med de svenska folkbiblioteken och dåvarande Sveriges Allmänna Biblioteksföreningen en omröstning om århundradets bästa svenska bok. Överlägsen vinnare blev Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit, som fick nästan dubbelt så många röster som tvåan. Källa: Biblioteket i fokus Sveriges 100 bästa böcker

Välj en genre (t.ex. skräck, kärlek, äventyr eller deckare) och skapa en tidslinje på viktiga böcker inom genren. Här kommer förslag på genrer du till exempel kan välja att skapa din tidslinje om. Älskade barnsagor, lyrik som lever, dramatik som man minns, skräck som skrämmer eller scifi som skrämmer, äventyr man borde läsa eller fantasy som fantastiska berättelser. Du kan givetvis välja vilken annan genre som helst och ha en egen ingång på den.

Välj en roman, ett annat skönlitterärt verk eller en deckare och granska den stilistiskt genom att titta på – författarens språk – ordval och sätt att uttrycka sig – vem författaren riktar sig till och om – texten är lätt eller svår.

Hur uttrycker man olika känslotillstånd i romaner? Välj ett textutdrag i en roman och skriv om det så att känslotillståndet som förmedlas är ett annat än i originalet. Du kan till exempel välja att SKRIKA! eller att drömma om någonting.

Romanen

Ungdomsromanen Läslista på ungdomsromaner enligt tema: Romaner om sorg • Jag går dit du går av Nina Lacour • Jag saknar dig, jag saknar dig av Peter Pohl och Kinna Gieth • I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell • Förr eller senare exploderar jag av John Green • Linnea, kom hem! av Anita Lykull Eklund • Tro, hopp och burnout av Johan Unenge Romaner om mobbning • Bara lite småskoj av Henrik Aalto • Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson • Gilla ”Hata horan!” av Johanna Nilsson • Myrstacken av Jenny Valentine • Jag finns av MajaMaria Henriksson • För bra för att dö av Christina Wahldén • Synvilla av Karina Berg Johansson Romaner om att vara ung • Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson • Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfelt • Simon & Sophie, Liv & Lovisa, Ett nytt liv på köpet och Sjutton år och skitsnygg av Emma Granholms • Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo • Som om jag frågat, Välkommen hem, Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck • Söta pojkar är bara på låtsas av Moa Eriksson Sandberg • Ibland vill man inte gärna gå in fast regnet öser ner av Malin Stehn • Skogen som Gud glömde av Annika Luther • Vi som ser på av Johan Unenge • Det fattas en tärning av Johanna Thydell • Astrid och hon, Liv av Johan Unenge • Pontus fyra meter över marken av Johan Unenge • Donovan från Jamaica av Marianne Backlén • Gul utanpå av Patrik Lundberg • Ivoria av Annika Luther • Min pappa är snäll och min mamma är utlänning av Emmy Abrahamson Romaner om kärlek • Det är så logiskt alla fattar utom du av Lisa Bjärbo • Hur kär får man bli av Katarina von Bredow • Saker som aldrig händer av Lindbäck • Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av • Gunnar Ardelius (korta lyriska prosatexter) • Bara kärlek kan krossa ditt hjärta av Gunnar Ardelius • Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones • Hjärtans Fröjd av Per Nilsson • Pontus 4 stygn i huvudet av Johan Unenge

Romanen

Romaner om genus • Anaché och Arra av Maria Turtschaninoff • Pojkarna av Jessica Schiefauer • Hungerspelen av Suzanne Collins • Dansar Elias, nej! av Katarina Kieri • Min typ brorsa, Som om jag frågat av Johanna Lindbäck • Tusen gånger starkare av Christina Herrström • Flyga högt, Som jag vill vara, Expert på att rodna, Knappt lovlig av Katarina von Bredow • I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell • Sandor slash Ida av Sara Kadefors • Dansa på min grav av Aidan Chambers • Janne, min vän, Man kan inte säga allt, Nu heter jag Nirak av Peter Pohl • Lilla Marie, Vinterviken av Mats Wahl • Dårfinkar och dönickar av Ulf Stark • Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson Övriga • Inte vatten värd, Farsta fritt fall, Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo • Sjutton år och skitsnygg av Emma Granholm • Jag ljuger bara på fredagar av Mats Berggren För lite äldre, 15+ • Asfaltsänglar av Johanna Holmström • Jag är ju så jävla easy going av Jenny Jägerfeld • Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck • Francesca av Melina Marchetta • Het ... en bok med erotiska noveller för unga. Novellsamling. • Som Zlatan fast bättre av Niclas Christoffer

Fundera på en (ungdoms)roman som du nyligen läst. Byt ut könet på huvudpersonen. Vilka är konsekvenserna av detta? Hur förändras berättelsen?

Romanen

Deckare – i Holmes och Marples fotspår Vem var deckardrottningen Agatha Christie? – föddes och dog i England (1890–1976). – adlades 1971 av drottningen. – produktiv författare som skrev romaner, noveller och teaterpjäser. – skrev också under pseudonymen Mary Westmacott – världens bästsäljande författare efter Shakespeare – mest känd för sina deckarromaner men också för teaterpjäsen The Mousetrap som spelas i London än i dag. Den har spelats i 60 år. – hennes verk har publicerats på 103 språk – arbetade under andra världskriget på sjukhus och apotek där hon lärde sig ett och annat om gifter. Den här kunskapen använder hon sig av i sina böcker. – bodde under sitt andra äktenskap i Irak, vilket gav henne material till böckerna Döden på Nilen och Mord i Mesopotamien.

Agatha Christie arbetade en tid både på apotek och på sjukhus. Hon utnyttjade det som hon lärde sig om gifter i sina böcker. 1. Kolla titlarna på hennes böcker. Vilka titlar har med gift att göra? 2. Har du något specialområde (till exempel hobby, arbetserfarenhet, känner du till ett visst yrke eftersom någon av dina föräldrar har det) som du kunde utnyttja om du skulle skriva en bok?

Använd din sakkunskap Beskriv ett möte mellan två personer i en miljö som du känner väl till. Låt din sakkunskap om miljön synas i konkreta detaljer. Om du till exempel har ridning som hobby hittar du kanske på en situation mellan en ridlärare och elev. Du beskriver hur mötet utspelar sig i ett stall, och använder ord och uttryck som har med hästskötsel att göra.

Romanen

Vem var sir Arthur Conan Doyle? – föddes i Skottland 1859 och dog i England 1930 – utbildades till läkare men försörjde sig som författare – deltog som frivillig i Boerkriget, adlades och utsågs till vice löjtnant 1901 – mest känd för sina 56 noveller och 4 romaner om Sherlock Holmes och doktor Watson – den första berättelsen om Sherlock Holmes publicerades som en följetong i en tidskrift. – Sherlock Holmes blev mycket populär. En del läsare trodde att han fanns på riktigt och ville att han skulle lösa deras problem. – Doyle lyckades lösa några av de gåtor som blev inskickade till tidningen och blev därmed geniförklarad.

En av Doyles universitetsprofessorer lär ska ha stått som förebild till Sherlock Holmeskaraktären. Granska din omgivning och gör som Doyle. Hitta på en detektivkaraktär som lånar karaktärsdrag av någon du känner. Gör sedan ett personporträtt där du beskriver detektivens – kön, ålder, utseende och klädstil – sätt att gå och sitta. Vilka miner och gester är typiska för detektiven? – hans/hennes röst och sätt att tala. Hurdant är personens språk? Finns det ord och uttryck som är typiska för honom eller henne? – hurdan är han eller hon som människa? Utåtriktad? Blyg? Känslig? Skarp? Kallhamrad? Sträng? Seriös? Kunnig? o. s. v. Du kan i ditt personporträtt blanda direkta beskrivningar med repliker och handlingar. Så att vi som läsare kan, också utifrån din karaktärs beteende, bilda oss en uppfattning om honom eller henne.

Rita ett schema eller en tidslinje med olika innehållsmoment för händelserna i en deckare.

