Omvärlden 4 Textbok blädderex

Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen

Alla vill må bra SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI Finska förlagans titel: LuontoOn 4 Redaktör för den finska upplagan: Anna-Reetta Sipilä och Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell och Anita Polkutie Kartor: Simon Strömsgård Ombrytning: Antti Ignatius Fotografier: Se bildförteckning på s. 128

Första upplagan © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Mikko Salmi, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy © 2016 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Ab Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd.

Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN: 9789515242327

2

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Tryggt och trivsamt i skolan Om olyckan är framme Vila hjälper när man är sjuk Rätt hållning förebygger skador God hälsa är ingen självklarhet Tankarna styr handlingar

...6 ...8 ...10 ...12 ...14 ...16

Hur produceras maten?

7. Lantgårdarna producerar mat 8. Odlingsväxter på åkrarna Artkännedom 9. Odla trädgårdsväxter 10. Många faser i odlingen 11. Djuruppfödning 12. Hönsuppfödning

...20 ...22 ...24 ...26 ...28 ...30 ...32

Naturen i Nordeuropa 13. Norden och Baltikum 14. Spår från istiden 15. Omväxlande landskap 16. Sjöar och vattendrag 17. Östersjön – ett känsligt hav 18. Klimat och natur

...36 ...38 ...40 ...42 ...44 ...46

Elektricitet och magnetism 19. Elektricitet – ett naturfenomen 20. Många apparater går på el 21. Elen strömmar i en sluten krets 22. Var försiktig med el 23. Magneten har dragningskraft 24. Vi undersöker elektricitet och magnetism

...50 ...52 ...54 ...56 ...58 ...60

Vatten – ett vanligt ämne 25. Vattnet cirkulerar 26. Vattnet har tre former 27. Vattnet har många egenskaper 28. Vattnet blir drickbart 29. Spara vatten!

30. Koppla av vid vattnet 31. Vi undersöker vatten

...64 ...66 ...68 ...70 ...72 ...74 ...76

Att leva i Norden och Baltikum 32. Lite folk i Norden 33. Sverige – vårt västra grannland 34. Norge - ett rikt oljeland 35. Danmark är ett örike 36. Island har speciell natur 37. De baltiska länderna

...80 ...82 ...84 ...86 ...88 ...90

Material och teknologi 38. Saker gjorda av många material 39. Skogar växer 40. Metaller förnyas inte 41. Farliga ämnen i hemmet 42. Saker har en livscykel 43. Konsumera hållbart 44. Vi undersöker material

...94 ...96 ...98 ...100 ...102 ...104 ...106

Vår på stranden 45. På våren grönskar det 46. Smådjur i vatten 47. Insekter har flera utvecklingsstadier 48. Uttern är ett däggdjur 49. Som fisken i vattnet Artkännedom 50. Fåglarna återvänder Artkännedom

...110 ...112 ...114 ...116 ...118 ...120 ...122 ...124

Karta över Nordeuropa Bildkällor

...126 ...128

3

Alla vill må bra Vi funderar tillsammans • På hurdana platser trivs du?

• Vad gör att en plats känns trivsam?

• Vilka saker gör platser tråkiga?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever.

• Välj en plats på skolgården som ni skulle vilja göra trevligare.

• Planera tillsammans hur ni skulle göra platsen trevligare.

• Beskriv era planer i klassen och fundera på om de går att förverkliga.

4

5

1

Tryggt och trivsamt i skolan Ett klassrum kan vara stort eller litet, nytt eller gammalt och tomt eller fullt med saker.

Hur skulle du vilja inreda klassrummet?

Stämningen är en del av trivseln Det är många som arbetar i skolan varje dag. Var och en bidrar till hur stämningen är. Stämningen påverkas av hur elever, lärare och andra vuxna i skolan bemöter varandra. Om alla är sjysta mot varandra och behandlar varandra jämlikt blir stämningen god. Då kan man känna sig trygg.

Ordning och reda bidrar också till andan i skolan. Många behöver lugn och ro för att trivas. Därför är det klokt att komma överens om vilka regler som gäller. I skolan har ni säkert regler för hur man uppför sig och hur man använder saker.

Om alla får vara med när man kommer överens om reglerna, är det lättare att följa dem.

Själva skolbyggnaden har också betydelse för trivseln i skolan. Det är viktigt att alla har lämpliga och trygga utrymmen och att utrustningen fungerar.

Det är roligt att vara ute på gården om den är trivsam och trygg.

6

Om alla håller reda på sina saker ligger ingenting i vägen.

Alla ansvarar för ordningen Det är lättare att arbeta när det är ordning omkring en. Om det är rörigt blir man lätt störd och får svårt att koncentrera sig. Alla ska ta ansvar för att gemensamma saker inte förstörs. Om alla sätter var sak på sin plats efter att ha använt dem är det lättare att hitta saker.