Välj en av följande textgenrer och skriv utifrån en deckare du läst • • • •

en epilog för deckaren en prolog för deckaren en nyhetsartikel en löpsedel

Romanen

! s p i T

Material kring deckare Martin Widmarks bästa skrivtips Hur gör man för att skriva en deckare? Källa: http://www.barnensbokklubb.se/artiklar-intervjuer/arkivet/?p=2157 Konsten att skriva deckare med GW Persson & Läckberg http://www.youtube.com/watch?v=6v430K2XNfs Jan Guillou diskuterar musiksmaken hos olika deckarkaraktärer och hur man bygger upp dessa karaktärer i Sommar i P1 (15.8.2009). Hur ska man skriva deckare – SR sommar i P1 (7.7.2010) med Viveca Sten: Tips på hur man gör/ska göra men också om hur svårt det kan vara att bli publicerad

Romanen

Läslista på deckare Baldersson, Bo

Böckerna om Statsrådet

Chandler, Raymond Child, Lee Christie, Agatha

Clancy, Tom Cornwell, Patricia

Böckerna om Philip Marlowe Dollar Böckerna om Miss Marple och Hercule Poirot, t.ex. Tio små negerpojkar[M1] Mordet på Orientexpressen, Döden på Nilen Patrioten, Jakten på Röd oktober, Belägring Dödlig smitta, Dunkla vatten, Eldens öga, Getingboet

Dahl, Arne Dexter, Colin Doyle Arthur Conan

Böckerna om Agruppen (Paul Hjelm) Böckerna om kommissarie Morse Böckerna om Sherlock Holmes

Edvardson, Åke

Böckerna om kommissarie Winter

Forsyth, Frederick Fossum, Karin Frimansson, Inger

Täcknamn Odessa, Schakalen Vänd dig inte om, När djävulen håller ljuset Katten som inte dog, God natt min älskade

George, Elizabeth Grafton, Sue Graham, Caroline Grisham, John

Gamla synder, En högst passande hämnd Böckerna om Kinsey Millhorne Böckerna om kommissarie Barnaby (Morden i Midsomer-serien) Firman, Testamentet

Hellberg, Björn Holmér, Hans Holt, Anne

Hedersmord, Dråpslaget, Panelhönan, Gräddhyllan, Tacksägelsen Blindträff, Krysset Böckerna om Hanne Wilhelmsen

Indriðason, Arnaldur

Böckerna om Erlendur Sveinsson

James, P D Jansson, Anna

Böckerna om Adam Dalgliesh och Cordelia Gray Böckerna om Maria Wern

La Plante, Lynda Lang, Maria le Carré, John Läckberg, Camilla

I mördarens spår, Änkorna, Brottet och straffen Böckerna om kommissarie Wijk Spionen som kom in från kylan Böckerna om Patrik Hedström

Kopieringsunderlag

Mankell, Henning Marklund, Liza Marsh, Ngaio McBain, Ed Molin, Lars Moyes, Patricia Mårtenson, Jan

Böckerna om kommissarie Wallander Böckerna om Annika Bengtzon, till exempel Sprängaren, Studio Sex, Paradiset, Prime Time. Böckerna om kriminalintendent Alleyn Böckerna om 87:e polisdistriktet Sommarmord, Bomben, Korset Böckerna om kriminalintendent Henry Tibbett Böckerna om Johan Kristian Homan

Nesbö, Jo Nesser, Håkan

Böckerna om Harry Hole Böckerna om kommissarie Van Veeteren

Poe, Edgar Allan

Morden på Rue Morgue, Den svarta katten

Rendell, Ruth

Böckerna om kommissarie Wexford

Simeon, Georges Sjöwall/Wahlöö Svedelid, Olof

Böckerna om kommissarie Maigret Böckerna om Martin Beck Böckerna om Roland Hassel

Trenter, Stieg

Böckerna om Harry Friberg Brudkronan, Iskällaren, Skulptrisen, Mörkt rum, Eko, Bränningen, Ormars skepnad, Eldstungor.

Vine, Barbara

(pseudonym för Ruth Rendell)

Yorke, Margareeth

Ont uppsåt, Den du minst anar

Kopieringsunderlag

Fakta, fiktion och faktion När du läser en roman funderar du kanske ibland på om det är sant, trots att romaner är påhittade berättelser. Romanen förefaller att ge en sann bild av vår tillvaro. Och dina förväntningar som läsare har kanske byggts upp med hjälp av en pärmbild eller en baksidestext som ter sig som autentisk. Många texter i dagens textvärld leker med oss, de bjuder in till en gissningslek, ett forskningsuppdrag, eftersom texterna ofta är uppbyggda så att de på olika sätt överskrider gränsen för vad som är fakta och vad som är fiktion. För att kunna skilja mellan fakta, fiktion och faktion måste man fundera på textens syfte. Fakta strävar efter objektivitet och fiktionen ibland efter verklighetsflykt. Skolans lärobok vill ge dig exakt fakta om till exempel grundlagen och en skönlitterär roman vill ge dig en njutbar läsupplevelse. Trots att romaner många gånger erbjuder verklighetsflykt kan de lära dig om livet och belysa hur någonting ter sig för någon. Faktion består av både fakta och fiktion men själva poängen med genren är den gråa zonen mellan det sanna och det påhittade. Författaren väljer i sitt verk graden av faktion. Pärmbilden till David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimovics bok Jag är Zlatan: min historia består av en bild på Zlatan. Är bilden då fakta? Om den är behandlad med Photoshop? Blir innehållet fakta eftersom boken heter Jag är Zlatan: min historia? Fast det inte är bara Zlatan utan också David Lagercrantz som skrivit den? Eftersom pärmbilden är ett fotografi som eventuellt är autentiskt, är då innehållet också sant? Spelar det någon roll om det är sant? Ganska knepigt – eller hur?

Tänk på pärmarna till dina skolböcker och jämför dem med dvd-fodral på filmer. Vilka texter tror du mera på? Motivera varför.

Romanen

Misärlitteratur (misery lit, mis lit) bygger ofta på självbiografiska och mycket självutlämnande berättelser som upplevts under barndomen. Berättelserna är skrivna i första person och barndomen står i centrum. Huvudpersonen upplever svåra och hemska uppväxtförhållanden med övergrepp av olika slag, romanen Pojken som hette det, är ett sådant exempel. Berättelser inom misärlitteraturen ska enligt genrens krav vara sanna och baserade på verkliga händelser och ha ett lyckligt slut. Faktion är alltså ett begrepp för dokumentära, självbiografiska med flera romaner som varken är fakta eller fiktion. Denna växande genre beskrivs ofta som ”sanna historier” eller ”dokumentära romaner” men sanningshalten varierar. Den verklighet man refererar till i faktionen är uppenbart dramatiserad och fiktionaliserad. Faktion är svårt att analysera mediekritiskt, inte minst om man tror på den som en sann berättelse. Svårigheten ligger i det dubbla läsarkontraktet där man dels vill informera, dels ge en (spännande) läsupplevelse.

Vilka romaner inom faktionen hittar du bland ungdomsromaner? Vilka är det mest lästa svenska/nordiska/amerikanska faktionsromaner? Ta reda på hurdana pärmbilder romaner inom faktionen har.

Det har uppstått en hel del diskussioner kring vissa verk inom faktionen. Ta reda på varför bland annat följande verk har lyfts fram i media: Liza Marklund: Gömda (1996) Carina Rydberg: Den högsta kasten (1997) Alexander Ahndoril: Regissören (2006) Maja Lundgren: Myggor och tigrar (2007) Felicia Feldt: När Felicia försvann (2012)

Tips!

Litteratur ”Litteratur vilse i verkligheten” http://www.svd.se/kultur/litteratur-vilse-i-verkligheten_1680441.svd Fortsatt arbete med faktionen Läsa verk och se film Susanna Alakoski: Svinalängorna (2006) Åsa Linderborg: Mig äger ingen (2007)

Romanen

Fanfiction Ibland får berättelserna en fortsättning, trots att boken eller filmen är slut. Då reser sig storyn och börjar leva ett eget liv i dig. Då man skapar nya, egna berättelser med redan existerande litterära karaktärer skriver man fanfiction. Fanfiction kan skrivas om man vill veta vad som hände innan bokens händelser eller om man vill skriva nya, alternativa slut på boken. Det här hände med den populära Twilight-serien om den unga Bella, vampyren Edward och varulven Jake av Stephenie Meyer. Det finns massor med fanfics om vad som hände efter sista boken. Det finns en officiell Twilight-sajt som upprätthållits av Stephanie Georgii & Jennifer Lindgren. Även Hungerspelen av Susan Collins skrivs om till fanfics. Ibland kan det hända att man inte nöjer sig med att bara skriva utan vill också skapa bilder på de karaktärer som man gillar i sina favoritböcker. Det kallas för fanart.

Välj en av dina favoritböcker, men den får inte vara filmatiserad. Du ska nu fundera på hur karaktärerna ser ut och sedan välja att visa bilder på dessa karaktärer. Du kan antingen skapa ett bildgalleri på personerna i boken med hjälp av dina vänner och bekanta, så att du fotograferar dem. Kom ihåg att be om tillstånd! Alternativt kan du söka på nätet och välja bilder på personer som du tycker liknar karaktärerna i boken utifrån den bild du fått via läsningen.

Romanen

Vänbok Fyll i följande vänbok såsom du tänker dig att den fiktiva karaktär du läst om skulle fylla i den.

Namn:

Mina hobbyer:

Ålder:

____________

Kön:

man

kvinna

Tycker om:

Yttre egenskaper:

Bloggar jag brukar läsa:

En dålig vana jag har:

Jag blir glad av: Det hos mig som jag är mest stolt över:

Min favoritplats:

Mina framtidsplaner:

Hurdan är jag och vilken roll spelar jag i berättelsen?

Min hälsning till er som läser det här:

Mitt mest använda plagg:

Kopieringsunderlag

5. Skriva i olika genrer Skrivstrategier För att lyckas med att skriva måste du förbereda dig väl. Ställ dig följande frågor:

VAD ska jag skriva om? VEM är mottagaren för det jag skriver? VARFÖR ska jag skriva? VILKEN infallsvinkel har jag på det jag vill skriva om? HUR ska jag skriva? Vilken genre väljer jag för min text?

Att skriva för att argumentera Muntliga övningar i argumentation förbereder elever att skriva argumenterande texter. Här följer uppgifter som tränar eleverna att argumentera. Men först presenterar vi några frågor om argumentation som eleverna kan reflektera över och besvara tillsammans.

Diskutera eller logga 1. Varför är det viktigt att kunna argumentera? 2. Berätta om en vardagssituation där du försökte övertyga en annan person om att du har rätt. 3. Vad tycker du om att följa med debattprogram i TV? 4. Vad skulle du vilja ändra på i din skola? Vilka argument skulle du lägga fram för att få till stånd en förändring?

Skriva i olika genrer

Parduell 1. Dela in er i grupper om fyra. Formulera en klar och tydlig tes som ni vill debattera. Om ni inte kommer på något, välj någon av teserna i listan. 2. Dela på er i gruppen. Bestäm vem som ska argumentera för tesen och vem som ska argumentera emot. 3. Förbered parvis argumenten på varsitt håll. Bestäm vilka som är era starkaste argument.Sök faktauppgifter som stöder era argument. Fundera också över vilka motargument som motståndarna kan tänkas komma med. 4. Återvänd till gruppen. Presentera tesen för publiken. Debatten inleds med att paren anger sin ståndpunkt och två starka huvudargument som stöder den. Därefter är ordet fritt.

Exempel på teser: 1. Katter är bättre än hundar. 2. Sänk åldersgränsen för mopedkort. 3. Frivillig gymnastikundervisning. 4. Slopa proven. 5. Skoluniformer till skolan. 6. Hemundervisning är bättre än skola. 7. Skippa hon och han, använd hen istället.

Skriva i olika genrer

Argumentationens byggstenar Att argumentera betyder att leda i bevis. Med andra ord försöker man övertyga någon om något genom att lägga fram bevis för att man har rätt.

Tes Först måste man ha en åsikt om något. Det kallas för tes. Tesen ska helst vara kort och tydlig. Den är ofta formulerad som en uppmaning, ett förslag eller en åsikt som man vill ha stöd för i sin omgivning. Tesen brukar ofta utgöra rubriken i argumenterande texter. Tes:

Skippa mössförbud! Elever ska få ha mössa eller keps på sig inomhus.

Argument Bevis, förklaring och skäl är synonymer till ordet argument. Argumenten stöder tesen. Argumenten kan delas in i huvudargument och stödargument. Huvudargumenten ska inte vara för många och utgör de viktigaste skälen till att man ska tycka på ett visst sätt. Argument 1:

Om eleverna själva får bestämma hur de klär sig, till exempel om de vill ha kepsen på sig i skolan, ökar deras trivsel i skolan.

Stödargument: Om trivseln ökar i skolan påverkar det elevernas inlärning på ett positivt sätt. Argument 2:

Huvudbonader kan höra till en viss klädstil. Kläder understryker den egna personligheten och skolan ska ju förstärka ungdomarnas identitet.

Stödargument: Eleverna blir mer toleranta mot olika klädstilar och som en följd av det också mot olika personligheter. Argument 3:

Skolan har som mål att fostra eleverna till självständiga individer. Det lyckas inte om skolan bestämmer vad eleverna får ha på sig.

Stödargument: Att vara självständig är en viktig del av vuxenlivet.

Motargument När du argumenterar ska du också försöka förutse vad din motpart kommer att säga. Vad kommer hans eller hennes motargument vara? Hur ska du svara på det? Tes:

Skippa mössförbud! Elever ska få ha mössa eller keps på sig inomhus.

Motargument:

Mössor använder man bara utomhusför att hålla huvudet varmt.

Ditt argument: Mössor och kepsar kan användas till annat än att bara värma huvudet. De kan till exempel dölja håret som man inte hunnit fixa.

Kopieringsunderlag

Hur förbereder du dig inför en argumentation? 1. Välj först en tes som du vill föra fram. 2. Skriv sedan en lista eller gör en tankekarta över argument som stöder din tes. I det här skedet lönar det sig att skriva ner allt som du kommer att tänka på. Sök också fakta som stöder din åsikt. 3. Ordna argumenten. Nu väljer du ut de bästa argumenten och kallar dem för huvudargument. Huvudargumenten ska inte vara för många för att man inte ska tappa bort sig i din tankegång. De övriga argumenten kopplas ihop med huvudargumenten. Kan de stöda dina huvudargument? 4. Skriv ner motargument. Anteckna med andra ord också vad du tror att motparten kommer att säga och hur du ska svara på det.

Hur förbereder du dig inför att skriva en argumenterande text? När du skriver en argumenterande text kan du använda dig av samma modell som ovan för att komma igång med tankearbetet. Därefter är det viktigt att fundera över dispositionen, alltså i vilken ordning du presenterar ditt innehåll. Inledningen ska väcka läsarens intressen. Din tes ska vara tydligt formulerad och kan utgöra rubriken på din text. I avhandlingen lägger du fram argument som stöder din tes. Ta gärna upp faktauppgifter som överensstämmer med din åsikt. Du kan också ta upp motargument för att visa hur motståndaren tänker. I avslutningen ska du sammanfatta det viktigaste i texten eller komma fram till en slutsats. Använd bindeord som tydliggör din tankegång.

Exempel på bindeord: därför att … eftersom … på grund av nämligen … i synnerhet … exempelvis däremot … i motsats till … till skillnad från … trots att … å ena sidan – å andra sidan för övrigt … ytterligare … det här innebär att … resultatet är … slutsatsen blir … sammanfattningsvis

Variera också anföringsverben: Du tycker, tänker, tror, menar, hävdar, anser, påpekar, bevisar, lyfter fram, insisterar, antar, argumenterar för, belyser, markerar, påstår … Kan du ännu fler anföringsverb?

Kopieringsunderlag

Fundera på vilka texter du anser att är argumenterande texter. Diskutera sedan dina förslag och kompisens förslag. Välj en argumenterande text och granska innehållet i den. Vilka plusord och minusord hittar du? Finns det vaga och mångtydiga ord? Skriv en insändare på två olika sätt. I den första använder du många minusord och satsar dessutom på mångtydiga ord. Skriv sedan om insändaren så att du byter till en vänlig ton och använder dig av plusord. Försök också i den senare texten att använda ett så specifikt språk som möjligt.

Vett och etikett

I en debatt kan det ofta hetta till mellan deltagarna som argumenterar mot varandra. Men precis som i all kommunikation mellan människor ska man visa respekt för varandra. Man ska: ➤ Behålla lugnet. Den som håller sig till en saklig ton brukar ofta vinna. ➤ Lyssna på alla parter. Att lyssna utan att avbryta någon annan som är av helt annan åsikt är ibland mycket svårt. Men det lönar sig, för då får du information om hur den andra tänker och möjlighet att hitta någon svag punkt i tankegången. ➤ Inte använda personangrepp, det vill säga att du kritiserar någon personligt. Du ska hålla dig till sakfrågor och inte gå in på personfrågor. Det är inte ett sakligt argument att till exempel påstå att någon har så fula kläder att han eller hon inte kan uttala sig i debatten.

Kopieringsunderlag

Lista över användbara fraser i argumentation När du vill uttrycka en åsikt: Jag tycker/anser att … Min åsikt/ uppfattning är …

När man är av samma åsikt: Jag instämmer i det du säger. Ja, det är sant. Det tycker jag också. Det håller jag med om.

När du är av annan åsikt: Jag är av en annan åsikt. Jag är inte övertygad om att du har rätt. Det tror jag inte.

När du vill betona att något är ett faktum: Jag garanterar att … Jag är verkligen övertygad om att …

När du vill tillägga eller avbryta: Kan jag få fråga om en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter … Hur motiverar du ditt påstående? Kan du förklara lite närmare?

Kopieringsunderlag

Att skriva för att informera Faktatexter känner man igen utifrån att de är sakligt skrivna och har en klar struktur. Faktatexter tar heller inte ut svängarna som till exempel romanen eftersom de oftast är mycket kortare. Texter som ska informera är ofta praktiska texter som till exempel platsansökningar, protokoll eller olika instruktioner. Texterna skrivs enligt ett visst mönster och därför känner man lätt igen dem. När du söker detta mönster granskar du • vad som finns med • i vilken ordning innehållet presenteras • hur innehållet presenteras.