Så tvättar du händerna: Vät händerna.

Gnugga in händerna med tvål.

Skölj händerna under rinnande vatten.

Torka händerna med en ren handduk.

Det är många som använder skolans toaletter under en dag. Efter ett toalettbesök och innan du börjar äta ska du komma ihåg att tvätta händerna. Då slipper du många smittsamma sjukdomar.

När fara hotar Allmänna byggnader, som skolor och bibliotek, ska ha en räddningsplan.

Där står det hur man ska göra i en nödsituation, till exempel om det börjar brinna och folk måste ut snabbt.

Det är viktigt att du vet hur du ska göra om det uppstår en nödsituation.

I klassrummet och korridoren finns en ritning över skolan där du kan se var nödutgångarna finns. Genom en nödutgång kommer man ut ur en byggnad den säkraste vägen. Alla klasser har en egen samlingsplats på gården och läraren ser efter att alla kommer dit. Ibland ordnar skolan övningar och då får alla lära sig hur man agerar snabbt och tryggt i en nödsituation.

Den gröna skylten informerar om var nödutgången finns. Pilen på skylten visar åt vilket håll man ska gå.

Uppgifter 1 Varför ska man tvätta händerna?

2 Vad är en nödutgång?

3 Hitta på tre saker som du skulle kunna göra för att öka trivseln i skolan.

7

Om olyckan är framme

2

Man brukar säga att olyckan sällan kommer ensam. Vad betyder det ordspråket?

Behandling vid sträckning 1 Kyla

Första hjälpen vid muskelskador Du har säkert råkat ut för små skador som ni har kunnat sköta hemma eller i skolan. Du har kanske fått en sträckning. Det gör ont i den muskel som töjs ut för mycket. Det kan hända till exempel när du gör avstamp eller kastar. Därför är det viktigt att värma upp ordentligt innan du börjar anstränga dig.

2 Högläge

När någon råkar ut för en sträckning ska man ge första hjälpen i den här ordningen: kyla, högläge och elastisk binda. Börja med att lägga på något kallt, till exempel en ispåse. Sedan håller du den skadade muskeln högt och lindar på en elastisk binda.

Bandaget pressar ihop den skadade muskeln.

Genom att följa de här tre stegen minskar svullnaden. Du känner kanske en molande värk i muskeln några dagar men i allmänhet går sträckningen över av sig själv om du vilar.

3 Elastisk binda

Risken för skador minskar om du värmer upp ordentligt innan du börjar träna.

8

Vid benbrott behövs läkarvård Om du halkar omkull eller faller kan du bryta en arm eller ett ben. Då har du fått en fraktur. Det skadade stället sväller och det gör verkligen ont. Om man misstänker en fraktur ska du vara stilla och få vård så fort som möjligt. En läkare avgör hurdan behandling som krävs.

Brännskador lindras med kyla När du bränner dig på eld, hett vatten, ånga eller elektricitet kan du få en brännskada.

Huden blir röd och varm på det brända området och ibland bildas det till och med blåsor. Du kan lindra smärtan genom att kyla ner brännsåret med kallt vatten. Om det bildas blåsor eller om huden blir svart ska du uppsöka läkare.

Sätt på en mitella

1 Placera

armen på mitellan med armbågen mot spetsen.

2 Knyt bakom

nacken så att underarmen är rak.

Näsblod är sällan allvarligt Näsblod beror på att blodkärl i näsan brister. Vissa människor har mycket tunna slemhinnor och får lättare näsblod. Man kan också råka ut för näsblod när man nyser, petar i näsan, får ett slag på näsan eller om slemhinnorna är torra.

Om du har näsblod ska du torka bort blod från näsan. Sedan sätter du dig framåtlutad och klämmer åt näsans mjuka delar cirka tio minuter. Blödningen brukar i allmänhet sluta ganska fort. Om blödningen är riklig eller om du inte får stopp på den ska du uppsöka läkare.

Man kan stoppa näsblod med att lägga en ispåse mot pannan eller nacken. Kylan gör att blodkärlen drar ihop sig.

3 Knyt vid spetsen

så att armbågen täcks.

4 Låt armen

vila mot mitellan.

Uppgifter 1 Hur går första hjälpen till vid en sträckning?

2 Vad beror näsblod på?

3 Ta reda på hur man stöder ett brutet ben.

9

3 Vila hjälper när man är sjuk Många säger att honung är bra mot hosta.

Vad brukar du göra för att bli av med hosta?

Man blir fortare frisk om man vilar.