Protokoll Protokoll skriver man för att dokumentera det som sägs under ett möte, till exempel vid ett elevkårsmöte. Protokollet skrivs av någon som blivit ombedd att fungera som sekreterare under mötet. Sekreteraren skriver ner de beslut som fattats under mötet. Protokollet fungerar som minnesanteckningar. Protokollet ska innehålla: – föreningens namn – när och var mötet hålls – vem som är närvarande, både för-och efternamn skrivs ut – i vilken ordning ärendena har behandlats och vilka beslut som fattats. För att mötet ska löpa så smidigt som möjligt ska det finnas en föredragningslista, det vill säga en lista på ärenden som ska behandlas och i vilken ordning. Föredragningslistan gör det också lättare för sekreteraren att skriva protokoll. Före mötet kan man också skicka ut en kallelse till mötesdeltagarna. I kallelsen ingår uppgifter bland annat om när och var mötet hålls.

Skriva i olika genrer

VINDÄNGENS SKOLA Elevkårsstyrelsen 2013–2014 PROTOKOLL Datum: 22.10.2013 Tid: 13.15 Plats: Skolans bibliotek Närvarande: Lisa Järvinen ordf. Peter Smeds Filippa Backman ChristianNyström

Axel Hedström sekr. Maria Johansson Liv Laimani handledande lärare

Felix Andersson Amir Berg

§1

Mötet öppnas Mötet öppnades av ordförande kl. 13.17

§2

Mötets laglighet och beslutförhet konstateras Mötet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

§3

Val av två protokolljusterare och två rösträknare Till protokolljusterare valdes Filippa Backman och Amir Berg.

§4

Godkännande av föredragningslista Föredragningslistan godkändes.

§5

Beslut om kaféverksamhet Elevkåren beslöt att öppna ett elevkafé. Försäljningen sköts av styrelsemedlemmarna. Elevkaféet är öppet på rasterna. Handkassan bevaras i kansliet under lektionstid.

§6

Anmälningsärenden Ungdomsgården ordnar disko för skolans elever 1.11. 2013 kl.18.0022.00. Ungdomsgården önskar att styrelsemedlemmarna informerar eleverna om kvällen.

§7

Beslut om att informera skolans elever om diskokväll på Ungdomsgården Elevkåren beslöt att Lisa och Felix informerar om diskokvällen under morgonsamlingen 25.10.2013.

§8

Övriga ärenden Maria föreslår att styrelsemedlemmarna uppträder med en sketch om elevkårsverksamheten på Öppet husdagen. Styrelsemedlemmarna fick i uppdrag att fundera på innehåll till sketchen.

§9

Följande möte Följande möte hålls på Ungdomsgården 29.11.2013 kl.15.00

§ 10

Mötet avslutas Ordförande avslutade mötet 14.15 _______________________________________ ____________________________________________ Lisa Järvinen Axel Hedström ordförande sekreterare Justeras: _______________________________________ ____________________________________________ Filippa Backman Amir Berg

Kopieringsunderlag

Ordlista – mötesteknik Bordläggning Ett ärende skjuts upp och diskuteras under en senare tidpunkt. Ordförande En person som leder mötet och delar ut ordet till mötesdeltagarna. En person kan utses till ordförande för ett enstaka tillfälle, mötesordförande, eller för en längre tidsperiod. Föredragningslista En lista på de ärenden som ska behandlas under mötet. Kallelse Före mötet skickar man ut en kallelse till mötesdeltagarna. Kallelsen innebär att man ska närvara på mötet. Följande information ska framgå: – datum för när kallelsen skrivits ut – vem som kallar och vilka som kallas – vad deltagarna kallas till – tid och plats för mötet. Kassör Den person som tar hand om föreningens ekonomi. Mötet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Man konstaterar att mötesdeltagarna har kallats till mötet enligt stadgarna, d.v.s. enligt reglerna, och att mötesdeltagarna har rätt att fatta beslut. Protokolljusterare En eller två personer som får i uppdrag att kontrollera att mötesprotokollet överensstämmer med det som sagts under mötet. Rösträknare En eller två personer som får i uppdrag att räkna röster i fall man måste rösta fram ett beslut. Rösträknarna är ofta samma personer som protokolljusterarna. Sekreterare Sekreteraren skriver protokoll under mötena. Sekreteraren skriver också föredragningslistor och möteskallelser. Han eller hon tar hand om de dokument som ska arkiveras.

Skriva i olika genrer

Vice ordförande Den person som leder mötet i fall ordförande inte kan göra det. Vice ordförande fungerar också som ordförandes högra hand och är beredd att ta mer ansvar än de andra mötesdeltagarna.

Skriv en föredragningslista på de klassärenden som ska diskuteras följande klassföreståndartimme. Välj ordförande och sekreterare.

Mötet Spela upp en scen där ni deltar i ett möte, till exempel elevkårsmöte, skolans dramaklubb eller skolans filmklubb. 1. Skriv ut en föredragningslista till mötet. Välj ordförande och sekreterare. 2. Spela upp mötet. Gå igenom föredragningslistan och fatta beslut. Ordförande leder diskussionen. Använd er av de termer som ingår i ordlistan om mötesteknik. 3. Till sist skriver ni tillsammans ett protokoll över mötet. I verkligheten är det bara sekreteraren som gör det men i den här övningen gör alla det för att lära sig tekniken.

! s p i T

På Finlands Svenska Skolungdomsförbunds (FSS) hemsida hittar du mer information om mötesteknik. Där finns också modeller för hur du skriver kallelser, föredragningslistor och protokoll. http://www.skolungdom.fi/elevkarsaktiva/foerelevkaren/moetesteknik

Skriva i olika genrer

Referat Ett referat är en koncentrerad version (av längre text) som avses ge det väsentligaste (enligt NE:s ordbok). När vi skriver referat har vi som syfte att sammanfatta det mest väsentliga i ursprungstexten. Referatet blir därmed kortare än ursprungstexten. Referatet ska vara sakligt och skrivet i objektiv stil, vilket betyder att du inte kan framföra egna åsikter. Därför måste du vara noggrann med att inte lägga till något som inte finns i texten men inte heller glömma bort viktig fakta. När du skriver ska du använda egna ord och formuleringar. Du kan alltså inte bara skriva av och förkorta den ursprungliga texten. Kom ihåg att även ange källan, läsaren ska kunna hitta texten du refererat. Kom ihåg! 1. Börja referatet med att ange källan, till exempel Lisa Sundberg skriver i sin artikel “Lyckad morgonsamling i skola” i Hagelstamsnytt 26.2.2014 om ... 2. Om någon person intervjuas i en artikel ska det också komma fram i referatet. Det kan skrivas på flera olika sätt, till exempel Enligt eleven Ellen Holmberg, som intervjuas i Sundbergs artikel, var morgonsamlingen … Eleven Ellen Holmberg, som kommer till tals i artikeln, framhåller att … 3. Påminn läsaren med jämna mellanrum att du utgår från någon annans text, till exempel: Av artikeln framgår det att …. Sundberg skriver vidare … avslutningsvis kommer det fram i artikeln ...

Sök fram en tidningsartikel som intresserar dig. Läs noggrant igenom den och skriv stödord under läsningen. Syftet med stödorden är att lyfta fram det mest väsentliga i innehållet i artikeln. När du är färdig med denna granskning ska du skriva ett referat på innehållet i artikeln. När du läser ett referat får du information i komprimerad form. En annan genre som vill informera dig om något är bruksanvisningen. Du kanske läste en bruksanvisning senaste julafton eller födelsedag?

Välj en pryl som du äger. Nu ska du skriva en bruksanvisning för detta föremål. Kom ihåg att vara noggrann och konsekvent när du informerar om hur föremålet ska användas.

Skriva i olika genrer

100

Att skriva för att strukturera sin kunskap När vi lär oss något nytt är det bra att fästa det i skrift. När du till exempel skriver om ett problem i matematik, om Europas floder eller viktiga händelser i finländsk historia lagarar du samtidigt den kunskapen i dig själv. Detta beror på att du inte kan skriva utan att samtidigt tänka på och strukturera det du skriver om. Provsvar är exempel på texter som du skriver för att strukturera det du vet om något. Titta på följande två provsvar och fundera på vilket av provsvaren är ett exempel på hur strukturerad kunskap ser ut i skrift. A) Columbus hittade Amerika. Egentligen trodde han att han var på väg till Indien. Han seglade med tre skepp. Dom hette Santa Maria, Niña och Pinta. Han fick pengar för detta av kungligheter. Fast det var en drottning också. Det var spännande på den tiden att fara i väg. Man hade inte rest så mycket och det fanns inga flygplan. Vi har mycket att tacka Kolumbus för. Bland annat kaffe. B) Vasco de Gama hade funnit en väg till Indien men 1492 seglade upptäckaren och köpmannen Christopher Columbus för att hitta en alternativ sjöväg till Indien. Som vi vet fann han Amerika då i stället, och därmed fick befolkningen heta indianer. Denna resa, med tre stora skepp, finansierades av det spanska hovet, eftersom det var viktigt att hitta nya sjövägar och därmed länder samt produkter för handeln. Columbus resor kan ses som första steget mot imperialismen, det vill säga den europeiska koloniseringen av Amerika. Det framgår av exemplen att det är viktigt att fundera på orsak och verkan då vi skriver för att strukturera vår kunskap.

Skriva i olika genrer

101

Ta reda på vad följande ord betyder: Invandrare, integration, flykting, politisk flykting, asylsökande, tillfälligt uppehållstillstånd, familjeanknytning, humanitär hjälp. Skriv sedan en redogörelse där du redogör för dessa begrepp eftersom människor använder dem fel. Fyll gärna på din redogörelse med andra viktiga termer inom ämnet. Forska i finlandssvensk litteratur Du kan välja vilket område som helst för din forskningsrapport. Här följer några förslag. 1) Den finlandssvenska bilderboken 2) Den finlandssvenska barnlitteraturen 3) Den finlandssvenska ungdomslitteraturen 4) Finlandssvenska manliga/kvinnliga romanförfattare 5) Finlandssvenska kvinnliga/manliga lyriker 6) Essän – den finlandssvenska genren

Skriva i olika genrer

102

Att skriva för att berätta Berättelserna finns omkring dig hela tiden, nästan så du skulle kunna anklaga dem för att de ”stalkar” dig. Berättelser finns i den fiktion som skrivs, i lyriken, dramatiken och epiken. Men berättelsen finns också i dina egna texter, i bloggar, chattar och sms som du skriver. Berättelser fungerar ibland som terapi. Därför ordnas kurser i skrivterapi där människor kan skriva sig fria från sådant som tynger dem. Att de får berätta om sina liv får dem att må bra psykiskt. I sina texter kan de skapa sig själva på nytt, precis som de själva vill ha det.

Skriv en ”terapiberättelse” Skriv berättelsen om ditt liv där du själv agerar som hjältinna/hjälte. Tonen kan vara humoristisk.

Skriv en ”terapisaga” Skriv en saga om ditt liv. Du kan förvandla det som är svårt och motigt i ditt liv till monster och hinder som du som sagans hjälte/hjältinna övervinner. Varje morgon måste hon kämpa mot spöket under sängen. Det sa åt henne att stanna kvar i den sköna och varma sängen … Men varje morgon tog hon sin dyna och slängde den under sängen, på spöket, så att dammkornen virvlade … Låt hindren växa på vägen. När hon kom in i klassrummet såg hon att häxan satt vid katedern och skrockade förtjust. Häxan lutade sig fram och väste: – För att få prinsen, halva kungariket och 10 på betyget, måste du svara rätt på tre frågor om ekvationer.

Skriva i olika genrer

103

Sommarprat i radion Under åren har en radiogenre blivit allt mer populär och det är sommarprat. I ett radioprogram på en dryg timme kan talaren tala om i princip vad som helst. I Sverige hittar du programmen under Sommar i P1 och här i Svenskfinland heter det Vegas sommarpratare. Under åren har bland annat politiker, författare, idrottare och musiker fått prata om sin uppväxt, sin karriär, något som står dem nära eller något som påverkat dem starkt i livet. Döden har också varit ett tema. Musikern, journalisten och bloggaren Kristian Gidou berättade i sitt sommarprat om ”resan mot livets slut” (Sommar i P1, 30.6.2013). Till den här genren hör också att man väljer ut musiken som man vill att ska spelas i programmet. På det här sättet kan man ytterligare visa en sida av sig själv med hjälp av musikval.

Du ska nu skriva ett manus för ditt sommarprat. Du kan gå i roll i ditt skrivande så att du föreställer dig själv som vuxen då du skriver manuset. Men du kan också skriva det utifrån dina tankar i dag. Längden på ditt sommarprat är runt femton minuter och du får ta med tre olika låtar. Fundera först på vad du vill ta upp. Är det något speciellt som hänt dig eller är det hellre något allmängiltigt som du vill lyfta fram? Kom ihåg att du ska fånga lyssnaren i en hel kvart.

Kopieringsunderlag

104

Att skriva för att reflektera Då du skriver för att reflektera tänker du på, överväger, begrundar, funderar, ägnar en tanke åt och – förhoppningsvis efter reflektionen – går vidare med nya insikter. Att vi reflekterar betyder alltså att vi stannar upp och ser på hur vi tidigare tänkt om någonting, hur vi tänker nu om samma sak och om vi kunde tänka på något annat sätt. Vi har alla erfarenheter av olika slag och när vi väljer att reflektera över dessa erfarenheter blir de så småningom till kunskap. Den här kunskapen bygger på att vi förstår sambandet mellan orsak och verkan. Som exempel kan du tänka dig alla erfarenheter du har av att inte använda mössa trots vinterkylan. Du vet att du blir kall om öronen och får eventuellt dessutom huvudvärk, i vissa fall blir du till och med sjuk. Om du reflekterar över alla de gånger du blivit kall på grund av att du saknat mössa kan det leda till att du nästa gång gör ett medvetet val och tar på dig mössan. Om vi dessutom är flera som reflekterar över samma ämne växer vi av allas erfarenheter och får nya insikter i och förståelse för ämnet i fråga.

Essän – den finlandssvenska favoriten Essän som genre är inte helt problemfri att beskriva eftersom den kan existera i så många olika former. Men i sin helhet kan essän beskrivas som en tankeutveckling. I Svenskfinland arrangeras en Hans Ruin-essätävling och i anknytning till den definieras en god essä enligt följande: Essän är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken. (http://www.kulturfonden.fi/sv/evenemang/hansruin/)

Essän har varit en omtyckt genre i Svenskfinland och bland annat författare som Werner Söderhjelm, Yrjö Hirn, Alma Söderhjelm, Sigurd Frosterus, Gunnar Castrén, Hans Ruin och Rolf Lagerborg skrev essäistik i början av 1900-talet. Under den senare hälften av 1900-talet kan namn som Johannes Salminen, Sven Willner, Mikael Enckell, Georg Henrik von Wright och Merete Mazzarella nämnas. Till de finlandssvenska essäisterna i dag räknas bland annat Michel Ekman och Leif Salmén.

Skriva i olika genrer

105

En klassisk essäsamling är Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985). I den här samlingen beskriver författaren olika erfarenheter som han har haft i samband med att han läst och skrivit, men texterna handlar samtidigt om mycket annat. Lagercrantz beskriver våra fiktiva vänner i litteraturen på följande sätt: De människor vi möter i böcker liknar de levande. De talar som vi, andas som vi, gråter och skrattar som vi. Men sträcker vi ut armarna för att omfamna dem griper vi i tomma luften. Tycker du att det han skriver stämmer? En av frågeställningarna Lagercrantz ställer är frågan om vem vi skriver för: När man skriver brev är det lätt. Då vet man vem som lyssnar. Är det någon, som tycker om oss och förstår vårt sätt att vara, ökas strax vår språkliga spänst och hjärtat slår i var rad. Skriver vi däremot till någon som är motsträvig och kritisk faller aska över orden. Tycker du att detta stämmer på ditt eget skrivande? Essän tänjer på genregränserna eftersom den kan vara allt möjligt från ett filosofiskt traktat till reseskildring, men också vetenskaplig eller populärvetenskaplig uppsats, ledare eller något annat. Lagercrantz själv menar i början av sin essäsamling att han endast skrivit ... iakttagelser och minnen från ett liv tillbragt i läsar- och skrivarlandet. Skärvor blott. Källa: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/40768/engenres.pdf?sequence=1

Skriv en sammanfattande essä om allt det som du har lärt dig under årskurs åtta i skolan. Eller om all den glädje du upplevt under sommarlovet. Eller om din språkliga bakgrund. Eller något annat som du anser vara viktigt att skriva en essä om.

Skriva i olika genrer

106

Dagbok En dagbok kan se ut på många olika sätt och det finns inte rätt eller fel sätt att skriva dagbok på. Dagboken är i allra högsta grad en reflekterande text. Dagboken kan innehålla drömmar, hemligheter, bekännelser, upplevelser, förälskelser eller sorger. Man kan säga att hela livet ryms i dagboken. Dagboken kan också ha en tydlig funktion och fungera som ett tankeredskap. Med hjälp av anteckningar i en dagbok kan du följa ditt beteende och ändra på invanda mönster i livet. Du kan till exempel skriva dagbok om hur ofta du äter godis, använder svordomar eller vistas i frisk luft.

För många människor fungerar dagboken också som stöd när de står inför val som de ska göra. I dagboken kan de överväga, reflektera och komma fram till något slag av beslut.

Jämför statusuppdateringar på Facebook och blogginlägg med dagboks anteckningar. Vilka ämnen kan man skriva om i sin dagbok men inte på Facebook eller i en blogg?

Skriv ett dagboksblad ... som om du vore en historisk person, en kändis eller någon annan. Du kan också välja att skriva utifrån en påhittad person – som om du befann dig mitt i ett krig – som om du befann dig på ett flyktingläger – som du tror att ditt liv ser ut om 20 år.