Sköt om dig när du är sjuk Alla blir sjuka ibland. Då känner du dig trött och hängig. De flesta sjukdomar går fortare över när du vilar. När du är sjuk ska du stanna hemma från skolan och hobbyer för annars kan du smitta andra.

Om du anstränger dig när du är krasslig tar det längre tid att bli frisk. Dessutom kan du få en följdsjukdom. Det är en sjukdom som bryter ut efter den egentliga sjukdomen. Den kan vara farligare än den ursprungliga sjukdomen. Därför ska du ta det försiktigt till exempel när du börjar träna igen.

10

Om man har haft hög feber mer än tre dagar i följd ska man gå till en läkare.

Vissa sjukdomar är smittsamma Du har en kroppstemperatur strax under 37 grader. Om den stiger över 38 har du feber. Feber är egentligen inte en sjukdom utan ett tecken på en infektion någonstans i kroppen.

När man nyser sprids små smittdroppar långt omkring.

Varje vinter drabbas många människor av influensa. De vanligaste tecknen eller symptomen på influensa är halsont, snuva, hosta, feber och värk i kroppen.

Sjukdomen sprids när man hostar, nyser eller snyter sig. Därför ska du nysa och hosta mot ärmen och tvätta händerna ofta.

Magsjuka är en annan smittsam sjukdom.

Typiska symptom är att man kräks eller har tunn och vattnig avföring. I samband med kräkningar och diarré försvinner mycket vatten ur kroppen. Därför ska du komma ihåg att dricka mycket om du har magsjuka så att kroppen inte torkar ut.

Följ doseringen på medicinburken Ibland behöver du mediciner för att bli frisk eller för att lindra smärta. För vissa läkemedel behöver man recept som en läkare skriver ut. Det är viktigt att man tar rätt mängd och därför är det bäst att en vuxen ger dig medicin.

Uppgifter 1 Vad är en följdsjukdom?

2 Vilka är symptomen på influensa?

3 Ta reda på vilka de vanligaste barnsjukdomarna är.

11

4

Rätt hållning förebygger skador Människan är gjord för att röra på sig. Vi håller oss friska och mår bra av att vara i rörelse.

Hur mycket har du rört dig i dag?

Att sitta rätt Du sitter ganska mycket under en skoldag. Dessutom sitter du kanske flera timmar framför tv:n eller datorn. Man blir trött av att sitta fel länge och man kan få ont i axlar och nacke. Ibland leder stillasittandet också till huvudvärk, för när musklerna blir spända försämras blodcirkulationen.

Man ska helst avbryta stillasittande var femtonde minut. Ibland kan man stå eller gå och arbeta.

När du sitter rätt ska underarmarna ha stöd mot skrivbordet och ryggen vara rak.

12

Du kan undvika att få ont i musklerna genom att justera stolen och bordet. När du sitter rätt har fötterna stöd mot golvet eller mot ett fotstöd. Det är viktigt att ta pauser, röra eller sträcka på sig och gå ut på rasterna. Om du klär dig efter väder är det roligt att leka ute under rasten.

Hållningen berättar mycket om hur du mår.

1 Nacken är

rak och blicken framåt.

2 Axlarna är

avslappnade och inte framåtböjda.

3 Ryggen

Bra hållning med starka muskler

är rak.

När man håller kroppen i rätt ställning säger man att hållningen är bra. Du har bra hållning när du står rak i ryggen, slappnar av i axlarna och inte spänner musklerna i onödan. Bra hållning kräver starka muskler. Personer med svaga muskler har ofta dålig hållning. Om hållningen är dålig kan musklerna bli ömma.

Rätt belysning Ögonen blir lätt ansträngda av att titta på datorskärmen eller andra skärmar länge.

Därför är det viktigt med rätt belysning och att skärmen är på lämplig höjd.

Belysningen ska vara tillräckligt stark och riktas så att ljuset inte reflekteras i bordsytan eller skärmen. Belysningen är en del av arbetsmiljön.

Om synen försämras kan man behöva glasögon. Skolsköterskan kan kontrollera din syn och kontakta ögonläkare vid behov.

Uppgifter 1 Vad har man för nytta av en justerbar stol?

2 Hur kan man göra för att inte anstränga ögonen när man sitter framför datorn?

3 Planera pausgymnastik och gör övningarna.

13

5

God hälsa är ingen självklarhet Det är först när man är sjuk som man uppskattar hälsan. Minns du någon sjukdom du har haft? Hur gick det till när du blev frisk?

Hälsa är att må bra Alla vill må bra och vara friska. När du var liten fick du gå till rådgivningen där en sjukskötare följde din utveckling. Nu när du är elev är det skolsköterskan som följer hur du utvecklas.

De flesta barn är vaccinerade mot vissa sjukdomar. Med vaccinering får man skydd mot sjukdomar. Därför har många farliga sjukdomar försvunnit.