Skriva i olika genrer

107

Kitty – världens mest lästa dagbok Dagböcker brukar vara privata och de flesta som skriver dagbok vill inte att någon annan läser den. Men så blev inte fallet med Anne Franks dagbok. Under andra världskriget flyttar judiska Anne Frank och hennes familj till Holland, bort från det judefientliga Tyskland. På sin trettonårsdag får Anne en rödvitrutig dagbok som födelsedagspresent. Hon kallar den för Kitty och börjar skriva i den. Men också i Holland börjar de judiska medborgarnas liv bli allt svårare. I dagboks anteckningen från den 20 juni räknar Anne upp vilka regler judarna i Holland måste följa: Judar måste bära judestjärna. Judar måste lämna in sina cyklar. Judar får inte åka spårvagn. Judar får inte åka bil, inte ens privat. Judar får bara handla mellan kl. 15.00 och 17.00. Judar får bara gå till en judisk frisör. Listan fortsätter med bland annat förbud mot teateroch restaurangbesök. Judar får inte heller besöka idrottsplatser eller andra nöjeslokaler. De får inte ro båt eller offentligt utöva någon sport. Judar får inte vistas utomhus efter klockan åtta på kvällen, ej heller sitta ute i trädgårdar. De får inte gå hem till kristna och måste gå i skolor enbart avsedda för judiska elever. Snart är måttet rågat för familjen. När Annes storasyster Margot blir inkallad till koncentrationsläger beslutar sig familjen Frank för att gå under jorden. I två års tid gömmer familjen sig uppe i en vindsvåning i ett gårdshus. I nedre våningen av huset finns ett kontor. Några av de kontorsanställda har hjälpt familjen att flytta till gömstället. De fortsätter att hjälpa genom att skaffa fram mat och förnödenheter åt familjen. Anne forsätter att föra dagbok, nu över den påfrestande tillvaron att leva tätt in på varandra. Förutom Annes föräldrar och storasyster bor där också familjen van Pelz och tandläkaren Fritz Pfeffer. Sammanlagt är det åtta personer som lever i ständig rädsla för att bli upptäckta. De håller sig tysta om dagarna och har mörklagda fönster. De kan inte heller gå ut och är helt beroende av att några få människor hjälper dem. Så här skriver Anne om hur de lyckas kamouflera ingången till vinden:

Skriva i olika genrer

108

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 1942 Bästa Kitty, Vårt gömställe har först nu blivit ett verkligt gömställe. Herr Kugler tyckte nämligen att det var bäst att placera en bokhylla framför vår entrédörr eftersom man gör flitiga husrannsakningar efter undangömda cyklar, men självfallet en bokhylla som går att svänga och sedan öppnar sig som en dörr. Det tynger mig mer än jag kan säga att vi aldrig får komma utomhus, och jag är hemskt rädd för att vi ska bli upptäckta och få en kula i oss.

Ibland tycker Anne att ingen förstår henne och då är det dagboken som får ta emot hennes frustration: LÖRDAGEN DEN 30 JANUARI 1943 Kära Kitty, Jag ångar av ilska och får inte visa det, jag skulle vilja stampa i golvet, skrika, för en gångs skull rejält skaka om mor, gråta och jag vet inte vad.

I verkligheten heter familjen van Daan, vaan Pels och herr Dussel, Pfeiffer men Anne ändrar namnen i dagboken: Jag skulle vilja skrika till mor, Margot, vaan Daan, Dussel och till och med far: Lämna mig i fred, låt mig äntligen få sova en natt utan att kudden är våt av tårar, ögonen svider och huvudet bultar. Släpp i väg mig, i väg från allt, helst i väg från världen! För dagboken Kitty anförtror hon också då hon för första gången i sitt liv blir kysst av en pojke. Fru och herr vaan Pels har en son som heter Peter. En kväll sitter Anne och Peter ömt omslingrade. När Anne bryter upp från omfamningen händer det: Hur jag sedan plötsligt lyckades röra mig igen minns jag inte, men innan vi gick ned gav han mig en kyss, på mitt hår, till hälften på vänsterkinden, till hälften på örat. Jag rusade ned, utan att vända mig om och längtar något rent förfärligt till idag. Dagboken Kitty blir kvar i huset när familjen Frank blir abrupt bortförd av SS männen. Sju månader efter arresteringen dör Anne i koncentrationslägret Bergen Belsen. Hennes pappa, Otto Frank, är den enda familjemedlemmen som överlever. När kriget är över får pappan tag på Annes dagbok. Han läser den och bestämmer sig för att publicera den. I dag är dagboken en av de mest lästa böckerna i världen och den har översatts till 50 olika språk.

Skriva i olika genrer

109

Vad betyder orden husrannsakning, abrupt, SS-män och koncentrationsläger? Har du tidigare hörts tala om Anne Frank? Vad vet du om andra världskriget? När började kriget? Vilka länder kallades de allierade och vilka länder hörde till axelmakten? Vad hände i Holland under världskriget? Hur skulle du uppleva det om du inte fick gå ut på två år?

Anne Frank drömmer om att bli journalist och författare men kan säkert inte ana att hennes dagbok skulle bli så berömd som den är i dag. I början skriver Anne enbart för sig själv men ändrar sig efter att hört den holländske undervisningsministern tala i radion. Ministern levde i exil och uttalade sig om att det var viktigt att samla in alla vittnesbörd om det nederländska folkets lidande under den tyska ockupationen och offentliggöra dem. Anne börjar bearbeta sina dagboksanteckningar för att efter kriget kunna publicera en bok baserad på anteckningarna. Tänk dig själv om jag skulle ge ut en roman om Gårdshuset. Om de bara såg titeln skulle folk få för sig att det handlade om en detektivroman. Men allvarligt talat, redan tio år efter kriget måste det låta som ett skämt när man berättar hur judar en gång levde, åt och pratade här. Anne tycker att det är nyttigt för henne själv att skriva men ibland tvivlar hon på att hon kan skriva tillräckligt bra: När jag skriver blir jag av med alltihop, sorgen försvinner, mitt mod lever upp! Men, och det är den stora frågan, kommer jag någonsin att kunna skriva något storslaget, kommer jag någonsin att bli en journalist och författarinna?

Vad betyder orden vittnesbörd, exil och ockupation? Vad anser du om att pappan lät publicera sin dotters privata dagbok efter hennes död? Varför tror du att Anne Frank kallar sin dagbok vid ett förnamn?

När Anne bearbetar sin dagbok byter hon ut namnen på dem som bor i Gårdshuset, sig själv vill hon först kalla sig Anne Aulis, sedan Anne Robin. Otto Frank väljer att i de flesta fallen inte ändra namnen bara i sådana fall där han anser att det är nödvändigt med tanke på hänsyn och diskretion. Anne skriver till exempel ofta om hur arg hon är på sin mamma och för att inte skända minnet av sin fru stryker Otto Frank vissa formuleringar. De personer som hjälpte de inneboende nämns vid sina rätta namn. När boken kom ut första gången 1947, innehöll den teman som inte brukade finnas i ungdomsböcker, till exempel sexuella teman.

Skriva i olika genrer

110

a) Vilket ord kan man också använda när en författare skriver under ett påhittat namn? b) Varför tror du att man inte bytte ut namnen på medhjälparna? Känner du till vad någon av medhjälparna hette? Om inte, ta reda på fakta om någon av dem. c) Ta reda på vad följande ord och begrepp betyder. De används ofta i samband om krig och en del speciellt då man talar om andra världskriget.

antisemitism

__________________________________________________________________

arkebusering

__________________________________________________________________

capo

__________________________________________________________________

Davidsstjärna

__________________________________________________________________

den slutgiltiga lösningen av judefrågan __________________________________________________________________ deportation

__________________________________________________________________

förintelse

__________________________________________________________________

getto

__________________________________________________________________

Gestapo

__________________________________________________________________

gå under jorden

__________________________________________________________________

hakkors

__________________________________________________________________

holocaust

__________________________________________________________________

Kristallnatten

__________________________________________________________________

nazist

__________________________________________________________________

propaganda

__________________________________________________________________

ransoneringskort

__________________________________________________________________

razzia

__________________________________________________________________

underjordisk verksamhet

__________________________________________________________________

Kopieringsunderlag

111

Läsdagbok: Anne Frank Läs Anne Franks dagbok och för dagbok över din egen läsning. Anteckna dina tankar, funderingar och frågor under läsningens gång. Skriv upp citat som berör dig och kommentera dem. Ange datum och plats för när du gör din dagboksanteckning.

! s p i T Böcker Anne Franks dagbok Läs den oavkortade originalutgåvan med kommentarer och efterskrift av översättaren Per Holmer. Den innehåller mycket bakgrundsinformation. Anne Franks dagbok finns också utgiven i en lättläst version utgiven av LL-förlaget. Anne Frank – Ett liv i förföljelsens tid Boken är en bildberättelse om tillvaron i Gårdshuset. Författarna berättar också om de personer som hjälpte dem som höll sig undangömda i Gårdshuset. Boken är utgiven av BonnierCarlsen. Film Anne Frank – The Whole Story Det finns också andra filmer som baserar sig på dagboken men den här rekommenderas varmt. Länkar www.annefrankguide.net/svse/bronnenbank.asp?oid=17317 www.lankskafferiet.org ›

Skriva i olika genrer

112

Bloggen Bloggen är kanske en väldigt synlig genre för dig? Du kanske följer en eller flera bloggar regelbundet eller rentav skriver själv? Bloggar är inte så gamla företeelser även om de är väldigt populära i dag. Man menar att det första blogginlägget, Links from the Underground, skrevs av Justin Hall 1994. I princip fyller de flesta bloggar definitionen på ett massmedium. De flesta av oss skulle beskriva bloggen som en öppen dagbok, ”att skriva blogg är att tänka offentligt”. Bloggar kan skrivas av en eller flera personer och de kan i princip handla om vad som helst: det finns till exempel dagboksbloggar, modebloggar, politiska bloggar och marknadsföringsbloggar. Det som är gemensamt för bloggarna är formen, eftersom inläggen som man skriver brukar ha en datumangivelse så att det som skrivits senast hamnar högst upp på sidan. Bloggar kan användas för olika syften, inte minst för eller emot politiska beslut. Exempel på detta är Barack Obamas lyckade valkampanj 2008.

Sök bland olika bloggar på nätet. Jobba i par eller i små grupper och gör sedan listor på fem bloggar var där ni definierar målgruppen. Tänk er att ni skapar listor på bloggar, till exempel – fem bloggar för pappor/pojkar/tonåringar – fem bloggar som jag skulle vilja att min mormor/farmor följer – fem bloggar för djurälskare/idrottare/bokslukare – fem bloggar för mammor som inte kan laga mat – fem bloggar för lärare/rörmokare/busschaufförer

Den pakistanska flickan Malala bloggade för BBC. Hon opponerade sig mot talibanerna genom att till exempel skriva om flickors rätt till utbildning. Ta reda på vad som hände med henne. På Youtube hittar du många filmklipp med henne. Hon har bland annat varit gäst i tv-programmet Skavlan. http://www.youtube.com/watch?v=y4wy5j5QsKc

Skriva i olika genrer

113

6. Verktygslåda Disposition Då du funderar på hur du ska disponera din text, alltså i vilken ordning du ska lyfta fram olika saker, finns det olika vägar att gå. Om du vill överväga och jämföra mellan två olika alternativ disponerar du din text som en våg där du i vartannat stycke hänvisar till ett alternativ och i vartannat till ett annat. Denna dispositionsmodell är bra om du väger mellan olika föroch nackdelar i din text. Du kan också bygga upp din disposition som en trappa där varje stycke är som ett trappsteg. Varje gång du kliver upp ett nytt trappsteg tillför du texten något nytt, något som för dig närmare målet. Du tar nya trappsteg vartefter, för att till sist komma fram. Vill du helst börja med att beskriva så brett som möjligt väljer du modellen strut. Om du tänker dig en glasstrut så vet du att den blir smalare längre ner, eller hur? På samma sätt resulterar din text till sist i det mest väsentliga du vill ha sagt. Tänk alltså först efter vad syftet med din text är och för vem du skriver. Fundera på om genren du skriver ställer krav på din disposition, och välj sedan det sätt att disponera som den här gången passar bäst. Här kommer ett annat exempel på en bild som kan hjälpa dig att komma igång med din disposition. Tänk dig ett recept. Och tänk dig samtidigt din skrivprocess. I ett recept står det steg för steg hur du ska göra men det står också vilka ingredienser du ska använda.

Ingå

Om b

anan

n Om äppleA vslut

ning

verktygslåda

114

1. Den första bilden består av ingredienserna. Då du ska börja baka något eller laga mat enligt ett recept måste du först läsa igenom hela receptet. I läsningen får du en uppfattning om hur länge det kan ta att tillreda det som du ska göra men kanske också om det kommer att bli svårt. Du får på sätt och vis en helhetsbild. Det är precis likadant med din skrivprocess. Rita nu din skrivprocess: Det finns till en början ett tomt ark. Arket består av en X mängd stycken. Dessa stycken ska fyllas med text. Mängden stycken vet du kanske inte ännu. Men du vet att det finns ett första stycke (ingång) och ett sista stycke (avslutning).

2. Vad ska det bli av ingredienserna? Då du granskar ingredienserna närmare i ett recept märker du att det blir en viss sorts maträtt eller ett bakverk. Vad det blir av din text måste du bestämma, men ta hänsyn till utgångsläget. Vad har texten för syfte? Vilken genre väljer man för detta syfte?

3. Välj och sålla. Mät ingredienserna. Då du vet vilken genre du skriver i och vilket syfte du har med din text är det dags att leta efter material. Om det handlar om en personlig text söker du i dig själv, dina tankar, minnen och känslor. Om det däremot är till exempel ett referat måste du börja bearbeta källtexten. Kan en tankekarta hjälpa dig i processen?

4. Börja blanda. Nu har du ditt stoff klart för dig men du måste ännu fundera på vad du ska ha i de olika styckena. Här hjälper en enkel regel dig (läs i höger kant). Första stycket: det här har jag tänkt skriva. Säg vad du ska säga Alla stycken mellan det första och sista: Säg det Sista stycket: det här har jag skrivit. Säg vad du har sagt

verktygslåda

115

5. Provsmaka Det är alltid bra att låta en text vila. Då man läser sin text på nytt märker man kanske något som man varit blind för i skrivprocessen. Tycker du att din textbindning är bra? Har du en varierande vokabulär? Överensstämmer din ingång i texten med din avslutning? Det är alltid bra att be någon annan läsa och kommentera. Låt en kompis läsa och ge respons.

6. Bjud ut och njut! Nu är ditt bakverk färdigt! Nu är det dags att njuta. Låt din text leva vidare hos de läsare den möter.

verktygslåda

116

Satsdelar Uppgift

Uppgift

Ta ut predikat och subjekt i följande satser. 1. En skolresa till Åland lockar. 2. Alla måste spara, tycker klassen. 3. Eleverna är mycket flitiga. 4. Henrik och Niklas bakar.

Vilka satsdelar måste alltid finnas i en sats? subjekt och predikat subjekt, predikat och direkt objekt subjekt och indirekt objekt predikat och predikativ

5. Jag ska måla planscher. 6. Anna, Michaela och Calle snickrar. 7. Föräldrarna hjälper också till.

Vilken satsdel utgör det understrukna ordet? Pias mockarutor är goda.

Uppgift Ta ut predikat, subjekt, attribut och adverbial i följande satser. 1. Skolans energiska åttor jobbar flitigt. 2. Snälla och händiga föräldrar hjälper till varje kväll i skolan. 3. Många lärare ställer upp för klassresan.

subjekt predikat direkt objekt indirekt objekt predikativ genitivattribut adjektivattribut

4. Den efterlängtade klassresan inträffar i maj. 5. Terminen går fort. 6. Vi har arbetat alla lediga stunder i skolan och hemma.

Pias mockarutor är goda. subjekt predikat direkt objekt

Uppgift

indirekt objekt

Ta ut predikat, subjekt, direkt objekt, indirekt objekt och predikativ.

predikativ

1. Vår grupp gör julgransprydnader.

adjektivattribut

genitivattribut

2. Vi ska sälja dem till vänner och bekanta. 3. Vi kallas Tomtarna. 4. Vi är flitiga dygnet runt. 5. Blev du förvånad? 6. Lärarna lovar att ge material åt oss.

Kopieringsunderlag

117

Pias mockarutor är goda.

Hon bakar ofta till sin klass.

subjekt

predikat

direkt objekt

indirekt

objekt

predikativ

genitivattribut

adjektivattribut

Pias mockarutor är goda.

Hon bakar ofta till sin klass.

subjekt

predikat

direkt objekt

indirekt

objekt

predikativ

genitivattribut

adjektivattribut

adjektivattribut adverbial

Hon bakar ofta till sin klass. subjekt

Hon bakar ofta mockarutor till sin klass.

predikat

subjekt

direkt objekt

predikat

indirekt

direkt objekt

objekt

indirekt

predikativ

objekt

genitivattribut

predikativ

adjektivattribut

genitivattribut adjektivattribut

Hon bakar ofta till sin klass.

adverbial

subjekt predikat direkt objekt indirekt objekt predikativ genitivattribut adjektivattribut adverbial

Kopieringsunderlag

118

Vilken satsdel utgör en bestämning till substantiv?