Skolsköterskan ger vaccinationer.

Allergier, astma och diabetes Var och en kan påverka sin hälsa till exempel genom att äta hälsosam mat och sova och röra på sig tillräckligt mycket. Ändå kan vem som helst drabbas av någon sjukdom. De flesta sjukdomar kan behandlas med mediciner som en läkare skriver ut. Vissa sjukdomar är obotliga och man har dem hela livet. Allergier, astma och diabetes till exempel är sådana sjukdomar.

14

Allergier har blivit allt vanligare. Allergi innebär att man är känslig för något ämne. Det ämne som kroppen reagerar mot är ett allergen. Pollen, pälsdjur och en del födoämnen, bland annat frukt och nötter, är vanliga allergener. De kan ge symptom som utslag, klåda och nysningar och att det rinner ur näsan och ögonen.

Ibland är symptomen så kraftiga att man behöver läkarvård.

Den som är allergisk mot pälsdjur kan ha en sköldpadda som sällskapsdjur.

Astma är en inflammation i luftrören som gör att man får svårt att andas. Långvarig hosta, pipande andning och andnöd är vanliga symptom. Astma behandlas vanligen med mediciner som man andas in via munnen. Det är ofta ett virus eller ett allergen som utlöser astma.

Ganska många barn har diabetes.

Sjukdomen innebär att man har för mycket socker i blodet. Det beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Insulin är ett ämne som reglerar hur mycket socker kroppen tar upp ur maten. Eftersom en person som lider av diabetes har för lite insulin måste man ta ämnet i sprutor eller med en pump. Det är viktigt att insulindosen är lagom stor och därför måste man mäta sitt blodsocker flera gånger om dagen. Vid diabetes är det viktigt att äta regelbundet så att blodsockret hålls i balans.

En insulinpump är ett bra hjälpmedel för personer med diabetes. Den pumpar in insulin under huden automatiskt.

Uppgifter 1 Vem kontrollerar din hälsa i skolan?

2 Hur sköter man diabetes?

3 Ta reda på hur man kan ta hänsyn till allergiker a) på ett tåg b) på ett hotell.

15

6

Tankarna styr handlingar Många gånger oroar vi oss i onödan. Men oron leder sällan till något bra. I stället gör den oss bara olyckliga.

Hur gör du för att bli på gott humör?

Olika sätt att förhålla sig

Känslorna växlar snabbt

Tvillingar kan se nästan likadana ut men det ena barnet är kanske livligt och det andra lugnt. Man säger att de har olika temperament. Det innebär att vi har olika sätt att reagera på samma sak. Någon blir lätt irriterad medan en annan tar det lugnt i samma situation.

Du har många känslor under en dag. De flesta känslor är svaga och försvinner när en annan känsla tar över. På morgonen är du kanske ledsen men när du träffar kompisarna glömmer du sorgen och i stället dyker andra känslor upp.

Vår inställning spelar en stor roll för hur vi lyckas och hur vi mår. Om du är öppen och tänker positivt är det lättare att hitta lösningar i knepiga situationer och allt känns bättre.

Ansiktsuttrycken avslöjar hurdana känslor vi har.

glädje ilska

förvåning

obehag

rädsla sorg

16

Vårt temperament är också avgörande för hur starkt vi upplever olika känslor. Vissa ler när de är glada medan någon annan skrattar högt. Det är viktigt att inte låta känslorna ta över och såra någon eller göra dumheter. Ibland är det oartigt att skratta högt till exempel. Trots att man är väldig arg får man aldrig slå någon annan.

Voit tunnistaa toisen ihmisen tunteita ilmeistä.

Vårt sätt att reagera påverkar hur en händelse utvecklas.

Var glad när du lyckas!

Hoppsan, så jag föll.

Precis som på film.

Till all lycka fick jag inga skador.

Humöret – en sinnesstämning Du blir glad när du får ett meddelande från en kamrat. Du blir på bra humör. Vårt humör påverkar allt vi gör och hur vi är mot andra människor.

Ibland råkar du ut för tråkigheter som du inte kan göra något åt. Då blir du på dåligt humör. Det är ett sätt att bearbeta det som har hänt och det dåliga humöret går oftast snabbt över. Ibland kan ett litet bekymmer ändå börja växa om man inte reder ut det.

Därför är det viktigt att man har någon att tala med. Det kan vara till exempel någon i familjen eller en vän. I skolan kan du prata med någon lärare eller skolsköterskan.

Orättvist!

Varför händer det alltid mig?

Vem stoppar in böckerna i min ryggsäck?

Uppgifter 1 Vad betyder temperament?

2 Varför ska man reda ut små bekymmer?

3 Skriv en lista på sådant som gör dig glad.

17