Vilken satsdel utgör det understrukna ordet?

adverbial indirekt objekt

Det snabba tåget rusade förbi.

direkt objekt

sättsadverbial

predikativ

satsadverbial

attribut

adjektivattribut subjekt

Vilken satsdel svarar på när och hur ofta?

predikat

tidsadverbial sättsadverbial

Det snabba tåget rusade inte förbi.

rumsadverbial

sättsadverbial

genitivattribut

satsadverbial

adjektivattribut

adjektivattribut subjekt

Vilken satsdel står i ägandeform och slutar på s ?

predikat

till exempel Kalles skor är fina. tidsadverbial

Katten sover alltid hemma.

sättsadverbial

tidsadverbial

rumsadverbial

sättsadverbial

genitivattribut

rumsadverbial

adjektivattribut

genitivattribut adjektivattribut

Vilka av följande predikat kräver predikativ? vara

Katten sover sött.

simma

tidsadverbial

väljas till

sättsadverbial

läsa

rumsadverbial

bli

genitivattribut adjektivattribut

Predikaten är alltid substantiv verb adverb

Vilken satsdel får du genom att ställa frågan: Vad + P + S?

adjektiv

adjektivattribut

pronomen

predikativ direkt objekt indirekt objekt

Kopieringsunderlag

119

Ange satsdelarna i följande meningar.

Jag

tvättade

rensade

Den

Maja

bilen

åt

snälla

mormor

ogräs

åt

gamla

farfar.

lilla

svarta

kaninen

kallas

alltid

och

Anja

har

blivit

storasystrar.

Jonatan

åker

ofta

till Skåne.

David

spelar

innebandy

på kvällarna.

Annika

lagade

italiensk

mat.

Kalles

lillasyster

ska

Det

snabba

tåget

heta

rusade

och

Sotis.

Lina.

snabbt

förbi.

Kopieringsunderlag

120

SATSANALYS

Ta ut satsdelarna i följande meningar.

Rocklyrikprojektet

2. Ni

lärde

3. En av låtarna

blev

valdes

lyckat.

mycket.

till

kung.

Gamla fröken

lärde sig

nya låtar.

Den stränga läraren

ger

beröm

åt klass 8 B.

6. Nu

läser

spännande deckare.

ska

också

skriva

Snart

spännande deckarberättelser.

Kopieringsunderlag

121

Huvudsats och bisats Märk ut huvudsats och bisats.

1. Vi bestämde oss för att ha prov idag, eftersom det passade programmet.

2. Jag hoppas att ni har övat flitigt inför provet, som är enkelt.

3. När ni har skrivit provet får ni ta det lugnt, vilket är mycket ovanligt.

4. Klass 8 D, vars klassföreståndare heter Monica, är en mycket snäll klass.

5. Vi har lärt oss mycket om satsdelar men nu är det dags för annat.

6. Teddy vill fortsätta med grammatik medan Tanja vill ha dramatik.

7. Trots att det inte är mycket kvar av terminen hinner vi med allt möjligt roligt.

8. När läraren säger det, stönar klassen högt och skakar på huvudet.

9. Hon frågar vad de kommer att göra under sommarlovet.

10. Om det regnar, tillbringar vi tiden med att läsa böcker, svarar Malin.

11. Eftersom jag läser mycket hoppas jag på en regnig sommar, fnissar Julia.

12. Innan vi har hunnit räkna till tio så är våren här, kvittrar Aurora glatt.

Kopieringsunderlag

122

Bli textkompetent När du skriver väljer du mer eller mindre omedvetet att göra det på ett visst sätt och med en viss stil. Du anpassar automatiskt ditt språk för en speciell genre eller för ett visst innehåll. Då du är medveten om hur du skriver i olika sammanhang blir det lättare för dig att bli en bättre skribent. Du har kanske märkt att när du berättar för en kompis om någonting som hänt dig använder du en hel del huvudsatser och binder ihop dem med ett och. I talspråk fungerar det att du gör så men du skulle knappast skriva en text på samma sätt – eller hur? Men det skriftliga språket är inte heller alltid grammatikaliskt korrekt, då du läser skönlitteratur kan det finnas ofullständiga meningar i texten. Meningsbyggnaden används som stildrag i texter. Det märker du ganska snabbt om du jämför dina skolböcker med ungdomsromaner du läser. Även om du som skribent ska undvika ofullständiga meningar i dina saktexter kan det vara helt på sin plats att laborera med dem i en skönlitterär text. Olle Josephson menar i sin text Hyllning till bisatsen att vi ska skriva enkelt och talspråksnära med hjälp av bisatser om vi vill bli förstådda: Det är typiskt för svenskt skriftspråk att det ofta håller sig ganska nära talspråket. Om man jämför svenska texter med motsvarande tyska, engelska eller franska, upptäcker man snart att det är fler bisatser i de svenska texterna, just därför att språket då blir lite enklare. (ur Språkbitar, s. 17, red Jane Nystedt, Svenska Förlaget, 2001).

verktygslåda

123

I vilka av dina texter tycker du att det skulle vara mest irriterande att använda korrekt meningsbyggnad? Varför tror du att det är så?

Testa hur kort du kan skriva ett sms till din kompis om att du vill att ni ska gå till simhallen. Skriv sedan om textmeddelandet till ett utdrag ur en rapport om hur ungdomar, som med hjälp av sms, bestämt sig för att ta sig till simhallen. Om du jämför en ungdomsroman med en skolbok märker du ganska snabbt att meningsbyggnaden skiljer sig även i fråga om längden. I en saktext är meningsbyggnaden ofta lång vilket kan göra det svårare för läsaren att förstå. Å andra sidan är det väldigt jobbigt att läsa en text som enbart består av huvudsatser eftersom den blir hackig. Det allra bästa är att variera menings byggnaden. Skriv fullständiga meningar. Använd huvudsatser och bisatser. Men variera även längden på meningarna, för då orkar läsaren hänga med i din text.

Du ska nu på jakt efter ofullständiga meningar i böcker och romaner. Välj olika sorters källor för denna uppgift. Slå sedan slumpmässigt upp en viss sida i dina olika källor och granska ofullständiga meningar. Stämmer dina fynd överens med det som framgår i texten ovan?

Nu ska du göra en jämförelse mellan saktexter och skönlitterära texter. Välj två textutdrag och granska meningsbyggnaden i dem. Hur många huvudsatser och bisatser hittar du i ditt material? Säger det något om genren? Hur långa meningar finns det i ditt material? Finns det ofullständiga meningar? Vilket textutdrag uppfattar du som lättare att läsa? Redogör för dina resultat för din kompis.

! s p i T

Språkhandboken – skrivråd med övningar av Chris Silverström, Schildts 2006

verktygslåda

124

Variera och skriv bra Öva stående uttryck Para ihop de stående uttrycken med rätt innehåll. I grevens tid För glatta livet Det högsta hönset

göra sig skyldig till ett pinsamt misstag inte någonting släktingar står en närmare än andra

Det är bara toppen av isberget

bli utsatt för hämnd

Hoppa i galen tunna

ta något lättsinnigt

Lägga benen på ryggen Bita huvudet av skammen Få blodad tand Som en blixt från en klar himmel Blod är tjockare än vatten Inte ett jota

göra den största delen av arbetet i sista ögonblicket så fort som om det gällde liv eller död inte våga gå rakt på sak det är bara den synliga delen välja fel

Gå som katten kring het gröt

vara inställsam mot någon

Ta något med en klackspark

låtsas som om någon inte fanns

Trampa i klaveret

inte någonting

Dra det tyngsta lasset

förgäves anstränga sig

Behandla någon som luft

övervinna skamkänslan

Stryka någon medhårs

ostadig och bräcklig

Få betalt för gammal ost

springa sin väg

Stånga sin panna blodig

helt plötsligt och oväntat

Som ett rö för vinden

få starkt intresse för något

Kopieringsunderlag

125

Sök reda på vad följande stående uttryck betyder? I sitt anletes svett Bli lång i ansiktet Lägga band på sig Få något om bakfoten Sätta sig på bakhasorna Göra någon en björntjänst Slå ned sina bopålar Darra på manschetten Slå dövörat till Vara i sitt esse Visa framfötterna Inte låta gräset gro under fötterna Hålla någon på halster Kasta in handduken En katt bland hermelinerna Ta tjuren vid hornen Hugga i sten Koka soppa på en spik Tappa koncepterna Vara i valet och kvalet Smörja kråset Vara lika goda kålsupare Dra en lans för någon

_______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________ _______________________________________________________

! s p i T

Här hittar du nordiska ordspråk och citat: http://www.nordsprog.dk/ På webbplatsen Vetamix finns programmet Vårt underbara språk där språkexperter berättar varifrån vissa stående uttryck i svenskan härstammar. http://vetamix.net/video/tre-uttryck_2595#.UyA8GlccoSY.gmail

Roliga fel Barn under kläder – men rädda dem då! Bad shorts – släng dem om de inte duger! Håll platsen – så ingen hinner ta den! Kassa skåp – dags att köpa nya? Kyckling lever – tills den blir nackad!! Snor kråka – det är fult att stjäla! Sjuk skötare – gå hem! Super billigt! Vad roligt med nästan gratis vin! Rök fritt – det är bara att bolma på! Ex. etymologisk ordbok, synonymordbok, SAOL, osv

Kopieringsunderlag

126